EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT nr 1692/96/EG av den 23 juli 1996 om gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 129d första stycket i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (3),

i enlighet med det i artikel 189b i fördraget angivna förfarandet (4), och

med beaktande av följande:

1. Upprättandet och utbyggnaden av transeuropeiska nät bidrar till förverkligandet av viktiga mål för gemenskapen, t.ex. att säkerställa den gemensamma marknadens funktion och stärkandet av den ekonomiska och sociala sammanhållningen.

2. Upprättandet och utbyggnaden av transeuropeiska nät inom transportsektorn i hela gemenskapen har även som särskilda mål att säkerställa en varaktig framkomlighet för personer och varor under bästa möjliga betingelser i socialt, säkerhets- och miljöhänseende samt att integrera alla transportslag med beaktande av deras komparativa fördelar; skapandet av sysselsättning är en av de möjliga konsekvenserna av det transeuropeiska nätet.

3. Kommissionens vitbok om utvecklingen av en gemensam transportpolitik rekommenderar ett optimalt utnyttjande av befintlig kapacitet, integrering av samtliga nät för olika transportslag i ett transeuropeiskt nät för transporter på vägar, järnvägar, inre vattenvägar, med flyg och till sjöss av såväl gods som passagerare, samt för kombinerade transporter.

4. Närsjöfart kan bland annat bidra till att avlasta transportvägarna på land.

5. En integrering av näten på europeisk nivå kan endast ske genom en gradvis utbyggnad genom att transportslagen länkas samman för ett effektivare utnyttjande av de olika transportslagens inneboende fördelar.

6. För att uppnå dessa mål krävs en orienterande gemenskapsåtgärd med iakttagande av subsidiaritetsprincipen. Det är lämpligt att fastställa huvudlinjerna och prioriteringarna för den planerade gemenskapsåtgärden inom området för transeuropeiska transportnät.

7. Det är nödvändigt att fastställa de projekt av gemensamt intresse som motsvarar målen och ingår i de fastställda prioriteringarna. Endast projekt med potentiell ekonomisk livskraft bör tas i beaktande.

8. Vid genomförande av projekt av gemensamt intresse måste medlemsstaterna ta hänsyn till miljöskyddet genom studier av projektens inverkan på miljön i enlighet med rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om utvärdering av vissa offentliga och privata projekts inverkan på miljön (5) och genom tillämpning av rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (6).

9. Tillstånd till vissa offentliga och privata projekt som kan ha märkbar inverkan på miljön bör inte ges förrän efter en förhandsbedömning av de märkbara återverkningar som dessa projekt kan ha på miljön med iakttagande av gällande gemenskapsbestämmelser.

10. Projekt av gemensamt intresse bör fastställas, inte bara vad gäller de olika transportslagen i ett multimodalt perspektiv, utan även beträffande systemen för trafikstyrning och trafikinformation till trafikanterna samt systemen för positionsbestämning och navigering.

11. Detta beslut syftar bland annat till att fastställa dessa projekt av gemensamt intresse; dessa projekt fastställs i bilaga I, bilaga II och i den normativa delen av detta beslut; Europeiska rådet i Essen lade särskild vikt vid fjorton av dessa projekt.

12. Kommissionen bör vartannat år överlämna en rapport om genomförandet av detta beslut och vart femte år en rapport där det anges om riktlinjerna behöver revideras.

13. En kommitté bör inrättas vid kommissionen som särskilt skall biträda denna vid dess granskning av dessa riktlinjers genomförande och utveckling.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVSNITT 1 ALLMÄNNA PRINCIPER

Artikel 1 Syfte

1. Detta beslut syftar till att fastställa de riktlinjer som täcker målsättningarna, prioriteringarna och huvudlinjerna i de planerade åtgärderna på området för det transeuropeiska transportnätet. Dessa riktlinjer fastställer projekt av gemensamt intresse vars genomförande bör bidra till en utbyggnad av nätet på gemenskapsnivå.

2. De riktlinjer som avses i punkt 1 bildar en allmän referensram som skall främja medlemsstaternas och, vid behov, gemenskapens åtgärder vid genomförandet av projekt av gemensamt intresse vilkas syfte är att säkerställa det transeuropeiska transportnätets sammanhållning, samtrafikförmåga och driftskompatibilitet samt att göra det tillgängligt. Dessa projekt utgör ett gemensamt mål vars genomförande beror på hur pass långt de framskridit och om ekonomiska resurser finns disponibla, utan att en medlemsstats eller gemenskapens ekonomiska åtaganden påverkas. Riktlinjerna skall även syfta till att underlätta åtaganden från den privata sektorn.

3. Väsentliga krav vad gäller

- det transeuropeiska transportnätets driftskompatibilitet,

- telematiken för transporterna och därmed sammanhängande tjänster

skall fastställas i enlighet med fördraget, men särskilt.

Artikel 2 Mål

1. Det transeuropeiska transportnätet skall gradvis införas på gemenskapsnivå fram till år 2010 genom att infrastrukturnät för land-, sjö- och lufttransporter integreras i enlighet med översiktsplanerna på kartorna i bilaga I eller specifikationerna i bilaga II.

2. Nätet skall

a) inom ett område utan inre gränser och under bästa möjliga sociala och säkerhetsmässiga betingelser, säkerställa en varaktig framkomlighet för personer och varor samtidigt som det bidrar till förverkligandet av gemenskapens mål, särskilt vad gäller miljö och konkurrens, samt bidra till att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen,

b) erbjuda användarna en infrastruktur av hög kvalitet under acceptabla ekonomiska villkor,

c) inbegripa samtliga transportslag med beaktande av deras komparativa fördelar,

d) medge ett optimalt utnyttjande av befintlig kapacitet,

e) vara driftskompatibelt i så stor utsträckning som möjligt inom de olika transportsätten och gynna ett kombinerat utnyttjande av olika transportsätt,

f) vara ekonomiskt livskraftigt i så stor utsträckning som möjligt,

g) täcka gemenskapens medlemsstaters hela territorium så att den allmänna tillgängligheten underlättas, knyta samman öar, randområden och inlandsområden med gemenskapens centrala områden samt förena de stora tätorterna och gemenskapens regioner utan flaskhalsar,

h) kunna förbindas med näten i staterna i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA), länderna i Central- och Östeuropa samt medelhavsländerna samtidigt som möjligheten till driftskompatibilitet och tillgänglighet till dessa nät främjas i den utsträckning som svarar mot gemenskapens intressen.

Artikel 3 Nätets omfattning

1. Det transeuropeiska nätet omfattar transportinfrastruktur liksom trafikstyrnings-, positionsbestämnings- och navigeringssystem.

2. Transportinfrastrukturerna omfattar vägnät, järnvägsnät och nät av inre vattenvägar, kusthamnar och inlandshamnar, flygplatser och andra förbindelsepunkter.

3. Trafikstyrnings-, positionsbestämnings- och navigeringssystemen omfattar sådana tekniska, data- och telekommunikationsinstallationer som krävs för att nätet skall fungera samstämmigt och trafiken styras effektivt.

Artikel 4 Huvudlinjerna i åtgärdsprogrammet

Gemenskapens huvudlinjer i åtgärdsprogrammet omfattar

a) utarbetande och revidering av översiktsplanerna över näten,

b) fastställande av projekt av gemensamt intresse,

c) utbyggnad av det befintliga nätet,

c) främjande av nätets driftskompatibilitet,

e) bästa möjliga kombination av transportsätt, även upprättande av centra för samtrafik som för frakttrafikens del i möjligaste mån bör vara placerade utanför stadskärnorna för att möjliggöra att de kombinerade transporterna fungerar effektivt,

f) strävan efter sammanhängande och kompletterande finansiella insatser i överensstämmelse med de regler som gäller för varje finansiellt instrument,

g) verksamhet på forsknings- och utvecklingsområdet,

h) samarbete och slutande av lämpliga avtal med tredje land som berörs av nätutbyggnaden,

i) åtgärder som stimulerar medlemsstaterna och internationella organisationer att prioritera de mål som gemenskapen strävar mot,

j) främjande av ett kontinuerligt samarbete mellan berörda parter,

k) alla andra åtgärder som visar sig nödvändiga för att uppnå de mål som anges i artikel 2.

Artikel 5 Prioriteringar

Åtgärdsprogrammets prioriteringar gäller, med beaktande av de mål som anges i artikel 2,

a) skapande och utbyggnad av förbindelser, viktiga förbindelselänkar och utveckling av samtrafikförmåga som gör det möjligt att avlägsna flaskhalsar, färdigställa avsnitt som saknas och komplettera de stora förbindelselederna,

b) skapande och utveckling av infrastrukturer för nätets tillgänglighet för att kunna knyta samman öar, inlandsområden och randområden med gemenskapens centrala regioner,

c) optimal kombination och integrering av olika transportslag,

d) integrering av miljödimensionen i förverkligandet och utvecklingen av nätet,

e) successiv samordning av de olika delarna av nätet,

f) optimering av den befintliga infrastrukturens kapacitet och effektivitet,

g) upprättande och iordningställande av förbindelsepunkter för samtrafik och anordningar för överföring av gods mellan olika transportslag,

h) förbättring av nätets säkerhet och driftsäkerhet,

i) utveckling och installation av system för styrning och kontroll av trafiken på nätet samt för information till nätets användare i syfte att få till stånd ett optimalt utnyttjande av infrastrukturen,

j) genomförande av studier som bidrar till att förbättra utformningen och utbyggnaden av det transeuropeiska transportnätet.

Artikel 6 Nät i tredje land

Det kommer att beslutas från fall till fall och i enlighet med tillämpliga förfaranden i fördraget om gemenskapen skall främja projekt av gemensamt intresse liksom nätens samtrafikförmåga och driftskompatibilitet för att säkerställa samstämmigheten mellan näten i tredje land och det transeuropeiska transportnätet.

Artikel 7 Projekt av gemensamt intresse

1. Med iakttagande av bestämmelserna i fördraget, särskilt konkurrensreglerna, skall varje projekt betraktas som projekt av gemensamt intresse som

- uppfyller de mål som anges i artikel 2,

- avser ett sådant nät som beskrivs i artikel 3,

- inryms i de prioriteringar som anges i artikel 5, och

- uppvisar en potentiell ekonomisk livskraft på grundval av analyser av samhällsekonomiska kostnader och nytta.

2. Varje projekt skall beröra en sådan del av nätet som beskrivs i artiklarna 9 17 och i synnerhet

- avse de förbindelser som fastställs i kartorna i bilaga I, och/eller

- motsvara de specifikationer eller kriterier som anges i bilaga II.

3. Medlemsstaterna skall vidta alla åtgärder som de bedömer nödvändiga inom ramen för de principer som anges i artikel 1.2.

Artikel 8 Skydd av miljön

1. Vid utarbetandet och genomförandet av projekt skall medlemsstaterna ta hänsyn till skyddet av miljön genom att företa utvärderingar av miljökonsekvenserna av de projekt av gemensamt intresse som skall genomföras, enligt rådets direktiv 85/337/EEG och med tillämpning av rådets direktiv 92/43/EEG.

2. Kommissionen

a) skall utveckla lämpliga analysmetoder i syfte att göra en strategisk utvärdering av hela nätets påverkan på miljön,

b) skall utveckla lämpliga analysmetoder för de korridorer som täcker alla berörda transportsätt utan att det påverkar bestämningen av korridorerna själva. Vid utarbetandet av begreppet korridor bör hänsyn tas till nödvändigheten av att binda samman alla medlemsstater och regioner med det transeuropeiska transportnätet och särskilt nödvändigheten att förbinda öar, inlandsområden och randområden med gemenskapens centrala områden.

Resultatet av dessa arbeten skal vid behov beaktas av kommissionen i dess rapport om de riktlinjer som anges i artikel 21, i syfte att förverkliga de i artikel 2 uttryckta målen.

AVSNITT 2 VÄGNÄTET

Artikel 9 Beskrivning

1. Det transeuropeiska vägnätet består av motorvägar och vägar av hög standard, befintliga, nya eller sådana som skall byggas ut, och som

- spelar en viktig roll i fjärrtrafiken, eller

- fungerar som förbifarter vid större städer och tätortsområden utefter nätets delsträckor, eller

- sörjer för samtrafikförmåga med andra transportslag, eller

- förbinder inlandsområden och randområden med gemenskapens centrala områden.

2. Nätet skall garantera användarna en hög, jämn och kontinuerlig nivå på service, komfort och säkerhet.

3. Nätet omfattar infrastruktur för trafikstyrning och trafikinformation till användarna och bygger på ett aktivt samarbete mellan europeiska, nationella och regionala trafikstyrningssystem.

AVSNITT 3 JÄRNVÄGSNÄTET

Artikel 10 Beskrivning

1. Järnvägsnätet består av höghastighetsjärnvägsnätet och det konventionella järnvägsnätet.

2. Höghastighetsnätet består av

- banor särskilt konstruerade för höghastighet och utrustade med ny eller befintlig teknik för hastigheter på i allmänhet 250 km/tim eller däröver,

- banor särskilt anpassade för höghastighet och utrustade för hastigheter på cirka 200 km/tim,

- banor särskilt anpassade för höghastighet och av specifik karaktär på grund av topografiska förhållanden, terräng eller stadsbebyggelse, där hastigheten måste anpassas från fall till fall.

Detta nät utgörs av de banor som anges i bilaga I som höghastighetsbanor eller järnvägsbanor som anpassats för höghastighet.

3. Det konventionella järnvägsnätet består av banor för konventionell järnvägstransport inklusive de järnvägsförbindelser för kombinerade transporter som avses i artikel 14.

4. Järnvägsnätet

- spelar en viktig roll i fjärrjärnvägstrafiken med gods och passagerare,

- spelar en viktig roll för driften av kombinerade fjärrtransporter,

- möjliggör samtrafikförmåga med näten för andra transportslag och tillgång till regionala och lokala järnvägsnät.

5. Järnvägsnätet erbjuder användarna en hög kvalitets- och säkerhetsnivå, tack vare sin kontinuitet och en gradvis införd driftskompatibilitet, som erhålls bl.a. genom teknisk överensstämmelse och ett samstämmigt trafikledningssystem.

AVSNITT 4 NÄTET FÖR INRE VATTENVÄGAR OCH INLANDSHAMNAR

Artikel 11 Beskrivning

1. Det transeuropeiska nätet för inre vattenvägar består av floder och kanaler samt olika bifloder och förgreningar som binder samman dessa. Det möjliggör särskilt att industriregioner och större tätbebyggda områden länkas samman och förbinds med hamnarna.

2. Nätets vattenvägar skall uppfylla minst de tekniska krav som gäller för vattenvägar av klass IV, som medger passage av 80 85 m långa och 9,5 m breda fartyg eller pråmar. Om vattenvägar som ingår i nätet skall moderniseras eller anläggas bör de tekniska kraven motsvara minst klass IV och dessutom medge senare uppgradering till klass Va/Vb samt på tillfredsställande sätt medge passage av fartyg som används vid kombinerade transporter. Inre vattenvägar av klass Va skall medge passage av 110 m långa och 11,40 m breda fartyg eller pråmar medan klass Vb skall medge passage av 172 185 m långa och 11,40 m breda pråmar.

3. Inlandshamnarna utgör en del av nätet, särskilt som förbindelsepunkter mellan sådana inre vattenvägar som avses i punkt 2 och andra transportslag.

4. Nätet omfattar infrastrukturen för trafikstyrningen.

AVSNITT 5 KUSTHAMNAR

Artikel 12 Beskrivning

Kusthamnarna gör det möjligt att utveckla sjötransporten och utgör öarnas trafikförbindelsepunkter till sjöss samt fungerar som förbindelsepunkter mellan sjötransport och övriga transportslag. De erbjuder aktörerna inom transportsektorn utrustning och tjänster. Hamnarnas infrastruktur erbjuder en rad transporttjänster för passagerare och gods, förbindelser inom gemenskapen liksom mellan denna och tredje land, färjetrafik inbegripet, samt närsjöfart och sjöfart på längre sträckor, inklusive kusttrafik.

AVSNITT 6 FLYGPLATSER

Artikel 13 Beskrivning

1. Det transeuropeiska flygplatsnätet består av flygplatser, som är belägna på gemenskapens territorium, är öppna för kommersiell flygtrafik och uppfyller kriterierna i bilaga II. Dessa flygplatser skall klassificeras olika beroende på omfattning och slag av trafik som de ombesörjer samt vilken funktion de fyller i nätet. De möjliggör en utveckling av flygförbindelserna och samtrafikförmågan mellan flygtransporter och övriga transportslag.

2. De internationella knutpunkterna och gemenskapsknutpunkterna utgör kärnan i det transeuropeiska flygplatsnätet. Förbindelserna mellan gemenskapen och resten av världen tryggas till största delen av de internationella knutpunkterna. Gemenskapsknutpunkterna säkerställer framför allt förbindelser inom gemenskapen, eftersom förbindelser utanför gemenskapen fortfarande är en mindre del av deras verksamhet. Regionala knutpunkter och anslutningspunkter underlättar tillgängligheten till nätets centrala delar eller bidrar till att isolerade områden och randområden görs tillgängliga.

AVSNITT 7 NÄTET FÖR KOMBINERADE TRANSPORTER

Artikel 14 Beskrivning

1. Det transeuropeiska nätet för kombinerade transporter omfattar

- järnvägar och inre vattenvägar som lämpar sig för kombinerad transport samt sjövägar som tillsammans med eventuella inledande och/eller avslutande vägsträckor möjliggör långväga transporter av gods,

- anläggningar som möjliggör överföring av gods mellan järnvägar, inre vattenvägar, sjövägar och vägar,

- lämplig rullande materiel av provisorisk natur om ännu inte anpassad infrastruktur kräver detta.

AVSNITT 8 TRAFIKSTYRNINGS- OCH INFORMATIONSNÄTET FÖR SJÖTRAFIKEN

Artikel 15 Beskrivning

För att säkerställa en hög nivå på sjötrafikens säkerhet och effektivitet samt på miljöskyddet i havsområden som lyder under gemenskapens medlemsstater omfattar det transeuropeiska trafikstyrnings- och informationsnätet för sjötrafiken

- trafikstyrningssystem för trafiken till sjöss, längs kuster eller i hamnar,

- system för positionsbestämning av fartyg,

- rapporteringssystem för fartyg som transporterar farligt eller förorenande gods,

- kommunikationssystem för nödsignalering och säkerhet till sjöss.

AVSNITT 9 FLYGTRAFIKLEDNINGSNÄTET

Artikel 16 Beskrivning

Det transeuropeiska nätet för flygtrafikledning omfattar det luftrum som är avsatt för allmän flygtrafik, flygrutter, hjälp till flygnavigering, planerings- och styrsystem för trafikflödena och kontrollsystem för flygtrafiken (kontrollcentraler, övervaknings- och kommunikationsutrustning) som krävs för en säker och effektiv flygtrafik i det europeiska luftrummet.

AVSNITT 10 POSITIONSBESTÄMNINGS- OCH NAVIGERINGSNÄTET

Artikel 17 Beskrivning

Det transeuropeiska nätet för positionsbestämnings- och navigeringssystem omfattar positionsbestämnings- och navigeringssystem via satellit och de system som anges inom ramen för den framtida europeiska planen för radionavigering. Dessa system erbjuder positionsbestämnings- och navigeringstjänster, som kan användas säkert och effektivt för samtliga transportslag.

AVSNITT 11 GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

Artikel 18 Kommitté för utbyte av information och rapportering

1. Medlemsstaterna skall regelbundet till kommissionen överlämna nationella planer och program som de utarbetat om utbyggnaden av det transeuropeiska transportnätet, särskilt om de projekt av gemensamt intresse som fastställs genom detta beslut.

2. Vid kommissionen skall en kommitté för det transeuropeiska transportnätet, nedan kallad "kommittén", inrättas. Den skall bestå av företrädare för medlemsstaterna och ha en företrädare för kommissionen som ordförande. Kommittén skall ansvara för utbyte av information om de planer och program som medlemsstaterna överlämnar och om alla frågor som gäller utbyggnaden av det transeuropeiska transportnätet.

3. Kommissionen skall vartannat år till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén rapportera om genomförandet av de riktlinjer som beskrivs i detta beslut.

Vid upprättandet av rapporten skall kommissionen biträdas av den i punkt 2 avsedda kommittén.

Artikel 19 Särskilda projekt

I bilaga III återfinns upplysningsvis de projekt som fastställs i bilagorna I och II och av övriga bestämmelser i detta beslut, vid vilka Europeiska rådet i Essen lade särskild vikt.

Artikel 20 Kombinerade transporter och trafikstyrning

Bland de andra projekt av gemensamt intresse som återfinns i bilagorna I och II, är det lämpligt att med särskild uppmärksamhet överväga dem som rör kombinerade transporter och ny trafikstyrningsteknik inför nätets färdigställande.

Artikel 21 Revidering av riktlinjerna

1. Kommissionen skall, vart femte år efter detta besluts ikraftträdande och första gången före den 1 juli 1999, förelägga Europaparlamentet och rådet en rapport där det anges om riktlinjerna bör anpassas till den ekonomiska och tekniska utvecklingen på transportområdet, särskilt beträffande järnvägstransporterna.

Vid utarbetandet av denna rapport skall kommissionen biträdas av den kommitté som avses i artikel 18.

2. Kommissionen skall, i förekommande fall, lägga fram lämpliga förslag som följd av den rapport som avses i punkt 1.

Artikel 22 Upphävande

Rådets beslut 78/174/EEG av den 20 februari 1978 om inrättande av ett samrådsförfarande och tillsättande av en kommitté för transportinfrastrukturer (7) skall upphävas.

Artikel 23

Detta beslut träder i kraft dagen efter dess offentliggörande i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 24

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 23 juli 1996.

På Europaparlamentets vägnar

K. HÄNSCH

Ordförande

På rådets vägnar

M. LOWRY

Ordförande

(1) EGT nr C 220, 8.8.1994, s. 1 och EGT nr C 97, 20.4.1995, s. 1.

(2) EGT nr C 397, 31.12.1994, s. 23.

(3) EGT nr C 210, 14.8.1995, s. 34.

(4) Europaparlamentets yttrande av den 18 maj 1995 (EGT nr C 151, 19.6.1995, s. 234), rådets gemensamma ståndpunkt av den 28 september 1995 (EGT nr C 331, 8.12.1995, s. 1) och Europaparlamentets beslut av den 13 december 1995 (ännu inte offentliggjort i EGT). Rådets beslut av den 15 juli 1996 och Europaparlamentets beslut av den 17 juli 1996 (ännu inte offentliggjort i EGT).

(5) EGT nr L 175, 5.7.1985, s. 40.

(6) EGT nr L 206, 22.7.1992, s. 7.

(7) EGT nr L 54, 25.2.1978, s. 16.

BILAGA I

ÖVERSIKTSPLANER MED KARTOR (1*)

Avsnitt 2: Vägnätet

2.0. Europa

2.1. Belgien/Luxemburg

2.2. Danmark

2.3. Tyskland

2.4. Grekland

2.5. Spanien

2.6. Frankrike

2.7. Irland

2.8. Italien

2.9. Nederländerna

2.10. Österrike

2.11. Portugal

2.12. Finland

2.13. Sverige

2.14. Förenade kungariket

Avsnitt 3: Järnvägsnätet

3.0. Europa

3.1. Belgien

3.2. Danmark

3.3. Tyskland

3.4. Grekland

3.5. Spanien

3.6. Frankrike

3.7. Irland

3.8. Italien

3.9. Luxemburg

3.10. Nederländerna

3.11. Österrike

3.12. Portugal

3.13. Finland

3.14. Sverige

3.15. Förenade kungariket

Avsnitt 4: Nätet för inre vattenvägar

4. Europa

Avsnitt 5: Kusthamnar

Projekt av gemensamt intresse som berör kusthamnarna har i detta beslut fastställts enligt de kriterier som återges i bilaga II och kan placeras i vilken hamn som helst i någon av gemenskapens medlemsstater. Med tanke på det omöjliga i att återge samtliga hamnar på en karta, innehåller denna bilaga I ingen karta över kusthamnarna.

Avsnitt 6: Flygplatser

6.0. Europa

6.1. Belgien/Danmark/Tyskland/Luxemburg/ Nederländerna/Österrike

6.2. Grekland

6.3. Spanien/Portugal

6.4. Frankrike

6.5. Irland/Förenade kungariket

6.6. Italien

6.7. Finland/Sverige

Avsnitt 7: Nät för kombinerade transporter

7.1. A. Järnvägar

B. Järnvägar i stor skala

7.2. Inre vattenvägar

OBS: Termen "planerad" i förklaringen till kartorna täcker alla faser i ett infrastrukturprojekt av gemensamt intresse från de första utredningarna till och med utförandet.

AVSNITT 2 VÄGNÄTET

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

AVSNITT 3 JÄRNVÄGSNÄTET

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

AVSNITT 4 NÄTET FÖR INRE VATTENVÄGAR

>Hänvisning till film>

AVSNITT 6 FLYGPLATSERNA

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

AVSNITT 7 NÄTET FÖR KOMBINERADE TRANSPORTER

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

(1*) Kartorna refererar till motsvarande avsnitt i beslutets artikeldel och/eller bilaga II.

BILAGA II

KRITERIER OCH SPECIFIKATIONER FÖR PROJEKT AV GEMENSAMT INTRESSE (1)

Avsnitt 2: Vägnätet

Avsnitt 3: Järnvägsnätet

Avsnitt 4: Nätet för inre vattenvägar och inlandshamnar

Avsnitt 5: Kusthamnarna

Avsnitt 6: Flygplatserna

Avsnitt 7: Nätet för kombinerade transporter

Avsnitt 8: Trafikstyrnings- och informationsnätet för sjötrafiken

Avsnitt 9: Flygtrafikledningsnätet

Avsnitt 10: Positionsbestämnings- och navigeringsnätet

Avsnitt 2 Vägnätet

Utöver de projekt som hänför sig till de förbindelser som anges i bilaga I, betraktas som projekt av gemensamt intresse varje infrastrukturprojekt som rör dessa förbindelser och som gäller följande:

A. Utbyggnad av nätet, i synnerhet

- breddning av motorvägar eller utbyggnad av vägar av hög standard,

- anläggning eller utbyggnad av förbifartsleder utanför städer eller utanför områden med stadsbebyggelse,

- förbättring av driftskompatibiliteten mellan de nationella näten.

B. Utbyggnad av trafikstyrnings- och trafikinformationssystem, i synnerhet

- installation av telematikinfrastruktur för insamling av trafikdata,

- utbyggnad av trafikinformations- och trafikkontrollcentraler, inbegripet informationsutbyte mellan olika länders trafikinformationscentraler,

- installation av väginformationssystem, särskilt RDS-TMC-systemet (2),

- teknisk driftskompatibilitet mellan olika telematikinfrastrukturer.

Avsnitt 3 Järnvägsnätet

Utöver de projekt som hänför sig till de förbindelser som anges i bilaga I, betraktas som projekt av gemensamt intresse varje infrastrukturprojekt som rör dessa förbindelser och som gäller

- driftskompatibilitet mellan de transeuropeiska järnvägsnäten,

- samtrafikförmåga med nät av andra transportslag.

Avsnitt 4 Nätet för inre vattenvägar och inlandshamnar

Inlandshamnar

Utöver de projekt som hänför sig till de förbindelser som anges i bilaga I, betraktas som projekt av gemensamt intresse varje infrastrukturprojekt

A. som omfattar inlandshamnar i den mening som anges i artikel 11.3 vilka uppfyller samtliga följande villkor:

1. De skall vara belägna vid nätet för inre vattenvägar i enlighet med planen i bilaga I.

2. De skall ha samtrafikförmåga med andra transeuropeiska nät.

3. De skall ha anläggningar för omlastning av gods, i synnerhet

- omlastningscentraler,

- containerterminaler,

- roll-on/roll-off-installationer.

B. och som motsvarar en eller flera av följande kategorier:

1. Tillgänglighet till hamnen från inre vattenvägar.

2. Hamninfrastruktur inne i hamnområdet.

3. Annan transportinfrastruktur inne i hamnområdet.

4. Annan transportinfrastruktur som förbinder hamnen med olika delar av det transeuropeiska transportnätet.

Trafikstyrning

Som projekt av gemensamt intresse betraktas varje infrastrukturprojekt som avser särskilt

- ett system av signalering och för styrning av fartyg, särskilt fartyg som transporterar farligt eller förorenande gods,

- kommunikationssystem för nödsituationer och för säkerhet på inre vattenvägar.

Avsnitt 5 Kusthamnarna

1. Projektkategorier av gemensamt intresse avseende hamninfrastruktur och därmed sammanhängande infrastruktur

Projekt för hamn- eller därmed sammanhängande infrastruktur skall falla under en eller flera av följande kategorier:

A. Tillgänglighet från hav eller inre vattenvägar, inklusive utgifter för isbrytarutrustning under vintern.

B. Hamninfrastruktur inne i hamnområdet.

C. Infrastruktur för landtransport inne i hamnområdet.

D. Infrastruktur för landtransport som förbinder hamnen med olika delar av det transeuropeiska transportnätet.

2. Mål för projekten

Projekt som rör infrastruktur av gemensamt intresse avseende hamnar och därmed sammanhängande infrastruktur skall ha som enda eller gemensamt mål att

- underlätta utvecklingen av handelsutbytet inom gemenskapen och handelsutbytet mellan gemenskapen och resten av världen,

- bidra till att rörligheten permanentas genom att avlasta överbelastade trafikkorridorer till lands och minska kostnaderna för de externa europeiska transporterna genom att t.ex. öka sjöfartens andel av den totala trafiken, i synnerhet genom att främja kustsjöfarten,

- förbättra tillgängligheten och stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen i Europeiska gemenskapen genom att främja utvecklingen av sjöfartsförbindelserna inom gemenskapen och genom att rikta särskild uppmärksamhet mot gemenskapens öar och randområden,

- göra de hamnar i Östersjön som är belägna på ungefär 60 grader nordlig latitud eller norr därom, och som vanligtvis är blockerade av is under vintern, ständigt tillgängliga.

3. Särskilda villkor som skall uppfyllas

Projekten skall bidra till att

- integrera trafiken i ett transeuropeiskt transportnät eller i en kombinerad transportkedja,

eller

- utveckla användningen av icke miljöförstörande transportslag.

Avsnitt 6 Flygplatserna

I. Kriterier för val av flygplatser av gemensamt intresse

Flygplatser av gemensamt intresse skall uppfylla kriterierna för en av följande förbindelsepunkter:

1. Internationella knutpunkter omfattar

- varje flygplats eller flygplatssystem (3) där

- det årliga passagerarantalet är minst 5 000 000 minus 10 %, eller

- det årliga antalet kommersiella flygningar är minst 100 000, eller

- den årliga fraktvolymen är minst 150 000 ton, eller

- det årliga passagerarantalet från tredje länder är minst 1 000 000,

eller

- varje ny flygplats som anläggs för att ersätta en existerande internationell flygplats som inte kan byggas ut ytterligare på plats.

2. Gemenskapsknutpunkter omfattar

- alla flygplatser eller flygplatssystem där

- det årliga passagerarantalet omfattar mellan 1 000 000 minus 10 % och 4 499 999, eller

- den årliga fraktvolymen omfattar mellan 50 000 och 149 999 ton, eller

- det årliga passagerarantalet omfattar mellan 500 000 och 899 999 och där minst 30 % av trafiken utgörs av utrikesflyg, eller

- det årliga passagerarantalet omfattar mellan 300 000 och 899 999 och som är belägna utanför det europeiska fastlandet med ett avstånd på mer än 500 km till närmaste internationella flygplats,

eller

- varje ny flygplats som anläggs för att ersätta en existerande gemenskapsknutpunkt som inte kan byggas ut ytterligare på sin nuvarande plats.

3. Regionala knutpunkter och anknytningspunkter omfattar alla flygplatser där

- det årliga passagerarantalet omfattar mellan 500 000 och 899 999 och där utrikesflyget uppgår till mindre än 30 %, eller

- det årliga passagerarantalet omfattar mellan 250 000 minus 10 % och 499 999, eller

- den årliga fraktvolymen omfattar mellan 10 000 och 49 999 ton, eller

- flygplatsen ligger på en ö i en medlemsstat, eller

- flygplatsen ligger i ett av gemenskapens inlandsområden och erbjuder kommersiella tjänster med flygplan som har en högsta startvikt på över 10 ton.

En flygplats anses ligga i ett inlandsområde när närmaste internationella flygplats eller gemenskapsflygplats ligger längre bort än 100 km fågelvägen. Detta avstånd kan undantagsvis reduceras till 75 km om åtkomstförhållandena är särskilt besvärliga på grund av terrängens eller landtransportinfrastrukturens beskaffenhet.

II. Specifikationer för projekt av gemensamt intresse avseende flygplatsnätet

Som projekt av gemensamt intresse betraktas varje projekt som uppfyller följande specifikationer:

>Plats för tabell>

Avsnitt 7 Nätet för kombinerade transporter

Utöver de projekt som hänför sig till de förbindelser som anges i bilaga I, betraktas som projekt av gemensamt intresse varje projekt som rör dessa förbindelser och som gäller

- anläggning eller utbyggnad av infrastruktur för järnvägar eller inre vattenvägar i avsikt att göra det tekniskt möjligt och ekonomiskt lönsamt att transportera laster i kombinerade transportkedjor,

- anläggning eller utbyggnad av centraler för omlastning mellan olika landtransportformer, inbegripet installering av omlastningsanordningar, både fasta och flyttbara,

- utbyggnad av hamnområden för att utveckla eller förbättra omlastning av containrar mellan sjötransport och järnväg, inre vattenvägar eller vägar,

- järnvägstransportmateriel som är speciellt anpassad till kombinerade transporter när infrastrukturen så kräver, i synnerhet med hänsyn till omkostnaderna för en eventuell utbyggnad av denna infrastruktur, och med reservation för att användningen av materielen skall vara sammankopplad med infrastrukturen i fråga och att de berörda näringsidkarna skall kunna dra fördel av den på samma villkor.

Avsnitt 8 Trafikstyrnings- och informationsnätet för sjötrafiken

Som projekt av gemensamt intresse betraktas varje projekt som

- ingår i gemenskapspolitikens mål för säkerhet till sjöss, eller

- är avsett att genomföra Internationella sjöfartsorganisationens (IMO:s) internationella konventioner och resolutioner om säkerhet till havs och som är inriktade på att

- genomföra gemenskapssystemet för anmälning av fartyg som är på väg till eller från hamnar i gemenskapen eller som är på genomresa längs gemenskapens kuster, med hjälp av ett elektroniskt system för datautbyte av information, som också omfattar dataöverföring mellan fartyg och landbaserade transponderinstallationer; särskilt intresse fästs vid elektroniska system för datautbyte (EDI), som innefattar inbyggda kompatibla gränssnitt,

- utveckla och förbättra landstationer som ingår i radionavigationssystemet LORAN-C,

- utveckla eller förbättra styrnings- och informationssystemet för sjö-, kust- och hamntrafik (STM) och deras inbördes samtrafikförmåga för en säkrare och effektivare övervakning och styrning av sjötrafiken, i synnerhet i områden där trafiken möts, trafiken är tät eller känslig i miljöhänseende,

- utveckla verktyg för att förbättra kunskapen om trafiken: databaser över trafikflödet och olyckor till havs, utveckling av European Permanent Traffic Observatory (EPTO), ett verktyg för trafikflödesanalys,

- utveckla infrastruktur och utrustning för att därigenom kunna bidra till genomförandet av det världsomspännande systemet för fartyg i sjönöd och säkerhet till havs (SMDSM),

- förstärka telematiksystem för datautbyte inom ramen för hamnstatens fartygkontroll.

Avsnitt 9 Flygtrafikledningsnätet

Som projekt av gemensamt intresse betraktas varje projekt som medverkar till att öka systemets kapacitet och optimerar användningen av det, som bidrar till att harmonisera och integrera åtgärder och rutiner för de olika nationella flygplatserna och som överensstämmer med gällande internationell standard, som fastställts av Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) och av de behöriga europeiska organen, med särskild hänsyn tagen till det arbete som utförs i Europeiska organisationen för luftfartssäkerhet (Eurocontrol).

Dessa projekt omfattar

- studier över bättre användning av luftrummet av de olika användarna samt införandet av ett sammanhängande och effektivt system för flygrutter,

- planering och styrning av flygtrafikflödet i avsikt att förbättra förhållandet mellan utbud och efterfrågan och för att utnyttja den disponibla kontrollkapaciteten på bästa möjliga sätt,

- studier och arbeten som är nödvändiga för att harmonisera åtgärder och rutiner i avsikt att integrera de olika tjänsteleverantörerna, bl.a. med beaktande av de riktlinjer som antagits inom Europeiska konferensen för civil luftfart (ECAC),

- förbättring av systemets produktivitet, bl.a. genom ett datoriserat stöd för flygkontroll och system för upptäckt och lösning av möjliga risksituationer,

- bidra till införandet av kommunikations-, navigerings- och övervakningsutrustning som är nödvändig för flygtrafikkontrollen, inbegripet främjande av ny teknik, i synnerhet satelliter och digitala dataförbindelser i den mån detta tillåter att de gemensamma europeiska specifikationerna följs.

Avsnitt 10 Positionsbestämnings- och navigeringsnätet

Som projekt av gemensamt intresse betraktas varje projekt för att ansluta alla flygplatser till den framtida europeiska radionavigeringsplanen och införa ett överordnat positionsbestämnings- och navigeringssystem via satellit som kan integreras i följande struktur:

- En kontrollcentral som omfattar ett behandlings- och kontrollsystem.

- Ett nät av landbaserade navigeringsstationer.

- Ett rymdsegment som består av satelliter som gör det möjligt att sända navigeringssignaler.

- Ett nät av övervakningsstationer.

(1) Dessa kriterier och specifikationer hänför sig till motsvarande avsnitt i beslutets artikeldel och/eller i bilaga I.

(2) Ett radiobaserat digitalt trafikinformationssystem, där det allmänna flödet av meddelanden kan avpassas efter den enskilda trafikantens behov.

(3) Flygplatssystem: EGT nr L 240, 24.8.1992, s. 14.

BILAGA III

FÖRTECKNING ÖVER FJORTON PROJEKT FASTSTÄLLDA AV EUROPEISKA RÅDET I ESSEN DEN 9 10 DECEMBER 1994

1. Höghastighetståg/kombinerad transport norr söder

Nürnberg Erfurt Halle/Leipzig Berlin

Brennerleden: Verona München

2. Höghastighetståg (Paris) Bryssel Köln Amsterdam London

Belgien: fransk-belgiska gränsen Bryssel Liège belgisk-tyska gränsen

Bryssel belgisk-nederländska gränsen

Förenade kungariket: London tillfart till tunnel under Engelska kanalen

Nederländerna: belgisk-nederländska gränsen Rotterdam Amsterdam

Tyskland: (Aachen) G27 Köln Rhen/Main

3. Höghastighetståg söder

Madrid Barcelona Perpignan Montpellier

Madrid Vitoria Dax

4. Höghastighetståg öster

Paris Metz Strasbourg Appenweier (Karlsruhe), därav avsnittet Metz Saarbrücken Mannheim och Metz Luxemburg

5. Traditionell järnväg kombinerad transport: linjen de la Betuwe

Rotterdam nederländsk-tyska gränsen (Rhen/Ruhr)

6. Höghastighetståg/kombinerad transport Frankrike/Italien

Lyon Turin

Turin Milano Venedig Trieste

7. Grekiska motorvägar: Patra: Rio Antirio, Patra Aten Thessaloniki Promahmon (grekisk-bulgariska gränsen) och Via Egnatia Igoumenitsa Thessaloniki Alexandropolis Ormenio (grekisk-bulgariska gränsen) Kipi (grekisk-turkiska gränsen)

8. Motorväg Lissabon Valladolid

9. Traditionell järnvägsförbindelse Cork Dublin Belfast Larne Stranraer

10. Flygplats i Malpensa (Milano)

11. Fast förbindelse järnväg/väg mellan Danmark och Sverige (fast förbindelse över Öresund) inklusive tillfartsvägar för väg-, järnvägs- och flygtransporter

12. Nordisk triangel (järnväg/väg)

13. Vägförbindelse Irland/Förenade kungariket/Benelux

14. Huvudlinje längs västkusten (järnväg)

GEMENSAMT UTTALANDE

Europaparlamentet, rådet och kommissionen understryker den vikt de fäster vid upprättandet och den sammanhängande utvecklingen av det transeuropeiska transportnätet. De välkomnar antagandet av detta beslut som upprättar nätet och fastställer projekt av gemensamt intresse, vilket gör det möjligt att färdigställa den lagstiftning som skall tillämpas på det transeuropeiska transportnäter.

De noterar att dessa projekt, som bidrar till att uppfylla målen i artikel 2, särskilt kan ge ett väsentligt bidrag till konkurrenskraft, skapande av sysselsättning och sammanhållande av unionen och även svarar mot nödvändigheten att binda samman öar, inlandsområden och perifera områden med gemenskapens centrala områden. De understryker i detta avseende att det faktum att projekten är angivna i bilaga I, bilaga II och den normativa delen av detta beslut gör dem berättigade till finansiellt stöd från gemenskapen som kan göra det möjligt att underlätta och påskynda att projekten effektivt förverkligas av berörda medlemsstater.

Europaparlamentet, rådet och kommissionen uppmanar medlemsstaterna att särskilt prioritera förverkligandet av dessa projekt vid vilka de fäster särskild vikt. Kommissionen åtar sig att hålla dem regelbundet underrättade om projektens genomförande, bl.a. genom sådana rapporter som avses i artiklarna 18 och 21.

Europaparlamentet, rådet och kommissionen noterar vilka projekt som röstats igenom av Europaparlamentet vid andra behandlingen, med sikte på utbyggnaden av det transeuropeiska transportnätet.

KOMMISSIONENS UTTALANDE

- Till avsnitt 5 i bilaga I: Kusthamnar

Kommissionen kommer under 1997, efter att ha hört intresserade parter och berörda medlemsstater, att lägga fram en rapport och i förekommande fall ett förslag till hamnprojekt och då använda ett tillvägagångssätt som liknar det som används för flygplatser i avsnitt 6.

- Till miljönormerna och ledningsnätet

Kommissionen

a) kommer att fortsätta att undersöka miljönormerna för varje transportslag,

b) kommer att undersöka möjligheten att upprätta ett ledningsnät för produkter som inte omfattas av riktlinjerna för de europeiska energinäten och möjligheten att integrera det i det transeuropeiska transportnätet

och kommer vid behov att lägga fram lämpliga förslag.

- Till bilaga I

Kommissionen kommer att granska de projekt som parlamentet godkänt vid en andra läsning för att bestämma om de uppfyller kraven för att ingå i bilaga I. Granskningen av dessa projekt skall genomföras inom ramen för det granskningsförfarande som föreskrivs i artikel 21.

- Till artikel 19 och 20 och bilaga III

Kommissionen bekräftar att detta beslut på intet sätt föregriper något ekonomiskt åtagande från en medlemsstat eller från gemenskapen.

- Till artikel 20

Enligt artikel 6.1 i förordning (EG) nr 2236/95 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området för transeuropeiska nät förklarar kommissionen att den, vid utvärderingen av budgetberättigande projekt när det gäller de transeuropeiska näten, kommer att fästa all vederbörlig vikt vid multimodala projekt och i synnerhet sådana som rör långväga förbindelser mellan perifera områden.