31999R1260

Rådets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 21 juni 1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 161 , 26/06/1999 s. 0001 - 0042


RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1260/1999

av den 21 juni 1999

om allmänna bestämmelser för strukturfonderna

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 161 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

med beaktande av Europaparlamentets samtycke(2),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande(4), och

av följande skäl:

1. Enligt artikel 158 i fördraget skall gemenskapen, för att stärka sin ekonomiska och sociala sammanhållning sträva efter att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna eller öarna, inbegripet landsbygdsområdena. Enligt artikel 159 skall dessa åtgärder stödjas genom strukturfonderna, Europeiska investeringsbanken (EIB) och andra befintliga finansieringsorgan.

2. Enligt artikel 19 i rådets förordning (EEG) nr 2052/88 av den 24 juni 1988 om strukturfondernas uppgifter och effektivitet och om samordningen av deras verksamhet dels inbördes, dels med Europeiska investeringsbankens och övriga befintliga finansieringsorgans verksamhet(5), skall rådet på förslag av kommissionen ompröva den förordningen senast den 31 december 1999. För att garantera större insyn i gemenskapens lagstiftning bör bestämmelserna om strukturfonderna samlas i en enda förordning, och följaktligen bör förordning (EEG) nr 2052/88 och rådets förordning (EEG) nr 4253/88 av den 19 december 1988 om tillämpningsföreskrifter för förordning (EEG) nr 2052/88 om strukturfondernas uppgifter och effektivitet och om samordningen av deras verksamhet dels inbördes, dels med Europeiska investeringsbankens och andra befintliga finansieringsorgans verksamhet(6) upphävas.

3. Enligt artikel 5 i protokoll 6 om särskilda bestämmelser om mål 6 inom ramen för strukturfonderna i Finland och Sverige, vilket bifogats till Anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige, bör bestämmelserna i det nämnda protokollet ses över samtidigt med förordning (EEG) nr 2052/88 före utgången av år 1999.

4. För att förbättra koncentrationen och förenkla strukturfondernas verksamhet bör antalet huvudmål minskas i förhållande till förordning (EEG) nr 2052/88. Dessa mål bör få en ny definition, nämligen utveckling och strukturell anpassning av de regioner som släpar efter i fråga om utveckling, ekonomisk och social omställning av områden med strukturella problem samt anpassning och modernisering av politik och system för utbildning, yrkesutbildning och sysselsättning.

5. För att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen strävar gemenskapen även efter att främja en harmonisk, balanserad och hållbar utveckling av den ekonomiska verksamheten, en hög sysselsättningsnivå, jämställdhet mellan kvinnor och män samt en hög nivå när det gäller att skydda och förbättra miljön. Dessa ansträngningar bör särskilt integrera miljöskyddskraven i utformningen och genomförandet av strukturfondernas insatser och bidra till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och främja jämställdhet dem emellan. Fondernas verksamhet kan även göra det möjligt att bekämpa all slags diskriminering utifrån ras eller etniskt ursprung, funktionshinder eller ålder, genom bl.a. en utvärdering av behov, finansiella stödåtgärder och ett utvidgat partnerskap.

6. Den kulturella utvecklingen, kvaliteten på den naturliga miljön och bebyggelsen, närmiljöns kvalitativa och kulturella dimension samt utvecklingen av turismen bidrar till att göra regionerna ekonomiskt och socialt mer attraktiva genom att gynna skapandet av varaktiga arbetstillfällen.

7. Det är i första hand Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) som bidrar till att förverkliga målet om utveckling och strukturell anpassning av de regioner som släpar efter i fråga om utveckling och till den ekonomiska och sociala omställningen i områden med strukturella problem.

8. Europeiska socialfondens (ESF) uppgifter bör anpassas för att ta hänsyn till och genomföra den europeiska sysselsättningsstrategin.

9. Den strukturpolitiska delen av den gemensamma fiskeripolitiken är sedan 1993 införlivad i strukturfondsbestämmelserna som fullvärdig strukturpolitik. Genomförandet av denna inom ramen för strukturfonderna genom Fonden för fiskets utveckling (FFU) bör fullföljas. Stöd från FFU till mål 1 skall ingå i programplaneringen för detta mål och stöd utanför mål 1 skall göras till föremål för ett enhetligt program i varje berörd medlemsstat.

10. Gemenskapen har inlett en reform av den gemensamma jordbrukspolitiken som omfattar strukturåtgärder för främjande av landsbygdens utveckling. I samband med denna reform bör utvecklingssektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) fortsätta att bidra till att förverkliga det prioriterade målet utveckling och strukturell anpassning av de regioner som släpar efter i fråga om utveckling genom att öka effektiviteten i strukturerna för produktion, bearbetning och saluföring av jordbruks- och skogsprodukter samt genom att utveckla landsbygdsområdenas inneboende utvecklingsmöjlighet. Garantisektionen inom EUGFJ bidrar till att förverkliga det prioriterade målet ekonomisk och social omställning i områden med strukturproblem i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1257/1999 av den 17 maj 1999 om stöd till utveckling av landsbygden från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) och om ändring och upphävande av vissa förordningar(7).

11. De särskilda bestämmelser som gäller för respektive fond kommer att fastställas i de genomförandebeslut som antas enligt artiklarna 37, 148 och 162 i fördraget.

12. Det är nödvändigt att fastställa kriterier för att definiera stödberättigade regioner och områden. I detta syfte bör man för identifiering av de regioner och områden som är prioriterade på gemenskapsnivå använda det gemensamma systemet för klassificering av regioner "Nomenklaturen för statistiska territoriella enheter" (NUTS) som upprättats av Europeiska gemenskapernas statistikkontor i samarbete med de nationella statistiska instituten.

13. De regioner som släpar efter i utvecklingen bör definieras som regioner vars BNP per invånare är lägre än 75 % av genomsnittet i gemenskapen.För att garantera effektiv koncentration av stöd bör kommissionen tillämpa dessa kriterier strikt på grundval av objektiva statistiska uppgifter. Regionerna i de yttersta randområdena och de ytterst glesbefolkade områden som omfattas av mål 6 enligt protokoll 6 till Anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige bör under perioden 1995-1999 även omfattas av mål 1 enligt denna förordning.

14. Områden som genomgår ekonomisk och social omställning bör definieras som områden som genomgår en ekonomisk och social omställning inom industri- och tjänstesektorerna, landsbygdsområden på tillbakagång, eftersatta stadsområden samt krisdrabbade områden som är beroende av fiske. Detär nödvändigt att sörja för en verklig koncentration av detta stöd till de mest drabbade områdena inom gemenskapen. Kommissionen bör fastställa dessa områden på förslag av medlemsstaterna och i nära samarbete med dem.

15. För att kunna garantera gemenskapskaraktären på fondernas verksamhet bör de områden som genomgår en ekonomisk och social omställning inom industrisektorn och landsbygdsområden på tillbakagång, så långt som möjligt fastställas på grundval av objektiva indikatorer som fastställs på gemenskapsnivå. Dessutom bör den befolkning som omfattas av detta prioriterade mål, totalt för gemenskapen motsvara omkring 10 % av gemenskapens befolkning när det gäller industriområdena, 5 % när det gäller landsbygdsområdena, 2 % när det gäller stadsområdena och 1 % när det gäller de områden som är beroende av fiske. För att garantera att varje medlemsstat på ett avvägt sätt bidrar till den övergripande satsningen på koncentration bör största möjliga minskning, uttryckt i folkmängd, av täckningen för mål 2 under 2006 enligt denna förordning, uppgå till högst en tredjedel av täckningen för målen 2 och 5b under 1999 enligt förordning (EEG) nr 2052/88.

16. För att kunna få till stånd ett effektivt program är det nödvändigt att de regioner som släpar efter i utvecklingen och vars BNP per invånare är lägre än 75 % av genomsnittet i gemenskapen sammanfaller med de regioner som beviljas stöd av medlemsstaterna i enlighet med artikel 87.3 i fördraget, samt att hänsyn tas till eventuella särskilda åtgärder som beslutas enligt artikel 299.2 i fördraget till förmån för regionerna i de yttersta randområdena (utomeuropeiska franska departementen, Azorerna, Madeira och Kanarieöarna). Likaså bör de områden som genomgår en ekonomisk och social omställning i stor utsträckning sammanfalla med de områden som beviljas stöd av medlemsstaterna i enlighet med artikel 87.3 c i fördraget. Gemenskapen bör sträva efter att mot slutet av perioden 2000-2006 ha ökat överensstämmelsen i förhållande till den aktuella situationen genom lämpliga insatser av medlemsstaterna.

17. Målet för att stödja anpassning och modernisering av politik och system för utbildning, yrkesutbildning och sysselsättning är att tillhandahålla finansiellt stöd i de regioner och områden som inte omfattas av mål 1. Mål 3 bör även vara en referensram som inom en medlemsstat säkerställer överensstämmelsen mellan alla stöd för de mänskliga resurserna.

18. ESF:s stödåtgärder inom mål 2 bör gälla regionala och lokala insatser som motsvarar den särskilda situationen i varje mål 2-område och som genomförs samordnat med stödåtgärderna från de övriga strukturfonderna. Varje bidrag fån ESF till ett samlat programdokument för mål 2 bör uppgå till ett belopp som är tillräckligt stort för att göra en separat förvaltning berättigad och bör följaktligen uppgå till minst 5 % av det totala bidraget från strukturfonderna.

19. De regioner som omfattas av ett huvudmål under år 1999 och som inte uppfyller kriterierna för att vara stödberättigade bör få ett gradvis minskat stöd under en övergångsperiod. Detta stöd bör under år 2000 vara lägre än under år 1999.

20. Bestämmelser om fördelningen av de tillgängliga medlen bör fastställas. Dessa bör fördelas årligen och huvudsakligen koncentreras till de regioner som släpar efter i utvecklingen, inbegripet de regioner som får stöd under en övergångsperiod.

21. De sammanlagda årliga intäkterna från strukturfonderna enligt denna förordning skall i var och en av medlemsstaterna - sammantaget med stöd från sammanhållningsfonden - begränsas av ett övergripande tak som skall avgöras av den nationella förmågan att tillgodogöra sig stödet.

22. Kommissionen bör på grundval av lämpliga objektiva kriterier göra en vägledande fördelning av de åtagandebemyndiganden som anslagits för huvudmålen. Kommissionen bör efter halva tiden fördela 4 % av de anslag som fördelats på detta sätt till medlemsstaterna. Med beaktande av de särskilda insatserna för fredsprocessen i Nordirland bör Peace-programmet fortsätta fram till 2004. Ett särskilt stödprogram för perioden 2000-2006 skall införas för de svenska NUTS-II-områden som inte ingår i den förteckning som avses i artikel 3.2 men som uppfyller de kriterier som anges i artikel 2 i protokoll nr 6 till Anslutningsakten för Österrike, Sverige och Finland.

23. 5,35 % av det totala, disponibla beloppet för åtagandebemyndiganden bör gå till finansiering av gemenskapsinitiativ och 0,65 % till innovativa insatser och tekniskt stöd.

24. De tillgängliga medlen från strukturfonderna bör indexregleras schablonmässigt inför programplaneringen och vid behov bör en teknisk justering av denna indexreglering göras före den 31 december 2003.

25. De grundläggande principerna för strukturfondsreformen från år 1988 bör även i fortsättningen styra fondernas verksamhet fram till år 2006. Erfarenheten har visat att det är nödvändigt att förbättra reformen för att förenkla den ännu mer och möjliggöra mer insyn. Särskilt strävan efter effektivitet bör betraktas som en grundläggande princip.

26. För att strukturfondernas verksamhet skall vara effektiv och medge insyn, krävs det att medlemsstaternas och gemenskapens ansvar fastställs noggrant och respektive ansvarsområden bör fastställas för varje etapp inom programplanering, övervakning, utvärdering och kontroll. Enligt subsidiaritetsprincipen bör genomförandet av de olika stödåtgärderna och övervakningen av dem främst vara medlemsstaternas ansvar, utan att detta påverkar kommissionens befogenheter.

27. Gemenskapens insatser bör komplettera medlemsstaternas eller bidra till dessa och för att ett betydande mervärde skall kunna tillföras bör partnerskapet stärkas. Detta gäller de regionala och lokala myndigheterna, de andra behöriga myndigheterna, inklusive miljö- och jämställdhetsmyndigheterna, arbetsmarknadens parter, näringslivets organisationer och de andra behöriga organisationerna. Berörda parter bör medverka i förberedelsen, övervakningen och utvärderingen av stödåtgärderna.

28. Hela programplaneringsförfarandet bör läggas fast, från ursprungsidén till den slutliga stödmottagaren, och förfarandet i medlemsstaterna bör förenklas med hjälp av allmänna vägledande riktlinjer från kommissionen om tillämpliga och godkända gemenskapsinsatser i samband med strukturfonderna.

29. Programplaneringen bör säkerställa samordningen av de olika strukturfonderna inbördes och med övriga befintliga finansieringsorgan och EIB. Denna samordning syftar även till att kombinera bidrag och lån.

30. Fondernas verksamhet och de insatser som de delfinansierar måste vara förenlig med gemenskapens övriga politik och följa gemenskapslagstiftningen. Särskilda bestämmelser om detta bör fastställas. I detta sammanhang måste insatser för att sprida och fullt ut utnyttja resultaten av den forskning och tekniska utveckling som görs under strukturfonderna säkerställa skyddet av de rättigheter som hör samman med inhämtande och utnyttjande av kunnande och utföras med beaktande av gemenskapens konkurrensregler.

31. Enklare kriterier och närmare föreskrifter för kontroll och genomförande av additionalitetsprincipen bör fastställas.

32. Programplaneringen måste förenklas och därför bör en sammanhängande programperiod på sju år införas. Antalet former för stöd bör begränsas av samma skäl genom att de i normalfallet genomförs som en enda samordnad stödform per region, genom att göra användningen av samlade programdokument till allmän regel inom ramen för huvudmål och genom att integrera de större projekten och de globala stöden i de andra stödformerna.

33. För att en helhetssyn av utvecklingen lättare skall kunna göras, bör det med hänsyn till de regionala särdragen säkerställas att de olika fondernas insatser överensstämmer med gemenskapens politik, sysselsättningsstrategin, medlemsstaternas ekonomiska och sociala politik samt medlemsstaternas regionalpolitik.

34. För att påskynda och förenkla programplaneringsförfarandet bör åtskillnad göras mellan kommissionens och medlemsstaternas ansvarsområden. Det bör därför föreskrivas att kommissionen, på förslag av medlemsstaterna, antar de strategier och prioriterade stödformer för utvecklingen som skall vara styrande för programarbetet, storleken på det finansiella bidraget från gemenskapen och genomförandebestämmelserna, medan medlemsstaterna beslutar om tillämpningen. De olika stödformernas innehåll bör också preciseras.

35. Medlemsstaternas decentraliserade genomförande av strukturfondernas insatser bör leda till att garantier ges för den närmare utformningen och kvaliteten på genomförandet, resultatet och utvärderingen samt en sund ekonomisk förvaltning och kontroll av denna.

36. Det är lämpligt att låta kommissionen, vid behov biträdd av EIB, godkänna de större investeringsprojekt som överskrider ett visst finansiellt belopp för att kunna bedöma effekten av projekten och den planerade användningen av gemenskapens medel.

37. Insatser som ligger i gemenskapens intresse, som genomförs på kommissionens initiativ, bör komplettera dem som genomförs som prioriterade mål.

38. Gemenskapsinitiativen måste inriktas på att främja gränsregionalt, transnationellt och interregionalt samarbete (Interreg), ekonomisk och social förnyelse av städer och förorter som befinner sig på tillbakagång vilket bör finansieras av ERUF, på landsbygdens utveckling (Leader), vilket bör finansieras av utvecklingssektionen vid EUGFJ, och på utveckling av de mänskliga resurserna inom ramen för främjandet av lika möjligheter (Equal), vilket bör finansieras av ESF. I detta sammanhang är främjandet av det gränsöverskridande samarbetet, såväl mellan länderna som mellan regionerna, av särskild betydelse - framför allt med tanke på unionens utvidgning. Samarbete med de yttersta randområdena bör ägnas särskild uppmärksamhet. Samordningen av det gränsöverskridande samarbetet, såväl mellan länderna som mellan regionerna, med de insatser som genomförs i enlighet med förordning (EEG) nr 3906/89(8), med förordning (Euratom, EG) nr 1279/96(9) och med förordning (EG) nr 1488/96(10), bör förbättras, i synnerhet med tanke på Europeiska unionens utvidgning och med hänsyn till Europa-Medelhavs-partnerskapet. Vederbörlig hänsyn bör tas till den sociala och yrkesmässiga integreringen av asylsökanden inom ramen för Equal.

39. Strukturfonderna bör ge stöd till studier, pilotprojekt och erfarenhetsutbyte för att främja innovativa strategier och rutiner genom ett okomplicerat genomförande som medger insyn.

40. För att förstärka hävstångseffekten av gemenskapsmedlen, genom att i möjligaste mån använda bör strukturfondernas stödformer diversifieras och stödets storlek differentieras för att främja gemenskapens intressen, stimulera utnyttjandet av olika typer av finansiella medel och för att begränsa fondernas bidrag genom att stimulera användningen av lämpliga stödformer. Därför bör reducerade bidragssatser fastställas för investeringar i företag och investeringar i infrastruktur som ger betydande intäkter. I denna förordning bör betydande nettointäkter som en vägledning definieras som intäkter som uppgår till minst 25 % av totalkostnaden för den berörda investeringen.

41. I enlighet med subsidiaritetsprincipen bör relevanta nationella bestämmelser tillämpas för stödberättigade utgifter så länge som det saknas motsvarande bestämmelser i gemenskapens lagstiftning. Kommissionen kan emellertid fastställa sådana bestämmelser när det anses nödvändigt för att garantera en enhetlig och rättvis tillämpning av strukturfonderna inom gemenskapen. De stödberättigade utgifterna bör dock specificeras i fråga om den första och sista dagen för stödberättigade och investeringarnas varaktighet. För att säkerställa effektiviteten och varaktigheten av stöden bör följaktligen hela eller delar av stödet från fonderna till en åtgärd kvarstå endast på villkor att det inte sker någon betydande förändring av vare sig åtgärdens särdrag eller villkoren för dess genomförande som skulle kunna innebära en avvikelse från de ursprungliga målen för den åtgärd som får stöd.

42. Bestämmelserna och förfarandena för åtaganden och utbetalningar bör förenklas. Budgetåtaganden bör därför verkställas en gång per år i enlighet med de fleråriga budgetplanerna och finansieringsplanen för stödåtgärderna. Betalningarna bör ske i form av förskott och därefter som ersättning för faktiska utgifter. I enlighet med gällande rättspraxis skall eventuell ränta på förskottet anses som medel för den berörda medlemsstaten, och för att förstärka fondernas effekt är det viktigt att den används till samma ändamål som själva förskottet.

43. En sund ekonomisk förvaltning bör garanteras genom att man ser till att utgifterna är berättigade och verifierade och genom att fastställa utbetalningsvillkor som är kopplade till att väsentliga skyldigheter beträffande övervakning av programplaneringen, den ekonomiska kontrollen och tillämpningen av gemenskapens lagstiftning fullgörs.

44. För att kunna garantera en sund förvaltning av gemenskapens medel måste utgiftsprognoserna och genomförandet förbättras. Medlemsstaterna bör därför regelbundet överlämna sina prognoser om användningen av gemenskapens medel till kommissionen. Förseningar i verkställandet bör medföra att förskottet återbetalas och att medlen automatiskt återtas.

45. Under övergångsperioden från och med den 1 januari 1999 till och med den 31 december 2001 bör varje hänvisning till euro generellt anses som en hänvisning till euro i egenskap av valutaenhet i enlighet med artikel 2 andra meningen i rådets förordning (EG) nr 974/98 av den 3 maj 1998 om införandet av euron(11).

46. För att säkerställa att strukturfondernas verksamhet är ändamålsenlig bör en effektiv övervakning ske. Övervakningen bör därför förbättras och ansvarsområdena fastställas mer exakt, särskilt bör åtskillnad göras mellan förvaltningsuppgifter och övervakningsuppgifter.

47. En enda förvaltningsmyndighet bör utses för varje stödform och dess ansvar bör fastställas. Myndigheten bör huvudsakligen ansvara för att samla in uppgifter om resultatet av stödåtgärderna och överlämna dem till kommissionen, för sunt ekonomiskt verkställande, för att organisera utvärderingen och för att skyldigheterna i fråga om offentlighet och gemenskapens lagstiftning iakttas. Regelbundna möten mellan kommissionen och förvaltningsmyndigheten om övervakningen av stödet bör föreskrivas.

48. Det bör fastställas att övervakningskommittén är en instans som utses av medlemsstaten ifråga vilken skall granska förvaltningsmyndighetens förvaltning av stödformen, garantera att riktlinjerna och genomförandebestämmelserna för stödformen iakttas och granska utvärderingen av stödet.

49. Indikatorerna och årsrapporterna om genomförandet är av största betydelse för övervakningen, varför dessa bör fastställas mer noggrant för att de tillförlitligt skall återspegla hur långt stödformerna har kommit och kvaliteten på programplaneringen.

50. För att kunna garantera ett effektivt och korrekt genomförande bör medlemsstaternas skyldigheter preciseras i fråga om förvaltnings- och kontrollsystemen och när det gäller att intyga utgifterna samt för att kunna förebygga, upptäcka och korrigera oegentligheter och överträdelser av gemenskapens lagstiftning.

51. Utan att det påverkar kommissionens befogenheter beträffande ekonomisk kontroll bör samarbetet mellan medlemsstaterna och kommissionen inom detta område förstärkas, särskilt genom bestämmelser om regelbundna samråd mellan medlemsstaterna och kommissionen för att granska de åtgärder som medlemsstaten vidtagit. I förekommande fall skall kommissionen kunna begära att rättelseåtgärder vidtas.

52. Medlemsstaternas befogenheter att vidta rättsliga åtgärder och rättelseåtgärder vid oegentligheter och överträdelser samt kommissionens motsvarande befogenheter om medlemsstaterna underlåter att fullgöra sina skyldigheter bör fastställas.

53. Effektiviteten hos och effekten av strukturfondernas verksamhet är även avhängig av en förbättrad och fördjupad utvärdering. Medlemsstaternas och kommissionens befogenheter i detta avseende samt närmare föreskrifter som garanterar utvärderingens tillförlitlighet bör fastställas.

54. Stödformerna bör utvärderas med avseende på förberedelsen av dem, granskningen efter halva tiden samt bedömningen av deras effekt, och utvärderingsförfarandet bör integreras i övervakningen av stödformerna. Målet för och innehållet i varje steg av utvärderingen bör därför definieras och när det gäller den sociala och ekonomiska situationen, miljön och jämställdheten mellan kvinnor och män bör utvärderingen förbättras.

55. Utvärderingen efter halva tiden och avsättandet av en del av de ursprungliga anslagen som reserv gör det möjligt att anslå extra medel inom varje medlemsstat i förhållande till resultatet av stödformerna. Dessa anslag bör grunda sig på objektiva och enkla kriterier som medger insyn och som avspeglar effektiviteten och kvaliteten i förvaltningen och det finansiella genomförandet av stödet.

56. Vart tredje år bör det läggas fram en rapport om de framsteg som gjorts när det gäller att uppnå ekonomisk och social sammanhållning och denna rapport bör omfatta en analys av situationen och den ekonomiska och sociala utvecklingen i regionerna inom gemenskapen.

57. För att göra det möjligt att effektivt förverkliga partnerskapet och främja gemenskapens stödformer på ett lämpligt sätt är det lämpligt att stödformerna ges vidast möjliga publicitet. De myndigheter som ansvarar för förvaltningen av stödformerna har ansvaret för detta samt för att hålla kommissionen informerad om de åtgärder som vidtagits.

58. Bestämmelser om hur de kommittéer, som skall bistå kommissionen vid tillämpningen av denna förordning, skall arbeta, bör fastställas.

59. Särskilda övergångsbestämmelser bör fastställas som gör det möjligt att förbereda den nya programplaneringen så snart denna förordning träder i kraft och som garanterar att stödet till medlemsstaterna inte avbryts i avvaktan på att planerna och stödformerna enligt det nya systemet utarbetas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

ALLMÄNNA PRINCIPER

KAPITEL I

SYFTEN OCH UPPGIFTER

Artikel 1

Syften

Gemenskapsåtgärderna genom strukturfonderna, Sammanhållningsfonden, garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ), Europeiska investeringsbanken (EIB) och andra befintliga finansieringsorgan syftar till att göra det möjligt att uppnå de allmänna mål som fastställs i artiklarna 158 och 160 i fördraget. Strukturfonderna, EIB och de andra befintliga finansieringsorganen skall vart och ett på lämpligt sätt bidra till att följande tre huvudmål uppnås:

1) Att främja utvecklingen och den strukturella anpassningen av regioner som släpar efter i utvecklingen, nedan kallat mål 1.

2) Att stödja den ekonomiska och sociala omställningen i regioner med strukturella problem, nedan kallat mål 2.

3) Att stödja anpassningen och moderniseringen av politiken och systemen när det gäller utbildning, yrkesutbildning och sysselsättning, nedan kallat mål 3. Detta mål ger finansiellt stöd utanför regioner eller områden som omfattas av mål 1 och tillhandahåller en politisk referensram för alla åtgärder till förmån för de mänskliga resurserna inom ett nationellt territorium, utan att det påverkar särskilda regionala särdrag.

I arbetet för att uppnå dessa mål skall gemenskapen bidra till en harmonisk, balanserad och hållbar utveckling av den ekonomiska verksamheten, utveckling av sysselsättningen och de mänskliga resurserna, miljöskyddet och miljövården, eliminerandet av sociala skillnader och främjandet av jämställdhet mellan kvinnor och män.

Artikel 2

Medel och uppgifter

1. I denna förordning avses med strukturfonderna Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), Europeiska socialfonden (ESF), utvecklingssektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) och Fonden för fiskets utveckling (FFU), nedan kallade fonderna.

(2) I enlighet med artiklarna 33, 146 och 160 i fördraget skall fonderna var och en enligt de särskilda bestämmelser som reglerar deras verksamhet bidra till att mål 1, 2 och 3 uppnås enligt följande fördelning:

a) Mål 1: ERUF, ESF, utvecklingssektionen vid EUGFJ och FFU.

b) Mål 2: ERUF och ESF.

c) Mål 3: ESF.

3. FFU skall bidra till strukturåtgärder inom fiskerisektorn utanför mål 1-områdena i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1263/1999 av den 21 juni 1999 om Fonden för fiskets utveckling(12)

Garantisektionen vid EUGFJ skall bidra till att mål 2 uppnås enligt bestämmelserna i förordning (EG) nr 1257/1999.

4. Fonderna skall bidra till finansieringen av gemenskapsinitiativ och till att understödja innovativa åtgärder och tekniskt stöd.

De tekniska stödåtgärderna skall genomföras som ett led i den programplanering som fastställs i artiklarna 13-27, eller på kommissionens initiativ enligt artikel 23.

5. Av gemenskapens övriga budgetmedel kan framför allt de som avser övriga strukturpolitiska åtgärder och Sammanhållningsfonden användas för att uppnå de mål som avses i artikel 1.

Kommissionen och medlemsstaterna skall ansvara för att fondernas verksamhet överensstämmer med andra politikområden och gemenskapsåtgärder särskilt när det gäller sysselsättningen, jämställdheten mellan kvinnor och män, socialpolitiken och yrkesutbildningen, den gemensamma jordbrukspolitiken, den gemensamma fiskeripolitiken, transport, energi och de transeuropeiska näten samt integreringen av miljöskyddskraven vid fastställandet och genomförandet av fondernas verksamhet.

6. EIB skall medverka till att de i artikel 1 fastställda målen uppnås enligt de närmare bestämmelserna i dess stadgar.

Andra befintliga finansieringsorgan som vart och ett enligt de särskilda bestämmelser som reglerar deras verksamhet kan bidra till att målen i artikel 1 uppnås är framför allt Europeiska investeringsfonden och Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) (lån, garantier), nedan kallade andra finansieringsorgan.

KAPITEL II

GEOGRAFISKA OMRÅDEN SOM ÄR STÖDBERÄTTIGADE ENLIGT HUVUDMÅLEN

Artikel 3

Mål 1

1. De regioner som omfattas av mål 1 skall motsvara nivå II-regioner i Nomenklaturen för statistiska territoriella enheter (NUTS II) vars bruttonationalprodukt (BNP) per invånare mätt i köpkraft och beräknad på de senaste tre årens siffror, som finns tillgängliga den 26 mars 1999, är lägre än 75 % av gemenskapens genomsnitt.

Regionerna i de yttersta randområdena (de utomeuropeiska franska departementen Azorerna, Madeira och Kanarieöarna), som alla befinner sig under 75 %-tröskeln, och de områden som omfattas av mål 6 enligt protokoll 6 till Anslutningsakten för Finland, Sverige och Österrike under perioden 1995-1999 skall också omfattas av detta mål.

2. Kommissionen skall med strikt tillämpning av bestämmelserna i punkt 1 första stycket upprätta en förteckning över de regioner som omfattas av mål 1, utan att detta påverkar tillämpningen av artikel 6.1 och artikel 7.4 andra stycket.

Denna förteckning skall gälla i sju år från och med den 1 januari 2000.

Artikel 4

Mål 2

1. De regioner som omfattas av mål 2 skall vara regioner vars folkmängd eller yta är tillräckligt betydande, med strukturella problem och vars ekonomiska och sociala omställning bör stödjas i enlighet med artikel 1.2. De innefattar särskilt områden som genomgår ekonomisk och social omställning inom industri- och tjänstesektorn, landsbygdsområden på tillbakagång, stadsområden med problem samt krisdrabbade områden som är beroende av fiske.

2. Kommissionen och medlemsstaterna skall bemöda sig om att säkerställa att stödåtgärderna verkligen koncentreras till de områden som drabbats mest och på den geografiska nivå som är lämpligast. Folkmängden i de områden som avses i punkt 1 får inte uppgå till mer än 18 % av den totala folkmängden inom gemenskapen. Utifrån detta skall kommissionen fastställa ett tak för folkmängden per medlemsstat beroende på

a) den totala folkmängden i NUTS III-regionerna i varje medlemsstat som uppfyller kriterierna i punkterna 5 och 6,

b) hur allvarliga strukturproblemen är på nationell nivå i varje medlemsstat i förhållande till andra berörda medlemsstater; detta skall bedömas utifrån den totala arbetslösheten och långtidsarbetslösheten i de regioner som inte omfattas av mål 1,

c) behovet av att säkerställa att varje medlemsstat vederbörligen bidrar till den allmänna satsningen på koncentration såsom fastställs i detta stycke; den maximala minskningen av den folkmängd som omfattas av mål 2 skall uppgå till högst en tredjedel av den folkmängd som omfattas av målen 2 och 5b under 1999 enligt förordning (EEG) nr 2052/88.

Kommissionen skall till medlemsstaterna överlämna samtliga uppgifter som den förfogar över som rör de kriterier som fastställs i punkterna 5 och 6.

3. Med iakttagande av det tak för folkmängden som anges i punkt 2 skall medlemsstaterna basera sitt förslag till förteckning över betydande områden som utgör

a) regioner på NUTS III-nivå eller områden som drabbats mest inom dessa regioner och som antingen uppfyller kriterierna i punkt 5 eller kriterierna i punkt 6,

b) områden som uppfyller kriterierna i punkt 7 eller punkt 8 eller de särskilda kriterier i medlemsstaterna som avses i punkt 9.

Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna de statistiska uppgifter och de övriga uppgifter i fråga om den mest lämpliga geografiska nivå som krävs för att bedöma dessa förslag.

4. Utifrån de uppgifter som avses i punkt 3 och med hänsyn till nationella prioriteringar skall kommissionen i nära samarbete med den berörda medlemsstaten upprätta förteckningen över de områden som omfattas av mål 2, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 6.2.

De områden som uppfyller kriterierna i punkterna 5 och 6 skall omfatta minst 50 % av den folkmängd som omfattas av mål 2 i varje medlemsstat, med undantag av fall där det är vederbörligen motiverat av objektiva omständigheter.

5. De områden som genomgår en ekonomisk och social omvandling inom industrisektorn och som anges i punkt 1 skall motsvara eller tillhöra en territoriell enhet på NUTS III-nivå som uppfyller följande kriterier:

a) den genomsnittliga arbetslösheten under de senaste tre åren skall ligga över genomsnittet i gemenskapen,

b) den procentuella andelen sysselsatta inom industrin i förhållande till det totala antalet sysselsatta skall ha varit lika med eller högre än genomsnittet i gemenskapen under varje referensår sedan 1985,

c) det skall ha skett en fastställd minskning av antalet sysselsatta inom industrin jämfört med det referensår som valts i b.

6. De landsbygdsområden som anges i punkt 1 skall motsvara eller tillhöra en territoriell enhet på NUTS III-nivå som uppfyller följande kriterier:

a) Antingen skall folktätheten vara lägre än 100 invånare/km2, eller också skall den procentuella andelen sysselsatta inom jordbruket i förhållande till det totala antalet sysselsatta ha varit lika med eller högre än två gånger genomsnittet i gemenskapen under varje referensår från och med 1985.

b) Antingen skall den genomsnittliga arbetslösheten ligga över genomsnittet i gemenskapen under de senaste tre åren, eller också skall befolkningen ha minskat sedan 1985.

7. De stadsområden som anges i punkt 1 skall vara tätbefolkade områden som uppfyller åtminstone något av följande kriterier:

a) Den genomsnittliga långtidsarbetslösheten skall ligga över genomsnittet i gemenskapen.

b) Stor fattigdom, inklusive otrygga bostadsförhållanden.

c) En höggradigt förstörd miljö.

d) Hög kriminalitet och småbrottslighet.

e) Låg utbildningsnivå hos befolkningen.

8. De områden som är beroende av fiske som anges i punkt 1 skall vara kustområden med en betydande andel sysselsatta inom fiske i förhållande till det totala antalet sysselsatta och som drabbats av ekonomiska och sociala strukturproblem i samband med omstruktureringen inom fiskesektorn, vilket har lett till en betydande minskning av antalet sysselsatta inom denna sektor.

9. Gemenskapens stödåtgärder kan utsträckas till områden med betydande folkmängd eller yta som motsvarar en av följande kategorier:

a) Områden som uppfyller kriterierna i punkt 5 och som gränsar till ett industriområde. Områden som uppfyller kriterierna i punkt 6 och som gränsar till ett landsbygdsområde. Områden som uppfyller kriterierna i antingen punkt 5 eller punkt 6 och som gränsar till ett område som omfattas av mål 1.

b) Landsbygdsområden med allvarliga ekonomiska och sociala problem till följd av att de förvärvsarbetande inom jordbruket blir antingen allt äldre eller allt färre.

c) Områden som med hänsyn till relevanta variabler som kan verifieras drabbats eller hotats av allvarliga strukturproblem eller hög arbetslöshet till följd av genomförda eller planerade omstruktureringar av en eller flera verksamheter inom jordbruks-, industri- eller tjänstesektorn.

10. Varje område är berättigat till stöd endast enligt ett av målen 1 eller 2.

11. Förteckningen över områdena skall gälla i sju år från och med den 1 januari 2000.

Om det uppstår en allvarlig kris i en region får kommissionen på förslag av en medlemsstat under år 2003 göra ändringar i förteckningen över områden enligt bestämmelserna i punkterna 1-10 i denna artikel, men utan att utöka befolkningsandelen inom varje region som avses i artikel 13.2

Artikel 5

Mål 3

De regioner som berörs av finansiering enligt mål 3 skall vara regioner som inte omfattas av mål 1.

Artikel 6

Stöd under en övergångsperiod

1. Utan hinder av vad som sägs i artikel 3 skall de regioner som under 1999 omfattas av mål 1 enligt förordning (EEG) nr 2052/88, men som inte avses i artikel 3.1 andra stycket och i artikel 3.2 i den här förordningen, under en övergångsperiod erhålla stöd av fonderna under mål 1 från den 1 januari 2000 till den 31 december 2005.

När kommissionen fastställer förteckningen enligt artikel 3.2 skall den enligt bestämmelserna i artikel 4.5 och 4.6 upprätta förteckningen över de NUTS III-områden i dessa regioner som övergångsvis skall få stöd av fonderna enligt mål 1 under år 2006.

Inom gränsen för befolkningen i de områden som avses i föregående stycke och i enlighet med bestämmelserna i artikel 4.4 andra stycket får kommissionen dock på förslag av en medlemsstat ersätta dessa områden med områden som befinner sig på eller under NUTS-III-nivån med de av dessa områden uppfyller kriterierna i artikel 4.5-4.9.

Områden i regioner som inte återfinns på den förteckning som avses i andra och tredje styckena skall under 2006 fortsäta att erhålla stöd endast från ESF, FFU och utvecklingssektionen vid EUGFJ inom samma stödåtgärd.

2. Utan hinder av vad som sägs i artikel 4 skall de områden som under 1999 omfattas av mål 2 och mål 5b med stöd av förordning (EEG) nr 2052/88, men som inte finns med i den förteckning som avses i artikel 4.4 i den här förordningen, övergångsvis få stöd från ERUF från den 1 januari 2000 till den 31 december 2005 enligt mål 2 med stöd av denna förordning.

Dessa områden skall från och med den 1 januari 2000 till den 31 december 2006 få stöd från ESF enligt mål 3, från garantisektionen vid EUGFJ enligt stöd för att främja landsbygdens utveckling samt från FFU inom ramen för stödet till strukturåtgärder inom fiskerisektorn utanför mål 1.

KAPITEL III

FINANSIELLA BESTÄMMELSER

Artikel 7

Medel och koncentration

1. De medel som under perioden år 2000-2006 finns tillgängliga från fonderna skall uppgå till 195 miljarder euro enligt 1999 års prisnivå.

Den årliga fördelningen av dessa medel redovisas i bilagan.

2. Budgetmedlens fördelning mellan olika mål skall ske på så sätt att det blir en betydande koncentration till mål 1-regioner.

69,7 % av strukturfonderna kommer att tilldelas mål 1, inklusive 4,3 % för övergångsstöd (dvs. totalt 135,9 miljarder euro).

11,5 % av strukturfonderna kommer att tilldelas mål 2, inklusive 1,4 % för övergångsstöd (dvs. totalt 22,5å miljarder euro).

12,3 % av strukturfonderna kommer att tilldelas mål 3 (dvs. totalt 24,05 miljarder euro).

Beloppen för mål 1, 2 och 3 omfattar varken de finansiella medel som avses i punkt 6 eller finansieringen av FFU utanför mål 1.

3. Kommissionen skall öppet redovisa de vägledande fördelningarna mellan medlemsstaterna av de strukturfondsåtaganden som anslagits för den programplanering som avses i artiklarna 13-19 med hänsyn, för mål 1 och 2, till ett eller flera av de objektiva kriterier som användes under föregående period och som täcks av förordning (EEG) nr 2052/88, nämligen stödberättigad folkmängd, regional välfärd, nationell välfärd samt strukturproblemens relativa allvar och då särskilt arbetslöshetsnivån.

För mål 3 gäller att fördelningen mellan medlemsstaterna i princip skall grunda sig på den stödberättigade folkmängden, arbetsmarknadssituationen och på hur allvarliga problemen är i fråga om social utslagning, utbildningsnivå och andelen kvinnor på arbetsmarknaden.

När det gäller mål 1 och 2 skall det i dessa fördelningar göras skillnad mellan anslagen till regioner och områden som får stöd unter en övergångsperiod. Anslagen skall fastställas enligt de kriterier som anges i första stycket. Den årliga fördelningen av dessa anslag skall vara avtagande från och med den 1 januari 2000 och kommer att vara lägre år 2000 än den för år 1999. Profilen för övergångsstödet får anpassas efter de särskilda behoven i enskilda regioner i samförstånd med kommissionen förutsatt att den finansiella tilldelningen till varje region respekteras.

Kommissionen skall också med öppna förfaranden göra vägledande fördelningar mellan medlemsstaterna av de åtagandebemyndiganden som är disponibla för strukturåtgärder inom fiskerisektorn utanför mål 1-områdena enligt artikel 2.3 första stycket.

4. Ett Peace-program för åren 2000-2004 skall upprättas under mål 1 till stöd för fredsprocessen i Nordirland och gränsområden i Irland.

Ett särskilt stödprogram för perioden 2000-2006 skall upprättas under mål 1 för de svenska NUTS II-regionerna som inte omfattas av den förteckning som nämns i artikel 3.2 och som upfyller de kriterier som fastställs i artikel 2 i protokoll nr 6 till Anslutningsakten för Österrike, Sverige och Finland.

5. 4 % av de åtagandebemyndiganden i respektive vägledande nationella fördelningar som avses i punkt 3 skall kommissionen fördela enligt artikel 4.4.

6. För den period som avses i punkt 1 skall 5,35 % av strukturfondernas åtagandebemyndiganden enligt punkt 1 avse finansiering av gemenskapsinitiativ.

0,65 % av anslagen i punkt 1 skall avse finansiering av innovativa åtgärder och tekniskt stöd i enlighet med artiklarna 22 och 23.

7. Beloppen i punkt 7 skall indexregleras från och med den 1 januari 2000 med 2 % per år inför programplaneringen och senare budgetering i Europeiska gemenskapernas allmänna budget.

Kommissionen skall vid behov se över och göra en teknisk justering av indexregleringen av anslagen för åren 2004-2006 senast den 31 december 2003 utifrån de senaste ekonomiska uppgifterna. Skillnaden i förhållande till den ursprungliga programplaneringen skall läggas till beloppet i punkt 5.

8. De sammanlagda årliga inkomsterna från strukturfonderna enligt denna förordning - i kombination med stöd via Sammanhållningsfonden - bör inte i någon medlemsstat överstiga 4 % av den nationella BNP.

KAPITEL IV

ORGANISATION

Artikel 8

Komplementaritet och partnerskap

1. Gemenskapsåtgärderna skall komplettera eller främja motsvarande nationella åtgärder. De skall fastställas i nära samråd, i det följande benämnt partnerskapet, mellan kommissionen, medlemsstaten och de myndigheter och organ som utses av medlemsstaten inom ramen för dess nationella regler och gällande praxis, bl.a.

- regionala, lokala och andra behöriga offentliga myndigheter,

- arbetsmarknadens parter och näringslivets organisationer,

- alla andra relevanta organ i detta sammanhang.

Partnerskapet skall genomföras i full överensstämmelse med parternas institutionella, juridiska och finansiella befogenheter enligt ovan.

När medlemsstaten utser de parter som är mest representativa på nationell, regional, lokal eller annan nivå, skall den skapa en bred och effektiv sammanslutning av alla relevanta organ, enligt nationella regler och nationell praxis, med beaktande av behovet av att främja jämställdhet mellan kvinnor och män och en hållbar utveckling genom integrering av kraven på miljöskydd och miljöförbättring.

Alla parter som utses, i det följande benämnda parter, skall ingå ett partnerskap som eftersträvar ett gemensamt mål.

2. Partnerskapet skall omfatta förberedelse, finansiering, övervakning och utvärdering av stödåtgärderna. Medlemsstaterna skall säkerställa att samtliga relevanta parter delar i de olika stadierna av programplaneringen, med hänsyn tagen till tidsfristen för varje etapp.

3. Med tillämpning av subsidiaritetsprincipen skall genomförandet av stödåtgärderna vara medlemsstaternas ansvar på lämplig nivå enligt de förhållanden som är specifika för varje medlemsstat och utan att det påverkar kommissionens befogenheter, särskilt när det gäller genomförandet av Europeiska gemenskapernas allmänna budget.

4. Medlemsstaterna skall samarbeta med kommissionen för att säkerställa att gemenskapsfonderna används enligt principen om sund ekonomisk förvaltning.

5. Kommissionen skall varje år samråda med de organisationer som företräder arbetsmarknadens parter på europeisk nivå om gemenskapens strukturpolitik.

Artikel 9

Definitioner

I denna förordning används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

a) programplanering: det stegvisa förfarande för organisation, beslutsfattande och finansiering som syftar till att genomföra de för gemenskapen och medlemsstaterna gemensamma fleråriga åtgärderna för att förverkliga målen i artikel 1.

b) utvecklingsplan (nedan kallad plan): den analys som den berörda medlemsstaten gjort av situationen med hänsyn till målen i artikel 1 och till de prioriterade behoven för att uppnå dessa mål, liksom strategin och prioriteringarna för de planerade åtgärderna, de särskilda målen och uppgifter om de planerade finansiella medel som är knutna till dessa.

c) referensram för mål 3: det dokument som beskriver bakgrunden för stöd till sysselsättningen och utvecklingen av de mänskliga resurserna inom varje medlemsstats hela territorium ingår, och i vilket förhållandena fastställs till prioriteringarna i den nationella handlingsplanen för sysselsättningen.

d) ram för gemenskapsstöd: det dokument som kommissionen har godkänt i samförstånd med den berörda medlemsstaten efter bedömning av den utvecklingsplan som lagts fram av medlemsstaten och som innehåller strategin och de prioriterade åtgärderna för fonderna och medlemsstaten, de särskilda målen, fondernas bidrag och övriga finansiella medel. Detta dokument skall vara uppdelat i prioriterade insatsområden och skall genomföras genom ett eller flera operativa program.

e) stödformer: fondernas former för stöd, nämligen

i) operativa program eller samlade programdokument,

ii) program för gemenskapsinitiativ,

iii) tekniskt stöd och stöd till innovativa åtgärder.

f) operativt program: det av kommissionen godkända dokumentet för genomförandet av en ram för gemenkapsstöd som skall omfatta ett antal sammanhängande prioriterade områden bestående av fleråriga åtgärder vilket dokument kan genomföras med hjälp av en eller flera fonder, ett eller flera andra befintliga finansieringsorgan och EIB. Ett samordnat operativt program är ett operativt program som finansieras av mer än en fond.

g) samlat programdokument: ett enda dokument som godkänts av kommissionen och som skall innehålla samma information som finns i en ram för gemenskapsstöd och i ett operativt program.

h) prioriterat insatsområde: en av prioriteringarna i den strategi som fastställs inom en ram för gemenskapsstöd eller i en stödform. Härtill är knutet ett bidrag från fonderna och de övriga finansieringsorganen, de finansiella medlen från medlemsstaten och de särskilda mål som fastställs.

i) globalt stöd: den del av en stödform vars genomförande och förvaltning kan anförtros ett eller flera förmedlande godkända organ i enlighet med artikel 27.1, inbegripet lokala myndigheter, organ för regional utveckling eller icke-statliga organisationer, företrädesvis till förmån för initiativ för lokal utveckling. Beslutet att använda ett globalt stöd skall fattas av medlemsstaten i samförstånd med kommissionen eller, i samförstånd med medlemsstaten, av förvaltningsmyndigheten.

För programmen för gemenskapsinitiativ och för innovativa åtgärder kan kommissionen besluta att använda globalt stöd för hela stödåtgärden eller för en del av denna. För gemenskapsinitiativen kan detta beslut fattas endast efter det att de berörda medlemsstaternas godkännande först har inhämtats.

j) åtgärd: det sätt på vilket ett prioriterat insatsområde genomförs under flera år och som möjliggör finansiering av verksamheten. Varje program för stöd enligt artikel 87 i fördraget, varje stöd som beviljas av organ som utnämnts av medlemsstaten, varje grupp av stöd, beviljande stöd av denna typ eller en kombination av dessa som har samma syfte skall anses utgöra en åtgärd.

k) insats eller projekt: varje insats eller projekt som genomförs av de slutliga stödmottagarna.

l) slutlig stödmottagare: de offentliga eller privata organ och företag som är uppdragsgivare för projekten. När det gäller stöd enligt artikel 87 i fördraget och då stöd beviljas av organ som utnämnts av medlemsstaten skall de slutliga stödmottagarna vara de organ som beviljar stödet.

m) programkomplement: det dokument för genomförande av strategin för stödet och de prioriterade insatsområdena vilket innehåller en detaljerad beskrivning av åtgärdernas olika delar i enlighet med artikel 18.3, och vilket utarbetats av medlemsstaten eller förvaltningsmyndigheten och vid behov anpassats i enlighet med artikel 34.3. Det skall skickas till kommissionen för kännedom.

n) förvaltningsmyndighet: varje myndighet eller nationellt, regionalt eller lokalt offentligt eller privat organ, som har utsetts av medlemsstaten då denna själv fullgör denna uppgift, för att förvalta en stödform i enlighet med denna förordning. I det fall då medlemsstaten utser en annan förvaltningsmyndighet än sig själv skall den fastställa alla regler för sina kontakter med denna myndighet och alla regler för den senares kontakter med kommissionen. Förvaltningsmyndigheten kan, om medlemsstaten beslutar detta, vara samma organ som den utbetalande myndigheten.

o) den utbetalande myndigheten: en eller flera nationella, regionala eller lokala myndigheter eller organ som har utsetts av medlemsstaterna för att utarbeta och inlämna utbetalningsansökningar och erhålla betalningar från kommissionen. Medlemsstaten skall fastställa alla regler för sina kontakter med utbetalningsmyndigheten och alla regler för den senares kontakter med kommissionen.

Artikel 10

Samordning

1. Samordningen mellan de olika fonderna skall främst ske genom

a) planerna, ramarna för gemenskapsstöd, de operativa programmen och de samlade programdokumenten (enligt definition i artikel 9), inbegripet i förekommande fall referensramen i enlighet med artikel 9.1 c,

b) övervakning och utvärdering av de stödformer som genomförs enligt ett visst mål,

c) de riktlinjer som avses i punkt 3.

2. Kommissionen och medlemsstaten skall i enlighet med principen om partnerskap garantera samordningen av de olika fondernas stöd dels inbördes, dels med EIB och andra befintliga finansieringsorgan.

För att maximera effekten av de budgetmedel som används med hjälp av lämpliga finansieringsorgan, får det gemenskapsstöd som ges i form av bidrag på lämpligt sätt kombineras med lån och garantier. Denna kombination får fastställas i samverkan med EIB när ramen för gemenskapsstöd eller det samlade programdokumentet fastställs. Hänsyn får tas till balansen i den föreslagna finansieringsplanen, bidraget från fonderna och de eftersträvade utvecklingsmålen.

3. Senast en månad efter denna förordnings ikrafträdande och därefter före den översyn efter halva tiden som avses i artikel 42, och varje gång efter det att samråd har skett med alla medlemsstaterna, skall kommissionen offentliggöra allmänna, vägledande riktlinjer baserade på relevant och antagen gemenskapspolitik för vart och ett av de mål som avses i artikel 1, för att hjälpa de nationella och regionala behöriga myndigheterna vid utarbetandet av planerna och för att genomföra all översyn av stödformerna. Dessa riktlinjer skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 11

Additionalitet

1. För att en verklig ekonomisk effekt skall kunna uppnås får anslagen från fonderna inte ersätta offentlig eller annan motsvarande utgift för strukturåtgärder som görs av medlemsstaten.

2. Kommissionen och den berörda medlemsstaten skall därför fastställa den nivå för offentliga eller motsvarande utgifter för strukturåtgärder som den berörda medlemsstaten skall upprätthålla inom samtliga regioner som omfattas av mål 1 under hela programperioden.

För mål 2 och mål 3 sammantagna skall kommissionen och den berörda medlemsstaten fastställa utgiftsnivån för den aktiva arbetsmarknadspolitiken och, när detta är berättigat, för andra åtgärder för att de resultat skall kunna nås som dessa två mål syftar till och denna utgiftsnivå skall medlemsstaten upprätthålla på nationell nivå under hela programperioden.

Sådana utgifter skall fastställas av medlemsstaten och kommissionen, i enlighet med fjärde stycket, innan kommissionen har beslutat om någon ram för gemenskapsstöd eller något samlat programdokument för den berörda medlemsstaten, och införas i dessa dokument.

Som regel skall nivån för de utgifter som avses i första och andra styckena vara minst lika hög som summan av de genomsnittliga årliga utgifter i reella termer som uppnåtts under den föregående programperioden och fastställas med hänsyn till de allmänna makroekonomiska förhållandena för finansieringen men även med hänsyn till vissa specifika ekonomiska förhållanden, nämligen privatiseringar, ovanligt höga offentliga utgifter för medlemsstatens strukturåtgärder eller motsvarande under den föregående programperioden och den nationella konjunkturutvecklingen.

När jämförelse görs med perioden 1994-1999 skall hänsyn även tas till eventuella minskningar i utgifter när det gäller strukturfonderna.

3. Additionalitet skall kontrolleras på den territoriella nivå som avses i punkt 2 vid tre tillfällen under programperioden, nämligen

a) en förhandskontroll enligt beskrivningen i punkt 2 tredje stycket, vilken skall utgöra en referensram för hela programperioden,

b) en kontroll efter halva tiden senast tre år efter godkännandet av ramen för gemenskapsstöd eller av de samlade programdokumenten och som regel senast den 31 december 2003, efter vilken kommissionen och medlemsstaten får komma överens om en översyn av den nivå på strukturutgifterna som skall uppnås, om den ekonomiska situationen har lett till att de offentliga inkomsterna eller sysselsättningen i medlemsstaten har utvecklats på ett sätt som skiljer sig avsevärt från vad som förutsågs vid förhandskontrollen,

c) en kontroll före den 31 december 2005.

Medlemsstaten skall därför lämna relevanta uppgifter till kommissionen när planerna läggs fram, vid kontrollen efter halva tiden samt vid kontrollen före den 31 december 2005. Statistiska skattningsmetoder skall användas vid behov.

Oberoende av dessa konroller skall medlemsstaten under hela programperioden underrätta kommissionen om varje utveckling som skulle kunna hota medlemsstatens förmåga att upprätthålla den utgiftsnivå som anges i punkt 2.

Artikel 12

Förenlighet

De insatser som finansieras av fonderna eller av EIB eller andra finansieringsorgan skall vara förenliga med bestämmelserna i fördraget, med de rättsakter som antagits med stöd av detta samt med gemenskapens politik och program, inklusive den som rör konkurrensregler, offentlig upphandling, miljöskydd och miljövård, undanröjande av bristande jämställdhet mellan kvinnor och män samt främjande av jämställdhet mellan dem.

AVDELNING II

PROGRAMPLANERING

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER FÖR MÅL 1, 2 OCH 3

Artikel 13

Geografisk omfattning

1. De planer som läggs fram för mål 1 skall utarbetas på den geografiska nivå som den berörda medlemsstaten anser vara den lämpligaste, men skall som regel omfatta en enda region på NUTS II-nivå. Medlemsstaterna får dock lägga fram en allmän utvecklingsplan som omfattar vissa eller alla regioner som anges i förteckningen enligt artiklarna 3.2, 6.1 och 7.4, förutsatt att denna plan innehåller de upplysningar som avses i artikel 16.

2. De planer som läggs fram för mål 2 skall utarbetas på den geografiska nivå som den berörda medlemsstaten anser vara den lämpligaste, men skall som regel omfatta alla områden som faller under en och samma region på NUTS II-nivå och anges i förteckningen enligt artikel 4.4 och artikel 6.2. Medlemsstaterna får emellertid lägga fram en plan som omfattar vissa eller alla regioner som anges i förteckningen enligt artikel 4.4 och artikel 6.2 om denna plan omfattar de uppgifter som anges i artikel 16. Om planerna inbegriper andra regioner än de som är stödberättigade enligt mål 2, skall de göra åtskillnad mellan åtgärderna i de regioner eller områden som faller under mål 2 och åtgärder på annat håll.

3. De planer som läggs fram enligt mål 3 skall beträffande stöd utanför de regioner som faller under mål 1 omfatta en medlemsstats territorium och skall för hela det nationella territoriet utgöra en referensram för utvecklingen av mänskliga resurser med beaktande av allmänna behov i de områden som drabbas av strukturproblem på grund av ekonomisk och social omställning.

Artikel 14

Varaktighet och översyn

1. Varje plan, ram för gemenskapsstöd, operativt program eller samlat programdokument skall omfatta en period på sju år utan att detta påverkar tillämpningen av artikel 6 eller artikel 7.4 första stycket.

Programperioden skall inledas den 1 januari 2000.

2. Ramarna för gemenskapsstödet, de operativa programmen och de samlade programdokumenten skall granskas på nytt och om det är nödvändigt anpassas på medlemsstatens eller kommissionens initiativ, i samförstånd med denna medlemsstat, i enlighet med bestämmelserna i denna avdelning till följd av den utvärdering efter halva tiden som avses i artikel 42 och den fördelning av resultatreserven som avses i artikel 44.

De kan även ses över vid ett annat tillfälle om det förekommer viktiga förändringar i den ekonomiska och sociala situationen eller på arbetsmarknaden.

Artikel 15

Förberedelse och godkännande

1. När det gäller målen 1, 2 och 3 skall medlemsstaterna förelägga kommissionen en plan. Denna plan skall utarbetas av de behöriga myndigheter som utsetts av medlemsstaten på nationell, regional eller annan nivå. Om stödformen skall utgöras av ett samlat programdokument skall denna plan betraktas som ett utkast till det samlade programdokumentet.

När det gäller mål 1 skall ramarna för gemenskapsstöd användas för alla regioner som faller under mål 1, men när gemenskapsanslaget är mindre än eller inte avsevärt överstiger 1 miljard euro skall medlemsstaterna som regel lägga fram ett utkast till samlat programdokument.

När det gäller målen 2 och 3 skall som regel samlade programdokument användas, men medlemsstaterna kan välja att låta upprätta en ram för gemenskapsstöd.

2. Planerna skall läggas fram för kommissionen av medlemsstaterna efter samråd med parterna, som skall avge ett yttrande inom en tidsfrist som gör det möjligt att respekterna den tidsfrist som anges i andra stycket. Såvida inte något annat har avtalats med den berörda medlemsstaten, skall planerna läggas fram senast fyra månader efter upprättandet av de förteckningar över stödberättigade områden som avses i artikel 3.2 och artikel 4.4.

3. Kommissionen skall bedöma dessa planer för att fastställa om de är förenliga med syftena i denna förordning, med hänsyn till den referensram som avses i artikel 9.1 c, övrig gemenskapspolitik samt artikel 41.2.

Dessutom skall kommissionen bedöma varje plan för mål 3 för att fastställa om de planerade åtgärderna är förenliga med den nationella planen för genomförandet av den europeiska strategin för sysselsättning enligt artikel 16.1 b, samt för att fastställa på vilket sätt och i vilken utsträckning de allmänna behoven har beaktats i de områden som drabbas av strukturproblem på grund av ekonomisk och social omställning.

4. I de fall som avses i punkt 1 skall kommissionen fastställa ramarna för gemenskapsstöd i samråd med den berörda medlemsstaten och i enlighet med de förfaranden som föreskrivs i artiklarna 48-51. EIB får involveras i utarbetandet av gemenskapens stödramar. Kommissionen skall fatta ett beslut om bidraget ur fonderna senast fem månader efter det att den har fått motsvarande plan eller planer, förutsatt att den eller de innehåller alla de uppgifter som avses i artikel 16.

Kommissionen skall bedöma de föreslagna operativa program som läggs fram av medlemsstaterna för att fastställa om de är förenliga med målen i de motsvarande ramarna för gemenskapsstöd och med gemenskapens övriga politik. Kommissionen skall fatta ett beslut om bidragen från fonderna i enlighet med artikel 28.1 och i samråd med den berörda medlemsstaten, förutsatt att förslagen innehåller alla de uppgifter som avses i artikel 18.2.

För att påskynda behandlingen av ansökningarna och genomförandet av programmen får medlemsstaterna lägga fram utkast till operativa program tillsammans med planerna. När kommissionen fattar beslut om ramen för gemenskapsstöd skall den i enlighet med artikel 28.1 även godkänna de operativa program som lämnades in tillsammans med planerna, förutsatt att de innehåller alla de uppgifter som avses i artikel 18.2.

5. I de fall som avses i punkt 1 skall kommissionen på grundval av planerna fatta ett beslut om de samlade programdokumenten i samförstånd med den berörda medlemsstaten och i enlighet med de förfaranden som anges i artiklarna 48-51. EIB får involveras i utarbetandet av de samlade programdokumenten. Kommissionen skall fatta ett gemensamt beslut om det samlade programdokumentet och om bidragen från fondena i enlighet med artikel 28.1 senast fem månader efter det att den har fått motsvarande plan, när denna innehåller alla de uppgifter som avses i artikel 19.3

6. Medlemsstaten eller förvaltningsmyndigheten skall anta det programkomplement som definieras i artikel 9 m efter övervakningskommitténs godkännande, om programkomplementet upprättas efter kommissionens beslut om vilka fonder som skall delta, eller om komplementet upprättas före beslutet om vilka fonder som skall delta, efter rådfrågning av de berörda parterna. I det senare fallet skall övervakningskommittén antingen bekräfta programkomplementet eller begära en anpassning i enlighet med artikel 34.3.

Medlemsstaten skall översända programkomplementet till kommissionen i ett dokument för kännedom senast tre månader efter kommissionens beslut om att godkänna ett operativt program eller ett samlat programdokument.

7. Kommissionens beslut om ramar för gemenskapsstöd eller om ett samlat programdokument skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. På begäran av Europaparlamentet skall kommissionen till parlamentet för kännedom överlämna dessa beslut samt de ramar för gemenskapsstöd och samlade programdokument som den har godkänt.

KAPITEL II

PROGRAMPLANERING FÖR MÅLEN 1, 2 OCH 3

Artikel 16

Planer

1. De planer som läggs fram för målen 1, 2 och 3 skall grundas på lämpliga nationella och regionala prioriteringar, beakta de vägledande riktlinjer som avses i artikel 10.3 och ha följande innehåll:

a) En beskrivning, om möjligt kvantitativ, av den rådande situationen antingen med avseende på skillnader, eftersläpning när det gäller utvecklingen och utvecklingsmöjligheter i de regioner som omfattas av mål 1 eller med avseende på omställning i områden som omfattas av mål 2 eller med avseende på utveckling av mänskliga resurser samt sysselsättningspolitik i den medlemsstaten och i de områden som omfattas av mål 3, samt en beskrivning av de finansiella medel som skall utnyttjas och de viktigaste resultat som uppnåtts under föregående programperiod med beaktande av de tillgängliga resultaten av utvärderingarna.

b) En beskrivning av en lämplig strategi för att uppnå de mål som avses i artikel 1 samt de prioriteringar som har valts för den hållbara utvecklingen och omställningen av regioner och områden, inbegripet landsbygdsområden och den därmed sammanhängande utvecklingen av mänskliga resurser samt anpassning och modernisering av politik och system för utbildning och sysselsättning.

Förutom de uppgifter som förtecknas i denna punkt skall medlemsstaterna i varje mål 3-plan visa att de prioriteringar som planeras är förenliga med den aktuella nationella sysselsättningsplanen med hänsyn till en beskrivning av de viktigaste målen i denna strategi samt de viktigaste metoderna för att uppnå dem.

På samma sätt skall medlemsstaterna visa att de åtgärder som anges i varje plan som omfattas av mål 2 när det gäller mänskliga resurser och sysselsättning som skall stödjas av ESF är de som finns integrerade i omställningsstrategin, att de är samordnade med de andra fonderna och återspeglar förhandsbedömningen när det gäller mänskliga resurser och sysselsättning enligt artikel 41.2. Om dessa behov inte uppgår till något betydande belopp skall de finansieras enligt mål 3.

c) Uppgifter om den planerade användningen och formen av bidraget från strukturfonderna och i förekommande fall från EIB och de andra finansieringsorganen, inklusive, för kännedom, det totala beloppet från garantisektionen vid EUGFJ för de åtgärder som avses i artikel 33 i förordning (EG) nr 1257/1999, det förväntade behovet av tekniskt stöd, uppgifter om additionalitet enligt artikel 11.2, vilket, när det gäller mål 1, bör ta formen av en vägledande översiktstabell över finansieringen med en redovisning av de offentliga eller motsvarande medlen och, i förekommande fall, beräknade privata medel samt de strukturella utgifterna för gemenskapen för var och en av de prioriteringar som föreslås i planen.

I varje händelse skall det i planerna göras åtskillnad mellan de finansieringsramar som fastställs för områden som får övergångsstöd och sådana som fastställs för andra områden som omfattas av mål 1 eller 2.

I de fall då ESF deltar när det gäller målen 2 och 3 kan bidragens andel vara högre i områden som berörs av mål 2 än utanför dessa områden.

När det gäller mål 3 skall det i denna finansieringsplan anges den anslagskoncentration som planeras i de områden som drabbas av strukturproblem på grund av ekonomisk och social omställning.

d) En rapport om de bestämmelser som införts för samråd med parterna.

2. Planerna för de regioner som omfattas av mål 1 skall inbegripa samtliga relevanta åtgärder för den ekonomiska och sociala omställningen, för utvecklingen av de mänskliga resurserna, med hänsyn till den referensram som avses i artikel 9.1 c, samt för landsbygdens utveckling.

Om en medlemsstat helt och hållet omfattas av mål 1 skall planen täcka de punkter som avses i punkt 1 b andra stycket.

3. Medlemsstaterna skall ange närmare uppgifter för varje fond, inbegripet beloppet för det finansiella bidrag som begärs, samt en översikt över de operativa program som planeras med särskild hänsyn till de särskilda målen och huvudtyperna av planerade åtgärder.

Artikel 17

Ramar för gemenskapsstöd

1. Ramen för gemenskapsstöd skall säkerställa samordningen av allt strukturstöd från gemenskapen i de berörda regionerna, inbegripet stödet till utveckling av de mänskliga resurserna enligt artikel 1.3.

2. Varje ram för gemenskapsstöd skall omfatta följande:

a) En redovisning av vilka strategier och prioriterade insatsområden som fastställts för gemenskapens och den berörda medlemsstatens gemensamma åtgärder, deras särskilda mål, om möjligt uttryckta kvantitativt, en bedömning av den förväntade effekten enligt artikel 41.2, en anvisning om hur nämnda strategier och prioriterade insatsområden överensstämmer med de vägledande riktlinjer som avses i artikel 10.3, med den ekonomiska politiken, med strategin för att utveckla sysselsättningen genom förbättring av människors anpassningsförmåga och kvalifikationer och, i förekommande fall, med medlemsstatens regionalpolitik.

b) En översikt av arten och varaktigheten av de operativa program som inte fastställdes samtidigt med ramen för gemenskapsstöd samt med uppgifter om de särskilda målen och de fastställda prioriterade insatsområdena.

c) En vägledande finansieringsplan som i enlighet med artiklarna 28 och 29 för varje prioritering och för varje år skall specificera den planerade finansieringsramen för anslagen från de enskilda fonderna, i förekommande fall från EIB och de andra finansieringsorganen, inklusive, för kännedom, det totala beloppet från garantisektionen vid EUGFJ för de åtgärder som avses i arikel 33 i förordning (EG) nr 1257/1999 (EUGFJ), om dessa direkt bidrar till finansieringsplanen, samt det totala beloppet av medlemsstatens stödberättigade offentliga och beräknade privata anslag som skall motsvara bidraget från varje fond.

När det gäller mål 3 skall det i denna finansieringsplan anges den anslagskoncentration som planeras i de områden som drabbas av strukturproblem på grund av ekonomisk och social omställning.

Denna finansieringsplan skall särskilja anslagen för de regioner som erhåller stöd under en övergångsperiod.

Det totala bidraget från fonderna för varje år och för varje enskild ram för gemenskapsstöd skall vara förenligt med den gällande budgetplanen med beaktande av den minskning som avses i artikel 7.3 tredje stycket.

d) Genomförandebestämmelserna för ramen för gemenskapsstöd skall omfatta följande:

- Medlemsstaten skall utse den förvaltningsmyndighet som avses i artikel 9 n och som skall ha ansvar för förvaltningen av ramen för gemenskapsstöd enligt artikel 34.

- Bestämmelser skall fastställas för hur parterna skall medverka i de övervakningskommittéer som avses i artikel 35.

e) I de fall det är lämpligt, uppgifter om de anslag som behövs för utformning, övervakning och kontroll av stödåtgärderna.

I enlighet med artikel 11 skall ramarna för gemenskapsstöd innefatta förhandskontrollen av additionaliteten och den information om insynen i penningflödena som är lämplig, i synnerhet från den berörda medlemsstaten till de mottagande regionerna.

Artikel 18

Operativa program

1. De stödåtgärder som omfattas av en ram för gemenskapsstöd skall som regel genomföras i form av ett samordnat operativt program för varje region enligt artikel 9.

2. Varje operativt program skall omfatta följande:

a) Programmets prioriterade insatsområden, deras överensstämmelse med motsvarande ram för gemenskapsstöd, deras särskilda mål, om möjligt uttryckt kvantitativt, samt en kontroll av den förväntade effekten i enlighet med artikel 41.2.

b) En sammanfattande beskrivning av de åtgärder som planeras för att genomföra de prioriterade insatsområdena, inbegripet de uppgifter som behövs för att kontrollera överensstämmelsen med programmen för stöd enligt artikel 87 i fördraget, och i förekommande fall vilken typ av åtgärder som krävs för att utarbeta, övervaka och utvärdera det operativa programmet.

c) En vägledande finansieringsplan som i enlighet med artiklarna 28 och 29 för varje prioriterat insatsområde och för varje år skall specificera den planerade finansiella tidningen för anslagen från de enskilda fonderna, i förekommande fall från EIB och från de andra finansieringsorganen, inklusive, för kännedom, det totala beloppet från garantisektionen vid EUGFJ för de åtgärder som avses i artikel 33 i förordning (EG) nr 1257/1999 (EUGFJ), i den mån de direkt bidrar till finansieringsplanen, samt det totala beloppet av planerade stödberättigade offentliga och beräknade privata anslag i relation till bidraget från varje fond.

Denna finansieringsplan skall i totalbeloppet för de olika fondernas bidrag särskilja anslagen för de regioner som erhåller stöd under en övergångsperiod.

Det totala bidraget från fonderna för varje år skall vara förenligt med den gällande budgetplanen med beaktande av den minskning som avses i artikel 7.3 tredje stycket.

d) Genomförandebestämmelserna för det operativa programmet med följande innehåll:

i) Medlemsstaten skall utse den förvaltningsmyndighet som avses i artikel 9 n och som skall ha ansvar för förvaltningen av det operativa programmet enligt artikel 34.

ii) En beskrivning av hur det operativa programmet skall förvaltas.

iii) En beskrivning av övervaknings- och utvärderingssystemen, inbegripet övervakningskommitténs roll.

iv) En definition av förfarandena för penningflödena för att garantera insyn.

v) En beskrivning av särskilda villkor och förfaranden för att kontrollera det operativa programmet.

3. Programkomplementet skall innehålla följande:

a) Åtgärder för att genomföra motsvarande prioriterade insatsområden i det operativa programmet, en förhandsbedömning i enlighet med artikel 41.3 av de kvantitativa åtgärderna då de är av sådan art att detta är lämpligt samt motsvarande övervakningsindikatorer enligt artikel 36.

b) Fastställande av de olika kategorierna av slutliga stödmottagare.

c) En finansieringsplan som i enlighet med artiklarna 28 och 29 för varje åtgärd skall specificera den planerade finansiella tilldelningen av anslaget från den berörda fonden, i förekommande fall från EIB och de andra befintliga finansieringsorganen, samt tilldelningen av planerade stödberättigade offentliga eller motsvarande anslag och privata anslag i relation till bidraget från varje fond. Procentandelen bidrag från en fond till en åtgärd skall fastställas i enlighet med artikel 29 och med hänsyn till de totala anslagen från gemenskapen som tilldelats det prioriterade området i fråga.

Denna finansieringsplan skall särskilja anslagen för de regioner som erhåller stöd under en övergångsperiod.

Finansieringsplanen skall innehålla en beskrivning av de förberedelser som gjorts för medfinansieringen av åtgärderna, med beaktande av de institutionella, rättsliga och finansiella systemen i den berörda medlemsstaten.

d) De åtgärder som enligt artikel 46 är avsedda att göra det operativa programmet offentliggjort.

e) En beskrivning av de regler som har överenskommits mellan kommissionen och den berörda medlemsstaten för om möjligt datoriserat utbyte av de uppgifter som behövs för att kraven i denna förordning rörande förvaltning, övervakning och utvärdering skall uppfyllas.

Artikel 19

Samlade programdokument

1. Stödformerna inom ramen för målen 2 och 3, och för mål 1 enligt artikel 15.1, skall som regel utgöras av samlade programdokument. För målen 2 och 3 skall artikel 15.1 c tillämpas.

2. Det samlade programdokumentet för mål 1 skall innehålla alla relevanta insatser för ekonomisk och social omställning, utveckling av sysselsättningen genom förbättring av människors anpassningsförmåga och kvalifikationer, med beaktande av den referensram som avses i artikel 9.1 c, samt åtgärder för landsbygdens utveckling och fiskets struktur.

Det samlade programdokumentet för mål 2 skall säkerställa samordning mellan alla former av strukturstöd inom gemenskapen, inbegripet samordningen av åtgärder enligt artikel 41.2 i förordning (EG) nr 1257/1999 (EUGFJ) för landsbygdens utveckling enligt artikel 33 i samma förordning, men med undantag av stöd som rör utveckling av mänskliga resurser som har beviljats enligt mål 3, inom alla de områden som omfattas av mål 2.

Det samlade programdokumentet för mål 3 skall säkerställa samordningen mellan alla former av strukturstöd inom gemenskapen för utvecklingen av mänskliga resurser i de områden som avses i artikel 5 med undantag av stöd i dessa områden som beviljas enligt mål 2.

3. Varje samlat programdokument skall innehålla följande:

a) En redovisning av vilka strategier och prioriterade insatsområden som fastställts för gemenskapens och den berörda medlemsstatens gemensamma åtgärder och deras särskilda mål, om möjligt uttryckt kvantitativt, en bedömning av den förväntade effekten särskilt på miljön enligt artikel 41.2, en anvisning om hur nämnda strategier och prioriterade insatsområden överensstämmer med de vägledande riktlinjer som avses i artikel 10.3, med den ekonomiska politiken, med strategin för att utveckla sysselsättningen genom förbättring av människors anpassningsförmåga och kvalifikationer och, i förekommande fall, med medlemsstatens regionalpolitik.

b) En sammanfattande beskrivning av de åtgärder som planeras för att genomföra prioriteringarna, inbegripet de uppgifter som behövs för att kontrollera överensstämmelsen med programmen för stöd enligt artikel 87 i fördraget, och i förekommande fall vilken typ av åtgärder som krävs för att utarbeta, övervaka och utvärdera det samlade programdokumentet.

c) En vägledande finansieringsplan som i enlighet med artiklarna 28 och 29 för varje prioriterat område och för varje år skall specificera den planerade finansiella tilldelningen av anslagen från de olika fonderna, i förekommande fall från EIB och de andra finansieringsorganen, inklusive, för kännedom, det totala beloppet från garantisektionen vid EUGFJ för de åtgärder som avses i artikel 33 i förordning (EG) nr 1257/1999 (EUGFJ), i den mån de direkt bidrar till finansierinsplanen, samt tilldelningen av medlemsstatens planerade stödberättigade offentliga eller motsvarande och privata anslag i relation till bidrag från varje fond.

Denna finansieringsplan skall särskilja anslagen för de regioner som erhåller stöd under den övergångsperiod.

Det totala bidraget från fonderna för varje år skall vara förenligt med den gällande budgetplanen med beaktande av den minskning som avses i artikel 7.3 tredje stycket.

När det gäller mål 3 skall det i denna finansieringsplan anges den anslagskoncentration som planeras i de områden som drabbas av strukturproblem på grund av ekonomisk och social omställning.

d) Genomförandebestämmelserna för det samlade programdokumentet skall omfatta följande:

i) Medlemsstaten skall utse den förvaltningsmyndighet som avses i artikel 9 och som skall ha ansvar för förvaltningen av det samlade programdokumentet enligt artikel 34.

ii) En beskrivning av hur det samlade programdokumentet skall förvaltas.

iii) En beskrivning av övervaknings- och utvärderingssystemen, inbegripet övervakningskommitténs roll.

iv) En definition av förfaranden för penningflödena för att garantera insyn.

v) En beskrivning av särskilda villkor och förfaranden för kontroll av det samlade programdokumentet.

e) I förekommande fall uppgifter om de medel som behövs för utformning, övervakning och utvärdering av stödformerna.

I enlighet med artikel 11 skall det samlade programdokumentet innefatta den förhandskontroll av additionaliteten för det eller de relevanta målen som kommissionen och medlemsstaten kommit överens om och den information om insynen i penningflödena som är lämplig, i synnerhet från den berörda medlemsstaten till de mottagande regionerna.

4. Varje samlat programdokument skall åtföljas av ett programkomplement i enlighet med artikel 9 m och artikel 18.3.

KAPITEL III

GEMENSKAPSINITIATIV

Artikel 20

Innehåll

1. Gemenskapsinitiativen skall avse följande områden:

a) Gränsregionalt, transnationellt och interregionalt samarbete för att stimulera en harmonisk, balanserad och varaktig utveckling över hela gemenskapens område ("Interreg").

b) Ekonomisk och social förnyelse av städer och förorter som befinner sig på tillbakagång för att främja en hållbar stadsutveckling ("Urban").

c) Landsbygdens utveckling ("Leader").

d) Samarbete mellan länderna för att främja nya metoder för att bekämpa diskriminering och alla slags skillnader i samband med arbetsmarknaden ("Equal").

2. Åtminstone 2,5 % av de åtagandebemyndiganden från strukturfonderna som avses i artikel 7.1 kommer att tilldelas Interreg, varvid skälig uppmärksamhet skall ägnas åt gränsöverskridande verksamhet, särskilt inför utvidgningen, och för medlemsstater med långa gränser mot kandidatländerna samt åt förbättrad samordning med Phare, Tacis- och Medaprogrammen. Vederbörlig hänsyn skall även att ägnas regionerna i de yttersta randområdena.

Vederbörlig hänsyn skall tas till asylsökandes integrering i samhället och yrkeslivet inom ramen för Equal.

3. De program som godkänns inom ramen för gemenskapsinitiativ kan omfatta andra områden än de som anges i artiklarna 3 och 4.

Artikel 21

Utarbetande, godkännande och genomförande

1. Enligt de förfaranden som avses i artiklarna 48-51 och efter det att Europaparlamentet underrättats, skall kommissionen anta riktlinjer som beskriver målen, tillämpningsområdet och de närmare föreskrifterna för genomförandet av varje initiativ. Dessa riktlinjer skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

2. Varje område som avses i artikel 20.1 skall finansieras av en enda fond, nämligen ERUF när det gäller det område som avses i punkt a, utvecklingssektionen vid EUGFJ när det gäller det område som avses i punkt b och ESF när det gäller det område som avses i punkt c. För att även kunna omfatta de åtgärder som är nödvändiga för att genomföra programmet för gemenskapsinitiativ i fråga kan genom beslutet om fondernas finansiella bidrag den räckvidd som fastställs i den särskilda förordningen för varje fond utvidgas, utan att gå längre än dessa särskilda bestämmelser.

3. Utifrån förslag som utarbetas i enlighet med de riktlinjer som avses i punkt 1 och i artikel 41.2 och som lagts fram av medlemsstaterna, skall kommissionen besluta om programmen för gemenskapsinitiativ i enlighet med artikel 28.

4. Programmen för gemenskapsinitiativ skall granskas på nytt i anslutning till den utvärdering efter halva tiden som avses i artikel 42 och vid behov ändras på den berörda medlemsstatens eller de berörda medlemsstaternas eller kommissionens initiativ i samförstånd med den medlemsstaten eller de medlemsstaterna.

5. Programmen för gemenskapsinitiativ skall omfatta sju år från och med den 1 januari 2000.

KAPITEL IV

INNOVATIVA ÅTGÄRDER OCH TEKNISKT STÖD

Artikel 22

Innovativa åtgärder

1. Fonderna kan på initiativ av kommissionen och efter yttrande från den kommitté som anges i artiklarna 48-51 om riktlinjerna för de olika typerna av innovativa åtgärder och upp till ett tak på 0,7 % av respektive årliga anslag finansiera innovativa åtgärder på gemenskapsnivå. Dessa åtgärder skall omfatta undersökningar, pilotprojekt och erfarenhetsutbyte.

De innovativa åtgärderna skall bidra till att utarbeta innovativa metoder och rutiner för att förbättra kvaliteten på stödformerna inom målen 1, 2 och 3. De skall genomföras på ett okomplicerat sätt som medger insyn och är förenligt med principerna om en sund ekonomisk förvaltning.

2. Varje åtgärdsområde som avser pilotprojekt skall finansieras av en enda fond. För att kunna omfatta nödvändiga åtgärder för att genomföra pilotprojektet i fråga kan genom beslut om fondens bidrag den räckvidd utvidgas som är fastställd i den enskilda förordningen för varje fond, utan att gå längre än dessa särskilda bestämmelser.

Artikel 23

Tekniskt stöd

Fonderna kan på kommissionens intitiativ eller för dess räkning och efter yttrande från de kommittéer som avses i artiklarna 48-51 över de olika typerna av åtgärder och upp till ett tak på 0,25 % av respektive årliga anslag finansiera de åtgärder för förberedelse, övervakning, utvärdering och kontroll som är nödvändiga för att genomföra den här förordningen. De skall särskilt omfatta följande:

a) Studier, även av allmän art som hänför sig fondernas insatser.

b) Tekniska stödåtgärder, erfarenhetsutbyte och information riktad till parterna, fondernas slutliga stödmottagarna och allmänheten.

c) Inrättande, drift och samkörning av datasystem för förvaltning, övervakning och utvärdering.

d) Förbättring av utvärderingsmetoder och informationsutbyte som avser praxis på detta område.

Artikel 24

Godkännande av innovativa åtgärder och tekniskt stöd

1. På grundval av information om de innovativa åtgärderna från de berörda medlemsstaterna skall kommissionen bedöma ansökningarna om bidrag från fonderna enligt artiklarna 22 och 23 utifrån följande faktorer:

a) En beskrivning av den föreslagna åtgärden, dess tillämpningsområde, inklusive geografisk omfattning, och dess särskilda mål.

b) De organ som ansvarar för att genomföra stödåtgärderna och stödmottagarna.

c) Tidsplanen och finansieringsplanen, inklusive uppgifter om eventuellt bidrag från andra finansieringskällor inom gemenskapen.

d) Föreskrifterna för ett effektivt och korrekt genomförande.

e) Alla faktorer som behövs för att bedöma om den aktuella åtgärden är förenlig med gemenskapens politik och med de riktlinjer som avses i artikel 10.3.

Kommissionen skall godkänna bidraget från fonderna om en bedömning av ansökan är möjlig utifrån dessa uppgifter.

2. När en ansökan godkänts skall kommissionen omedelbart meddela de berörda medlemsstaterna.

3. Medlemsstaternas ekonomiska ansvar enligt denna förordning berörs inte av de nyskapande åtgärderna enligt artikel 22 och åtgärderna för tekniskt stöd enligt artikel 23, utan att det påverkar deras åtaganden på grund av de institutionella bestämmelser som gäller i varje enskild medlemsstat.

KAPITEL V

STÖRRE PROJEKT

Artikel 25

Definition

Fonderna får inom ramen för en stödform finansiera utgifter i samband med större projekt, dvs. för projekt

a) som består av ett antal ur ekonomisk synpunkt odelbara arbeten, som fyller en precis, teknisk funktion och som har ett klart angivet syfte, och

b) vilkas totala kostnad, som skall beaktas när bidraget från fonderna fastställs, överstiger 50 miljoner euro.

Artikel 26

Godkännande och genomförande

1. Om medlemsstaten eller förvaltningsmyndigheten under genomförandet av stödformerna planerar att låta fonderna delta i finansieringen av ett större projekt, skall de i förväg underrätta kommissionen om detta och överlämna följande uppgifter:

a) Det organ som ansvarar för genomförandet.

b) Investeringens art, en beskrivning av denna, dess finansieringsram och lokalisering.

c) Tidsplanen för att genomföra projektet.

d) En kostnads- och intäktsanalys, inklusive en analys av finansiell art, en riskanalys samt uppgifter om projektets ekonomiska bärkraft.

e) Dessutom

- för investeringar i infrastruktur en analys av projektets kostnader och samhällsekonomiska fördelar med angivande av den förväntade utnyttjandegraden, de beräknade effekterna på utvecklingen eller omställningen i den berörda regionen samt uppgifter om tillämpningen av gemenskapens bestämmelser om offentlig upphandling.

- för produktiva investeringar en analys av marknadsprognosen inom den berörda sektorn och av projektets förväntade lönsamhet.

f) Direkta och indirekta effekter på sysselsättningssituationen, om möjligt på gemenskapsnivå.

g) Uppgifter som gör det möjligt att bedöma miljökonsekvenserna och tillämpningen av försiktighetsprincipen, principen om förebyggande åtgärder och principen om att i första hand bekämpa miljöförstöringen vid källan samt om att förorenaren betalar, liksom tillämpningen av gemenskapens miljöbestämmelser.

h) Uppgifter som behövs för att bedöma om bestämmelserna om konkurrens, bland annat i fråga om statligt stöd, iakttas.

i) Uppgifter om vilken verkan bidrag från fonderna kommer att ha med avseende på om projektet blir genomfört eller inte.

j) Finansieringsplanen och det sammanlagda beloppet för den finansiering som emotses från fonderna och alla andra finansieringskällor inom gemenskapen.

2. Kommissionen skall bedöma projektet, vid behov i samråd med Europeiska investeringsbanken, utifrån följande uppgifter:

a) Typ av investering som planeras och i förekommande fall förväntade intäkter.

b) Resultatet av kostnads- och intäktsanalysen.

c) Resultatet av miljökonsekvensbeskrivningen.

d) Projektets överensstämmelse med de prioriterade insatsområdena inom respektive stödform.

e) Projektets förenlighet med andra delar av gemenskapens politik.

f) De förväntade ekonomiska och sociala fördelarna, särskilt vad gäller sysselsättningen, i förhållande till de medel som ställs till förfogande.

g) Samordningen av finansieringsinstrument och kombinationen av stöd och lån enligt artikel 10.2.

3. Kommissionen skall inom två månader efter det att den har mottagit de uppgifter som avses i punkt 1, eller inom tre månader om samråd med EIB visar sig nödvändigt, bekräfta eller ändra gemenskapens stödnivå. Om kommissionen anser att projektet inte är berättigat till en del av eller hela bidraget från fonderna, kan den med angivande av orsakerna vägra att bevilja en del av eller hela bidraget.

KAPITEL VI

GLOBALT STÖD

Artikel 27

Globalt stöd

1. Om genomförandet och förvaltningen av en del av en stödform har anförtrotts förmedlande organ i enlighet med artikel 9 i skall de lämna garantier för sin solvens och för att de har erkänd kompetens och erfarenhet när det gäller administrativ och finansiell förvaltning. De skall normalt ha sitt säte eller vara företrädda i den eller de berörda regionerna men får i begränsade och motiverade fall ha sitt säte utanför dessa. De skall ha flera års erfarenhet på det aktuella området, verka i allmänhetens intresse och skall på ett adekvat sätt engagera de ekonomiska och sociala intressenter som är direkt berörda av att de planerade åtgärderna genomförs.

2. Om ett globalt stöd skall tas i anspråk skall det fastställas som en särskild genomförandebestämmelse i beslutet om stöd från fonderna i enlighet med artikel 18.2 d samt artikel 19.3 d. De närmare föreskrifterna för användningen av globalt stöd skall fastställas i en överenskommelse mellan medlemsstaten eller förvaltningsmyndigheten och det berörda förmedlande organet.

I fråga om program inom ramen för ett gemenskapsinitiativ och även i samband med innovativa åtgärder skall de närmare föreskrifterna för användningen av globalt stöd fastställas i en överenskommelse mellan kommissionen och det berörda förmedlande organet. När det gäller program inom ramen för ett gemenskapsinitiativ måste en överenskommelse om dessa förfaranden också träffas med de berörda medlemsstaterna. Det programkomplement som avses i artikel 18 skall inte gälla för den del av stödformen som hänför sig till globalt stöd.

3. I de närmare föreskrifterna för användningen av globalt stöd skall särskilt anges

a) de åtgärder som skall genomföras,

b) kriterierna för val av stödmottagare,

c) villkoren och nivåerna för bidrag från fonderna, inklusive utnyttjandet av eventuellt upplupna räntor,

d) de närmare föreskrifterna för säkerställande av övervakning, utvärdering, och finansiell kontroll av det globala stödet,

e) i tillämpliga fall, eventuell användning av en bankgaranti, varvid kommissionen skall underrättas.

AVDELNING III

FONDERNAS FINANSIELLA BIDRAG OCH FINANSIELLA FÖRVALTNING

KAPITEL I

FONDERNAS FINANSIELLA BIDRAG

Artikel 28

Beslut om finansiella bidrag från fonderna

1. Om samtliga villkor i den här förordningen är uppfyllda skall kommissionen genom ett enda beslut fastställa bidraget från samtliga fonder inom fem månader efter det att den har tagit emot ansökan om stöd. Om lån beviljats regionerna eller områden som får övergångsstöd skall detta när så är fallet tydligt anges i beslutet.

Det maximala bidraget från fonderna skall fastställas för varje prioriterat insatsområde i stödformen.

För en viss angiven period kan en verksamhet inte få ekonomiskt bidrag från mer än en strukturfond åt gången.

En åtgärd, en insats eller ett projekt kan få bidrag från en strukturfond för endast ett av målen i artikel 1 åt gången.

En och samma insats eller ett och samma projekt kan inte samtidigt få bidrag från en fond för något av målen 1, 2 eller 3 och från en fond för ett gemenskapsinitiativ.

En och samma insats eller ett och samma projekt kan inte samtidigt få bidrag från en fond för något av målen 1, 2 eller 3 och från garantisektionen vid EUGFJ.

En och samma insats eller ett och samma projekt kan inte samtidigt få bidrag från en fond för ett gemenskapsinitiativ och från garantisektionen vid EUGFJ.

2. Bidraget från fonderna till operativa program som genomförs inom ramarna för gemenskapsstöd skall vara förenligt med den finansieringsplan som fastställdes för de aktuella stödramarna i enlighet med artikel 17.2 c.

3. Fondernas bidrag till genomförandet av åtgärderna skall huvudsakligen lämnas i form av icke återbetalningspliktigt stöd (nedan kallat direktstöd), men även i andra former, t.ex. återbetalningspliktigt stöd, räntesubvention, kreditgaranti, kapital i bolaget, riskkapital eller annan typ av finansiering.

De stöd som skall återbetalas till förvaltningsmyndigheten eller till någon annan offentlig myndighet skall därefter åter användas för samma ändamål.

Artikel 29

Differentiering av bidragsnivåer

1. Fondernas bidrag skall differentieras med hänsyn till följande:

a) Allvaret i de specifika problem som avses med stödåtgärderna, särskilt regionala eller sociala problem som skall åtgärdas genom stödet.

b) Den finansiella kapaciteten hos den berörda medlemsstaten, särskilt med hänsyn till denna stats relativa välstånd och behovet av att undvika alltför stora ökningar av budgetutgifterna.

c) Inom ramen för målen för fonderna enligt artikel 1, den vikt som stödet och de prioriterade områdena har från gemenskapens synpunkt, i förekommande fall för att undanröja ojämlikheter och främja jämställdhet mellan kvinnor och män samt i fråga om miljöskydd och miljöförbättringar, främst genom tillämpning av försiktighetsprincipen och principen om förebyggande åtgärder samt principen om att förorenaren skall betala.

d) Den vikt som stödet och de prioriterade områdena har från regional och nationell synpunkt.

e) Det berörda stödets och de prioriterade insatsområdenas särdrag med hänsyn till de identifierade behoven enligt förhandsbedömningen, särskilt när det gäller mänskliga resurser och sysselsättning.

f) Optimalt utnyttjande av de ekonomiska resurserna i finansieringsplanerna, inbegripet sammanslagning av offentliga och privata resurser, användning av lämpliga finansieringsinstrument enligt artikel 10.2, och valet av finansieringsformer i enlighet med artikel 28.3.

När bidraget från Europeiska socialfonden är differentierat i enlighet med artikel 16.1 skall det göras med hänsyn behoven enligt förhandsbedömningen, särskilt när det gäller mänskliga resurser och sysselsättning.

2. Bidragen från fonderna skall beräknas antingen i förhållande till den totala stödberättigade kostnaden eller till den totala offentliga eller motsvarande stödberättigade utgiften (på nationell, regional eller lokal nivå och på gemenskapsnivå) för varje stödform.

3. Följande tak skall gälla för bidraget från fonderna:

a) Högst 75 % av den totala stödberättigade kostnaden och som regel minst 50 % av de stödberättigade offentliga utgifterna för de åtgärder som utförs i de regioner som omfattas av mål 1. När dessa regioner är belägna i en medlemsstat som omfattas av sammanhållningsfonden, får gemenskapens bidrag i vederbörligen motiverade undantagsfall höjas till högst 80 % av den totala stödberättigade kostnaden och till högst 85 % av den totala stödberättigade kostnaden för de yttersta randområdena, liksom för de längst bort belägna grekiska öarna som är missgynnade på grund av avståndet.

b) Högst 50 % av den totala stödberättigade kostnaden och som regel minst 25 % av de stödberättigade offentliga utgifterna för de åtgärder som genomförs i områden som omfattas av mål 2 eller mål 3.

Bidraget från fonderna skall, när det gäller investeringar i företag, följa de regler om tak för stödets storlek och för ackumulerat stöd som gäller i fråga om statligt stöd.

4. När det berörda stödet omfattar finansiering av intäktsbringande investeringar, skall bidgraget från fonderna till dessa investeringar fastställas med hänsyn till investeringarnas speciella karaktär, inbegripet storleken på den självfinansierande bruttomarginal som normalt kan förväntas för den berörda typen av investering med hänsyn till de makroekonomsika förhållanden under vilka investeringarna skall genomföras, och utan att bidraget från fonderna leder till en ökning av de nationella budgetutgifterna.

Följande gränser skall under alla omständigheter gälla för bidraget från fonderna:

a) När det gäller investeringar i infrastruktur som genererar avsevärda nettointäkter får bidraget inte överstiga

i) 40 % av den totala stödberättigade kostnaden i de regioner som omfattas av mål 1, vartill kommer en eventuell höjning med högst 10 % i de medlemsstater som omfattas av sammanhållningsfonden.

ii) 25 % av den totala stödberättigade kostnaden i regioner som omfattas av mål 2.

iii) Dessa stödnivåer kan höjas till den nivå som används för andra finansieringsformer än direkt stöd, förutsatt att denna höjning inte överstiger 10 % av den totala stödberättigade kostnaden.

b) När det gäller investeringar i företag får bidraget inte överstiga

i) 35 % av den totala stödberättigade kostnaden i regioner som omfattas av mål 1.

ii) 15 % av den totala stödberättigade kostnaden i områden som omfattas av mål 2.

iii) När det gäller investeringar i små och medelstora företag kan dessa stödsatser höjas med en summa som uppnås genom användning av andra finansieringsformer än direkt stöd, förutsatt att denna höjning inte överstiger 10 % av den totala stödberättigade kostnaden.

5. De hänvisningar som görs i punkterna 3 och 4 till de regioner och områden som omfattas av mål 1 och mål 2 skall även anses gälla som hänvisning till de regioner och områden som dels får övergångsstöd enligt artikel 6.1 och stöd enligt artikel 7.4, dels och får stöd enligt artikel 6.2.

6. De åtgärder som genomförs på kommissionens initiativ enligt artiklarna 22 och 23 får finansieras med 100 % av den totala kostnaden. De åtgärder som utförs för kommissionens räkning enligt artikel 23 skall finansieras med 100 % av den totala kostnaden.

7. Procentsatserna i den här artikeln skall tillämpas beträffande åtgärder för tekniskt stöd inom ramen för gemenskapens programplanering och till gemenskapsinitiativen.

Artikel 30

Rätt till bidrag

1. Utgifter i samband med insatser eller projekt berättigar till stöd från fonderna endast om dessa insatser eller projekt utgör en del av den berörda stödformen.

2. En utgift får inte betraktas som berättigande till bidrag från fonderna om den i realiteten betalats av den slutliga stödmottagaren före den dag då kommissionen tar emot ansökan om stöd. Denna dag skall utgöra den första tidpunkt vid vilken utgifterna kan vara stödberättigade.

Den sista dag då utgifterna kan vara stödberättigade skall fastställas i beslutet om stöd från fonderna. Denna dag skall avse betalningar som utförts av de slutliga stödmottagarna. Perioden får förlängas av kommissionen om medlemsstaten lämnar en vederbörligen motiverad ansökan om detta i enlighet med bestämmelserna i artiklarna 14 och 15.

3. Tillämpliga nationella regler skall gälla för stödberättigade utgifter, förutom om kommissionen vid behov fastställer gemensamma regler om rätt till stöd för utgifterna i enlighet med förfarandet i artikel 53.2.

4. Medlemsstaterna skall säkerställa att en insats eller ett projekt får behålla sitt stöd från fonderna endast om den inom fem år från dagen för den behöriga nationella myndighetens eller förvaltningsmyndighetens beslut om bidrag från fonderna inte har varit föremål för någon betydande förändring

a) som påverkar dess karaktär eller villkoren för dess genomförande eller innebär att ett företag eller ett offentligt organ får en otillbörlig förmån, och

b) som följer antingen av en förändring av ägandeförhållandena för en infrastruktur eller upphörande eller förändring av lokaliseringen för en produktionsverksamhet.

Medlemsstaten skall informera kommissionen om varje ändring av detta slag; om en sådan ändring uppkommer skall bestämmelserna i artikel 39 tillämpas.

KAPITEL II

EKONOMISK FÖRVALTNING

Artikel 31

Budgetåtaganden

1. Gemenskapens budgetåtaganden skall göras på grundval av beslutet att medge anslag från fonderna.

2. Åtaganden för stöd med en varaktighet på två eller flera år skall som regel verkställas årligen. Det första åtagandet skall verkställas när kommissionen antar beslutet om att godkänna stödet.De följande åtagandena skall som regel verkställas årligen senast den 30 april.

Kommissionen skall automatiskt återta den del av ett åtagande som inte har omfattats av förskottsbetalningen eller för vilken det inte har kommit in någon enligt artikel 32.3 godtagbar ansökan om utbetalning till kommissionen senast vid utgången av andra året efter det år då åtagandet ingicks eller, i förekommande fall och för de berörda beloppen, efter tidpunkten för ett senare beslut av kommissionen som behövts för att bemyndiga en åtgärd eller en insats eller vid utgången av tidsfristen för att lägga fram den slutrapport som avses i artikel 37.1. Bidraget från fonderna till detta stöd skall minskas med motsvarande belopp.

Den tidsfrist för det automatiska återtagande av medel som avses i andra stycket upphör för den del av åtagandet som motsvarar insatser som vid den planerade tidpunkten för åtagandet är föremål för ett rättsligt förfarande eller ett administrativt överklagande som hindrar verkställighet, under förutsättning att kommissionen i förväg har mottagit en underrättelse om detta med förklaring av orsaken från den berörda medlemsstaten och att det föreligger en underrättelse från kommissionen.

Under alla förhållanden kommer kommissionen att i god tid informera medlemsstaten och den utbetalande myndigheten varje gång det föreligger en risk för tillämpning av automatiskt återtagande av medel enligt andra stycket.

Om förordningen träder i kraft efter den 1 januari 2000, kommer den tidsfrist för det automatiska återtagandet av medel som anges i andra stycket att förlängas för det första åtagandet med det antal månader som det skiljer mellan dagen för beslut om bidrag från fonderna enligt artikel 28 i denna förordning och den 1 januari 2000.

3. För stöd med en varaktighet som understiger två år skall ett åtagande för det totala bidragsbeloppet från fonderna verkställas då kommissionen fattar beslut om bidrag från fonderna.

Artikel 32

Betalningar

1. Kommissionens utbetalningar av bidrag från fonderna skall göras i enlighet med motsvarande budgetåtagande till den utbetalande myndigheten enligt definitionen i artikel 9 o.

Betalningarna skall överföras till det tidigaste öppna åtagande som gjorts enligt artikel 31.

Betalningen kan ta formen av utbetalningar till konto, löpande betalningar eller slutbetalning. Löpande betalningar och slutbetalningar skall gälla utgifter som faktiskt betalats, vilka skall motsvara de betalningar som de slutliga stödmottagarna har utfört och skall styrkas av kvitterade fakturor eller redovisningsdokument med likvärdigt bevisvärde.

Under förutsättning att medel finns tillgängliga skall kommissionen utföra löpande betalningarna senast två månader räknat från den dag då en godtagbar ansökan om betalning mottogs, i enlighet med punkt 3.

Den utbetalande myndigheten skall försäkra sig om att de slutliga stödmottagarna snarast möjligt får hela sitt bidrag från fonderna. Inget avdrag, innehållande eller uttag av ytterligare särskilda avgifter som minskar beloppen får göras.

2. I samband med det första åtagandet skall kommissionen göra en förskottsbetalning till den utbetalande myndigheten. Förskottet får inte överstiga 7 % av fondernas bidrag till den berörda stödformen. Betalningen kan delas upp, om nödvändigt över högst två budgetår, beroende på om det finns medel i budgeten.

Under den tid stödet varar skall den utbetalande myndigheten använda utbetalningen som förskott för att betala gemenskapens bidrag till de utgifter som hänger samman med stödet.

Den utbetalande myndigheten skall till kommissionen återbetala hela eller delar av förskottsbetalningen, beroende på hur genomförandet av stödet fortskrider, om ingen ansökan om betalning kommit in till kommissionen inom 18 månader efter beslutet om bidrag från fonderna. Om eventuella räntor på förskottet tjänats in skall dessa användas av den utbetalande myndigheten till den berörda stödformen.

3. Kommissionen skall göra de löpande betalningarna för att ersätta de utgifter som faktiskt har betalats från fonderna och som har intygats av den utbetalande myndigheten. Sådana betalningar skall göras för varje stödform och beräknas på grundval av åtgärder i enlighet med finansieringsplanen i programkomplementet, varvid följande villkor skall vara uppfyllda:

a) Programkomplementet har förelagts kommissionen och innehåller de uppgifter som föreskrivs i artikel 18.3.

b) Den senaste årliga genomföranderapporten skall lämnas in för föregående år har överlämnats till kommissionen och innehåller de uppgifter som föreskrivs i artikel 37.

c) Den utvärdering efter halva tiden som avses i artikel 42 har överlämnats till kommissionen vid fristen för inlämnande.

d) Förvaltningsmyndighetens och övervakningskommitténs beslut stämmer överens med det totala bidrag som beviljats från fonderna till den berörda prioriterade insatsområdena.

e) Åtgärder har inom angiven tidsfrist vidtagits till följd av de rekommendationer som avses i artikel 34.2, eller medlemsstaten har meddelat skälet till att inga åtgärder har vidtagits om rekommendationerna syftar till att rätta till allvarliga brister i övervaknings- eller förvaltningssystemet som äventyrar den sunda ekonomiska förvaltningen av stödformen; åtgärder har vidtagits beträffande de ansökningar om rättelseåtgärder som avses i artikel 38.4, om ansökan berör den eller de åtgärder som avses.

f) Något beslut om innehållande av betalningar enligt artikel 39.2 första stycket har inte fattats och inte heller något beslut från kommissionen att i enlighet med artikel 226 i fördraget inleda ett överträdelseförfarande, när det gäller den eller de åtgärder som ansökan i fråga gäller.

Kommissionen skall omedelbart informera medlemsstaten och den utbetalande myndigheten om något av villkoren inte uppfylls och ansökan om utbetalning därför inte är godtagbar och medlemsstaten och den utbetalande myndigheten skall vidta nödvändiga åtgärder för att råda bot på situationen.

Medlemsstaterna skall i möjligaste mån säkerställa att ansökningar om löpande betalningar överlämnas till kommissionen i samlad form tre gånger om året och att den sista ansökan lämnas in senast den 31 oktober.

I ansökningarna om löpande betalningar skall det för varje prioriterat insatsområde framgå vilka belopp som betalats till regioner eller områden som får övergångsstöd.

Det sammanlagda beloppet för de utbetalningar av stöd som avses i punkt 2 och i den här punkten som görs i samband med en stödåtgärd får inte överstiga 95 % av fondernas bidrag till stödformen.

4. Slutbetalning av stödet skall göras om följande villkor är uppfyllda:

a) Den utbetalande myndigheten har inom sex månader efter den sista dagen för utbetalning som fastställs i beslutet om bidrag från fonderna till kommissionen överlämnat en styrkt deklaration över de utgifter som faktiskt har betalats.

b) Den slutliga rapporten om genomförandet har överlämnats till och godkänts av kommissionen.

c) Medlemsstaten har till kommissionen skickat in den deklaration som avses i artikel 38.1 f.

5. Den slutgiltiga betalningen kan inte längre justeras på en medlemsstats begäran om inte den utbetalande myndigheten har lämnat in en ansökan till kommissionen inom nio månader efter det att slutbetalningen gjorts.

6. Medlemsstaterna skall utse de myndigheter som har rätt att utfärda de intyg och deklarationer som avses i punkterna 3 och 4.

7. Senast den 30 april varje år skall medlemsstaterna till kommissionen överlämna en uppdatering av sina prognoser om ansökningar om utbetalning under innevarande och påföljande budgetår.

8. Kommissionen skall fastställa lämpliga förfaranden för utbetalning, vilka överensstämmer med målen i dessa bestämmelser, för de innovativa åtgärder som avses i artikel 22 och för de åtgärder som avses i artikel 23 samt underrätta de kommittéer som avses i artiklarna 48-51.

Artikel 33

Användande av euro

Beloppen i kommissionens beslut, åtaganden och betalningar skall uttryckas och utbetalas i euro, i enlighet med de bestämmelser som kommissionen skall fastställa enligt det förfarandet som avses i artikel 53.2.

AVDELNING IV

EFFEKTIVITETEN I STÖDET FRÅN FONDERNA

KAPITEL I

ÖVERVAKNING

Artikel 34

Förvaltning genom förvaltningsmyndigheten

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 8.3 skall förvaltningsmyndigheten, såsom den definieras i artikel 9 n, ansvara för att förvaltningen och genomförandet sker effektivt och på ett korrekt sätt, och detta ansvar skall särskilt omfatta följande:

a) Upprättande av ett system för att samla in tillförlitliga finansiella och statistiska uppgifter om genomförandet, för de övervakningsindikatorer som avses i artikel 36 och den utvärdering som avses i artiklarna 42 och 43 samt för överföringen av dessa uppgifter enligt de närmare regler som avtalas mellan medlemsstaten och kommissionen, i möjligaste mån genom användning av datorsystem som gör det möjligt att utbyta uppgifter med kommissionen enligt artikel 18.3 e.

b) Anpassning enligt punkt 3 och genomförande av programkomplementet enligt artikel 18.3, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 35.

c) Upprättande och, efter övervakningskommitténs godkännande, inlämnande till kommissionen av den årliga rapporten om genomförandet.

d) Anordnande i samarbete med kommissionen och medlemsstaten, av den utvärdering efter halva tiden som avses i artikel 42.

e) Säkerställande av att de organ som deltar i förvaltningen och genomförandet av verksamheten använder antingen ett separat redovisningssystem eller en lämplig redovisningskod för alla transaktioner som har samband med stödet.

f) Säkerställande av att de insatser eller projekt som finansieras enligt stödformen genomförs på ett korrekt sätt, särskilt genom att det genomförs interna kontrollåtgärder enligt principerna för en sund ekonomisk förvaltning, samt reaktionen på de påpekanden och begäran om rättelseåtgärder som antagits enligt artikel 38.4 första stycket, eller rekommendationerna om anpassning enligt punkt 2 i denna artikel enligt bestämmelserna i dessa artiklar.

g) Överensstämmelse med gemenskapspolitiken enligt artikel 12; inom ramen för tillämpningen av gemenskapens bestämmelser om offentlig upphandling skall det i de tillkännagivanden som offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning tydligt anges till vilka projekt bidrag från fonderna har sökts eller beviljats.

h) Kraven beträffande information och offentlighet enligt artikel 46 skall uppfyllas.

Utan att det påverkar tillämpningen av denna förordning skall förvaltningsmyndigheten vid fullgörandet av sina uppgifter handla helt i överensstämmelse med de institutionella, rättsliga och finansiella systemen i den berörda medlemsstaten.

2. Kommissionen och förvaltningsmyndigheten skall varje år, vid överlämnandet av den årliga rapport om genomförandet som avses i artikel 37, granska de viktigaste resultaten från föregående år, i enlighet med de bestämmelser som skall fastställas genom överenskommelse med den medlemsstat och förvaltningsmyndighet som berörs.

Efter granskningen får kommissionen lämna synpunkter till medlemsstaten och förvaltningsmyndigheten. Medlemsstaten skall informera kommissionen om hur dessa synpunkter har följts upp. Om kommissionen har skäl att anse att de vidtagna åtgärderna är otillräckliga kan den rikta rekommendationer till medlemsstaten eller förvaltningsmyndigheten om anpassningar för att effektivisera arrangemangen för övervakningen eller förvaltningen av stödet, samt en motivering till rekommendationerna. När förvaltningsmyndigheten får rekommendationer, skall den sedan lägga fram vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra arrangemangen för övervakningen eller förvaltningen eller förklara varför inga åtgärder vidtagits.

3. Förvaltningsmyndigheten skall, på begäran av övervakningskommittén eller på eget initiativ, anpassa programkomplementet, utan att ändra vare sig det totala bidragsbelopp från fonderna som beviljats för det berörda prioriterade området, eller de särskilda målen för denna. Efter övervakningskommitténs godkännande skall förvaltningsmyndigheten inom en månad underrätta kommissionen om anpassningen.

Kommissionen skall fatta beslut om eventuella ändringar i beslut om bidrag från fonderna efter överenskommelse med den berörda medlemsstaten, inom fyra månader efter det att övervakningskommittén har avgivit sitt godkännande.

Artikel 35

Övervakningskommittéer

1. Varje gemenskapsram för stöd eller samlat programdokument och varje operativt program skall följas av en övervakningskommitté.

En övervakningskommitté skall inrättas av medlemsstaten efter överenskommelse med förvaltningsmyndigheten efter samråd med parterna. Parterna skall främja en balanserad fördelning mellan kvinnor och män i kommittéerna.

Övervakningskommittén skall inrättas inom högst tre månader efter beslutet om bidrag från fonderna. Övervakningskommittén skall stå under medlemsstatens behörighet och jurisdiktion.

2. En företrädare för kommissionen och vid behov från Europeiska investeringsbanken skall delta i övervakningskommitténs arbete som rådgivare.

Övervakningskommittén skall fastställa sin egen arbetsordning inom den berörda medlemsstatens institutionella, rättsliga och finansiella ram och besluta om den tillsammans med förvaltningsmyndigheten.

I princip skall övervakningskommitténs ordförande vara en företrädare för medlemsstaten eller förvaltningsmyndigheten.

3. Övervakningskommittén skall se till att stödformen genomförs på ett effektivt sätt och med kvalitet. Kommittén skall därvid ha följande uppgifter:

a) Den skall enligt artikel 15 bekräfta eller anpassa programkomplementet, inbegripet de fysiska och finansiella indikatorer som skall användas vid uppföljningen av stödformen. Godkännande från kommittén behövs för alla eventuella senare anpassningar.

b) Den skall inom sex månader från det att stödformen har godkänts granska och godkänna urvalskriterierna för de insatser eller projekt som finansieras enligt varje åtgärd.

c) Den skall regelbundet utvärdera de framsteg som görs för att uppnå stödets särskilda mål.

d) Den skall pröva resultaten från genomförandet, särskilt att målen för de olika åtgärderna uppnås, samt den utvärdering efter halva tiden som avses i artikel 42.

e) Den skall granska och godkänna den årliga och den slutliga rapporten om genomförandet innan dessa sänds till kommissionen.

f) Den skall beakta och godkänna varje förslag till ändring av innehållet i kommissionens beslut om bidrag från fonderna.

g) Den kan när som helst föreslå förvaltningsmyndigheten varje anpassning eller översyn av stödformen som gör det möjligt att uppnå de mål som avses i artikel 1 eller att förbättra stödformens förvaltning, inbegripet den ekonomiska förvaltningen. Varje anpassning av stödformen skall genomföras i enlighet med artikel 34.3.

Artikel 36

Indikatorer för övervakningen

1. Förvaltningsmyndigheten och övervakningskommittén skall genomföra övervakningen med hjälp av fysiska och finansiella indikatorer som fastställs i det operativa programmet, i det samlade programdokumentet eller i programkomplementet. I samband med att dessa indikatorer utarbetas bör de riktlinjer om metod och den förteckning över exempel på indikatorer som kommissionen har offentliggjort beaktas, liksom den indelning i stödområdeskategorier som skall föreslås av kommissionen då denna förordning träder i kraft. Indikatorerna skall gälla den berörda stödformens särskilda karaktär, dess syften samt den ekonomiska och sociala, strukturella och miljömässiga situationen i den berörda medlemsstaten och dess regioner, alltefter omständigheterna, och skall i förekommande fall ta hänsyn till att det finns regioner eller områden som får stöd under en övergångsperiod. Till indikatorerna hör särskilt de som används för att fördela den reserv som avses i artikel 44.

2. Dessa indikatorer skall för de berörda stödformerna visa

a) de särskilda målen, om möjligt uttryckt kvantitativt, för åtgärderna och de prioriterade insatsområdena samt deras inbördes sammanhang,

b) det stadium som nåtts i fråga om praktiskt genomförande, resultat och, så snart som möjligt, effekterna på den aktuella nivån (prioriterat insatsområde eller åtgärd),

c) det stadium som nåtts i finansieringsplanen,

Om stödens art så medger, skall statistikuppgifterna delas upp efter dels kön, dels storleken på de företag som får stöd.

3. Indikatorerna för den finansiella situationen och för takten i framåtskridandet skall vara sådana att den information som avses i punkt 2 a-c ovan kan tas fram separat för större projekt.

Artikel 37

Årsrapport och slutrapport om genomförandet

1. Vid fleråriga stödformer skall förvaltningsmyndigheten, i enlighet med bestämmelserna i artikel 34.1 c, avge en årsrapport om genomförande till kommissionen inom sex månader efter utgången av varje helt kalenderår under genomförandet. En slutrapport skall ges in till kommissionen senast sex månader efter slutdatumet för stödberättigade.

För varje stödform med en varaktighet som understiger två år skall förvaltningsmyndigheten endast lämna en slutrapport till kommissionen. Denna skall lämnas inom sex månader efter det att den sista betalningen har verkställts av den utbetalande myndigheten.

Rapporten skall innan den lämnas till kommissionen granskas och godkännas av övervakningskommittén.

När kommissionen har fått en årsrapport om genomförande skall den inom två månader tillsammans med en motivering meddela om rapporten anses otillfredsställande. Rapporten skall annars anses vara godkänd. När det gäller en slutrapport skall kommissionen svara inom fem månader efter det att den mottagit rapporten.

2. Varje årsrapport eller slutrapport om genomförandet skall innehålla följande uppgifter:

a) Varje förändring av de allmänna förutsättningarna som är av betydelse för genomförandet av stödformen, särskilt väsentlig socioekonomisk utveckling, ändringar av nationell, regional eller sektoriell politik och av den referensram som avses i artikel 9 c samt deras eventuella återverkningar på överensstämmelsen mellan stöden från de olika fonderna eller mellan dessa och stöden från andra finansieringsinstrument.

b) Framsteg i genomförandet av de prioriterade insatsområdena och åtgärderna för varje fond relaterat till deras särskilda mål, när och vid den tidpunkt då det är möjligt med kvantifiering av de fysiska indikatorer och de resultat- och konsekvensindikatorer som avses i artikel 36, på respektive nivå (prioriterat område eller åtgärd).

c) Det finansiella genomförandet av stödformen med angivande för varje åtgärd av de sammanlagda utgifter som faktiskt har betalats av den utbetalande myndigheten och med angivande av de sammanlagda betalningar som har erhållits från kommissionen samt kvantifiering av de finansiella indikatorer som avses i artikel 36.2 c. Det finansiella genomförandet i områden som får stöd under en övergångsperiod skall anges tydligt för varje prioriterat insatsområde. Det finansiella genomförandet som garantisektionen vid EUGFJ svarar för när det gäller de åtgärder som avses i artikel 31 i förordning (EG) nr 1257/1999 (EUGFJ) skall anges inom det sammanlagda beloppet för det finansiella genomförandet.

d) De åtgärder som vidtagits av förvaltningsmyndigheten och övervakningskommittén i syfte att säkerställa kvaliteten och effektiviteten i genomförandet, särskilt följande:

i) Övervakningsåtgärder, finansiell kontroll och utvärdering, inbegripet åtgärder för insamlande av uppgifter.

ii) En sammanfattning av alla problem av betydelse som uppstått vid förvaltningen av stödformen och de eventuella åtgärder som vidtagits, inbegripet svar på rekommendationer om anpassningar i enlighet med artikel 34.2 eller anmodanden om rättelseåtgärdande i enlighet med artikel 38.4.

iii) Användning av tekniskt stöd.

iv) De åtgärder som har vidtagits för att säkerställa att stöd får offentlighet i enlighet med artikel 46.

e) De åtgärder som har vidtagits för att säkerställa överensstämmelse med annan gemenskapspolitik i enlighet med artikel 12 och för att säkerställa samordningen av gemenskapens sammantagna strukturstöd enligt artikel 17.1 samt artikel 19.2 andra stycket.

f) Ett särskilt kapitel som, i förekommande fall, behandlar framstegen och finansieringen beträffande större projekt och globalt stöd.

KAPITEL II

FINANSIELL KONTROLL

Artikel 38

Allmänna bestämmelser

1. Utan att det påverkar kommissionens ansvar för genomförandet av Europeiska gemenskapernas allmänna budget skall ansvaret för den finansiella kontrollen av stödet i första hand ligga hos medlemsstaterna. I detta syfte skall medlemsstaterna vidta följande åtgärder:

a) Kontrollera att förvaltning och kontrollsystem har inrättats och att de genomförs på ett sådant sätt att det säkerställs att gemenskapens fonder används på ett effektivt och korrekt sätt.

b) Överlämna en beskrivning av dessa system till kommissionen.

c) Säkerställa att stödet förvaltas i enlighet med alla tillämpliga gemenskapsbestämmelser och att de medel som ställs till deras förfogande används i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

d) Intyga att de utgiftsdeklarationer som lämnas in till kommissionen är tillförlitliga och säkerställa att de härrör från redovisningssystem som är grundade på kontrollerbara verifikationer.

e) Förebygga, upptäcka och korrigera oegentligheter och underrätta kommissionen om dessa i enlighet med gällande bestämmelser samt hålla kommissionen underrättad om hur det administrativa och rättsliga förfarandet fortskrider.

f) När varje stödform avslutas, lämna en deklaration till kommissionen som upprättats av en person eller en avdelning som är fristående från den utsedda förvaltningsmyndigheten. Deklarationen skall utgöra en sammanställning av slutsatserna från de kontroller som genomförts under de föregående åren och skall bedöma giltigheten i ansökan om slutbetalning samt lagligheten och korrektheten i de operationer som berörs av det slutliga intyget om utgifterna. Om medlemsstaterna anser det nödvändigt kan de till detta intyg bifoga ett eget yttrande.

g) Samarbeta med kommissionen för att säkerställa att gemenskapens medel används enligt principerna om en sund ekonomisk förvaltning.

h) Återkräva de medel som förlorats till följd av en konstaterad oegentlighet och i förekommande fall kräva dröjsmålsränta.

2. Kommissionen skall såsom ansvarig för genomförandet av Europeiska gemenskapernas allmänna budget säkerställa att det i medlemsstaterna finns väl fungerande förvaltnings- och kontrollsystem så att gemenskapens medel används effektivt och korrekt.

I detta syfte, och utan att det påverkar de kontroller som utförs av medlemsstaterna i enlighet med nationella lagar och andra författningar, får kommissionens tjänstemän eller andra företrädare för kommissionen, i enlighet med överenskommelser som ingåtts med medlemsstaten inom ramen för det samarbete som avses i punkt 3, utföra kontroller på platsen, inklusive stickprovskontroller, beträffande insatser och projekt som finansieras av fonderna samt av förvaltnings- och kontrollsystem med minst en arbetsdags varsel. Kommissionen skall underrätta den berörda medlemsstaten, för att få all hjälp som behövs. Medlemsstatens tjänstemän eller andra företrädare för medlemsstaten får delta i dessa kontroller.

Kommissionen får begära att den berörda medlemsstaten utför en kontroll på platsen för att kontrollera korrektheten i en eller flera insatser eller ett eller flera projekt. Kommissionens tjänstemän eller andra företrädare för kommissionen får delta i dessa kontroller.

3. Kommissionen och medlemsstaterna skall på grundval av bilaterala administrativa överenskommelser samarbeta för att samordna planerna för, metodiken vid och genomförandet av kontrollerna så att största möjliga nytta dras av de kontroller som genomförs. Medlemsstaterna och kommissionen skall utan dröjsmål utbyta resultaten från de kontroller som utförts.

Åtminstone en gång per år, och i alla händelser före den årliga granskning som avses i artikel 34.2, skall följande granskas och utvärderas:

a) Resultaten av de kontroller som utförts av medlemsstaten och kommissionen.

b) Eventuella iakttagelser från andra kontrollorgan eller kontrollinstitutioner på nationell nivå eller gemenskapsnivå.

c) De ekonomiska följderna av de oegentligheter som uppmärksammas, de åtgärder som redan har vidtagits eller som kommer att bli nödvändiga för att rätta till dem och, i förekommande fall, förändringar av förvaltnings- och kontrollsystemen.

4. Efter denna granskning och utvärdering, och utan att det påverkar de åtgärder som medlemsstaten utan dröjsmål skall vidta enligt denna artikel och artikel 39, får kommissionen göra påpekanden, särskilt rörande de ekonomiska följderna av de oegentligheter som eventuellt konstaterats. Dessa påpekanden skall meddelas medlemsstaten och förvaltningsmyndigheten för den berörda stödformen. Påpekandena skall vid behov åtföljas av begäran om att åtgärda bristerna i förvaltningen och rätta till de oegentligheter som upptäckts men inte redan korrigerats. Medlemsstaten skall ges tillfälle att kommentera dessa påpekanden.

När kommissionen efter kommentarer från medlemsstaten, eller i avsaknad av sådana kommentarer, antar sina slutsatser, skall medlemsstaten inom utsatt tid vidta de åtgärder som krävs för att följa kommissionens krav samt underrätta kommissionen om sina åtgärder.

5. Utan att det påverkar tillämpningen av denna artikel får kommissionen, efter vederbörlig kontroll, helt eller delvis tillfälligt hålla inne en löpande betalning om det konstateras att de aktuella utgifterna hör samman med en allvarlig oegentlighet som inte har korrigerats och att det krävs omedelbara åtgärder. Kommissionen skall underrätta den berörda medlemsstaten om de åtgärder som vidtagits och om skälen till detta. Om det efter fem månader fortfarande finns skäl att hålla inne betalningen eller om den berörda medlemsstaten inte har underrättat kommissionen om de åtgärder som har vidtagits för att rätta till denna allvarliga oegentlighet skall artikel 39 tillämpas.

6. Under de tre år, såvida inte något annat bestämts i de bilaterala administrativa överenskommelserna, som följer efter kommissionens slutbetalning i samband med en stödform skall de ansvariga myndigherna för kommissionen hålla tillgängliga samtliga verifikationer, antingen i form av originalhandlingar eller i form av kopior som vidimerats av informationstransportörer som accepterats gemensamt, som rör utgifterna och kontrollerna för det berörda stödet. Denna tidsfrist skall avbrytas antingen vid rättsliga åtgärder eller när kommissionen lämnar en motiverad begäran om detta.

Artikel 39

Finansiella korrigeringar

1. Medlemsstaterna skall ha det huvudsakliga ansvaret för att utreda oegentligheter genom att agera vid alla uppenbara betydande ändringar som påverkar sättet och villkoren för utformning eller övervakning av stöd och genomföra de nödvändiga finansiella korrigeringarna.

Medlemsstaten skall genomföra de finansiella korrigeringar som är nödvändiga i samband med den enskilda eller systematiska oegentligheten. Detta skall bestå i att bidraget från gemenskapen helt eller delvis dras in. De gemenskapsmedel som på detta sätt frigörs får medlemsstaten på nytt använda till det berörda stödet enligt de närmare bestämmelser som skall fastställas med stöd av artikel 53.2.

2. Om kommissionen, efter att ha slutfört de verifieringar som är nödvändiga, finner

a) att en medlemsstat inte har uppfyllt de förpliktelser som åligger den enligt punkt 1,

b) att en insats eller ett projekt helt eller delvis inte motiverar hela eller delar av bidraget från fonderna,

c) att det förekommer allvarliga brister i förvaltnings- eller kontrollsystemen som kan leda till systembetingade oegentligheter,

skall kommissionen tillfälligt hålla inne de berörda löpande betalningarna och med angivande av skälen begära att medlemsstaten lämnar sina synpunkter och i tillämpliga fall gör eventuella korrigeringar inom en fastställd tidsfrist.

Om medlemsstaten invänder mot kommissionens anmärkningar inbjuds den till en överläggning hos kommissionen, där båda parter i ett samarbete grundat på partnerskapet anstränger sig för att nå en uppgörelse om anmärkningarna och de slutsatser som därav kan dras.

3. Om ingen överenskommelse uppnåtts och medlemsstaten inte har genomfört korrigeringarna vid utgången av den tidsfrist som kommissionen fastställt, och med hänsyn till eventuella synpunkter som medlemsstaten lämnat, kan kommissionen inom tre månader besluta att

a) reducera det förskottsbelopp som avses i artikel 32.2, eller

b) göra de finansiella korrigeringar som är nödvändiga genom att helt eller delvis dra in fondernas bidrag till den berörda stödformen.

Kommissionen skall när den med iakttagande av proportionalitetsprincipen beslutar om med vilket belopp korrigeringen skall göras ta hänsyn till oegentlighetens eller ändringens art och omfattning och till de finansiella effekterna av bristerna i medlemsstaternas förvaltnings- eller kontrollsystem.

Om det inte fattas något beslut om att handla i enlighet med punkterna a och b skall de löpande utbetalningarna omedelbart återupptas.

4. Belopp som har tagits emot orättmätigt och som skall återkrävas skall betalas tillbaka till kommissionen, jämte uppburen dröjsmålsränta.

5. Denna artikel skall tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av artikel 32.

KAPITEL III

UTVÄRDERING

Artikel 40

Allmänna bestämmelser

1. För att bedöma strukturstödens effektivitet skall gemenskapsåtgärderna förhandsbedömas, utvärderas efter halva tiden och utvärderas i efterhand, i syfte att bedöma den effekt de har med hänsyn till de mål som anges i artikel 1 och analysera deras effekt på särskilda strukturproblem.

2. Effektiviteten i fondernas verksamhet skall mätas i följande avseenden:

a) Deras sammanlagda effekt i förhållande till de mål som anges i artikel 158 i fördraget, särskilt att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen inom gemenskapen.

b) Effekten av de prioriteringar som föreslagits i planerna och de prioriterade insatsområdena som fastställs i varje ram för gemenskapsstöd och i varje stödform.

3. Medlemsstaternas behöriga myndigheter och kommissionen skall avsätta lämpliga resurser och samla in de uppgifter som är nödvändiga för att utvärderingen skall kunna genomföras på effektivast möjliga sätt. Vid utvärderingen skall de olika uppgifter som erhålls från övervakningssystemet användas, eventuellt kompletterade med information som inhämtats för att öka utvärderingens relevans.

På initiativ från medlemsstaterna eller från kommissionen, efter att den berörda medlemsstaten underrättats, kan kompletterande utvärderingar, i förekommande fall inom ett bestämt ämnesområde, genomföras i syfte att identifiera de erfarenheter som bör komma andra till del.

4. Resultaten av utvärderingen skall ställas till allmänhetens förfogande. Vad avser utvärderingsresultaten enligt artikel 42 är övervakningskommitténs godkännande nödvändigt i enlighet med de institutionella bestämmelserna i varje medlemsstat.

5. Förfarandena för utvärderingen skall anges i ramarna för gemenskapsstöd och i stödformerna.

Artikel 41

Förhandsbedömning

1. Förhandsbedömning skall utgöra grunden för utarbetandet av planerna, stödformen och programkomplementet och skall utgöra en del av dessa.

Förhandsbedömningen skall utföras på de myndigheter som är ansvariga för att utarbeta planer, stödformer och programkomplement.

2. Vid utarbetandet av planer och stödformer skall förhandsbedömningen omfatta en analys av medlemsstatens, regionens eller den berörda sektorns starka och svaga punkter samt deras potential. Den skall innehålla en bedömning, med utgångspunkt i de kriterier som anges i artikel 40.2 a, av strategins och målens överensstämmelse med de berörda regionernas eller områdenas särdrag, bland annat beträffande deras demografiska utveckling samt den förväntade effekten av de planerade prioriterade åtgärderna, om möjligt uttryckt kvantitativt för de särskilda målen i förhållande till utgångsläget.

Förhandsbedömningen skall särskilt ta hänsyn till situationen rörande konkurrenskraft och nyskapande, små och medelstora företag, sysselsättning och arbetsmarknad med avseende på den europeiska sysselsättningsstrategin, miljö och jämställdhet mellan kvinnor och män. Den skall särskilt omfatta följande:

a) En förhandsbedömning av den socioekonomiska situationen, främst av tendenserna på arbetsmarknaden, inbegripet de regioner som har särskilda problem med sysselsättningen, samt av den övergripande strategin för att utveckla mänskliga resurser, samt det sätt på vilket denna strategi hänger samman med den nationella sysselsättningsstrategin enligt de nationella handlingsplanerna.

b) En förhandsbedömning av miljön i den berörda regionen, särskilt på de miljöområden där stödformen förväntas få betydande inverkan, bestämmelserna för att införliva miljödimensionen i stödet och deras överensstämmelse med befintliga kort- och långfristiga målsättningar på nationell, regional och lokal nivå (t.ex. planer för miljöstyrning) samt bestämmelserna för att säkerställa att gemenskapsreglerna om miljö följs. Förhandsbedömningen skall ge en beskrivning, kvantitativ om möjligt, av den aktuella situationen för miljön och en uppskattning av strategins och stödformernas förväntade effekter på miljön.

c) En förhandsbedömning av situationen när det gäller lika möjligheter och lika behandling av kvinnor och män på arbetsmarknaden och på arbetsplatsen, bland annat med avseende på de särskilda krav som gäller för varje grupp. En uppskattning av strategins och stödformens förväntade effekt, särskilt för kvinnors och mäns möjlighet att komma in på arbetsmarknaden, för yrkesmässig och annan utbildning, för kvinnors etablering som företagare och för möjligheterna att förena familje- och yrkesliv.

I förhandsbedömningen skall lämpligheten i de planerade formerna för genomförandet och övervakningen granskas, samt överensstämmelsen med gemenskapspolitiken och beaktandet av de vägledande riktlinjer som avses i artikel 10.3.

I bedömningen skall resultaten från de utvärderingar som rör tidigare programperioden beaktas.

3. Syftet med utvärderingen av åtgärderna i programkomplementet skall vara att visa deras överensstämmelse med målen för motsvarande prioriterade insatsområden, att kvantifiera deras särskilda mål när det är möjligt och senare enligt artikel 35.3 b granska urvalskriteriernas relevans.

Artikel 42

Utvärdering efter halva tiden

1. Vid utvärderingen efter halva tiden skall med beaktande av förhandsbedömningen stödformens första resultat, deras relevans och om målen uppnåtts undersökas. Utvärderingen skall också inrymma en bedömning av användningen av finansiella medel samt av hur övervakningen och genomförandet har förlöpt.

2. Förvaltningsmyndigheten skall i samarbete med kommissionen och medlemsstaten ansvara för utvärderingen efter halva tiden. Denna utvärdering skall omfatta varje ram för gemenskapsstöd och varje stödform. Den skall utföras av en oberoende utvärderare och läggas fram för övervakningskommittén för gemenskapsstödramen eller stödformen enligt artikel 35.3 och sedan vidarebefordras till kommissionen, som regel senast tre år efter godkännande av ramen för gemenskapsstöd eller stödformen, dock senast den 31 december 2003, inför den översyn som avses i artikel 14.2.

3. Kommissionen skall undersöka utvärderingens relevans och kvalitet, på grundval av kriterier som fastställs i förväg i partnerskap mellan kommissionen och medlemsstaten, i syfte att se över stödet och den fördelning av reserven som avses i artikel 44.

4. I anslutning till utvärderingen efter halva tiden skall en revidering av denna genomföras för varje ram för gemenskapsstöd och varje stödform. Utvärderingsarbetet skall slutföras senast den 31 december 2005 för att förbereda kommande stödverksamhet.

Artikel 43

Efterföljande utvärdering

1. Syftet med den efterföljande utvärderingen skall vara att med beaktande av redan föreliggande utvärderingsresultat redogöra för resursanvändningen, stödens effektivitet och verkan och att dra lärdomar när det gäller den ekonomiska och sociala sammanhållningens politik. Utvärderingen skall omfatta de faktorer som har varit avgörande för om genomförandet har varit lyckat eller mindre lyckat samt utförandet och resultaten och deras varaktighet.

2. Kommissionen skall i samarbete med medlemsstaten och förvaltningsmyndigheten ansvara för den efterföljande utvärderingen. Denna utvärdering skall omfatta stödformerna och utföras av oberoende experter. Den skall vara slutförd senast tre år efter programperiodens slut.

KAPITEL IV

RESULTATRESERV

Artikel 44

Fördelning av resultatreserven

1. Varje medlemsstat skall senast den 31 december 2003 i nära samråd med kommissionen inom varje mål bedöma resultatet för vart och ett av de operativa programmen eller samlade programdokumenten med utgångspunkt i ett begränsat antal övervakningsindikatorer som avspeglar effektiviteten, förvaltningen och det finansiella genomförandet och som mäter resultatet efter halva tiden i förhållande till de ursprungliga särskilda målen.

Dessa indikatorer skall fastställas av medlemsstaterna i nära samråd med kommissionen och med beaktande av samtliga eller en del av en vägledande förteckning över indikatorer som föreslagits av kommissionen och skall kvantifieras i de befintliga olika årliga rapporterna om genomförandet samt i rapporten från utvärderingen efter halva tiden. Medlemsstaterna skall ansvara för tillämpningen av dem.

2. Kommissionen skall efter halva tiden, dock senast den 31 mars 2004, i nära samråd med de berörda medlemsstaterna, på grundval av förslag från varje medlemsstat och med hänsyn till dess institutionella särdrag och deras motsvarande program, inom varje mål fördela de åtagandebemyndiganden som avses i artikel 7.5 till de operativa program eller de samlade programdokument eller prioriteringarna i dessa som bedöms ha uppnått goda resultat. De operativa programmen eller de samlade programdokumenten skall anpassas i enlighet med artiklarna 14 och 15.

AVDELNING V

RAPPORTER OCH OFFENTLIGHET

Artikel 45

Rapporter

1. Enligt artikel 159 i fördraget skall kommissionen vart tredje år lägga fram en rapport för Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om de framsteg som har gjorts för att uppnå ekonomisk och social sammanhållning och om hur fonderna, Sammanhållningsfonden, EIB och andra finansieringsorgan har bidragit till detta. Denna rapport skall särskilt omfatta följande:

a) En sammanställning över de framsteg som har gjorts för att uppnå ekonomisk och social sammanhållning, inbegripet regionernas socioekonomiska situation och utveckling samt en analys av direktinvesteringsflödena och deras effekter på sysselsättningssituationen på gemenskapsnivå.

b) En sammanställning över betydelsen av fonderna, Sammanhållningsfonden, EIB och andra finansieringsorgan samt verkan av övrig gemenskapspolitik eller nationell politik när det gäller att genomföra denna process.

c) De eventuella förslag om gemenskapsåtgärder och gemenskapspolitik som bör antas för att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen.

2. Före den 1 november varje år skall kommissionen för Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén lägga fram en rapport om tillämpningen av denna förordning under det föregående året. Denna rapport skall särskilt omfatta följande:

a) En sammanställning över varje fonds verksamheter, användningen av deras budgetresurser och koncentrationen av stödformerna samt en sammanställning över utnyttjandet av andra finansieringsorgan som omfattas av kommissionens kompetens och om hur de resurser som härrör från dessa organ har koncentrerats. Denna sammanställning skall omfatta

- en årlig uppdelning för varje medlemsstat av de beviljade anslagen och de anslag som har betalats ut av varje fond, inbegripet gemenskapsinitiativ,

- en årlig utvärdering av innovativa åtgärder och tekniskt stöd.

b) En sammanställning över samordningen av fondernas stöd inbördes och med de stöd som beviljas av Europeiska investeringsbanken och de andra befintliga finansieringsorganen.

c) Så snart som de finns tillgängliga, resultaten från den utvärdering som avses i artikel 42, inbegripet uppgifter om en eventuell anpassning av stödformerna, och i artikel 43 samt en utvärdering av överensstämmelsen mellan fondernas åtgärder med den gemenskapspolitik som avses i artikel 12.

d) En förteckning över de större projekt som har fått bidrag från fonderna.

e) Resultaten av de kontroller som utförts av kommissionen enligt artikel 38.2 samt de lärdomar som kan dras av dessa kontroller inbegripet uppgifter om antalet konstaterade oegentligheter, de belopp som det handlar om och de finansiella korrigeringar som har gjorts enligt artikel 39.2.

f) Information om de yttranden som kommittéerna har avgivit enligt artiklarna 48-51.

Artikel 46

Information och offentlighet

1. För att det samråd som avses i artikel 15.1 skall komma till stånd skall medlemsstaterna se till att planerna offentliggörs.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 23.1 skall förvaltningsmyndigheten ha ansvaret för att stödformerna får offentlighet och särskilt informera

a) de potentiella slutliga stödmottagarna, branschorganisationer, arbetsmarknadens parter och näringslivets organisationer, organisationer för jämställdhet mellan kvinnor och män och berörda icke-statliga organisationer om de möjligheter som stöden erbjuder,

b) allmänheten om den roll gemenskapen spelar för de berörda stöden och resultat av dem.

3. Medlemsstaterna skall samråda med kommissionen och i enlighet med artikel 37.2 informera den varje år om de initiativ som har vidtagits.

AVDELNING VI

KOMMITTÉER

Artikel 47

Allmänna bestämmelser

1. Vid genomförandet av denna förordning skall kommissionen biträdas av fyra kommittéer:

a) Kommittén för utveckling och omställning av regioner.

b) Kommittén enligt artikel 147 i fördraget.

c) Kommittén för jordbrukets struktur och landbygdens utveckling.

d) Kommittén för fiskets och vattenbrukets struktur.

2. När de kommittéer som nämns i a, c och d i punkt 1 agerar som rådgivande kommittéer enligt artiklarna 48, 50 eller 51 skall följande förfarande tillämpas:

- Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärd.

- Kommittén skall yttra sig över förslaget enligt ovan inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är, om nödvändigt genom omröstning.

- Yttrandena skall protokollföras och dessutom har varje medlemsstat rätt att begära att få sin uppfattning tagen till protokollet.

- Kommissionen skall ta största hänsyn till de yttranden som kommittén avgett. Den skall underrätta kommittén om det sätt på vilket dess yttranden har beaktats.

3. När de kommittéer som nämns i a, c och d i punkt 1 agerar som förvaltningskommittéer i enlighet med artiklarna 48, 50 och 51 skall följande förfarande tillämpas:

- Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärd.

- Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är. Den skall fatta sitt beslut med den majoritet som enligt artikel 205.2 i fördraget skall tillämpas vid beslut som rådet skall fatta på förslag av kommissionen. Medlemsstaternas röster skall vägas enligt bestämmelserna i samma artikel. Ordföranden får inte rösta.

- Kommissionens beslut skall ha omedelbar verkan. Om beslutet inte är förenligt med kommitténs yttrande skall kommissionen emellertid genast underrätta rådet. I sådana fall

- får kommissionen uppskjuta verkställandet av de beslutade åtgärderna under en tid som inte överstiger en månad från dagen då rådet underrättats.

- Rådet får fatta ett annat beslut med kvalificerad majoritet inom den tid som anges i fjärde strecksatsen.

4. Kommissionen skall hänskjuta de rapporter som avses i artikel 45 till kommittéerna. Den får begära att en kommitté yttrar sig i alla andra frågor som gäller fondernas stödformer än sådana som avses i denna avdelning. Detta inbegriper frågor som i första hand behandlas av andra kommittéer.

5. Varje kommittés yttrande skall delges de andra kommittéer som avses i denna avdelning.

6. Kommittén skall själv fastställa sin arbetsordning.

7. Europaparlamentet skall regelbundet informeras om kommittéernas arbete.

Artikel 48

Kommittén för utveckling och omställning av regioner

1. En kommitté för utveckling och omställning av regioner inrättas härmed vid kommissionen. Den skall bestå av företrädare för medlemsstaterna och ha en företrädare för kommissionen som ordförande. Europeiska investeringsbanken skall utse en företrädare utan rösträtt.

2. Kommittén skall agera som förvaltningskommitté enligt förfarandet i artikel 47.3 när den behandlar följande:

a) De tillämpningsföreskrifter som avses i artikel 53.2.

Andra kommittéer skall rådfrågas enligt deras rådgivande behörighet om ovannämnda tillämpningsföreskrifter, i den mån de berörs.

b) De tillämpningsföreskrifter som avses i artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 1261/1999 av den 21 juni 1999 om Europeiska regionala utvecklingsfonden(13).

c) De riktlinjer för de gemenskapsinitiativ som avses i artikel 20.1 a ("Interreg") och i artikel 20.1 b ("Urban").

d) De riktlinjer för olika typer av sådana nyskapande åtgärder som avses i artikel 22, vid stöd från ERUF.

3. Kommittén skall agera som rådgivande kommitté enligt förfarandet i artikel 47.2 när den behandlar följande frågor:

a) Upprättande och revidering av förteckningen över stödberättigade områden enligt mål 2.

b) Ramarna för gemenskapsstöd och motsvarande information i de samlade programdokumenten för mål 1 och 2.

c) Typer av åtgärder för tekniskt stöd i enlighet med artikel 23, vid stöd från ERUF.

d) Alla andra frågor som rör artiklarna 20-22.

Artikel 49

Kommittén enligt artikel 147 i fördraget

1. Kommittén enligt artikel 147 i fördraget skall bestå av två företrädare för regeringarna, två företrädare för arbetstagarorganisationerna och två företrädare för arbetsgivarorganisationerna från varje medlemsstat. Den ledamot av kommissionen som är ordförande får delegera denna uppgift till en högre tjänsteman på kommissionen.

En suppleant för var och en av de kategorier som avses i första stycket skall utses för varje medlemsstat. Om en eller två medlemmar är frånvarande skall suppleanten automatiskt ha rätt att delta i överläggningarna.

Medlemmarna och suppleanterna skall utses av rådet på förslag av kommissionen för en period av tre år. Deras uppdrag kan förlängas. Rådet skall sträva efter att uppnå en sådan sammansättning av kommittén att de olika berörda grupperna är rättvist företrädda. Europeiska investeringsbanken skall utse en företrädare utan rösträtt för de punkter på dagordningen som rör den.

2. Kommittén skall

a) yttra sig över kommissionens utkast till beslut om de samlade programdokumenten och ramarna för gemenskapsstöd enligt mål 3 samt om ramarna för gemenskapsstöd och motsvarande information i de samlade programdokumenten för mål 1 och 2, vid stöd från ESF,

b) lämna sitt yttrande om tillämpningsföreskrifterna i artikel 53.2,

c) rådfrågas om de tillämpningsföreskrifter som avses i artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1262/1999 av den 21 juni 1999 om Europeiska socialfonden(14),

d) lämna yttranden om utkast till kommissionens riktlinjer för gemenskapsinitiativet enligt artikel 20.1 d ("Equal") och om olika typer av innovativa åtgärder enligt artikel 22 vid stöd från ESF. Kommissionen får också hänskjuta andra frågor till den enligt artiklarna 20-22,

e) rådfrågas om typer av åtgärder för tekniskt stöd i enlighet med artikel 23, vid stöd från ESF.

3. Kommitténs yttranden skall antas med absolut majoritet av de giltiga rösterna. Kommissionen skall underrätta kommittén om det sätt på vilket dess yttrande har beaktats.

Artikel 50

Kommittén för jordbrukets struktur och landsbygdens utveckling

1. En kommitté för jordbrukets struktur och landsbygdens utveckling inrättas härmed vid kommissionen. Den skall bestå av företrädare för medlemsstaterna och ha en företrädare för kommissionen som ordförande. Europeiska investeringsbanken skall utse en företrädare utan rösträtt.

2. Kommittén skall agera som förvaltningskommittén enligt förfarandet i artikel 47.3 när den behandlar följande:

a) Tillämpningsföreskrifterna och övergångsbestämmelserna i artiklarna 34, 50 och 53 i förordning (EG) nr 1257/1999.

b) De riktlinjer för gemenskapsinitiativet som avses i artikel 20.1 c ("Leader").

3. Kommittén skall agera som rådgivande kommitté enligt förfarandet i artikel 47.2 när den behandlar följande frågor:

a) Upprättande och revidering av förteckningen över stödberättigade områden enligt mål 2.

b) De delar av stöd som rör jordbrukets struktur och landsbygdens utveckling i kommissionens utkast till beslut om ramarna för gemenskapsstöd och motsvarande information i de samlade programdokumentet för mål 1 och 2.

c) De tillämpningsföreskrifter som avses i artikel 53.2.

d) Typer av åtgärder för tekniskt stöd i enlighet med artikel 23, vid stöd från EUGFJ.

e) Alla andra frågor som rör artiklarna 20-22.

Artikel 51

Kommittén för fiskets och vattenbrukets struktur

1. En kommitté för fiskets och vattenbrukets struktur inrättas härmed vid kommissionen. Den skall bestå av företrädare för medlemsstaterna och ha en företrädare för kommissionen som ordförande. Europeiska investeringsbanken skall utse en företrädare utan rösträtt.

2. Kommittén skall agera som förvaltningskommitté enligt förfarandet i artikel 47.3 när den behandlar följande:

a) Tillämpningsföreskrifterna i artikel 4 i förordning (EG) nr 1263/1999 om Fonden för fiskets utveckling.

b) De riktlinjer för de olika typer av innovativa åtgärder som avses i artikel 22, vid stöd från FFU.

3. Kommittén skall agera som rådgivande kommitté enligt förfarandet i artikel 47.2 när den behandlar följande frågor:

a) Upprättande och revidering av förteckningen över stödberättigade områden enligt mål 2.

b) De delar av stödåtgärderna som rör fiskets struktur i kommissionens utkast till beslut om ramarna för gemenskapsstöd och motsvarande information i de samlade programdokumenten för mål 1.

c) De tillämpningsföreskrifter som avses i artikel 53.2.

d) Typer av åtgärder för tekniskt stöd i enlighet med artikel 23, vid stöd från FFU.

e) Alla andra frågor som rör artikel 22.

AVDELNING VII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 52

Övergångsbestämmelser

1. Denna förordning skall inte påverka vare sig fullföljande eller ändring, inklusive helt eller delvis upphävande, av en stödform som rådet eller kommissionen har godkänt på grundval av förordningarna (EEG) nr 2052/88 och (EEG) nr 4253/88 och varje annan lagstiftning som är tillämplig på denna stödåtgärd den 31 december 1999.

2. Ansökningar om bidrag från fonderna till sådant stöd som avses i förordningarna (EEG) nr 2052/88 och 4253/88 skall granskas och godkännas av kommissionen på grundval av dessa förordningar senast den 31 december 1999.

3. När ramarna för gemenskapsstöd och stödformerna fastställs skall kommissionen ta hänsyn till alla åtgärder som rådet eller kommissionen redan har godkänt innan denna förordning träder i kraft och som har finansiella återverkningar under den period som omfattas av stödramarna och stödåtgärderna. Artikel 30.2 skall inte gälla för dessa åtgärder.

4. Utan hinder av det datum som anges i artikel 30.2 kan en utgift som faktiskt betalats och för vilken kommissionen mellan den 1 januari och 30 april 2000 har mottagit en ansökan om stöd som uppfyller samtliga krav som följer av denna förordning, anses som berättigad till bidrag från strukturfonderna från och med den 1 januari 2000.

5. De delar av de belopp som tilldelats sådana insatser, projekt eller program som kommissionen beslutat om före den 1 januari 1994 för vilka kommissionen inte har mottagit någon begäran om slutlig utbetalning senast den 31 mars 2001 skall kommissionen automatiskt återta senast den 30 september 2001, och felaktigt utbetalade belopp skall återbetalas utan att det påverkar insatser, projekt eller program som har skjutits upp på rättsliga grunder.

De delar av de belopp som tilldelats för program som kommissionen beslutat om mellan den 1 januari 1994 och den 31 december 1999 för vilka kommissionen inte har mottagit någon begäran om slutlig utbetalning senast den 31 mars 1999 skall kommissionen automatiskt återta senast den 30 september 2003, och felaktigt utbetalade belopp skall återbetalas utan att det påverkar insatser, projekt eller program som har skjutits upp på rättsliga grunder.

Artikel 53

Genomförandebestämmelser

1. Kommissionen skall ansvara för genomförandet av denna förordning.

2. Kommissionen skall anta närmare föreskrifter för att genomföra artiklarna 30, 33, 38, 39 och 46, i enlighet med förfarandet i artikel 48.2 a. Den skall också i enlighet med samma förfarande och när det anses nödvändigt, i oförutsebara fall, anta andra föreskrifter för genomförandet av denna förordning.

Artikel 54

Upphävande

Förordningarna (EEG) nr 2052/88 och (EEG) nr 4253/88 skall upphöra att gälla från och med den 1 januari 2000, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 52.1.

Hänvisningar till de upphävda förordningarna skall anses vara hänvisningar till denna förordning.

Artikel 55

Översynsklausul

På förslag av kommissionen skall rådet se över denna förordning senast den 31 december 2006.

Rådet skall besluta om förslaget i enlighet med förfarandet i artikel 161 i fördraget.

Artikel 56

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskaperns officiella tidning.

Artiklarna 28, 31 och 32 skall tillämpas från och med den 1 januari år 2000.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Luxemburg den 21 juni 1999.

På rådets vägnar

Ordförande

G. VERHEUGEN

(1) EGT C 176, 9.6.1998, s. 1.

(2) Samtycket avgett den 6 maj 1999 (ännu ej offentliggjort i EGT).

(3) EGT C 407, 28.12.1998, s. 74.

(4) EGT C 373, 2.12.1998, s. 1.

(5) EGT L 185, 15.7.1988, s. 9. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 3193/94 (EGT L 337, 24.12.1994, s. 11).

(6) EGT L 374, 31.12.1988, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 3193/94.

(7) EGT L 160 del 26.6.1999, s. 80.

(8) EGT L 375, 23.12.1989, s. 11 (Phare). Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 753/96 (EGT L 103, 26.4.1996, s. 5).

(9) EGT L 165, 4.7.1996, s. 1 (Tacis).

(10) EGT L 189, 30.7.1996, s. 1 (Meda). Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 780/98 (EGT L 113, 15.4.1998, s. 2).

(11) EGT L 139, 11.5.1998, s. 1.

(12) Se sidan 54 i detta nummer av EGT.

(13) Se sidan 43 i detta nummer av EGT.

(14) Se sidan 48 i detta nummer av EGT.

BILAGA

STRUKTURFONDER

Fördelning per år av åtagandebemyndiganden för 2000-2006

(vilken artikel 7.1 hänvisar till)

>Plats för tabell>