KOMMISSIONENS BESLUT av den 22 februari 1994 om åtgärder för genomförande av rådets direktiv 89/130/EEG, Euratom om harmonisering av beräkningen av bruttonationalinkomst till marknadspriser (94/168/EG, Euratom)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen,

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 89/130/EEG, Euratom av den 13 februari 1989 om harmonisering av beräkningen av bruttonationalinkomst till marknadspriser (), och

med beaktande av följande:

I rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89 av den 29 maj 1989 om den slutliga enhetliga ordningen för uppbörd av egna medel som härrör från mervärdesskatt () föreskrivs att:

- underlaget för momsmedlen skall beräknas med hjälp av nationalräkenskaperna (artikel 4),

- kommissionen skall försäkra sig om att de uppgifter och beräkningsmetoder som används är korrekta (artikel 11),

- medlemsstaterna skall förse kommissionen med nödvändiga upplysningar (artikel 12).

I rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1522/89 av den 29 maj 1989 om genomförande av beslut 88/376/EEG, Euratom om systemet för gemenskapernas egna medel (), föreskrivs att kommissionen varje år skall granska de totalbelopp som meddelats kommissionen för att se om de är felaktigt beräknade samt att medlemsstaterna skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att underlätta kontrollerna.

I den förklaring, protokollförd vid rådets möte, som avgavs av rådet och kommissionen vid antagandet av direktiv 89/130/EEG, Euratom, anges att den kommitté som inrättas genom artikel 6 i det nämnda direktivet, nedan kallad "BNI-kommittén", bör koncentrera sitt arbete på att öka den andel av den så kallade parallella ekonomin som ingår i nationalräkenskaperna.

Den ekonomiska aktivitet som sker i strid med skatte- och socialförsäkringslagstiftningen inkluderas inte på ett enhetligt sätt i medlemsstaternas beräkning av bruttonationalinkomsten till marknadspriser, här nedan kallad "BNImp".Antalet produktionsenheter är relevant för beräkningen av BNImp, oavsett vilket av de tre perspektiven som tillämpas på bruttonationalproduken till marknadspriser, nedan kallad "BNPmp".Det sysselsättningsbegrepp som ligger till grund för BNPmp är väsentligt för beräkningen av BNPmp från utgifts- eller inkomstsidan; alla medlemsstater använder åtminstone ett av dessa perspektiv för beräkning av BNPmp.

Demografiska källor (folkräkningar, gemenskapens arbetskraftsundersökning) är effektiva hjälpmedel för att validera den sysselsättning som ligger till grund för BNPmp.

Nio medlemsstater genomförde folkräkningar år 1990/91 och de övriga medlemsstaterna kunde presentera jämförbara uppgifter baserade på register eller urvalsundersökningar.

Arbetskraftsundersökningar har genomförts med samma metoder i de tolv medlemsstaterna sedan 1987.

Undersökningsmetoden med personliga intervjuer som används i arbetskraftsundersökningarna kan leda till, och har i vissa fall visat sig leda till upptäckt av en sysselsättningsgrad som överstiger den som registrerats i folkräkningarna.

Inkomstskatt för personer och företag och system för mervärdeskatt samt motsvarande system för skattekontroll finns i alla medlemsstater.

Uppgifter från skattekontrollen kan användas för att justera skatteuppgifterna för undanhållna uppgifter och undersökningsresultat för felaktiga svar.

I vissa medlemsstater används redan uppgifter från skattekontrollen för dessa ändamål.

Enligt subsidiaritetsprincipen kan ett effektivt utvecklingsarbete för åtgärder som skall göra BNI mer heltäckande bedrivas endast på gemenskapsnivå; ansvaret för tillämpningen av dessa åtgärder i varje medlemsstat ligger hos de organ och institutioner som har ansvaret för den offentliga statistiken.

BNI-kommittén har tillfrågats och har inte avvisat den åtgärd som föreskrivs i detta beslut.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I Syfte och räckvidd

Artikel 1

1. Syftet med detta beslut är att göra BNP, som utgör huvudbeståndsdelen av BNI i medlemsstaterna, mer heltäckande när det gäller ekonomisk verksamhet inom produktionsbegränsningarna i Europasystemet för integrerad ekonomisk redovisning (ESA). Detta innefattar ekonomisk verksamhet som är laglig i sig, men som inte bedrivs i enlighet med skatte- och socialförsäkringslagstiftningen.

2. Ekonomisk verksamhet som är olaglig i sig i enlighet med nationell lagstiftning omfattas inte av de åtgärder som föreskrivs i detta beslut.

3. De första resultaten av programmen som föreskrivs i avdelning III, IV, V och VI skall ingå i medlemsstaternas BNI-mått senast den 30 september 1995.

AVDELNING II Definition av termer

Artikel 2

BNI- och BNP-måtten är heltäckande när de förutom produktion, inkomster och utgifter som direkt kan observeras i statistiska undersökningar och administrativa register, även omfattar produktion, inkomster och utgifter som inte direkt kan observeras. De senare hänför sig, bland annat, till följande företeelser:

- Frånvaron av registrerade och ekonomiskt verksamma enheter i statistiska register.

- Skatteflykt och underlåtenhet att betala sociala avgifter.

- Dispens från skyldigheten att lämna uppgifter till skatte- och socialförsäkringsmyndigheterna.

Frånvaron i statistiska register innefattar icke-registrering i statistiska register av ekonomiskt verksamma enheter som finns registrerade hos skatte- och socialförsäkringsmyndigheterna; detta har sin motsats i registrering i statistiska register av enheter som inte längre är ekonomiskt verksamma.

Skatteflykt och underlåtenhet att betala sociala avgifter innefattar lämnandet av uppgifter som är ofullständiga eller förfalskade till skatte- eller socialförsäkringsmyndigheterna, samt underlåtenhet att lämna obligatoriska uppgifter om skatter och socialförsäkringsavgifter, till exempel när det gäller tillverkningsenheter som bedriver dold verksamhet.

Dispens från skyldigheten att lämna uppgifter till skatte- och socialförsäkringsmyndigheterna har bland annat samband med minimigränser för obligatorisk registrering av vissa verksamheter eller transaktioner. Det innefattar dispenser för bestämda grupper av personer eller företag samt begränsade självdeklarationer som inte strider mot skatte- eller socialförsäkringslagstiftningen.

Med sysselsättning skall avses inhemsk sysselsättning enligt artikel 808 814 i ESA.

AVDELNING III Beskrivning av beräkningar och justeringar för att göra nuvarande BNI-mått heltäckande

Artikel 3

Medlemsstaterna skall sammanställa en beskrivning av alla beräkningar och justeringar som anses kunna skatta den produktion och de inkomster och utgifter som inte direkt kan observeras enligt artikel 2. Beräkningarna och justeringarna kan vara explicita eller implicita. Exempel på implicita justeringar är priskvantitetberäkningar och uppskattningar härledda från efterfrågesidan, grundade på undersökningar bland köparna av varor och tjänster. Beskrivningarna skall så långt det är möjligt resultera i en uppdelning av justeringarna och beräkningarna i nedanstående kategorier:

1. Frånvaron av registrerade och ekonomiskt verksamma enheter i statistiska register.

2. Skatteflykt och underlåtenhet att betala sociala avgifter:

2.1 Dolda tillverkningsenheter.

2.2 Annat undandragande, särskilt registrerade företags lämnande av felaktiga uppgifter eller underlåtenhet att lämna uppgifter.

3. Dispens från registrering hos skatte- eller socialförsäkringsmyndigheterna:

3.1 På grund av minimigränser för registrering.

3.2 Andra orsaker till dispens från registrering.

Beskrivningen skall anknyta till ett av de senaste åren för vilket det finns slutgiltiga mått.

Artikel 4

Medlemsstater som använder produktionsperspektivet vid beräkning av BNP skall upprätta en tabell för alla justeringar och beräkningar per branch enligt NACE-CLIO R44 eller, om detta inte är möjligt, på den aggregeringsnivå som används vid deras beräkningar och minst på nivån för NACE-CLIO R25 (se ESA, kapitlet om klassificering och koder). Tabellen skall

- beskriva justeringstypen (till exempel skälet för justeringen, om det är en implicit eller explicit justering, minimivärde för registreringen osv.),

- beskriva datakällan eller -källorna som används för justeringen (typ, år, relation till aktivitetsområde i NACE-CLIO-klassen),

- beskriva beräkningsmetoderna (använda variabler, antaganden, med ett konkret exempel på beräkningsmetoden),

- för explicita justeringar: visa justeringsvärdet i absoluta termer och som procent av bruttomervärdet (som efter alla modifieringar och anpassning skall användas för det slutliga måttet),

- för implicita justeringar: förklara varför de skall betraktas som sådana och om möjligt framlägga bevis för validiteten i de antaganden som görs.

En mall för tabellen finns i bilaga 1.

Artikel 5

Medlemsstater som använder intäktsperspektivet vid beräkning av BNP skall upprätta en beskrivning av alla justeringar och beräkningar när det gäller ersättningar till anställda, bruttodriftsöverskott från företag som inte är juridiska personer och bruttodriftsöverskott från företag som är juridiska personer. Tabellen som skall användas för denna beskrivning skall per sektor eller per branch visa

- justeringstypen (enligt artikel 4),

- vilka datakällor som används för justeringarna (enligt artikel 4),

- beräkningsmetoderna (enligt artikel 4),

- för explicita justeringar: den absoluta och relativa storleken (enligt artikel 4),

- för implicita justeringar: den logiska utgångspunkten (enligt artikel 4).

En mall för tabellen finns i bilaga 2.

Artikel 6

Medlemsstater som använder utgiftsperspektivet vid beräkning av BNP skall upprätta en beskrivning av alla justeringar och beräkningar i samtliga fall då utgiftsuppgifterna baserar sig på tillverkningsenheternas försäljning eller köp (till exempel detaljhandelsförsäljning eller tillverkares köp av kapitalvaror). Tabellen som skall användas för denna beskrivning skall på den aggregeringsnivå som används för beräkningarna visa

- justeringstypen (enligt artikel 4),

- vilka datakällor som används för justeringarna (enligt artikel 4),

- beräkningsmetoderna (enligt artikel 4),

- för explicita justeringar: justeringens absoluta och relativa storlek, uttryckt som procent av utgiften (som efter alla modifieringar skall användas för det slutliga måttet),

- för implicita justeringar: den logiska utgångspunkten (enligt artikel 4).

Tabellen skall utformas enligt bilaga 3.

Artikel 7

Om inga justeringar eller endast deljusteringar för frånvaro, underlåtenhet eller dispenser görs vid beräkningar av BNI skall medlemsstaterna lägga fram förslag till ett åtgärdsprogram som skall avhjälpa dessa brister.

Artikel 8

All information som avses i artikel 3 7 skall sändas till Europeiska gemenskapernas statistikkontor senast den 30 juni 1994. Den skall behandlas av BNI-kommittén under andra halvåret 1994.

AVDELNING IV Validering av den sysselsättning som ligger till grund för nuvarande BNI-mått

Artikel 9

Medlemsstaterna skall jämföra uppgifter om sysselsättning från demografiska källor med den sysselsättning som ligger till grund för nuvarande BNI-mått. Det sysselsättningsmått som skall användas är den inhemska sysselsättningen. Om en demografisk datakälla inte stämmer överens med detta sysselsättningsbegrepp, skall först en tabell utarbetas som visar vilka modifieringar som måste göras för att uppnå en sådan överensstämmelse. Tabellen skall så långt det är möjligt och i enlighet med nationellt bruk visa

- skälet för modifieringen,

- vilka datakällor som har använts för modifieringen och deras huvudsakliga kännetecken,

- beräkningsmetoden (variabler, antaganden och ett konkret exempel på beräkningsmetoden),

- modifieringens storlek (absolut och som procent av sysselsättningsvolymen).

En mall för tabellen finns i bilaga 4. För uppgifter från arbetskraftsundersökningar måste modifieringar göras till exempel för institutionsboende eller för gränspendlare. Eftersom arbetskraftsundersökningar bygger på urval, skall även metoderna för uppräkning till totalen för landet som helhet beskrivas (datakällor och beräkningsmetod). Medlemsstaterna ombeds att lämna uppgifter om felmarginaler i folkräkningar och arbetskraftsundersökningar. Tabeller skall upprättas för att även visa branschvisa modifieringar. Den klassificering som skall användas är NACE-CLIO R44 för tjänster och NACE-CLIO R25 för andra branscher. En mall för tabellen finns i bilaga 5.

Artikel 10

För 1990 eller 1991 skall medlemsländerna upprätta en tabell som för varje bransch visar det totala antalet anställda och egna företagare enligt folkräkningen, arbetskraftsundersökningen och nationalräkenskaperna. Den klassificering som skall användas är NACE-CLIO R44 för tjänster och NACE-CLIO R25 för andra branscher. En beskrivning skall göras av källan för de uppgifter om arbetskraften som ligger till grund för nationalräkenskaperna och hur dessa hänger samman med uppgifter om mervärde och faktorinkomster. Uppgifterna från arbetskraftsundersökningen skall specificera

- heltids- och deltidsarbeten för anställda,

- antalet anställda i huvudsysselsättningar,

- genomsnittlig arbetstid i huvudsysselsättningar,

- antalet anställda i bisysselsättningar,

- genomsnittlig arbetstid i bisysselsättningar,

- och huvud- och bisysselsättningar uttryckta som helårsarbeten.

En mall för tabellen finns i bilaga 6. Dessutom skall alla officiella skattningar av antalet illegala invandrare och deras sysselsättning anges.

Omvandlingen från antal arbetstillfällen till årsarbeten skall beskrivas. Beskrivningen skall innehålla datakällor, variabler, antaganden och ett konkret exempel på beräkningen av årsarbetena. I omvandlingen skall hänsyn tas till företeelser som tillfälliga anställningar, säsongsarbete, lärlingsplatser och illegala invandrare.

Om det för någon ekonomisk verksamhet uppträder tydliga skillnader, skall medlemsstaterna lämna upplysningar på den mest detaljerade nivån i de nationella klassificeringarna av ekonomisk verksamhet.

Artikel 11

Medlemsstater som har tillgång till arbetsplatsräkningar, utvidgade arbetskraftsundersökningar, undersökningar om tidsanvändning, riktade undersökningar om hushållens utgifter eller andra uppgifter som kan belysa sysselsättningen generellt och särskilt bisysselsättningar, kan upprätta kompletterande tabeller som visar denna information. Särskilt avses följande:

- Medlemsstater som har tillgång till en arbetsplatsräkning (eller en beräkning av antalet arbetsplatser baserat på ett register) kan upprätta en tabell som per bransch visar antalet arbeten som utförs av anställda och egna företagare enligt arbetsplatsräkningarna.

- Medlemsstater som genomför utvidgade arbetskraftsundersökningar där man ställer kompletterande frågor, undersökningar om tidsanvändning eller riktade undersökningar om hushållens utgifter kan upprätta en tabell som visar antalet bisysselsättningar, baserad på uppgifter från dessa undersökningar.

Artikel 12

All information som avses i artikel 9, 10 och 11 skall sändas till Europeiska gemenskapernas statistikkontor senast den 30 juni 1994. Den skall behandlas av BNI-kommittén under andra halvåret 1994.

AVDELNING V Beskrivning av bestämmelser och statistiska justeringar för naturaförmåner och drickspengar

Artikel 13

1. Medlemsstaterna skall göra en översikt av de skatteregler som är i kraft för var och en av följande punkter:

- Tjänstebilar som används privat.

- Arbetsgivarnas bidrag till driftskostnaderna för personalmatsalar, inklusive kostnaden för maten och lön till köks- och serveringspersonalen, men exklusive hyror, städning, uppvärmning, elektricitet och andra kostnader som hör samman med skötseln av lokalerna.

- Matkuponger som anställda får av arbetsgivaren.

- Kost och logi som tillhandahålls kostnadsfritt eller till reducerade priser för anställda på hotell, restauranger eller i jordbruket.

- Hyresfria bostäder eller bostäder som hyrs ut till anställda till hyror som är lägre än marknadshyrorna.

- Värdet av de ränteinkomster som arbetsgivaren avstår från vid lån till anställda till låga räntor eller 0 % ränta.

- Färdbiljetter som tillhandahålls kostnadsfritt eller till reducerat pris för anställda.

- Elektricitet och kol som tillhandahålls kostnadsfritt eller till reducerat pris för anställda.

- Fri hemtelefon.

- Handlares konsumtion av sina egna varor och tjänster.

- Alla andra inkomstslag som är kvantitativt betydelsefulla.

För var och en av dessa punkter skall medlemsstaterna beskriva vilka förfaranden som använts för att försäkra sig om att både den del som är beskattningsbar inkomst och den del som är skattefri behandlas som ersättning till anställda, eller bruttodriftsöverskott för företag som inte är juridiska personer (och inte som förbrukning av varor och tjänster i produktionen). Om justeringar görs för enskilda punkter skall datakällorna, beräkningsmetoden och justeringens storlek beskrivas.

2. Medlemsstaterna skall jämföra sina skattningar av naturaförmåner med resultaten av gemenskapens arbetskostnadsundersökning som genomförs vart fjärde år, eftersom denna även innehåller information om naturaförmåner. Denna jämförelse skall beskrivas av medlemsstaterna.

Artikel 14

De beräkningar som gäller för drickspengar skall beskrivas. Beskrivningen skall omfatta den använda datakällans huvudsakliga kännetecken (typ, år osv.).

Artikel 15

Om beskrivningarna som avses i artiklarna 13 och 14 visar att någon av de nämnda komponenterna som ingår i naturaförmåner eller drickspengar inte har behandlats på ett tillfredsställande sätt vid beräkning av BNI, skall medlemsstaterna lägga fram förslag för att till fullo inkludera detta inkomstslag i beräkningarna.

Artikel 16

Beskrivningarna och förslagen skall lämnas till Europeiska gemenskapernas statistikkontor senast den 30 juni 1994. De skall behandlas av BNI-kommittén under andra halvåret 1994.

AVDELNING VI Undersökning av användningen av uppgifter från skattekontrollen med syfte att göra BNI-måttet mer heltäckande

Artikel 17

Senast den 30 juni 1994 skall medlemsstaterna lämna en rapport till Europeiska gemenskapernas statistikkontor om möjligheten av att använda uppgifter från skattekontrollen för att göra BNI-måttet mer heltäckande. Rapporten skall särskilt ta upp

- vilken sorts information som finns tillgänglig (om kontrollerna är tillfälliga eller regelbundna, vilka år det gäller, urvalskriterierna för de kontrollerade enheterna samt vilka variabler som används),

- informationens tillgänglighet. Detta innefattar de beräkningar som kan göras av statistikkontor som har tillgång till anonymiserade data från skatteregister. Det innefattar också beräkningar som får göras av skattemyndigheterna själva i enlighet med bestämmelser om dataskydd.

- informationens användbarhet för att göra medlemsstaternas BNI-mått mer heltäckande.

Rapporterna skall behandlas av BNI-kommittén under andra halvåret 1994.

Artikel 18

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 22 februari 1994.

På kommissionens vägnar

Henning CHRISTOPHERSEN

Vice ordförande

() EGT nr L 49, 21.2.1989, s. 26.

() EGT nr L 155, 7.6.1989, s. 9.

() EGT nr L 155, 7.6.1989, s. 1.

BILAGA 1

Tillägg till artikel 4: beskrivning av beräkningar och justeringar som visar frånvaro, underlåtenhet eller dispenser när det gäller beräkningar enligt produktionsperspektivet.

>Plats för tabell>

BILAGA 2

Tillägg till artikel 5: beskrivning av beräkningar och justeringar som visar frånvaro, underlåtenhet eller dispenser när det gäller beräkningar enligt intäktsperspektivet.

>Plats för tabell>

BILAGA 3

Tillägg till artikel 6: beskrivning av beräkningar och justeringar som visar frånvaro, underlåtenhet eller dispenser när det gäller beräkningar enligt utgiftsperspektivet.

>Plats för tabell>

BILAGA 4

Tillägg till artikel 9: modifieringar för att nå överensstämmelse med begreppet inhemsk sysselsättning.

>Plats för tabell>

BILAGA 5

Tillägg till artikel 9: modifieringar för att nå överensstämmelse med begreppet inhemsk sysselsättning.

>Plats för tabell>

BILAGA 6

Tillägg till artikel 10: arbetskraftens storlek enligt folkräkningen, arbetskraftsundersökningen och nationalräkenskaperna (OBS! efter att nödvändiga modifieringar har gjorts för att nå överensstämmelse med begreppet inhemsk sysselsättning, se tabeller som utgör tillägg till artikel 9).

>Plats för tabell>