KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2771/1999

av den 16 december 1999

om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1255/1999 när det gäller interventionsåtgärder på marknaden för smör och grädde

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1255/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter(1), särskilt artiklarna 10 och 40 i denna, och

av följande skäl:

1. Genom förordning (EG) nr 1255/1999 ersattes rådets förordning (EEG) nr 804/68(2), senast ändrad genom förordning (EG) nr 1587/1996(3), och, bland andra, rådets förordning (EEG) nr 777/87(4), senast ändrad genom förordning (EEG) nr 1634/1991(5), rörande interventionssystemet för smör och skummjölkspulver. Till följd av denna nya ordning och med hänsyn till de erfarenheter som gjorts bör tillämpningsföreskrifterna för intervention på marknaden för smör och grädde ändras och i vissa fall förenklas. Av tydlighetsskäl bör de särskilda rättsakter som reglerar olika aspekter av intervention arbetas om, dvs. kommissionens förordningar (EEG) nr 2315/76(6), senast ändrad genom förordning (EG) nr 1824/97(7), (EEG) nr 1547/87(8), senast ändrad genom förordning (EG) nr 1802/95(9), (EEG) nr 1589/87(10), senast ändrad genom förordning (EG) nr 124/1999(11) och (EG) nr 454/95(12), senast ändrad genom förordning (EG) nr 390/1999(13) och samlas i en enda rättsakt.

2. I artikel 6.1 i förordning (EG) nr 1255/1999 fastställs kriterierna för när interventionsorganen skall genomföra uppköp av smör genom anbudsinfordran och i vilka fall sådana interventionsuppköp skall avbrytas. Det bör närmare fastställas dels i vilka fall interventionsuppköp skall inledas eller avbrytas i den berörda medlemsstaten, dels den representativa period under vilken marknadspriserna skall noteras i förhållande till interventionspriserna. Begreppet marknadspris för smör bör därför definieras och det bör inrättas ett system för notering av dessa priser på nationell nivå. Av praktiska skäl bör den ekonomiska unionen mellan Belgien och Luxemburg betraktas som en enda medlemsstat.

3. Interventionsorganen får endast köpa upp smör som motsvarar de villkor som anges i artikel 6 i förordning (EG) nr 1255/1999 och de krav på kvalitet och presentation som närmare skall fastställas. Dessutom bör analysmetoderna och bestämmelserna för kvalitetskontrollen fastställas liksom, om situationen kräver det, kontroller av radioaktiviteten i smöret för vilket det, om så behövs, skall fastställas gränsvärden i gemenskapslagstiftningen. Medlemsstaterna bör emellertid ges möjlighet att under vissa förhållanden inrätta system för självkontroll. Den period under vilken det smör som bjuds ut till intervention skall vara framställt bör av praktiska skäl få förlängas om tidsperioden mellan två anbudsförfaranden är längre än 21 dagar.

4. För att interventionssystemet skall fungera väl, är det lämpligt att fastställa villkoren för godkännandet av tillverkningsföretagen och kontrollen av att dessa villkor efterlevs. För att säkerställa systemets effektivitet är det lämpligt att föreskriva åtgärder som skall vidtas om villkoren inte efterlevs. Eftersom interventionsuppköp av smör kan utföras av ett interventionsorgan i en annan medlemsstat än den där smöret tillverkas, bör det uppköpande interventionsorganet ges möjligheter att försäkra sig om att kraven på kvalitet och presentation respekteras.

5. Enligt förordning (EG) nr 1255/1999 skall interventionsuppköp göras genom anbudsinfordran. För att säkerställa alla berörda parter i gemenskapen behandlas lika bör anbudsinfordran offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Anbudsvillkoren, särskilt minsta kvantitet, sista anbudsdag och högsta uppköpspris bör fastställas. För att säkerställa att kraven på smörets kvalitet och presentation uppfylls vid tidpunkten för anbudet och efter inlagringen, bör det krävas att anbudet åtföljs av ett skriftligt åtagande om detta från anbudsgivaren. Likaså bör anbudet åtföljas av en anbudssäkerhet för att garantera att anbudet vidmakthålls efter det att anbudstiden har löpt ut och att smöret levereras inom de föreskrivna tidsfristerna.

6. Smörets kvalitet och de villkor som gäller för uppköp av det bör kunna kontrolleras på olika stadier i lagringen. Om dessa krav inte följs bör detta inte kunna belasta gemenskapens budget. Det bör därför föreskrivas att aktören skall återta smör som inte uppfyller kraven och stå för de uppkomna lagringskostnaderna.

7. Det bör fastställas vilka skyldigheter medlemsstaterna har i syfte att åstadkomma en god förvaltning av de lagrade kvantiteterna genom att avståndet till lagret anges liksom kostnaderna som skall bäras vid ett längre avstånd än detta, likaså bör det fastställas bestämmelser om tillträdet till och identifieringen av partierna samt den försäkring som skall täcka riskerna för det lagrade smöret. För att garantera en enhetlig kontrollfrekvens och kontrollnivå bör det antal och den art av kontroller som de nationella myndigheterna skall genomföra hos lagerhållarna fastställas.

8. En god förvaltning av de kvantiteter som köpts upp till intervention kräver att smöret säljs så snart avsättningsmöjligheter öppnar sig. För att säkerställa lika tillgång till den saluförda produkten bör samtliga intresserade ha möjlighet att köpa. För att inte störa marknadsbalansen bör det fastställas ett försäljningspris som tar hänsyn till marknadssituationen. Villkor för försäljning för vars genomförande det ställs en säkerhet, särskilt för övertagandet av smöret och betalningsvillkoren, bör fastställas. För att lagersituationen regelbundet skall kontrolleras bör medlemsstaterna underrätta kommissionen om de kvantiteter smör som sålts.

9. Enligt artikel 6.3 i förordning (EG) nr 1255/1999 skall stöd beviljas till privat lagring av grädde och smör. För att åstadkomma en effektiv kontroll av systemet bör det upprättas ett kontrakt och en specifikation, i vilken lagringsvillkoren anges. Av samma skäl bör även närmare bestämmelser fastställas för dokumentation, bokföring, kontrollfrekvens och kontrollbestämmelser för bland annat de krav som avses i artikel 6.3 i förordning (EG) nr 1255/1999. För att göra det lättare att kontrollera att de produkter som lagras enligt kontrakt om privat lagring faktiskt finns i lager bör uttag ske av hela partier såvida medlemsstaten inte tillåter smärre kvantiteter.

10. För att systemet med privat lagring skall fungera på ett smidigt sätt bör stödbeloppet fastställas årligen i förhållande till lagringsperioden liksom inlagringsdag och de dagar då lagerhållaren får börja ta ut hela eller delar av de kvantiteter som omfattas av kontrakt. Dessa datum liksom lagringsperioden och stödbeloppet får ändras med hänsyn till marknadssituationen.

11. När det gäller stöd till grädde bör stödbeloppet, för att hänsyn skall tas till produktens värde och av praktiska skäl, fastställas i smörekvivalenter och med hänsyn till fetthalten. Det är också berättigat att kräva en systematisk kontroll av fetthalten. Därför bör det krävas att lagerhållaren åtar sig att under lagringsperioden respektera en minsta fetthalt som fastställs i förväg. Erfarenheterna har visat att den administrativa bördan i vissa fall bör lättas genom att det föreskrivs att kontroller kan göras stickprovsvis. Eftersom det är omöjligt att exakt kontrollera fetthalten i grädde efter frysning, bör det emellertid föreskrivas att om lagerhållaren inte fullgör ovan nämnda åtagande, skall stödet inte betalas ut för någon av de partier som inlagrats efter den senaste tillfredsställande kontrollen.

12. Enligt artikel 6.3 tredje stycket i förordning (EG) nr 1255/1999 får stödet ökas med hänsyn till marknadssituationen. Villkoren för justeringen och dess storlek bör därför fastställas.

13. Eftersom förordning (EG) nr 1255/1999 fastställer interventionspriserna från och med den 1 juli 2000, bör det av tydlighetsskäl fastställas vilket interventionspris som skall gälla mellan ikraftträdandedagen för denna förordning och den 30 juni 2000.

14. De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för mjölk och mjölkprodukter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

Ändamål

Artikel 1

1. Genom denna förordning fastställs tillämpningsföreskrifterna för de interventionsåtgärder inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter som föreskrivs i artikel 6 i förordning (EG) nr 1255/1999.

2. Vid tillämpningen av denna förordning skall den ekonomiska unionen mellan Belgien och Luxemburg betraktas som en enda medlemsstat.

KAPITEL II

Offentlig lagring

AVSNITT 1

Villkor för uppköp av smör

Artikel 2

1. Då det i en medlemsstat konstateras att marknadspriset är lägre än 92 % av interventionspriset under två på varandra följande veckor skall kommissionen inleda de uppköp genom anbudsinfordran som föreskrivs i artikel 6.1 i förordning (EG) nr 1255/1999 i den berörda medlemsstaten enligt förfarandet i artikel 42 i samma förordning.

2. Då det i en medlemsstat konstateras att marknadspriset uppgår till 92 % eller mer av interventionspriset under två på varandra följande veckor skall kommissionen avbryta de uppköp genom anbudsinfordran som föreskrivs i artikel 6.1 i förordning (EG) nr 1255/1999 i den berörda medlemsstaten enligt förfarandet i artikel 42 i samma förordning.

Artikel 3

Interventionsorganen skall endast köpa upp smör som uppfyller bestämmelserna i artikel 6.2 första stycket i förordning (EG) nr 1255/1999 och i artikel 4 i denna förordning.

Artikel 4

1. De behöriga myndigheterna skall genomföra kvalitetskontrollen enligt de analysmetoder som anges i bilagorna I, II och III och på grundval av de prov som tagits enligt det förfarande som anges i bilaga IV. Medlemsstaterna får emellertid efter kommissionens medgivande upprätta ett självkontrollsystem under deras överinseende för vissa kvalitetskrav och för vissa godkända företag.

2. Smörets radioaktivitet får inte överstiga de högsta tillåtna nivåer som eventuellt kan gälla enligt gemenskapsbestämmelser.

Kontrollen av halten radioaktivitet i produkten skall endast utföras om situationen kräver det och under nödvändig tidsperiod. Vid behov skall kontrollåtgärdernas varaktighet och räckvidd fastställas enligt det förfarande som föreskrivs i artikel 42 i förordning (EG) nr 1255/1999.

3. Smöret skall ha framställts under en period på 23 dagar före utgången av den anbudstid som avses i artikel 10. Om perioden mellan två på varandra följande anbudsinfordringar är längre än 21 dagar får smöret vara framställt under denna period.

4. Den minsta kvantiteten smör för anbud skall vara 10 ton. Medlemsstaterna får föreskriva att smöret endast skall bjudas ut i hela ton.

5. Smöret skall paketeras och levereras i block om minst 25 kg netto.

6. Förpackningarna skall vara nya, av hållfast material och utformade så att det säkerställs att smöret skyddas under hela transporten, lagringen och uttaget ur lager. Förpackningen skall åtminstone vara märkt med följande uppgifter, i förekommande fall omskrivna till koder:

a) Godkännandets nummer som identifierar fabriken och medlemsstaten där framställningen skett.

b) Tillverkningsdag.

c) Inlagringsdag.

d) Partinummer och kollinummer. Kollinumret får ersättas med ett pallnummer som står på pallen.

e) Angivelse av "smör av osyrad grädde" då pH i smörets vattenfas överensstämmer med detta.

f) Den nationella kvalitetsklass som anges i bilaga V i de fall det krävs i den medlemsstat där framställningen skett.

Medlemsstaterna får föreskriva att skyldigheten att ange inlagringsdag på förpackningarna inte gäller om den lageransvarige förbinder sig att föra ett register i vilket de uppgifter som anges i andra stycket införs på inlagringsdagen.

Artikel 5

1. Det företag som avses i artikel 6.2 i förordning (EG) nr 1255/1999 skall godkännas endast om det

a) godkänts i enlighet med artikel 10 i rådets direktiv 92/46/EEG(14) och har lämplig teknisk utrustning,

b) förbinder sig att löpande föra de register som fastställs av den behöriga myndigheten i varje medlemsstat, med angivande av råvarornas ursprung, de erhållna kvantiteterna smör, paketeringsform, identitet och uttagsdag för varje parti som framställts för offentlig intervention,

c) samtycker till att låta produktionen av smör undergå särskild kontroll och i förekommande fall svara mot nationella krav för kvalitetsklassificering som anges i bilaga V,

d) förbinder sig att underrätta det behöriga organ som ansvarar för kontrollen, minst två arbetsdagar i förväg, om sin avsikt att framställa smör för offentlig intervention. Emellertid kan medlemsstaten fastställa en kortare frist.

2. För att säkerställa att bestämmelserna i denna förordning efterlevs, skall de behöriga organen företa oanmälda kontroller på plats med hänsyn till de berörda produktionsanläggningarnas produktionsplaner för interventionssmör.

De skall minst genomföra följande:

a) En kontroll per period om 28 dagar av framställning för intervention och minst en gång per halvår, för granskning av de företeelser som avses i punkt 1 b.

b) En kontroll per halvår för att kontrollera att de övriga villkoren för det godkännande som avses i punkt 1 är uppfyllda.

3. Godkännandet skall dras in om de villkor som anges i punkt 1 a inte längre är uppfyllda. På begäran av det berörda företaget, får godkännandet utfärdas på nytt efter en period på minst sex månader och efter en grundlig kontroll.

Om det konstateras att ett företag inte har uppfyllt något av sina åtaganden enligt punkt 1 b, 1 c och 1 d och detta inte är till följd av force majeure, skall godkännandet suspenderas på en period av en till tolv månader beroende på hur grov förseelsen är.

Suspenderingen i fråga skall inte genomföras om medlemsstaten kan fastställa att förseelsen inte varit avsiktlig eller uppstått genom grov försumlighet och att den är av mindre vikt beträffande kontrollernas effektivitet enligt punkt 2.

4. De kontroller som genomförs med stöd av punkterna 2 och 3 skall vara föremål för en rapport i vilken skall anges

a) kontrolldagen,

b) kontrollens längd,

c) de vidtagna åtgärderna.

Kontrollrapporten skall skrivas under av den ansvarige representanten.

5. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om de åtgärder som vidtagits med avseende på de kontroller som föreskrivs i punkt 2 och 3 inom en frist på en månad räknat från tidpunkten då de beslutades.

Artikel 6

1. När smör bjuds ut till intervention i en annan medlemsstat än den där det framställts måste uppköpet ske mot uppvisandet av ett intyg, som är utfärdat senast 45 dagar efter sista inlämningsdag för anbuden av det behöriga organet i den medlemsstat där smöret framställts.

Intyget skall innehålla de uppgifter som avses i artikel 4.6 a, b, d och i förekommande fall f samt en bekräftelse på att den gäller smör som direkt och uteslutande är framställt av pastöriserad grädde enligt artikel 6.6 andra strecksatsen i förordning (EG) nr 1255/1999 i ett godkänt företag i gemenskapen.

2. Om den medlemsstat där tillverkningen ägt rum har genomfört de kontroller som avses i artikel 4.1 skall intyget även innehålla resultaten av dessa kontroller och bekräftelsen på att det rör sig om smör enligt artikel 6.2 första stycket i förordning (EG) nr 1255/1999. I sådana fall skall förpackningen som avses i artikel 4.6 vara märkt med en etikett som numrerats av det behöriga organet i den medlemsstat där tillverkningen ägt rum. Numret skall även anges på det intyg som avses i punkt 1.

AVSNITT 2

Prisnoteringar

Artikel 7

De marknadspriser för smör som avses i artikel 6.1 i förordning (EG) nr 1255/1999 skall vara priserna fritt fabriken, betalningsvillkor 21 dagar, exklusive inhemska skatter för färskt smör som uppfyller kraven i artikel 6.2 första stycket i förordning (EG) nr 1255/1999, förpackat i block om minst 25 kg netto.

Dessa priser fritt fabriken skall ökas med ett schablonmässigt beräknat belopp på 2,5 euro per 100 kg för att ta hänsyn till de transportkostnader som är nödvändiga för att leverera smöret till ett fryshus.

Artikel 8

1. De nationella marknadspriserna skall noteras varje vecka, antingen av noteringskommittéer eller genom registrering av priserna på representativa marknader.

Den veckovisa prisnoteringen gäller de priser som definieras i artikel 7 och som registrerats föregående vecka.

Priserna skall uttryckas i euro, med högst två decimaler, per 100 kg.

2. Medlemsstaterna skall fastställa följande:

a) Priskommittéernas sammansättning på ett sådant sätt att det garanteras lika stort deltagande av köpare och säljare som gör transaktioner som omfattar en betydande kvantitet smör, eller i förekommande fall, systemet för registrering av priserna på de representativa marknaderna.

b) Nödvändiga bestämmelser för att kontrollera de uppgifter på grundval av vilka priserna noteras.

c) Kriterier för att fastställa förhållandet mellan de smörpriser för vilka det finns tillräckligt antal transaktioner och priserna på det smör som avses i artikel 7, om transaktionerna av smör av den kvalitet som avses i artikel 7 första stycket inte omfattar en mängd som anses vara tillräckligt representativ.

Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna en beskrivning av det system som inrättas enligt första stycket.

3. Medlemsstaterna skall senast onsdag kl. 12.00 (Brysseltid) i varje vecka underrätta kommissionen om de priser som noterats enligt punkt 1.

4. Kommissionen skall torsdag i varje vecka notera marknadspriserna i varje medlemsstat i förhållande till interventionspriset.

AVSNITT 3

Anbudsförfarande

Artikel 9

Så snart kommissionen har konstaterat att det villkor som fastställs i artikel 2.1 är uppfyllt i en medlemsstat, skall interventionsorganet i fråga köpa upp smör i enlighet med bestämmelserna i detta avsnitt.

Ett meddelande om anbudsinfordran offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 10

Anbudstiden för varje enskild anbudsinfordran skall löpa ut kl. 12.00 (Brysseltid) den andra och den fjärde tisdagen i varje månad, med undantag för den andra tisdagen i augusti och den fjärde tisdagen i december. Om tisdagen är allmän helgdag, skall perioden löpa ut kl. 12.00 (Brysseltid) den senast föregående arbetsdagen.

Artikel 11

1. Berörda parter skall delta i anbudsinfordran vid interventionsorganet i en medlemsstat, antingen genom att inge ett skriftligt anbud mot erhållande av mottagningsbevis eller genom annat skriftligt telekommunikationsmeddelande med mottagningsbevis.

2. Anbud skall innehålla följande uppgifter:

a) Anbudsgivarens namn och adress.

b) Den erbjudna kvantiteten och smörets minimihalt av fett.

c) Anbudspriset per 100 kg smör, exklusive inhemska skatter, fritt fryshusets lastbrygga, uttryckt i euro med högst två decimaler.

d) Den plats där smöret är lagrat.

3. Anbud skall endast vara giltiga om

a) de avser en kvantitet smör som uppfyller kraven i artikel 4.4,

b) de åtföljs av anbudsgivarens skriftliga åtagande att följa bestämmelserna i artikel 4.3 och artikel 17.2,

c) bevis uppvisas på att anbudsgivaren före utgången av den sista anbudsdagen i den medlemsstat där anbudet lämnats har ställt en säkerhet på 5 euro per 100 kg för den aktuella anbudsinfordran.

4. Det åtagande enligt punkt 3 b som den första gången getts in till interventionsorganet skall underförstått förlängas så att det gäller för senare anbud, tills det uttryckligen annulleras av anbudsgivaren eller interventionsorganet, förutsatt att

a) anbudsgivaren i sitt ursprungliga anbud anger att han avser att utnyttja denna bestämmelse,

b) det i senare anbud hänvisas till denna bestämmelse (artikel 11.4) och till datumet för det första anbudet.

5. Interventionsorganet skall registrera den dag då anbudet mottogs och de däri angivna kvantiteterna och tillverkningsdatumen samt den plats där det smör som bjuds ut till försäljning lagras.

6. Anbud får inte dras tillbaka efter utgången av den sista anbudsdag som anges i artikel 10 avseende den aktuella anbudsinfordran.

Artikel 12

Vidmakthållandet av anbud efter det att den sista anbudsdagen har löpt ut och leverans av smöret till det fryshus som utsetts av interventionsorganet inom den tidsperiod som fastställs i artikel 15.3, skall vara primära krav i den mening som avses i artikel 20 i kommissionens förordning (EEG) nr 2220/85(15).

Artikel 13

1. Medlemsstaterna skall senast kl. 09.00 (Brysseltid) dagen efter den dag då den tidsfrist som anges i artikel 10 löper ut underrätta kommissionen om de kvantiteter och priser som anbudsgivarna erbjudit.

2. Mot bakgrund av de anbud som mottagits för varje anbudsinfordran och i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 42 i förordning (EG) nr 1255/1999, skall kommissionen fastställa ett högsta uppköpspris på grundval av de gällande interventionspriserna.

3. Beslut får fattas om att anbudsförfarandet inte skall fullföljas.

Artikel 14

1. Anbud skall avvisas om det erbjudna priset är högre än det maximala pris som avses i artikel 13.2 och som gäller för den aktuella anbudsinfordran.

2. Rättigheter och skyldigheter till följd av en anbudsinfordran skall inte vara överlåtbara.

Artikel 15

1. Varje anbudsgivare skall av interventionsorganet omedelbart underrättas om resultatet av deltagandet i anbudsgivningen.

Den säkerhet som avses i artikel 11.3 c skall omedelbart frisläppas för de anbud som inte antas.

2. Interventionsorganet skall till den anbudsgivare som tilldelats kontraktet omedelbart utfärda en numrerad leveransorder innehållande följande uppgifter:

a) Den kvantitet som skall levereras.

b) Sista leveransdag för smöret.

c) Det fryshus dit smöret skall levereras.

3. Den anbudsgivare som tilldelats kontraktet skall senast 21 dagar efter sista anbudsdagen leverera smöret vid fryshusets lastbrygga. Delleveranser får göras.

Eventuella kostnader för lossning av smöret vid fryshusets lastbrygga skall bäras av den anbudsgivare som tilldelats kontraktet.

4. Anbudssäkerheten skall frisläppas så snart den anbudsgivare som tilldelats kontraktet har levererat den kvantitet som anges i leveransordern inom den fastställda tidsfristen.

5. Om den anbudsgivare som tilldelats kontraktet inte har levererat smöret inom den fastställda tidsfristen skall köpekontraktet hävas för de resterande kvantiteterna och den säkerhet som avses i artikel 11.3 c skall vara förverkad, med undantag för fall av force majeure.

Artikel 16

1. Om det har bekräftats att bestämmelserna i artiklarna 3 och 4 har uppfyllts, skall interventionsorganet för varje kvantitet som övertas, mellan dag 45 och 65 efter övertagandet av smöret, betala den anbudsgivare som tilldelats kontraktet det pris som anges i dennes anbud.

2. Dagen för övertagande skall vara den dag då smöret inlagras i det fryshus som interventionsorganet utser men tidigast dagen efter det att den leveransorder som avses i artikel 15.2 utfärdats.

Artikel 17

1. Smöret skall genomgå en provlagringstid. Denna period skall fastställas till trettio dagar räknat från och med dagen för övertagandet.

2. Om resultatet av kontrollen vid inlagringen i det lager som interventionsorganet utsett visar att smöret inte uppfyller bestämmelserna i artiklarna 3 och 4, eller om smörets minimala organoleptiska kvalitet vid slutet av provlagringsperioden visar sig understiga den som fastställs i bilaga I, förbinder sig säljaren genom sitt anbud att

a) återta smöret i fråga, och

b) betala lagringskostnaderna för det berörda smöret från och med dagen för övertagandet till och med uttagsdagen.

Lagringskostnaderna skall vara lika med de kostnader som interventionsorganet skall återbetala till Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ), garantisektionen, i enlighet med artikel 7.2 a och b i kommissionens förordning (EEG) nr 3597/90(16).

Beloppen krediteras kontot för Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ), garantisektionen.

AVSNITT 4

In- och utlagring

Artikel 18

1. Medlemsstaterna skall fastställa de tekniska normer, bland annat en lagringstemperatur på -15°C eller under, för de fryshus som avses i artikel 6.2 tredje stycket i förordning (EG) nr 1255/1999 och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att smöret bevaras väl. De härmed förbundna riskerna skall täckas av en försäkring antingen i form av ett kontraktsåtagande av lagerhållaren, eller i form av en heltäckande försäkring tecknad av interventionsorganet. Medlemsstaten får även uppträda som sin egen försäkringsgivare.

2. Interventionsorganen skall kräva att leveransen vid lagrets lastbrygga, inlagringen och lagringen av smör sker på pallar på ett sådant sätt att partierna lätt kan identifieras och är lätt åtkomliga.

3. Det behöriga organet som ansvarar för kontrollen skall företa slumpmässiga kontroller av befintligheten av smöret i lager i enlighet med artikel 4 i kommissionens förordning (EEG) nr 2148/96(17).

Artikel 19

1. Interventionsorganen skall välja det tillgängliga fryshus som ligger närmast den plats där smöret lagras.

I den mån som valet av ett annat lager inte medför extra lagringskostnader, får dock organet välja ett annat lager inom det avstånd som anges i punkt 2.

För längre avstånd än detta får organet välja ett annat lager om detta val leder till lägre kostnad, med hänsyn tagen till de berörda lagrings- och transportkostnaderna. I så fall skall interventionsorganet meddela kommissionen sitt val utan dröjsmål.

2. Det maximala avstånd som avses i artikel 6.2 tredje stycket i förordning (EG) nr 1255/1999 fastställs till 350 km. För längre avstånd än detta fastställs de extra transportkostnader som interventionsorganet skall bära till 0,065 euro per ton och km.

Om det uppköpande interventionsorganet lyder under en annan medlemsstat än den på vilkens territorium det erbjudna smöret lagras, skall dock avståndet mellan säljarens lager och gränsen till den medlemsstat i vilken det uppköpande interventionsorganet är beläget, inte tas med i beräkningen av det maximala avstånd som avses i föregående stycke.

3. De extra kostnader som avses i punkt 2 skall bäras av interventionsorganet endast om smörets temperatur vid ankomsten till lagret inte överstiger 6°C.

Artikel 20

Vid uttag av smör ur lager skall interventionsorganet vid leverans fritt fryshuset ställa smöret till förfogande vid lagrets lastbrygga på lastpallar och, i förekommande fall, lastat på transportmedlet om det rör sig om en lastbil eller en järnvägsvagn. Kostnaderna för detta skall belasta interventionsorganet och eventuella stuvnings- och pallningskostnader skall belasta köparen av smöret.

AVSNITT 5

Försäljning av smör

Artikel 21

Interventionsorganen i medlemsstaterna skall till alla intresserade parter sälja smör som de innehar och som inlagrades före den 1 juli 1996.

Artikel 22

1. Smöret skall säljas fritt lager till ett pris som motsvarar det interventionspris som fastställs i artikel 4.1 a i förordning (EG) nr 1255/1999 och som interventionsorganet tillämpar den dag då försäljningskontraktet ingås, plus ett belopp på 1 euro per 100 kg.

Smöret skall säljas i kvantiteter som inte understiger fem ton. Om den resterande kvantiteten i ett lager är mindre än fem ton skall försäljningen emellertid omfatta denna mindre kvantitet.

2. Interventionsorganet skall endast sälja smöret om det, senast den dag då försäljningskontraktet sluts, ställs en säkerhet som uppgår till 10 euro per 100 kg som garanti för att de primära kraven enligt artikel 20 i förordning (EEG) nr 2220/85 avseende övertagandet av smöret inom den tidsgräns som avses i artikel 23.1 första stycket i den här förordningen är uppfyllda.

3. Interventionsorganet skall sälja smöret i den ordningsföljd enligt vilken det lagrats, med utgångspunkt i den äldsta produkten av den totala tillgängliga kvantiteten eller av den eventuella tillgängliga kvantiteten i det eller de lager som anges av aktören.

Artikel 23

1. Köparen skall överta smöret inom en månad från och med den dag då försäljningskontraktet ingås.

Övertagandet av den köpta kvantiteten får ske genom deluttag om minst 5 ton vardera. Om den resterande kvantiteten i ett lager är mindre än denna mängd får emellertid övertagandet gälla denna mindre mängd.

2. Före övertagandet av någon kvantitet smör skall köparen till interventionsorganet betala det pris som motsvarar den kvantitet som skall övertas.

3. Med undantag för fall av force majeure, skall försäljningskontraktet hävas med avseende på sådana kvantiteter som köparen inte har övertagit inom den period som anges i punkt 1.

4. Den säkerhet som avses i artikel 22.2 skall vara förverkad med avseende på sådana kvantiteter för vilka försäljningskontraktet hävts i enlighet med punkt 3. Säkerheten skall omedelbart frisläppas för de kvantiteter som övertagits inom den föreskrivna tidsfristen.

5. I händelse av force majeure skall interventionsorganet vidta sådana åtgärder som det anser vara nödvändiga med hänsyn till de omständigheter som åberopats.

Artikel 24

Medlemsstater skall senast tisdag i varje vecka underrätta kommissionen om de kvantiteter smör som under den föregående veckan

a) har omfattats av ett försäljningskontrakt,

b) har övertagits.

KAPITEL III

Stöd för privat lagring av smör eller grädde

AVSNITT 1

Villkor och kontrakt för privat lagring

Artikel 25

I denna avdelning avses med

- parti: en kvantitet om minst ett ton, med jämn sammansättning och kvalitet, som kommer från samma fabrik och som inlagrats samma dag i samma lager,

- första kontraktsenliga lagringsdag: dagen efter inlagringsdagen,

- sista kontraktsenliga lagringsdag: dagen före uttagsdagen.

Artikel 26

De kontrakt för privat lagring av grädde och smör som avses i artikel 6.3 fjärde stycket i förordning (EG) nr 1255/1999 skall ingås mellan interventionsorganet i den medlemsstat på vars territorium grädden eller smöret är lagrat och fysiska eller juridiska personer, nedan kallade uppdragstagare.

Artikel 27

1. Kontrakt för privat lagring får endast tecknas för det smör och den grädde som avses i artikel 6.3 första stycket i förordning (EG) nr 1255/1999.

Smöret skall ha framställts under en period på 28 dagar före den dag då den kontraktsenliga lagringen påbörjas, vid ett företag som godkänts enligt artikel 5.1a, b och c i denna förordning. Det skall motsvara den nationella kvalitetsklass som gäller i den medlemsstat där framställningen sker och som anges i bilaga V och dess radioaktivitetsnivå får inte överskrida de maximalt tillåtna nivåer som avses i artikel 4.2.

2. Inget lagringskontrakt får slutas för smör eller grädde

a) som varit föremål för ansökan om beviljande av stöd för direkt konsumtion som föreskrivs i andra gemenskapsbestämmelser,

b) som omfattas av den ordning som avses i artikel 5.1 i rådets förordning (EEG) nr 565/80(18). Senare införlivning i denna ordning är att betrakta som avslutad kontraktsenlig lagring.

Artikel 28

1. Lagringskontraktet skall upprättas skriftligen för ett eller flera partier och omfatta bland annat villkor med avseende på

a) den kvantitet smör eller grädde som kontraktet avser,

b) stödets storlek, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 38,

c) datum för kontraktets ikraftträdande, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 6.3 femte stycket i förordning (EG) nr 1255/1999,

d) fastställande av fryshus.

2. Kontrollåtgärderna, bland annat de som anges i artikel 33, liksom de uppgifter som avses i punkt 3 i denna artikel skall vara föremål för kontraktsbestämmelser som upprättas av interventionsorganet i den medlemsstat där lagringen sker. Lagringskontraktet skall hänvisa till dessa kontraktsbestämmelser.

3. I kontraktsbestämmelserna skall föreskrivas att smörförpackningen åtminstone skall vara märkt med följande uppgifter, vid behov angivet i kodad form:

a) Ett nummer som identifierar fabriken och medlemsstaten där framställningen skett.

b) Tillverkningsdag.

c) Inlagringsdag.

d) Partinummer.

e) Ordet "saltat" om det rör sig om sådant smör som avses i artikel 6.3 första stycket tredje strecksatsen i förordning (EG) nr 1255/1999.

f) Den nationella kvalitetsklass som anges i bilaga V.

g) Nettovikten.

Medlemsstaterna får föreskriva att skyldigheten att ange inlagringsdag på förpackningarna inte gäller om den lageransvarige förbinder sig att föra ett register i vilket de uppgifter som anges i första stycket införs på inlagringsdagen.

Artikel 29

1. Inlagring får bara göras mellan den 15 mars och den 15 augusti under samma år. Uttag ur lager får bara göras från och med 16 augusti under lagringsåret.

2. Uttag ur lager skall genomföras partivis eller med det behöriga organets medgivande med smärre kvantiteter. I enlighet med artikel 33.2 a får lageruttaget bara omfatta en förseglad kvantitet.

Artikel 30

1. Ansökan om att sluta ett kontrakt med ett interventionsorgan får bara avse partier av smör eller grädde för vilka inlagringen har avslutats.

Ansökan skall inkomma till interventionsorganet inom en maximal frist på 30 dagar räknat från och med inlagringsdagen. Interventionsorganet skall registrera dagen då ansökan inkom.

Om ansökan kommer interventionsorganet tillhanda inom tio arbetsdagar efter att ansökningstiden gått ut, kan emellertid lagringskontraktet fortfarande slutas men stödbeloppet skall reduceras med 30 %.

2. Lagringskontraktet skall slutas inom en maximal frist på 30 dagar räknat från och med dagen då ansökan registrerades.

Artikel 31

När lagringen av smör sker i en annan medlemsstat än den där det framställs, skall slutandet av det lagringskontrakt som avses i artikel 30 vara beroende av uppvisandet av ett intyg, utfärdat senast femtio dagar efter inlagringsdagen av det behöriga organet i den medlemsstat där framställningen skett.

Intyget skall omfatta de uppgifter som avses i artikel 28.3 a, b och d och en bekräftelse på att den gäller sådant smör som avses i artikel 6.3 första stycket i förordning (EG) nr 1255/1999.

I det fall som avses i första stycket, skall lagringskontrakt slutas inom en maximal frist på 60 dagar räknat från och med den dag då ansökan registrerats.

AVSNITT 2

Kontroller

Artikel 32

1. Medlemsstaten skall försäkra sig om att de villkor som berättigar till utbetalning av stödet är uppfyllda.

2. Uppdragstagaren, eller på medlemsstatens begäran eller med medlemsstatens tillstånd den lageransvarige, skall ställa till förfogande för det behöriga organ som ansvarar för kontrollen av åtgärden, alla handlingar som gör det möjligt för denna att särskilt försäkra sig om följande vad avser de produkter som placerats i privat lager:

a) Godkännandenummer som identifierar produktionsanläggning och tillverkningsland.

b) Tillverkningsdag.

c) Inlagringsdag.

d) Partinummer.

e) Förekomst i lager och lagrets adress.

f) Uttagsdag.

3. Uppdragstagaren, eller i förekommande fall den lageransvarige i dennes ställe, skall föra kontraktsvisa lagerräkenskaper som skall finnas tillgängliga vid lagret och inbegripa följande:

a) Partinummer för de produkter som placerats i privat lager.

b) Inlagringsdag och uttagsdag.

c) Kvantiteten smör eller grädde, angivet per parti.

d) Produkternas placering i lagret.

4. De lagrade produkterna skall vara lätta att identifiera, lätt åtkomliga och åtskilda efter kontrakt.

Artikel 33

1. Under inlagringen skall det behöriga organet genomföra kontroller under den period som börjar på inlagringsdagen och som avslutas 28 dagar efter dagen för registreringen av ansökan om att sluta det kontrakt som avses i artikel 30.

I syfte att säkerställa att de lagrade varorna är bidragsberättigade skall kontrollerna genomföras på minst 5 % av de inlagrade kvantiteterna för att kunna anses vara tillräckligt representativa, särskilt vad avser att säkerställa vikt, identitet och varornas beskaffenhet samt att samtliga partier fysiskt överensstämmer med vad som angivits i ansökan om att sluta kontrakt.

2. Den behöriga myndigheten skall genomföra

a) antingen en försegling av samtliga varor per kontrakt, per parti eller per smärre kvantiteter vid det kontrollmoment som beskrivs i punkt 1,

b) eller en oanmäld stickprovskontroll av att produkterna finns i lager. Det uttagna provet skall vara representativt och motsvara minst 10 % av den totala avtalade kvantitet som är föremål för en åtgärd med stöd för privat lagring.

3. Vid slutet av den kontraktsenliga lagringsperioden skall det behöriga organet genomföra en stickprovskontroll av varornas vikt och identitet. För det ändamålet skall uppdragstagaren meddela det behöriga organet minst fem arbetsdagar före utgången av den maximala kontraktsenliga lagringsperioden på 210 dagar, eller eventuellt före påbörjandet av uttagsåtgärderna, om de äger rum under perioden på 210 dagar, genom att uppge de berörda partierna.

Om smöret förblir i lager efter det att den maximala kontraktsenliga lagringsperioden har löpt ut får den kontroll som avses i första stycket göras i samband med uttag ur lager och för detta ändamål skall uppdragstagaren underrätta det behöriga organet minst fem arbetsdagar innan utlagringen börjar.

Medlemsstaten kan emellertid godkänna en kortare tidsfrist än fem arbetsdagar i de fall som avses i första och andra stycket.

4. De kontroller som genomförs med stöd av punkterna 1, 2 och 3 skall vara föremål för en rapport i vilken det skall anges

a) kontrolldagen,

b) kontrollens längd,

c) de vidtagna åtgärderna.

Kontrollrapporten skall undertecknas av den ansvarige tjänstemannen och kontrasigneras av uppdragstagaren eller, i förekommande fall, den lageransvarige och den skall finnas bland övriga betalningsunderlag.

5. Vid oegentligheter som berör minst 5 % av de kvantiteter av produkten som är föremål för kontroll, skall kontrollen utsträckas till att omfatta ett större prov som bestäms av det behöriga organet.

Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om dessa fall inom fyra veckor.

AVSNITT 3

Lagringsstöd

Artikel 34

1. Det stöd för privat lagring som föreskrivs i artikel 6.3 första stycket i förordning (EG) nr 1255/1999 får beviljas endast för en kontraktsenlig lagringstid om minst 90 och högst 210 dagar.

I de fall då den tidsfrist som fastställs i artikel 33.3 inte följs av uppdragstagaren skall stödet minskas med 15 % och bara betalas för den period för vilken uppdragstagaren kan lämna bevis, som skall godkännas av det behöriga organet, på att smöret eller i förekommande fall grädden, funnits kvar i lager.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 38 skall kommissionen enligt förfarandet i artikel 42 i förordning (EG) nr 1255/1999 varje år fastställa det stödbelopp som avses i artikel 6.3 tredje stycket i den förordningen för de kontrakt om privat lagring som börjar löpa under året i fråga.

3. Stödet skall utbetalas på ansökan av uppdragstagaren i slutet av den kontraktsenliga lagringsperioden inom en frist på 120 dagar räknat från och med dagen för mottagande av ansökan, förutsatt att de kontroller som avses i artikel 33.3 har gjorts och att villkoren för att stödet skall betalas ut har uppfyllts.

Om en administrativ undersökning om berättigandet till stöd pågår, skall dock utbetalningen ske först sedan stödberättigandet har bekräftats.

4. Efter 60 dagar av kontraktsenlig lagring och på ansökan av uppdragstagaren, får ett enda förskott på stödet utbetalas på villkor att uppdragstagaren ställer en säkerhet som motsvarar förskottsbeloppet förhöjt med 10 %. Detta förskott är beräknat på grundval av en lagringsperiod på 90 dagar. Säkerheten skall omedelbart frisläppas när återstoden av det stöd som avses i punkt 3 betalats ut.

Artikel 35

1. Om försämringen av smörets eller gräddens kvalitet vid utgången av de första 60 lagringsdagarna är mer omfattande än vad som normalt följer av lagringen, kan uppdragstagarna få tillstånd att på egen bekostnad ersätta de defekta kvantiteterna en gång per parti med motsvarande kvantitet smör eller grädde enligt artikel 6.3 första stycket i förordning (EG) nr 1255/1999.

Om det vid kontroller under lagringen eller utlagringen konstateras defekta kvantiteter får det inte beviljas stöd för dessa defekta kvantiteter. Dessutom får den resterande delen av det stödberättigande partiet i lager inte understiga 1 ton. Samma regel gäller om ett delparti tas ut ur lager före den 16 augusti eller innan den minsta lagringsperioden löpt ut.

2. Vid framräkningen av stödet skall i det fall som avses i punkt 1 första stycket den dag då den kontraktsenliga lagringen påbörjas räknas som den första dagen i den kontraktsenliga lagringen.

Artikel 36

1. Ett stöd för lagring av grädde får endast beviljas för pastöriserad grädde som har en fetthalt av minst 35 % men högst 80 %.

2. För beräkningen av stödet skall gräddkvantiteterna omräknas till smörekvivalenter i förhållande till smör med en fetthalt av 82 %, genom multiplikation av gräddens fetthalt med 1,20.

3. Den kontroll av fetthalten som avses i punkt 1, skall genomföras före infrysningen av grädden, av ett laboratorium som har godkänts av det behöriga organet.

Artikel 37

1. Medlemsstaterna får ge uppdragstagarna tillstånd att för alla de lagerpartier för vilka det har ingåtts kontrakt under det innevarande året frivilligt åta sig att respektera en viss minsta fetthalt som fastställs i förväg inom de gränser som avses i artikel 36.1.

2. Om punkt 1 tillämpas, skall stödet beviljas på grundval av den lägsta förutfastställda fetthalten.

I så fall skall medlemsstaterna genomföra kontroller av fetthalten enligt artikel 36.3, genom undersökningar i samband med ofta återkommande och oanmälda besök.

Om det vid en kontroll visar sig att fetthalten är lägre än den förutfastställda lägsta halten skall stöd inte betalas för de partier som inlagrats sedan den senaste kontroll som inte gav upphov till anmärkning och punkt 1 skall inte längre gälla för den berörde kontraktsparten under resten av den kontraktsenliga lagringsperioden.

Om fetthalten befinns vara mindre än 2 %, lägre än den förutfastställda lägsta halten, skall dock stödet utbetalas i förhållande till den konstaterade fetthalten efter avdrag med ett belopp motsvarande 10 %.

Artikel 38

1. Om marknadssituationen kräver det får stödbeloppet och inlagrings- och utlagringsperioderna samt den maximala lagringsperioden ändras under året för de kontrakt som skall ingås.

2. I de fall då det högsta uppköpspris som fastställs genom anbudsinfordran enligt artikel 13.2, uttryckt i euro eller uttryckt i nationell valuta för de länder som inte deltar i den gemensamma valutan, och som gäller den dag då den kontraktsenliga lagringen påbörjas är högre än det som gäller den sista dagen i den kontraktsenliga lagringen, skall det stöd som fastställts enligt artikel 34.2 höjas med ett belopp som motsvarar den del av sänkningen av det högsta uppköpspriset, som överstiger 2 % av det pris som gäller den dag då den kontraktsenliga lagringen påbörjas.

Om priset är lägre än det som gäller den sista dagen i den kontraktsenliga lagringen, skall det stöd som fastställts i enlighet med artikel 34.2 sänkas med ett belopp som motsvarar den del av höjningen av det högsta uppköpspriset, som överstiger 2 % av det pris som gäller den dag då lagringen påbörjas. Det belopp med vilket stödet sänks får dock inte överstiga det totala föreskrivna stödbeloppet.

3. Den anpassning av stödet som avses i punkt 2 skall endast tillämpas om ett högsta uppköpspris under den kontraktsenliga lagringsperioden har fastställts enligt artikel 13.2, och om det under den sista kontraktsenliga lagringsdagen är öppet för intervention i mer än 8 medlemsstater.

Om ett högsta uppköpspris inte har fastställts under den period på 21 dagar som slutar den dag då den kontraktsenliga lagringen påbörjas skall det högsta uppköpspris som gäller den dag då den kontraktsenliga lagringen påbörjas vara lika stort som 90 % av det gällande interventionspriset.

KAPITEL IV

Övergångsbestämmelser och slutliga bestämmelser

Artikel 39

Förordningarna (EEG) nr 2315/76, (EEG) nr 1547/87, (EEG) nr 1589/87 och (EG) nr 454/95 skall upphöra att gälla.

Förordning (EG) nr 454/95 skall emellertid fortsätta att gälla för kontrakt om privat lagring som ingatts före den 1 januari 2000.

Hänvisningar till de upphävda förordningarna skall betraktas som hänvisningar till den här förordningen.

Artikel 40

Det interventionspris för smör som skall gälla under perioden 1 januari 2000-30 juni 2000 skall vara det som fastställs i rådets förordning (EG) nr 1400/1999(19).

Artikel 41

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2000.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 16 december 1999.

På kommissionens vägnar

Franz FISCHLER

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 160, 26.6.1999, s. 48.

(2) EGT L 148, 28.6.1968, s. 13.

(3) EGT L 206, 16.8.1996, s. 21.

(4) EGT L 78, 20.3.1987, s. 10.

(5) EGT L 150, 15.6.1991, s. 26.

(6) EGT L 261, 25.9.1976, s. 12.

(7) EGT L 260, 23.9.1997, s. 8.

(8) EGT L 144, 4.6.1987, s. 12.

(9) EGT L 174, 26.7.1995, s. 27.

(10) EGT L 146, 6.6.1987, s. 27.

(11) EGT L 16, 21.1.1999, s. 19.

(12) EGT L 46, 1.3.1995, s. 1.

(13) EGT L 48, 24.2.1999, s. 3.

(14) EGT L 268, 14.9.1992, s. 1.

(15) EGT L 205, 3.8.1985, s. 5.

(16) EGT L 350, 14.12.1990, s. 43.

(17) EGT L 288, 9.11.1996, s. 6.

(18) EGT L 62, 7.3.1980, s. 5.

(19) EGT L 164, 30.6.1999, s. 10.

BILAGA I

KRAV PÅ SAMMANSÄTTNING, KVALITETSEGENSKAPER OCH ANALYSMETODER

>Plats för tabell>

BILAGA II

REFERENSMETOD FÖR DETEKTION AV FRÄMMANDE FETTER I MJÖLKFETT MED GASKROMATOGRAFISK ANALYS AV TRIGLYCERIDER - OMARBETNING 1

1. Omfattning och användningsområde

Denna standard fastställer en metod för detektion av främmande fetter, både vegetabiliska och animaliska fetter såsom fett av nötkreatur och ister, i mjölkfett och mjölkprodukter med hjälp av gaskromatografisk analys av triglycerider.

Med hjälp av fastställda triglyceridformler, detekteras vegetabiliska och animaliska fettet kvalitativt och kvantitativt i rent mjölkfett oberoende av utfodrings- och mjölkavsöndringsförhållanden.

Anmärkning 1:

Även om smörsyra (C4) som förekommer uteslutande i mjölkfett möjliggör kvantitativa uppskattningar av små till medelstora mängder mjölkfett i vegetabiliska fetter, kan kvalitativa och kvantitativa uppgifter knappast erhållas inom ett intervall på en tillsats av upp till minst 20 % (viktprocent) främmande fett till rent mjölkfett på grund av den stora variationen i C4, uppskattningsvis mellan 3,5 och 4,5 % (viktprocent).

Anmärkning 2:

Kvantitativa resultat kan i praktiken endast erhållas genom triglyceridanalyser, eftersom sterolinnehållet i de vegetabiliska fetterna varierar beroende på produktionsförhållanden och behandling.

2. Definition

Främmande fetter i mjölkfett: främmande fetter definieras i denna standard som alla vegetabiliska och animaliska fetter med undantag av mjölkfett.

3. Metodens princip

Efter extrahering av mjölkfettet framställs en standardlösning. Ur denna lösning bestäms triglyceriderna (totalt kolantal) gaskromatografiskt i packade kolonner. Genom att föra in viktprocenten av fettmolekyler av olika storlek (C24-C54- endast jämna antal) i triglyceridformeln, detekteras de främmande fetterna kvalitativt eller bestäms kvantitativt.

Anmärkning:

Om den utvärdering används som beskrivs här, kan kapillär gaskromatografi användas, om det finns garanti för att jämförbara resultat erhålls(1).

4. Reagenser

Kemikalier av analyskvalitet skall användas.

4.1. Bärgas: kväve, renhet >= 99,996 %.

4.2. Standardtriglycerider(2), mättade, samt kolesterol för standardisering av standardmjölkfett i enlighet med avsnitt 6.5.4.

4.3. Metanol, vattenfri

4.4. n-Hexan

4.5. n-Heptan

4.6. Toluen

4.7. Dimetylklorsilanlösning: 50 ml dimetylklorsilan löses i 283 ml toluen.

4.8. Brännbar gas: väte och syntetisk luft.

4.9. Stationär fas: 3 % OV-1 på 125/150 μm (100/120 maskvidd) GasChromQ(3).

4.10. Tioprocentig lösning av kakaosmör.

5. Utrustning

Normal laboratorieutrustning och särskilt följande:

5.1. Gaskromatograf för höga temperaturer, lämplig för temperaturer på minst 400-450°C, utrustad med en flamjonisationsdetektor (FID) och ett reglage för konstant massflöde av bärgas. Förbränningsgas: 30 ml/min H2, 270 ml/min syntetisk luft.

På grund av det stora flödet av bärgas skall munstycket till lågan vara särskilt brett.

Anmärkning:

På grund av de höga temperaturer som förekommer under triglyceridanalyser måste glasinsatserna i flamjonisationsdetektorn eller i injektorsystemet rengöras ofta.

Gaskromatografen skall vara utrustad med septa, som tål höga temperaturer, som kan användas ofta och som uppvisar en allmänt låg grad av "genomsläpplighet".

Anmärkning:

Lämpliga är Chromblue (TM) septa (Chrompack).

Septa skall bytas regelbundet, t.ex. efter ca 100 injektioner eller så snart upplösningen försämras (se figur 4).

5.2. Kromatografkolonn

U-formad glaskolonn (innerdiameter 2 mm, 500 mm lång), som först silaniseras i enlighet med avsnitt 6.1 med dimetylklorsilan i syfte att deaktivera glasytan.

Anmärkning:

Lämpliga är också något längre (800-2000 mm långa) packade kolonner. Med dessa kan en något bättre reproducerbarhet uppnås vad avser resultaten. Å andra sidan uppvisar den stationära fasen ibland brott efter användning, vilket i sin tur kan leda till sämre kvantitativa resultat. Vidare utsläcks lätt flamjonisationsdetektorns låga till följd av det mycket höga flöde av bärgas som krävs, 75-85 ml/min.

5.3. Uppställning för påfyllning av kolonnen (se figur 1)

Fig. 1: Påfyllning av kolonnen

>PIC FILE= "L_1999333SV.002401.EPS">

5.3.1. Plastkolonn med fastskruvade lock i ändarna, försedd med ett märke upp till vilket den erforderliga mängden av den stationära fasen kan fyllas på.

5.3.2. Finmaskig sikt (maskvidd ungefär 100 μm) med ett skruvlock, lämplig för att försluta glaskolonnen enligt figur 1.

5.3.3. Deaktiverad, silaniserad glasull.

5.3.4. Vibrator för jämn fördelning av den stationära fasen under påfyllningen.

5.4. 1-3 ml Extrelut-kolonn(4) med kiselgel. Denna kolonn kan alternativt användas för extraktion för att erhålla mjölkfett.

5.5. Grafitpackning 6,4 mm (1/4") med 6 mm hål.

5.6. Utrustning för silanisering av kolonnens glasyta enligt avsnitt 6.1.

5.6.1 Wolff-flaska

5.6.2. Vattensugpump

5.7. Vattenbad, justerbart till 50 +- 2 °C.

5.8. Torkskåp, justerbart till 50 +- 2 °C och 100 +- 2 °C

5.9. Mikroliterpipett

5.10. 5 ml mätpipett för tillsättning av metanol

5.11. 50 ml rundkolv

5.12. Erlenmeyerkolv, åsatt volym 50 ml

5.13. Tratt

5.14. Finporigt filter

5.15. Roterande indunstningsapparat

5.16. Ampuller, åsatt volym 1 ml, möjliga att försluta med ett aluminiumlock, med ett septum invändigt.

5.17. Injektionsspruta, sprutans kolv får inte nå nålens överände

Anmärkning:

Sådana sprutor gör det möjligt att öka resultatens reproducerbarhet.

För att undvika att septumet förstörs, bör nålens spets kontrolleras regelbundet (t.ex. med ett stereomikroskop).

6. Förfarande

6.1. Beredning av kolonnen (silanisering)

Efter anslutning av Wolff-flaskan, som visas i figur 2, till vattensugpumpen, doppas slang 2 i lösningen enligt avsnitt 4.7 Genom stängning av stoppkranen fylls kolonnen. Därefter avlägsnas de två slangarna.

Figur 2: Uppställning för silanisering

>PIC FILE= "L_1999333SV.002501.EPS">

Kolonnen fästes i en ställning och fylls fullständigt med dimetyldiklorsilanlösningen med hjälp av en pipett.

Efter 20-30 min. ersätts Wolff-flaskan med en filterkolv och kolonnen töms genom att den ansluts till en vattensugpump (se figur 3).

6.2. Påfyllning av kolonnen

Detta följs av sköljning med 75 ml toluen och därefter 50 ml metanol. Den tömda kolonnen torkas sedan i torkskåpet vid 100 °C under ungefär 30 min.

Figur 3: Uppställning för sköljning

>PIC FILE= "L_1999333SV.002601.EPS">

För påfyllning av kolonnen används den uppställning som visas i figur 1. Den stationära fasen 4.9 fylls på i plastkolonnen upp till märket.

Den nedre änden av den glaskolonn som skall fyllas tillsluts med en ca 1 cm lång propp av glasull som dessförinnan har silaniserats, och som pressas in med hjälp av en stålstav. Sedan försluts kolonnens ände med den sikt som anges i 5.3.2. Kolonnen fylls på under tryck (3 bar, med N2) med den stationära fasen. För att erhålla en enhetlig, kontinuerlig och fast packning, förs en vibrator upp och ner längs glaskolonnen under påfyllningen.

Efter påfyllningen pressas en fast propp av silaniserad glasull in i den andra änden av den packade kolonnen, de utskjutande delarna kapas och proppen pressas in i kolonnen några millimeter med hjälp av en spatel.

6.3. Beredning av proverna

Vid beredning av proverna används någon av följande metoder:

6.3.1. Isolering av mjölkfett från smör

5-10 g smör smältes i ett vattenbad enligt avsnitt 5.7 vid 50 °C.

En 50 ml Erlenmeyer-kolv och en tratt med ett filter enligt 5.14 uppvärms i torkskåpet till 50 °C. Fettlagret i det smälta smörprovet filtreras med hjälp av den föruppvärmda apparaturen.

Sådant fett är nästan fosfolipidfritt.

6.3.2. Extraktion av fettfraktionen enligt Röse-Gottlieb-metoden

Extraktion görs antingen enligt IDF Standard 1C: 1987, 16C: 1987 116A: 1987 eller 22 B: 1987.

Med sådant mjölkfett gör fosfolipiderna att en kolesteroltopp uppnås som höjs med 0,1 %.

Triglyceridspektrumet standardiserat till 100 med kolesterolen påverkas därigenom endast i obetydlig utsträckning.

6.3.3. Extraktion ur mjölk med hjälp av kiselgelkolonner

0,7 ml av ett mjölkprov tempererat till 20 °C fylls i en 1-3 ml Extrelut-kolonn med hjälp av en mikroliterpipett enligt avsnitt 5.4 och får stå under ca 5 min så att provet fördelas jämnt i kiselgelen.

För denaturering av protein-lipidkomplexen tillsätts 1,5 ml metanol med pipett. Därefter extraheras provet med 20 ml n-hexan. n-Hexanen tillsätts långsamt i små mängder och det lösningsmedel som rinner av uppsamlas i en 50 ml rundkolv som har torkats till en konstant och känd vikt.

Efter extraktionen får kolonnen rinna av tills den är tom.

Från eluanten destilleras lösningsmedlen av på en roterande indunstningsapparat vid en vattenbadtemperatur på 40-50 °C.

Kolven torkas och fettinnehållet bestäms genom vägning.

Anmärkning:

Fettextraktioner enligt Gerber, Weibull-Berntrop, Schmid-Bondzynski-Ratzlaff eller isolering av mjölkfett med hjälp av detergenter (BDI-metoden) är inte lämpliga för triglyceridanalys på grund av att med dessa metoder kan mer eller mindre stora kvantiteter partiella glycerider eller fosfolipider övergå i fettfas.

6.4. Beredning av provlösningen

För gaskromatografi används en 5 % lösning i n-heptan av det fett som erhålls enligt avsnitt 6.3. För beredning av denna provlösning invägs motsvarande mängder av det provmaterial som erhålls enligt avsnitt 6.3.1 och 6.3.2, och upplöses i motsvarande mängder n-heptan.

Med provberedning enligt avsnitt 6.3.3 beräknas den mängd n-heptan som skall tillsättas provmaterialet i kolven på grundval av vägningen och fettåterstoden löses i den.

Ungefär 1 ml av provlösningen fylls i en ampull enligt avsnitt 5.16.

6.5. Kromatografisk triglyceridbestämning

Med de höga temperaturer på upp till 350 °C som krävs för eluering av triglycerider med långa kedjor C52-C56 sker lätt en höjning av baslinjen, särskilt om kolonnerna inte har behandlats på ett tillfredsställande sätt i början. Denna höjning av baslinjen vid höga temperaturer kan undvikas helt antingen genom att två kolonner kopplas samman eller genom baslinjesubtraktion.

Med kompensationsmetoden eller användning av separata kolonner, liksom för glasinsatserna i injektorn och i detektorn, skall grafitpackningarna enligt avsnitt 5.5 användas.

6.5.1. Baslinjejustering

För att undvika att baslinjen höjs används någon av följande metoder:

6.5.1.1. Sammankoppling av kolonner

Två packade kolonner används vid kompensationsmetoden.

6.5.1.2. Baslinjejustering med hjälp av gaskromatografen

Med hjälp av en körning av gaskromatografen utan injektion av en fettlösning och sedan subtraktion av den lagrade baslinjen kan höjning av baslinjen undvikas.

6.5.1.3. Baslinjejustering med hjälp av integrationsprogramvara

Med hjälp av en körning av integrationssystemet utan injektion av en fettlösning och sedan subtraktion av den lagrade baslinjen kan höjning av baslinjen undvikas.

6.5.1.4. Baslinjejustering genom tillfredsställande behandling

Med tillfredsställande inledande behandling av kolonnen och ungefär 20 injektioner av mjölkfettlösningar, är ofta höjningen av baslinjen vid höga temperaturer så liten att baslinjejusteringar inte är nödvändiga.

6.5.2. Injiceringsteknik

För att undvika diskriminerande effekter används tekniken "het injicering" för att uppnå bättre kvantitativa resultat med högkokande trigylceridkomponenter. Här dras fettlösningen upp i sprutan och den kalla sprutnålen värms upp före injektionen under ca 3 sekunder i injektionsporten. Sedan injiceras sprutans innehåll snabbt.

Anmärkning:

Med denna injiceringsteknik reduceras risken för fraktionering i injektionssprutan eller injektionskammaren. Direktinjicering i den övre, förlängda uppvärmda delen av kolonnen tillämpas inte, eftersom fragment av septumet och föroreningar som ansamlas här lätt kan avlägsnas med hjälp av den tillämpade tekniken genom byte av injektorinsatsen utan att kolonnen demonteras.

Böjning av nålen av att botten av provbägaren vidrörs (även om det är knapp synligt för ögat) måste absolut undvikas för att inte septumet skall skadas.

Figur 4: Triglyceridkromatogram av ett prov av mjölkfett

>PIC FILE= "L_1999333SV.002801.EPS">

6.5.3. Behandling av en packad kolonn

För att undvika förorening är kolonnen inte ansluten till detektorn under steg a-c.

De kolonner som fyllts på enligt avsnitt 6.2 behandlas på följande sätt:

a) 15 min 40 ml/min N2-flöde vid 50 °C

b) Uppvärmning med 1 K/min upp till 355 °C vid 10 ml N2/min

c) Hålls under 12-15 t vid 355 °C

d) 2 injektioner av 1 μl av kakaosmörlösning enligt avsnitt 4.10 och respektive temperaturprogram

e) 20 injektioner av 0,5 μl av en mjölkfettlösning under 2-3 dagar enligt avsnitt 6.4

Anmärkning:

Kakaosmör består nästan uteslutande av högkokande C50-C56-triglycerider. Injektion av kakaosmör fyller syftet med särskild behandling i detta långkedjeintervall. Med de högkolande triglyceriderna C50-C54 kan delvis responsfaktorer på upp till ca 1,20 erhållas. Normalt, med upprepad injicering av en mjölkfettlösning, kan en sänkning av de i början höga responsfaktorerna för C50-C54 förväntas. Med triglycerider med lågt acyl-c-tal närmar sig faktorerna 1.

Tre par av de enligt 6.2 fyllda kolonnerna förbereds. De behandlade paren kontrolleras med en mjölkfettanalys för rutintestning. Det par som uppvisar de bästa kvantitativa resultaten (responsfaktorer nära 1) används i det följande. Med responsfaktorer > 1,20 används inte kolonnen.

6.5.4. Kalibrering

För kalibrering bör responsfaktorerna för motsvarande triglycerider, liksom för kolesterol i ett mjölkfett (standardfett), bestämmas med användande av standardiserade triglycerider (åtminstone de mättade triglyceriderna C24, C30, C36, C42, C48 och C54 liksom kolesterol; ännu bättre, även C50 och C52). Däremellan liggande responsfaktorer kan erhållas genom matematisk interpolering.

Vid användning av standardiserat fett måste 2-3 kalibreringar utföras per dag. Om nära identiska resultat erhålls, uppnås väl reproducerbara kvantitativa resultat med triglyceridanalys av proven.

Det standardiserade mjölkfettet har en lagringstid på flera månader vid en lagringstemperatur på högst -18 °C och kan därigenom användas som standard.

6.5.5. Temperaturprogram, bärgas och andra förhållanden för triglyceridanalys

Temperaturprogram: initial kolonntemperatur 210 °C, håll under 1 min, programmera sedan en höjning med 6 °C/min till 350 °C och håll vid sluttemperaturen under 5 min.

Detektor- och injektortemperatur: 370 °C för var och en.

Anmärkning:

Detektor-, injektor- och ugnstemperaturerna (initialtemperatur) skall hållas på konstant nivå (även över natten, under helger och helgdagar).

Bärgas: kväve, flödeshastighet 40 ml/min.

Anmärkning:

Om 80 cm kolonner används, skall flödet av N2 vara minst 75 ml/min. Bärgasflödet skall hållas konstant (även över natten, under helger och helgdagar). Det exakta bärgasflödet skall justeras på ett sådant sätt att oberoende av kolonnens längd, C54 elueras vid 341 °C.

Analysens längd: 29,3 min

Injiceringsvolym: 0,5 μl

Anmärkning:

Sprutan skall sköljas flera gånger med ren heptan efter varje injicering.

FID-förhållanden: enligt avsnit 5.1.

Anmärkning:

Flamjonisationsdetektorn antänds i början av varje arbetsdag.

7. Integration, utvärdering och kontroll av mätförhållanden

Triglycerider med udda acyl-c-tal (2n + 1) kombineras med föregående jämnt numrerade triglycerid (2n). Det mindre reproducerbara lägre innehållet av C56 tas inte med i beräkningen. De återstående triglyceriderna (toppyta) i kromatogrammet, inbegripet kolesterol (topp nära C24) multipliceras med respektive responsfaktorer hos standardfettet (senaste kalibreringen) och normaliseras tillsammans till 100. Förutom fri kolesterol utvärderas på så sätt triglyceriderna C24, C26, C28, C30, C32, C34, C36, C40, C42, C44, C46, C48, C50, C52 och C54. Resultaten anges i viktprocent (g/100 g).

Utvärdering av kromatogramtopparna bör göras med en integrator, med vilken en baslinje kan plottas. Återintegration med optimerade integrationsparameter bör vara möjlig.

Figurerna 5 och 6 visar två exempel på triglyceridkromatogram. Figur 5 visar ett kromatogram som är lätt att utvärdera, medan figur 6 uppvisar ett sporadiskt fel i området C50-C54 där baslinjen är felaktig jämfört med figur 5. Sådana typiska fel kan detekteras med ganska stor säkerhet och undvikas endast om en integrator används med vilken baslinjen plottas.

Figur 5: Triglyceridkromatogram av ett mjölkfett som är lätt att utvärdera, med baslinjen utritad

>PIC FILE= "L_1999333SV.003001.EPS">

Figur 6: Felaktigt integrerat kromatogram av mjölkfett

>PIC FILE= "L_1999333SV.003002.EPS">

För kontroll av mätförhållandena, anges i tabell 1 medelvärden och standardavvikelser (s) för ett typiskt vintermjölkfett för de olika triglyceriderna från 19 analyser av samma fett.

Tabell 1: Triglyceridsammansättning i ett mjölkfett. Medelvärden och s. från 19 analyser

>Plats för tabell>

Om s avviker i större utsträckning jämfört med värdena i tabell 1, är kromatogrammen inte längre acceptabla och septa eller gasflödet bör kontrolleras. Vidare kan små fragment av septumet ha bildat avsättningar på glasullen vid kolonnens inlopp, eller kolonnen kan ha blivit oanvändbar till följd av att den åldrats, temperaturpåverkan etc. (se figur 3).

8. Kvalitativ detektion av främmande fett

För detektion av främmande fetter har triglyceridformler (tabell 2) med gränserna S (tabell 3) utvecklats, där S-värdena för rena mjölkfetter kan variera. Om dessa gränser överskrids, kan närvaron av främmande fett förmodas.

Den mest känsliga formeln för detektion av istertillsats är t.ex.

>Plats för tabell>

Anmärkning:

Med användande av 755 olika mjölkfettprover bestämdes ett 99 % konfidensintervall för S = 97,96-102,04 för prover av rent mjölkfett med en standardavvikelse för samtliga S-värden på s = 0,39897.

Med utgångspunkt från trygliceridsammansättningen i ett okänt fettprov gör en sådan formel det möjligt att, utan användning av dator, på ett enkelt sätt kontrollera om summan av de triglyceridhalter som anges här med motsvarande faktorer, hamnar utanför intervaller 97,96-102,04 och man har då med stor sannolikhet att göra med tillsatser av främmande fetter.

För detektion av främmande fetter visas i tabell 2 olika triglyceridformler. För detektion av de främmande fetterna sojabönolja, solrosolja, olivolja, rapsolja, linolja, vetegroddolja, majsolja, bomullsfröolja och hydrogenerad fiskolja, för de vegetabiliska fetterna kokosfett och palmkärnfett, liksom för palmolja och fett av nötkreatur, kan för vart och ett en gemensam formel användas.

Eftersom triglyceridsammansättningen i de främmande fetterna också kan variera, användes upp till 4 olika, experimentellt uppmätta triglyceriddataset av samma typ. (Med samma främmande fettyper har respektive minst gynnsamma gräns beaktats [se tabell 4].)

Med följande "totalformel" kan liknande goda resultat erhållas för alla främmande fetter:

>Hänvisning till >

Beräkningar för detektion av vilken kombination som helst av främmande fett i mjölkfett har t.ex. visat att, även om den formel för ister som anges i tabell 2 ger en låg gräns för detta främmande fett, nämligen 2,7 %, kan andra fetter såsom kokosfett, palmolja eller palmkärnfett med detektionsgränser på 26,8, 12,5 respektive 19,3 %, endast detekteras med denna formel om extremt stora mängder har satts till mjölkfettet. Detta gäller även för andra formler i tabell 2.

Tabell 2: Triglyceridformler för detektion av olika främmande fetter i mjölkfett, med angivelse av standardavvikelsen s för S

Formel för sojabönolja, solrosolja, olivolja, rapsolja, linolja, vetegroddolja, majsolja, bomullsfröolja och fiskolja

>Hänvisning till >

Formel för kokosfett och palmkärnfett

>Hänvisning till >

Formel för palmolja och fett av nötkreatur

>Hänvisning till >

Formel för ister

>Hänvisning till >

Följaktligen måste för kontroll av ett okänt fettprov alla formler som anges i tabell 2 och totalformeln (2) användas, om provet sannolikt är en blandning av mjölkfett och någon av de 14 olika fetterna eller en kombination av dessa främmande fetter. Om man genom att infoga triglyceriderna som finns i ett fettprov som skall analyseras, erhåller ett S-värde som ligger utanför de intervall som anges i tabell 3 i endast en av de fem formlerna, är provet sannolikt inte ett modifierat mjölkfett. Detektion av främmande fett i mjölkfett med hjälp av någon av de fyra formlerna i tabell 2, gör det inte möjligt att dra slutsatser om typen av främmande fettillsatts.

Tabell 3: S-gränser for mjölkfetter

>Plats för tabell>

I tabell 4 anges detektionsgränserna för de olika främmande fetterna med 99 % konfidensintervall. I den första kolumnen anges den lägsta detektionsgränsen för den bästa mjölkfettformeln i tabell 2. I den andra kolumnen anges detektionsgränserna för totalformeln. Även om gränserna är något högre, räcker det med denna formel för att detektera något större mängder främmande fetter. Variationsgraden för triglyceriderna i olika främmande fetter av någon typ har inget nämnvärt inflytande på detektionsgränserna.

Tabell 4: 99 % detektionsgränser genom tillsats av främmande fett till mjölkfett i %

>Plats för tabell>

9. Kvantitativ bestämning av främmande fett

För att erhålla kvantitativa uppgifter om koncentrationen av främmande fett i ett mjölkfettprov, används följande formel:

>Plats för tabell>

där X är kvantiteten okänt främmande fett eller okänd främmande fettblandning i ett okänt mjölkfett. S är resultatet av tillsatsen av ett okänt främmande fett genom infogning av triglyceriderna i blandningen av främmande fett/mjölkfett, i ovannämnda totalformel för triglycerider. Om ett okänt främmande fett sätts till mjölkfett, väljs medel-S-värdet av de olika främmande fetterna i totalformeln för SF. Detta medel-S-värde erhålls genom infogning av triglyceridvärdena för de rena främmande fetterna i denna formel och beräkning av medelvärdet (SF = 7,46). Bra kvantitativa resultat vad avser främmande fettillsatser erhålls också om formeln för palmolja/fett från nötkreatur (tabell 2) och ett medel SF-värde på 10,57 används.

Med kända främmande fettyper skall följande SF-värden infogas i ovannämnda formel och respektive fettformel ur tabell 2 väljas.

Tabell 5: SF-värden för olika främmande fetter

>Plats för tabell>

10. Detektionsmetodens användningsområde

Den beskrivna metoden gäller för oförpackad mjölk och baseras på mjölkfettprovernas representativitet.

Mycket noggrann detektion skulle vara möjlig om, för ett representativt antal mjölkfetter, formler av den typ som beskrivs ovan, tas fram för olika länder.

Särskilt lämpliga detektionsmöjligheter kunde uppnås, om det i de olika ländernas formler, såsom har beskrivits här, angavs ett representativt antal mjölkfetter. I detta fall krävs inte komplicerade dataprogram, om de triglyceridkombinationer som används i tabell 2 tillämpas och faktorerna bestäms igen med hjälp av minsta kvadratmetoden.

Med användande av de S-intervall som anges i tabell 3 är, vid särskilda utfodringsförhållanden, såsom t.ex. underutfodring eller utfodring av kor med foderjäst eller Ca-tvål, formlerna allmänt tillämpliga. Endast i fall med extrema utfodringsförhållanden (t.ex. högt upptag av rena foderoljor, stor tilldelning av Ca-tvålar i kombination med foderfett) indekerar formeln delvis ett modifierat mjölkfett.

Anmärkning:

Fraktionerade mjölkfetter betraktas allmänt som omodifierat mjölkfett, om en modifiering förutsätts endast när gränserna överskrids. Endast när det gäller fraktionerade mjölkfetter med ovanlig mjölkfettsammansättning, i den form som t.ex. är fallet med en hård fraktion, erhållen genom fraktionering med fysiska metoder vid höga temperaturer på ungefär 30 °C med lågt utfall på ett par procent eller genom fraktionering med överkritisk CO2, indikerar formeln en modifiering.

Mjölkfettfraktionering kan dock detekteras med hjälp av andra metoder, t.ex. Differential-Scanning-Calorimetry.

11. Metodens noggrannhet

Bestäms med användande av mjölkfett på grundval av formeln från tabell 2 och S-intervallen i tabell 3.

11.1. Repeterbarhet

Som skillnaden i S-värden mellan två bestämningar utförda inom kortast möjliga tidsintervall av samma utförare med samma förfarande och identiskt provmaterial under samma förhållanden (samma person, samma instrument/samma utrustning, samma laboratorium):

Tabell 6: Repeterbarhetsgränser (r) för de olika formlerna

>Plats för tabell>

11.2. Reproducerbarhet

Som skillnaden i S-värden mellan två bestämningar utförda av utförare i olika laboratorier, enligt samma förfarande med identiskt provmaterial under olika förhållanden (olika personer, olika instrument) vid olika tidpunkter:

Tabell 6: Reproducerbarhetsgränser (R) för de olika formlerna

>Plats för tabell>

11.3. Kritisk skillnad

Med repeterbarhetsgränserna (r) och reproducerbarhetsgränserna (R) kan de kritiska skillnaderna för alla S-intervall i tabell 3 beräknas (dubbelanalyser). De respektive värdena anges i tabell 8.

Tabell 8: Kritiska skillnader för samtliga triglyceridformler

>Plats för tabell>

11.4. Godtagbara resultat

Samtliga kalibrerade med två decimalers avrundning, skall triglyceridhalterna av C24, C26, C28-C54 liksom av kolesterol vara exakt normaliserade till 100.

Resultaten av dubbelanalyserna används för att kolla repeterbarheten. Om den absoluta skillnaden mellan de två S-resultaten för samtliga 5 triglyceridformler inte överskrider de repeterbarhetsgränser som anges i tabell 6, då är repeterbarhetsmålet uppnått.

För kontroll av optimala gaskromatografiska förhållanden och särskilt kolonnens kvalitet, bör det tillses att skillnaden i max-och min-S-värden för alla fem triglyceridformlerna med 10 upprepade körningar inte överskrider intervallet x x r där x = 1,58 (för 10 körningar, se litteraturreferens 16) och repeterbarhetsgränserna för de olika formlerna i tabell 6.

12. Refererade standarder

>Plats för tabell>

13. Referenser

1. Commission of the European Communities: Detection of foreign fats in milk fat by means of gas chromatographic triglyceride analysis; Doc. Nr VI/5202/90-EN, VI/2645/91.

2. Commission of the European Communities: Control of butter fat purity of 100 different samples of different feeding periods from 11 EEC countries, Doc. Nr VI/4577/93.

3. Commission of the European Communities: Consideration of results from the first, second, third, fourth, fifth and sixth EEC collaborative trial: Determination of triglycerides in milk fat, Doc. Nr VI/2644/91, VI/8.11.91, VI/1919/92, VI/3842/92, VI/5317/92, VI/4604/93.

4. Timms, R. E.: Detection and quantification of non-milk fat in mixtures of milk and non-milk fats. Dairy Research 47 295-303 (1980).

5. Precht, D., Heine, K.: Nachweis von modifizienem Milchfett mit der Triglyceridanalyse. 2. Fremdfettnachweis im Milchfett mit Hilfe von Triglyceridkombinationen 41 406-410 (1986).

6. Luf, W., Stock, A., Brandl, E.: Zum Nachweis von Fremdfett in Milchfett über die Trigylceridanalyse. Österr. Milchwirtsch. Wissensch. Beilage 5, 42 29-35 (1987).

7. Precht, D.: Bestimmung von pflanzlichen Fetten odet tierischen Depotfetten in Milchfett. Kieler Milchwirtsch. Forschungsber. 42 143-157 (1989).

8. Precht, D.: Schnelle Extraktion von Milchfett. Kieler Milchwirtsch. Forschungsber. 42 119-128 (1990).

9. Precht, D.: Schnelle gaschromatographische Triglyceridanalyse von Milchfett. Kieler Milchwirtsch. Forschungsber. 42 139-154 (1900).

10. Precht, D.: Control of milk fat purity by gas chromatographic triglyceride analysis. Kieler Milchtwirtsch. Forschungsber. 43 (3) 219-242 (1991).

11. Precht, D.: Detection of adulterated milk fat by fatty acid and triglyceride analysis. Fat. Sci. Technol. 93 538-544 (1991).

12. Precht, D.: Detection for foreign fat in milk fat. I. Qualitative detection by triglycerol formulae. II. Quantitative evaluation of foreign fat mixtures. Z. Lebensm. Unters. Forsch. 194 1-8, 107-114 (1992).

13. Precht, D.: "Gas chromatography of triacylglycerols and other lipids on packed columns" in CRC Handbook of Chromatography: Analysis of Lipids, s. 123-138, Red. K.D. Mukherjee, N. Weber, J. Sherma, CRC Press, Boca Raton (1993).

14. Precht, D., Molkentin, J.: Quantitative triglyceride analysis using short capillary columns, Chrompack News 4 16-17 (1993).

15. Molkentin, J., Precht, D.: Comparison of packed and capillary columns for quantitative gas chromatography of triglycerides in milk fat. Chromatographia 39 (5/6) 265-270 (1994).

16. Stange, K.: Angewandte Statistik, Erster Teil, Eindimensionale Probleme, Springer-Verlag, Berlin, s. 378 (1970).

(1) Lämpliga metoder har redan beskrivits, se D. Precht och J. Molkentin: Quantitative triglyceride analysis using short capillary columns, Chrompack News 4, 16-17 (1993).

(2) Lämpliga produkter finns kommersiellt tillgängliga.

(3) Handelsnamn som t.ex. Extrelut, GasChromQ, Chrompack, är exempel på lämpliga produkter som finns tillgängliga i fackhandeln. Denna upplysning skall hjälpa användaren till en smidig hantering av standarden och utgör inte ett krav på att denna produkt används. Angivelsen om textur överfördes till SI-enheten μm i enlighet med BS 410:1988 "British Standard Specification for test sieves".

(4) Se fotnot 3 på sidan 23.

BILAGA III

SENSORISK BEDÖMNING AV SMÖR

1. Omfattning

Syftet med detta förfarande för sensorisk bedömning av smör är att det skall utgöra en enhetlig metod som är tillämplig i alla medlemsstater.

2. Definitioner

Med sensorisk bedömning avses en undersökning av en produkts egenskaper med hjälp av sinnesorganen.

Med panel avses en grupp av utvalda bedömare som under bedömningen arbetar utan inbördes kommunikation och utan att påverka varandra.

Med poängsättning avses en panels sensoriska bedömning enligt en numerisk skala. En felnomenklatur skall användas.

Med klassning avses en kvalitetsklassificering som utförs på grundval av poängsättningen.

Med kontrollhandlingar avses handlingar som används för att notera poängen för varje egenskap och den slutliga klassningen av produkten. (Denna handling får också användas för registrering av kemisk sammansättning.)

3. Testrum

3.1. Försiktighetsåtgärder skall vidtas så att bedömarna i testrummet inte påverkas av yttre faktorer.

3.2. Testrummet skall vara fritt från främmande lukter och lätt att rengöra. Väggarna skall vara ljust färgade.

3.3. Testrummet och dess belysning skall vara sådant att egenskaperna hos de produkter som skall poängsättas inte påverkas. Rummet skall vara utrustat med lämplig temperaturreglering.

4. Val av bedömare

Bedömaren skall vara bekant med smörprodukter och kompetent att utföra sensorisk klassring. Hans kompetens skall bedömas regelbundet (minst en gång per år) av den behöriga myndigheten.

5. Krav på panelen

Antalet bedömare i panelen bör vara udda, och minst tre. Majoriteten skall vara anställda vid den behöriga myndigheten eller vara behöriga personer som inte är anställda inom mjölkindustrin.

6. Bedömning av värdet av varje egenskap

6.1. Den sensoriska bedömningen skall utföras i förhållande till följande tre egenskaper: utseende, konsistens, smak och lukt.

Utseende inbegriper följande faktorer: färg, synlig renhet, mögeltillväxt och vattendispersion. Vattendispersion testas i enlighet med IDF-Standard 112A/1989.

Konsistens inbegriper följande faktorer: fasthet och bredbarhet.

Fysiska metoder får användas för bedömning av smörkonsistens. Kommissionen räknar med att dessa metoder harmoniseras i framtiden.

Smak inbegriper följande faktorer: smak och lukt.

En betydande avvikelse från den rekommenderade temperaturen hindrar en tillförlitlig bedömning av konsistens och smak. Temperaturen är av yttersta betydelse.

6.2. Varje egenskap skall bedömas sensoriskt var för sig. Poängsättningen skall ske enligt tabell 1.

6.3. Det är önskvärt att bedömarna innan bedömningen påbörjas, tillsammans poängsätter ett eller flera referensprov med avseende på utseende, konsistens och smak, så att en enhetlighet uppnås.

6.4. Poängsättningen för godkännande är som följer:

>Plats för tabell>

Om den nödvändiga poängen inte uppnås, skall en beskrivning av defekten lämnas. Den poäng som varje bedömare ger för varje egenskap skall noteras i kontrollhandlingen. Produkten godkänns eller förkastas på grundval av ett majoritetsbeslut. Det bör inte förekomma ofta att skillnaderna mellan individuella poängsättningar för varje egenskap är större än angränsande poäng (inte oftare än en gång per 20 prov). I så fall skall panelledaren kontrollera panelens kompetens.

7. Kontroll

En panelledare som skall vara en tjänsteman anställd vid den behöriga myndigheten och som kan vara medlem av panelen, skall ha det övergripande ansvaret för hela förfarandet. Han skall notera de individuella poängen för varje egenskap i kontrollhandlingen och bestyrka om produkten godkänns eller förkastas.

8. Provtagning och provberedning

8.1. - Det är önskvärt att provernas identitet inte avslöjas under bedömningen så att eventuell partiskhet undviks.

- Detta skall ordnas av panelledaren före bedömningen utan närvaro av de andra panelmedlemmarna.

8.2. När den sensoriska bedömningen genomförs vid fryshuset, skall provet tas ut med hjälp av en smörprovare. Om den sensoriska bedömningen genomförs på annan plats än vid fryshuset, skall ett prov om minst 500 g tas ut.

8.3. Under bedömningen skall smöret ha en temperatur på 10-12 °C. Stora avvikelser bör till varje pris undvikas.

9. Nomenklatur

Se tabell 2.

Tabel 1: Poängsättning av smör

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

Tabell 2: Nomenklatur över smördefekter

I. Utseende

1. vattnigt, fria vattendroppar

2. ej homogent, två färger

3. strimmigt

4. flammigt, marmorerat

5. fläckigt

6. fri olja

7. för kraftig färgning

8. poröst, tydliga håligheter

9. kornigt

10. främmande föremål

11. mögelväxt

12. olöst salt (saltkristaller)

II. Konsistens

14. kort, spröd, smulig

15. salvig, oljig

16. klibbig

17. hård

18. mjuk

III. Smak och lukt

20. saknar arom

21. oren(1)

22. främmande smak

23. gammal

24. ostliknande

25. syrlig

26. jäst

27. a) kokt

b) bränt

28. möglig

29. härsken

30. oljig, fiskliknande

31. talgig

32. a) oxiderad

b) metall

33. fodersmak

34. skarp, besk

35. för salt

36. smaklös, unken

37. malt

38. kemikalie

(1) Denna beteckning bör användas så sällan som möjligt och endast när defekten inte kan beskrivas på ett noggrannare sätt.

BILAGA IV

PROVTAGNING FÖR KEMISK OCH MIKROBIOLOGISK ANALYS SAMT FÖR SENSORISK BEDÖMNING

1. Kemisk och mikrobiologisk analys

>Plats för tabell>

Provtagning för mikrobiologisk analys skall utföras aseptiskt.

Upp till 5 prover om 100 g får slås samman till ett prov, som analyseras efter noggrann blandning.

Proven skall tas slumpmässigt ur olika delar av partiet och testas före eller vid inlagringen i det fryshus som interventionsorganet utser.

Beredning av ett blandsmörprov (kemisk analys).

a) Med hjälp av en ren och torr smörprovare eller liknande lämpligt instrument, ta ut en kärna smör om minst 30 g och placera provet i en provbehållare. Blandprovet kan sedan förseglas och sändas till laboratoriet för analys.

b) I laboratoriet värms blandprovet i den ursprungliga slutna provbehållaren till 30° C, tills provet genom omrörning blivit en homogen vätska utan osmälta bitar. Provbehållaren skall vara fylld till hälften eller till två tredjedelar.

För varje tillverkare som erbjuder smör till intervention skall två prover per år analyseras för annat fett än mjölkfett och ett prov per år för spårämnen.

2. Sensorisk bedömning

>Plats för tabell>

Proven skall tas slumpmässigt ur olika delar av partiet mellan dag 30 och dag 45 efter övertagandet och skall sedan klassas.

Varje prov skall bedömas för sig enligt bilaga III. Ingen ny provtagning eller ny bedömning är tillåten.

3. Riktlinjer för defekta prover

a) Kemisk och mikrobiologisk analys

- När enskilda prover analyseras tillåts ett enda defekt prov per 5-10 prover eller två prover med en enda defekt per 11-15 prover. Om ett prov är defekt skall två nya prover tas, ett på vardera sidan av det defekta provet. Dessa skall kontrolleras med avseende på den parameter defekten gäller. Om inget av de två nya proverna uppfyller minimikraven skall den kvantitet smör av den erbjudna kvantiteten som återfinns mellan de två prov som ursprungligen togs på vardera sidan om det defekta provet underkännas.

Kvantitet som skall underkännas om ett nytt prov befinns vara defekt.

>PIC FILE= "L_1999333SV.004201.EPS">

- När blandprover analyseras skall, om ett blandprov befinns vara defekt med avseende på en parameter, den kvantitet av den erbjudna kvantiteten som blandprovet representerar underkännas. Den kvantitet som representeras av ett blandprov kan fastställas genom att den erbjudna kvantiteten delas upp och att varje del sedan provtas slumpmässigt var för sig.

b) Sensorisk bedömning

Om ett prov befinns vara defekt vid den sensoriska bedömningen skall den kvantitet smör av den erbjudna kvantiteten som återfinns mellan de två närliggande proverna, ett på vardera sidan om det defekta, underkännas.

c) I händelse av kemiskt och sensoriskt underkännande eller av mikrobiologiskt underkännande skall hela kvantiteten underkännas.

BILAGA V

NATIONELL KVALITETSKLASS

- "beurre de laiterie; qualité extra; /melkerijboter; extra kwaliteit" vad avser smör från Belgien,

- "smør af første kvalitet" vad avser smör från Danmark,

- "Markenbutter" vad avser smör från Tyskland,

- "pasteurisé A" vad avser smör från Frankrike,

- "Irish creamery butter" vad avser smör från Irland,

- produkt uteslutande framställd av grädde som har behandlats genom centrifugering och pastörisering vad avser smör från Italien,

- "Marque Rose" eller "Beurre de première qualité" vad avser smör från Luxemburg,

- "Extra kwaliteit" vad avser smör från Nederländerna,

- "Extra selected" vad avser smör från Storbritannien och "premium" vad avser smör från Nordirland,

- produkt uteslutande framställd av grädde som har behandlats genom centrifugering och pastörisering vad avser smör från Grekland,

- produkt uteslutande framställd av komjölk eller grädde som pastöriserats vad avser smör från Spanien,

- produkt uteslutande framställd av mjölk eller grädde av komjölk som pastöriserats vad avser smör från Portugal,

- klassificerat som "Teebutter" vad avser smör från Österrike,

- klassificerat som "perinteinen meijerivoi/traditionellt mejerismör" vad avser smör från Finland,

- klassificerat som "svenskt smör" vad avser smör från Sverige.