RÅDETS REKOMMENDATION av den 24 september 1998 om utvecklingen av konkurrenskraften hos den europeiska industrin för audiovisuella tjänster och informationstjänster genom främjande av nationella system för att uppnå en jämförbar och effektiv skyddsnivå för minderåriga och för den mänskliga värdigheten (98/560/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 130 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2), och

av följande skäl:

(1) Kommissionen antog grönboken om skydd av minderåriga och mänsklig värdighet i samband med audiovisuella tjänster och informationstjänster den 16 oktober 1996 och rådet ställde sig positivt till den vid sitt möte den 16 december 1996.

(2) Europaparlamentet (3), Ekonomiska och sociala kommittén (4) och Regionkommittén (5) har alla antagit yttranden om grönboken.

(3) Kommissionen förelade rådet slutsatserna från samrådsförfarandet vid dess möte den 30 juni 1977 och dessa välkomnades enhälligt.

(4) Kommissionen antog den 16 oktober 1996 ett meddelande om olagligt eller skadligt material på Internet. Rådet och företrädare för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, antog den 17 februari 1997 en resolution om olagligt och skadligt material på Internet (6). Europaparlamentet antog den 24 april 1997 ett yttrande om kommissionens meddelande om olagligt och skadligt material på Internet. Detta arbete fortgår som ett komplement till den föreliggande rekommendationen, eftersom det rör alla former av olagligt och skadligt innehåll särskilt på Internet.

(5) Denna rekommendation avser särskilt frågor om skydd av minderåriga och mänsklig värdighet i samband med audiovisuella tjänster och informationstjänster som görs tillgängliga för allmänheten, oavsett spridningssätt (såsom radio- och TV-sändningar, privata direktanslutna tjänster eller tjänster på Internet).

(6) För att främja konkurrenskraften hos industrin för audiovisuella tjänster och informationstjänster och dess anpassning till teknisk utveckling och strukturförändringar är det av avgörande betydelse att användarna informeras, medvetandegörs och utbildas. Detta är också en förutsättning för att Europas medborgare fullt ut skall kunna bli delaktiga i informationssamhället. Därför bör, utöver åtgärder för skydd av minderåriga och för att bekämpa olagligt innehåll som är kränkande för den mänskliga värdigheten, en laglig och ansvarsfull användning av informations- och kommunikationstjänster uppmuntras, bland annat genom utövande av föräldrakontroll.

(7) I Europaparlamentets och rådets direktiv 97/36/EG av den 30 juni 1997 om ändring av rådets direktiv 89/552/EEG om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television (7), särskilt i artiklarna 22, 22 a och 22 b i detta, fastställs en hel rad åtgärder inriktade på skydd av minderåriga i samband med TV-sändningar för att säkerställa fri rörlighet för TV-sändningar.

(8) Utvecklingen av audiovisuella tjänster och informationstjänster är av ytterst betydelse för Europa med hänsyn till deras betydande potential på områdena utbildning, tillgång till information och kultur, ekonomisk utveckling och skapande av arbetstillfällen.

(9) För att till fullo kunna utnyttja denna potential krävs det att det finns en framgångsrik och innovativ industri inom gemenskapen. Det åligger i första hand företagen att trygga och stärka sin konkurrenskraft, i förekommande fall med stöd av de offentliga myndigheterna.

(10) Skyddet av vissa viktiga allmänna intressen, i synnerhet skyddet av minderåriga och den mänskliga värdigheten, bidrar till att skapa det förtroendefulla klimat som behövs för att fullt ut utnyttja alla de möjligheter som industrin för audiovisuella tjänster och informationstjänster har, genom att hindren för utveckling och full konkurrenskraft hos denna industri undanröjs.

(11) Den allmänna konkurrenskraften i den europeiska industrin för audiovisuella tjänster och informationstjänster kommer att förbättras genom skapandet av ett klimat som främjar samarbete mellan företagen inom denna sektor i frågor som gäller skyddet av minderåriga och den mänskliga värdigheten.

(12) Det finns vissa tekniska förutsättningar för att möjliggöra en hög skyddsnivå för de viktiga allmänna intressen som berörs ovan, i synnerhet skyddet av minderåriga och den mänskliga värdigheten, och följaktligen att samtliga användare kan godta dessa tjänster.

(13) Det är därför viktigt att stimulera företagen att utveckla ett nationellt system för självreglering genom samarbete dem emellan och med andra berörda parter. Självregleringen kan vara ett redskap för företagen för att själva snabbt anpassa sig till den allt snabbare tekniska utvecklingen och marknadens globalisering.

(14) Det skydd av allmänna intressen som eftersträvas på detta sätt måste ligga inom ramen för de grundläggande principer om privatlivets helgd och yttrandefrihet som de kommer till uttryck i artiklarna 8 och 10 i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och så som de genom artikel F.2 i Fördraget om Europeiska unionen och i domstolens rättspraxis erkänns som allmänna principer för gemenskapsrätten.

(15) Alla inskränkningar av dessa rättigheter och friheter måste vara icke-diskriminerande, nödvändiga för att uppnå det eftersträvade målet samt stå i fullständig proportion till de begränsningar de medför.

(16) Kommunikationsnätens globala karaktär gör ett internationellt perspektiv nödvändigt när det gäller frågan om skydd av minderåriga och den mänskliga värdigheten inom de audiovisuella tjänsterna och informationstjänsterna. I detta sammanhang skulle en utveckling av ett gemensamt vägledande ramverk på europeisk nivå göra det möjligt både att främja europeiska värden och att lämna ett avgörande bidrag till den internationella debatten.

(17) Det är av grundläggande betydelse att skilja mellan frågor som rör olagligt innehåll som kränker den mänskliga värdigheten och frågor som rör ett lagligt innehåll men som kan orsaka minderåriga skada genom att påverka deras fysiska, psykiska eller moraliska utveckling. Dessa två typer av problem kan kräva skilda tillvägagångssätt och olika lösningar.

(18) I medlemsstaternas nationella lagstiftning fastställs regler och principer för skydd av minderåriga och den mänskliga värdigheten men dessa återspeglar kulturella särdrag och skillnader i uppfattning nationellt och lokalt. Mot denna bakgrund måste särskild uppmärksamhet ägnas åt tillämpningen av subsidiaritetsprincipen.

(19) Med tanke på kommunikationsnätens transnationella karaktär skulle de nationella åtgärderna bli mer effektiva på gemenskapsnivå genom samordning av nationella initiativ, och de organ som har ansvaret för genomförandet av dessa, i enlighet med de berörda parternas respektive ansvar och funktioner och genom utveckling av samarbetet och utbyte av goda metoder på relevanta områden.

(20) Som en kompletterande åtgärd, och utan att på något vis åsidosätta det relevanta regelverket på nationell nivå och gemenskapsnivå, skulle en mer omfattande självreglering bland operatörerna kunna bidra till att konkreta lösningar snabbt tillämpas på de problem som rör skydd av minderåriga och den mänskliga värdigheten samtidigt som den flexibilitet som är nödvändig för att ta hänsyn till den snabba utvecklingen inom audiovisuella tjänster och informationstjänster bibehålls.

(21) Gemenskapens bidrag, vars syfte är att komplettera medlemsstaternas åtgärder till skydd för minderåriga och den mänskliga värdigheten inom de audiovisuella tjänsterna och informationstjänsterna, bör bygga på ett fullt utnyttjande av befintliga instrument.

(22) Det bör finnas en nära samordning av de olika relevanta initiativ som utförs parallellt med uppföljningen av grönboken, i synnerhet arbetet med uppföljningen av meddelandet "Olagligt och skadligt material på Internet", inklusive den resolution som antogs av rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, den 17 februari 1997, Europaparlamentets resolution från 1997 och de två arbetsgruppsrapporter som förelades rådet den 28 november 1996 och den 27 juni 1997, arbete som utförts i enlighet med bestämmelserna i artikel 22 b i rådets direktiv 89/552/EEG av den 3 oktober 1989 om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television (8) samt arbetet på området för samarbete i rättsliga och inrikes frågor.

(23) Genomförandet av denna rekommendation kommer att ske i nära samordning med genomförandet av varje ny åtgärd som arbetet med uppföljningen av kommissionens meddelande "Olagligt och skadligt material på Internet" kan leda fram till.

I. HÄRIGENOM

REKOMMENDERAS medlemsstaterna att utveckla ett förtroendefullt klimat som kommer att främja utvecklingen av industrin för audiovisuella tjänster och informationstjänster genom

1. att som ett komplement till regelverket främja inrättandet på frivillig grund av nationella system för skydd av minderåriga och den mänskliga värdigheten inom de audiovisuella tjänsterna och informationstjänsterna genom

- att, i enlighet med nationella traditioner och praxis, stimulera berörda parter (t.ex. användare, konsumenter, företag och myndigheter) att delta i utarbetandet, genomförandet och utvärderingen av nationella åtgärder på de områden som omfattas av denna rekommendation,

- att upprätta ett nationellt system för självreglering för operatörer som tillhandahåller direktanslutna tjänster med beaktande av de riktlinjer och metoder som beskrivs i bilagan,

- samarbete på gemenskapsnivå för att utveckla metoder för en jämförbar utvärdering,

2. att stimulera programföretag som står under deras jurisdiktion att på frivillig grund bedriva forskning och prova ut nya sätt att skydda minderåriga och informera tittarna, som ett komplement till regelverken om radio- och TV-sändningar på nationell nivå och gemenskapsnivå,

3. att, om det är lämpligt och genomförbart, vidta effektiva åtgärder för att minska potentiella hinder för utvecklingen av industrin för direktanslutna tjänster samtidigt som kampen fortsätts mot ett olagligt innehåll som kränker den mänskliga värdigheten genom

- att hantera anmälningar och översända nödvändiga uppgifter om påstått olagligt innehåll till de berörda myndigheterna på nationell nivå,

- transnationellt samarbete mellan systemen för hanteringen av anmälningar, för att göra nationella åtgärder effektivare,

4. att, för att stimulera utnyttjandet av den tekniska utvecklingen och, i överensstämmelse med och utöver nuvarande rättsliga och andra åtgärder som avser radio- och TV-tjänster och i nära samarbete med berörda parter, främja

- åtgärder för att göra det möjligt för minderåriga att använda sig av direktanslutna audiovisuella tjänster och informationstjänster på ett ansvarsfullt sätt, särskilt genom att öka medvetenheten hos föräldrar, pedagoger och lärare om de nya tjänsternas möjligheter och om de medel med vilka de kan göras säkra för minderåriga,

- åtgärder för att, om det är lämpligt och nödvändigt, göra det lättare att känna igen och få tillgång till innehåll och tjänster av hög kvalitet för minderåriga, bland annat genom att tillhandahålla uppkoppling på läroanstalter och offentliga platser.

II. REKOMMENDERAS berörda branscher och övriga parter

1. att samarbeta, i enlighet med nationella traditioner och praxis, med de berörda myndigheterna för att skapa strukturer som representerar samtliga berörda parter på nationell nivå, i syfte att bland annat underlätta deltagande i samordning på europeisk och internationell nivå inom de områden som omfattas av denna rekommendation,

2. att samarbeta vid utarbetandet av uppförandekoder för skydd av minderåriga och den mänskliga värdigheten som gäller tillhandahållandet av direktanslutna tjänster, bland annat för att skapa en miljö som gynnar utvecklingen av nya tjänster, med beaktande av de principer och metoder som beskrivs i bilagan,

3. att, när det gäller radio- och TV-tjänster, på frivillig grund utveckla och utprova nya sätt att skydda minderåriga och informera tittarna för att främja innovation samtidigt som detta skydd förbättras,

4. att utveckla positiva åtgärder som gynnar minderåriga, bland annat initiativ i syfte att underlätta bredare tillgång för dem till de audiovisuella tjänsterna och informationstjänsterna, och samtidigt se till att innehåll som kan vara skadligt undviks,

5. att delta i regelbunden uppföljning och utvärdering av de initiativ som genomförs på nationell nivå i samband med att denna rekommendation tillämpas.

III. UPPMANAS kommissionen

1. att, när det är lämpligt, med hjälp av nuvarande finansiella gemenskapsinstrument underlätta såväl skapandet av nätverk mellan de organ vilka ansvarar för utarbetande och genomförande av nationella system för självreglering som utbytet av erfarenheter och goda metoder på gemenskapsnivå, särskilt när det gäller innovativa förfaringssätt, mellan medlemsstaterna och berörda parter inom de olika områden som omfattas av denna rekommendation,

2. att främja samarbete och utbyte av erfarenheter och goda metoder mellan strukturerna för självreglering och för hanteringen av anmälningar i syfte att utveckla ett förtroendefullt klimat genom att bekämpa distribution av direktanslutna audiovisuella tjänster och informationstjänster med olagligt innehåll som kränker den mänskliga värdigheten,

3. att tillsammans med medlemsstaterna främja internationellt samarbete inom de olika områden som omfattas av denna rekommendation, särskilt genom utbyte av erfarenheter och goda metoder mellan operatörer och andra berörda parter inom gemenskapen och deras partner i andra regioner i världen,

4. att tillsammans med behöriga nationella myndigheter utveckla en metod för utvärdering av de åtgärder som vidtagits med tillämpning av denna rekommendation, med särskild uppmärksamhet på utvärdering av det mervärde som samarbetet på gemenskapsnivå kan tillföra och två år efter antagandet av denna rekommendation överlämna en utvärderingsrapport om dess verkan till Europaparlamentet och rådet.

Utfärdad i Bryssel den 24 september 1998.

På rådets vägnar

J. FARNLEITNER

Ordförande

(1) Yttrandet avgivet den 13 maj 1998 (ännu inte offentliggjort i EGT).

(2) EGT C 214, 10.7.1998, s. 25.

(3) EGT C 339, 10.11.1997, s. 420.

(4) EGT C 287, 22.9.1997, s. 11.

(5) EGT C 215, 16.7.1997, s. 37.

(6) EGT C 70, 6.3.1997, s. 1.

(7) EGT L 202, 30.7.1997, s. 60.

(8) EGT L 298, 17.10.1989, s. 23. Direktivet ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 97/36/EG (EGT L 202, 30.7.1997, s. 60).

BILAGA

VÄGLEDANDE RIKTLINJER FÖR ATT PÅ NATIONELL NIVÅ GENOMFÖRA ETT SYSTEM FÖR SJÄLVREGLERING I SYFTE ATT SKYDDA MINDERÅRIGA OCH DEN MÄNSKLIGA VÄRDIGHETEN INOM DIREKTANSLUTNA AUDIOVISUELLA TJÄNSTER OCH INFORMATIONSTJÄNSTER

Syfte

Dessa riktlinjer syftar till att utveckla ett förtroendefullt klimat när det gäller industrin för direktanslutna audiovisuella tjänster och informationstjänster genom att säkerställa en bred enhetlighet på gemenskapsnivå när operatörer och andra berörda parter utarbetar nationella system för självreglering i syfte att skydda minderåriga och den mänskliga värdigheten. De tjänster som omfattas av dessa riktlinjer är sådana som tillhandahålls på distans, på elektronisk väg. De inbegriper inte radio- och TV-tjänster som omfattas av rådets direktiv 89/552/EEG eller radiosändningar. Det innehåll som det är fråga om är sådant som görs tillgängligt för allmänheten snarare än meddelanden av privat karaktär.

En sådan enhetlighet kommer att göra självregleringsprocessen mer effektiv och utgöra en grund för de berörda parternas nödvändiga transnationella samarbete.

Samtidigt som självregleringsprocessens frivilliga karaktär beaktas (dess syfte är i första hand att komplettera befintlig lagstiftning) och medlemsstaternas skillnader i tillvägagångssätt och uppfattning respekteras, gäller dessa riktlinjer fyra huvudinslag i ett nationellt system för självreglering, nämligen

- samråd med och deltagande av berörda parter,

- uppförandekod(er),

- nationella organ för att underlätta samarbete på gemenskapsnivå, och

- nationell utvärdering av systemen för självreglering.

1. SAMRÅD MED OCH DELTAGANDE AV BERÖRDA PARTER

Syftet är att säkerställa att man vid utarbetandet, genomförandet och utvärderingen av ett nationellt system för självreglering kan dra nytta av ett deltagande fullt ut av berörda parter, såsom offentliga myndigheter, användare, konsumenter och företag som direkt eller indirekt är engagerade i de olika industrierna för audiovisuella tjänster och direktanslutna informationstjänster. Det ansvar och de åligganden som faller på var och en av de berörda parterna bör klart fastställas.

Självregleringens frivilliga karaktär innebär att accepterandet av och effektiviteten i ett nationellt system för självreglering är beroende av i hur hög grad berörda parter aktivt samarbetar när det gäller att utarbeta, tillämpa och utvärdera det.

Alla berörda parter bör också bidra till det mer långsiktiga arbetet, som utvecklingen av gemensamma redskap eller principer (t.ex. för innehållsdeklaration) eller planering av stödåtgärder (t.ex. för information, medvetandegörande och utbildning).

2. UPPFÖRANDEKOD(ER)

2.1 Allmänt

Syftet är att inom det nationella systemet för självreglering utarbeta grundläggande regler som står i strikt proportion till det eftersträvade målet; dessa regler bör samlas i en eller flera uppförandekoder som omfattar åtminstone de kategorier som anges i punkt 2.2 nedan och som frivilligt antas och tillämpas av de operatörer (dvs. i första hand företagen) som berörs.

När dessa regler utarbetas bör följande beaktas:

- Mångfalden av tjänster och funktioner som utförs av olika slags operatörer (tillhandahållare av nät, tillträde, tjänster, innehåll osv.) och deras respektive ansvarsområden.

- Mångfalden av miljöer och program som de direktanslutna tjänsterna erbjuder (öppna och slutna nät, programmens varierande grad av interaktivitet).

Mot bakgrund av ovanstående kan operatörerna behöva en eller flera uppförandekoder.

Med tanke på denna mångfald bör de regler som utformas bedömas (vad gäller reglernas proportionalitet) mot bakgrund av

- principerna om yttrandefrihet, privatlivets helgd samt fri rörlighet för tjänster,

- principen om teknisk och ekonomisk genomförbarhet, med tanke på att det övergripande målet är att utveckla informationssamhället i Europa.

2.2 Uppförandekodens (-kodernas) innehåll

Uppförandekoden (-koderna) bör omfatta följande:

2.2.1 Skydd av minderåriga

Syfte: Att ge minderåriga möjlighet till en ansvarsfull användning av direktanslutna tjänster och undvika att de utan medgivande från deras föräldrar eller lärare får tillgång till innehåll som är lagligt men som kan skada deras fysiska, psykiska eller moraliska utveckling. Utöver samordnade åtgärder för att utbilda minderåriga och öka deras medvetenhet bör detta omfatta fastställandet av vissa standarder inom följande områden:

a) Information till användare

Syfte: Som ett led i främjandet av en ansvarsfull användning av näten bör tillhandahållare av direktanslutna tjänster i möjligaste mån informera användarna om alla risker med innehållet i vissa av de direktanslutna tjänsterna samt om vilka lämpliga sätt att skydda sig som står till förfogande.

Uppförandekoderna bör exempelvis ta upp frågan om grundläggande regler när det gäller vilken slags information som skall göras tillgänglig för användarna, när informationen skall ges och i vilken form den skall meddelas. De lämpligaste tillfällena för lämnandet av informationen bör väljas (vid försäljning av teknisk utrustning, när avtal med användare ingås, på webbplatser osv.).

b) Presentation av innehåll som är lagligt men som kan skada minderåriga

Syfte: I möjligaste mån bör innehåll som är lagligt men som kan skada minderåriga eller påverka deras fysiska, psykiska eller moraliska utveckling presenteras på ett sådant sätt att användarna ges grundläggande information om dess potentiellt skadliga inverkan på minderåriga.

Uppförandekoderna bör därför exempelvis ta upp frågan om grundläggande regler för de företag som tillhandahåller berörda direktanslutna tjänster samt för användare och tillhandahållare av deras innehåll; i reglerna bör anges enligt vilka villkor utbjudande och spridning av innehåll som kan vara skadligt för minderåriga i möjligaste mån bör omfattas av skyddsåtgärder som

- en varningssida, en ljus- eller ljudsignal,

- beskrivande märkning och/eller klassificering av innehållet,

- system för att kontrollera användarnas ålder.

I detta sammanhang bör särskild prioritet ges åt skyddssystem som används vid presentationen av innehåll som är lagligt men uppenbarligen kan väntas vara skadligt för minderåriga, till exempel pornografi eller våld.

c) Stöd till föräldrakontroll

Syfte: I möjligaste mån bör föräldrar, lärare och andra som utövar tillsyn inom detta område ha tillgång till redskap som är lätta att använda och flexibla så att minderåriga under deras ansvar, utan att målet med utbildningen förfelas, kan få tillgång till tjänsterna även på egen hand.

Uppförandekoderna bör exempelvis ta upp frågan om grundläggande regler för på vilka villkor ytterligare redskap eller tjänster kan göras tillgängliga för användarna så att föräldrakontroll underlättas, bl.a.

- filterprogram som kan installeras och aktiveras av användaren,

- möjligheter till att filtret aktiveras på slutanvändarens begäran av tjänsternas operatörer på högre nivå (till exempel genom att ge begränsad tillgång till på förhand angivna webbplatser eller allmänt tillträde till tjänsterna).

d) Hantering av anmälningar (telefonjour)

Syfte: Att främja en effektiv behandling av anmälningar mot innehåll som inte följer reglerna om skydd för minderåriga och/eller överträder uppförandekoden.

Uppförandekoderna bör exempelvis ta upp frågan om grundläggande regler för behandling av anmälningar och stimulera operatörerna att tillhandahålla de administrativa redskap och strukturer som behövs för att anmälningar skall kunna sändas in och tas emot utan svårigheter (telefon, e-post, fax) samt införa förfaranden för att hantera anmälningar (information till tillhandahållare av innehåll, utbyte av information mellan operatörer, svar på anmälningar osv.).

2.2.2 Skydd av den mänskliga värdigheten

Syfte: Att främja effektiva åtgärder i kampen mot olagligt innehåll som är kränkande för den mänskliga värdigheten.

a) Information till användare

Syfte: I möjligaste mån bör användarna klart och tydligt informeras om de risker det innebär att använda direktanslutna tjänster som tillhandahållare av innehåll så att en laglig och ansvarsfull användning av näten främjas.

Uppförandekoder bör exempelvis ta upp frågan om grundläggande regler för vilken slags information som skall göras tillgänglig, när informationen skall ges och i vilken form den skall meddelas.

b) Hantering av anmälningar (telefonjour)

Syfte: Att främja en effektiv hantering av anmälningar mot olagligt innehåll som kränker den mänskliga värdigheten och som sprids via audiovisuella tjänster och direktanslutna tjänster, i enlighet med det ansvar och de åligganden som faller på var och en av de berörda parterna, för att därigenom minska omfattningen av olagligt innehåll samt missbruk av näten.

Uppförandekoderna bör exempelvis ta upp frågan om grundläggande regler för behandling av anmälningar och stimulera operatörerna att tillhandahålla de administrativa redskap och strukturer som behövs för att anmälningar skall kunna sändas in och tas emot utan svårigheter (telefon, e-post, fax) samt införa förfaranden för att hantera anmälningar (information till tillhandahållare av innehåll, utbyte av information mellan operatörer, svar på anmälningar osv.).

c) Samarbete mellan operatörer och rättsliga myndigheter samt polismyndigheter

Syfte: Att, i enlighet med de berörda parternas ansvarsområden och arbetsuppgifter, säkerställa ett effektivt samarbete mellan operatörer och rättsliga myndigheter samt polismyndigheter inom medlemsstaterna i kampen mot produktion och spridning via audiovisuella tjänster och direktanslutna tjänster av olagligt innehåll som kränker den mänskliga värdigheten.

Uppförandekoderna bör exempelvis ta upp frågan om grundläggande regler när det gäller former för samarbete mellan operatörer och behöriga offentliga myndigheter med iakttagande av proportionalitetsprincipen och respekten för yttrandefriheten samt tillämpliga nationella rättsliga bestämmelser.

2.2.3 Överträdelser av uppförandekoderna

Syfte: Att stärka uppförandekodens (-kodernas) trovärdighet, med beaktande av dess frivilliga karaktär, genom att införa avskräckande åtgärder som står i proportion till överträdelsernas art. I detta sammanhang bör möjlighet till överklagande- och medlingsförfaranden ges när så är lämpligt.

Lämpliga bestämmelser för detta område bör tas med i uppförandekoden.

3. NATIONELLA ORGAN FÖR ATT UNDERLÄTTA SAMARBETE PÅ GEMENSKAPSNIVÅ

Syfte: Att underlätta samarbete på gemenskapsnivå (utbyta erfarenheter och goda metoder; arbeta tillsammans) via kontakter mellan relevanta strukturer inom medlemsstaterna i överensstämmelse med deras nationella arbetsuppgifter och ansvarsområden. Sådana strukturer kan också möjliggöra ett vidgat internationellt samarbete.

Samarbete på europeisk nivå innebär följande:

- Samarbete mellan berörda parter

Samtliga parter som deltar i utformningen av det nationella systemet för självreglering anmodas att inrätta ett representativt organ på nationell nivå för att underlätta utbyte av erfarenheter och goda metoder samt att arbeta tillsammans på gemenskapsnivå och internationell nivå.

- Samarbete mellan nationella strukturer för hantering av anmälningar

För att underlätta och utveckla samarbetet på europeisk och internationell nivå anmodas de parter som deltar i ett effektivt system för hantering av anmälningar att inrätta en nationell kontaktpunkt för att stärka samarbetet i kampen mot olagligt innehåll, underlätta utbyte av erfarenheter och goda metoder samt förbättra en laglig och ansvarsfull användning av näten.

4. UTVÄRDERING AV SYSTEM FÖR SJÄLVREGLERING

Syftet är att möjliggöra regelbundna utvärderingar av systemet för självreglering på nationell nivå, bedöma i vad mån det faktiskt skyddar de allmänna intressena i fråga, mäta hur det lyckats uppnå sina syften samt gradvis anpassa det till marknadens, teknikens och användarmönstrens förändringar.

De berörda parterna ombeds att inrätta ett system för utvärdering på nationell nivå så att de kan följa de framsteg som görs när det gäller att förverkliga systemet för självreglering. Detta bör beakta lämpligt samarbete på europeisk nivå, bland annat när det gäller utveckling av metoder för en jämförbar utvärdering.