Kommissionens beslut

av den 16 oktober 2000

om djurhälsokrav och utfärdande av veterinärintyg vid import av fåglar utom fjäderfä samt villkor för karantän

[delgivet med nr K(2000) 3012]

(Text av betydelse för EES)

(2000/666/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 92/65/EEG av den 13 juli 1992 om fastställande av djurhälsokrav i handeln inom och importen till gemenskapen av djur, sperma, ägg (ova) och embryon som inte faller under de krav som fastställs i de specifika gemenskapsregler som avses i bilaga A.I till direktiv 90/425/EEG(1), senast ändrat genom kommissionens beslut 95/176/EG(2), särkilt artikel 17.2 b och 17.3 och artikel 18.1 första och fjärde stycket i detta, och

av följande skäl:

(1) Det är nödvändigt att fastställa villkor för djurhälsa liksom krav på utfärdande av intyg vid import av fåglar utom fjäderfä från vissa tredje länder.

(2) Fåglar utom fjäderfä skall enligt artikel 7 A 1 c i direktiv 92/65/EEG hållas i karantän på enskilda karantäner eller karantänsstationer i gemenskapen efter införseln till gemenskapsområdet innan de släpps ut på marknaden. Särskilda villkor för godkännande av enskilda karantäner eller karantänsstationer för fåglar måste fastställas.

(3) Om aviär influensa eller Newcastlesjuka konstateras eller om förekomst av dessa sjukdomar bekräftas bland fåglar i karantän eller bland kontrollkycklingar skall detta inte rapporteras som ett sjukdomsutbrott enligt rådets direktiv 82/894/EEG om anmälan av djursjukdomar inom gemenskapen(3) men bör ändå rapporteras till kommissionen.

(4) Kandidatländer för export av fåglar till gemenskapen måste vara medlemmar av Internationella byrån för epizootiska sjukdomar (OIE) och uppfylla de grundläggande villkor som ställs av avdelningen för veterinär etik och utfärdande av intyg för internationell handel.

(5) De åtgärder som föreskrivs i detta beslut har följt förfarandet för anmälan enligt avtalet om tillämpningen av sanitära och fytosanitära åtgärder (SPS) som slutits inom ramen för Världshandelsorganisationen (WTO).

(6) De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från Ständiga veterinärkommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Definitionerna av aviär influensa och Newcastlesjuka i rådets direktiv 92/40/EEG(4) respektive rådets direktiv 92/66/EEG(5) skall gälla för detta beslut.

Dessutom avses med

- enskild karantän: lokaler som ligger på tillräckligt avstånd från fjäderfäanläggningar eller andra anläggningar där fåglar hålls med hänsyn till att Newcastlesjuka och aviär influensa kan spridas via luften, och där importerade fåglar hålls i karantän enligt principen "allt in allt ut",

- karantänsstation: lokaler uppdelade i ett antal enheter som verksamhetsmässigt och fysiskt är avskilda från varandra och där varje enhet enbart innehåller fåglar från samma sändning med samma hälsostatus och som därför utgör en epidemiologisk enhet; i samtliga enheter hålls importerade fåglar i karantän enligt principen "allt in allt ut"; dessa lokaler ligger på tillräckligt avstånd från fjäderfäanläggningar eller andra anläggningar där fåglar hålls med hänsyn till att Newcastlesjuka och aviär influensa kan spridas via luften,

- fåglar: djur av fågelarter som inte omfattas av artikel 2.1 i rådets direktiv 90/539/EEG(6), utom de fåglar som avses i artikel 1.3 (sällskapsdjur som åtföljer sin ägare) och artikel 19 i direktiv 92/65/EEG (djur som är avsedda för djurparker, cirkusar och nöjesfält samt för laboratorier som utför experiment med djur),

- kontrollkycklingar: fjäderfä som skall användas för att ställa diagnoser under karantänsperioden.

Detta beslut skall inte tillämpas för fåglar som fångats i det fria för djurskyddsprogram som godkänts av den behöriga myndigheten i bestämmelsemedlemsstaten.

Artikel 2

Medlemsstaterna skall tillåta import av fåglar som finns förtecknade i bilaga D till detta beslut endast om

1. de har sitt ursprung i anläggningar som registrerats av den behöriga myndigheten i det exporterande landet,

2. de åtföljs av ett djurhälsointyg enligt bilaga A,

3. de transporteras i burar eller lådor som är individuellt identifierade med ett identifieringsnummer som skall överensstämma med det identifieringsnummer som anges på djurhälsointyget,

4. importören vid gränskontrollstationen kan bevisa att en godkänd enskild karantän eller karantänsstation tar emot fåglarna. Det skriftliga beviset skall innehålla namn och adress till den godkända enskilda karantänen och vara utställt av en tjänsteman som utnämnts av den behöriga myndigheten.

Artikel 3

1. Fåglarna skall transporteras direkt från gränskontrollstationen till en godkänd enskild karantän eller karantänsstation i burar eller lådor utan att det påverkar tillämpningen av rådets direktiv 91/628/EEG(7).

2. När fåglarna kontrollerats skall den tjänsteman som är ansvarig för gränskontrollstationen försegla burarna eller lådorna eller transportfordonet på ett sådant sätt att varje möjlighet att byta ut innehållet under transporten till den enskilda karantänen eller karantänsstationen undviks.

3. Fåglarna skall hållas i karantän under minst 30 dagar i en godkänd enskild karantän eller karantänsstation.

4. En enskild karantän eller karantänsstation för importerade fåglar skall godkännas av den behöriga myndigheten enligt villkoren i bilaga B.

5. Åtminstone i början och i slutet av karantänsperioden för varje sändning skall den officiella veterinären kontrollera karantänsbestämmelserna vilket även omfattar en undersökning av dödlighetstalet och en klinisk undersökning av fåglarna i varje enhet på karantänsstationen eller på den enskilda karantänen. Den officiella veterinären eller en godkänd veterinär skall göra tätare kontroller om sjukdomsläget så kräver.

Artikel 4

1. När fåglarna har placerats i karantän skall den provtagning och undersökning av fåglarna och/eller kontrollkycklingarna som anges i bilaga C utföras.

2. Kontrollkycklingar får bara användas en gång och måste vara ovaccinerade, ha konstaterats seronegativa för Newcastlesjuka och aviär influensa senast 7 dagar och högst 14 dagar före karantänsperiodens början, vara minst tre veckor gamla, ha placerats på karantänsenheten före fåglarnas ankomst, vara ringmärkta för identifiering eller identifierade genom en annan typ av märkning som inte kan avlägsnas och placeras i karantänsenheten så nära fåglarna som möjligt så att kontakt mellan kontrollkycklingarna och fåglarna säkerställs liksom kontakt med deras spillning. Minst fyra kontrollkycklingar måste användas i den enskilda karantänen eller i varje enhet av karantänsstationen.

3. Om en eller flera fåglar misstänks vara smittade av aviär influensa eller Newcastlesjuka under den karantänsperiod som föreskrivs i artikel 3 skall prover för virologisk undersökning enligt bilaga C 2 tas från fåglar på den enskilda karantänen eller på den misstänkta enheten och analyseras i enlighet därmed.

4. Om det under den karantänsperiod som föreskrivs i artikel 3 konstateras att en eller flera fåglar eller kontrollkycklingarna är smittade av aviär influensa eller Newcastlesjuka skall följande regler gälla:

a) Samtliga fåglar från den smittade enskilda karantänen eller karantänsenheten skall avlivas och destrueras.

b) Den smittade enskilda karantänen eller karantänsenheten skall rengöras och desinfekteras.

c) Beträffande karantänsstationer skall prover för serologisk undersökning tas från kontrollkycklingar i de andra karantänsenheterna tidigast 21 dagar efter den slutliga rengöringen och desinfektionen.

d) Beträffande karantänsstationer där kontrollkycklingar inte används måste prover för virologisk undersökning tas från fåglar i de andra karantänsenheterna 7-15 dagar efter den slutliga rengöringen och desinfektionen.

e) Inga fåglar får lämna karantänsstationen förrän den provtagning som beskrivs i de föregående styckena har gett negativt resultat.

f) Inga fåglar får tas emot på den tidigare smittade enskilda karantänen eller enheten förrän tidigast 21 dagar efter den slutliga rengöringen och desinfektionen.

5. Utan hinder av punkt 4 får den behöriga myndigheten, då Newcastlesjuka konstateras hos en eller flera fåglar eller bland kontrollkycklingarna, besluta att dessa fåglar inte behöver destrueras, om det efter minst 30 dagar efter tidpunkten för det sista dödsfallet eller fallet av kliniskt tillfrisknande har utförts undersökningar med negativt resultat enligt bilaga C 1 b (utan hänsyn till den angivna tidsperioden). Fåglarna får inte lämna karantänen förrän det gått minst 60 dagar sedan de kliniska tecknen på Newcastlesjuka försvunnit. Material eller avfall som kan bära på smitta måste destrueras på ett sådant sätt att det garanteras att eventuella virus av Newcastlesjukan förstörs liksom allt det avfall som samlats under 60-dagarsperioden. Kommissionen skall underrättas om de vidtagna åtgärderna i varje enskilt fall.

Artikel 5

Om det under den karantänsperiod som föreskrivs i artikel 3 finns misstanke om eller belägg för att papegojfåglarna är smittade av Chlamydia psittaci måste samtliga fåglar i sändningen behandlas med en metod som godkänts av den behöriga myndigheten och karantänsperioden måste förlängas med minst två månader från och med det sista konstaterade fallet.

Artikel 6

Papegojfåglar måste identifieras individuellt vid ankomsten till karantänen enligt kapitel 2 B i bilaga B. Dessa identifieringsnummer måste föras in i de register som skall föras enligt artikel 7.

Artikel 7

Förvaltningsbestämmelserna vid karantänsstationen eller den enskilda karantänen vilka också skall omfatta avfallshantering och uppgiftsregistrering måste uppfylla kraven i kapitel 2 A i bilaga B.

Artikel 8

Samtliga kostnader för karantän till följd av tillämpningen av detta beslut skall bäras av importören.

Artikel 9

Fåglar får lämna karantänen bara om det föreligger ett skriftligt tillstånd från en officiell veterinär.

Artikel 10

Detta beslut skall gälla från och med den 1 maj 2001.

Artikel 11

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 16 oktober 2000.

På kommissionens vägnar

David Byrne

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 268, 14.9.1992, s. 54.

(2) EGT L 117, 24.5.1995, s. 23.

(3) EGT L 378, 31.12.1982, s. 58.

(4) EGT L 167, 22.6.1992, s. 2.

(5) EGT L 260, 5.9.1992, s. 2.

(6) EGT L 303, 31.10.1990, s. 6.

(7) EGT L 340, 11.12.1991, s. 17.

BILAGA A

>PIC FILE= "L_2000278SV.002902.EPS">

>PIC FILE= "L_2000278SV.003001.EPS">

>PIC FILE= "L_2000278SV.003101.EPS">

BILAGA B

MINIMIVILLKOR FÖR GODKÄNNANDE AV ENSKILDA KARANTÄNER ELLER KARANTÄNSSTATIONER FÖR FÅGLAR

KAPITEL 1

Den enskilda karantänens eller karantänsstationens utformning och utrustning

1. Den enskilda karantänen eller karantänsstationen skall vara en avskild byggnad som ligger på tillräckligt avstånd från fjäderfäanläggningar eller andra anläggningar där fåglar hålls med hänsyn till att Newcastlesjuka och aviär influensa kan spridas via luften. In- och utgångarna skall gå att låsa och skall vara försedda med skyltar med texten "KARANTÄN - obehöriga äger ej tillträde".

2. Varje karantänsenhet måste förfoga över ett separat luftrum.

3. Den enskilda karantänen eller karantänsstationen måste vara säker mot fåglar, flugor och skadeinsekter och måste kunna plomberas för att möjliggöra desinfektion genom gasning.

4. På karantänsstationen eller på varje enskild enhet skall det finnas möjlighet att tvätta händerna.

5. Ingångar och utgångar till anläggningen och varje karantänsenhet skall ha dubbla dörrsystem.

6. Hygienbarriärer skall finnas vid alla in- och utgångar till anläggningen och till de olika enheterna.

7. All utrustning skall vara konstruerad så att den kan rengöras och desinfekteras.

8. Matförrådet skall vara säkert mot fåglar och gnagare och skyddas mot insekter.

9. En container skall finnas till hands för förvaring av avfall och skall vara säker mot fåglar och gnagare.

10. Ett kylskåp och/eller en frys skall finnas för förvaring av kadaver.

KAPITEL 2

A. Förvaltningsbestämmelser

1. Enskilda karantäner eller karantänsstationer skall

- ha ett effektivt kontrollsystem för att garantera en tillräcklig övervakning av djuren,

- stå under den officielle veterinärens kontroll och ansvar,

- rengöras och desinfekteras enligt ett program som godkänts av den behöriga myndigheten varefter karantänen bör vila lämplig tidsperiod. Desinfektionsmedlen måste ha godkänts för detta ändamål av den behöriga myndigheten.

2. Varje enskild karantän eller karantänsenhet måste följa principen "allt in allt ut".

3. Försiktighetsåtgärder bör vidtas för att förhindra korskontaminering mellan inkommande och utgående sändningar.

4. Inga obehöriga får ta sig in i den enskilda karantänen.

5. Personer som går in i den enskilda karantänen måste bära skyddskläder, även skyddsskor.

6. Inga personliga kontakter som kan vålla nedsmittning mellan karantänsenheterna får äga rum.

7. Lämplig utrustning för rengöring och desinfektion måste finnas tillgänglig.

8. De burar eller lådor som använts för transport skall, om de inte förstörs, rengöras och desinfekteras på den enskilda karantänen eller karantänsstationen. Om burar och lådor återanvänds, måste de vara gjorda av ett material som möjliggör effektiv rengöring och desinfektion. Burarna och lådorna skall förstöras på ett sådant sätt att spridning av sjukdomsalstrare undviks.

9. Skräp och avfallsmaterial skall samlas in regelbundet, förvaras i containrar och därefter hanteras på ett sådant sätt att spridning av sjukdomsalstrare undviks.

10. Kadaver av döda fåglar skall undersökas i ett officiellt laboratorium som utsetts av den behöriga myndigheten.

11. Nödvändiga analyser och behandlingar skall utföras i samråd med och under överinseende av den officiella veterinären.

12. Den officiella veterinären skall underrättas om sjukdomar och dödsfall hos fåglar eller kontrollkycklingar under karantänsperioden.

13. Den person som ansvarar för den enskilda karantänen eller karantänsstationen måste föra register över

a) datum, antal fåglar samt fågelarter för varje sändning som anländer till eller som lämnar anläggningen,

b) kopior på hälsointyg och gränsövergångsintyg som medföljer de importerade fåglarna,

c) de individuella identifieringsnumren för papegojfåglarna,

d) varje betydelsefull iakttagelse: sjukdomsfall och antal dödsfall per dag,

e) datum och resultat av provtagning, typ och datum för behandling,

f) de personer som går in i karantänsstationen.

14. Detta register måste bevaras i minst ett år.

B. Identifiering av papegojfåglar

Individuell identifiering av papegojfåglar skall ske vid ankomsten till karantänen med hjälp av ringmärkning eller microchip.

1. Ringen skall inte kunnas manipuleras och dess diameter skall vara anpassad till fågelarten.

2. Ringen eller microchipet skall vara försedd med minst följande uppgifter:

a) ISO-nummer för den medlemsstat som genomför identifikationen.

b) Ett unikt serienummer.

3. Om identifieringen sker med hjälp av microchip skall en passande avläsare av microchip finnas tillgänglig på den enskilda karantänen eller karantänsstationen.

4. Uppgifter om vilken typ av microchip och avläsare som används skall registreras.

BILAGA C

FÖRFARANDEN VID UNDERSÖKNING OCH PROVTAGNING AVSEENDE NEWCASTLESJUKA OCH AVIÄR INFLUENSA

1. Under karantänsperioden skall kontrollkycklingarna eller, om kontrollkycklingar inte används, de importerade fåglarna genomgå följande förfaranden:

A) Vid användning av kontrollkycklingar:

i) Blodprov för serologisk undersökning skall tas från samtliga kontrollkycklingar tidigast 21 dagar efter de importerade fåglarnas ankomst till karantänen och minst tre dagar före karantänsperiodens slut.

ii) Om kontrollkycklingarna uppvisar positivt eller inte övertygande resultat på den serologiska undersökningen måste de importerade fåglarna undersökas virologiskt. Svabbprover från kloak (eller avföring) måste tas på samtliga fåglar om sändningen omfattar mindre än 60 fåglar, eller på 60 fåglar av en större sändning.

B) Utan användning av kontrollkycklingar:

Importerade fåglar måste undersökas virologiskt (serologisk undersökning är inte tillämplig). Svabbprover från kloak (eller avföring) måste tas på samtliga fåglar om sändningarna omfattar mindre än 60 fåglar, eller på 60 fåglar av en större sändning under de första 7-15 dagarna av karantänsperioden.

2. Förutom undersökningarna enligt 1 A eller B måste följande prov tas för virologisk undersökning:

i) Svabbprover från kloak (eller avföring) och, om möjligt, svabbprover från luftstrupen på kliniskt sjuka fåglar eller sjuka kontrollkycklingar.

ii) Prover av tarminnehåll, hjärnvävnad, luftstrupe, lungor, lever, mjälte, njurar och andra uppenbart påverkade organ så snart som möjligt efter det att döden inträtt från antingen

- döda kontrollkycklingar och alla fåglar som är döda vid ankomsten liksom de fåglar som dör under karantänen

eller

- vid fall av hög dödlighet bland småfåglar eller stora sändningar från åtminstone 10 % av de döda fåglarna.

3. Alla virologiska och serologiska undersökningar av prov som tagits i karantänen måste äga rum på officiella laboratorier som utsetts av den behöriga myndigheten och som använder diagnostiska förfaranden enligt bilaga III till direktiv 92/66/EEG och bilaga III till direktiv 92/40/EEG. Vid virologisk undersökning tillåts sammanslagning av upp till fem prover från olika fåglar. Sammanslagning av avföringsprov måste ske skilt från sammanslagning av prov av andra organ och vävnadsprov.

4. Isolater av virus måste överlämnas till det nationella referenslaboratoriet

BILAGA D

FÖRTECKNING ÖVER DE TREDJE LÄNDER SOM FÅR ANVÄNDA DJURHÄLSOINTYGET I BILAGA A

Länder som är medlemmar i Internationella byrån för epizootiska sjukdomar (OIE) enligt förteckningen i OIE Bulletin.