KOMMISSIONENS BESLUT av den 25 januari 1999 om en tvist mellan Nederländerna, å ena sidan, och Frankrike och Italien, å den andra, angående tillstånd för persontransport med buss [delgivet med nr K(1999) 111] (Endast texterna på danska, engelska, franska, italienska, nederländska, spanska och tyska språken är giltiga) (Text av betydelse för EES) (1999/102/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 684/92 av den 16 mars 1992 om gemensamma regler för internationell persontransport med buss (1), ändrad genom förordning (EG) nr 11/98 (2), särskilt artikel 7.7 i denna,

efter att samråd har skett med de berörda medlemsländerna, och

av följande skäl:

I. FAKTISKA OMSTÄNDIGHETER

(1) Den 17 mars 1998 ansökte det nederländska företaget Atlas Reizen BV hos de behöriga nederländska myndigheterna, nedan kallade "den utfärdande myndigheten", om tillstånd för linjetrafik med buss genom flera medlemsstater, närmare bestämt Belgien, Danmark, Tyskland, Spanien, Frankrike, Italien, Nederländerna, Österrike och Förenade kungariket.

(2) Den tjänst som företaget Atlas Reizen BV vill tillhandahålla riktar sig endast till icke-europeiska turister som bokar en hel rundtur som betalas i förväg hos en resebyrå. Priset avser hela sträckan och biljetten gäller en hel säsong. Resan får endast göras en gång. Turisterna får göra uppehåll vid någon av hållplatserna i någon medlemsstat och fortsätta resan några dagar senare med en annan buss som trafikerar sträckan. Bussarna trafikerar varannan dag särskilda hållplatser som i allmänhet ligger i närheten av hotell. Sträckan trafikeras från april till och med oktober.

(3) Enligt det tillståndsförfarande som avses i artikel 7.1 i förordning (EEG) nr 684/92, skall tillståndet utfärdas efter samtycke från samtliga medlemsstater där passagerare tas upp eller sätts av. Genom en skrivelse av den 25 mars 1998 överlämnade de nederländska myndigheterna ansökan med ett positivt yttrande till alla berörda medlemsstater. Belgien, Danmark, Tyskland, Spanien, Österrike och Förenade kungariket avgav ett positivt yttrande medan Frankrike och Italien motsatte sig ansökan.

(4) Den 10 april 1998 meddelade de franska myndigheterna att de motsatte sig ansökan eftersom denna inte skiljer sig mycket från en ansökan som den 12 augusti 1997 inlämnades av det nederländska företaget Vermaat's Autobedrijf BV och som de franska myndigheterna genom en skrivelse av den 10 oktober 1997 motsatt sig. Anledningen till det negativa yttrandet var att det inte var möjligt att på grundval av ansökan avgöra vilken typ av tjänst det rörde sig om (linjetrafik, speciell reguljär trafik eller tillfälliga trafik), att trafiken avsåg den mest lukrativa marknaden eftersom den endast bedrevs under turistsäsongen och att det rörde sig om cabotagetrafik utan tillstånd enligt rådets förordning (EEG) nr 2454/92 av den 23 juli 1992 om villkoren för att transportföretag skall få utföra nationella persontransporter på väg i en annan medlemsstat än den där de är hemmahörande (3), ändrad genom anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige.

(5) Den 21 april 1998 meddelade de italienska myndigheterna de nederländska myndigheterna att de avsåg att stödja tillståndsansökan, förutsatt att det inte skulle bedrivas någon trafik mellan två eller fler städer i Italien, vilket innebar att man nekade tillstånd för trafiken såsom den presenterats.

(6) Den 16 juni 1998 hänsköt den utfärdande myndigheten ärendet till kommissionen enligt artikel 7.6 i förordning (EEG) nr 684/92 som har följande lydelse: "Om det vid tillämpningen av förfarandet i punkt 1 inte uppnås den nödvändiga enigheten, får frågan hänskjutas till kommissionen inom den tid som anges i punkt 3", dvs. inom tre månader efter det att ansökan om tillstånd inlämnats för att få tvisten löst.

II. RÄTTSLIG BEDÖMNING

(7) Det bör först klart definieras vilken den typ av trafik som tillståndsansökan gäller enligt de regler och definitioner som var tillämpliga när ansökan gjordes, eftersom ändringar som föranletts av förordning (EG) nr 11/98 har börjat gälla när det här beslutet fattas.

(8) Den erbjudna tjänsten har vissa av linjetrafikens kännetecken enligt artikel 2.1 i förordning (EEG) nr 684/92 eftersom det rör sig om persontransport enligt en tidtabell på bestämda sträckor och passagerare tas upp och sätts av på i förväg fastställda hållplatser. I detta fall kan det dock inte sägas att tjänsten är tillgänglig för alla eftersom den endast erbjuds icke-europeiska turister som har bokat och betalat sin biljett innan de anländer till Europa där tjänsten inte saluförs. Trafiken kan därför inte betraktas som linjetrafik enligt artikel 2.1.1 i förordning (EEG) nr 684/92.

(9) Dessutom skulle trafiken kunna betraktas som speciell reguljär trafik, såsom den definieras i artikel 2.1.2 i förordning (EEG) nr 684/92, under förutsättning att det rör sig om transport av en särskild kategori resande och att andra resande utesluts och icke-europeiska resenärer utgör en särskild kategori resande.

(10) I sin dom av den 30 april 1998 i mål C-47/97 (Clarke & Sons et Ferne) slår Europeiska gemenskapernas domstol fast (4) att vad "gäller kravet på en särskild passagerarkategori i den mening som avses i artikel 2.2 i förordning (EEG) nr 684/92 skall detta tolkas på så sätt att passagerarna måste ha en gemensam egenskap. Denna tolkning följer av de exempel som räknas upp i artikel 2.1.2 i förordning (EEG) nr 684/92, där det är fråga om anställda, elever och studerande och soldater. Det är däremot inte tillräckligt att det handlar om en i förväg bildad grupp passagerare (...). Vad gäller verksamheten i det förevarande fallet skiftar passagerargruppen för varje transport. Passagerarnas enda gemensamma egenskap består i att de har bokat en resa hos samma arrangör. De tillhör alltså inte någon gemensam särskild passagerarkategori." (Punkterna 21, 22 och 23 i skälen.)

(11) I detta fall rör det sig för det första om icke-europeiska resenärer som bokat sin resa genom samma arrangör vilket inte är tillräckligt för att de skall anses ha en gemensam egenskap enligt domstolens tolkning. Dessutom reser inte dessa resenärer regelbundet på samma sätt som de särskilda kategorierna studerande, soldater och anställda som reser mellan hemmet och tjänstgörings-/studieorten. I detta fall reser resenärerna med bussen i en riktning, en gång under säsongen och stannar när de själva vill under några dagar på någon plats på sträckan och återtar sedan resan till en annan bestämmelseort, vilket innebär att gruppen inte vid något tillfälle kan betraktas som homogen. Därför måste den slutsatsen dras att trafiken inte kan betraktas som speciell reguljär trafik.

(12) Det bör även undersökas om denna trafik kan betraktas som pendeltrafik enligt artikel 2.2 i förordning (EEG) nr 684/92. Sådan trafik definieras som trafik i form av upprepade tur- och returresor för befordran mellan en enda avreseort och en enda bestämmelseort av i förväg bildade grupper av passagerare. Varje grupp av passagerare som har gjort utresan tillsammans skall senare tillsammans göra återresan till avreseorten.

Med "avreseort" och "bestämmelseort" avses de platser där resan börjar respektive slutar samt platser inom en radie av 50 km från dessa orter. Förutom på avreseorten och bestämmelseorten får grupper av passagerare tas upp eller släppas av på högst tre ytterligare platser.

När det gäller pendeltrafik avses med en i förväg bildad grupp en grupp för vilken en ansvarig organisation eller person enligt etableringslandets regler har åtagit sig att ingå avtalet eller att svara för den samlade betalningen eller av vilken organisationen eller personen har tagit emot samtliga reservationer och betalningar före avresan.

Den tjänst som erbjuds av företaget Atlas Reizen BV uppfyller inte dessa kriterier eftersom det rör sig om en rundtur och inte flera tur- och returresor, eftersom fler än tre uppehåll förutses, betalningen inte sker kollektivt utan varje resenär bokar och betalar sin egen resa och det inte bildas någon grupp i förväg. När det gäller pendeltrafik med logi som definieras i artikel 2.2.2 krävs även att logi tillhandahålls på bestämmelseorten för minst 80 % av resenärerna vilket inte är fallet när det gäller den aktuella trafiken. Vissa möjligheter till logi finns men på olika orter. Man kan därför dra slutsatsen att den tjänst som erbjuds av företaget Atlas Reizen BV inte kan betraktas som pendeltrafik enligt förordning (EEG) nr 684/92.

(13) I förordning (EEG) nr 684/92 definieras tillfällig trafik som sådan trafik som varken utgör linjetrafik eller pendeltrafik.

(14) Den tjänst som erbjuds av företaget Atlas Reizen BV kan inte klassificeras som rundresor enligt artikel 2.3.1 a. Vid sådana resor skall ett fordon användas för en rundresa för en eller flera i förväg bildade grupper. I detta fall uppfylls inte kraven att ett enda fordon skall användas för rundresan och att det skall vara en resa med en i förväg bildad grupp, eftersom, vilket redan konstaterats, varje resenär själv beslutar om sina etapper och längden på vistelserna. Av dessa skäl kan resorna inte heller klassificeras som resor med i förväg bildade grupper av passagerare och som omfattar logi, enligt definitionen i artikel 2.3.1 b. De kan inte heller betraktas som trafik som anordnas vid särskilda evenemang, t.ex. seminarier, konferenser och kultur- och sportevenemang, enligt artikel 2.3.1 c, eller som sådan trafik som avses i artikel 2.3.1 d, dvs. rundresor där det inte tas upp några nya passagerare under resan. De kan inte heller anses utgöra trafik där resan från avreseorten till bestämmelseorten görs med passagerare och återresan utan passagerare eller trafik som föregås av en resa utan passagerare. De kan dock betraktas som tillfällig övrig trafik enligt artikel 2.3.1 e. Denna typ av trafik definieras där som trafik som inte uppfyller kriterierna i punkterna a-d.

(15) I artikel 2.3.3 i förordning (EEG) nr 684/92 fastställs dessutom följande: "Det förhållandet att trafiken bedrivs med vissa intervaller ändrar inte dess karaktär av tillfällig trafik." I detta fall garanterar företaget Atlas Reizen BV att busstransporter sker varannan dag. Den slutsatsen bör således dras att de resor som erbjuds av Atlas Reizen BV kan betraktas som övrig tillfällig trafik enligt artikel 2.3.1 e i förordning (EEG) nr 684/92.

(16) Enligt artikel 4.4 i samma förordning krävs för sådan övrig tillfällig trafik tillstånd och grunderna för att neka ett sådant tillstånd är desamma som gäller när ett tillstånd för linjetrafik nekas. Dessa grunder anges i artikel 7.4 i förordning (EEG) nr 684/92. Det bör således undersökas om Frankrikes och Italiens motiv för att vägra tillstånd är välgrundade.

(17) Frankrike har nekat tillstånd genom en skrivelse av den 10 april 1998 med hänvisning till att denna ansökan liknar en tidigare ansökan som lämnades in av ett annat nederländskt företag, Vermaat's Autobedrijf BV, den 12 augusti 1997 och som de franska myndigheterna motsatte sig den 10 oktober 1997. Eftersom den nya ansökan om tillstånd har lämnats av ett annat företag, Atlas Reizen BV, kan Frankrike inte avvisa denna ansökan enligt förordning (EEG) nr 684/92 på grund av att den liknar en ansökan från ett annat företag. I artikel 7 i förordning (EEG) nr 684/92 anges på vilka grunder ett tillstånd kan vägras och denna förteckning bör tolkas på ett restriktivt sätt för att rättssäkerheten skall kunna garanteras. Frankrikes motivering kan inte betraktas som ett skäl för att neka tillstånd enligt förordning (EEG) nr 684/92. Frankrike borde ha omprövat de skäl som tidigare angivits för att avvisa tillståndsansökan. Det har inte heller fastställts att en sådan motivering kan användas i det aktuella fallet och såsom ärendet för närvarande ser ut kan denna motivering inte beaktas.

(18) De italienska myndigheterna har givit sitt stöd för ett tillstånd under förutsättning att förbindelserna mellan två eller flera städer i Italien tas bort, eftersom trafiken annars skulle utgöra cabotagetrafik utan tillstånd enligt rådets förordning (EEG) nr 2454/92, vilket innebar att man nekade tillstånd. Det kan dock inte tas hänsyn till detta förhållande eftersom cabotagetrafiken avreglerades när det gäller all tillfällig trafik den 1 januari 1996.

(19) Samråd ägde rum med de berörda medlemsstaterna den 28 oktober 1998. Resultatet av detta samråd blev att de flesta av medlemsstaterna stödde det utkast till beslut som lagts fram av kommissionen, även klassificeringen av trafiken som övrig tillfällig trafik. Det står dock klart att Frankrike fortfarande motsätter sig klassificeringen som övrig tillfällig trafik. Dessutom har flera medlemsstater uttryckt åsikten att delar av de sträckor som trafikeras inom ett land skulle kunna betraktas som cabotagetrafik enligt förordning (EEG) nr 2454/92.

(20) Den ändring av reglerna som infördes genom förordning (EG) nr 11/98 och som har gällt sedan den 11 december 1998 leder inte till någon annan bedömning när det gäller beteckningen tillfällig trafik som konstaterats och de är tillämpliga på den tjänst som utförs av företaget Atlas Reizen BV. Emellertid ändrar de nya reglerna tillträdet till marknaden för denna typ av tjänst eftersom de tillfälliga tjänsterna hädanefter är omgrupperade till en enda kategori och inte längre kräver tillstånd enligt den nya artikel 4.1.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den tjänst som företaget Atlas Reizen BV, beläget i Heemskerk, Nederländerna, erbjuder mellan Belgien, Danmark, Tyskland, Spanien, Frankrike, Italien, Nederländerna, Österrike och Förenade kungariket betecknas som övrig tillfällig trafik i den mening som avses i artikel 2.3.1 e i förordning (EEG) nr 684/92. Sedan bestämmelserna i förordning (EG) nr 11/98, som ändrar förordning (EEG) nr 684/92, började tillämpas krävs inte längre något tillstånd för denna tjänst.

Artikel 2

Detta beslut skall bli gällande inom trettio dagar efter det att de berörda medlemsstaterna har delgivits beslutet.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till Konungariket Belgien, Konungariket Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Konungariket Spanien, Republiken Frankrike, Republiken Italien, Konungariket Nederländerna, Republiken Österrike och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland.

Utfärdat i Bryssel den 25 januari 1999.

På kommissionens vägnar

Neil KINNOCK

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 74, 20.3.1992, s. 1.

(2) EGT L 4, 8.1.1998, s. 1.

(3) EGT L 251, 29.8.1992, s. 1.

(4) REG. 1998, s. I-2147, (punkterna 21, 22 och 23 i skälen).