32000R2011

Rådets förordning (EG) nr 2011/2000 av den 18 september 2000 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av flusspat med ursprung i Folkrepubliken Kina

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 241 , 26/09/2000 s. 0005 - 0017


Rådets förordning (EG) nr 2011/2000

av den 18 september 2000

om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av flusspat med ursprung i Folkrepubliken Kina

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen(1), särskilt artiklarna 9, 11.2 och 11.3 i denna,

med beaktande av det förslag som lagts fram av kommissionen efter samråd med den rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

A. FÖRFARANDE

1. Gällande åtgärder

(1) I mars 1994 infördes genom rådets förordning (EG) nr 486/94(2) slutliga antidumpningsåtgärder i form av en rörlig tull knuten till ett minimipris på 113,50 ecu per ton på import av flusspat med ursprung i Folkrepubliken Kina. Den ursprungliga undersökningsperioden omfattade perioden från och med den 1 januari 1991 till och med den 30 mars 1992.

2. Inledande av översynen

(2) Efter offentliggörandet i december 1998 av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart skulle komma att löpa ut för de antidumpningsåtgärder som tillämpades på import av flusspat med ursprung i Folkrepubliken Kina(3) mottog kommissionen en begäran om översyn av dessa åtgärder enligt artikel 11.2 i rådets förordning (EG) nr 384/96 (nedan kallad grundförordningen).

(3) Begäran ingavs av Eurométaux (nedan kallad sökanden) som företräder gemenskapsproducenter som svarar för mer än 95 % av gemenskapens sammanlagda produktion av flusspat.

(4) Begäran grundades på den omständighet att dumpningen och skadan för gemenskapsindustrin sannolikt skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna upphörde att gälla. Kommissionen fastslog efter samråd med den rådgivande kommittén att bevisningen var tillräcklig för att motivera att en interimsöversyn enligt artikel 11.2 i grundförordningen inleddes, och en undersökning påbörjades(4).

(5) Samtidigt beslutade kommissionen på eget initiativ att inleda en översyn enligt artikel 11.3 i grundförordningen, som endast gällde tullens form. Detta beslut fattades med motiveringen att åtgärdernas effektivitet när det gällde att undanröja skadan tycktes undermineras med tanke på den ständiga minskningen av gemenskapsindustrins marknadsandel efter anförandet av åtgärderna, och på att exportpriserna för kinesisk flusspat föreföll ha legat kvar under minimipriset.

3. Undersökning

(6) Kommissionen underrättade officiellt de sökande gemenskapsproducenterna, exportörerna och producenterna i exportlandet, importörerna och kända intresseorganisationer för dessa samt företrädarna för exportlandet om inledandet av översynen. Kommissionen sände frågeformulär till samtliga dessa parter och till parter som gav sig till känna inom den tidsfrist som angivits i tillkännagivandet om inledande. Även en producent i Sydafrika, som valts som jämförbart land, underrättades och fick ett frågeformulär. Kommissionen gav också direkt berörda parter tillfälle att lämna synpunkter skriftligen och begära att bli hörda.

(7) Samtliga sökande gemenskapsproducenter besvarade frågeformuläret. Nio kinesiska exporterande handlare, som samtliga är medlemmar i China Chamber of Commerce of Metal, Mineral, and Chemical Importers and Exporters ("CCCMC") besvarade frågeformuläret för exporterande handlare. Dessutom besvarades frågeformuläret av Cometals, New York, Förenta staterna, ett oberoende företag som handlar med kinesisk flusspat, och av CMC Trading AG, Zug, Schweiz.

(8) Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som bedömdes som nödvändiga för ett fastställande av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och av gemenskapens intresse. Kontrollbesök gjordes hos följande företag:

a) Sökande gemenskapsproducenter:

- Minersa, Bilbao, Spanien

- Nuova Mineraria Silius, Cagliari, Italien

- Sachtleben Bergbau, Lennestadt, Tyskland

- Sogerem, Albi, Frankrike

b) Användare i gemenskapen:

- Ausimont SpA, Milano, Italien

- Bayer, Leverkusen, Tyskland

- Fluorsid, Assemini, Italien

- ICI Chemicals, Runcorn, Förenade kungariket

(9) Undersökningen avseende fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden från och med den 1 mars 1998 till och med den 28 februari 1999, i synnerhet mars och september 1998 och februari 1999 (undersökningsperioden). Undersökningen avseende fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 1993 till och med den 28 februari 1999 (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

B. PRODUKT SOM ÄR FÖREMÅL FÖR UNDERSÖKNING OCH LIKADAN PRODUKT

1. Produkt som är föremål för undersökning

(10) Den produkt som är föremål för undersökning är flusspat av två kvaliteter, s.k. acid grade och ceramic grade, i form av filterkakor eller pulver, innehållande högst 97 % kalciumfluorid (CaF2), enligt KN-nummer ex 2529 21 00 (TARIC-nummer 2529 21 00 10), eller innehållande mer än 97 % kalciumfluorid (CaF2), enligt KN-nummer ex 2529 22 00 (TARIC-nummer 2529 22 00 10) (nedan kallad flusspat). Flusspat framställs genom att malm bryts, krossas och floteras. Resultatet är flusspat med varierande innehåll av kalciumfluorid. Flusspat i form av filterkakor respektive pulver skiljer sig åt endast i fråga om fukthalten och är helt och hållet ömsesidigt utbytbara vad användningen beträffar. Flusspat används huvudsakligen som råvara vid framställning av fluorvätesyra. Produkten används i stor utsträckning vid tillverkning av kolfluorföreningar, de grundläggande fluorvätebaserade produkterna för aerosoler, köldmedel och skumplast, tillverkning av aluminiumfluorid för användning inom aluminiumsektorn och tillverkning av fluorhaltiga kemikalier såsom lösningsmedel. Eftersom alla typer av flusspat har samma eller likartade fysiska och kemiska egenskaper och samma användningsområden, såsom konstaterats vid den undersökning som ledde fram till de åtgärder som nu är föremål för översyn, anses de som en enda produkt.

2. Likadan produkt

(11) Såsom konstaterats vid den tidigare undersökningen och bekräftats vid den nu aktuella undersökningen är flusspat som exporteras till gemenskapen från Folkrepubliken Kina, flusspat som framställs och säljs av gemenskapsindustrin på gemenskapsmarknaden och flusspat som produceras och säljs på den inhemska marknaden i det jämförbara landet likadana eller mycket likartade produkter vad beträffar fysiska och kemiska egenskaper samt användningsområden.

När denna slutsats drogs beaktades det faktum att flusspat bryts och bearbetas på liknande sätt oavsett skillnader vad beträffar utvinningsmetoderna, fyndighetens halt av CaF2 och produktionsmetoden, som kan variera mellan producenterna i hela världen och även inom gemenskapen. Detta bekräftas av det faktum att gemenskapsproducenterna och de kinesiska exportörerna har ett antal gemensamma kunder.

(12) Mot denna bakgrund anses flusspat som exporteras till gemenskapen, flusspat som säljs på den inhemska marknaden i Sydafrika och flusspat som produceras och säljs på gemenskapsmarknaden som likadana produkter enligt artikel 1.4 i grundförordningen.

C. SANNOLIKHET FÖR FORTSATT DUMPNING

(13) Trots anförandet av antidumpningsåtgärder har importen av flusspat från Folkrepubliken Kina ökat avsevärt under den period då åtgärderna tillämpats, från 62935 ton 1995 till 155200 ton 1998, vilket omfattar större delen av undersökningsperioden enligt skäl 9. Det undersöktes huruvida dumpningen fortsatte eller sannolikt skulle komma att fortsätta under undersökningsperioden.

1. Normalvärde

a) Jämförbart land

(14) Normalvärdet för import från Folkrepubliken Kina grundades enligt artikel 2.7 i grundförordningen på uppgifter från ett tredje land med marknadsekonomi. Sydafrika valdes vid den ursprungliga undersökningen som lämpligt tredje land med marknadsekonomi. I tillkännagivandet om inledande av denna översyn föreslogs därför att detta land även fortsättningsvis skulle användas för bestämningen av normalvärde. En samarbetsvillig exporterande handlare och flera användare av flusspat i gemenskapen hävdade att Sydafrika var olämpligt eftersom det är svårare att få tag på råmaterial i Sydafrika än i Folkrepubliken Kina. Det hävdades framför allt att flusspatsgruvor i Sydafrika inte har samma naturliga fördelar som gruvorna i Folkrepubliken Kina och att kostnaderna för brytning och bearbetning därför är högre i sydafrikanska än i kinesiska gruvor. Dessa parter gjorde emellertid inte gällande att de omständigheter som rådde vid den tidigare undersökningen hade ändrats. De föreslog Mexiko och Kenya som alternativa jämförbara länder och hävdade att de naturliga förutsättningarna där var jämförbara med dem i Folkrepubliken Kina.

(15) Kommissionen försökte därför få till stånd ett samarbete med länder där man visste att flusspat producerades i tillräcklig mängd. En begäran om samarbete sändes till en producent i Sydafrika, en i Marocko, fyra i Mexiko och en i Kenya. Endast den sydafrikanska producenten samarbetade till fullo. Ingen av de övriga företag som kontaktats besvarade frågeformulären inom den angivna tidsfristen. Den kenyanska producenten lämnade ett ofullständigt svar efter det att tidsfristen löpt ut.

(16) Med hänsyn till att en representativ sydafrikansk producent samarbetade, och enär andra länder ansågs mindre lämpliga som jämförbart land, bibehölls detta land som jämförbart land.

(17) Det bör i detta avseende noteras att den sydafrikanska samarbetsvilliga producenten hade representativ inhemsk försäljning (se skäl 20), medan den ovannämnda kenyanska producenten inte hade någon inhemsk försäljning.

(18) Den sydafrikanska producentens brytningsmetod, kvalitet och produktionsprocess kan anses motsvara den kinesiska producentens, såsom konstaterades vid den undersökning som ledde fram till de åtgärder som är föremål för översyn. Den påstådda skillnaden mellan Sydafrika och Folkrepubliken Kina när det gäller tillgången till råmaterial har behandlats på samma sätt som vid den ursprungliga undersökningen i samband med jämförelsen mellan exportpris och normalvärde (se skäl 26). Samtliga parter informerades om det slutgiltiga valet av Sydafrika som jämförbart land.

b) Bestämning av normalvärdet

(19) Normalvärdet fastställdes på grundval av de uppgifter som lämnats av den samarbetsvilliga sydafrikanska producenten. Företagets namn lämnas inte ut i detta sammanhang, eftersom det endast var berett att samarbeta om kommissionen garanterade att dess identitet skulle behandlas konfidentiellt.

(20) I enlighet med artikel 2 i grundförordningen undersöktes det först huruvida den inhemska försäljningen av produkten i fråga var representativ i förhållande till den kinesiska exporten till gemenskapen. Den samarbetsvilliga sydafrikanska producentens inhemska försäljning konstaterades motsvara något mindre än 5 % av gemenskapens sammanlagda import från Folkrepubliken Kina under undersökningsperioden och i allmänhet mer än 5 % under den period då åtgärderna tillämpats. Kommissionen ansåg därför att den inhemska försäljningen i Sydafrika var representativ för den kinesiska exporten till gemenskapen. Det slogs vidare fast att den inhemska försäljningen ägde rum vid normal handel, dvs. att de inhemska priserna medgav fullständig kostnadstäckning. Därför användes priset vid försäljning på den inhemska marknaden som grund vid beräkningen av normalvärde.

2. Exportpris

(21) Eftersom ett stort antal kinesiska exporterande handlare som var medlemmar i CCCMC var villiga att samarbeta, begränsades undersökningen i enlighet med artikel 17 i grundförordningen till ett stickprov av de exporttransaktioner som genomfördes av nio av dessa exporterande handlare. Deras exporttransaktioner stod tillsammans för en representativ volym, 70 %, av den sammanlagda importen från Folkrepubliken Kina till gemenskapen av den berörda produkten under 1998, vilket var den period för vilken uppgifter fanns att tillgå vid den tidpunkt då stickprovet togs.

(22) Eftersom de kinesiska exportörerna eller handlarna sålde på export till icke närstående importörer i gemenskapen bestämdes exportpriset i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen på grundval av de exportpriser som faktiskt betalades eller skulle betalas vid export till gemenskapen.

(23) De cif-priser vid gemenskapens gräns som användes baserades på de priser som uppgivits av den samarbetsvilliga amerikanska exporterande handlaren Cometals och de priser som beräknats med utgångspunkt i de uppgifter som lämnats av de samarbetsvilliga kinesiska exportörerna eller handlarna. Eftersom de samarbetsvilliga kinesiska exportörerna eller handlarna sålde till gemenskapen till priser som avsåg nivån fob Folkrepubliken Kina fastställdes deras cif värden genom att det till dessa priser lades ett skäligt belopp för oceanfrakt och försäkring, vilket bestämdes på grundval av uppgifter som lämnats av samarbetsvilliga användare i gemenskapen.

3. Jämförelse

(24) För att en rättvis jämförelse mellan normalvärde och exportpris skulle kunna åstadkommas togs i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen hänsyn till olikheter i faktorer som bevisats påverka priserna och prisernas jämförbarhet.

(25) Justeringar gjordes för olikheter i fysiska egenskaper, transport-, försäkrings- och hanteringskostnader och kredit.

(26) Två justeringar för olikheter i fysiska egenskaper förtjänar särskilt övervägande:

- Exporten från Folkrepubliken Kina till gemenskapsmarknaden avser flusspat i våt form, medan den samarbetsvilliga sydafrikanska producentens försäljning på den inhemska marknaden avser flusspat i torr form. Liksom vid den tidigare undersökningen gjordes en justering av normalvärdet på grundval av en uppskattning av skillnaden i marknadsvärde mellan flusspat i torr respektive våt form, dvs. kostnaden för torkning plus ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst.

- Vid den undersökning som ledde till införandet av de åtgärder som är föremål för översyn fastslogs det att Folkrepubliken Kina har naturliga fördelar i förhållande till Sydafrika eftersom tillgången till råmaterial är bättre, vilket i sin tur har betydelse för produktens renhet, och att det därför uppstår vissa kostnader i Sydafrika som inte uppstår i Folkrepubliken Kina. För att kompensera för denna olikhet som påverkar prisernas jämförbarhet beviljades vid den ursprungliga undersökningen en justering av normalvärdet. Med hänsyn till att denna naturliga fördel kvarstod beslutades det att samma justering av normalvärdet skulle göras vid den nu aktuella översynen som vid den ursprungliga undersökningen.

(27) De samarbetsvilliga kinesiska exportörerna eller handlarna begärde en justering för olikheter i handelsled, mot bakgrund av att den sydafrikanska samarbetsvilliga producenten säljer till användare, medan de kinesiska exportörerna eller handlarna säljer till importerande handlare. Efter ytterligare analys av frågan drogs slutsatsen att det förelåg en olikhet i handelsled som borde justeras. Eftersom den samarbetsvilliga sydafrikanska producenten inte säljer till de två olika handelsleden i fråga beräknades justeringen, med stöd av artikel 2.10 d ii i grundförordningen och i enlighet med gemenskapsinstitutionernas sedvanliga praxis, som 10 % av producentens bruttomarginal.

4. Dumpningsmarginal

(28) Jämförelsen mellan det vägda genomsnittliga exportpriset och det vägda genomsnittliga normalvärdet visade att det fortfarande förekom dumpning under undersökningsperioden, med en dumpningsmarginal som var lika hög som det belopp med vilket normalvärdet översteg exportpriset (uttryckt i procent av importpriserna cif vid gemenskapens gräns, före tull). Den konstaterade dumpningsmarginalen var dock lägre än den som fastställts vid den ursprungliga undersökningen. Det bör också noteras att den lägre dumpningsmarginalen i själva verket beror på en ökning av exportpriserna som hänger samman med det kinesiska exportlicenssystemet och antidumpningstullens form (dvs. den rörliga tullen).

5. Slutsats beträffande sannolikheten för fortsatt dumpning

(29) Eftersom det konstaterats att dumpning förekom under undersökningsperioden finns det inget skäl att tro att dumpningen inte kommer att fortsätta om de gällande antidumpningsåtgärderna upphävs.

D. SANNOLIKHET FÖR ÅTERKOMMANDE DUMPNING

1. Inledande anmärkningar

(30) Sedan det konstaterats att dumpningen fortsatt under undersökningsperioden undersöktes det om det var sannolikt att dumpningen skulle återkomma om åtgärderna i fråga avskaffades. I detta syfte undersöktes följande faktorer: utvecklingen av de kinesiska exportpriserna mellan 1993 och undersökningsperioden, verkningarna av det exportlicenssystem som de kinesiska myndigheterna införde 1994 och situationen i Folkrepubliken Kina vad beträffar flusspatsproduktion, produktionskapacitet och lager.

2. Utvecklingen av de kinesiska priserna vid export till gemenskapen

(31) Parallellt med anförandet av antidumpningsåtgärder har exportpriserna för kinesisk flusspat stigit gradvis och har, i genomsnitt och uttryckt som cif priset vid gemenskapens gräns, närmat sig minimipriset på 113,5 ecu per ton (torrvikt). Priserna steg från 86 till 111 ecu per ton (torrvikt) mellan 1993 och 1998. Detta tyder på att minimipriset bidrog till att priserna steg. Det är därför sannolikt att situationen skulle bli den omvända om åtgärderna avskaffades och att exportpriserna därmed skulle sjunka.

3. Verkningarna av det kinesiska exportlicenssystemet

(32) De kinesiska myndigheterna införde 1994 ett regelsystem bestående av en årlig exportkvot kombinerad med en exportlicensavgift som omfattade ett antal mineraler, bl.a. flusspat. Det bör noteras att anförandet av exportlicenssystemet sammanföll med anförandet av antidumpningstullar på flusspat, och att antidumpningstullar tillämpades även på andra mineraler som omfattades av systemet. Syftet uppgavs vara att stabilisera de volymer flusspat och andra mineraler som exporterades samt att hindra exportpriserna från att falla till följd av trycket från den inhemska konkurrensen. Systemet bidrog i själva verket till att de kinesiska priserna vid export till gemenskapen steg. Kvoten hävdes 1998 och återinfördes 1999, medan exportlicensavgiften har förblivit i kraft sedan den infördes. Exportlicenserna auktioneras ut och tilldelas den som bjuder det högsta priset eller de som lägger bud som överstiger det genomsnittliga priset.

(33) Exportlicenssystemet har genomgått flera omfattande förändringar sedan det infördes, bl.a. upphävdes kvotsystemet tillfälligt 1998. Om de rådande förhållandena på de internationella marknaderna skulle ändras eller om det skulle anses att systemet inte tjänar sitt syfte kan därför de kinesiska myndigheterna besluta att ändra systemet eller att avskaffa det helt och hållet utan att meddela detta i förväg. Detta skulle i sin tur kunna leda till sjunkande exportpriser, särskilt om de gällande antidumpningsåtgärderna upphävdes.

(34) Eftersom det system som beskrivs ovan styrs självständigt av myndigheterna i exportlandet bör det inte under några omständigheter påverka gemenskapsinstitutionernas beslut om eventuell förnyelse av antidumpningsåtgärder inom ramen för en undersökning som genomförs i enlighet med artikel 11.2 och 11.3 i grundförordningen.

4. Produktion, produktionskapacitet och lager i Folkrepubliken Kina

(35) Ingen kinesisk flusspatsproducent samarbetade. De kinesiska myndigheterna och CCCMC underrättades om att de svar som lämnats av olika kinesiska parter som berördes av översynen skulle komma att betraktas som bristfälliga om inte ett fullständigt samarbete kunde åstadkommas. Inga uppgifter lämnades inom den angivna tidsfristen. Kommissionen måste därför i enlighet med artikel 18 i grundförordningen träffa sina avgöranden om produktion, produktionskapacitet och lager av flusspat i Folkrepubliken Kina på grundval av tillgängliga uppgifter. De uppgifter som användes härrör från marknadsundersökningar inom sektorn, uppgifter från en ledande handlare på världsmarknaden för den berörda produkten samt offentliga uppgifter från andra antidumpningsmyndigheter.

(36) En ökning av den kinesiska kapaciteten för produktion av flusspat och en ökning av lagernivåerna konstaterades vid undersökningen, vilket innebär att det finns en risk för en ökning av den kinesiska exporten och till följd därav ett världsomfattande prisfall. Den kinesiska kapaciteten för produktion av flusspat med beteckningen acid grade ökade med 26 % mellan 1993 och 1998. Kapacitetsökningen har också lett till ett minskat kapacitetsutnyttjande; det uppskattades 1998 till 59 % för flusspat med beteckningen acid grade. Stora lager konstaterades ha byggts upp i Folkrepubliken Kina. Detta leder till en mycket instabil situation med tanke på att den kinesiska produktionen av flusspat med beteckningen acid grade utgör omkring 52 % av produktionen i hela världen och den kinesiska exporten motsvarar 38 % av världsproduktionen.

5. Slutsats beträffande sannolikheten för återkommande dumpning

(37) Med hänsyn till att

- exporten av flusspat till gemenskapen från Folkrepubliken Kina konstaterats äga rum till dumpade priser under undersökningsperioden,

- utvecklingen av de kinesiska cif exportpriserna i stor utsträckning avgörs av de antidumpningsåtgärder som är föremål för översyn och av ett exportlicenssystem som införts och självständigt styrs av de kinesiska myndigheterna,

- detta system, med hänsyn till sin eventuellt tillfälliga karaktär, inte kan betraktas som en garanti för att de nuvarande exportpriserna kommer att bibehållas,

- de kinesiska producenterna av flusspat har ökat sin produktionskapacitet kraftigt och byggt upp enorma lager samt för närvarande har ett mycket lågt kapacitetsutnyttjande,

dras slutsatsen att det är sannolikt att dumpningen skulle fortsätta i avsevärt ökad omfattning om de gällande åtgärderna avskaffades.

E. GEMENSKAPSINDUSTRIN

(38) Undersökningen visade att de samarbetsvilliga gemenskapsproducenterna stod för mer än 95 % av den sammanlagda produktionen av den berörda produkten i gemenskapen under undersökningsperioden. Dessa producenter utgör därför gemenskapsindustrin enligt artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen. De kallas nedan gemenskapsindustrin.

F. ANALYS AV SITUATIONEN PÅ GEMENSKAPSMARKNADEN FÖR FLUSSPAT

1. Förbrukning på gemenskapsmarknaden

(39) Den synbara förbrukningen beräknades på grundval av volymen av gemenskapsindustrins försäljning till icke närstående parter på gemenskapsmarknaden, uppgifterna i frågeformuläret för exporterande handlare om volymen av den sammanlagda importen från Folkrepubliken Kina, Eurostats uppgifter om importen från andra tredje länder samt uppgifter från de nationella statistikbyråerna i Österrike, Finland och Sverige när det gäller import före 1995.

(40) Försäljning från gemenskapsproducenter till närstående parter som bearbetar flusspat internt ansågs äga rum på en konkurrensskyddad del av marknaden och undantogs därför vid bedömningen av förbrukningen i gemenskapen och, generellt sett, gemenskapsindustrins situation. Denna slutsats drogs mot bakgrund av att den flusspat som var avsedd för den konkurrensskyddade delen av marknaden inte konkurrerade med den flusspat som var tillgänglig i gemenskapen och att försäljningen av produkten i fråga till närstående parter skedde till internpriser.

(41) Sökanden gjorde gällande att viss import från Namibia och Sydafrika borde undantas från beräkningen av förbrukningen, eftersom denna import gick till användare i gemenskapen som var de berörda exportörerna närstående och därmed ägde rum på en konkurrensskyddad del av marknaden.

(42) Det konstaterades att bägge länderna exporterade den berörda produkten till både närstående och icke närstående företag. De närstående parterna i gemenskapen köpte dessutom den berörda produkten även från icke närstående källor. Eftersom det inte var möjligt att klart skilja mellan dessa båda typer av försäljning drogs således slutsatsen att all import borde inkluderas vid beräkningen av förbrukningen i gemenskapen.

(43) Mot denna bakgrund utvecklades förbrukningen på gemenskapsmarknaden från omkring 284300 ton 1993 till 392700 ton 1994, 400900 ton 1995, 470700 ton 1996, 491800 ton 1997 och 496200 ton 1998. Förbrukningen av flusspat i gemenskapen ökade med 75 % under skadeundersökningsperioden, och ökningen var störst mellan 1993 och 1994 (+ 38 %) och mellan 1995 och 1996 (+ 17 %). Denna ökning av förbrukningen hänger samman med utvecklingen av efterfrågan på aluminium och den ökade efterfrågan på kolfluorföreningar (köldmedel) samt med de specifika behoven av flusspat. Ökningen kan också tillskrivas utvecklingen av nya användningsområden för flusspat i senare led i förädlingskedjan.

2. Importen från det berörda landet

a) Den berörda importens volym, andel av den sammanlagda importen samt marknadsandel

(44) Volymen av importen av flusspat från Folkrepubliken Kina ökade avsevärt, från omkring 60400 ton 1993 till 62900 ton 1994, 68500 ton 1995, 109300 ton 1996, 128800 ton 1997 och 155200 ton 1998. Importen av flusspat från Folkrepubliken Kina till gemenskapen ökade kontinuerligt under skadeundersökningsperioden, med omkring 157 %, och importen ökade i snabbare takt än förbrukningen i gemenskapen.

(45) Andelen import från Folkrepubliken Kina av den sammanlagda importen av flusspat till gemenskapen varierade mellan 26,7 % och 50,6 %. Den högsta andelen uppnåddes under undersökningsperioden.

(46) Den andel av gemenskapsmarknaden som upptogs av importen från Folkrepubliken Kina utvecklades från 21,3 % 1993 till 16 % 1994, 17,1 % 1995, 23,2 % 1996, 26,2 % 1997 och 31,3 % 1998. Detta motsvarar en sammanlagd ökning med 10 procentenheter under skadeundersökningsperioden. Minskningen av marknadsandelen 1994 och 1995 kan förklaras både med införandet av antidumpningsåtgärderna i mars 1994 och med det kinesiska exportlicenssystem som infördes i april 1994.

b) Prisutveckling och prisbeteende för den berörda importen

i) Prisutveckling

(47) Svaren på frågeformuläret för exporterande handlare visade att priserna för kinesisk flusspat steg med 29 % mellan 1993 och undersökningsperioden, till en nivå där cif-priserna vid gemenskapens gräns låg strax under minimipriset på 113,5 euro/ton. Mellan 1993 och 1997 steg priserna på kinesisk flusspat kontinuerligt, från 86,06 ecu/ton till 114,58 ecu/ton. Minskningen av de kinesiska priserna mellan 1997 och 1998 sammanföll med avskaffandet av den kinesiska exportkvoten, vilket förorsakade en allmän minskning av de kinesiska exportpriserna på samtliga exportmarknader.

ii) Prisbeteende

(48) För undersökningen av prisbeteendet för importen från Folkrepubliken Kina under undersökningsperioden gjordes en jämförelse mellan gemenskapsindustrins genomsnittliga försäljningspriser och de genomsnittliga priser som togs ut av de samarbetsvilliga kinesiska exportörerna eller handlarna och av handlare i tredje land vid försäljning till icke närstående importörer i gemenskapen, justerade till samma handelsled.

(49) De kinesiska priserna var under denna period omkring 12 % lägre än gemenskapsindustrins priser. Det bör noteras att prisunderskridandemarginalen vid den tidigare undersökningen uppgick till 41 %.

3. Gemenskapsindustrins ekonomiska situation

a) Produktion

(50) Gemenskapsindustrins produktion ökade med 32 % under skadeundersökningsperioden, från omkring 276000 ton 1993 till omkring 363800 ton 1998. Den högsta nivån, omkring 372300 ton, nåddes 1995.

b) Produktionskapacitet

(51) Gemenskapsindustrins produktionskapacitet beräknades på grundval av flotationskapaciteten, vilken utgör flaskhalsen vid flusspatsproduktion. Kapaciteten sjönk från 518000 ton 1993 till 502000 ton 1998, vilket motsvarar en minskning med 3 % under skadeundersökningsperioden.

c) Kapacitetsutnyttjande

(52) Gemenskapsindustrins kapacitetsutnyttjande ökade från 53 % 1993 till 60 % 1994, 72 % 1995, 68 % 1996 och 1997 och 72 % 1998. De låga nivåerna 1993 och 1994 kan förklaras med verkningarna av den dumpade importen, såsom konstaterades vid den tidigare undersökningen. Det var först efter 1994 som antidumpningsåtgärderna började ha effekt och gjorde det möjligt för gemenskapsindustrin att öka sitt kapacitetsutnyttjande.

d) Försäljningsvolym

(53) Gemenskapsindustrins försäljning i gemenskapen ökade från omkring 120000 ton 1993 till omkring 189000 ton 1998. Försäljningsökningen var särskilt anmärkningsvärd 1995, när gemenskapsindustrin ökade sin försäljning till 191600 ton genom att sänka priserna. Gemenskapsindustrin gjorde detta för att kunna bibehålla sin andel av gemenskapsmarknaden.

e) Marknadsandel

(54) Gemenskapsindustrins andel av gemenskapsmarknaden minskade från 42,1 % 1993 till 38,1 % 1998 och var som störst 1995. Den marknadsandel på 47,8 % som nåddes 1995 har sin förklaring i en allmän minskning av importen till gemenskapen det året till följd av de låga priser som gemenskapsindustrin tog ut på bekostnad av lönsamheten. Efter 1995 minskade marknadsandelen i jämn takt, med 4 procentenheter jämfört med 1993.

f) Prisutveckling

(55) Gemenskapsindustrins genomsnittliga priser vid försäljning av flusspat på gemenskapsmarknaden sjönk mellan 1993 och 1995 och steg totalt sett mellan 1995 och 1998 med en högsta nivå 1997. Den låga prisnivån 1995 hänger samman med gemenskapsindustrins ovannämnda strategi att försöka bibehålla sin marknadsandel genom att sänka priserna. Mellan 1995 och 1997 steg gemenskapsindustrins priser, vilket sammanföll med de kontinuerligt stigande kinesiska priserna och den stadigt ökande efterfrågan på flusspat. Mellan 1997 och 1998 sjönk gemenskapsindustrins priser något, vilket sammanföll med en minskning av priserna för import från Folkrepubliken Kina.

g) Lönsamhet

(56) Gemenskapsindustrins lönsamhet, uttryckt i procent av nettoförsäljningen, steg från - 11,8 1993 till 0,9 % 1998.

h) Sysselsättning

(57) Antalet anställda inom gemenskapsindustrin var 696, år 1993 och 689, år 1998.

i) Lager

(58) Gemenskapsproducenternas lager minskade kontinuerligt, från omkring 50000 ton 1993 till 28400 ton 1998, dvs. med 43 %. Lagren motsvarade 18 % av produktionen 1993 och 8 % 1998.

j) Investeringar

(59) Gemenskapsindustrins sammanlagda investeringar med anknytning till flusspat ökade från omkring 2,2 miljoner ecu 1993 till 9,4 miljoner ecu 1998.

k) Slutsats

(60) Efter införandet av antidumpningsåtgärderna 1994 förbättrades gemenskapsindustrins situation generellt sett. Ansträngningarna för att rationalisera produktionsprocessen fortsatte och nya investeringar gjordes. Även om situationen allmänt sett har förbättrats har det emellertid inte, under den period då åtgärderna tillämpats, varit möjligt för gemenskapsindustrin att fullständigt återhämta sig från de tidigare verkningarna av den dumpade importen, särskilt vad lönsamheten beträffar. Gemenskapsindustrins lönsamhet förblev i stället negativ mellan 1993 och 1997. Från och med 1997 förbättrades gemenskapsindustrins lönsamhet, vilket sammanföll med en generell ökning av dess försäljningspriser i gemenskapen och dess produktivitet. Gemenskapsindustrins lönsamhet ligger dock endast på en nivå strax över den kritiska punkten, och dess ekonomiska resultat ligger fortfarande klart under den nivå som denna typ av industri skulle kunna uppnå under normala marknadsförhållanden.

(61) Av detta följer slutsatsen att gemenskapsindustrins situation visserligen har förbättrats sedan antidumpningsåtgärder infördes, men att industrin inte har återhämtat sig fullständigt och fortfarande befinner sig i en osäker situation.

4. Verkan av den berörda importen

(62) Undersökningen visade att den kinesiska exporten till gemenskapsmarknaden har fortsatt att öka, trots anförandet av antidumpningsåtgärderna i mars 1994. Importen av flusspat från Folkrepubliken Kina ökade med så mycket som 157 % mellan 1993 och 1998, och dess andel av gemenskapsmarknaden ökade från 21,3 % till 31,3 %. Under samma period ökade gemenskapsindustrins försäljning med 58 %, men den förlorade marknadsandelar till importen från Folkrepubliken Kina. Gemenskapsindustrins andel av gemenskapsmarknaden minskade från 42,1 % till 38,1 %.

(63) Priserna för importen från Folkrepubliken Kina steg med 29 % under skadeundersökningsperioden. Denna prisutveckling måste ses mot bakgrund av anförandet av antidumpningsåtgärderna i mars 1994 och det kinesiska exportlicenssystem som infördes 1994 och som har bidragit till de höjda kinesiska priserna världen över. Prishöjningen var mer uttalad från och med 1996 och sammanföll med att gemenskapsindustrins försäljningspriser steg och dess förluster minskade.

(64) I juli 1998 avskaffades exportkvoten av ministeriet för utrikeshandel och ekonomiskt samarbete, och endast licensavgiften bibehölls. I samband med detta sjönk de kinesiska priserna, framför allt under andra halvåret 1998 och under 1999, vilket visar att priserna på kinesisk flusspat sannolikt skulle sjunka om inga antidumpningsåtgärder tillämpades.

5. Volymer och priser för import från andra tredje länder

(65) Importen av flusspat från andra tredje länder ökade med 46 % under skadeundersökningsperioden, från omkring 104100 ton 1993 till 151700 ton 1998. Dessa länders sammanlagda marknadsandel minskade dock mellan 1993 och 1998 från 36,6 % till 30,6 %.

(66) Priserna på importen från dessa andra länder steg med 20 % mellan 1993 och 1998. De var dock fortfarande i genomsnitt lägre än de kinesiska priserna, med undantag av priserna på flusspat från Marocko. När det gäller Namibia och Sydafrika bör den omständighet att de genomsnittliga exportpriserna är lägre än de kinesiska priserna ses mot bakgrund av att en del av exporten till gemenskapen går till närstående användare i gemenskapen, sannolikt till internpriser. Flusspat från Kenya och Mexiko tycks innehålla en större andel föroreningar, vilket medför lägre priser eftersom det innebär ytterligare kostnader för användarna.

(67) Mot denna bakgrund anses import av flusspat från andra tredje länder ha haft en begränsad inverkan på gemenskapsindustrins ekonomiska situation. Vidare tyder uppgifterna på att de kinesiska exportörerna kunnat förbättra sin ställning i gemenskapen avsevärt, till förfång inte bara för gemenskapsindustrin utan även för andra tredje länder.

G. SANNOLIKHET FÖR FORTSATT SKADA

(68) För bedömningen av den sannolika verkan av att de befintliga åtgärderna upphör att gälla undersöktes följande faktorer: situationen för flusspatsindustrin i Folkrepubliken Kina, situationen i andra tredje länder vad beträffar import av flusspat från Folkrepubliken Kina och de sannolika konsekvenserna för gemenskapsindustrins situation om antidumpningsåtgärderna avskaffas.

1. Analys av situationen för flusspatsindustrin i Folkrepubliken Kina

a) Produktion, produktionskapacitet, lager

(69) Sökanden gjorde gällande att produktionen och kapaciteten för produktion av flusspat i Folkrepubliken Kina ökat kraftigt under skadeundersökningsperioden och nått nivåer avsevärt över den årliga förbrukningen i världen. Vidare hävdades det att den dumpade importen från Folkrepubliken Kina riskerar att öka ytterligare om åtgärderna avskaffas.

(70) De kinesiska exportörerna eller handlarna hävdade att det var högst osannolikt att exporten av flusspat till gemenskapen skulle öka om åtgärderna upphävdes, med hänsyn till den ökade inhemska förbrukningen och de kontroller av produktion och produktionskapacitet som införts av de kinesiska myndigheterna.

(71) Ett antal användare i gemenskapen gjorde gällande att nivån för produktionen och produktionskapaciteten i Folkrepubliken Kina under undersökningsperioden inte utgjorde något hot mot gemenskapsindustrin, eftersom den inhemska förbrukningen ökade, tredje länder som normalt inte köpte från Folkrepubliken Kina, t.ex. Indien, började importera kinesisk flusspat och den kinesiska exporten förväntades inriktas på Förenta staternas marknad, där en ökad efterfrågan förväntades.

(72) Enligt tillgängliga uppgifter ökade den kinesiska produktionen och produktionskapaciteten kontinuerligt under skadeundersökningsperioden, såsom nämns i skäl 36. Den kinesiska produktionskapaciteten ökade från 1,9 miljoner ton 1993 till 2,4 miljoner ton 1998. Produktionen ökade från 0,8 miljoner ton till 1,4 miljoner ton under samma period. Samtidigt var kapacitetsutnyttjandet lågt, uppskattningsvis 59 % 1998. Den inhemska kinesiska förbrukningen uppskattas till omkring 300000 ton per år. Dessutom byggdes stora lager upp i Folkrepubliken Kina under perioden i fråga.

(73) Med tanke på denna enorma produktionskapacitet och det eventuella avskaffandet av det kinesiska licenssystemet är det sannolikt att stora mängder, utöver de nuvarande importvolymerna, dumpad kinesisk flusspat skulle komma in på gemenskapsmarknaden om inga antidumpningsåtgärder tillämpades.

b) Det kinesiska exportlicenssystemet

(74) Såsom nämns i skäl 32 införde de kinesiska myndigheterna i april 1994 ett exportlicenssystem bestående av en årlig exportkvot kombinerad med en exportlicensavgift på kinesisk export av flusspat.

(75) Systemet har genomgått vissa förändringar på senare år: exportkvoten hävdes i mitten av 1998, så att det från och med andra halvåret 1998 endast var exportlicensavgiften som var i kraft. I början av 1999 återinfördes kvoten av de kinesiska myndigheterna. Licensavgiften var 1998 i genomsnitt omkring 20,3 ecu per ton. Vid export till priset 113,5 ecu innebär detta att det faktiska exportpriset utan licensavgift skulle vara 93,2 ecu.

(76) Sökanden hävdade att det kinesiska licenssystemet snart kunde komma att avskaffas, vilket skulle medföra en risk för att kinesisk export av flusspat till gemenskapen skulle öka och priserna sjunka, om antidumpningsåtgärderna tilläts upphöra att gälla.

(77) De kinesiska exportörerna eller handlarna gjorde gällande att licenssystemet syftade till att skydda flusspatstillgångarna och säkra stabilitet och tillförlitlighet på marknaden för flusspat, och att det inte fanns något skäl att anta att systemet snart skulle komma att avskaffas. De hävdade vidare att licenssystemet inte skulle komma att avskaffas om antidumpningsåtgärderna upphörde att gälla.

(78) Kommissionen betraktade alla antaganden om licenssystemets framtida utveckling som relativt spekulativa. En analys av det kinesiska licenssystemet visar dock att detta ändrats avsevärt vid flera tillfällen sedan det infördes, bl.a. genom att exportkvoten avskaffades 1998. Den höga kinesiska licensavgiften visar vidare att de kinesiska flusspatsproducenterna har potential att sälja till mycket låga priser. Dessutom kan inte förekomsten av ett exportlicenssystem, som utformats och förvaltas av myndigheterna i tredje land och vars syfte är ett bevarande av tillgångarna, ligga till grund för slutsatser om huruvida skadevållande dumpning kommer att fortsätta eller inte.

c) Utvecklingen av de kinesiska priserna vid export till gemenskapen

(79) Antidumpningsåtgärderna tycks ha lett till en gradvis ökning av de exportpriser som tas ut av de kinesiska exportörerna. Om åtgärderna avskaffades skulle situationen därför kunna bli den omvända och exportpriserna sjunka, vilket visas av erfarenheterna från 1998 och den höga kinesiska exportlicensavgiften.

(80) Dessutom konstaterades under 1998 ett antal fall där användare köpte kinesisk flusspat till priser under minimipriset och därför måste betala antidumpningstullar.

2. Sannolika verkningar för gemenskapsindustrins situation om antidumpningsåtgärderna avskaffas

(81) För det första kan det konstateras att en av de sökande gemenskapsproducenterna upphörde med flusspatsproduktion efter undersökningsperioden när den förlorade sin största kund till kinesiska konkurrenter. Den omständighet att detta ägde rum vid en tidpunkt då antidumpningsåtgärder var i kraft visar hur stor risken är för att gemenskapsindustrin vållas ytterligare skada om antidumpningsåtgärderna avskaffas.

(82) För det andra har undersökningen visat att gemenskapsindustrins priser utsattes för tryck från den berörda importen även då antidumpningsåtgärderna var i kraft. Om åtgärderna avskaffas kan priserna, som vid undersökningen konstaterats påverkas i positiv riktning av antidumpningsåtgärderna, förväntas börja sjunka och prisunderskridandet fortsätta på högre nivå. Potentialen för en minskning av de kinesiska priserna återspeglas i de belopp som betalas i exportlicensavgift, i genomsnitt 20,3 ecu under 1998. Om detta belopp dras från exportpriset kan underskridandemarginalen uppskattas till 26,7 %. Ett sådant prisunderskridande kan förväntas leda till svåra förluster för gemenskapsindustrin.

(83) För det tredje kan det förväntas att stora mängder dumpad flusspat till låga priser skulle komma in på gemenskapsmarknaden om antidumpningsåtgärderna avskaffades. Gemenskapsproducenterna skulle då sannolikt förlora ytterligare försäljningsvolymer och marknadsandelar till de kinesiska exportörerna.

3. Slutsats beträffande sannolikheten för fortsatt skada

(84) Med hänsyn till att

- de kinesiska flusspatsproducenterna har ökat sin produktionskapacitet kraftigt, byggt upp stora lager och haft ett mycket lågt kapacitetsutnyttjande,

- utvecklingen av de kinesiska cif exportpriserna i hög grad har påverkats av de gällande antidumpningsåtgärderna och förekomsten av ett exportlicenssystem som införts av de kinesiska myndigheterna, vilket inte kan ses som någon garanti för att exportpriserna kommer att ligga kvar på samma nivå om antidumpningsåtgärderna avskaffas,

- de priser som de kinesiska exportörerna skulle ta ut om inga antidumpningsåtgärder tillämpades är potentiellt mycket låga, särskilt om exportlicensavgiften beaktas, vilket tyder på att det är högst sannolikt att prisunderskridandet skulle fortsätta,

- gemenskapsindustrins situation fortfarande är osäker,

- ett antal fall har konstaterats där användarna i gemenskapen har köpt kinesisk flusspat till priser under minimiimportpriset,

dras slutsatsen att den skada som vållats av den dumpade importen från Folkrepubliken Kina sannolikt skulle fortsätta om de gällande åtgärderna avskaffades, och att gemenskapsindustrins situation i så fall skulle kunna försämras ytterligare.

H. GEMENSKAPENS INTRESSE

(85) Det undersöktes i enlighet med artikel 21 i grundförordningen huruvida det klart kunde fastslås att det inte skulle ligga i gemenskapens intresse att bibehålla antidumpningsåtgärderna. Fastställandet av gemenskapens intresse gjordes med utgångspunkt i en bedömning av samtliga berörda intressen som helhet betraktade, dvs. intresset hos gemenskapsindustrin, importörerna och användarna av den berörda produkten.

(86) Det bör erinras om att det vid den tidigare undersökningen ansågs att antagandet av antidumpningsåtgärder i form av ett minimipris inte skulle strida mot gemenskapens intresse. Det bör noteras att den nu aktuella undersökningen är en översyn, varvid det krävs en analys av en situation där antidumpningsåtgärder redan tillämpas. Tack vare tidpunkten för denna undersökning, och dess karaktär, är det följaktligen möjligt att göra en bedömning av eventuella negativa, oönskade effekter av de antidumpningsåtgärder som är föremål för översyn.

(87) För bedömningen av de sannolika verkningarna av att bibehålla respektive inte bibehålla åtgärderna begärde kommissionen uppgifter i form av svar på frågeformulär från samtliga berörda parter som nämns ovan. Inga importörer besvarade frågeformuläret. Nio användare besvarade det.

1. Gemenskapsindustrins intresse

(88) Undersökningen har visat att gemenskapsindustrin har gynnats av de befintliga antidumpningsåtgärderna. De senaste åren har industrin gjort stora ansträngningar för att förbättra produktiviteten genom rationalisering. Gemenskapsindustrins produktivitet ökade också med 33 % under skadeundersökningsperioden, och investeringar gjordes kontinuerligt under hela denna period. Särskilt stora investeringar gjordes under 1998, vilket visar att denna industri är livskraftig och fast besluten att fortsätta driften.

(89) Gemenskapsindustrins situation är emellertid fortfarande svår, särskilt vad lönsamheten beträffar. I detta avseende kan eventuella förändringar av det affärsmässiga klimatet för den berörda produkten få avsevärda negativa effekter för flusspatsindustrin i gemenskapen.

(90) Mot denna bakgrund ansågs det att gemenskapsindustrins situation sannolikt skulle försämras om åtgärderna upphörde att gälla. Fortsatt tillämpade åtgärder skulle därför ligga i gemenskapsindustrins intresse.

2. Importörernas intresse

(91) Ingen av de icke närstående importörerna besvarade frågeformuläret. Den bristande samarbetsviljan kan tyda på att de antidumpningsåtgärder som infördes i mars 1994 inte i någon betydande utsträckning har påverkat importörerna negativt. Detta antagande styrks av det faktum att importen från Folkrepubliken Kina ökat kontinuerligt under skadeundersökningsperioden och att importörerna därmed kunnat fortsätta att köpa flusspat från Folkrepubliken Kina.

(92) Mot denna bakgrund dras därför slutsatsen att importörernas ekonomiska situation inte skulle försämras i framtiden om åtgärderna fortsatte att tillämpas.

3. Användarindustrins intresse

a) Inledande anmärkningar

(93) Flusspat är ett grundläggande råmaterial för ett stort antal produkter i senare led i förädlingskedjan med mycket högt mervärde. Det första steget vid förädling av flusspat är tillverkning av fluorvätesyra, som i sin tur används vid tillverkning av kolfluorföreningar (insatsvara för köldmedel, lösningsmedel, skumplast), aluminiumfluorid (för tillverkning av aluminium) och andra kemiska derivat.

b) Uppgifter som inhämtats från samarbetsvilliga parter

(94) Under 1998 kom de samarbetsvilliga användarnas hela import av flusspat från Folkrepubliken Kina, och de köpte omkring 80 % av gemenskapsindustrins försäljning av flusspat.

(95) Under 1998 stod dessa samarbetsvilliga företag för en omsättning på 26465 miljoner ecu, varav 682 miljoner ecu (2,6 %) avsåg flusspatsderivat. Den industri som använder flusspat består av små, medelstora och stora företag som gjorde avsevärda investeringar under 1998. Den vägda genomsnittliga lönsamheten inom sektorn för flusspatsderivat ökade från 3,7 % 1996 till 6,3 % 1998.

(96) Undersökningen har visat att flusspat står för omkring 30 % av de sammanlagda kostnaderna för tillverkning av fluorvätesyra och för mellan 5 % och 20 % av kostnaderna för tillverkning av derivat av fluorvätesyra.

c) Användarnas argument

i) Importberoende

(97) Vissa användare hävdade att det inte ligger i gemenskapens intresse att bibehålla åtgärderna, eftersom användarna på grund av den begränsade produktionskapaciteten i gemenskapen är beroende av import. De gjorde i detta sammanhang gällande att fortsatt tillämpning av antidumpningsåtgärderna skulle kunna ge upphov till ett utbudsunderskott i gemenskapen, eftersom efterfrågan på flusspat ökar på grund av en kombination av utvecklingen på det tekniska och det lagstiftningsmässiga området.

(98) Gemenskapsindustrin bestred inte det faktum att import från tredje land är nödvändig för att efterfrågan på flusspat i gemenskapen skall kunna tillgodoses. Det påpekades från gemenskapsindustrins sida att syftet med antidumpningsåtgärder inte är att stoppa import till gemenskapen utan att se till att denna import sker till rättvisa priser.

(99) Undersökningen har visat att de gällande antidumpningsåtgärderna inte har hindrat importen från Folkrepubliken Kina från att komma in på gemenskapsmarknaden. Mellan 1994 och 1998 ökade importen från Folkrepubliken Kina i själva verket med 146 % till följd av en ökning av efterfrågan på flusspat. Samtidigt ökade också gemenskapsindustrin sin försäljning med 58 %.

(100) Mot denna bakgrund är det inte sannolikt att ett bibehållande av åtgärderna skulle hindra användarna från att köpa flusspat från Folkrepubliken Kina, medan däremot ett bibehållet skyddsnät skulle hjälpa gemenskapsindustrin att fullständigt återhämta sig från den skada den lidit. Dessutom är det mot bakgrund av ovanstående också osannolikt att ett utbudsunderskott skulle uppstå om antidumpningsåtgärderna bibehölls.

ii) Konkurrensnackdelar

(101) Vissa användare gjorde gällande att antidumpningsåtgärderna avseende kinesisk flusspat kommer att leda till onaturligt höga flusspatspriser i gemenskapen och till att flusspatsanvändarna får en konkurrensnackdel i förhållande till sina konkurrenter i gemenskapen som inte köper flusspat från Folkrepubliken Kina och även i förhållande till sina konkurrenter internationellt sett. Detta skulle leda till att tillverkningen av fluorvätesyra omlokaliserades till Förenta staterna och Folkrepubliken Kina, där flusspat är billigare, vilket i sin tur skulle medföra förlorade arbetstillfällen, minskade investeringar och lägre vinster i gemenskapen i industrier med högt mervärde som är av grundläggande betydelse för den framtida konkurrenskraften hos den industri i gemenskapen som använder flusspat.

(102) Gemenskapsindustrin hävdade att industrin i senare led i förädlingskedjan har gjort stora investeringar i gemenskapen under den period då åtgärderna tillämpats, vilket strider mot argumentet om omlokalisering.

(103) Det kunde konstateras att den industri i gemenskapen som använder flusspat gjorde stora investeringar mellan 1996 och 1998. Dessutom konstaterades priserna på flusspat vara högre i Förenta staterna än i gemenskapen. Under 1998 var priserna för import från Folkrepubliken Kina till Förenta staterna 7 % högre än priserna för import från Folkrepubliken Kina till gemenskapsmarknaden. Användarnas vinster ökade från i genomsnitt 3,7 % 1996 till 6,3 % 1998, trots att antidumpningsåtgärder var i kraft.

(104) När det gäller omlokaliseringen av tillverkningen av fluorvätesyra till Folkrepubliken Kina bör det noteras att fluorvätesyra är en ytterst farlig produkt som inte lämpar sig för långa transporter. Detta betyder i praktiken att omlokalisering av tillverkningen av fluorvätesyra till Folkrepubliken Kina skulle medföra en omlokalisering av hela industrin i senare led till Folkrepubliken Kina. Uppgifter från de samarbetsvilliga användarna avseende den period då antidumpningsåtgärder tillämpats förefaller strida mot detta. Användarna har i själva verket under den period då antidumpningsåtgärder tillämpats gjort stora investeringar i gemenskapen i tillverkning av produkter i senare led. Mot denna bakgrund förefaller det osannolikt att hela industrin i senare led skulle omlokaliseras till Folkrepubliken Kina om antidumpningsåtgärderna bibehölls.

(105) Mot bakgrund av det ovanstående förväntas inte ett bibehållande av antidumpningsåtgärderna i deras nuvarande form ge upphov till några konkurrensnackdelar för användarindustrin.

iii) Alternativa försörjningskällor

(106) Ett antal stora tillverkare av flusspatsderivat är beroende av import av flusspat. Användarna hävdade att flusspat som inte kommer från Folkrepubliken Kina, utan från t.ex. Kenya och Mexiko, innehåller avsevärda mängder föroreningar, och att Folkrepubliken Kina därför är den viktigaste tillförlitliga försörjningskällan. Fortsatta antidumpningsåtgärder avseende import från Folkrepubliken Kina skulle därför hindra användarnas tillgång till flusspat av god kvalitet.

(107) Det bör för det första noteras att importen från andra länder, trots olikheterna vad renheten beträffar, har ökat under den period då antidumpningsåtgärder tillämpats, till följd av ökad efterfrågan. Importen från Mexiko, exempelvis, ökade sexfalt medan importen från Kenya ökade med 57 %. Detta tyder på att flusspat från dessa länder lämpar sig för viss tillverkning i senare led.

(108) För det andra tyder den stora ökningen av importen från Folkrepubliken Kina på att de åtgärder som infördes 1993 inte har fått till följd att import från Folkrepubliken Kina utestängts från gemenskapsmarknaden utan i stället har lett till att priserna stigit.

(109) Därför dras slutsatsen att det är osannolikt att en fortsatt tillämpning av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle leda till att användarnas tillgång till flusspat av samtliga kvaliteter minskade.

4. Slutsats beträffande gemenskapens intresse

(110) Efter en analys av de olika berörda intressena kan det konstateras att en fortsatt tillämpning av antidumpningsåtgärderna sannolikt skulle leda till relativt stabila priser på flusspat på gemenskapsmarknaden, vilket under den period då åtgärderna tillämpats inte förefaller ha haft någon negativ inverkan på användarnas ekonomiska situation. Om gemenskapsindustrin lämnades utan skydd mot den dumpade importen skulle dessutom dess svåra situation kunna försämras ytterligare och dess livskraft äventyras.

(111) Mot denna bakgrund dras slutsatsen att det vad gemenskapens intresse beträffar inte finns några tvingande skäl som talar mot ett bibehållande av antidumpningsåtgärderna.

I. INTERIMSÖVERSYN

(112) De kinesiska exportörerna eller handlarna gjorde gällande att inledandet av interimsöversynen, som endast gällde åtgärdernas form, var olagligt eftersom det inte lagts fram någon bevisning som tydde på att det var nödvändigt att ändra åtgärdernas form. De hävdade i detta sammanhang att begäran om översyn enligt artikel 11.2 i grundförordningen inte innehöll några uppgifter om de gällande antidumpningsåtgärdernas ineffektivitet.

(113) Det bör nämnas att interimsöversynen avseende åtgärdernas form inleddes av kommissionen på eget initiativ. Inledandet grundades på att uppgifterna i den begäran om översyn enligt artikel 11.2 i grundförordningen som ingivits av sökanden tydde på att de berörda åtgärdernas effektivitet underminerades.

(114) Undersökningen har visat att gemenskapsindustrin visserligen förlorade marknadsandelar under skadeundersökningsperioden, men att antidumpningsåtgärderna i nuvarande form har gjort det möjligt för gemenskapsindustrin att höja sina priser och därmed minska sina förluster, i synnerhet mellan 1996 och 1998. Åtgärdernas varaktighet har emellertid inte gjort det möjligt för gemenskapsindustrin att återhämta sig fullständigt, särskilt vad lönsamheten beträffar. När det gäller åtgärdernas effektivitet tycks därför den nuvarande formen vara lämplig för att ge gemenskapsindustrin möjlighet att återhämta sig fullständigt, och formen bör följaktligen inte ändras.

(115) Vad användarna beträffar, slutligen, har undersökningen visat att antidumpningsåtgärderna i nuvarande form inte i någon större utsträckning har påverkat deras ekonomiska situation.

(116) Därför dras slutsatsen att antidumpningsåtgärderna bör bibehållas i nuvarande form.

J. ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

(117) Samtliga berörda parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för kommissionens avsikt att rekommendera att de gällande åtgärderna bibehålls. Parterna beviljades en period efter denna underrättelse inom vilken synpunkter kunde lämnas. Synpunkter som lämnades efter den slutliga underrättelsen beaktades.

(118) Av det ovanstående följer att antidumpningstullen, beräknad på grundval av minimipriset 113,50 ecu per ton (torrvikt), på import av flusspat med ursprung i Folkrepubliken Kina, vilken införts genom förordning (EG) nr 486/94, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen bör bibehållas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. En slutgiltig antidumpningstull skall införas på import av flusspat i form av filterkakor eller pulver enligt KN-nummer ex 2529 21 00 (TARIC-nummer 2529 21 00 10) eller KN-nummer 2529 22 00 (TARIC-nummer 2529 22 00 10), med ursprung i Folkrepubliken Kina.

2. Tullen skall motsvara skillnaden mellan ett minimipris på 113,50 euro per ton (nettotorrvikt) och nettopriset fritt gemenskapens gräns, före tull.

3. I fall där varor har skadats före övergången till fri omsättning och det pris som faktiskt betalats eller skall betalas därför bestämningen av tullvärdet fördelats enligt artikel 145 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93(5), skall det minimiimportpris som avses ovan sänkas med en procentsats som motsvarar fördelningen av det pris som faktiskt betalats eller skall betalas. Den tull som skall betalas är således lika med skillnaden mellan det sänkta minimiimportpriset och det sänkta nettopriset fritt gemenskapens gräns, före tull.

4. Om inget annat anges skall gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 18 september 2000.

På rådets vägnar

H. Védrine

Ordförande

(1) EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 905/98 (EGT L 128, 30.4.1998, s. 18).

(2) EGT L 62, 5.3.1994, s. 1.

(3) EGT C 276, 4.9.1998, s. 2.

(4) EGT C 62, 4.3.1999, s. 3, senast ändrad i EGT C 120, 1.5.1999, s. 23.

(5) EGT L 253, 11.10.1993, s. 1. Regolamento modificato da ultimo dal regolamento (CE) nr 1662/1999 (EGT L 197, 20.7.1999, s. 25).