RÅDETS DIREKTIV av den 15 juli 1991 om fastställande av regler för hur veterinärkontroller skall organiseras för djur som importeras till gemenskapen från tredje land och om ändring av direktiven 89/662/EEG, 90/425/EEG och 90/675/EEG (91/496/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, och särskilt artikel 43 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande(2), och

med beaktande av följande:

Levande djur är upptagna på förteckningen i bilaga II till fördraget.

Fastställande av principer på gemenskapsnivå för organisationen av veterinärkontroller av djur som förs in från tredje land bidrar till att säkra försörjningen och marknadens stabilitet samtidigt som en harmonisering sker av nödvändiga åtgärder till skydd för djurhälsan.

I artikel 23 i rådets direktiv 90/425/EEG av den 26 juni 1990 om veterinära och zootekniska kontroller i handeln med vissa levande djur och produkter inom gemenskapen med sikte på att förverkliga den inre marknaden(3) föreskrivs att rådet skall fatta beslut om de regler och allmänna principer som skall tillämpas på kontroller av import från tredje land av djur som omfattas av det direktivet.

Varje sändning av djur från tredje land måste underkastas dokument- och identitetskontroller vid inträde på gemenskapens territorium.

Det bör fastställas principer som gäller inom hela gemenskapen för hur de veterinärkontroller som utförs av de behöriga veterinärmyndigheterna skall organiseras och följas upp.

Bestämmelser skall utfärdas för skyddsåtgärder. I detta sammanhang måste kommissionen kunna agera, särskilt genom att göra besök på de berörda platserna och vidta de åtgärder som omständigheterna kräver.

Om systemet med kontroller skall kunna fungera smidigt måste det finnas en godkännandeprocedur, gränskontrollstationerna måste inspekteras och det bör skapas förutsättningar för ett utbytesprogram för tjänstemän som är behöriga att utföra kontroller av levande djur som förs in från tredje land.

Fastställande av grundläggande principer på gemenskapsnivå är av yttersta vikt inte minst med tanke på att avsikten är att avskaffa veterinärkontrollerna vid gemenskapens inre gränser när den inre marknaden förverkligas.

Direktiv 89/662/EEG(4), 90/425/EEG och direktiv 90/675/EEG bör ändras så att bestämmelserna anpassas till detta direktiv.

Det synes nödvändigt att införa vissa tidsbegränsade övergångsbestämmelser i syfte att underlätta övergången till det nya kontrollsystem som införs genom detta direktiv.

Kommissionen bör bemyndigas att vidta åtgärder för tillämpningen av detta direktiv.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Medlemsstaterna skall utföra veterinärkontroller av djur som förs in i gemenskapen från tredje land i enlighet med detta direktiv.

2. Detta direktiv skall inte gälla för veterinärkontroller av sällskapsdjur, med undantag för hästdjur, när dessa medföljer resande och inte är avsedda för handel.

Artikel 2

1. Definitionerna i artikel 2 i direktiv 90/425/EEG skall gälla när detta direktiv tillämpas.

2. Härutöver avses med:

a) dokumentkontroll: kontroll av veterinära intyg eller handlingar som medföljer ett djur,

b) identitetskontroll: visuell kontroll av överensstämmelse mellan handlingarna eller intygen och djuren och av att de igenkänningsmärken som måste finnas på djuren faktiskt finns och stämmer överens med kraven,

c) fysisk kontroll: kontroll av själva djuret, om möjligt innefattande provtagning och laboratorieundersökning samt när så är fallet, ytterligare kontroller under karantän,

d) importör: en fysisk eller juridisk person som visar upp djuren i avsikt att importera dem till gemenskapen,

e) sändning: ett antal djur av samma art som omfattas av samma veterinärintyg eller dokument, som transporteras med samma transportmedel och som kommer från samma tredje land eller samma del av ett tredje land,

f) gränskontrollstation: varje kontrollstation som är belägen i omedelbar närhet av den yttre gränsen till något av de områden som avses i bilaga 1 till rådets direktiv 90/675/EEG av den 10 december 1990 om föreskrifter för de principer som skall gälla för hur veterinärkontroller av produkter som införs till gemenskapen från tredje land skall organiseras(5) och som är utformad och godkänd i enlighet med artikel 6.

KAPITEL I Organisation och uppföljning av kontroller

Artikel 3

1. Medlemsstaterna skall säkerställa att

a) importörerna en arbetsdag i förväg underrättar den veterinära personalen vid den gränskontrollstation där djuren skall visas upp om djurens antal, art och beräknad ankomsttid,

b) djuren under officiell övervakning förs direkt till den gränskontrollstation som avses i artikel 6, eller, i tillämpliga fall, till en karantänstation i enlighet med artikel 10.1, första stycket, andra strecksatsen,

c) utan att det påverkar de särskilda bestämmelser som skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 23, djuren endast får lämna en sådan gränskontrollstation eller karantänstation under förutsättning att bevis kan uppvisas

i) i form av det intyg som avses i artikel 7.1 andra strecksatsen, eller i artikel 8, för att djuren i fråga har underkastats veterinärkontroller i enlighet med artikel 4.1 och 4.2 a b och d och artikel 8 och 9, som tillfredsställer den behöriga myndigheten,

ii) för att styrka att omkostnaderna för veterinärkontrollerna har betalats och att, i tillämpliga fall, en säkerhet har ställts för eventuella utgifter i enlighet med artikel 10.1 andra och tredje strecksatserna, artikel 10.6 och artikel 12.2

d) utan att det påverkar de särskilda bestämmelser som skall antas i enlighet med förfarandet som fastställs i artikel 23, tullmyndigheterna endast tillåter övergång till fri omsättning i de områden som avses i bilaga 1 till direktiv 90/675/EEG under förutsättning att bevis kan uppvisas på att kraven i c har uppfyllts.

2. Närmare föreskrifter för hur denna artikel skall tillämpas skall vid behov antas enligt det förfarande som fastställs i artikel 23.

Artikel 4

1. Medlemsstaterna skall säkerställa att varje sändning djur som kommer från tredje land, oavsett djurens tulldestination underkastas dokument- och identitetskontroll av veterinärmyndigheten vid någon av de gränskontrollstationer som är belägen på något av de områden som avses i bilaga 1 till direktiv 90/675/EEG och som har godkänts för detta ändamål, så att kontroll sker av

- djurens ursprung,

- djurens senare destination, särskilt när det gäller transitering eller djur för vilka reglerna för handel inom gemenskapen inte har harmoniserats, eller djur för vilka särskilda krav, fastställda genom gemenskapsbeslut, gäller i den medlemsstat som utgör destinationsland,

- att de uppgifter som återfinns på intygen eller handlingarna ger de garantier som krävs enligt gemenskapens bestämmelser eller, när det gäller djur för vilka reglerna för handel inom gemenskapen inte har harmoniserats, de garantier som krävs enligt de nationella bestämmelser som gäller i de olika fall som omfattas av detta direktiv.

2. Utan att det påverkar de undantag som gäller enligt artikel 8, skall den officiella veterinären utföra en fysisk kontroll av de djur som visas upp vid gränskontrollstationen. Denna kontroll skall särskilt omfatta följande:

a) En klinisk undersökning av djuren i syfte att kontrollera att de stämmer överens med de upplysningar som har lämnats i det medföljande intyget eller handlingen och att de är kliniskt friska.

I enlighet med förfarandet enligt artikel 23 kan undantag göras från principen om individuell klinisk undersökning av vissa djurkategorier och -arter på vissa villkor och i enlighet med regler som skall fastställas enligt samma förfarande.

b) Varje laboratorieundersökning som kan anses nödvändig eller som föreskrivs i gemenskapsregler skall utföras.

c) Eventuella officiella provtagningar för undersökning av förekomst av restsubstanser skall utföras och dessa prover skall undersökas så snart som möjligt.

d) Kontroll av att de minimikrav som fastställs i rådets direktiv 77/489/EEG av den 18 juli 1977 om skydd av djur under internationell transport(6) är uppfyllda.

Den officiella veterinären skall, med hänsyn till en senare kontroll av transporten och i tillämpliga fall för att möjliggöra kontroll av att ytterligare krav som ställs från djurens bestämmelseanläggning är uppfyllda, vidarebefordra alla nödvändiga upplysningar till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som utgör bestämmelseland via det datasystem som avses i artikel 20 i direktiv 90/425/EEG.

Den officiella veterinären kan få hjälp med vissa av dessa uppgifter av kvalificerad personal med särskild utbildning som arbetar under hans ledning.

3. Identitetskontroll och fysisk kontroll av djur som anländer till en hamn eller en flygplats i de områden som nämns i bilaga 1 till direktiv 90/675/EEG kan trots bestämmelserna i punkt 1 och 2 utföras i denna bestämmelsehamn eller -flygplats, förutsatt att denna hamn eller flygplats har en gränskontrollstation som uppfyller kraven i artikel 6, och att djuren fortsätter sin resa i samma båt respektive i samma flygplan. I dessa fall skall den behöriga myndighet som utförde dokumentkontrollen antingen direkt eller genom den lokala veterinärmyndigheten via det datasystem som avses i artikel 20 i direktiv 90/425/EEG informera den officiella veterinären vid gränskontrollstationen i den medlemsstat som är bestämmelseland att djuren har passerat.

4. Alla kostnader som uppstår i samband med tillämpningen av denna artikel skall betalas av avsändaren, mottagaren eller deras ställföreträdare, utan ersättning från medlemsstaten.

5. Närmare tillämpningsföreskrifter för denna artikel, inklusive bestämmelser om assistenternas utbildning och kvalifikationer, skall vid behov antas enligt det förfarande som fastställs i artikel 23.

Artikel 5

Införsel till något av de områden som definieras i bilaga 1 till direktiv 90/675/EEG skall förbjudas om kontrollerna visar att:

a) djur av arter för vilka importregler har harmoniserats på gemenskapsnivå, dock utan att påverka de särskilda villkor som fastställs i artikel 19 i direktiv 90/426/EEG(7) vad gäller förflyttning och import av hästdjur som kommer från tredje land, kommer från ett tredje lands område eller del av ett tredje lands område som inte återfinns i de förteckningar som i enlighet med gemenskapsregler har upprättats för arten i fråga eller varifrån import är förbjuden i enlighet med gemenskapsbeslut,

b) djuren, andra än de som avses i a, inte uppfyller de krav som fastställs i de nationella bestämmelser som motsvarar de olika fall som omfattas av detta direktiv,

c) djuren lider av, eller misstänks lida av eller vara smittade av en smittsam sjukdom eller en sjukdom som utgör en risk för människors eller djurs hälsa, eller varje annat skäl som fastställs i gemenskapens bestämmelser,

d) det exporterande tredje landet inte uppfyller de krav som fastställs i gemenskapsregler,

e) djuren inte är i stånd att fortsätta resan,

f) veterinärintygen eller handlingen som medföljer djuren inte uppfyller de krav som fastställs i gemenskapsregler eller, om reglerna inte har harmoniserats, de krav som fastställs i de nationella regler som motsvarar de olika fall som omfattas av detta direktiv.

Närmare förskrifter för hur denna artikel skall tillämpas skall vid behov antas enligt det förfarande som fastställs i artikel 23.

Artikel 6

1. Gränskontrollstationer skall uppfylla kraven i denna artikel.

2. Varje gränskontrollstation skall

a) vara belägen vid införselstället till ett av de områden som avses i bilaga 1 till direktiv 90/675/EEG,

Placering av en kontrollstation på visst avstånd från införselstället kan dock accepteras om det är nödvändigt på grund av geografiska förhållanden (t ex lossningskaj, järnvägsstation, bergspass) och under förutsättning att kontrollstationerna i dessa fall placeras långt från anläggningar eller platser där djur hålls som kan vara smittade med smittsamma sjukdomar,

b) vara belägen i ett tullområde som gör det möjligt att utföra andra administrativa formaliteter, inklusive tullbehandling för import,

c) vara utformad och godkänd i enlighet med punkt 3,

d) stå under en officiell veterinärs ansvar, och denne skall ha det faktiska ansvaret för kontrollerna. Den officiella veterinären får biträdas av särskilt utbildade assistenter som arbetar under hans ledning.

3. Före den 1 januari 1992, och så snart gränskontrollstationer har utvalts av de nationella myndigheterna, i samarbete med de enheter inom kommissionen som kontrollerar att gränskontrollstationerna uppfyller de minimikrav som fastställs i bilaga A, skall medlemsstaterna överlämna en förteckning till kommissionen över de gränskontrollstationer som är ansvariga för att utföra veterinärkontroller av djur, och skall därvid lämna upplysningar om:

a) gränskontrollstationens art:

- hamn,

- flygplats,

- väg,

- järnväg,

b) vilka djurarter som kan kontrolleras vid gränskontrollstationen i fråga med hänsyn till den utrustning och veterinärpersonal som finns tillgänglig, med angivande av eventuella djurarter som inte kan kontrolleras vid dessa gränskontrollstationer och för registrerade hästdjur öppethållandetider för särskilt godkända gränskontrollstationer,

c) den personal som fått i uppdrag att utföra veterinärkontrollerna

- antal officiella veterinärer med åtminstone en officiell veterinär i tjänst under hela den tid gränskontrollstationen håller öppet,

- antal medhjälpare eller assistenter med särskilda kvalifikationer,

d) den utrustning och de lokaler som man förfogar över för att utföra:

- dokumentkontroll,

- fysisk kontroll,

- provtagning,

- undersökning av de allmänna prov som avses i artikel 4.2 b,

- undersökning av de särskilda prov som den officiella veterinären begär,

e) kapaciteten i de lokaler som man förfogar över för att vid behov hysa djur i väntan på provresultat,

f) art av utrustning som medger snabbt utbyte av information, särskilt med andra gränskontrollstationer,

g) omfattning av handel (art och antal djur som passerar igenom denna gränskontrollstation).

4. Kommissionen skall i samarbete med de behöriga nationella myndigheterna inspektera de gränskontrollstationer som utses i enlighet med punkt 3 i syfte att säkerställa att föreskrifterna om veterinärkontroller tillämpas enhetligt och att de olika gränskontrollstationerna verkligen förfogar över den nödvändiga infrastrukturen och uppfyller de minimikrav som fastställs i bilaga A.

Före den 1 januari 1992 skall kommissionen till Ständiga veterinärkommittén överlämna en rapport om resultaten av de inspektioner som utförts i enlighet med första stycket, tillsammans med förslag som tar hänsyn till slutsatserna i rapporten, i syfte att upprätta en förteckning över gemenskapens gränskontrollstationer. Denna förteckning skall godkännas och i efterhand uppdateras i enlighet med förfarandet i artikel 22.

Ovannämnda rapport skall redogöra för alla eventuella problem som vissa medlemsstater skulle kunna få om det urval som avses i punkt 3, första stycket skulle leda till att ett stort antal gränskontrollstationer skulle uteslutas den 1 juli 1992.

För att undvika sådana eventuella problem kan några gränskontrollstationer hållas öppna under förutsättning att de inom en tidsfrist på tre år har uppfyllt de krav på utrustning och infrastruktur som fastställs i detta direktiv.

Kommissionen skall offentliggöra en förteckning över godkända gränskontrollstationer, liksom eventuell uppdatering av denna i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

5. Kommissionen skall vid behov anta närmare föreskrifter för hur denna artikel skall tillämpas enligt det förfarande som fastställs i artikel 23.

Artikel 7

1. Om djur av arter för vilka importbestämmelser har harmoniserats på gemenskapsnivå inte skall saluföras i den medlemsstat som utförde de kontroller som avses i artikel 4, skall den officiella veterinären vid gränskontrollstationen, utan att det påverkar de särskilda krav som gäller för registrerade hästdjur som åtföljs av identifikationshandlingar enligt direktiv 90/427/EEG(8), vidta följande åtgärder:

- Förse den berörda personen med en kopia eller, om sändningen av djur delas upp, med flera bestyrkta kopior av de ursprungliga intygen för djuren, och giltighetstiden för sådana kopior skall vara högst 10 dagar.

- Utfärda ett intyg som följer den förebild som kommissionen skall utarbeta i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 23 och som intygar att de kontroller som avses i artikel 4.1 och artikel 4.2 a, b och d har utförts till den officiella veterinärens tillfredsställelse, med uppgifter om den typ av prover som har tagits samt resultaten av eventuella laboratorieprov, eller när dessa resultat kan förväntas.

- Behålla originalen av det eller de intyg som medföljer djuren.

2. Närmare föreskrifter för hur punkt 1 skall tillämpas skall antas enligt det förfarande som fastställs i artikel 23.

3. När djuren har passerat gränskontrollstationen gäller de bestämmelser för veterinärkontroller som fastställs i direktiv 90/425/EEG för handel med de djur som avses i punkt 1 och som förs in på de områden som avses i bilaga 1 till direktiv 90/675/EEG.

De upplysningar som lämnas av den behöriga myndigheten på bestämmelseorten via det datanät som avses i artikel 20 i direktiv 90/425/EEG, måste särskilt omfatta följande:

- Om djuren är avsedda för en medlemsstat eller för ett område där särskilda krav ställs.

- Om prov har tagits, men resultaten ännu inte är kända när transportmedlet lämnar gränskontrollstationen.

Artikel 8

A. Medlemsstaterna skall säkerställa

1. att veterinärkontroller av import av djurarter som inte återfinns i bilaga A till direktiv 90/425/EEG utförs i enlighet med följande bestämmelser:

a) Om djuren anmäls direkt vid en gränskontrollstation i den medlemsstat som avser att importera dem, skall de underkastas alla kontroller som anges i artikel 4 vid denna gränskontrollstation.

b) Om djuren anmäls vid en gränskontrollstation som är belägen i en annan medlemsstat skall, med denna medlemsstats föregående samtycke

i) antingen alla de kontroller som anges i artikel 4 utföras för bestämmelselandets räkning vid denna gränskontrollstation i syfte att säkerställa att bestämmelselandets djurhälsokrav är uppfyllda, eller

ii) om ett avtal finns mellan de behöriga myndigheterna i de två medlemsstaterna, och eventuellt mellan de behöriga myndigheterna i den eller de berörda transitmedlemsstaterna, endast de kontroller som nämns i artikel 4.1 utföras vid denna gränskontrollstation, och i så fall skall de kontroller som anges i artikel 4.2 utföras i bestämmelsemedlemsstaten.

I det senare fallet får dock djuren endast lämna den gränskontrollstation där dokument- och identitetskontroll har utförts i förseglade fordon och endast om den officiella veterinären

- har fört in en notering om att djuren har passerat och att kontrollen har utförts på kopian, eller om sändningen är delad i flera partier, på kopiorna av originalintygen,

- har underrättat veterinärmyndigheten på bestämmelseorten eller i tillämpliga fall veterinärmyndigheten i den eller de berörda transitmedlemsstaterna att djuren har passerat, via det datanät som avses i artikel 20 i direktiv 90/425/EEG

- har meddelat den behöriga tullmyndigheten vid gränskontrollstationen att han, som undantag till artikel 3.1 c, låter frisläppa de berörda djuren.

När det gäller slaktdjur, får medlemsstaterna endast använda sig av förfarandet i i ovan.

Medlemsstaterna skall i den Ständiga veterinärkommittén underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om de fall då förfarandet i ii har använts.

2. att djur, för vilka handelsreglerna är harmoniserade på gemenskapsnivå men vilka kommer från ett tredje land för vilket enhetliga djurhälsokrav ännu inte har fastställts, tills man har fattat särskilda beslut i enlighet med gemenskapens lagstiftning, skall importeras på följande villkor:

- De skall ha uppehållit sig i det avsändande tredje landet under minst den tid som anges i artikel 10.1 i rådets direktiv 72/462/EEG av den 12 december 1972 om hälsoproblem och problem som rör veterinärbesiktning vid import från tredje land av nötkreatur, får, get, svin och färskt kött eller köttprodukter(9),

- De måste underkastas de kontroller som anges i artikel 4.

- De får endast lämna gränskontrollstationen eller karantänstationen om dessa kontroller har visat att djuret eller sändningen av djur

i) antingen, och utan att det påverkar de särskilda krav som ställs på det berörda tredje landet när det gäller sjukdomar som inte förekommer i gemenskapen, uppfyller de djurhälsokrav som gäller för handel med de aktuella arterna enligt de direktiv som avses i bilaga A till direktiv 90/425/EEG eller uppfyller de djurhälsokrav som fastställs i direktiv 72/462/EEG, eller

ii) för en eller flera bestämda sjukdomar, uppfyller de ekvivalensvillkor som i enlighet med förfarandet i artikel 23 har godkänts på grundval av reciprocitet mellan kraven i tredje landet och i gemenskapen.

- De skall, om de är avsedda för en medlemsstat som kräver de tilläggsgarantier som avses i artikel 3.1 e iii och iv i Direktiv 90/425/EEG, uppfylla de krav som fastställts på området för handel inom gemenskapen.

- Om det gäller slaktdjur måste de föras till bestämmelseslakteriet när de har passerat gränskontrollstationen, eller till bestämmelseanläggningen om det gäller avels- och produktionsdjur eller vattenbruksdjur.

3. att, om de kontroller som avses i punkt 1 och 2 visar att djuret eller sändningen av djur inte uppfyller de krav som gäller, det aktuella djuret eller djuren inte får lämna gränskontrollstationen eller karantänstationen och att föreskrifterna i artikel 12 tillämpas,

4. att, om de djur som avses i punkt 1 inte är avsedda att saluföras i den medlemsstat som har utfört veterinärkontrollerna, skall bestämmelserna i artikel 7 gälla, och särskilt de som avser utfärdande av intyg,

5. att avels- och produktionsdjur fortsatt står under officiell övervakning av de behöriga veterinärmyndigheterna på bestämmelseorten. Efter en observationsperiod vars längd skall bestämmas i enlighet med förfarandet i artikel 23, får djuren ingå i handeln inom gemenskapen på de villkor som fastställs i direktiv 90/425/EEG.

Slaktdjur skall i bestämmelseslakteriet omfattas av gemenskapsregler för slakt av den aktuella djurarten.

B. Tillämpningsföreskrifter för denna artikel skall vid behov antas enligt det förfarande som fastställs i artikel 23.

Artikel 9

1. Medlemsstaterna skall godkänna transitering av djur från ett tredje land till ett annat tredje land om

a) sådan transitering tidigare har godkänts av den officiella veterinären vid gränskontrollstationen i den medlemsstat på vars område djuren måste visas upp för att underkastas de kontroller som avses i artikel 4 och, i tillämpliga fall, av den behöriga centrala myndigheten i den eller de aktuella transiteringsmedlemsstaterna,

b) bevis kan uppvisas för att det första tredje land till vilket djuren sänds efter transitering genom ett av de områden som avses i bilaga 1 till direktiv 90/675/EEG, förbinder sig att under inga omständigheter avvisa eller sända tillbaka de djur, som det har godkänt import eller transitering av samt förbinder sig att, på de områden som avses i bilaga 1 till direktiv 90/675/EEG, uppfylla gemenskapsregler för skydd under transport,

c) de kontroller som avses i artikel 4 har, till veterinärens belåtenhet, visat, eventuellt efter det att djuren har vistats i en karantänstation, att djuren uppfyller kraven i detta direktiv, eller, för de djur som avses i bilaga A till direktiv 90/425/EEG, uppfyller hälsomässiga garantier vilka enligt förfarandet i artikel 23 har erkänts vara minst likvärdiga dessa krav,

d) den behöriga myndigheten vid gränskontrollstationen, via det datanät som avses i Artikel 12.4 andra stycket, meddelar den behöriga myndigheten i den eller de aktuella transiteringsmedlemsstaterna och den behöriga myndigheten vid den gränskontrollstation där djuren skall föras ut, att djuren har passerat,

e) transporten, om det gäller passage genom ett av de områden som anges i bilaga 1 till direktiv 90/675/EEG utförs enligt gemenskapens transiteringsförfarande (extern transit) eller enligt något annat transiteringsförfarande för försändelse under tullkontroll som finns fastställd i gemenskapsregler, och den enda hantering som tillåts under transitering är den som utförs vid införselstället till eller utförselstället från något av de områden som avses i bilaga 1 samt åtgärder för att säkerställa djurens välbefinnande.

2. Alla kostnader som uppstår i samband med tillämpningen av denna artikel skall betalas av avsändaren, mottagaren eller deras ställföreträdare utan ersättning från medlemsstaten.

Artikel 10

1. Om det i gemenskapsreglerna eller i de nationella regler som gäller på bestämmelseorten inom områden som inte har harmoniserats och som följer de allmänna reglerna i fördraget krävs att levande djur skall sättas i karantän eller isoleras, kan djuren sättas i sådan karantän eller isoleras

- om det gäller andra sjukdomar än mul- och klövsjuka, rabies eller Newcastle sjukan, i en karantänstation som är belägen i det tredje land de har ursprung i, om den har godkänts enligt förfarandet i artikel 22 och regelbundet inspekteras av kommissionens veterinära experter,

- i en karantänstation som är belägen på gemenskapens område och som uppfyller villkoren i bilaga B,

- i bestämmelseanläggningen.

Särskilda garantier som skall uppfyllas under transport mellan karantänstationen, ursprungs- och bestämmelseanläggningarna och gränskontrollstationerna, samt de karantänstationer som anges i föregående styckes första strecksats kan fastställas enligt förfarandet i artikel 23.

2. Om den officiella veterinär som är ansvarig för gränskontrollstationen kräver placering i karantän, måste detta ske, beroende på den risk som den officiella veterinären bedömer, antingen

- i själva gränskontrollstationen eller i dess omedelbara närhet, eller

- i bestämmelseanläggningen, eller

- i en karantänstation som är belägen i närheten av bestämmelseanläggningen.

3. De allmänna villkor som skall uppfyllas av de karantänstationer som avses i punkt 1, första och andra strecksatsen fastställs i bilaga B.

Särskilda godkännandevillkor för de olika djurarterna skall fastställas enligt förfarandet i artikel 23.

4. Vid godkännande och senare uppdatering av den förteckning över karantänstationer som nämns i punkt 1 första och andra strecksatsen samt punkt 2 första strecksatsen skall förfarandet i artikel 22 följas. Karantänstationer skall underkastas den inspektion som avses i artikel 19.

Kommissionen skall offentliggöra förteckningen över karantänstationer och eventuella senare uppdateringar av denna i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

5. Bestämmelserna i punkt 1, första stycket samt punkterna 3 och 4 skall inte gälla för karantänstationer som uteslutande hyser de djur som nämns i artikel 8 A.1.

6. Alla kostnader som uppstår i samband med tillämpningen av denna artikel skall betalas av avsändaren, mottagaren eller deras ombud utan ersättning från medlemsstaten.

7. Före den 1 januari 1996 skall kommissionen överlämna en rapport till rådet tillsammans med eventuella förslag, om huruvida det finns ett behov av att upprätta karantänstationer för gemenskapen och om gemenskapen skall bidra ekonomiskt till driften av dessa.

Artikel 11

1. Utan att det påverkar de övriga bestämmelserna i detta kapitel, skall den officiella veterinären eller den behöriga myndigheten i de fall där det misstänks att de veterinära bestämmelserna inte har följts eller om det finns tvivel om ett djurs identitet, låta utföra varje veterinärkontroll som han eller den bedömer lämpligt.

2. Medlemsstaterna skall vidta lämpliga administrativa eller straffrättsliga åtgärder för att beivra överträdelser av den veterinära lagstiftningen som begås av fysiska eller juridiska personer om man finner att gemenskapsregler har överträtts, särskilt om det kommer fram att intyg eller dokument inte motsvarar djurens verkliga tillstånd eller att identitetsmärken inte följer dessa regler eller att djuren inte visades upp för kontroll vid en gränskontrollstation eller att djuren inte har sänts till det bestämmelseställe som ursprungligen uppgivits.

Artikel 12

1. Om det vid de kontroller som fastställs i detta direktiv visar sig att ett djur inte uppfyller kraven i gemenskapsregler eller, om det gäller förhållanden som ännu inte har harmoniserat, i nationella regler, eller om sådana kontroller avslöjar någon oriktighet, skall den behöriga myndigheten efter samråd med importören eller dennes ombud, besluta antingen att

a) hysa, utfodra, vattna och om nödvändigt, behandla djuren,

b) sätta djuren i karantän eller att isolera sändningen, allt efter omständigheterna,

c) inom en given tidsfrist som skall fastställas av den behöriga nationella myndigheten, återsända sändningen av djur från de områden som anges i bilaga 1 till direktiv 90/675/EEG, om bestämmelser om djurhälsa och -välbefinnande medger detta.

I så fall måste den officiella veterinären vid gränskontrollstationen

- underrätta övriga gränskontrollstationer i enlighet med punkt 4 om att sändningen har avvisats, samt ange de överträdelser som har konstaterats,

- i enlighet med bestämmelser som skall fastställas enligt förfarandet i artikel 23, annullera veterinärintyget eller de handlingar som medföljer den avvisade sändningen,

- med jämna mellanrum, vilka skall fastställas, via den behöriga centrala myndigheten hålla kommissionen informerad om art och frekvens för de överträdelser som konstateras.

Om det är omöjligt att återsända sändningen, och särskilt om skälet är att djurens välfärd eller välbefinnande är i fara,

- kan den officiella veterinären, med den behöriga myndighetens samtycke och efter att ha företagit besiktning före slakt, ge tillåtelse till slakt av djuren för konsumtion på de villkor som är fastställda i gemenskapens betämmelser,

- måste, i annat fall, den officiella veterinären beordra slakt av djuren för andra ändamål än konsumtion eller beordra destruktion av slaktkropparna, och särskilt ange kraven på kontroll av hur de produkter som erhålls används.

Den behöriga centrala myndigheten skall underrätta kommissionen enligt punkt 4 om de fall då dessa undantagsbestämmelser har tillämpats. Kommissionen skall regelbundet underrätta den Ständiga veterinärkommittén om sådana fall.

2. De kostnader som åtgärderna i punkt 1, destruktion av sändningen eller utnyttjandet av köttet för annat ändamål orsakar skall betalas av importören eller hans ombud.

Intäkterna av försäljning av de produkter som avses i punkt 1 c tredje stycket, skall tillfalla ägaren av djuren eller hans ombud efter avdrag av ovannämnda kostnader.

3. Tillämpningsföreskrifter för denna artikel skall vid behov antas enligt det förfarande som fastställts i artikel 23.

4. Medlemsstaternas behöriga myndigheter, gränskontrollstationerna och kommissionen kommer att hållas informerade inom ramen för programmet för utveckling av datorisering av det veterinära kontrollförfarandet.

Kommissionen skall därför, i enlighet med det förfarandet som fastställs i artikel 23, införa ett datanät som länkar samman gränskontrollstationerna och de behöriga veterinärmyndigheterna med kommissionen, och som omfattar alla upplysningar om import av djur från tredje land (Shift-projektet) samt vara sammanlänkat med det system för utbyte av information mellan veterinärmyndigheter som avses i artikel 20 i direktiv 90/425/EEG.

5. De behöriga myndigheterna skall när det bedöms lämpligt vidarebefordra de upplysningar de har, i enlighet med rådets direktiv 89/608/EEG av den 21 november 1989 om ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaternas administrativa myndigheter och om samarbete mellan dessa och kommissionen i syfte att säkerställa korrekt tillämpning av den veterinära och zootekniska lagstiftningen.(10)

Artikel 13

Kommissionen skall, i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 23, och på grundval av de planer som nämns i andra stycket, anta regler för import av slaktdjur avsedda för lokal konsumtion och av avelsdjur och produktionsdjur till vissa delar av de områden som anges i bilaga 1 till direktiv 90/675/EEG för att ta hänsyn till de särskilda naturförhållandena i dessa områden, även inbegripande deras avlägsna belägenhet från den kontinentala delen av gemenskapens område.

I detta syfte skall medlemsstaterna senast den 31 december 1991, överlämna en plan till kommissionen för hur kontroller av import av djur från tredje land till de områden som nämns i ovanstående stycke skall utföras. Dessa planer måste ange vilka kontroller som skall utföras för att förhindra att djur som införs till de berörda områdena eller att produkter som erhålls från dessa djur under några som helst omständigheter sänds vidare till andra delar av gemenskapens område.

Artikel 14

För att de kontroller som nämns i artikel 7.3 i detta direktiv skall kunna utföras, måste den identifiering och registrering som nämns i artikel 3.1 c i direktiv 90/425/EEG, förutom om det gäller slaktdjur och registrerade hästdjur, utföras på djurens bestämmelseort, eventuellt efter den observationsperiod som anges i artikel 8 A.5 i detta direktiv.

Proceduren för identifiering och märkning av slaktdjur skall fastställas enligt förfarandet i artikel 23.

Artikel 15

1. Medlemsstaterna skall se till att en hälsoavgift uttas vid införsel av de djur som avses i detta direktiv, för att täcka utgifterna för hälsoundersökningar och -kontroller i enlighet med artiklarna 4, 5 och 8.

2. Rådet skall på förslag av kommissionen och med kvalificerad majoritet före den 1 juli 1992 besluta om den eller de avgiftssatser som skall gälla för de avgifter som avses i punkt 1 samt om principer och tillämpningsföreskrifter för detta direktiv och eventuella undantag.

Artikel 16

Enligt det förfarande som fastställs i artikel 23 och under förutsättning av reciprocitet, får på vissa villkor och särskilt med beaktande av resultaten av de kontroller som har utförts innan detta direktiv antogs, identitetskontroller och/eller fysiska kontroller utföras mindre ofta, utan att detta påverkar de kontroller som syftar till att säkerställa att kraven på djurens välbefinnande under transport är uppfyllda.

När kommissionen skall bevilja sådana undantag skall följande kriterier beaktas:

a) De garantier som det aktuella tredje landet ger för att gemenskapens krav skall uppfyllas, och särskilt kraven i direktiv 72/462/EEG och 90/426/EEG.

b) Djurhälsotillståndet i det aktuella tredje landet.

c) Upplysningar om hälsotillståndet i det tredje landet.

d) Det slag av åtgärder som vidtas av det tredje landet för att övervaka och bekämpa sjukdomar.

e) Veterinärväsendets struktur och befogenheter.

f) Föreskrifter om godkännande av vissa ämnen och om det tredje landet uppfyller kraven i artikel 7 i rådets direktiv 86/469/EEG av den 16 september 1986 om undersökning av djur och färskt kött med avseende på förekomsten av restsubstanser(11).

g) Resultaten av gemenskapens inspektionsbesök.

h) Resultaten av de importkontroller som har utförts.

Artikel 17

Rätten att enligt medlemsstatens gällande lagstiftning begära prövning av beslut som fattas av behöriga myndigheter skall inte påverkas av detta direktiv.

Beslut som fattats av den behöriga myndigheten i betämmelsemedlemslandet skall tillsammans med en motivering delges den berörda importören eller hans ombud.

Om importören eller hans ombud begär detta, skall de ifrågavarande besluten tillsammans med motivering vidarebefordras till honom i skriftlig form med uppgifter om den rätt till prövning som står till buds i enlighet med gällande lagstiftning i den medlemsstat i vilken gränskontrollstationen är belägen, tillsammans med uppgifter om det förfarandet och de tidsfrister som gäller.

KAPITEL II Skyddsåtgärder

Artikel 18

1. Om någon av de sjukdomar som nämns i direktiv 82/894/EEG av den 21 december 1982 om anmälan av djursjukdomar inom gemenskapen(12), någon zoonos eller annan sjukdom eller företeelse som kan tänkas orsaka allvarlig fara för djur och människor uppträder eller sprids i ett område i ett tredje land, eller om något annat tungt vägande djurhälsoskäl motiverar det, särskilt om förhållanden som kommissionens veterinära experter har konstaterat, kan kommissionen, på eget initiativ eller på begäran av en medlemsstat, utan dröjsmål vidta en av följande åtgärder beroende på situationens allvar:

- Dra in tillstånd för import som kommer från hela eller en del av det aktuella tredje landet, och i tillämpliga fall från transiteringstredjelandet.

- Fastställa särskilda villkor som skall gälla för djur som kommer från hela eller en del av det aktuella tredje landet.

2. Om det vid en av de kontroller som fastställs genom detta direktiv framkommer att en sändning av djur riskerar att utgöra en fara för människors eller djurs hälsa, skall den behöriga veterinärmyndigheten omedelbart vidta följande åtgärder:

- Beslagta och destruera sändningen.

- Omedelbart informera övriga gränskontrollstationer och kommissionen om de förhållanden som har konstaterats och om djurens ursprung, i enlighet med artikel 12.4.

3. Kommissionen kan, för de fall som avses i punkt 1, vidta tillfälliga skyddsåtgärder för de djur som avses i artikel 9.

4. Företrädare för kommissionen kan omedelbart avlägga ett besök i det aktuella tredje landet.

5. Om en medlemsstat officiellt informerar kommissionen om behovet av att vidta skyddsåtgärder och kommissionen inte har åberopat bestämmelserna i punkt 1 och 3 eller hänskjutit ärendet till Ständiga veterinärkommittén enligt punkt 6, kan medlemsstaten vidta tillfälliga skyddsåtgärder för djuren i fråga.

Om en medlemsstat har vidtagit tillfälliga skyddsåtgärder i fråga om ett tredje land i enlighet med detta stycke, skall den informera övriga medlemsstater och kommissionen i enlighet med artikel 12.5.

6. Inom en tidsfrist på 10 arbetsdagar skall ärendet i enlighet med förfarandet i artikel 22 hänskjutas till Ständiga veterinärkommittén som skall förlänga, ändra eller återkalla de beslut som fattats enligt punkt 1, 3 och 5.

7. Beslut att förlänga, ändra eller återkalla de beslut som fattats enligt punkt 1,2,3 och 6 skall fattas i enlighet med förfarandet i artikel 22.

8. Närmare föreskrifter för hur detta kapitel skall tillämpas skall vid behov antas enligt det förfarande som fastställs i artikel 23.

KAPITEL III Inspektion

Artikel 19

1. Kommissionens veterinära experter får, i samarbete med de behöriga nationella myndigheterna och i den utsträckning det bedöms nödvändigt för att säkerställa enhetlig tillämpning av bestämmelserna i detta direktiv, kontrollera att de gränskontrollstationer som har godkänts i enlighet med artikel 6 och de karantänstationer som har godkänts i enlighet med artikel 10 uppfyller de kriterier som återfinns i bilaga A respektive i bilaga B.

2. Veterinära experter från kommissionen får i samarbete med de behöriga myndigheterna företa kontroller på platsen.

3. En medlemsstat på vars område en inspektion utförs skall bistå experterna med all den hjälp de behöver för att utföra sina uppgifter.

4. Kommissionen skall informera medlemsstaterna om resultaten av kontrollerna.

5. Om kommissionen bedömer att resultaten av kontrollerna kräver detta, skall den ompröva läget inom ramen för den Ständiga veterinärkommittén. Den får fatta de nödvändiga besluten enligt det förfarande som fastställs i artikel 22.

6. Kommissionen skall noga följa utvecklingen och kan, beroende på utvecklingen, enligt det förfarandet som fastställs i artikel 22, ändra eller återkalla de beslut som tagits enligt punkt 5.

7. Närmare föreskrifter för hur denna artikel skall tillämpas skall vid behov antas i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 23.

Artikel 20

Om en behörig myndighet i en medlemsstat i samband med de kontroller som utförs på den plats där djuren saluförs anser att bestämmelserna i detta direktiv inte har uppfyllts vid en gränskontrollstation i en annan medlemsstat, skall den utan dröjsmål kontakta den behöriga nationella myndigheten i den medlemsstaten.

Den senare skall vidta alla nödvändiga åtgärder och skall underrätta den behöriga myndigheten i den första medlemsstaten om arten av de utförda kontrollerna, vilka beslut som fattats och skälen till dessa.

Om den behöriga myndigheten i den första medlemsstaten anser att dessa åtgärder är otillräckliga skall de behöriga myndigheterna i de båda medlemsstaterna tillsammans försöka finna lämpliga lösningar, om så är nödvändigt får detta också omfatta ett besök på platsen.

Om de kontroller som avses i första stycket visar att detta direktivs bestämmelser vid upprepade tillfällen har åsidosatts, skall den behöriga myndigheten i bestämmelselandet underrätta kommissionen och de behöriga myndigheterna i de övriga medlemsstater.

Kommissionen skall, på begäran av den behöriga myndigheten i bestämmelselandet eller på eget initiativ, i samarbete med den behöriga nationella myndigheten sända inspektörer till medlemsstaten i fråga. Beroende på överträdelsernas karaktär kan dessa inspektörer stanna i medlemsstaten i fråga till dess att de beslut som avses i det sista stycket har fattats.

I väntan på resultaten från kommissionen skall medlemsstaten i fråga, på bestämmelselandets begäran, skärpa kontrollerna vid de berörda gränskontrollstationerna eller karantänstationerna.

Bestämmelselandet får för sin del skärpa kontrollerna av djur som kommer från dessa gränskontrollstationer eller karantänstationer.

Om oriktigheterna har bekräftats genom den inspektion som avses i det femte stycket skall kommissionen på begäran av en av de två berörda medlemsstaterna och i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 22, vidta lämpliga åtgärder. Dessa åtgärder måste bekräftas eller omprövas så snart som möjligt i enlighet med samma förfarande.

Artikel 21

1. Varje medlemsstat skall upprätta en plan för utbyte av personal med uppdrag att utföra veterinärkontroller av djur som kommer från tredje land,

2. Kommissionen och medlemsstaterna skall inom den Ständiga veterinärkommittén samordna de planer som avses i punkt 1.

3. Medlemsstaterna skall vidta alla åtgärder som visar sig nödvändiga för att genomföra de program som blir resultatet av den samordning som nämns i punkt 2.

4. Ständiga veterinärkommittén skall varje år på grundval av rapporter som upprättas av medlemsstaterna företa en översyn av genomförandet av programmen.

5. Medlemsstaterna skall ta hänsyn till vunna erfarenheter för att förbättra och utveckla utbytesprogrammen.

6. Gemenskapen kan bevilja ett ekonomiskt bidrag för att främja utvecklingen av utbytesprogrammen. Tillämpningsföreskrifter för detta bidrag och den uppskattade storleken av det belopp som kan komma att belasta de europeiska gemenskapernas budget återfinns i rådets beslut 90/424/EEG av den 26 juni 1990 om vissa utgifter på veterinärområdet(13).

7. Tillämpningsföreskrifter för punkterna 1,4 och 5 skall vid behov antas enligt det förfarande som fastställs i artikel 23.

KAPITEL IV Allmänna bestämmelser

Artikel 22

När hänvisning görs till det förfarande som anges i denna artikel skall åtgärder vidtas i enlighet med artikel 17 i direktiv 89/662/EEG.

Artikel 23

När hänvisning görs till det förfarande som anges i denna artikel skall åtgärder vidtas i enlighet med artikel 18 i direktiv 89/662/EEG.

Artikel 24

Bilagorna till detta direktiv skall vid behov ändras i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 23.

Artikel 25

Detta direktiv skall inte påverka de skyldigheter som följer av tullbestämmelser.

Artikel 26

1. Artikel 12 och 28 i direktiv 72/462/EEG skall utgå.

I väntan på att de beslut som avses i artiklarna 5 och 6 i detta direktiv utformas, skall de bestämmelser som antagits enligt artikel 12 i direktiv 72/462/EEG fortsätta att gälla.

2. Artikel 20 och 21 i direktiv 90/426/EEG och artikel 27 och 29.2 i direktiv 90/539/EEG skall utgå.

Artikel 27

1. Direktiv 89/662/EEG skall ändras på följande sätt:

a) I artikel 19.2 skall "31 december 1992" ersättas med "31 december 1996".

b) Artikel 22 skall ersättas med följande:

"Artikel 22

Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv den 1 juli 1992"

2. Direktiv 90/425/EEG skall ändras på följande sätt:

a) Artikel 7 skall ersättas med följande:

"Artikel 7

1. Vid de kontroller som utförs på de platser där sådana djur och produkter som avses i bilaga 1 från tredje land förs in på de områden som nämns i bilaga 1 till direktiv 90/675/EEG, t ex hamnar, flygplatser och gränskontrollstationer mot tredje land, skall medlemsstaterna säkerställa att följande åtgärder vidtas:

a) Intygen eller dokumenten som medföljer djuren och produkterna kontrolleras.

b) För djur och produkter från gemenskapen skall de kontrollbestämmelser som fastställs i artikel 5 gälla.

c) För de produkter som importeras från tredje land skall bestämmelserna i direktiv 90/675/EEG gälla.

d) För de djur som importeras från tredje land skall bestämmelserna i direktiv 91/496/EEG gälla.

2. Från den 1 januari 1993 och trots bestämmelserna i punkt 1 skall dock de kontrollbestämmelser som fastställs i artikel 5 gälla för alla djur och produkter som transporteras med transportmedel som regelbundet och direkt förbinder två geografiska punkter inom gemenskapen."

b) Artikel 23 skall ersättas med följande:

"Artikel 23

Rådet skall med en rapport från kommissionen som grund, åtföljd av eventuella förslag som rådet skall anta med kvalificerad majoritet, ompröva

- bestämmelserna i artikel 10 och i artikel 5.2 a före den 1 januari 1993,

- övriga bestämmelser före den 1 januari 1996."

c) I artikel 26:

- i det första stycket skall punkt ii ersättas med följande:

"ii) de övriga bestämmelserna i detta direktiv den 1 juli 1992".

- Det andra stycket skall utgå.

3. Direktiv 90/675/EEG skall ändras enligt följande:

a) i artikel 19 skall punkt 6 ersättas med följande:

"6. Inom en tidsfrist på 10 arbetsdagar skall ärendet i enlighet med artikel 23 hänskjutas till Ständiga veterinärkommittén, som skall förlänga, ändra eller återkalla åtgärderna enligt punkterna 1,3 och 5. Förfarandet som fastställs i artikel 23 kan också användas för att fatta nödvändiga beslut, inklusive de som rör försändelse av produkterna inom gemenskapen och transitering."

b) I artikel 32 skall "före den 31 december 1991" ändras till "den 1 juli 1992".

Artikel 28

Kommissionen kan i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 23 för en tidsperiod på tre år anta de övergångsbestämmelser som är nödvändiga för att underlätta övergången till det nya kontrollsystem som fastställs i detta direktiv.

Artikel 29

Medlemsstaterna kan ansöka om ekonomiskt stöd från gemenskapen i enlighet med artikel 38 i direktiv 90/424/EEG för genomförandet av detta direktiv och i synnerhet för att införa ett system för utbyte av information mellan veterinärväsendet och gränskontrollstationerna.

Artikel 30

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa

a) bestämmelserna i artikel 6.3 och artikel 13, 18 och 21 den 1 december 1991,

b) de övriga bestämmelserna i detta direktiv den 1 juli 1992.

De skall genast underrätta kommissionen om detta.

När dessa bestämmelser antas av medlemsstaterna, skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2. Tillämpningsföreskrifter för detta direktiv, och särskilt artikel 8.3, skall antas och det datanät som avses i artikel 12.4 andra stycket skall träda i kraft den 1 juli 1992.

Om systemet inte kan träda i kraft vid det datum som anges i ovanstående stycke, skall de övergångsbestämmelser som avses i artikel 28 antas vid detta datum.

Artikel 31

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel, 15 juli 1991.

På rådets vägnar

P. BUKMAN

Ordförande

(1) EGT nr C 89, 6.4.1991, s. 5.

(2) EGT nr C 183, 15.7.1991.

(3) EGT nr L 224, 18.8.1990, s. 29. Direktivet ändrat genom direktiv 91/174/EEG (EGT nr L 85, 5.4.1991, s. 37).

(4) EGT nr L 395, 30.12.1989, s. 13.

(5) EGT nr L 373, 31.12.1990, s. 1.

(6) EGT nr L 200, 8.8.1977, s. 10.

(7) EGT nr L 224, 18.8.1990, s. 42.

(8) EGT nr L 224, 18.8.1990, s. 55.

(9) EGT nr L 302, 31.12.1972, s. 28. Direktivet senast ändrat genom direktiv 91/266/EEG (EGT nr L 134, 29.5.1991, s. 45).

(10) EGT nr L 351, 2.12.1989, s. 34.

(11) EGT nr L 275, 26.9.1986, s. 36.

(12) EGT nr L 378, 31.12.1982, s. 58. Direktivet senast ändrat genom beslut 90/134/EEG (EGT nr L 76, 22.3.1990, s. 23).

(13) EGT nr L 224, 18.8.1990, s. 19. Beslutet ändrat genom beslut 91/133/EEG (EGT nr L 66, 13.3.1991, s. 18).

BILAGA A

Allmänna villkor för godkännande av gränskontrollstationer

För att få gemenskapens godkännande, måste gränskontrollstationer förfoga över följande:

1) En särskild tillfartsväg för transporter av levande djur så att djuren besparas onödig väntetid.

2) Hjälpmedel (som skall vara lätta att rengöra och desinfektera) för att lasta och lossa olika typer av transporter, för att inspektera, utfodra, vattna och behandla djuren, med tillräckligt utrymme, belysning och ventilation för det antal djur som skall kontrolleras.

3) I förhållande till det antal djur som passerar gränskontrollstationen skall det finnas tillräckligt antal veterinärer och särskilt utbildad hjälppersonal för att utföra kontroller av medföljande handlingar och för att utföra de kliniska kontroller som avses i artikel 4, 5, 8 och 9 i detta direktiv.

4) Tillräckligt stora lokaler inklusive omklädningsrum, duschar och toaletter som står till kontrollpersonalens förfogande.

5) Lämpliga lokaler och kapacitet att ta och behandla prover för de rutinkontroller som krävs enligt gemenskapens bestämmelser.

6) Tillgång till ett specialiserat laboratorium som kan utföra särskilda undersökningar av prover som tas vid gränskontrollstationen.

7) Tillgång till en anläggning i gränskontrollstationens omedelbara närhet som har kapacitet och utrustning för att hysa, utfodra, vattna, behandla och vid behov slakta djuren.

8) I de fall en sådan gränskontrollstation tjänar som raststation eller omlastningsstation för djur under transport, lämplig kapacitet för att lossa, vattna, utfodra och på ett lämpligt sätt vid behov hysa djuren, för att ge dem erforderlig behandling eller om så är nödvändigt för att slakta dem på platsen på ett sätt som besparar dem onödigt lidande.

9) Lämplig utrustning för snabbt utbyte av information med de övriga gränskontrollstationerna och med de behöriga veterinärmyndigheterna enligt artikel 20 i direktiv 90/425/EEG.

10) Utrustning och hjälpmedel för rengöring och desinfektion.

BILAGA B

Allmänna villkor för godkännande av karantänstationer

1. Kraven i bilaga A, punkterna 2,4,5,7, 9 och 10 skall gälla.

2. Härutöver skall karantänstationerna

- stå under löpande kontroll av en officiell veterinär och stå under dennes ansvar,

- vara belägna på avstånd från anläggningar eller andra platser där djur hålls som kan vara bärare av smittsamma sjukdomar,

- förfoga över ett effektivt kontrollsystem så att djuren kan övervakas tillfredsställande.