31992L0007

Rådets direktiv 92/7/EEG av den 10 februari 1992 om ändring av direktiv 85/3/EEG om vikter, dimensioner och vissa andra tekniska egenskaper för vissa vägfordon

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 057 , 02/03/1992 s. 0029 - 0032
Finsk specialutgåva Område 7 Volym 4 s. 0074
Svensk specialutgåva Område 7 Volym 4 s. 0074


RÅDETS DIREKTIV 92/7/EEG av den 10 februari 1992 om ändring av direktiv 85/3/EEG om vikter, dimensioner och vissa andra tekniska egenskaper för vissa vägfordon

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 75 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (), och

med beaktande av följande:

Mot bakgrund av de beslut som fattades vid antagandet av rådets direktiv 89/338/EEG () av den 27 april 1989 om ändring av direktiv 85/3/EEG är det nödvändigt att, med beaktande av drivaxeltryckens inverkan på vägbeläggningarna, ge en objektiv, teknisk definition av begreppet likvärdighet mellan vissa icke luftfjädrande system och luftfjädring.

Det är nödvändigt att ytterligare granska kommissionens förslag om fjädringssystem som är skonsamma för vägarna i förhållande till det högsta tillåtna drivaxeltrycket för de motorfordon som omfattas av detta förslag, med sikte på att nå fram till en slutsats inom rimlig tid.

För att minska vägskadorna så mycket som möjligt kommer det i ett senare skede att bli nödvändigt att införa bestämmelser om gemensamma standarder för enkla axlar och tandemaxlar.

För att likvärdigheten mellan luftfjädring och vissa icke luftfjädrande system skall kunna fastställas bör lämpliga provningsförfaranden anges.

Direktiv 85/3/EEG () bör ändras i enlighet härmed.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Bilaga 1 till direktiv 85/3/EEG ändras på följande sätt:

a) Punkt 2.2.4.2 skall ersättas med följande:

>Plats för tabell>

b) Punkt 2.3.2 skall ersättas med följande:

>Plats för tabell>

c) Punkt 2.3.3 skall ersättas med följande:

>Plats för tabell>

d) Punkt 3.5.3 skall ersättas med följande:

>Plats för tabell>

2. En ny bilaga, bilaga 3, skall läggas till och ha den lydelse som anges i bilagan till detta direktiv.

Artikel 2

1. Medlemsstaterna skall före den 1 januari 1993 efter samråd med kommissionen sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna skall utan dröjsmål till kommissionen överlämna texterna till de bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 3

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 10 februari 1992.

På rådets vägnar

Jorge BRAGA DE MACEDO

Ordförande

() EGT nr C 292, 22.11.1990, s. 12 och

EGT nr C 313, 4.12.1991, s. 14.

() EGT nr C 183, 15.7.1991, s. 65.

() EGT nr C 159, 17.6.1991, s. 61.

() EGT nr L 142, 25.5.1989, s. 3.

() EGT nr L 2, 3.1.1985, s. 14. Direktivet senast ändrat genom direktiv 91/60/EEG (EGT nr L 37, 9.2.1991, s. 37).

BILAGA

"BILAGA 3

VILLKOR FÖR ATT VISSA ICKE-LUFTFJÄDRANDE SYSTEM SKALL ANSES LIKVÄRDIGA MED LUFTFJÄDRING FÖR FORDONS DRIVAXLAR

1. DEFINITION AV FJÄDRING

Ett fjädringssystem skall anses vara luftfjädrat om minst 75 % av dess fjädringsverkan framkallas av luftfjädern.

2. LIKVÄRDIGHET MED LUFTFJÄDRING

För att betraktas som likvärdig med luftfjädring skall fjädringen uppfylla följande krav:

2.1 Vid fri, vertikal transient svängning med låg frekvens av den fjädrade massan ovanför en drivaxel eller boggi skall den uppmätta frekvensen och dämpningen med fjädringen maximalt belastad ligga inom de gränser som anges i punkt 2.2-2.5.

2.2 Varje axel skall vara försedd med hydrauliska stötdämpare. På tandemaxlade boggier skall stötdämparna vara så placerade att boggiernas svängning minimeras.

2.3 Den genomsnittliga dämpningsgraden D skall vara större än 20 % av den kritiska dämpningen med fjädringen i sitt normala tillstånd och med hydrauliska stötdämpare monterade och i funktion.

2.4 Dämpningsgraden D för fjädringen med samtliga hydrauliska stötdämpare avlägsnade eller tagna ur funktion får inte vara större än 50 % av D.

2.5 Frekvensen för den fjädrade massan ovanför drivaxeln eller boggin vid fri, vertikal transient svängning får inte vara högre än 2,0 Hz.

2.6 Fjädringens frekvens och dämpning anges i punkt 3. Provningsförfarandena för mätning av frekvensen och dämpningen beskrivs i punkt 4.

3. DEFINITION AV FREKVENS OCH DÄMPNING

Denna definition avser en fjädrad massa på M kg ovanför en drivaxel eller boggi. Axeln eller boggin har en total vertikal styvhet mellan vägytan och den fjädrade massan på K Newton/meter (N × m) och en total dämpningskoefficient på C Newton per meter och sekund (N × s/m). Den vertikala förskjutningen av den fjädrade massan är Z. Rörelseekvationen för den fjädrade massans fria svängning är

M >NUM>d²Z

>DEN>dt²

+ C >NUM>dZ

>DEN>dt

+ kZ = 0.

Svängningsfrekvensen för den fjädrade massan F rad/s ärF = √

>NUM>K

>DEN>M

- >NUM>C²

>DEN>4M²

Dämpningen är kritisk när C = Co,

varvid

Co = √ KM

Dämpningsgraden som en del av den kritiska dämpningen är C/Co.

Vid fri, transient svängning av den fjädrade massan följer massans vertikala rörelse en dämpad sinusformad bana (figur 2). Frekvensen kan beräknas genom att tiden mäts för så många svängningscykler som kan observeras. Dämpningen kan beräknas genom att höjden på varandra följande svängningstoppar i samma riktning mäts. Om de högsta amplituderna för den första och andra svängningscykeln är A1 och A2 är dämpningsgraden D

D = >NUM>C

>DEN>Co

= >NUM>1

>DEN>2ð

7 ln >NUM>A1

>DEN>A2

varvid ln är amplitudförhållandets naturliga logaritm.

4. PROVNINGSFÖRFARANDE

För att genom provning fastställa dämpningsgraden D, dämpningsgraden utan hydrauliska stötdämpare och fjädringsfrekvensen F förfar man på något av följande sätt med det belastade fordonet:

a) Fordonet körs med låg hastighet (5 km/h 1 km/h) över ett steg på 80 mm som har den profil som visas i figur 1. Den transienta svängning som skall analyseras med avseende på frekvens och dämpning är den svängning som uppträder efter det att drivaxelns hjul har lämnat steget.

b) Fordonet dras nedåt i chassit så att belastningen på drivaxeln är 1,5 gånger det maximala statiska värdet. Fordonet skall frigöras plötsligt och den påföljande svängningen analyseras.

c) Fordonet dras uppåt i chassit så att den fjädrade massan lyfts 80 mm ovanför drivaxeln. Fordonet skall släppas plötsligt och den påföljande svängningen analyseras.

d) Fordonet provas med någon annan metod, som är likvärdig enligt vad tillverkaren har visat och den tekniska tjänsten godtagit.

Fordonet skall vara försett med en transduktor för vertikalförskjutning mellan drivaxeln och chassit direkt ovanför drivaxeln. Från spårningen kan tidsintervallet mellan den första och andra kompressionstoppen mätas för att erhålla frekvensen F och amplitudförhållandet för att erhålla dämpningen. För dubbeldrivna boggier bör transduktorer för vertikalförskjutning monteras mellan varje drivaxel och chassit rakt ovanför denna.

Figur 1

Steg för fjädringsprovning

>Hänvisning till film>

Figur 2

Ett dämpat transientsvar

>Hänvisning till film>

"