RÅDETS BESLUT av den 15 oktober 1998 om kompletterande makroekonomiskt stöd till Ukraina (98/592/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 235 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (2), och

av följande skäl:

Kommissionen rådfrågade Monetära kommittén innan den lade fram sitt förslag.

Ukraina genomför grundläggande politiska och ekonomiska reformer och gör betydande ansträngningar för att införa marknadsekonomi.

Ukraina och Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater har undertecknat ett partnerskaps- och samarbetsavtal som kommer att bidra till utvecklingen av ett fullt utvecklat samarbete.

Ukrainas myndigheter har begärt ekonomiskt stöd från de internationella finansinstituten, gemenskapen och andra bilaterala bidragsgivare.

Ukraina har överenskommit med Internationella valutafonden (IMF) om ett makroekonomiskt program för perioden juli 1998-juni 2001 vilket skall stödjas av en utvidgad lånemöjlighet (EFF) på omkring 2,3 miljarder US-dollar. Världsbanken förväntas också under programperioden ge Ukraina politikbaserade lån i storleksordningen 2,1 miljarder US-dollar.

Utöver den finansiering som förmodas kunna erhållas från IMF och Världsbanken och efter avdrag för åtaganden som ännu inte betalats ut från bilaterala bidragsgivare enligt tidigare program, kvarstår en brist på 2,2 miljarder US-dollar som måste täckas under programperioden för att stödja de politiska mål som är kopplade till regeringens reformarbete. Kompletterande offentliga och privata bidrag väntas från andra bilaterala bidragsgivare.

Genom beslut 94/940/EG (3) och 95/442/EG (4) godkände rådet makroekonomiskt stöd till Ukraina på maximalt 285 miljoner ecu som stöd till tidigare makroekonomiska program. Ytterligare offentliga bidrag krävs dock inom ramen för det nuvarande programmet för att stödja betalningsbalansen, förstärka valutareserven samt underlätta den nödvändiga strukturella anpassningen av landet.

Att bevilja Ukraina ytterligare ett långfristigt gemenskapslån är en lämplig åtgärd för att minska landets ekonomiska förpliktelser gentemot utlandet.

De ukrainska myndigheterna, G7-gruppen och Europeiska unionen har, inom ramen för det samförståndsavtal som undertecknades den 21 december 1995, gjort åtaganden som syftar till en stängning av kärnkraftverket i Tjernobyl till år 2000.

Gemenskapslånet bör förvaltas av kommissionen.

För antagandet av detta beslut tillhandahåller fördraget inga andra befogenheter än dem enligt artikel 235.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1) Gemenskapen skall bevilja Ukraina ett långfristigt lån på ett kapitalbelopp om högst 150 miljoner ecu och med en löptid på högst tio år i syfte att säkerställa en hållbar jämvikt i betalningsbalansen, förstärka landets valutareserv och underlätta genomförandet av nödvändiga strukturreformer.

2) I detta syfte bemyndigas kommissionen att på Europeiska gemenskapens vägnar låna upp nödvändiga medel, vilka skall ställas till Ukrainas förfogande i form av ett lån.

3) Detta lån skall förvaltas av kommissionen i nära samråd med Monetära kommittén och på ett sätt som är förenligt med alla de avtal som ingåtts mellan IMF och Ukraina.

Artikel 2

1) Kommissionen bemyndigas att efter samråd med Monetära kommittén avtala med de ukrainska myndigheterna om vilka villkor för den ekonomiska politiken som skall kopplas till lånet. Dessa villkor skall vara förenliga med de avtal som avses i artikel 1.3.

2) Kommissionen skall regelbundet, i samarbete med Monetära kommittén och i nära samordning med IMF, kontrollera att Ukrainas ekonomiska politik överensstämmer med syftet med detta lån och att lånevillkoren uppfylls.

Artikel 3

1) Lånet skall ställas till Ukrainas förfogande i minst två utbetalningar. Med förbehåll för bestämmelserna i artikel 2 skall den första utbetalningen göras under förutsättning av tillfredsställande resultat för det makroekonomiska program för Ukraina som skall avtalas med IMF inom ramen för den nuvarande utvidgade lånemöjligheten (EFF) eller något efterföljande avtal om ytterligare krediter.

2) Med förbehåll för bestämmelserna i artikel 2 skall den/de påföljande utbetalningen/utbetalningarna göras under förutsättning av en tillfredsställande fortsättning på de arrangemang som avses i punkt 1, dock tidigast tre månader efter den första utbetalningen.

3) Medlen skall utbetalas till Ukrainas centralbank.

Artikel 4

1) De upplånings- och utlåningstransaktioner som avses i artikel 1 skall genomföras med användande av samma avvecklingsdag och får inte utsätta gemenskapen för några risker vad gäller omvandling av löptider, växelkurser eller räntesatser, eller för någon annan kommersiell risk.

2) Om Ukraina begär det skall kommissionen vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att en klausul om återbetalning i förtid införs i lånevillkoren och att den kan utnyttjas.

3) På begäran av Ukraina och när omständigheterna medger en förbättring av räntesatserna för lånen, får kommissionen refinansiera hela eller en del av sin ursprungliga upplåning eller ändra motsvarande finansiella villkor. Refinansierings- eller ändringsåtgärder skall genomföras i enlighet med de villkor som anges i punkt 1 och får inte innebära att den genomsnittliga löptiden för upplåningen i fråga förlängs eller att beloppet ökas, uttryckt i den aktuella växelkursen, för det kapital som är utestående på dagen för refinansieringen eller ändringen av de finansiella villkoren.

4) Alla omkostnader som kommissionen ådrar sig för ingående och genomförande av transaktioner i enlighet med detta beslut skall bäras av Ukraina.

5) Monetära kommittén skall minst en gång om året informeras om hur de transaktioner som avses i punkterna 2 och 3 utvecklas.

Artikel 5

Minst en gång om året skall kommissionen till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport med en utvärdering av genomförandet av detta beslut.

Utfärdat i Bryssel den 15 oktober 1998.

På rådets vägnar

W. SCHÜSSEL

Ordförande

(1) EGT C 386, 20.12.1997, s. 10.

(2) EGT C 80, 16.3.1998, s. 29.

(3) EGT L 366, 31.12.1994, s. 32.

(4) EGT L 258, 28.10.1995, s. 63.