RÅDETS DIREKTIV 93/22/EEG av den 10 maj 1993 om investeringstjänster inom värdepappersområdet

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 57.2 i detta,

med beaktande av förslaget från kommissionen (1),

i samarbete med Europaparlamentet (2),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (3), och

med beaktande av följande:

Detta direktiv utgör ett väsentligt instrument för att förverkliga den inre marknaden, en riktning som bestämts av Europeiska enhetsakten och anges i tidtabellsform i kommissionens vitbok, i beaktande av både rätten till etablering och friheten att tillhandahålla finansiella tjänster inom området för värdepappersföretag.

Företag som tillhandahåller investeringstjänster som omfattas av detta direktiv måste ha auktorisation av de medlemsstater där företaget har sitt säte för att skydda investerarna och det ekonomiska systemets stabilitet.

Den ståndpunkt som har intagits är att man bör genomföra endast den väsentliga harmonisering som är nödvändig och tillräcklig för att säkerställa ett ömsesidigt erkännande av auktorisation och tillsynssystem som är baserade på försiktighetsprincipen och att därmed göra det möjligt att lämna ett enda, för hela gemenskapen gällande verksamhetstillstånd samt tillämpning av principen om hemlandstillsyn. Tack vare ett ömsesidigt erkännande får värdepappersföretag med auktorisation i hemlandet tillhandahålla, inom hela gemenskapen, alla eller en del av de tjänster som omfattas av detta direktiv och för vilka företagen har erhållit auktorisation, genom att etablera filialer eller enligt friheten att tillhandahålla tjänster.

Principerna om ömsesidigt erkännande och om hemlandstillsyn kräver att medlemsstaternas behöriga myndigheter inte meddelar respektive återkallar auktorisation i sådana fall där

verksamhetsplanen, den geografiska fördelningen eller faktisk bedriven verksamhet klart visar att ett värdepappersföretag har valt en viss medlemsstats jurisdiktion i syfte att undgå de strängare normer som gäller i en annan medlemsstat inom vars territorium det avser att bedriva eller redan bedriver sin huvudsakliga verksamhet. Vid tillämpning av detta direktiv skall ett värdepappersföretag som är juridisk person vara auktoriserat i den medlemsstat där det har sitt säte. Ett värdepappersföretag som inte är en juridisk person skall vara auktoriserat i den medlemsstat där den har sitt huvudkontor. Dessutom skall medlemsstaterna kräva att ett värdepappersföretags huvudkontor alltid skall vara beläget i hemlandet och att det verkligen driver verksamhet där.

För att skydda investerarna är det nödvändigt att garantera internkontroll i varje företag, antingen genom att det finns två personer i ledningen, eller där detta inte krävs enligt detta direktiv, genom andra anordningar som säkerställer ett likvärdigt resultat.

För att garantera sund konkurrens måste det tillses att värdepappersföretag som inte är kreditinstitut har samma frihet att öppna filialer och tillhandahålla tjänster över gränserna som den som bestämts i rådets andra direktiv 89/646/EEG den 15 december 1989 om samordning av lagar och andra författningar om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (4).

Ett värdepappersföretag bör inte kunna åberopa detta direktiv för att bedriva avista-affärer eller terminsaffärer i valuta annat än som en tjänst i anslutning till tillhandahållandet av investeringstjänster. Användningen av en filial endast för sådana valutatransaktioner skulle därför utgöra ett missbruk av de mekanismer som anges i detta direktiv.

Ett värdepappersföretag med auktorisation i hemlandet får bedriva verksamhet i hela gemenskapen på det sätt företaget finner lämpligt. I detta syfte får företaget om det finner det nödvändigt ha fasta ombud för att ta emot och vidarebefordra uppdrag för dess räkning med fullt och ovillkorligt ansvar för företaget. I sådana fall skall den verksamhet sådana ombud bedriver anses vara företagets verksamhet. Dessutom hindrar inte detta direktiv att hemlandet gör sådana ombuds ställning till föremål för särskilda krav. Bedriver ett värdepappersföretag verksamhet över gränserna skall värdlandet behandla sådana ombud som om de vore själva företaget. Dessutom bör inte hemförsäljning av överlåtbara värdepapper omfattas av detta direktiv utan även i fortsättningen regleras genom nationella bestämmelser.

Med "överlåtbara värdepapper" förstås sådana värdepapper som normalt omsätts på kapitalmarknaden, såsom värdepapper utgivna av en stat, aktier, omsättningsbara värdepapper som ger rätt att förvärva aktier genom teckning eller utbyte, depåbevis, obligationer som ingår i en serie, indexoptioner och värdepapper som ger rätt att förvärva sådana obligationer genom nyteckning.

Med "penningmarknadsinstrument" förstås sådana instrument som normalt omsätts på penningmarknaden, såsom statsskuldväxlar, insättningsbevis och företagscertifikat.

Dessa definitioner som ger uttrycken överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument en mycket vidsträckt innebörd gäller endast för detta direktiv och påverkar följaktligen inte på något sätt de olika definitioner av finansiella instrument som används i nationell lagstiftning för andra ändamål såsom beskattning. Dessutom täcker definitionen av överlåtbara värdepapper endast sådana instrument som kan omsättas. Aktier och andra värdepapper som motsvarar aktier och som utgetts av sådana organ som hypoteksinstitut och industri- och utvecklingsfonder, där äganderätten i praktiken inte kan överföras utom genom att den utfärdande organisationen återköper den, omfattas följaktligen inte av denna definition.

Med "instrument som motsvarar ett terminskontrakt" avses ett kontrakt som fullgörs genom en kontantbetalning som beräknas med beaktande av variationer av räntesatser eller växelkurser, värdet av något av de instrument som förtecknats i avsnitt B i bilagan eller ett index över några sådana instrument.

Vid tillämpningen av detta direktiv skall verksamhet avseende mottagande och vidarebefordran av order även omfatta sammanförandet av två eller flera investerare så att en affär mellan dessa investerare åstadkoms.

Ingen bestämmelse i detta direktiv påverkar de gemenskapsbestämmelser eller, om sådana saknas, de nationella bestämmelser som reglerar offentliga erbjudanden av sådana instrument som omfattas av detta direktiv. Samma sak gäller för marknadsföring och spridning av sådana instrument.

Medlemsstaterna behåller det fulla ansvaret för att genomföra sina egna penningpolitiska åtgärder utan att därigenom de åtgärder påverkas som behövs för att stärka Europeiska monetära systemet.

Det är nödvändigt att göra undantag för försäkringsföretag, vilkas verksamhet redan är underkastad tillfredsställande tillsyn genom de behöriga myndigheterna för tillsyn av sundhet och som är samordnade på gemenskapsnivå, samt för företag som tar emot och avger återförsäkring.

Företag som inte tillhandahåller tjänster till tredje man utan vars verksamhet består av att tillhandahålla investeringstjänster endast till sina moderföretag, sina dotterföretag eller till andra dotterföretag till sina moderföretag bör inte omfattas av detta direktiv.

Syftet med detta direktiv är att omfatta företag till vilkas normala verksamhet hör att yrkesmässigt till tredje man tillhandahålla investeringstjänster. Direktivets räckvidd bör därför inte omfatta personer med annan yrkesverksamhet (t.ex. en advokat eller annat juridiskt ombud) som tillhandahåller investeringstjänster endast tillfälligt inom ramen för sin övriga yrkesverksamhet, under förutsättning att den verksamheten är reglerad och de berörda reglerna inte förbjuder att investeringstjänster tillfälligt tillhandahålls. Av samma skäl är det också nödvändigt att från detta direktivs räckvidd undanta personer som tillhandahåller investeringstjänster endast till tillverkare eller användare av råvaror i den utsträckning som behövs för att bedriva affärer med sådana varor när dessa affärer utgör huvudverksamheten.

Företag som tillhandahåller investeringstjänster som uteslutande består av förvaltning av personalstiftelser och som därför inte tillhandahåller investeringstjänster till tredje man bör inte omfattas av detta direktiv.

Det är nödvändigt att från detta direktivs räckvidd undanta centralbanker och andra organ som har likartade funktioner liksom offentliga organ som förvaltar eller medverkar i förvaltningen av statsskulden, vilket begrepp även omfattar investering av denna. Detta undantag omfattar inte organ som helt eller delvis är ägda av staten och vilkas roll är affärsdrivande eller kopplad till förvärv av delägarskap.

Det är nödvändigt att från detta direktivs räckvidd undanta sådana företag eller personer vilkas verksamhet endast består av att ta emot och vidarebefordra order till vissa motparter och som inte innehar penningmedel eller värdepapper som tillhör uppdragsgivarna. Av detta skäl har de inte rätt till etablering och frihet att tillhandahålla tjänster enligt de villkor som fastställts i detta direktiv, eftersom de om de önskar driva verksamhet i en annan medlemsstat är underkastade de tillämpliga bestämmelser som antagits av den staten.

Det är nödvändigt att från detta direktivs räckvidd undanta företag för kollektiva investeringar oavsett om de är samordnade på gemenskapsnivå eller inte samt de företag som är förvarings- eller förvaltningsinstitut för sådana företag eftersom de är underkastade särskilda regler som är direkt anpassade för den verksamheten.

Om sammanslutningar som har skapats av pensionsfonderna i en medlemsstat för förvaltningen av de gemensamma tillgångarna begränsar sig till sådan förvaltning och inte tillhandahåller investeringstjänster för tredje man och om pensionsfonderna själva är underkastade tillsyn av de myndigheter som har uppdraget att övervaka försäkringsföretag, förefaller det inte nödvändigt att underkasta sådana sammanslutningar de villkor för att bedriva verksamhet som uppställs i detta direktiv.

Detta direktiv bör inte gälla för "agenti di cambio", såsom dessa är definierade i italiensk lag, eftersom de tillhör en grupp vars auktorisationer inte kommer att förnyas, deras verksamheter är begränsade till nationellt territorium och de inte skapar någon risk för störningar av konkurrensen.

De rättigheter som ges till värdepappersföretag genom detta direktiv skall inte påverka den rätt som medlemsstaterna, centralbankerna och andra nationella organ med likartade uppgifter har att välja sina motparter på objektiva grunder utan särbehandling.

Ansvaret för övervakning av värdepappersföretags finansiella sundhet kommer till följd av rådets direktiv 93/6/EEG av den 15 mars 1993 om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut (5), som samordnar de regler som gäller för marknadsrisker, att ligga hos de behöriga myndigheterna i företagets hemland.

Ett hemland får som regel införa strängare regler än dem som har fastställts i detta direktiv, särskilt vad avser villkor för auktorisation, sundhetskrav och regler om rapportering och insyn.

Verksamheter som inte omfattas av detta direktiv regleras av fördragets allmänna bestämmelser om etableringsrätt och frihet att tillhandahålla tjänster.

För att skydda investerare bör en investerares äganderätt och liknande rättigheter i fråga om värdepapper och hans rättigheter i fråga om penningmedel som anförtrotts till ett företag hållas avskilda från företagets egna. Denna princip hindrar dock inte ett företag från att driva verksamhet i eget namn men för investerarens räkning där transaktionens beskaffenhet så kräver och investeraren samtycker, t.ex. vid aktielån.

Det förfarande som gäller för auktorisation av filialer till värdepappersföretag med auktorisation i tredje land kommer att fortsätta att gälla för sådana företag. Sådana filialer åtnjuter inte friheten att tillhandahålla tjänster enligt artikel 59 andra stycket i fördraget eller rätten till etablering i andra medlemsstater än de där de är etablerade. Ansökningar från företag som lyder under lagarna i tredje land om auktorisation av dotterföretag eller om förvärv av delägarskap, är underkastade ett förfarande som är avsett att tillse att gemenskapens värdepappersföretag får en ömsesidigt likartad behandling i dessa länder.

Den auktorisation värdepappersföretag får av de behöriga nationella myndigheterna enligt detta direktiv skall ha gemenskapstäckande och inte längre enbart nationell tillämpning, och gällande bestämmelser om ömsesidigt likartad behandling har hädanefter inte längre giltighet. Ett flexibelt förfarande är därför nödvändigt för att göra det möjligt att bedöma den ömsesidiga likformigheten på gemenskapsnivå. Målet med detta förfarande är inte att göra gemenskapens finansmarknader slutna utan i stället, eftersom gemenskapen avser att hålla sina finansmarknader öppna för resten av världen, att förstärka liberaliseringen av de världsomspännande finansmarknaderna utanför gemenskapen. För att nå detta mål innehåller detta direktiv bestämmelser om förfaranden för förhandling med tredje land och om möjlighet att som sista utväg vidta sådana åtgärder som att tillfälligt vilandeförklara nya ansökningar om auktorisation eller att begränsa utfärdandet av nya auktorisationer.

Ett av ändamålen med detta direktiv är att skydda investerare. Det är därför lämpligt att ta hänsyn till de olika skyddskrav som olika investerarkategorier har och deras olika nivåer av yrkeskunnande.

Medlemsstaterna måste se till att det inte finns några hinder för verksamhet som har ömsesidigt erkännande att bedrivas på samma sätt som i företagets hemland så länge verksamheten inte strider mot gällande lagar och andra författningar till skydd för det allmänna bästa i värdlandet.

En medlemsstat får inte begränsa rätten för investerare som vanligen bor eller är etablerade i ifrågavarande medlemsstat att utnyttja investeringstjänster som tillhandahålls av ett värdepappersföretag som omfattas av detta direktiv och som är beläget utanför ifrågavarande medlemsstat och som gör sina affärer utanför den medlemsstaten.

I vissa medlemsstater kan clearing- och avvecklingsfunktioner utföras av organ som är åtskilda från de marknadsplatser där affärerna genomförs. Följaktligen skall varje hänvisning i detta direktiv till tillträde och medlemsskap i reglerade marknader anses innebära hänvisning till tillträde och medlemsskap i organ som utför clearing- och avvecklingsfunktioner för reglerade marknader.

Varje medlemsstat måste se till att behandlingen inom dess territorium av alla värdepappersföretag som har auktorisation i någon medlemsstat och likaså alla värdepapper som är noterade på reglerade marknader i medlemsstaten är icke-diskriminerande. Alla värdepappersföretag måste ha samma möjligheter att ansluta sig till eller ha tillträde till reglerade marknader. Oavsett hur affärerna för närvarande bedrivs i medlemsstaterna är det viktigt att på de villkor som uppställs i detta direktiv avskaffa de tekniska och juridiska begränsningarna för tillgången till de reglerade marknaderna inom det område som omfattas av detta direktiv.

Några medlemsstater godkänner inte att kreditinstitut blir medlemmar av deras reglerade marknader annat än indirekt genom att inrätta särskilda dotterbolag. Den möjlighet detta direktiv ger kreditinstitut att bli medlemmar av reglerade marknader direkt utan att behöva grunda särskilda dotterbolag utgör en väsentlig reform i dessa medlemsstater och alla konsekvenser därav bör utvärderas mot bakgrund av utvecklingen på finansmarknaderna. Med hänsyn till dessa omständigheter måste den rapport som kommissionen skall framlägga till rådet i denna fråga senast den 31 december 1998 ta hänsyn till alla de förhållanden som rådet behöver ha kännedom om för att kunna bedöma konsekvenserna för dessa medlemsstater och särskilt faran för intressekonflikter och den skyddsnivå som erbjuds investerarna.

Det är av största vikt att harmoniseringen av ersättningssystemen sätts i kraft samma dag som detta direktiv. Dessutom kommer värdländerna fram till den dag då ett direktiv som harmoniserar ersättningssystemen sätts i kraft att kunna tillämpa sina egna ersättningssystem på värdepappersföretag inklusive kreditinstitut som är godkända av andra medlemsstater, om hemlandet inte har några ersättningssystem eller har ett system som inte ger likvärdig skyddsnivå.

De reglerade marknadernas struktur måste även i fortsättningen bestämmas av nationell lagstiftning, dock utan att denna får utgöra ett hinder för liberaliseringen av tillträde till reglerade marknader i värdländerna för värdepappersföretag med auktorisation att erbjuda berörda tjänster i hemlandet. Enligt denna princip reglerar lagarna i Tyskland och lagarna i Nederländerna verksamheten som Kursmakler respektive hoekmannen så att denna verksamhet inte utövas samtidigt med en annan verksamhet. Det bör observeras att en Kursmakler eller en hoekmannen inte får tillhandahålla tjänster i övriga medlemsstater. Ingen får, oavsett sitt hemland, begära att få verka som Kursmakler eller hoekmannen utan att vara underkastad de regler som följer av ställning som Kursmakler respektive hoekmannen.

Det bör observeras att detta direktiv inte kan påverka de åtgärder som vidtagits till följd av rådets direktiv 79/279/EEG av den 5 mars 1979 om samordning av villkoren för upptagande av värdepapper till officiell notering vid fondbörs (6).

Stabilitet och god funktion hos det finansiella systemet och skyddet för investerare förutsätter att ett värdland har rätt och ansvar att både hindra och bestraffa varje åtgärd inom dess territorium av värdepappersföretag i strid med uppförandereglerna och övriga bestämmelser i lag eller annan författning som den har infört för det allmänna bästa och att i nödfall vidta åtgärder. Dessutom måste de behöriga myndigheterna i värdlandet när de utför sina åligganden kunna räkna på ett mycket nära samarbete med de behöriga myndigheterna i hemlandet särskilt i fråga om verksamhet som bedrivs enligt friheten att tillhandahålla tjänster. De behöriga myndigheterna i hemlandet, har rätt att bli underrättade av de behöriga myndigheterna i värdlandet om alla åtgärder som innebär bestraffning av ett värdepappersföretag eller inskränkning av dess verksamhet som de senare myndigheterna har vidtagit gentemot de värdepappersföretag som de förstnämnda myndigheterna har auktoriserat, så att de effektivt kan utöva tillsyn av sundheten. För att uppnå detta måste samarbete mellan de behöriga myndigheterna i hemlandet och i värdlandet säkerställas.

I det dubbla syftet att skydda investerare och att säkerställa att marknaderna för överlåtbara värdepapper fungerar smidigt är det nödvändigt att se till att insyn i affärerna åstadkoms och att de regler som fastställs för det ändamålet i detta direktiv för reglerade marknader är tillämpliga både på värdepappersföretag och på kreditinstitut när de är verksamma på marknaden.

För att undersöka de problem som uppkommer på de områden som omfattas av rådets olika direktiv om investeringstjänster och värdepapper, med avseende både på tillämpningen av befintliga regler och på möjligheten av en samordning i framtiden, krävs samarbete mellan nationella myndigheter och kommissionen i en kommitté. Inrättandet av en sådan kommitté utesluter inte andra samarbetsformer mellan tillsynsmyndigheterna inom detta område.

Tekniska tillägg och förändringar av de närmare regler som fastställs i detta direktiv kan bli nödvändiga från tid till annan för att beakta nya tendenser inom investeringstjänsteområdet. Kommissionen kommer att göra de tillägg och förändringar som behövs efter det att frågan har underställts den kommitté som skall inrättas på värdepappersmarknadsområdet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

Definitioner och räckvidd

Artikel 1

I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

1. investeringstjänst: någon av de tjänster som anges i avsnitt A i bilagan i fråga om de instrument som anges i avsnitt B i bilagan och som tillhandahålls tredje man.

2. värdepappersföretag: juridisk person vars regelmässiga verksamhet eller rörelse består i att yrkesmässigt tillhandahålla investeringstjänster till tredje man.

Vid tillämpningen av detta direktiv får medlemsstaterna som värdepappersföretag även avse företag som inte är juridiska personer om

- deras rättsliga ställning säkerställer en skyddsnivå för tredjemansintresset som är likvärdig med den som juridiska personer ger, och

- de är underkastade sådan tillsyn av sundheten som är lämplig med hänsyn till deras juridiska form.

Om de fysiska personerna tillhandahåller tjänster som inbegriper innehav av penningmedel eller överlåtbara värdepapper för tredje mans räkning, får de dock vid tillämpning av detta direktiv inte betraktas som värdepappersföretag annat än om de utan inskränkningar av de övriga krav som har uppställts i detta direktiv och i direktiv 93/6/EEG uppfyller följande villkor:

- Tredje mans äganderätt till instrument och penningmedel som tillhör honom måste skyddas, särskilt i fall av företagets eller dess ägares insolvens eller då utmätning, kvittning eller andra anspråk görs gällande av företagets eller dess ägares borgenärer.

- Värdepappersföretaget måste vara underkastat regler som syftar att övervaka företagets och dess ägares solvens.

- Värdepappersföretagets årsbokslut måste granskas av en eller flera personer som enligt nationell lagstiftning har behörighet att utföra revision av räkenskaper.

- Om företaget har endast en ägare måste denne vidta åtgärder till investerarnas skydd för det fall att företagets verksamhet upphör till följd av hans död, arbetsoförmåga eller annan liknande omständighet.

Senast den 31 december 1997 skall kommissionen lämna en rapport om tillämpningen av andra och tredje styckena i denna punkt och om så är lämpligt föreslå att de ändras eller utgår.

Om en person tillhandahåller någon av de tjänster som avses i avsnitt A.1 a i bilagan och om denna verksamhet bedrivs endast för ett värdepappersföretags räkning och helt och ovillkorligen på företagets ansvar, skall verksamheten inte betraktas som den förstnämnda personens verksamhet utan som värdepappersföretagets egen.

3. kreditinstitut: ett kreditinstitut såsom detta definieras i artikel 1 första strecksatsen i direktiv 77/780/EEG (7) med undantag för de institut som avses i artikel 2.2 däri.

4. överlåtbara värdepapper:

- aktier och andra värdepapper som motsvarar aktier,

- obligationer eller andra skuldförbindelser som kan omsättas på kapitalmarknaden,

och

- värdepapper av annat slag vilka normalt omsätts och som ger rätt att förvärva sådana överlåtbara värdepapper genom teckning eller utbyte eller som föranleder kontantutbetalning.

Betalningsmedel skall dock inte räknas som överlåtbara värdepapper.

5. penningmarknadsinstrument: ett instrument av någon av de kategorier som normalt omsätts på penningmarknaden.

6. hemland:

a) om värdepappersföretaget är fysisk person, den medlemsstat där denne har sitt huvudkontor,

b) om värdepappersföretaget är juridisk person, den medlemsstat där företagets stadgeenliga säte är beläget eller, om det enligt nationell lagstiftning inte har något stadgeenligt säte, den medlemsstat där dess huvudkontor är beläget,

c) i fråga om en marknad, den medlemsstat där det organ som tillhandahåller möjligheten till handel har sitt stadgeenliga säte eller, om det enligt nationell lagstiftning inte har något stadgeenligt säte, den medlemsstat där organets huvudkontor är beläget.

7. värdland: den medlemsstat där ett värdepappersföretag har en filial eller tillhandahåller tjänster.

8. filial: ett driftsställe som är en rättsligt osjälvständig del av ett värdepappersföretag och som tillhandahåller investeringstjänster som värdepappersföretaget har auktorisation att tillhandahålla. Alla driftsställen som har inrättats i samma medlemsstat av ett värdepappersföretag med huvudkontor i en annan medlemsstat skall betraktas som en enda filial.

9. behöriga myndigheter: de myndigheter som varje medlemsstat utser enligt artikel 22.

10. kvalificerat innehav: varje direkt eller indirekt ägarandel i ett värdepappersföretag som motsvarar 10 procent eller mer av kapitalet eller av rösträtten eller som eljest gör det möjligt att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen i värdepappersföretaget.

Vid tillämpning av denna definition i samband med artiklarna 4 och 9 och vid bestämning av de andra innehavsnivåer som avses i artikel 9 skall sådana rösträtter som avses i direktiv 88/627/EEG (8) beaktas.

11. moderföretag: ett moderföretag såsom det definierats i artiklarna 1 och 2 i direktiv 83/349/EEG (9).

12. dotterföretag: ett dotterföretag såsom det definieras i artiklarna 1 och 2 i direktiv 83/349/EEG. Ett dotterföretag till ett dotterföretag skall också betraktas som ett dotterföretag till det moderföretag som är det yttersta moderföretaget till dessa företag.

13. reglerad marknad: en marknad för sådana instrument som anges i avsnitt B i bilagan och som

- förekommer i den förteckning som avses i artikel 16 och som har upprättats av den medlemsstat som är hemland enligt definitionen i artikel 1.6 c,

- verkar regelbundet,

- kännetecknas av att regler som har utfärdats av eller godkänts av de behöriga myndigheterna bestämmer marknadens arbetssätt, villkoren för tillträde till marknaden och, då direktiv 79/279/EEG är tillämpligt, villkoren för upptagande till notering såsom föreskrivs i det direktivet och, då det direktivet inte är tillämpligt, de villkor som ett finansiellt instrument måste uppfylla innan det i praktiken kan omsättas på marknaden,

- kräver efterlevnad av alla regler om rapporter och insyn som har fastställts till följd av artiklarna 20 och 21.

14. ägarkontroll: ägarkontroll såsom denna definieras i artikel 1 i direktiv 83/349/EEG.

Artikel 2

1. Detta direktiv är tillämpligt på alla värdepappersföretag. Dock skall endast punkt 4 i denna artikel och artiklarna 8.2, 10, 11, 12 första stycket, 14.3 och 14.4, 15, 19 och 20 tillämpas på kreditinstitut vilkas auktorisation enligt direktiv 77/780/EEG och 89/646/EEG omfattar en eller fler av de investeringstjänster som anges i avsnitt A i bilagan till detta direktiv.

2. Detta direktiv är inte tillämpligt på följande:

a) Försäkringsföretag som de definieras i artikel 1 i direktiv 73/239/EEG (10) eller artikel 1 i direktiv 79/267/EEG (11) eller företag som bedriver sådan verksamhet med avgivande och mottagande av återförsäkring som avses i direktiv 64/225/EEG (12).

b) Företag som tillhandahåller investeringstjänster uteslutande till sina moderföretag, sina dotterföretag eller till andra dotterföretag till samma moderföretag.

c) Personer som tillhandahåller investeringstjänster i de fall då tjänsten tillhandahålls tillfälligt i samband med annan yrkesmässig verksamhet som regleras av bestämmelser i lag eller annan författning eller av etiska regler som avser yrkesverksamheten i fråga och som inte utesluter att tjänsten tillhandahålls.

d) Företag som tillhandahåller investeringstjänster som uteslutande består av förvaltning av program som syftar till delägarskap i företaget för de anställda.

e) Företag som tillhandahåller investeringstjänster som består både av tjänster som avses i b och av tjänster som avses i d.

f) Medlemsstaternas centralbanker och andra nationella organ som fyller likartade funktioner och andra offentliga organ som har som uppdrag att hantera eller delta i hanteringen av statsskulden.

g) Företag

- som inte får inneha penningmedel eller värdepapper för uppdragsgivares räkning och som därför inte vid något tillfälle får sätta sig i skuld till sina uppdragsgivare,

- som inte får tillhandahålla andra investeringstjänster än mottagande och vidarebefordran av order avseende överlåtbara värdepapper och andelar i företag för kollektiva investeringar,

- som vid tillhandahållandet av denna tjänst får vidarebefordra order endast till

i) värdepappersföretag som har auktoriserats i enlighet med detta direktiv,

ii) kreditinstitut som auktoriserats i enlighet med direktiv 77/780/EEG och 89/646/EEG,

iii) filialer till värdepappersföretag eller till kreditinstitut som har auktorisation i ett tredje land och som är underkastade och uppfyller tillsynssregler som av de behöriga myndigheterna anses vara minst lika stränga som de som har fastställts i detta direktiv, i direktiv 89/646/EEG eller i direktiv 93/6/EEG,

iv) företag för kollektiva investeringar med auktorisation enligt en medlemsstats lagstiftning för försäljning av andelar till allmänheten, samt till förvaltarna av sådana företag,

v) investeringsbolag med fast kapital såsom definierade i artikel 15.4 i direktiv 77/91/EEG (13) vars värdepapper är noterade på eller omsätts på en reglerad marknad i en medlemsstat, och

- vars verksamhet på nationell nivå styrs av lagregler eller av etiska regler.

h) Företag för kollektiva investeringar oavsett om de är samordnade på gemenskapsnivå eller inte samt förvarings- eller förvaltningsinstitut för sådana företag.

i) Personer vilkas huvudsakliga verksamhet består av handel med råvaror med varandra eller med tillverkare eller yrkesmässiga brukare av sådana produkter och som tillhandahåller investeringstjänster endast för sådana tillverkare eller yrkesmässiga brukare i den utsträckning detta behövs för den huvudsakliga verksamheten.

j) Företag som tillhandahåller investeringstjänster som uteslutande består av handel för egen räkning på marknader för finansiella terminer eller optioner eller som handlar på uppdrag av andra medlemmar på dessa marknader och ställer priser för dem och dessa företag garanteras av clearingmedlemmar på dessa marknader. Ansvaret för verkställigheten av avtal som ingås av dessa företag måste tas av clearingmedlemmar på dessa marknader.

k) Sammanslutningar som har inrättats av danska pensionsfonder med det enda syftet att förvalta tillgångarna i pensionsfonder som är medlemmar i samma sammanslutningar.

l) "Agenti di cambio" vars verksamhet och funktion styrs av det italienska kungliga dekretet nr 222 av den 7 mars 1925 och efterföljande ändringar därav och som är auktoriserade att bedriva sin verksamhet enligt artikel 19 i Italiens lag nr 1 av den 2 januari 1991.

3. Senast den 31 december 1998 och därefter regelbundet skall kommissionen avge en rapport om tillämpningen av punkt 2 i samband med avsnitt A i bilagan och mot bakgrund av hur detta direktiv fungerar, där så är lämpligt föreslå ändringar av definitionerna av undantag och de tjänster som omfattas.

4. De rättigheter som detta direktiv ger skall inte omfatta tillhandahållande av tjänster som motpart till staten, centralbanken eller andra nationella organ med liknande funktioner i en medlemsstat när de verkar för medlemsstatens penningpolitik, valutapolitik, finanspolitik eller valutareservsförvaltning.

AVDELNING II

Villkor för att starta verksamhet

Artikel 3

1. Varje medlemsstat skall som en förutsättning för bedrivande av värdepappersrörelse kräva auktorisation av de värdepappersföretag som det är hemland för. Auktorisation skall lämnas av de behöriga myndigheter som har utsetts i enlighet med artikel 22. Auktorisationen skall ange de investeringstjänster i avsnitt A i bilagan som företaget är auktoriserat att tillhandahålla. Auktorisationen får också omfatta en eller fler av de sidotjänster som avses i avsnitt C i bilagan. Auktorisation av det slag som avses i detta direktiv får aldrig ges enbart för tjänster som omfattas av avsnitt C i bilagan.

2. Varje medlemsstat skall kräva att

- varje värdepappersföretag som är en juridisk person och som enligt sin nationella lagstiftning har ett stadgeenligt säte skall ha sitt huvudkontor i samma medlemsstat som sitt stadgeenliga säte,

- varje annat värdepappersföretag skall ha sitt huvudkontor i den medlemsstat som har auktoriserat företaget och i vilken den faktiskt bedriver verksamhet.

3. Utan att det påverkar tillämpligheten av andra allmängiltiga villkor som har fastställts i nationell lagstiftning får de behöriga myndigheterna bevilja auktorisation endast om

- värdepappersföretagets startkapital i enlighet med de regler som fastställts i direktiv 93/6/EEG är tillräckligt med beaktande av arten av investeringstjänsten i fråga, och

- de personer som i praktiken leder verksamheten i värdepappersföretaget har gott anseende och tillräcklig erfarenhet.

Företagets verksamhetsinriktning måste avgöras av minst två personer som uppfyller ovanstående villkor. När lämpligt ordnade förhållanden säkerställer att samma resultat uppnås, särskilt i de fall som avses i artikel 1.2 tredje stycket sista strecksatsen, får de behöriga myndigheterna dock bevilja sådana värdepappersföretag auktorisation som är fysiska personer eller, med beaktande av arten och omfånget av verksamheten, sådana värdepappersföretag som är juridiska personer om de leds av en enda fysisk person i enlighet med företagens statuter och nationell lagstiftning.

4. Medlemsstaterna skall även kräva att varje ansökan om auktorisation åtföljs av en verksamhetsplan som bland annat anger vilka slags verksamheter som förutses och organisationsstrukturen för det berörda värdepappersföretaget.

5. En sökande skall inom sex månader efter det att en fullständig ansökan har inlämnats underrättas om auktorisation har beviljats eller inte. Om auktorisation vägras skall skälen härför anges.

6. Ett värdepappersföretag får inleda sin verksamhet så snart som auktorisation har beviljats.

7. De behöriga myndigheterna får återkalla auktorisation som har beviljats ett värdepappersföretag i enlighet med detta direktiv om värdepappersföretaget

a) inte utnyttjar auktorisationen inom tolv månader, uttryckligen avstår från auktorisationen eller sedan mer än sex månader har upphört att tillhandahålla investeringstjänster om inte den berörda medlemsstaten har bestämmelser om att auktorisationen förfaller i sådana fall,

b) har erhållit auktorisationen genom att lämna falska uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt,

c) inte längre uppfyller de villkor på vilka auktorisationen har lämnats,

d) inte längre uppfyller kraven i direktiv 93/6/EEG,

e) allvarligt och systematiskt har brutit mot de bestämmelser som har införts i enlighet med artikel 10 eller 11, eller

f) omfattas av någon i nationell lagstiftning given föreskrift som möjliggör återkallelse.

Artikel 4

De behöriga myndigheterna får inte bevilja auktorisation att starta verksamhet som värdepappersföretag förrän de har fått upplysning om vilka aktieägare eller andra delägare, oavsett om de är fysiska eller juridiska personer, som direkt eller indirekt har kvalificerat innehav, och om storleken av sådana innehav.

De behöriga myndigheterna skall vägra auktorisation om de, med hänsyn till behovet av en sund och ansvarsfull ledning av ett värdepappersföretag, bedömer att lämpligheten hos aktieägare eller andra delägare som avses i första stycket inte är tillfredsställande.

Artikel 5

I fråga om filialer till värdepappersföretag som har stadgeenligt säte utanför gemenskapen och som påbörjar eller bedriver verksamhet får medlemsstaterna inte tillämpa bestämmelser som ger en mer förmånlig behandling än den som tillämpas för filialer till värdepappersföretag som har stadgeenligt säte i en medlemsstat.

Artikel 6

De behöriga myndigheterna i den andra berörda medlemsstaten skall i förväg tillfrågas om auktorisation av ett värdepappersföretag som

- är dotterföretag till ett värdepappersföretag eller kreditinstitut med auktorisation i en annan medlemsstat,

- är dotterföretag till ett moderföretag till ett värdepappersföretag eller ett kreditinstitut som är auktoriserat i en annan medlemsstat, eller

- står under ägarkontroll av samma fysiska eller juridiska personer som har ägarkontroll över ett värdepappersföretag eller ett kreditinstitut som är auktoriserat i en annan medlemsstat.

AVDELNING III

Förhållandet till tredje land

Artikel 7

1. De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna skall underrätta kommissionen

a) om varje auktorisation av ett företag som direkt eller indirekt är dotterföretag till ett moderföretag som lyder under lagstiftning i tredje land, eller

b) när ett sådant moderföretag förvärvar sådan ägarandel i ett värdepappersföretag i gemenskapen att det senare blir dess dotterföretag.

I båda fallen skall kommissionen underrätta rådet till dess att en kommitté för överlåtbara värdepapper har inrättats av rådet på förslag från kommissionen.

Om auktorisation beviljas ett företag som direkt eller indirekt är dotterföretag till ett moderföretag som lyder under tredje lands lagstiftning, skall de behöriga myndigheterna i den underrättelse de tillställer kommissionen beskriva gruppens struktur.

2. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om alla svårigheter av allmän natur som deras värdepappersföretag möter vid etablering eller tillhandahållande av tjänster i tredje land.

3. Kommissionen skall första gången senast sex månader efter det att detta direktiv har trätt i kraft och därefter regelbundet lägga fram en rapport som analyserar den behandling gemenskapens värdepappersföretag röner i tredje land i de avseenden som avses i punkt 4 och 5 i fråga om etablering, bedrivande av investeringstjänsteverksamhet och förvärv av ägarandel i värdepappersföretag i tredje land. Kommissionen skall tillställa rådet dessa rapporter tillsammans med lämpliga förslag.

4. Närhelst det kommer till kommissionens kännedom antingen genom de rapporter som avses i punkt 3 eller genom annan information, att ett tredje land inte erbjuder värdepappersföretag hemmahörande i gemenskapen effektivt marknadstillträde jämförbart med det som gemenskapen erbjuder värdepappersföretag från det landet, får kommissionen lämna förslag till rådet om lämpligt mandat för underhandlingar med ändamål att uppnå jämförbara konkurrensmöjligheter för värdepappersföretag hemmahörande i gemenskapen. Rådet skall besluta med kvalificerad majoritet.

5. Närhelst det kommer till kommissionens kännedom, antingen genom de rapporter som avses i punkt 3 eller genom annan information, att värdepappersföretag hemmahörande i gemenskapen inte får nationell behandling i ett tredje land, innebärande samma konkurrensmöjligheter som erbjuds inhemska värdepappersföretag, och att kravet på effektivt marknadstillträde inte är uppfyllt, får kommissionen ta initiativ till underhandlingar med ändamål att åstadkomma rättelse.

I fall som avses i föregående stycke får, utöver initiativ till underhandlingar, när som helst beslutas i enlighet med det förfarande som fastställs i det direktiv genom vilket rådet kommer att tillsätta den kommitté som anges i punkt 1, att medlemsstaternas behöriga myndigheter skall begränsa eller uppskjuta prövningen av inneliggande eller framtida ansökningar om auktorisation och förvärv av ägarandelar, då ansökningar gjorts av direkta eller indirekta moderföretag underställda ett tredje lands lagar. Sådana åtgärder får inte gälla för längre tid än tre månader.

Före utgången av tremånadsperioden får rådet, med beaktande av resultaten av underhandlingarna, med kvalificerad majoritet besluta efter förslag av kommissionen huruvida åtgärderna skall bestå.

Sådana begränsningar eller uppskov får inte tillämpas då dotterföretag bildas av inom gemenskapen i behörig ordning auktoriserade värdepappersföretag eller av deras dotterföretag eller då sådana värdepappersföretag eller dotterföretag förvärvar ägarandelar i värdepappersföretag inom gemenskapen.

6. Närhelst det kommer till kommissionens kännedom att något av de fall som avses i punkterna 4 och 5 uppkommer, skall medlemsstaterna på kommissionens begäran underrätta denna

a) om varje ansökan om auktorisation av ett direkt eller indirekt ägt dotterföretag till ett eller flera moderföretag som är underkastade vederbörande tredje lands lagar,

b) närhelst de får underrättelse enligt artikel 9 om att ett sådant moderföretag avser att förvärva en ägarandel i ett värdepappersföretag hemmahörande i gemenskapen, så att det senare företaget blir det förras dotterföretag.

Denna skyldighet att lämna information skall upphöra så snart en överenskommelse har träffats med ett tredje land enligt punkt 4 eller 5, eller när de åtgärder som avses i punkt 5 andra och tredje styckena upphör att gälla.

7. Åtgärder som vidtas med stöd av denna artikel skall stå i överensstämmelse med gemenskapens förpliktelser enligt internationella överenskommelser, bilaterala eller multilaterala, om rätt för värdepappersföretag att starta och driva verksamhet.

AVDELNING IV

Villkor för verksamheten

Artikel 8

1. Hemlandets behöriga myndigheter skall kräva att ett värdepappersföretag som de har auktoriserat hela tiden uppfyller villkoren i artikel 3.3.

2. Hemlandets behöriga myndigheter skall kräva att ett värdepappersföretag som de har auktoriserat följer de regler som fastställs i direktiv 93/6/EEG.

3. Tillsynen av ett värdepappersföretag åligger de behöriga myndigheterna i hemlandet oavsett om värdepappersföretaget etablerar en filial eller tillhandahåller tjänster i en annan medlemsstat; denna regel skall inte påverka tillämpningen av de bestämmelser i detta direktiv som ålägger de behöriga myndigheterna i värdlandet ett ansvar.

Artikel 9

1. Medlemsstaterna skall kräva att var och en, som avser att förvärva, direkt eller indirekt, ett kvalificerat innehav i ett värdepappersföretag, underrättar behöriga myndigheter om storleken av det tilltänkta innehavet. Underrättelse skall lämnas även av den som avser att öka sitt kvalificerade innehav i sådan mån att hans andel av röstetalet eller kapitalet kommer att uppgå till eller överstiga 20, 33 eller 50 procent eller så att värdepappersföretaget kommer att bli hans dotterföretag.

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i punkt 2 skall de behöriga myndigheterna ha rätt att, inom en tid av högst tre månader från det att underrättelse enligt föregående stycke gjorts, motsätta sig förvärvet, om de, med hänsyn till behovet av sund och ansvarsfull ledning av värdepappersföretag, bedömer att lämpligheten inte är tillfredsställande hos de personer som avses i föregående stycke. Om myndigheterna inte motsätter sig förvärvet, får de föreskriva en viss tid inom vilket förvärvet skall vara genomfört.

2. Om förvärvaren av innehav enligt punkt 1, är ett värdepappersföretag auktoriserat i en annan medlemsstat eller moderföretag till ett värdepappersföretag auktoriserat i en annan medlemsstat, eller person som har ägarkontroll över ett värdepappersföretag auktoriserat i en annan medlemsstat och om det företag i vilket förvärvet avses ske till följd därav skulle få ställning av dotterföretag eller komma under förvärvarens ägarkontroll, skall prövning av förvärvet föregås av samråd enligt artikel 6.

3. Medlemsstaterna skall kräva att var och en, som avser att avyttra, direkt eller indirekt, ett kvalificerat innehav i ett värdepappersföretag, underrättar behöriga myndigheter om storleken av innehavet. Underrättelse skall lämnas även av den som avser att minska sitt kvalificerade innehav i sådan mån att hans andel av röstetalet eller kapitalet skulle understiga 20 , 33 eller 50 procent eller så att värdepappersföretagets ställning som hans dotterföretag skulle upphöra.

4. Ett värdepappersföretag skall, då det får kännedom därom, underrätta behöriga myndigheter om sådana förvärv eller avyttringar av kapitalinnehav i företaget som får till följd att innehaven överstiger eller understiger något av de gränstal som anges i punkterna 1 och 3.

Varje värdepappersföretag skall också, minst en gång om året, underrätta behöriga myndigheter om namnen på aktieägare och andra delägare med kvalificerade innehav samt om storleken på sådana innehav, såsom framgår t.ex. av uppgifter som lämnats vid bolagsstämma om aktieägare och andra delägare eller av uppgifter som redovisats i enlighet med föreskrifter som gäller för börsregistrerade bolag.

5. Medlemsstaterna skall, i fall då de personer som avses i punkt 1, utövar sitt inflytande på ett sätt som är ägnat att vara till skada för en sund och ansvarsfull ledning av ett värdepappersföretag, föreskriva skyldighet för behöriga myndigheter att vidta åtgärder. Sådana åtgärder får bl.a. bestå i förelägganden, sanktioner mot medlemmarna av företagsledningen samt i upphävande av rösträtt som är knuten till de ifrågavarande aktieägarnas eller delägarnas aktier eller andelar.

Motsvarande åtgärder skall vidtas i fråga om personer som underlåter att lämna sådana underrättelser som avses i punkt 1. Om ett innehav har förvärvats trots att behöriga myndigheter har motsatt sig förvärvet, skall medlemsstaterna, oavsett de åtgärder som i övrigt vidtas, föreskriva antingen att rösträtterna för sådana innehav inte får utövas eller att avgivna röster skall vara ogiltiga eller att de får förklaras ogiltiga.

Artikel 10

Varje hemland skall upprätta sundhetsregler vilka värdepappersföretagen vid varje tidpunkt har att följa. Sådana regler skall särskilt kräva att ett värdepappersföretag

- har sunda förvaltnings- och redovisningsförfaranden, kontroll- och säkerhetsarrangemang för elektronisk databehandling och lämpliga interna kontrollanordningar omfattande särskilt regler om anställdas egna affärer,

- vidtar lämpliga åtgärder i fråga om instrument som tillhör investerare för att skydda dessas äganderätt, särskilt i fall av företagets insolvens, och för att förebygga att värdepappersföretaget använder investerares medel för egen räkning utom med investerarnas uttryckliga samtycke,

- vidtar lämpliga åtgärder i fråga om penningmedel som tillhör investerare för att skydda dessas rättigheter, och för att, utom i fråga om värdepappersföretag, hindra att värdepappersföretaget använder investerares kontanta medel för egen räkning,

- ombesörjer att gjorda affärer registreras på ett sätt som är tillräckligt åtminstone för att myndigheterna i hemlandet skall kunna övervaka efterlevnaden av de sundhetsregler vilkas tillämpning de har ansvar för; sådana registreringar skall bevaras under så lång tid som de behöriga myndigheterna fastställer,

- har sådan uppbyggnad och organisation att risken minimeras för att kundens intresse åsidosätts på grund av intressekonflikter mellan företaget och dess kunder eller mellan olika kunder. Om en filial inrättas får dock inte dess organisation strida mot de uppföranderegler som värdlandet ställt upp i fråga om intressekonflikter.

Artikel 11

1. Medlemsstaterna skall uppställa uppföranderegler som värdepappersföretagen vid varje tidpunkt skall efterleva. Reglerna måste innebära att åtminstone de principer hävdas som anges i följande strecksatser och måste tillämpas på ett sådant sätt att de beaktar yrkesmässigheten hos den åt vilken tjänsten tillhandahålls. Medlemsstaterna skall också där så är lämpligt tillämpa dessa regler på de sidotjänster som anges i avsnitt C i bilagan. Principerna skall säkerställa att ett värdepappersföretag

- bedriver sin verksamhet på ett hederligt och rättvist sätt med beaktande av kundernas bästa och marknadens integritet,

- handlar med vederbörlig skicklighet, omsorg och skyndsamhet med beaktande av kundernas bästa och marknadens integritet,

- innehar och effektivt använder sådana resurser som behövs för att rörelsen skall kunna bedrivas på ett tillfredsställande sätt,

- från sina kunder inhämtar uppgifter om deras ekonomiska situation, erfarenhet av värdepappersmarknaden och målsättningen med de tjänster de efterfrågar,

- vid sina kontakter med kunder lämnar tillräcklig information om sådana omständigheter som är väsentliga i sammanhanget,

- försöker undvika intressekonflikter och när sådana inte kan undvikas ser till att kunderna behandlas rättvist, och

- uppfyller alla krav i tillämpliga bestämmelser i fråga om hur verksamheten skall bedrivas för att främja kundernas intresse och marknadens integritet.

2. Utan att beslut som kan komma att fattas i samband med harmoniseringen av uppförandereglerna påverkas, skall ansvaret för införandet och tillsynen av efterlevnaden av dessa regler ligga kvar hos den medlemsstat där en tjänst tillhandahålls.

3. När ett värdepappersföretag verkställer en order skall vid tillämpning av de regler som avses i punkt 1 bedömningen av investerarens yrkesmässighet avse den investerare från vilken ordern härrör, oavsett om ordern har lämnats direkt av denne själv eller indirekt genom ett värdepappersföretag som tillhandahåller en sådan tjänst som avses i avsnitt A.1 a i bilagan.

Artikel 12

Innan ett företag gör affärer med investerare skall den underrätta dessa om vilken ersättningsfond eller motsvarande skydd som gäller i fråga om de avsedda affärerna, vilken ersättning det eller de tillämpliga systemen ger respektive informera om att det inte finns någon sådan fond eller ersättningsmöjlighet.

Rådet konstaterar att kommissionen har gjort ett uttalande med innebörden att den kommer att framställa förslag om harmonisering av ersättningssystem som täcker värdepappersföretags affärer senast den 31 juli 1993. Rådet kommer att fatta beslut på grundval av dessa förslag så snart som möjligt i syfte att sätta de föreslagna systemen i kraft vid samma tidpunkt som detta direktiv.

Artikel 13

Detta direktiv hindrar inte värdepappersföretag med auktorisation i någon annan medlemsstat från att med varje tillgängligt kommunikationsmedel marknadsföra sina tjänster i värdlandet, i enlighet med de regler rörande form och innehåll i sådan marknadsföring som kan ha antagits för det allmänna bästa.

AVDELNING V

Rätten till etablering och friheten att tillhandahålla tjänster

Artikel 14

1. Medlemsstaterna skall se till att investeringstjänster och övriga tjänster som anges i avsnitt C i bilagan får tillhandahållas inom deras territorier i enlighet med artiklarna 17, 18 och 19 av alla värdepappersföretag som auktoriserats och står under tillsyn av de behöriga myndigheterna i en annan medlemsstat i enlighet med detta direktiv, antingen genom etablering av en filial eller enligt friheten att tillhandahålla tjänster, under förutsättning att tjänsterna omfattas av auktorisationen.

Detta direktiv skall inte inverka på värdländernas befogenheter i fråga om andelar i företag för kollektiva investeringar på vilka direktiv 85/611/EEG (14) inte är tilllämpligt.

2. Medlemsstaterna får inte som villkor för etablering av en filial eller tillhandahållandet av de tjänster som avses i punkt 1 kräva auktorisation, tillhandahållande av kapitaltillskott eller andra åtgärder med motsvarande verkan.

3. En medlemsstat får kräva att affärer som avser sådana tjänster som avses i punkt 1 skall utföras på en reglerad marknad om de uppfyller samtliga nedanstående villkor:

- Investeraren skall ha hemvist eller vara etablerad i medlemsstaten.

- Värdepappersföretaget skall utföra affärerna genom ett huvudkontor eller en filial belägen i medlemsstaten eller enligt friheten att tillhandahålla tjänster i medlemsstaten.

- Affären berör ett instrument som är föremål för handel på en reglerad marknad i medlemsstaten.

4. Om en medlemsstat tillämpar punkt 3 skall den ge investerare som har hemvist eller är etablerade i medlemsstaten rätt att inte följa den förpliktelse som uppställts i punkt 3 utan låta affärerna som avses i punkt 3 utföras utanför en reglerad marknad. Medlemsstaterna får göra utövandet av denna rätt beroende av ett uttryckligt godkännande, varvid hänsyn skall tas till olika investerares olika skyddsbehov och särskilt yrkesmässiga och institutionella investerares förmåga att tillvarata sina egna intressen. Sådant godkännande måste i samtliga fall kunna ges på ett sådant sätt att det inte äventyrar ett snabbt verkställande av investerarens order.

5. Kommissionen skall lämna en rapport om tillämpningen av punkterna 3 och 4 senast den 31 december 1998 och, om så är lämpligt, föreslå förändringar av dem.

Artikel 15

1. Utan att påverka utövningen av den rätt till etablering eller den frihet att tillhandahålla tjänster som avses i artikel 14 skall värdländerna se till att sådana värdepappersföretag som är auktoriserade av de behöriga myndigheterna i sina hemländer att tillhandahålla de tjänster som avses i avsnitt A.1 b och A.2 i bilagan, direkt eller indirekt kan bli medlemmar i eller få tillträde till de reglerade marknader i värdländerna där likartade tjänster tillhandahålls och att de även kan bli medlemmar i eller få tillträde till de system för clearing och avveckling som tillhandahålls medlemmarna på sådana reglerade marknader.

Medlemsstaterna skall avskaffa alla nationella rättsregler eller marknadsregler som begränsar antalet personer som får tillgång till reglerade marknader. Om tillträdet till en reglerad marknad är begränsad på grund av den juridiska strukturen eller den tekniska kapaciteten, skall den berörda medlemsstaten se till att den reglerade marknadens struktur och kapacitet regelbundet anpassas.

2. Medlemsskap i eller tillträde till en reglerad marknad skall vara villkorat av värdepappersföretagets efterlevnad av kapitalkraven och hemlandets tillsyn av denna efterlevnad i enlighet med direktiv 93/6/EEG.

Värdländerna får uppställa ytterligare kapitalkrav endast i sådana avseenden som inte omfattas av det direktivet.

Tillträde till en reglerad marknad, upptagande som medlem däri och fortsatt tillträde eller medlemsskap skall vara villkorat av efterlevnaden av den reglerade marknadens regler avseende marknadens uppbyggnad och förvaltning och reglerna för affärer på marknaden, av de yrkesmässiga krav som gäller för personal som verkar på eller i anslutning till marknaden, och av reglerna och förfarandena för clearing och avveckling. De närmare åtgärderna för genomförande av dessa regler och förfaranden får anpassas på lämpligt sätt, bl.a för att säkerställa fullgörande av åtföljande förpliktelser, dock under förutsättning att artikel 28 efterlevs.

3. För att uppfylla den förpliktelse som uppställs i punkt 1 skall värdländerna erbjuda de värdepappersföretag som avses i den punkten valet att bli medlemmar i eller att ha tillgång till medlemsstatens reglerade marknader antingen

- direkt, genom att etablera filialer i värdländerna, eller

- indirekt, genom att grunda dotterbolag i värdländerna eller genom att förvärva företag i värdländerna som redan är medlemmar i medlemsstatens reglerade marknader eller redan har tillträde till dem.

Dock får de medlemsstater som när detta direktiv antas tillämpar en lagstiftning som inte tillåter kreditinstitut att bli medlemmar i eller ha tillgång till reglerade marknader om de inte har särskilda dotterbolag, fortsätta fram till den 31 december 1996 att tillämpa denna regel på ett icke-diskriminerande sätt på kreditinstitut från övriga medlemsstater då det gäller tillträde till dessa reglerade marknader.

Spanien, Grekland och Portugal får utsträcka denna period fram till den 31 december 1999. Ett år dessförinnan skall kommissionen upprätta en rapport med beaktande av de erfarenheter som har gjorts vid tillämpningen av denna artikel och om så är lämpligt framlägga ett förslag. Rådet får på grundval av förslaget besluta med kvalificerad majoritet att se över denna ordning.

4. Om värdlandets reglerade marknad fungerar så, att det inte finns något krav på fysisk närvaro, får de värdepappersföretag som avses i punkt 1 på de villkor som anges i punkt 1 P3 bli medlemmar i eller få tillträde till denna reglerade marknad på samma grunder utan att behöva vara etablerade i värdlandet. För att göra det möjligt för sina värdepappersföretag att bli medlemmar i eller få tillgång till värdländers reglerade marknader i enlighet med denna punkt, skall hemländerna tillåta dessa värdländers reglerade marknader att tillhandahålla lämpliga anordningar på hemländernas territorium.

5. Denna artikel påverkar inte medlemsstaternas rätt att godkänna eller förbjuda inrättandet av nya marknader inom sina territorier.

6. Denna artikel har ingen verkan

- i Tyskland i fråga om reglering av verksamhet som Kursmakler, eller

- i Nederländerna i fråga om reglering av verksamhet som hoekmannen.

Artikel 16

För ömsesidigt erkännande och tillämpning av detta direktiv åvilar det varje medlemsstat att upprätta en förteckning över de reglerade marknader för vilka det är hemland och vilka uppfyller medlemsstatens bestämmelser, och att översända denna förteckning tillsammans med reglerna för dessa reglerade marknaders organisation och verksamhet till övriga medlemsstater och till kommissionen. Motsvarande skall göras vid varje ändring av nämnda förteckning eller regler. Kommissionen skall offentliggöra förteckningarna över reglerade marknader och ändringar i dessa i Europeiska gemenskapernas officiella tidning åtminstone en gång om året.

Kommissionen skall senast den 31 december 1996 avge en rapport om den information som sålunda mottagits och i de fall det är lämpligt, föreslå ändringar av den definition av reglerade marknader som gäller vid tillämpning av detta direktiv.

Artikel 17

1. Utöver att uppfylla de villkor som uppställs i artikel 3 skall varje värdepappersföretag som önskar etablera en filial inom en annan medlemsstats territorium underrätta de behöriga myndigheterna i hemlandet.

2. Medlemsstaterna skall kräva att varje värdepappersföretag som önskar etablera en filial inom en annan medlemsstats territorium vid underrättelse enligt punkt 1 skall lämna uppgift om följande:

a) Den medlemsstat inom vars territorium företaget avser att etablera en filial.

b) En verksamhetsplan som anger bland annat de tilltänkta affärsverksamheterna och filialens organisationsstruktur.

c) Den adress i värdlandet där handlingar kan erhållas.

d) Namnen på dem som leder filialens verksamhet.

3. Om inte de behöriga myndigheterna i företagets hemland har anledning att ifrågasätta värdepappersföretagets administrativa struktur eller finansiella situation med beaktande av den avsedda verksamheten skall de inom tre månader efter att ha erhållit alla uppgifter som avses i punkt 2 vidarebefordra dessa till de behöriga myndigheterna i värdlandet och underrätta värdepappersföretaget härom.

De skall också översända upplysningar om alla ersättningssystem med syfte att skydda filialens investerare.

I fall då hemlandets behöriga myndigheter vägrar att översända de uppgifter som anges i punkt 2 till värdlandets behöriga myndigheter, skall skälen härför lämnas till det berörda värdepappersföretaget inom tre månader från det att alla uppgifter kommit in. En sådan vägran liksom underlåtenhet att lämna besked skall kunna prövas av domstol i hemlandet.

4. Innan en filial till ett värdepappersföretag inleder sin verksamhet skall värdlandets behöriga myndigheter inom två månader från det att de fått in de uppgifter som avses i punkt 3 förbereda tillsyn av värdepappersföretaget i enlighet med artikel 19 och, om så erfordras, ange under vilka villkor - inklusive uppföranderegler - motiverade av hänsyn till det allmännas bästa, verksamheterna får bedrivas i värdlandet.

5. Efter underrättelse från värdlandets behöriga myndigheter eller sedan den i punkt 4 angivna fristen löpt ut utan att någon underrättelse erhållits från myndigheterna, får filialen etableras och inleda sin verksamhet.

6. Om förändring sker i något avseende som uppgivits i en underrättelse enligt punkt 2 b, c eller d skall värdepappersföretaget skriftligen underrätta behöriga myndigheter i hemlandet och värdlandet om förändringen; underrättelse skall lämnas minst en månad innan förändringen genomförs, så att det blir möjligt för hemlandets behöriga myndigheter att fatta beslut enligt punkt 3 och för värdlandets behöriga myndigheter att i anledning av förändringen fatta beslut enligt punkt 4.

7. Vid förändring av de förhållanden varom upplysningar har lämnats i enlighet med punkt 3 andra stycket skall myndigheterna i företagets hemland underrätta myndigheterna i värdlandet om detta.

Artikel 18

1. Ett värdepappersföretag som för första gången önskar driva verksamhet inom en annan medlemsstats territorium enligt friheten att tillhandahålla tjänster skall lämna följande uppgifter till de behöriga myndigheterna i företagets hemland:

- Den medlemsstat där företaget avser att bedriva verksamhet.

- En verksamhetsplan med uppgift särskilt om vilken eller vilka investeringstjänster företaget avser att tillhandahålla.

2. De behöriga myndigheterna i företagets hemland skall inom en månad efter det att de har erhållit de upplysningar som avses i punkt 1 vidarebefordra upplysningarna till de behöriga myndigheterna i värdlandet. Värdepappersföretaget får därefter börja tillhandahålla investeringstjänsten eller investeringstjänsterna i fråga i värdlandet.

I de fall det behövs skall de behöriga myndigheterna i värdlandet, vid mottagande av upplysningar enligt punkt 1, för värdepappersföretaget ange de villkor, däribland uppförandereglerna, som de som tillhandahåller investeringstjänsterna för det allmännas bästa måste följa i värdlandet.

3. Vid ändringar av de förhållanden som meddelats enligt punkt 1 andra strecksatsen, skall värdepappersföretaget skriftligen underrätta de behöriga myndigheterna i hemlandet och värdlandet om ändringarna innan dessa genomförs, så att de behöriga myndigheterna i värdlandet om så är nödvändigt kan underrätta företaget om de förändringar eller tillägg som skall göras i de upplysningar som har lämnats enligt punkt 2.

Artikel 19

1. Värdländerna får för statistiska ändamål föreskriva skyldighet för alla värdepappersföretag som har filialer på deras territorium att till värdländernas behöriga myndigheter lämna periodiska rapporter om verksamheten i dessa länder.

Vid fullgörandet av sina penningpolitiska uppgifter får värdländerna, utan att det påverkar de åtgärder som krävs för genomförande av Europeiska monetära systemet, kräva att alla filialer till värdepappersföretag från andra medlemsstater skall lämna samma information som för detta ändamål krävs av inhemska värdepappersföretag.

2. Vid fullgörandet av sina uppgifter enligt detta direktiv får värdländerna kräva att filialer till värdepappersföretag skall lämna samma uppgifter som för detta ändamål krävs av inhemska företag.

Värdländerna får kräva att värdepappersföretag som bedriver verksamhet inom deras territorium enligt friheten att tillhandahålla tjänster skall tillhandahålla de upplysningar som behövs för att övervaka att de efterlever de för dem tillämpliga normer som ställts upp av värdlandet, dock att dessa krav inte får vara strängare än de som samma medlemsstat tillämpar på etablerade företag för övervakning av dessas efterlevnad av samma normer.

3. Om ett värdlands behöriga myndigheter finner att ett värdepappersföretag som har en filial eller som tillhandahåller tjänster inom värdlandets territorium inte efterlever de föreskrifter som utfärdats med anledning av bestämmelserna i detta direktiv om befogenheter för värdlandets behöriga myndigheter, skall dessa myndigheter förelägga värdepappersföretaget att vidta rättelse.

4. Om det berörda värdepappersföretaget underlåter att vidta erforderliga åtgärder för rättelse, skall värdlandets behöriga myndigheter underrätta hemlandets behöriga myndigheter. Hemlandets behöriga myndigheter skall snarast vidta alla erforderliga åtgärder för att värdepappersföretaget skall åstadkomma rättelse. De behöriga myndigheterna i värdlandet skall underrättas om vilka åtgärder som vidtas.

5. Om värdepappersföretaget, trots de åtgärder som vidtagits av hemlandet eller beroende på att sådana åtgärder visar sig otillräckliga eller inte kan genomföras i den ifrågavarande medlemsstaten, fortsätter att överträda de i värdlandet gällande föreskrifter som avses i punkt 3, får värdlandet, efter att ha underrättat hemlandets behöriga myndigheter, vidta erforderliga åtgärder för att hindra eller bestraffa vidare överträdelser och, i den mån det är nödvändigt, hindra värdepappersföretaget att göra nya transaktioner inom värdlandets territorium. Medlemsstaterna skall tillse att delgivning med värdepappersföretagen kan ske inom deras territorier av sådana handlingar som är nödvändiga för dessa åtgärder.

6. Ovanstående regler skall inte påverka möjligheterna för ett värdland att vidta erforderliga åtgärder för att hindra eller beivra överträdelser inom sitt territorium av uppföranderegler som införts enligt artikel 11 och av andra bestämmelser i lagar eller andra författningar som utfärdats i det allmännas intresse. Sådana åtgärder skall kunna innefatta hinder för värdepappersföretag som överträder reglerna att göra nya transaktioner inom värdlandets territorium.

7. Varje åtgärd enligt punkterna 4 P6 som omfattar sanktioner mot ett värdepappersföretags verksamhet eller inskränkningar i denna verksamhet skall på vederbörligt sätt motiveras och delges det berörda värdepappersföretaget. Varje sådan åtgärd skall kunna prövas av domstol i den medlemsstat vars myndigheter beslutat om åtgärden.

8. Innan åtgärder vidtas i den ordning som föreskrivs i punkterna 3 P5, får värdlandets behöriga myndigheter i brådskande fall interimistiskt vidta de säkerhetsåtgärder som är nödvändiga för att skydda investerare och andra för vilka tjänster utförs. Kommissionen och de andra medlemsstaternas behöriga myndigheter skall underrättas om sådana åtgärder så snart det kanske.

Kommissionen får, efter att ha hört de behöriga myndigheterna i berörda medlemsstater, besluta att värdlandet skall ändra eller återkalla åtgärderna.

9. Om en auktorisation återkallas skall värdlandet underrättas om detta och vidta erforderliga åtgärder för att hindra värdepappersföretaget att utföra nya transaktioner inom värdlandets territorium och för att skydda investerarnas intressen. Kommissionen skall vartannat år framlägga en rapport om sådana fall för den kommitté som senare skall inrättas på värdepappersområdet.

10. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om antalet och arten av de fall där vägran har förekommit enligt artikel 17 eller där åtgärder har vidtagits med stöd av punkt 5 ovan. Kommissionen skall vartannat år framlägga en rapport om sådana fall för den kommitté som senare skall inrättas på värdepappersområdet.

Artikel 20

1. För att se till att de myndigheter som har ansvar för marknaderna och för tillsyn har tillgång till den information de behöver för att utföra sina uppgifter skall värdländerna ställa åtminstone följande krav:

a) Värdepappersföretag skall, utan att det påverkar åtgärder som vidtagits för genomförande av artikel 10, under minst fem år hålla tillgängliga för myndigheterna alla relevanta uppgifter om affärer som avser sådana tjänster som anges i artikel 14.1 som de har utfört beträffande instrument som är föremål för handel på en reglerad marknad, oavsett om affärerna har utförts på en sådan reglerad marknad eller inte.

b) Värdepappersföretagen skall till de behöriga myndigheterna i hemlandet rapportera alla affärer som avses i a om affärerna omfattar

- aktier eller andra instrument som ger tillgång till kapitalandelar,

- obligationer eller andra likvärdiga skuldförbindelser,

- standardiserade terminskontrakt avseende aktier, eller

- standardiserade aktieoptioner.

Rapporterna skall göras tillgängliga för den berörda myndigheten så snart som möjligt. Den tid inom vilken rapportering skall ske skall fastställas av myndigheten. Tiden får utsträckas till slutet av den närmast följande arbetsdagen i de fall detta betingas av organisatoriska eller praktiska skäl men inte under några omständigheter längre.

Rapporterna skall särskilt innehålla beteckning och nummer på de instrument som köpts eller sålts, datum och tid för affären, priset samt de uppgifter som behövs för att identifiera de berörda värdepappersföretagen.

Hemlandet får föreskriva att den skyldighet som uppställts i b i fråga om obligationer och andra likvärdiga skuldförbindelser skall tillämpas endast på de samlade affärerna i samma instrument.

2. Om ett värdepappersföretag gör en affär på en reglerad marknad i värdlandet, får hemlandet efterge sina egna krav på rapportering i de fall då värdepappersföretaget är underkastat likvärdiga krav att rapportera affären till de myndigheter som svarar för den reglerade marknaden.

3. Medlemsstaterna skall bestämma att den rapport som avses i punkt 1 b skall göras antingen av värdepappersföretaget självt eller av ett handelssystem eller genom de myndigheter som är ansvariga för börser eller andra reglerade marknader.

4. Medlemsstaterna skall se till att den information som blir tillgänglig i enlighet med denna artikel också blir tillgänglig för en riktig tillämpning av artikel 23.

5. Varje medlemsstat får, på ett icke-diskriminerande sätt, införa eller bibehålla bestämmelser som är strängare inom det område som regleras av denna artikel i fråga om innehåll och form med avseende på bevarande och rapportering av uppgifter om affärer

- som genomförs på en reglerad marknad för vilken staten är hemland, eller

- som genomförs av värdepappersföretag för vilka staten är hemland.

Artikel 21

1. För att göra det möjligt för investerare att vid varje tidpunkt bedöma villkoren för en affär som de överväger och efteråt kontrollera under vilka omständigheter den har utförts skall varje behörig myndighet, för varje reglerad marknad som myndigheten har angett i den förteckning som avses i artikel 16, vidta åtgärder för att tillhandahålla investerarna de upplysningar som avses i punkt 2. I enlighet med de krav som uppställs i punkt 2 skall de behöriga myndigheterna avgöra i vilken form och inom vilken bestämd tid dessa upplysningar skall tillhandahållas och på vilket sätt upplysningarna skall göras tillgängliga, med beaktande av den reglerade marknadens beskaffenhet, storlek och behov och av vilka investerare som verkar där.

2. De behöriga myndigheterna skall för varje instrument ställa åtminstone följande krav:

a) Offentliggörande vid början av varje handelsdag av det vägda genomsnittspriset, de högsta och lägsta priserna och omsättningen på den reglerade marknaden för hela föregående dags handel.

b) För kontinuerliga orderbaserade och prisbaserade marknader dessutom offentliggörande

- vid slutet av varje handelstimme av det vägda genomsnittspriset och omsättningen på den reglerade marknaden under den sextimmarsperiod som slutar så, att det återstår två timmars handel innan offentliggörandet sker, och

- var tjugonde minut av det vägda genomsnittspriset och det högsta och lägsta priset på den reglerade marknaden under en tvåtimmarsperiod som slutar så, att det återstår en timmes handel före offentliggörandet.

Om investerarna i förväg har tillgång till upplysningar om priser och volymer till vilka affärer kan göras

i) skall denna information ständigt vara tillgänglig under den tid handeln på marknaden pågår,

ii) skall de villkor som anges för ett visst pris och en viss volym vara villkor på vilka det är möjligt för en investerare att genomföra en sådan affär.

De behöriga myndigheterna får senarelägga eller tillfälligt uppskjuta offentliggörandet om det finns skäl till detta på grund av en särskild situation på marknaden eller i fråga om små marknader, för att skydda anonymiteten för företag och investerare. De behöriga myndigheterna får tillämpa särskilda bestämmelser i fråga om särskilda affärer som är mycket stora jämfört med genomsnittliga affärer i värdepapperet i fråga på den marknaden och i fråga om värdepapper med mycket låg likviditet bedömt på objektiva grunder och offentliggjort. De behöriga myndigheterna får även tillämpa mer flexibla bestämmelser, särskilt i fråga om tidsfrister för offentliggörande, för affärer avseende obligationer och andra likvärdiga skuldförbindelser.

3. Inom denna artikels tillämpningsområde får varje medlemsstat införa eller bibehålla strängare eller ytterligare bestämmelser i fråga om innehåll och form vad gäller den information som måste göras tillgänglig för investerarna om affärer som genomförs på reglerade marknader för vilka staten är hemland, under förutsättning att dessa bestämmelser är tillämpliga oavsett i vilken medlemsstat utfärdaren av värdepapperet hör hemma och i vilken medlemsstat instrumentet första gången noterades på den reglerade marknaden.

4. Kommissionen skall rapportera om tillämpningen av denna artikel senast den 31 december 1997. Rådet får, på förslag av kommissionen, med kvalificerad majoritet fatta beslut om ändring av denna artikel.

AVDELNING VI

Myndigheter med ansvar för auktorisation och tillsyn

Artikel 22

1. Medlemsstaterna skall utse de behöriga myndigheter som skall utföra de åligganden som bestämts i detta direktiv. De skall underrätta kommissionen om detta med uppgift om eventuell ansvarsuppdelning.

2. De myndigheter som avses i punkt 1 skall antingen vara offentliga myndigheter, organ som erkänts i nationell lagstiftning eller organ som är erkända av offentliga myndigheter som genom nationell lagstiftning har erhållit uttrycklig behörighet härtill.

3. Dessa myndigheter måste ha alla de befogenheter som behövs för att genomföra sina uppgifter.

Artikel 23

1. Om det finns två eller flera behöriga myndigheter i samma medlemsstat skall de samarbeta nära vid tillsynen av värdepappersföretag med verksamhet i medlemsstaten.

2. Medlemsstaterna skall se till att dessa behöriga myndigheter har ett nära samarbete med de myndigheter som har ansvar för övervakningen av finansmarknader, kredit- och andra finansinstitut och försäkringsföretag, såvitt gäller de företag som dessa myndigheter har tillsyn över.

3. Om ett värdepappersföretag genom att tillhandahålla tjänster eller genom att grunda en filial har verksamhet i en eller flera medlemsstater förutom hemlandet skall de behöriga myndigheterna i alla berörda medlemsstater nära samarbeta för att på ett mer effektivt sätt utföra sina olika åligganden inom detta direktivs tillämpningsområde.

De skall på begäran förse varandra med alla de upplysningar rörande ledning och ägande i sådana värdepappersföretag som kan förväntas underlätta tillsynen och alla upplysningar som kan förväntas underlätta övervakningen av sådana företag. I synnerhet skall myndigheterna i hemlandet samarbeta för att se till att myndigheterna i värdlandet inhämtar de uppgifter som avses i artikel 19.2.

I den utsträckning som det är nödvändigt för att utöva tillsynen skall de behöriga myndigheterna i hemlandet underrättas av de behöriga myndigheterna i värdlandet om alla åtgärder som värdlandet vidtar i enlighet med artikel 19.6 och som omfattar sanktioner gentemot ett värdepappersföretag eller inskränkningar i dess verksamhet.

Artikel 24

1. Varje värdland skall, om ett värdepappersföretag med auktorisation i en annan medlemsstat bedriver verksamhet inom dess territorium genom en filial, se till att de behöriga myndigheterna i hemlandet efter att ha underrättat de behöriga myndigheterna i värdlandet själva eller genom personer som de anlitat för detta ändamål får utföra kontroll på platsen av de upplysningar som avses i artikel 23.3.

2. De behöriga myndigheterna i hemlandet får också begära att de behöriga myndigheterna i värdlandet låter genomföra sådan kontroll. Myndigheter som tar emot en sådan begäran måste, inom ramen för sina befogenheter, tillmötesgå denna genom att själva genomföra kontrollen, genom att tillåta de myndigheter som begärt den att utföra den eller genom att låta revisorer eller experter göra detta.

3. Denna artikel påverkar inte den rätt de behöriga myndigheterna i värdlandet har att vid fullgörandet av sina åliggande enligt detta direktiv utföra kontroller på plats av filialer som är etablerade inom dess territorium.

Artikel 25

1. Medlemsstaterna skall föreskriva att alla personer som arbetar eller som har arbetat för behöriga myndigheter samt revisorer och experter som är verksamma för behöriga myndigheters räkning skall vara bundna av tystnadsplikt. Tystnadsplikten skall innebära att ingen konfidentiell information som erhålls i tjänsten får röjas till någon person eller myndighet utom i sammandrag eller i sammanställning som omöjliggör identifikation av enskilda värdepappersföretag, dock med förbehåll för fall som omfattas av straffrättslig lagstiftning.

Dock får, i fall då ett värdepappersföretag har försatts i konkurs eller underkastats tvångslikvidation, konfidentiell information som inte berör tredje part, engagerad i försök att rädda företaget, yppas vid tvistemålsförfaranden.

2. Vad som sägs i punkt 1 skall inte hindra medlemsstaternas behöriga myndigheter att utbyta information i enlighet med detta eller andra direktiv som gäller för värdepappersföretag. För sådan information skall tystnadsplikt gälla enligt punkt 1.

3. Medlemsstaterna får ingå samarbetsavtal för utbyte av information med behöriga myndigheter i tredje land, endast om den information som överlämnas är föremål för sekretess i mottagarlandet minst likvärdig den som föreskrivs i denna artikel.

4. Behöriga myndigheter, som erhåller konfidentiell information enligt punkterna 1 eller 2, får använda den endast i tjänsten och där endast

- för att kontrollera att villkoren för att värdepappers-företag skall få starta verksamhet är uppfyllda och för att underlätta gruppbaserad eller icke gruppbaserad tillsyn över sådan verksamhet, särskilt med avseende på de kapitalkrav som ställs i direktiv 93/6/EEG, rutiner för administration och redovisning samt intern kontroll,

- för att förelägga sanktioner,

- vid överklagande i administrativ ordning av beslut som fattats av den behöriga myndigheten,

- vid domstolsförfaranden som har inletts enligt artikel 26.

5. Vad som sägs i punkterna 1 och 4 skall inte utgöra hinder för utbyte av information

a) inom en medlemsstat, om det finns två eller flera behöriga myndigheter, eller

b) inom en medlemsstat eller mellan medlemsstater, mellan de behöriga myndigheterna och

- myndigheter med ansvar för tillsyn över kreditinstitut, andra finansinstitut och försäkringsföretag samt myndigheter med ansvar för tillsyn över finansiella marknader,

- organ som har ansvar för värdepappersföretags konkurs eller likvidation eller liknande förfaranden,

- personer ansvariga för obligatorisk revision av värdepappersföretags och andra finansiella instituts räkenskaper,

vid deras fullgörande av tillsynsuppgifter samt för utlämnande till organ som förvaltar ersättningssystem av sådan information som dessa organ behöver för sin verksamhet. Dessa upplysningar skall vara underkastade tystnadsplikt enligt punkt 1.

6. Inte heller skall bestämmelserna i denna artikel utgöra hinder för en behörig myndighet att till sådana centralbanker som inte utövar tillsyn över kreditinstitut eller värdepappersföretag individuellt lämna ut information som dessa centralbanker kan behöva i egenskap av monetära myndigheter. Den information som erhållits skall vara underkastad tystnadsplikt enligt punkt 1.

7. Denna artikel skall inte hindra de behöriga myndigheterna från att vidarebefordra de upplysningar som avses i punkt 1 P4 till en clearingorganisation eller annat liknande organ som är erkänt i nationell lagstiftning för att tillhandahålla clearing- och avvecklingstjänster åt någon av marknaderna i medlemsstaten, om de anser att detta är nödvändigt för att säkerställa att dessa organ fungerar vid försummelser eller möjliga försummelser från en marknadsaktörs sida. De upplysningar som erhålls skall vara underkastade den tystnadsplikt som anges i punkt 1. Medlemsstaterna skall också se till att de upplysningar som erhålls enligt punkt 2 inte får yppas under de omständigheter som avses i den här punkten utan uttryckligt medgivande av de behöriga myndigheter som har överlämnat upplysningarna.

8. Oavsett sådana bestämmelser som avses i punkterna 1 och 4 får medlemsstaterna med stöd av bestämmelser i lag tillåta att viss information lämnas ut såväl till andra avdelningar inom deras centralförvaltningar med ansvar för lagstiftning om tillsyn över kreditinstitut, finansiella institut, värdepappersföretag och försäkringsföretag som till personer med uppdrag från sådana avdelningar.

Sådant utlämnande får dock ske endast då det är nödvändigt för utövande av tillsyn.

Vidare skall medlemsstaterna föreskriva att sådan information som erhållits med stöd av punkterna 2 och 5 och sådan som erhållits vid inspektion på platsen i enlighet med artikel 24 aldrig får röjas i de fall som avses i den här punkten utan uttryckligt samtycke av de behöriga myndigheter som lämnat ut informationen eller av behöriga myndigheter i den medlemsstat i vilken inspektionen verkställts.

9. Om en medlemsstat vid antagandet av detta direktiv har bestämmelser om informationsutbyte mellan myndigheter för att kontrollera efterlevnaden av lagar om tillsyn, organisation, drift och affärsbruk i näringsdrivande företag samt föreskrifter om finansmarknaderna, får medlemsstaten fortsätta att tillåta vidarebefordran av sådana upplysningar i avvaktan på samordning av alla bestämmelser som styr utbyte av information mellan myndigheter i hela finanssektorn, dock längst fram till den 1 juli 1996.

Medlemsstaterna skall dock se till att upplysningar som kommer från en annan medlemsstat inte får avslöjas i de fall som avses i första stycket utan uttryckligt medgivande från de behöriga myndigheter som har yppat den, och att de endast får användas i de syften för vilka dessa myndigheter lämnat sitt medgivande.

Rådet skall genomföra den samordning som avses i första stycket på grundval av ett förslag från kommissionen. Rådet konstaterar att kommissionen har gjort ett uttalande med innebörden att den kommer att framlägga förslag senast den 31 juli 1993. Rådet kommer att behandla dessa förslag så snart som möjligt i avsikt att sätta där föreslagna regler i kraft vid samma tidpunkt som detta direktiv.

Artikel 26

Medlemsstaterna skall se till, att beslut som fattas i fråga om ett värdepappersföretag enligt lagar och andra författningar som har införts i enlighet med detta direktiv kan prövas av domstol. Samma regel skall gälla om beslut om auktorisation inte har fattats inom sex månader efter det att en ansökan som innehåller alla de uppgifter som krävs enligt gällande bestämmelser har ingivits.

Artikel 27

Utan att det påverkar tillämpningen av förfaranden för återkallelse av auktorisation eller tillämpningen av straffrättsliga bestämmelser, skall medlemsstaterna föreskriva att deras behöriga myndigheter får - gentemot värdepappersföretag som bryter mot lagar eller andra författningar om deras tillsyn eller verksamhet respektive gentemot dem som har faktisk kontroll över verksamheten i dessa företag - vidta åtgärder eller förelägga sanktioner som uttryckligen syftar till att få överträdelserna eller dessas orsaker att upphöra.

Artikel 28

Medlemsstaterna skall säkerställa att tillämpningen av detta direktiv sker på ett icke-diskriminerande sätt.

AVDELNING VII

Slutbestämmelser

Artikel 29

I avvaktan på att ett ytterligare direktiv antas med bestämmelser om anpassningen av detta direktiv till den tekniska utvecklingen på nedan angivna områden skall rådet i enlighet med beslut 87/373/EEG (15) på förslag från kommissionen med kvalificerad majoritet fatta beslut om de anpassningar som kan behövas enligt följande:

- Utökning av förteckningen i avsnitt C i bilagan.

- Anpassning av terminologin i förteckningarna i bilagan för att ta hänsyn till utvecklingen på finansmarknaderna.

- De områden inom vilka de behöriga myndigheterna skall utbyta information enligt artikel 23.

- Förtydligande av definitionerna för att säkerställa en likformig tillämpning av detta direktiv inom gemenskapen.

- Förtydligande av definitionerna för att vid tillämpningen av detta direktiv kunna beakta utvecklingen på finansmarknaderna.

- Terminologisk och språklig anpassning av begreppsbestämningar till senare rättsregler om värdepappersföretag och därmed sammanhängande områden.

- Övriga uppgifter enligt artikel 7.5.

Artikel 30

1. Värdepappersföretag som redan före den 31 december 1995 har auktorisation att i hemlandet tillhandahålla investeringstjänster skall anses ha auktorisation enligt detta direktiv om lagstiftningen i hemlandet föreskriver att de för att inleda sådan verksamhet måste uppfylla villkor som motsvarar villkoren i artiklarna 3.3 och 4.

2. Värdepappersföretag som redan den 31 december 1995 bedriver verksamhet och som inte ingår bland dem som avses i punkt 1 får fortsätta sin verksamhet under förutsättning att de senast den 31 december 1996 och i enlighet med hemlandets bestämmelser erhåller auktorisation att fortsätta sin verksamhet i enlighet med bestämmelserna om genomförandet av detta direktiv.

Det är först när de beviljats sådan auktorisation som rätten till etablering och friheten att tillhandahålla tjänster enligt bestämmelserna i detta direktiv gäller för dessa företag.

3. Om värdepappersföretag före den dag då detta direktiv antas har påbörjat verksamhet i andra medlemsstater antingen genom filialer eller enligt friheten att tillhandahålla tjänster skall myndigheterna i varje hemland mellan den 1 juli och den 31 december 1995 för tillämpningen av artiklarna 17.1, 17.2 och 18 tillställa myndigheterna i var och en av de övriga berörda medlemsstaterna en förteckning över de företag som uppfyller kraven i detta direktiv och bedriver verksamhet i dessa stater tillsammans med uppgift om vilken verksamhet som bedrivs.

4. Fysiska personer som den dag då detta direktiv antas har auktorisation i en medlemsstat att erbjuda investeringstjänster skall anses ha auktorisation enligt detta direktiv under förutsättning att de uppfyller de krav som har uppställts i artikel 1.2 andra stycket andra strecksatsen och tredje stycket samtliga fyra strecksatser.

Artikel 31

Medlemsstaterna skall senast den 1 juli 1995 anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv.

Dessa bestämmelser skall träda i kraft senast den 31 december 1995. Medlemsstaterna skall genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar de bestämmelser som avses i första stycket skall dessa innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

Artikel 32

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 10 maj 1993.

På rådets vägnar

N. HELVEG PETERSEN

Ordförande

(1) EGT nr C 43, 22.2.1989, s. 7, och EGT nr C 42, 22.2.1990, s. 7.

(2) EGT nr C 304, 4.12.1989, s. 39, och EGT nr C 115, 26.4.1993.

(3) EGT nr C 298, 27.11.1989, s. 6.

(4) EGT nr L 386, 30.12.1989, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 92/30/EEG (EGT nr L 110, 28.4.1992, s. 52).

(5) EGT nr L 141, 11.6.1993, s. 1.

(6) EGT nr L 66, 16.3.1979, s. 21. Direktivet senast ändrat genom anslutningsakten för Spanien och Portugal.

(7) (8) EGT nr L 348, 17.12.1988, s. 62.

(9) (10) (11) (12) (13) (14) (15) EGT nr L 197, 18.7.1987, s. 33.

(16) EGT nr L 322, 17.12.1977, s. 30. Direktivet senast ändrat genom direktiv 89/646/EEG (EGT nr L 386, 30.12.1989, s. 1)

(17) EGT nr L 348, 17.12.1988, s. 62.

(18) EGT nr L 193, 18.7.1983, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 90/605/EEG (EGT nr L 317, 16.11.1990, s. 60).

(19) EGT nr L 228, 16.8 1973, s. 3. Direktivet senast ändrat genom direktiv 90/619/EEG (EGT nr L 330, 29.11.1990, s. 50).

(20) EGT nr L 63, 13.3.1979, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 90/618/EEG (EGT nr L 330, 29.11.1990, s. 44).

(21) EGT nr 56, 4.4.1964, s. 878/64.

(22) EGT nr L 26, 30.1.1977, s. 1. Direktivet senast ändrat genom anslutningsakten för Spanien och Portugal.

(23) (24) EGT nr L 197, 18.7.1987, s. 33.

(25) EGT nr L 375, 31.12.1985, s. 3. Direktivet senast ändrat genom direktiv 88/220/EEG (EGT nr L 100, 19.4.1988, s. 31).

(26) EGT nr L 197, 18.7.1987, s. 33.

(27) (28) (29) EGT nr C 298, 27.11.1989, s. 6.

(30) (31) EGT nr L 141, 11.6.1993, s. 1.

(32) (33) (34) EGT nr L 348, 17.12.1988, s. 62.

(35) (36) (37) (38) (39) (40) (41) EGT nr L 197, 18.7.1987, s. 33.

(42) (43) (44) EGT nr C 298, 27.11.1989, s. 6.

(45) (46) EGT nr L 141, 11.6.1993, s. 1.

(47) (48) (49) EGT nr L 348, 17.12.1988, s. 62.

(50) (51) (52) (53) (54) (55) (56) EGT nr L 197, 18.7.1987, s. 33.

(57) EGT nr L 197, 18.7.1987, s. 33.

BILAGA

AVSNITT A

Tjänster

1. a) Mottagande och förmedling för investerares räkning av order avseende ett eller flera av de instrument som anges i avsnitt B.

b) Verkställande av sådana order för annans räkning.

2. Handel för egen räkning med något av de instrument som anges i avsnitt B.

3. Portföljförvaltning av värdepapper på skönsmässig grund enligt särskilt uppdrag från enskilda investerare om bland värdepapperen ingår ett eller flera av de instrument som anges i avsnitt B.

4. Placeringsgaranti (underwriting) vid emission av ett eller flera av de instrument som har förtecknats i avsnitt B eller placering av sådana emissioner.

AVSNITT B

Instrument

1. a) Överlåtbara värdepapper.

b) Andelar i företag för kollektiva investeringar.

2. Penningmarknadsinstrument.

3. Finansiella terminskontrakt (futures) och motsvarande instrument med kontantavräkning.

4. Ränteterminskontrakt (Forward interest-rate agreements, FRA).

5. Ränte- och valutaswaps samt swaps på aktier och aktieindex.

6. Köp- och säljoptioner avseende alla instrument som hör till detta avsnitt av bilagan, däri inbegripet motsvarande instrument med kontantavräkning. Denna grupp inbegriper särskilt valuta- och ränteoptioner.

AVSNITT C

Sidotjänster

1. Förvaring och förvaltning av ett eller flera av de instrument som anges i avsnitt B.

2. Kassavalvstjänster.

3. Lämnande av kredit eller lån till en investerare för att denne skall kunna genomföra en affär avseende ett eller fler av de instrument som förtecknats i avsnitt B om företaget som ger krediten eller lånet medverkar i affären.

4. Rådgivning till företag i fråga om kapitalstruktur, industriell strategi och närliggande frågor samt råd och tjänster avseende fusioner och företagsförvärv.

5. Tjänster i samband med placeringsgaranti (underwriting).

6. Investeringsrådgivning rörande ett eller flera av de instrument som anges i avsnitt B.

7. Valutatransaktioner om dessa har samband med investeringstjänster.