RESOLUTION FRÅN EKSG:S RÅDGIVANDE KOMMITTÉ OM STATISTIKINSTRUMENTEN INOM KOL- OCH STÅLSEKTORN (enhälligt antagen vid det 338:e sammanträdet den 18 december 1997) (98/C 40/02)

1. EKSG:s RÅDGIVANDE KOMMITTÉ

1.1 erinrar om sina tidigare ståndpunkter gällande aspekter i samband med EKSG-fördragets utgång år 2002 respektive statistikinstrumentens framtid (1). Rådgivande kommittén har konstaterat att EKSG:s statistikinstrument gällande industriella, ekonomiska, handelsrelaterade och sociala frågor - dvs. de instrument som har utarbetats av Eurostat och Europeiska kommissionen i samarbete med kol- och stålindustrin - har visat sig vara värdefulla för alla berörda parter. Önskemål har framförts om att dessa statistikinstrument skall behållas även efter år 2002, med beaktande av konkurrensreglerna. Detta motiveras med att information om investeringsprogram och kapacitetsutveckling ger en insyn som är av stor betydelse vid investeringsbeslut,

1.2 framhåller att i och med EKSG-fördragets utgång försvinner också den rättsliga grund där det fastslås att kommissionen har ansvar för att tillhandahålla statistiska uppgifter samt att samla in sådana uppgifter från de företag som avses i detta fördrag,

1.3 är medveten om att statistikinstrumenten gällande kol- och stålsektorn från och med år 2002 måste baseras på bestämmelserna i EU-fördraget,

1.4 instämmer helt i de önskemål som har framförts från företag, företagsorganisationer och medlemsstaternas regeringar om att nuvarande system för statistikinsamling bör rationaliseras och förenklas, utan att det för den skull går ut över uppgifternas tillämplighet.

2. SYNPUNKTER GÄLLANDE KOL

2.1 Även efter år 2002 kommer det att finnas ett behov av statistiska uppgifter gällande kol. De är oumbärliga för en analys av kolmarknaden i Europeiska unionen, i synnerhet när det gäller företagen inom denna sektor. Dessa uppgifter är också nödvändiga för den energipolitik som förs på EU-nivå såväl som på nationell nivå.

2.2 Kolstatistiken har successivt förändrats. Nuvarande insamlingssystem är det logiska svaret på det behov som finns av signifikanta och jämförbara uppgifter om EU:s energi- och kolmarknad. Kolstatistiken har ett egenvärde för kolsektorn, men ingår av tradition även i energistatistiken, där den har en etablerad ställning.

2.3 Detta system omfattar även andra fasta bränslen, bl.a. brunkol, torv och biomassa.

2.4 Några större förändringar tycks därför inte behövas när det gäller sektorn för kol, som är en av EKSG-fördragets båda huvudprodukter.

3. SYNPUNKTER GÄLLANDE STÅL

3.1 Stålstatistiken är detaljerad och har regelbundet uppdaterats för att hålla jämna steg med utvecklingen. Man har därigenom kunnat nå en hög grad av öppenhet, vilket har resulterat i ett instrument som är mycket användbart för ekonomiska aktörer, politiker och arbetsmarknadens parter.

3.1.1 Att snabbt kunna få tillgång till detaljerade uppgifter är av yttersta vikt för att man skall kunna genomföra analyser och fatta beslut med kännedom om orsakssammanhang och framtidsutsikter.

3.1.2 I dag såväl som i framtiden måste företagen och deras arbetstagare kunna finna sig till rätta i ett klimat som präglas av snabba förändringar och en allt hårdare konkurrens. I framtiden kommer flexibiliteten och anpassningsförmågan att i ännu högre grad bestämmas av informationens kvalitet och hur snabbt denna blir tillgänglig.

3.1.3 Stålindustrin drabbas av kraftiga svängningar i takt med konjunkturcyklerna. För att i tid upptäcka obalans mellan utbud och efterfrågan måste man kunna stödja sig på detaljerade uppgifter rörande alla viktiga områden.

3.1.4 För att bibehålla en balans på medellång och lång sikt måste man ha tillgång till uppgifter som gör det möjligt att förutse riskerna med produktionsöverskott eller överkapacitet. Den pågående omstruktureringen i länderna i Central- och Östeuropa och övriga östländer, där det nästan helt saknas grunduppgifter inom detta område, kommer att behöva iakttas under många år framöver.

3.1.5 Den genomgripande strukturomvandlingen av stålindustrin i Europa och resten av världen kommer att fortskrida, liksom tendensen till marknadsglobalisering. För att en god politik skall kunna föras inom detta område är det nödvändigt med högkvalitativa uppgifter.

3.2 För företagen utgör emellertid insamlingen av statistiska uppgifter också en betydande arbetsbörda. Detta arbete måste ge utdelning så att den information som myndigheter och företag får ta del av är tillförlitlig, aktuell och fullständig.

3.3 Stålindustrin skall inte längre begränsas enbart till EKSG-området, utan framöver även omfatta den första bearbetningsfasen (smidning, rörframställning, omvalsning, tråddragning, dragning, beläggning och profilering) (2). Det kan också vara motiverat att i viss utsträckning inbegripa handeln med stål.

4. NÄR DET GÄLLER FRAMTIDEN FÖR SÅDAN STATISTIK SOM RÖR KOL- OCH STÅLSEKTORN REKOMMENDERAR DÄRFÖR RÅDGIVANDE KOMMITTÉN ATT FÖLJANDE PUNKTER SKALL BEAKTAS:

4.1 Eftersom EKSG-fördraget löper ut om knappt fem år, måste man redan nu försöka finna en ny rättslig grund på basis av EU-fördraget. I detta sammanhang bör största möjliga jämförbarhet på internationell nivå eftersträvas, i synnerhet i förhållande till internationella organisationer som International Energy Agency (IEA), Ekonomiska kommissionen för Europa (ECE) och OECD.

4.2 På samma sätt som kolstatistiken redan har införlivats i energistatistiken, bör EKSG-området utvidgar till att omfatta den första bearbetningsfasen och, om möjligt, även andra basindustrier (t.ex. ferrolegeringsanläggningar, gjuterier), som ofta ställs inför liknande problem som stålindustrin.

4.3 Eurostat och Europeiska kommissionen bör tillsammans med nationella statistikorgan, olika branschorganisationer och företag inbördes komma överens om bästa möjliga sätt att organisera arbetet med att samla in och behandla uppgifter, i syfte att minska arbetsbördan för företag och nationella myndigheter och samtidigt säkerställa de insamlade uppgifternas tillförlitlighet.

4.4 De instrument som man bestämmer sig för att behålla skall tillgodose att företagen får den insyn som behövs för att fatta välgrundade beslut, både på kort sikt gällande handel och på lång sikt gällande strategiska investeringar. Dessa instrument bör också ge såväl arbetsmarknadens parter inom kol- och stålsektorn som de olika regeringarna den information de behöver för att genomföra arbetsmarknads- och socialpolitiken. Redan nu bör länderna i Central- och Östeuropa gradvis börja använda sig av Europeiska unionens statistikinstrument för kol och stål. I detta syfte bör följande åtgärder vidtas:

4.4.1 Detaljerade uppgifter om de berörda industriernas verksamhet skall finnas tillgängliga så snart som möjligt efter insamlingsperiodens slut. Dessa uppgifter bör täcka följande områden: råvaror, energi, produktion, sysselsättning, order, leveranser, handel med utlandet samt lageromsättning. Vid behov skulle ett system med preliminära uppgifter kunna tillämpas innan de slutgiltiga uppgifterna offentliggörs, för att marknadens aktörer skall kunna jämföra nuläget med konjunkturcyklerna och bygga sitt handlande på faktaunderlag.

4.4.2 Företagen skall få tillgång till alla signifikanta uppgifter om strukturella och tekniska förändringar samt marknadens och produktionskapacitetens utveckling på lång och medellång sikt för att därigenom kunna utforma en långsiktig investerings- och utvecklingspolitik.

4.4.3 När det gäller sociala aspekter skall de tekniska instrumenten kompletteras med uppgifter om sysselsättning och personalstruktur, vilket även omfattar arbetsolyckor i någon lämplig form.

4.5 EKSG:s rådgivande kommitté uppmanar kommissionen att, i samråd med berörda ekonomiska och sociala aktörer, göra en översyn av statistikinstrumenten för kol och stål i enlighet med ovannämnda principer.

(1) EGT C 206, 11.8.1995, s. 7.

(2) Grupp 27.1, 27.2 och 27.3 i NACE motsvarar i grova drag kapitel 72 och 73 i Harmoniserade systemet för beskrivning och kodifiering av varor och tjänster.