31990R3201

Kommissionens förordning (EEG) nr 3201/90 av den 16 oktober 1990 om närmare bestämmelser för beskrivning och presentation av vin och druvmust

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 309 , 08/11/1990 s. 0001 - 0078
Finsk specialutgåva Område 3 Volym 35 s. 0041
Svensk specialutgåva Område 3 Volym 35 s. 0041


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EEG) nr 3201/90 av den 16 oktober 1990 om närmare bestämmelser för beskrivning och presentation av vin och druvmust

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 822/87 av den 16 mars 1987 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin(1), senast ändrad genom förordning (EEG) nr 1325/90(2), särskilt artiklarna 72.5 och 81 i denna, och

med beaktande av följande:

Rådets förordning (EEG) nr 2392/89(3), ändrad genom förordning (EEG) nr 3886/89(4), om allmänna bestämmelser för beskrivning och presentation vin och druvmust. Det är nödvändigt att anta tillämpningslagstiftning med särbestämmelser och närmare bestämmelser enligt de principer som definieras i dessa och som är fastställda genom förordning (EEG) nr 822/87 och rådets förordning (EEG) nr 823/87 av den 16 mars 1987 om särskilda bestämmelser om kvalitetsvin framställt inom specificerade områden(5), senast ändrad genom förordning (EEG) nr 2043/89(6).

Rådets förordning (EEG) nr 997/81 av den 26 mars 1981 om närmare bestämmelser för beskrivning och presentation av vin och druvmust(7), senast ändrad genom förordning (EEG) nr 2776/90(8), har ändrats flera gånger. För tydlighetens skull och vid ytterligare ändringar bör bestämmelserna i fråga kodifieras.

Vid tillämpning av regler om beskrivning och presentation av viner bör hänsyn tas till traditionell och vedertagen praxis i gemenskapens vinodlingsområden i den utsträckning som dessa är förenliga med principerna om den inre marknaden. Det är också nödvändigt att undvika förväxling vid användningen av uttryck på etiketterna och att säkerställa att informationen på etiketten är så tydlig och fullständig som möjligt för konsumenten.

För att ge vintapparen en viss frihet i fråga om det sätt som han presenterar obligatorisk information på vinetiketterna och för att tillåta användningen av tilläggsetiketter för all obligatorisk information som krävs för importerade viner bör det föreskrivas att sådan information skall samlas inom samma synfält snarare än på en enda etikett.

Vissa beteckningar och närmare detaljer har ett kommersiellt värde eller kan utan att vara absolut nödvändiga bidra till prestigevärdet hos den produkt som utbjuds till försäljning. Användandet av sådana benämningar bör tillåtas förutsatt att de kan motiveras och inte är vilseledande angående produktens kvalitet. Med hänsyn till den speciella karaktären av vissa av dessa benämningar bör medlemsstaterna emellertid ges rätt att begränsa de valmöjligheter som ges enligt gemenskapslagstiftningen till de berörda parterna.

För att konsumenten skall få bättre information om vinernas ursprung för viner framställda av en blandning av olika druvsorter eller blandning av produkter med ursprung i olika medlemsstater skall storleken på bokstäverna som används för "blandning av viner från olika länder i Europeiska gemen-skapen" specificeras. Samma sak bör gälla liknande beteckningar föreskrivna för bordsviner som har framställts i en annan medlemsstat än den där druvorna skördats. Lämpliga bestämmelser om största bokstavsstorlek bör också antas för att säkerställa att inte någon förväxling kan uppstå mellan vissa bordsviner som är berättigade till geografisk beteckning och kvalitetsviner som framställts i specificerade områden (kvalitetsviner fso).

För att underlätta tillämpningen av denna förordning bör en lista som anger högre kvalitet på importerade viner och som godkänts av gemenskapen i enlighet med artikel 26.2 c i förordning (EEG) nr 2392/89 offentliggöras.

För att konsumenten inte skall bli vilseledd beträffande ursprunget på vin importerat till gemenskapen bör det inte längre vara möjligt att på etiketten till ett importerat vin ange översättningen av ett uttryck som anger högre kvalitet som är identiskt med en beteckning på tyska som används enligt gemenskapsreglerna.

Den nominella volymen för behållare som tillåts för att förvara vin och druvmust i handeln inom gemenskapen styrs av rådets direktiv 75/106/EEG av den 19 december 1974 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om färdigförpackning av vissa vätskor efter volym(9), senast ändrat genom direktiv 88/316/EEG(10). Bestämmelserna för att ange den berörda produktens nominella volym på etiketten bör specificeras. För att göra det möjligt att avyttra produkter som redan förpackats bör det bestämmas att sådana produkter inte får säljas efter det att de övergångstider som anges i nämnda direktiv gått ut.

För att bättre informera konsumenten bör då det gäller tappning på butelj på beställning orden "tappat på butelj för" följas av namnet eller firmanamnet på vintapparen enligt artikel 4 i kommissionens förordning (EEG) nr 2202/89 av den 20 juli 1989 och definiera uttrycken "blandning," "vinframställning", "vintappare" och "tappat på butelj"(11). Om en medlemsstat har föreskrivit att, då det gäller tappning på beställning, namnet på den som faktiskt tappat vinet på flaska för vintapparens räkning måste anges, är det viktigt att göra en tydlig åtskillnad mellan vintapparen och den som har gjort tappningen för vintapparens räkning.

Uppgifterna på etiketten vad avser namnet eller firmanamnet på vintapparen, leverantören eller en fysisk person eller juridisk person eller sammanslutning av sådana personer bör dessa uppgifter specificeras när de hänvisar till ett jordbruksföretag.

För att undvika att konsumenten vilseleds angående i vilket land produkten buteljerats är det lämpligt att specificera det eller de officiella språk på vilket eller vilka närmare upplysningar som föregår namnet och vintapparens firmanamn bör anges på etiketten.

Det är nu obligatoriskt att på vinetiketterna ange den medlemsstat där tappningen utförts. Det bör därför specificeras hur detta skall göras. Det föreskrivs att viss information kan ges i kodform. För att underlätta uppdatering och läsning av dessa koder bör de bestämmas av den medlemsstat där vintapparen, leverantören eller importören har sitt säte.

För att säkerställa att den information som ges till konsumenten är objektiv måste den verkliga alkoholhalten, den totala alkoholhalten och densiteten på druvmusten som anges på etiketten underkastas samma regler inom hela gemenskapen.

Av konsumentintresse bör den verkliga eller totala alkoholhalten som anges på etiketten vara den som bestämts genom analys. För enkelhets skull bör det emellertid vara möjligt att inom vissa gränser avrunda den siffra som uttrycker alkoholhalten.

I Tyskland är det vanligt att ange densiteten för druvmust i Oechsle-grader. Med hänsyn till denna traditionella praxis är det inte för närvarande möjligt med ytterligare anpassning till gemenskapssystemet för mätning av densiteten för druvmust. Övergångstiden bör därför utsträckas till den 31 augusti 1991 under vilken tid Tyskland kan föreskriva att vad avser druvmust som omsätts på dess territorium bör densiteten uttryckas i Oechsle-grader.

För att förhindra missbruk av de valfria uttryck som är tillåtna bör klart anges de fall då rekommendationer är tillåtna.

För att säkerställa att en rekommendation angående ett vins godtagbarhet för religiösa ändamål inte utgör en förevändning för att använda oenologisk praxis som inte är godkänd av gemenskapen eller nationella bestämmelser, bör de villkor som gäller för en sådan rekommendation klargöras. Dessa villkor bör ta hänsyn till vissa religiösa ceremonier.

För att säkerställa kontroll och skydd för bordsviner som är berättigade till beteckningen "Landwein", "Vin de pays", "vino típico", ïíïìáïßá êáôÜ ðáñäïïç", "ïéíïò ôïðéêïò" "vino de la tierra" eller "vinho regional" och för att tillhandahålla exakt information åt de myndigheter i medlemsstaterna som är ansvariga för att säkerställa att gemenskapens bestämmelser eller nationella bestämmelser inom vinsektorn följs, bör producerande medlemsstater till kommissionen överlämna all gällande information om beteckningen för sådana viner.

En förteckning över importerade viner för vilka produktionsvillkoren har erkänts som likvärdiga dem som gäller för ett kvalitetsvin fso eller för ett bordsvin med geografisk beteckning bör offentliggöras.

För att underlätta tillämpningen av denna förordning bör synonymer för namn och druvsorter som används för att beskriva viner med gemenskapsursprung offentliggöras tillsammans med de namn och i förkommande fall synonymer på de druvsorter som kan användas för att beskriva importerade viner.

Namn på druvsorter som är identiska med eller hänvisar till namn på geografiska enheter kan ge upphov till förväxling rörande vinets geografiska ursprung betecknat genom en av dessa namnsorter. För att minska denna risk bör medlemsstaterna tillåtas att föreskriva att sådana namn visas på etiketten med bokstäver som inte överstiger en viss storlek.

För att bibehålla traditionell handel med några icke-medlemsländer bör undantag föreskrivas till artiklarna 31, 32 och 33 i förordning (EEG) nr 2392/89 för några viner från dessa länder. För att underlätta gemenskapsexport till Förenta staterna bör det föreskrivas att skördeåret anges på etiketterna till de berörda vinerna från gemenskapen enligt de regler som är tillämpliga för vin framställt i Förenta staterna.

Då närmare upplysningar angående framställningsmetod, vintyp eller en särskild färg inte definieras enligt den producerande medlemsstatens regler eller det exporterande icke-medlemslandets regler bör vissa regler fastställas i denna förordning. De beteckningar som kan användas för sådan information bör också anges.

Med hänsyn till betydelsen av att ange restsockerhalten vid en vinbeskrivning bör användningen av beskrivande uttryck som anger restsockerhalten anpassas till analytiska kriterier.

När avsikten är att göra ett vin mer känt bör information angående det berörda vinets historia, vintapparens firma eller en firma som ägs av en fysisk eller juridisk person som sysslar med vindistribution få anges på en del av etiketten som är avskild från den del som anger den obligatoriska informationen.

Anordnande av tävlingar är ett effektivt sätt att uppmuntra vinproducenter och vinhandlare att försöka att utmärka sig i konkurrensen genom ett kvalitetsvin som de saluför. De utmärkelser som tilldelas de bästa vinerna i sådana tävlingar utgör värdefull information för konsumenten. För att säkerställa att sådana tävlingar äger rum på ett objektivt sätt bör vissa gemenskapsregler fastställas som måste följas av tävlingsarrangörerna.

Information att ett vin har buteljerats på den vingård där de druvor skördades som vinet är framställt av, eller under motsvarande förhållanden ger uttryck för att alla stadier i framställningen har utförts under övervakning och ansvar av samma fysiska eller juridiska person och därigenom ökar vinets anseende i några köpares ögon. De beteckningar som får användas för att ge sådan information bör därför specificeras.

Användningen av flaskan känd som "flûte d'Alsace" har traditionellt varit förbehållen ett visst kvalitetsvin fso i Frankrike. Det är lämpligt att behålla denna begränsning utan att emellertid begränsa användningen av denna flaska vad avser viner från andra länder.

Flaskorna "Bocksbeutel"- eller "Cantil"- typ och flaskor av liknande typ har använts under lång tid i vissa gemenskapsområden och vissa länder utanför gemenskapen. Dessa flasktyper kan påminna om vissa egenskaper eller ett särskilt ursprung för landet ifråga. På grund av dessa flaskformers traditionella karaktär bör de användas uteslutande för viner där sådan användning är ett bruk som är etablerat sedan ett visst antal år och som anses vara tradition utan att emellertid äventyra försäljning av vin som saluförs i sådana flasktyper. Förteckningen på viner som kan tappas på sådana flaskor bör offentliggöras. För att underlätta övergången från de metoder som finns i Portugal till dem som används inom gemenskapen måste portugisiska viner som avsänds till andra medlemsstater undantas från tillämpningen av de regler som gäller för användningen av de berörda flasktyperna.

Det finns en risk att renad koncentrerad druvmust används bedrägligt för att berika eller söta viner eller andra livsmedelsprodukter. Bestämmelser bör därför införas för att denna produkt endast får sättas i omlopp under strikt definierade villkor som säkerställer effektiv övervakning av dess transport och användning.

Av hygienskäl och för att skydda allmänhetens hälsa bör vissa benämningar fastställas för att användas på behållare för vin- och druvmusttransport.

För att underlätta kontrollen av buteljering av viner och druvmust bör medlemsstaterna bemyndigas enligt artikel 38.1 andra stycket tredje strecksatsen i förordning (EEG) nr 2392/89 att föreskriva eller att tillåta datummärkning av buteljerna.

Enligt artikel 43.2 i förordning (EEG) nr 2392/89 kan medlemsstaterna tillåta att ordet "vin" används åtföljt av namnet på en frukt och att ett sammansatt namn används för att beskriva produkter som framställts genom jäsning av andra frukter än vindruvor och användningen av andra sammansatta namn inklusive ordet "vin". Bestämmelser bör införas för att undvika förväxling med andra vinprodukter.

För att undvika svårigheter vad avser vinexporten till Förenta staterna bör en regel införas om skördeåret som kan tryckas på etiketten.

Övergångsbestämmelser krävs för att täcka in produkter för vilka beskrivning och presentation inte överensstämmer med gällande bestämmelser.

För enkelhetens skull bör vissa bestämmelser i förordning (EEG) nr 2392/89 och i denna förordning inte tillämpas på små vinkvantiteter enligt definitionen i rådets förordning (EEG) nr 2390/89 av den 24 juli 1989 om allmänna bestämmelser för import av vin, druvsaft och druvmust(12), senast ändrad genom förordning (EEG) nr 1772/90(13).

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för vin.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Den obligatoriska information på etiketten som krävs enligt artiklarna 2.1, 11.1, 20.1, 25.1, 26.1 och 27.1 i förordning (EEG) nr 2392/89 och den information som blev obligatorisk genom beslut av medlemsstaterna enligt artiklarna 3.2, 12.2 och 21.2 eller av kommissionen enligt artikel 28.3 i den förordningen

- skall grupperas tillsammans i samma synfält på en eller flera etiketter fästade på samma behållare eller direkt på själva behållaren,

- skall anges med bokstäver som är tydliga, läsbara, beständiga och tillräckligt stora för att synas tydligt mot den bakgrund på vilken de är tryckta och sådana att de är klart urskiljbara från all annan skrift och utstyrsel på etiketten.

Obligatorisk information som avser importören kan dock vara utanför det synfält som innehåller övrig obligatorisk information.

2. Den frivilliga informationen på etiketten som nämns i artiklarna 2.2, 2.3, 11.2, 20.2, 25.2, 26.2 och 27.2 i förordning (EEG) nr 2392/89 får

- finnas på samma etikett som den obligatoriska informationen eller på en eller flera tilläggsetiketter,

eller

- tryckas direkt på själva behållaren.

Den frivilliga information som anges i artikel 2.3 i i nämnda förordning, nämligen termerna "Landwein", "vin de pays", "vino típico", "vino de la tierra", "ïíïìáïßá êáôÜ ðáñäïïç", "ïßêïò ôïðéêüò" och "vinho regional" skall grupperas tillsammans med den obligatoriska information som anges i punkt 1 första stycket.

Artikel 2

1. De benämningar som det hänvisas till i artikel 2.1 d ii och iii i förordning (EEG) nr 2392/89 skall anges på etiketten på den yttre förpackningen med bokstäver av samma typ, och de minsta bokstäverna skall vara åtminstone

- 3 mm höga om den nominella volymen på behållaren är mindre än 20 cl,

- 5 mm höga om den nominellla volymen på behållaren är minst 20 cl och högst 100 cl,

- 6 mm höga om den nominella volymen på behållaren är mer än 100 cl.

2. När enligt artikel 72.2 eller 72.3 i förordning (EEG) nr 822/87 etiketten på ett bordsvin innehåller en geografisk beteckning men inte orden "Landwein", "vin de pays", "vino típico", "vino de la tierra", "ïíïìáïßá êáôÜ ðáñäïïç", "ïßêïò ôïðéêüò" eller "vinho regional" skall den geografiska beteckningen anges med bokstäver av samma typ och storlek. Bokstäverna får inte vara högre än dem som används för att ange "bordsvin".

Artikel 3

1. Beteckningen "kvalitetsvin framställt i ett specificerat område" eller "kvalitetsvin fso" eller en motsvarande beteckning på ett annat officiellt gemenskapsspråk, eller när det är tillämpligt

- "Qualitätswein" och "Qualitätswein mit Prädikat",

- "appellation d'origine contrôlé", "appellation contrôlée och "appellation d'origine vin délimité de qualité supérieure",

- "denominazione di origine controllata" och "denominazione di origine controllata e garantia",

- "marque nationale" med orden "Moselle luxembourgeoise-Appellation controôlée,

- "ïíïìáïßá ðñïåëåýïåùò åëåí÷ïìåíç, ïùïìáïßá ðñïåëåýóåùò áíùôåñáò ðïôïôçôáò",

- "denominación de origen" och "denominación de origen calificada",

- "denominação de origem", "denominación de origem controlada" och "indicação de provenencia regulamentada",

som anges i artikel 15.2 i förordning (EEG) nr 823/87 skall finnas på etiketten med bokstäver som inte är större än dem som anger det specificerade området.

De traditionellt använda specifika beteckningarna som anges i första stycket, med undantag av dem som anges i första och fjärde strecksatserna, skall finnas på etiketten direkt under namnet på det specificerade området. Emellertid när det på etiketten på ett franskt kvalitetsvin fso anges "appellation contrôlée" eller på ett grekiskt kvalitetsvin fso namnet på ett vinhus, en druvsort eller märkesnamn, skall namnet på det specificerade området upprepas mellan orden "appellation" och "contrôlée" eller efter orden ïíïìáïßá ðñïåëåýïåùò med bokstäver av samma typ, samma storlek och färg.

På etiketten skall de traditionella beteckningarna som anges i första stycket vara fullständiga utan förkortningar. I alla andra fall får följande förkortningar användas:

- "Q.b.A", "Q.b.A.m.Pr."

- "A.O.C". och "V.D.Q.S."

- "D.O.C." och "D.O.C.G."

- "M.N."

- "O.Ð.E." och "O.Ð.A.Ð".

- "D.O."

- "I.P.R.".

Trots vad som sägs i artikel 1.1 första stycket får beteckningen "marque nationale" finnas på en tilläggsetikett.

2. Beteckningarna "Kabinett", "Spätlese", "Auslese", "Beerenauslese", "Trockenbeerenauslese" och "Eiswein" anges med bokstäver av samma typ och storlek som namnet på det specificerade området eller i förekommande fall namnet på den geografiska enheten som är i mindre stil än det specificerade området.

3. Beteckningarna som anges i artikel 11.2 i i förordning (EEG) nr 2392/89 och som kan komplettera de som finns i punkt 1 är följande:

a) för tyska kvalitetsviner fso:

- "Weissherbst"

- "Schillerwin"

- "Liebfrauenmilch"

- "Liebfraumilch"

b) för franska kvalitetsviner fso:

- "Grand"

- "Premier(e)"

- "Cru"

- "1er cru"

- "Grand cru"

- "Grand vin"

- "Vin fin"

- "Ordinaire"

- "Grand ordinaire"

- "Supérieur(e)"

- "Cru classé"

- "1er cru classé"

- "2er cru classé"

- "Grand cru classé"

- "1er Grand cru classé"

- "Cru bourgeois"

- "Villages"

- "Clos"

- "Camp"

- "Edelzwicker"

- "Schillerwein"

- "Réserve"

- "Passetoutgrain"

- "Vin noble"

- "Petit"

- "Haut"

c) för italienska kvalitetsviner fso:

- "riserva"

- "riserva speciale"

- "superiore"

- "classico"

- "recioto"

- "sciacchetrà"

- "est! est!! est!!!"

- "cacce mmitte"

- "amarone"

- "vergine"

- "scelto"

- "Auslese"

- "vino nobile"

- "Buttafuoco"

- "Sangue di Giuda"

Benämningen "Auslese" skall förbehållas kvalitetsviner fso som är berättigade till beteckningen "Kalterer See".

d) för luxemburgska kvalitetsviner fso:

- "vin classé"

- "premier cru"

- "grand premier cru"

e) för spanska kvalitetsviner fso:

- "Vino noble"

- "Superior"

f) för portugisiska kvalitetsviner fso:

- "superior"

- "escolha"

- "garrafeira"

- "reserva"

- "extra"

- "seleccionado"

g) för grekiska kvalitetsviner fso:

- "áðü äéáëå÷ôïýò áìðåëþíåò","grand cru",

- "åðéëïãÞ Þ åðéëåãìÝíïò", "réserve"

- "åéäéêÞåðéëïãÞ Þ åéäéêÜ åðéëåãìÝíïò""grand réserve"

Dessa beteckningar anges med bokstäver som är lika stora som eller mindre än dem som används för att ange det specificerade området.

4. För tillämpningen av artikel 26.2 c i förordning (EEG) nr 2392/89 godkänns bara de benämningar som finns förtecknade i bilaga 1 till denna förordning för att ange högre kvalitet.

På etiketter till importerade viner får inte några uttryck angående högre kvalitet enligt första stycket översättas till tyska med något av följande uttryck: "Qualitätswein mit Prädikat", "Kabinett", "Spätlese", "Auslese", "Beerenauslese", "Trockenbeerenauslese", "Eiswein", "spätgelesen" eller "ausgelesen".

Artikel 4

1. Den nominella volym som anges i artiklarna 2.1 b, 11.1c, 20.1 c, 25.1 b, 26.1 b och 27.1 c i förordning (EEG) nr 2392/89 skall anges på etiketten i hektoliter, liter, centiliter eller milliliter och uttryckas i siffror som åtföljs av den använda måttenheten eller en symbol för denna enhet.

Informationen på etiketten angående produktens nominella volym skall anges i siffror åtminstone 5 mm höga om den nominella volymen är större än 100 cl, minst 3 mm höga om den är lika stor som eller mindre än 100 cl men större än 20 cl och minst 2 mm höga om den är lika med eller mindre än 20 cl.

2. Enligt artikel 3.1 andra stycket och artikel 12.1 andra stycket i förordning (EEG) nr 2392/89 kan den nominella volymen i beteckningen för ett vin eller druvmust avsedd för export uttryckas i lämpliga måttenheter enligt imperialsystemet som är angivet i bilaga 1 till direktiv 75/106/EEG, om det krävs enligt bestämmelserna i det berörda icke-medlemslandet.

Artikel 5

1. Den angivna vintapparens namn eller firmanamn enligt artiklarna 2.1 c, 11.1 d, 20.1 d, 25.1 c och 26.1 c i förordning (EEG) nr 2392/89 skall kompletteras med ett av följande uttryck:

- "vintappare" eller "tappat av" eller avseende andra behållare än flaskor, " fatfyllt av" eller "fyllt av",*

- när vinet tappats på beställning med termerna "tappat på butelj för" eller om det rör sig om andra behållare än flaskor "fyllt på fat för".

Användningen av en av de beteckningar som anges i det föregående stycket krävs emellertid inte när en av de beteckningar som anges i artikel 18.1 används.

Namnet eller firmanamnet på

- avsändaren eller importören som anges i enlighet med artiklarna 2.1 c, 11.1 d, 20.1 d, 25.1 c eller 26.1 c i förordning (EEG) nr 2392/89, eller på

- fysiska eller juridiska personer eller sammanslutningar av personer som har deltagit i distributionen av produkten i fråga enligt vad som anges i artiklarna 2.2 c, 11.2 d, 25.2 c eller 26.2 h i den nämnda förordningen,

skall ange sådana personers yrkesverksamhet genom sådana uttryck som "vinodlare", "skördat av", "vinhandlare", "distribuerat av", "importör", "importerat av" eller andra liknande uttryck. Bestämmelserna i detta stycke gäller utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3.

Om produkten är tappad på butelj eller förpackad i den medlemsstat där den erbjuds konsumenten skall de uttryck som hänvisar till vintapparen eller packaren enligt första stycket anges på ett officiellt gemenskapsspråk eller språk som lätt förstås av köparna i den medlemsstaten.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3 kan namnet eller firmanamnet på den person eller sammanslutning av personer som anges i punkt 1 innefatta egennamnet på dessa personers firma eller ett uttryck som betecknar denna firmas vinodlings- eller vinframställningsverksamhet.

3. Namnet på eller firmanamnet på en person eller sammanslutning av personer enligt punkt 1 som det anges på etiketten får inte innefatta följande beteckningar:

- "viticultor", "cosechero", "explotación agraria",

- "Weingut", "Weingutbesitzer", "Winzer", "Weinbau",

- "áìðåëïõñãüò-ïéíïðïéüò"

- "estate",

- "viticulteur", "propriétaire récoltant",

- "viticoltore", "fattoria", "tenuta", "podere", "cascina", "azienda agricola", "contadino",

- "proprietario viticultor", "viticultor",

eller andra liknande uttryck som avser ett jordbruksföretag om inte den berörda produkten gjorts uteslutande på druvor som skördats på vingårdar som hör till jordbruksföretaget eller personen som betecknas genom ett av dessa uttryck och att vinframställningen utförts på detta jordbruksföretag.

De beteckningar som anges i första stycket kan användas i plural på firmanamnet på en sammanslutning av vinodlingar eller en sammanslutning av vinodlare.

För tillämpningen av första stycket tas ingen hänsyn till tillsättningen av koncentrerad druvmust som är avsedd att öka den naturliga alkoholhalten i den berörda produkten.

4. När vinet tappas på flaska på beställning skall den person eller sammanslutning av personer som utför tappningen för tredje persons räkning anses ha deltagit i distributionen enligt artiklarna 2.2 c, 11.2 d, 25.2 c och 26.2 h i förordning (EEG) nr 2392/89.

5. Avsändaren eller vintapparen skall inte ange namnet eller firmanamnet på en fysisk eller juridisk person eller sammanslutning av personer som har deltagit i distributionen av den berörda produkten om inte denna person eller sammanslutning av personer har gett skriftligt tillstånd till detta.

Då det enligt bestämmelserna i en medlemsstat är obligatoriskt att ange namn eller firmanamn på den verkliga vintapparen skall emellertid stycket ovan inte gälla.

Då vinet tappats på flaska på beställning skall namnet eller firmanamnet på vintapparen och den kontrakterade vintapparen anges med uttrycken "tappat för... av" eller "fatfyllt för... av". Namnet eller firmanamnet på den kontrakterade vintapparen kan anges genom en kod.

6. Den medlemsstat där vintapparen, avsändaren eller importören har sin firma registrerad skall anges på etiketten med bokstäver av samma typ och storlek som används för att ange firmans säte. Medlemsstaten skall anges

- antingen i sin helhet efter namnet på kommunen eller en del av kommunen, eller

- genom en adressförkortning, vid behov med postnummer för kommunen i fråga.

7. När det gäller importerade viner utan geografisk beteckning enligt artikel 25 i förordning (EEG) nr 2392/89 eller då det gäller bordsvin, skall den kommun eller del därav där vintapparens huvudkontor är beläget eller, då det är lämpligt, avsändaren eller den fysiska eller juridiska person eller sammanslutning av personer som har deltagit i distributionen av det importerade vinet eller bordsvinet, anges på etiketten med bokstäver som inte är större än halva den storlek som används för namnet på det icke-medlemsland som är ursprungsland eller i förekommande fall beteckningen "bordsvin".

När det gäller kvalitetsvin fso som betecknats i enlighet med artikel 11.2 l eller ett importerat vin betecknat i enlighet med artikel 26.1 a eller i förekommande fall artikel 26.2 b i förordning (EEG) nr 2392/89 skall kommunen eller den del därav där vintapparens huvudkontor är beläget, eller i förekommande fall avsändaren eller varje fysisk eller juridisk person eller sammanslutning av personer som har deltagit i distributionen av kvalitetsvinet fso eller det importerade vinet anges på etiketten med bokstäver som inte är större än halva den storlek som används för det specificerade området eller den geografiska enheten.

Det första och andra stycket skall inte tillämpas när kommunen eller delen därav anges i kodform enligt första stycket i artiklarna 3.4 och 12.4 och 28.5 i förordning (EEG) nr 2392/89.

Artikel 6

1. För att ange en vingård där vinet har framställts i överenstämmelse med artiklarna 2.3 g och 11.2 m i förordning (EEG) nr 2392/89 får uttrycken

- "caserío", "finca", "monasterio", "pago", "predio",

- "Schloss", "Domãne", "Burg",

- "ðýñãïò", "ìïíáïôÞñé", "êÜïôñï", "äßëëá", "êôçìá", "áñ÷ïíôéêü",

- "hall", "abbey", "manor",

- "château", "domaine",

- "abbazia", "castello",

- "Palácio", "Solar", "Paço", Quinta", "Casa", "Vila", "Herdade",

bara användas om vinet i fråga framställts uteslutande av druvor som skördats från vinstockar som hör till den vingården och vinframställningen utförts där.

2. Producerande medlemsstater får

a) föreskriva kompletterande kriterier för användningen av de uttryck som anges i punkt 1 vad avser viner som framställts av druvor som skördats inom deras territorium,

b) begränsa användningen av en eller flera av dessa uttryck till vissa kategorier av vin som framställs inom deras territorium,

c) förbehålla användningen av liknande uttryck för viner som framställts enbart från druvor som skördats från vinstockar som tillhör en vinodling eller en sammanslutning av vinodlingar betecknade på så sätt, förutsatt att framställningen utförts på den vingården eller av denna sammanslutning,

d) tillåta att vin som är framställt inom deras territorium använder en eller flera av de uttryck som anges i artikel 5.l tredje stycket som en del av informationen på deras officiella språk om vintapparen eller om en fysisk eller juridisk person, eller en sammanslutning av sådana personer.

3. Namnet på vingården eller en sammanslutning av vingårdar som anges i artikel 26.2 l i förordning (EEG) nr 2392/89 skall anges med uttryck som liknar dem som anges i punkt 1.

Artikel 7

Artiklarna 2.2 b, 11.2 c, 25.2 b och 26.2 g i förordning (EEG) nr 2392/89 omfattar alla märken, registerade eller inte, förutsatt att de uppfyller gemenskapsbestämmelserna eller medlemsstaternas bestämmelser inom vars geografiska territorium produkten saluförs.

Artikel 8

De beteckningar som anges i artiklarna 2.2 d, 11.2 e, 25.2 g och 26.2 q i förordning (EEG) nr 2392/89 skall vara de som anger att berörda personer eller sammanslutningar av berörda personer är leverantörer till en hög ämbetsman eller hög myndighet i enlighet med bestämmelserna och traditionellt skick och bruk i den medlemsstat eller i det tredje land som är bestämmelseort.

Artikel 9

1. Information beträffande den verkliga alkoholhalten enligt artiklarna 2.1 g, 11.1 f, 20.1 b, 25.1 e och 26.1 c i förordning (EEG) nr 2392/89 skall anges som en hel eller halv volymprocent.

Utan att det inverkar på de toleranser som föreskrivs i den analysreferensmetod som används enligt kommissionens förordning (EEG) nr 1108/82(14) får den verkliga angivna alkoholhalten inte vara mer än 0,5 volymprocent mer eller mindre än den halt som bestämts genom analys.

När kvalitetsviner fso som lagrats på flaska i mer än tre år undersöks får emellertid de behöriga myndigheterna tillåta att denna tolerans ökas med 0,3 volymprocent.

Siffran som anger den verkliga alkoholhalten skall följas av symbolen "% vol" och kan föregås av orden "verklig alkoholhalt eller " alkoholhalt" eller av förkortningen "alk." Det skall anges på etiketten med bokstäver som är minst 5 mm stora om den nominella volymen är mer än 100 cl, minst 3 mm stora om den är 100 cl eller mindre men mer än 20 cl, och minst 2 mm stora om den är 20 cl eller mindre.

2. Andra analysresultat än verklig alkoholhalt som får anges på etiketterna till viner eller druvmust enligt artikel 2.2 f, 11.2 g, 25.2 d och 26.2 f i förordning (EEG) nr 2392/89 är restsockerhalten som bestämts genom analys. Den skall anges i gram per liter.

Medlemsstaterna kan dock vid beteckningen av produkter som är tappade inom sitt territorium tillåta att restsockerhalten kompletteras eller ersätts med den potentiella alkoholhalten genom att till den verkliga alkoholhalten som anges i enlighet med punkt 1 lägga den siffra som motsvarar den potentiella alkoholhalten föregången av symbolen "+" och följd av symbolen "% vol". Den skall anges i hela volymprocent eller med en decimal. Den angivna potentiella alkoholhalten får inte vara högre än halten som bestämts genom analys. Den kan vara lägre än halten som bestämts genom analys men med högst 0,2 volymprocent.

3. Då den totala alkoholhalten specificeras och särskilt då det gäller delvis jäst druvmust får den inte skilja sig mer än 0,5 volymprocent från halten som bestämts genom analys.

Den siffra som anger den totala alkoholhalten skall följas av symbolen "% vol" och föregås av uttrycken "total alkoholhalt" eller "total alkohol". Denna siffra skall anges på etiketten med bokstäver av minst samma storlek som gäller för den verkliga alkoholhalten.

4. Koncentrerad eller icke koncentrerad druvmust densitet enligt vad som anges i artiklarna 20.1 b och 27.1 b i förordning (EEG) nr 2392/89 skall anges

a) för druvmust genom användning av ordet "densitet" följt av motsvarande siffra; producerande medlemsstater kan dock under en övergångsperiod som upphör den 31 augusti 1991 föreskriva beträffande druvmust som sätts i omlopp inom deras territorium att densiteten uttrycks i Oechsle-grader,

b) för koncentrerad druvmust och renad koncentrerad druvmust genom användning av uttrycket "brytningsindex" följt av motsvarande siffra.

5. Den densitet som anges på etiketten får inte överskrida den densitet som bestämts genom analys av den berörda produkten.

Artikel 10

1. Rekommendationer till konsumenten angående användningen av vin enligt artiklarna 2.2 g, 11.2 h, 25.2 e och 26.2 i i förordning (EEG) nr 2392/89 kan gälla

- till vilka maträtter vinet kan serveras,

- sättet att servera vinet för att dricka,

- hanteringen av vin som har viss bottensats,

- godkännande av vinet för religiösa ändamål,

- lagring av vin.

2. Rekommendationer angående godkännande av ett vin för religiösa ändamål får anges bara om vinet, importerat eller inte

- kan erbjudas eller levereras för direkt konsumtion enligt bestämmelserna i förordning (EEG) nr 822/87, och

- framställts enligt de särskilda regler som fastslagits av de berörda religiösa myndigheterna och dessa myndigheter har gett skriftligt godkännande angående dessa uppgifter.

Sådana rekommendation får anges bara i handeln med de berörda religiösa myndigheterna, förutom benämningarna "koschervin", "koscherpåskvin", "koschervin för påsk" och deras översättningar som får anges utan denna restriktion om villkoren i första stycket är uppfyllda.

Artikel 11

1. De vinproducerande medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna följande vad avser bordsviner med beteckningarna "Landwein", "vin de pays", "vino típico", "vino de la tierra", "ïíïìáóßá êáôÜ ìáñÜäïïç" ou "ïéíßò ôïðéêüò", eller "vinho regional" enligt artikel 2.3 i i förordning (EEG) nr 2392/89

- så snart som möjligt efter det att den upprättats, en förteckning över namnen på de geografiska enheter som är mindre än den medlemsstat som anges i artikel 4.1 i förordning (EEG) nr 2392/89 som kan användas samt bestämmelserna om användningen av angivna beteckningar och namn,

- de ändringar som därefter görs i förteckningen och bestämmelserna som anges i första strecksatsen.

Kommissionen skall i C-serien av Europeiska gemenskapernas officiella tidning offentliggöra namnen på de geografiska enheter som meddelats till den enligt första stycket.

2. Förteckningen över importerade viner som är betecknade med en geografisk uppgift enligt vad som anges i artikel 26.1 i förordning (EEG) nr 2392/89 finns i bilaga 2.

Namnen i den förteckningen skall anges på ett sådant sätt att de kan urskiljas klart från annan information på etiketten till det berörda importerade vinet, särskilt vad gäller de geografiska namn som anges i artikel 26.2 b i förordning (EEG) nr 2392/89.

Artikel 12

1. Förteckningen över synonymer på namn på druvsorter som kan användas för att beteckna bordsviner och kvalitetsviner fso i enlighet med artiklarna 5.1 b och 14.1 b i förordning (EEG) nr 2392/89 finns i bilaga 3.

2. Förteckningen över namn på druvsorter och synonymer som kan användas för att beteckna importerat vin i enlighet med artikel 30.1 a i förordning (EEG) nr 2392/89 finns i bilaga 4.

3. Producerande medlemsstater får föreskriva att namnet på en sort som innehåller namnet på ett bestämt odlingsområde eller en geografisk enhet som anges i artiklarna 4.1, 13.1 eller 29.1 i förordning (EEG) nr 2392/89 skall anges på etiketten med bokstäver som inte är mer än hälften så stora som bokstavsstorleken för angivande av det specificerade området eller den geografiska enheten.

4. När namnet på en druvsort eller dess synonym består av flera ord skall ett sådant sammansatt namn eller en sådan synonym tryckas på etiketten utan någon annan mellanliggande information, med samma bokstavstyp och storlek på en eller två linjer.

Artikel 13

1. Utan hinder av artikel 29.1 a i förordning (EEG) nr 2392/89 är det tillåtet att viner viner som importerats från

a) - Sydafrika,

- Australien,

- Israel,

- Ungern, betecknade med uttrycket "miñõsegi bor" och inte betecknade med något annat uttryck som anger högre kvalitet enligt bilaga 1, punkt 7,

bär en geografisk beteckning som finns angiven i bilaga 2 även om bara 85 % av det berörda vinet framställts av druvor som skördats i det angivna vinodlingsområdet.

b) Förenta staterna betecknas med

- namnet på två eller tre kommuner, alla belägna i samma stat, eller

- namnet på två eller tre stater som direkt gränsar till varandra,

förutsatt att sådant vin helt framställts i dessa kommuner eller stater;

c) Förenta staterna från den 1 januari 1983 betecknas med namnet på staten eventuellt kompletterat med namnet på kommunen eller vinodlingsområdet även om vinet i fråga bara kommer från

- 75 % av druvor som är skördade i en stat som förtecknas i bilaga 2, kapitel 10 eller i en enda kommun vars namn det betecknas med förutsatt att vinet helt framställts av druvor skördade inom Förenta staternas territorium, eller

- 85 % av druvor som är skördade i vinodlingsområdet ("viticultural area") som fastslagits i amerikansk lagstiftning på villkor att detta vin helt kommer från druvor skördade i den stat eller de stater på vars territorium detta vinodlingsområde är beläget.

2. Utan hinder av artikel 30.1 b i förordning (EEG) nr 2392/89 är det tillåtet att vin som är importerat från

a) Österrike, Bulgarien, Förenta staterna, Nya Zeeland och Australien betecknas med namn på två druvsorter förutsatt att dessa viner framställts uteslutande från de sorter som anges. I dessa fall får procentandelen av varje druvsort som vinet innehåller specificeras om sådan information föreskrivs i nationell lagstiftning i det berörda landet vad avser hemmamarknaden

b) - Sydafrika,

- Australien,

- Österrike,

- Israel,

- Nya Zeeland,

- Jugoslavien,

- Ungern, betecknade med uttrycket "minôségi bor" och inte betecknade med något annat uttryck anger högre kvalitet enligt bilaga 1 punkt 7,

att betecknas med namnet på en druvsort som är angiven i förteckningen i bilaga 4 även om bara 85 % av det berörda vinet framställts av druvor av den sort som anges i namnet förutsatt att detta bestämmer det berörda vinets karaktär,

c) Förenta staterna från den 1 januari 1983 betecknas med namnet på den druvsort som anges i bilaga 4 även om bara 75 % av det berörda vinet framställts av druvor av den angivna sorten förutsatt att denna sort är avgörande för det berörda vinets karaktär.

3. Utan hinder av artikel 31.1 a i förordning (EEG) nr 2392/89 är det tillåtet att på viner som är importerade från

a) - Sydafrika,

- Australien,

- Österrike,

- Israel,

- Ungern, betecknade med uttrycket "minõsegi bor" och inte betecknade med något annat uttryck som anger högre kvalitet enligt bilaga 1 punkt 7,

bär en uppgift om skördeåret även om bara 85 % av vinet i fråga framställts av druvor som skördats det år som anges,

b) Förenta staterna bär en uppgift om skördeåret även om bara 95 % av det berörda vinet framställts av druvor som skördats det angivna året.

Artikel 14

1. Enligt artikel 2.2 h i förordning (EEG) nr 2392/89 får

a) beteckningen på vita tyska bordsviner som bär den geografiska benämningen "Rhein" kompletteras med uttrycket "hock" förutsatt att dessa viner kommer från druvsorterna Riesling och Sylvaner eller en korsning av dessa druvsorter,

b) beteckningen på ett franskt bordsvin kompletteras med

i) följande uttryck:

- "vin nouveau"

- "fruité"

ii) för rött vin följande uttryck:

- "vin tuilé"

- "pelure d'oignon"

- "vin de café"

iii) för rosévin följande uttryck:

- "vin gris"

- "gris de gris"

iv) för vitt vin med följande uttryck:

- "ambré"

- "doré"

- "blanc de blancs"

c) beteckningen på ett italienskt bordsvin kompletteras med

i) följande uttryck:

- "vino novello"

- "vino fiore"

- "vino giovane"

- "vivace"

ii) för rött vin följande uttryck:

- "rubino"

- "cerasuolo"

- "granato"

iii) för rosévin följande uttryck:

- "chiaretto"

- "rosa"

iv) för vitt vin följande uttryck:

- "giallo"

- "dorato"

- "verdolino"

- "platino"

- "ambrato"

- "paglierino"

- "bianco de uve bianche",

d) beteckningen på ett grekiskt bordsvin kompletteras med

i) för rött vin följande uttryck

- "ñïõìðéíß", "rubis"

- "êåñáìü÷ñïõò" "tuilé"

ii) för rosévin följande uttryck:

- "êïêêéíÝëé", "rosé";

iii) för vitt vin följande uttryck:

- "ëåõêüò Üðï ëåõêÜò óôáöõëÜò", "blanc de blancs";

- "÷ñïõóïêßôñéíïò", "doré";

- "Ü÷ïõñü÷ïõò", "pâle";

- "êå÷ñéìðáñÝíéïò", "ambré"

iv) för allt bordsvin följande uttryck:

- "íÝï êñáóß", "vin jeune";

- "êáéíïýñãéï êñáóß", "vin nouveau";

e) beteckningen på ett spanskt bordsvin kompletteras med

i) följande uttryck:

- "Vino afrutado"

- "Vino joven"

- "Vino nuevo"

ii) för rött vin följande uttryck:

- "Aloque"

- "Cárdeno"

- "Clarete"

- "Granate"

- "Guinda"

- "Morada"

- "Ojo de gallo"

- "Piel de cebolla"

- "Teja"

- "Tinto"

iii) för roséviner följande uttryck:

- "Carmin"

- "Cereza"

- "Naranja"

- "Rosicler"

iv) för vita viner följande uttryck:

- "Amarillo"

- "Ambar"

- "Blanco de uva blanca"

- "Blanco de uva tinta"

- "Dorado"

- "Gris"

- "Leonado"

- "Oro"

- "Oro de oscuro"

- "Pajizo"

- "Pálido"

- "Topacio"

- "Tostado"

- "Verdoso

f) beteckningen på ett luxemburgskt bordsvin kompletteras med uttrycken

- "blanc de blancs"

- "vin nouveau"

g) beteckningen på ett portugisiskt bordsvin kompletteras med

i) följande uttryck:

- "Vinho novo"

- "Vinho frutado"

ii) för rött vin följande uttryck:

- "Palhete" eller "Palheto"

- "Clarete"

iii) för vitt vin följande uttryck:

- "Branco de uvas brancas"

- "Branco de uvas tintas".

2. Enligt artikel 2.3 d i förordning (EEG) nr 2392/89 får endast följande uttryck användas för att beteckna bordsviner med ursprung i:

a) Tyskland:

- "Rotling"

- "Der Neue`"

b) Frankrike:

- "vin primeur"

- "sur lie"

- "vendange tardive"

Uttrycket "vendange tardive" får endast användas på franska

c) Italien:

- "vino passito"

- "vino santo"

- "lacrima Christi"

- "lacrima"

- "rossissimo"

- "kretzer"

d) Spanien:

- "Corazón"

- "Chacoli"

- "Doble pasta"

- "Lágrima"

- "Primica"

- "Vendimia seleccionada"

- "Vendimia temprana"

- "Vino de consagrar"

- "Vino enverado"

- "Vino de misa"

- "Vino de yema"

e) Portugal:

- "Vinho leve"

- "Vinho de missa"

- "Colheita seleccionada"

- "Vinho com agulha"

3. Med förbehåll av punkt 6 får endast följande uttryck användas för att beteckna kvalitetsviner fso enligt artikel 11.2 k i förordning (EEG) nr 2392/89:

a) för tyska viner:

- "Rotling"

- "Ehrentrudis"

- "Affentaler"

- "Badisch Rotgold"

- "Moseltaler"

- "Riesling-Hochgewächs"

- "Der Neue"

- "Hock"

Uttrycket "hock" får endast användas för beteckningen av ett vitt vin som bär namnet på ett av de specificerade områdena Ahr, Hessische Bergstraße, Mittelrhein, Nahe, Rheingau, Rheinhessen eller Rheinpfalz och framställt av Riesling- eller Sylvanersorter eller från korsningar av dessa.

b) för franska viner:

- "vin jaune"

- "vin de paille"

- "pelure d'oignon"

- "vin primeur"

- "vin tuilé"

- "vin gris"

- "blanc de blancs"

- "vin nouveau"

- "sur lie"

- "fruité"

- "clairet", "clairette"

- "rousette"

- "vendange tardive"

- "claret"

- "vin de café"

- "sélection de grains nobles"

Uttrycket "vendange tardive" får endast användas på franska.

Uttrycket "claret" är förbehållet röda kvalitetsviner fso som är berättigade till namnet "Bordeaux".

Uttrycket "sélection de grains nobles" är förbehållet kvalitetsviner fso som är berättigade till en av följande benämningar: "Alsace", "Sauternes", "Barsac", "Cadillac", "Cérons", "Loupiace", "Sainte-Croix-du-Mont", "Monbazillac", "Bonnezeaux", "Quarts de Chaume", "Coteaux du Layon", "Coteaux de l'Aubance", "Graves supérieures", "Jurançon". Dessa uttryck får endast användas på franska.

c) för italienska viner:

- "passito"

- "lacrima"

- "lacrima Christi"

- "sforzato", "sfurzat"

- "cannellino"

- "vino santo"

- "kretzer"

- "rubino"

- "granato"

- "cerasuolo"

- "chiaretto"

- "aranciato"

- "giallo"

- "paglierino"

- "dorato"

- "verdolino"

- "ambrato"

- "vivace"

- "vino novello"

- "vin nouveau"

- "dunkel"

- "vendemmia tardiva"

Uttrycken "kretzer" och "dunkel" får endast användas för vissa kvalitetsviner fso med ursprung i provinserna Bolzano och Trento. Uttrycket "vin nouveau" får endast användas för kvalitetsviner fso med ursprung i området Valle d'Aosta. Uttrycket "vendemmia tardiva" får endast användas på italienska.

d) för spanska viner:

- "Vino afrutado" "Amarillo"

- "Vino joven" "Ámbar"

- "Vino nuevo"

- "Aloque" "Blanco de uva blanca"

- "Cárdeno" "Blanco de uva tinta"

- "Clarete" "Dorado"

- "Granate" "Gris"

- "Guinda" "Leonado"

- "Morada" "Oro"

- "Ojo de gallo" "Oro oscuro"

- "Piel de cebolla" "Pajizo"

"Pálido"

- "Teja" "Topacio"

- "Tinto" "Tostado"

"Verdoso"

- "Carmín"

- "Cereza" "Corazón"

- "Naranja" "Chacoli"

"Doble pasta"

- "Rosicler"

- "Lágrima" "Vino de consagra"

- "Primicia" "Vino enverado"

- "Vendimia seleccionada"

- "Vendemia temprana" "Vino de Yema"

- "Extra"

e) för portugisiska viner:

- "Vinho novo"

- "Clareto"

- "Palhete" eller "Palheto"

- "Vinho com agulha"

- "Branco de uvas brancas"

- "Braco de uvas tintas"

- "Colheita seleccionada"

- "Leve".

f) för luxemburgska viner:

- "blanc de blancs"

- "vin nouveau"

g) för grekiska viner:

- "ëåõêóò áðü ëåõêÜò óôáöuëÜò"; "Blanc de blancs".

4. Uttrycket "blanc de blancs" som anges i punkterna 1 b och 1 f, punkterna 3 b och 3 f, uttrycket [G] "blanc de blancs" som anges i punkterna 1 d och 3 g, uttrycket "bianco da uve bianche" som anges i punkt 1 c och uttrycket "blanco de uva blanca" som anges i punkterna 1 e och 3 d får endast användas för att beteckna vin som framställts uteslutande av druvor från druvsorter som är klassificerade som vita druvsorter.

5. På etiketten skall de uttryck som anges i punkterna 1, 2 och 3 anges med bokstäver som inte är större än dem som anger odlingsområdet eller det specificerade området.

Bestämmelserna i första stycket gäller inte för uttrycken "hock, "claret" och "Moseltaler".

6. De närmare beteckningar som anges i artikel 26.2 k i förordning (EEG) nr 2392/89 angående framställningsmetod, produkttyp eller en särskild färg får endast användas för ett vin som anges i bilaga 2.

7. Enligt artiklarna 2.2 h, 11.2 k, 25.2 i och 26.2 k i förordning (EEG) nr 2392/89 får följande uttryck användas:

a) "sec", "trocken", "secco" eller "asciutto", "dry", "tør", "îçñüò" och "seco" endast om vinet i fråga har en reststockerhalt på högst

- 4 gram per liter,

eller

- 9 gram per liter då det totala syreinnehållet uttryckts i gram/liter vinsyra är högst 2 gram mindre per liter än restsockerhalten,

b) "demi-sec", "halbtrocken", "abboccato", "medium dry", "halvtør", "çìßîçñïò", "semiseco" eller "meio seco" endast om vinet i fråga har en restsockerhalt som överstiger de siffror som specificeras under a men inte överstiger

- 12 gram per liter

eller

- 18 gram per liter när det totala syreinnheållet fastställts enligt andra stycket första strecksatsen.

c) "moelleux", "lieblich", "amabile", "medium", "medium sweet, "halvsød", "çìéãëõêïò", "semidulce" eller "meio doce", endast om vinet i fråga har en restsockerhalt som överstiger de siffror som specificeras under b men inte överstiger 45 gram per liter

d) "doux", "süß", "dolce", "sweet", "sød", "ãëõêýò", "dulce" eller "doce" endast om vinet i fråga har en restsockerhalt på minst 45 gram per liter.

Medlemsstaterna får för användningen av

- de uttryck som anges under b och c i första stycket föreskriva den totala minimisyrehalten som ett kompletterande analyskriterium,

- de uttryck som anges under d i första stycket vad avser vissa kvalitetsviner fso som framställts inom landets territorium föreskrivs en minimi- restsockerhalt som är minst 35 gram per liter förutsatt att ett sådant krav föreskrivs i de nationella bestämmelser som styr produktionen.

Kommissionen skall i "C"-serien av Europeiska gemenskapernas officiella tidning offentliggöra de åtgärder som medlemsstaterna har vidtagit för tillämpningen av andra stycket.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 3.3 och 12.3 i förordning (EEG) nr 2392/89 hindrar bestämmelserna i första och andra styckena inte medlemsstater från att tillåta att restsockerhalten i viner som saluförs inom deras territorium anges med en siffra eller annat märke som utgör en del av en graderad skala.

Artikel 15

1. De utmärkelser som anges i artiklarna 2.3 e, 11.2 p och 26.2 n i förordning (EEG) nr 2392/89 avser ett enda homogent parti vin som tappats på flaska från en och samma behållare.

Detta vin bör vara tillgängligt i kvantiteter på minst 1 000 liter som hålls för att släppas ut på marknaden i behållare med en nominal volym som inte överstiger 2 liter

- som etiketterats i enlighet med gemenskaps-bestämmelserna så att de visar namnet på den geografiska enheten som vinet har sitt ursprung i och året då druvorna som använts skördades,

- som har försetts med en icke återanvändbar förslutning.

Om vissa kategorier vin framställts i särskilt små kvantiteter får medlemsstaterna godta partier med vin som är mindre än 1 000 liter men minst 100 liter.

2. Inom gemenskapens territorium får utmärkelser ges till bordsviner som anges i artikel 2.3 i förordning (EEG) nr 2392/89, kvalitetsviner fso eller importerade viner som anges i artikel 26.1 i nämnda förordning endast om de har undersökts samtidigt med andra viner som tillhör samma kategori och som framställts under jämförbara förhållanden inom ramen för en tävling vars regler har godkänts av en behörig myndighet som angetts av den medlemsstat där sådan tävling äger rum.

Tävlingar får arrangeras och tilldelning av utmärkelser till viner som utvalts som de bästa får bara göras av

- den myndighet som anges i första stycket,

- ett offentligt eller privat organ eller ett branschorgan vars regler för tävlingar säkerställer opartiskhet och som har godkänts av den myndighet som anges i första stycket.

3. Tävlingar som går över gränserna av mer än en medlemsstat får arrangeras med alla berörda medlemsstaters samtycke av

- kommissionen

- en myndighet eller ett offentligt eller privat organ eller ett branschorgan som medlemsstaterna har anförtrott arrangerandet av tävlingen,

- Internationella vinkontoret (OIV).

Dessa tävlingar skall arrangeras i enlighet med de regler som godkänts eller fastställts av kommissionen, de berörda medlemsstaterna eller Internationella vinkontoret (OIV).

4. De regler för arrangerande av tävlingar som anges i punkterna 2 och 3 skall särskilt

- säkerställa att tävlingen är öppen för alla intresserade parter,

- fastställa ett objektivt förfarande som utesluter varje form av diskriminering mellan viner av samma kategori och geografiska ursprung som tävlingen avser,

- föreskriva en jury som består av kvalificerade personer som skall undersöka vinerna genom blindprovning/avsmakning och klassificerar dem enligt deras inneboende kvalitet genom att använda ett poängnoteringssystem som upprättats för detta ändamål,

- föreskriva tilldelning av ett begränsat antal utmärkelser,

- föreskriva att kontroller skall göras av en lämplig myndighet av alla moment i tävlingen.

5 En utmärkelse som tilldelats av ett officiellt organ eller ett officiellt erkänt organ i tredje land får anges på etiketten till ett bordsvin enligt artikel 2.3 i förordning (EEG) nr 2392/89, ett kvalitetsvin fso eller ett importerat vin som anges i artikel 26.1 i nämnda förordning endast om

- bevis om utmärkelsen kan tillhandahållas antingen genom ett lämpligt dokument som upprättats för detta ändamål eller genom påskrift på ett intyg enligt artikel 70.1 a första strecksatsen i rådets förordning (EEG) nr 822/87,

- kommissionen genom offentliggörande av namn och adress på det berörda organet i "C"-serien av Europeiska gemenskapernas officiella tidning har tillstyrkt att tävlingsreglerna uppfyller de kriterier som föreskrivs i punkt 4.

6. De berörda medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om namn och adress till de officiella organ och officiellt godkända organ som är bemyndigade att tilldela utmärkelser och namnen på de tävlingar som dessa arrangerar.

Kommissionen skall i "C"-serien av Europeiska gemenskapernas officiella tidning offentliggöra

- den information som anges i första stycket,

- i förekommande fall namn och adress till de organ som anges i punkt 3,

- namn och adress på de organ som anges i punkt 5.

Artikel 16

1. Kvalitetskontrollnumret på etiketten till ett kvalitetsvin fso eller ett importerat vin skall anges på sätt som gör att risk för förväxling med andra nummer undviks.

2. Numret på behållaren på etiketten till ett kvalitetsvin fso skall åtföljas av uppgift om att det är ett nummer på en behållare.

Artikel 17

1. Ingen information angående

- det berörda vinets historia, vintapparens företag eller ett företag som ägs av en fysisk eller juridisk person eller sammanslutning av personer som deltagit i distributionen,

- naturförhållanden eller vinodlingsmetoder där vinet har sitt ursprung,

- lagring av vinet,

som anges i artiklarna 2.3 h, 11.2 t, 25.2 f och 26.2 p i förordning nr 2392/89 får finnas på samma del av etiketten som där den obligatoriska informationen finns. Denna informationskall antingen ges

- på en del av etiketten som är klart avskild från den del där den obligatoriska information ges, eller

- på en eller flera tilläggsetiketter eller på en hängande etikett.

Den information som anges i första stycket skall kunna kontrolleras.

2. Utan hinder av punkt 1 får följande information anges på samma del av etiketten som där den obligatoriska informationen finns:

a) Korta upplysningar som "vinhuset grundat...." eller "vinodlare från fader till son sedan..."angående det berörda vinets historia, vintapparens företag eller ett företag som ägs av en fysisk eller juridisk person eller sammanslutning av personer som deltagit i distributionen.

b) Uttrycken:

- "vino di colle" och "vino di collina" då de används för att beteckna ett italienskt bordsvin eller kvalitetsvin fso i enlighet med de italienska bestämmelserna angående deras användning,

- "Bergwein" för importerade viner med österrikiskt ursprung förutsatt att de österrikiska bestämmelserna angående användningen av beteckningen är uppfyllda

c) Följande information angående vinets lagring:

i) För viner med gemenskapsursprung:

- "vin vieux" för franskt kvalitetsvin fso förutsatt att de franska bestämmelserna angående användande av detta uttryck iakttas,

- "vecchio" eller "invecchiato" för italienska kvalitetsviner fso förutsatt att de italienska bestämmelserna angående användningen av dessa uttryck iakttas,

- "êÜäá" eller "cava" för grekiska bordsviner förutsatt att de grekiska bestämmelserna angående användningen av dessa uttryck iakttas,

- "vino viejo", "vino añejo", "vino de crianza", "cosecha...", "añada...", "reserva", "gran reserva" för spanska kvalitetsviner fso förutsatt att de spanska bestämmelserna angående användningen av dessa uttryck iakttas,

- "velho" för portugisiska kvalitetsviner fso förutsatt att de portugisiska bestämmelserna beträffande användningen av denna benämning iakttas.

ii) För vin med ursprung i icke-medlemsländer:

- "vin vieux" för importerade viner med marockanskt ursprung och med en av de geografiska beteckningar som förskrivs i kapitel 13 i bilaga 2 förutsatt att de marockanska bestämmelserna angående användningen av detta uttryck iakttas,

- för importerade viner med ursprung i Förenta staterna uppgift på engelska om antalet år som det lagrats i fat eller i flaskor,

- "staro vino" för importerade viner med jugoslaviskt ursprung och med en av de geografiska beteckningar som fastställts i kapitel 22 i bilaga 2 förutsatt att de jugoslaviska bestämmelserna angående användningen av detta uttryck iakttas.

De uttryck som anges under b och c i första stycket får inte översättas.

Uttrycken som anges under b i första stycket får emellertid översättas till tyska med "Hügelwein" för kvalitetsviner fso med ursprung i provinsen Bolzano.

Artikel 18

1. De uttryck som anges i artiklarna 2.3 f och 11.2 q i förordning (EEG) nr 2392/89 skall vara

a) för tyska viner och viner med ursprung i provinsen Bolzano "Erzeugerabfüllung" utom vid buteljering av en sammanslutning av vinodlare av ett vin som inte framställts av sammanslutningen från färska druvor som är krossade eller hela, eller från druvmust då orden "abgefüllt durch den Zusammenschluß von Weinbaubetrieben" får användas,

b) för franska viner: "mis en bouteille à la propriété", "mise d'origine", "mise en bouteille par les producteurs réunis" och när villkoren i artikel 6 i denna förordning är uppfyllda, "mis en bouteille au château" eller "mis en bouteille au domaine",

c) för italienska viner inklusive viner från provinsen Bolzano: "imbottigliato dal viticoltore", "imbottigliato all'origine", "imbottigliato dalla cantina sociale", "imbottigliato dai produttori riuniti",

d) för luxemburgska viner: "mis en bouteille par le viticulteur-récoltant", "mis en bouteille à la propriété", "mise d'origine", "mis en bouteille à la coopérative" och när villkoren i artikel 6 i denna förordning är uppfyllda "miss en bouteille au domaine", "mise en bouteille au château",

e) för viner från Förenade Kungariket: "bottled by the producer",

f) för grekiska viner:

"åìöéÜëùóç áðü ôïí ðáñáãùãü", "åìöéÜëùóç ïôçí áìðåëïõñãéêÞ åêìåôÜëëåõóç"; "åìùéÜëùóç ïôïí ôüðï ôçò ðáñáãùãÞò", "åìöéÜëùóç áðü ïìÜäáÜðáñáãùãþí";

g) för spanska viner: "embotellado en origen", "embotellado en propiedad", "embotellado en la explotación agraria", "embotellado por el cosechero", "embotellado por el productor", "embotellado por la cooperativa",

h) för portugisiska viner: "engarrafado na origem", "engarrafado na propriedade", "engarrafado pelo viticultor", "engarrafado na Cooperativa", "engarrafado na adega cooperativa", "engarrafado pelo produtor" och när villkoren i artikel 6 i denna förordning är uppfyllda, "engarrafado na quinta", "engarrafado no palácio", "engarrafado no solar", "engarrafado na casa", "engarrafado na herdade", "engarrafado na vila".

De benämningar som räknas upp i föregående stycke får kompletteras med

- "estate bottled", förutsatt att första strecksatsen i artikel 2.3 f eller i artikel 11.2 q i förordning (EEG) nr 2392/89 gäller,

- "bottled by the producer(s)" förutsatt att andra eller tredje strecksatsen i artikel 2.3 f eller i artikel 11.2 q gäller.

2. De benämningar som anges i artikel 26.2 o i förordning (EEG) nr 2392/89 får användas, när det tredje land där vinet i fråga framställts tillåter att de används enligt landets bestämmelser för den inhemska marknaden.

3. De benämningar som anges i artikel 11.2 r i förordning (EEG) nr 2392/89 är

a) för franska viner: "mis en bouteille dans la région de production", "mis en bouteille en...", "mis en bouteille dans la région de..." följt av namnet på det berörda specificerade området,

b) för italienska viner: "imbottigliato nella zona di produzione", eller "imbottigliato in..." följt av namnet på det specificerade området i fråga,

c) för luxemburgska viner: "miss en bouteille dans la région de production",

d) för spanska viner: "embotellado en la zona de producción",

e) för portugisiska viner: "engarrafado na reglão de produção", "engarrafado na reglãõ de.." följt av namnet på det berörda specificerade området.

Benämningarna i första stycket får endast användas när vinet är tappat på flaska i det specificerade området i fråga eller på en anläggning som ligger i områdets omedelbara närhet enligt artikel 6.3 i förordning (EEG) nr 823/87.

4. De under punkterna 1 och 3 angivna benämningarna är ömsesidigt uteslutande.

Artikel 19

1. De koder som föreskrivs i artiklarna 3.4, 11.4 och 28.5 i förordning (EEG) nr 2392/89 skall fastställas av den medlemsstat inom vars territorium vintapparen, leverantören eller importören har sitt huvudkontor.

2. Hänvisningen till en medlemstat i en kod enligt punkt 1 skall anges med den postala förkortningen före de andra delarna av koden.

Artikel 20

1. I denna förordning avses med

a) flûte d'Alsace: en glasflaska som består av en rak, cylindrisk kropp med en avlång hals och förhållandet mellan den totala höjden och basdiametern är ungefär:

>NUM>total hôjd/

>DEN>basdiameter

= 5: 1.

Den cylindriska delens hôjd =

>NUM>total hôjd/

>DEN>3

b) Bocksbeutel eller Cantil: en korthalsig glasflaska med en tjockmagad kropp med platt profil med en elliptisk bas och ett elliptiskt tvärsnitt vid dess mest konvexa punkt. Förhällandet >NUM>stora axelu/

>DEN>lilla axelu

storaaxelu pä det elliptiska

Tvärsuittet = ungetä 2:1.

Förhällandet >NUM>den rundade kroppens hôjd/

>DEN>den cylindriska halsen

= ungefär 2,5:1.

2. Enligt artikel 37.2 b i förordning (EEG) nr 2392/89

a) skall användningen av "flûte d'Alsace" för vin som är framställt av druvor skördade i Frankrike förbehållas kvalitetsviner fso som är förtecknade i bilaga 5,

b) skall användningen av "Bocksbeutel", "Cantil" och liknande flaskor som är troliga att förväxlas med dessa flaskor förbehållas

i) för viner med gemenskapsursprung de viner som är förtecknade i bilaga 5;

Denna bilaga kan på begäran av den berörda medlemsstaten kompletteras fram till den 31 augusti 1991, förutsatt att det kan visas att presentationen i dessa flaskor utgör traditionell och vedertagen praxis i specificerade områden eller produktionsområden inom gemenskapen,

ii) för viner med ursprung i tredje land viner som har framställts i enlighet med de bestämmelser som godkänts av kommissionen som likvärdiga med de bestämmelser som är tillämpliga för kvalitetsviner fso, särskilt artikel 2 i förordning (EEG) nr 823/87 och för vilka det har visats att presentationen i dessa flaskor var traditionell och vedertagen praxis i ursprungslandet den 1 september 1976 och som har inkluderats i bilaga 5.

Medlemsstaterna skall dock fram till den 31 augusti 1991 tillåta försäljning av alla importerade viner som tappats på "Bocksbeutel"-, "Cantil"-flaskor eller liknande flaskor, då det rör sig om traditionell import till gemenskapen.

Fram till den 31 december 1990 gäller förbehållet i första stycket b i inte viner av portugisiskt ursprung som importeras till andra medlemsstater.

Artikel 21

1. Enligt artiklarna 20.1, 37.2 och 38.3 i förordning (EEG) nr 2392/89 får renad koncentrerad druvmust sättas i omlopp inom gemenskapen endast i behållare

a) som har en nominell volym på 500 liter eller mindre,

b) som är försedda med en förslutningsanordning som godkänts av den behöriga myndigheten och utformats för att förhindra förfalskning eller förorening, eller inte är till sin karaktär återanvändbara när deras innehåll en gång använts,

c) som på etiketten bär eller har tryckt direkt på behållaren inom samma synfält

- orden "renad koncentrerad druvmust" med bokstäver som är minst

- 20 mm för behållare med en nominell volym av mindre än 50 liter,

- 60 mm för behållare med en nominell volym motsvarande 50 liter eller mer,

- sockerhalten i gram totalt socker per liter och per kilogram,

- de andra obligatoriska uppgifterna.

Medlemsstaterna får emellertid under en övergångsperiod som upphör den 31 december 1991 tillåta användningen av behållare med en volym av 1 000, 2 000 och 5 000 liter under förutsättning att villkoren som anges under b och c i första stycket iakttas.

2. Utan hinder av punkt 1 får renad koncentrerad druvmust sättas i omlopp i behållare i bulk med en volym av mer än 500 liter som utrustats med en förseglingsanordning som godkänts av medlemsstaten för

a) användning av en behållare innefattande ett tankutrymme i ett transportmedel om innehållet är avsett för en och samma anläggning där det kommer att

- användas för att bereda en produkt som anges under a eller b i artikel 1.2 i förordning (EEG) nr 822/87, eller

- förpackas för försäljning i enlighet med punkt 1,

b) transport mellan två anläggningar med samma producent av renad koncentrerad druvmust.

Vad avser a i första stycket skall mottagaren av lasten innan behållaren töms underrätta den myndighet som den medlemsstat utsett där anläggningen är belägen om fordonets ankomst.

Artikel 22

Enligt artikel 37.4 a i förordning (EEG) nr 2392/89 då behållare med en nominell volym på 10 hektoliter eller mer används för transport av vin och druvmust, skall om behållarna uppfyller gemenskapsbestämmelserna eller medlemsstaternas bestämmelser angående material och föremål som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel på behållarna anges på ett klart synligt och outplånligt sätt

- antingen en särskild upplysning på ett eller flera av de officiella gemenskapsspråken vad avser användningen av dessa för dryckestransporter,

- eller en eller i förekommande fall mer än en av följande uppgifter:

- "para uso alimentario"

- "till levnedsmidler"

- "für Lebensmittel"

- "êáôÜëëçëï ãéÜ åáäþäéìá"

- "for food use"

- "pour contact alimentaire" eller "convient pour aliment"

- "per alimenti"

- "voor levensmiddelen"

- "proprio para contacto com géneros alimenticios".

Uppgifterna ovan skall tryckas med bokstäver som är minst 120 mm höga.

Artikel 23

Enligt artikel 38.1 andra stycket tredje strecksatsen i förordning (EEG) nr 2392/89 får medlemsstaterna föreskriva eller tillåta att uppgift finns om tappningsdatum för vin och druvmust tappat på flaska inom deras territorium med hjälp av ett märkningssystem.

Artikel 24

1. Enligt artikel 43.2 i förordning (EEG) nr 2392/89 får medlemsstaterna samtidigt tillåta användningen av ordet "vin" för dryckesvaror från deras egen produktion, för dryckesvaror med ursprung i andra medlemsstater eller för importerade dryckesvaror

a) tillsammans med namnet på en frukt som omfattas av kapitel 8 i Kombinerade nomenklaturen förutsatt att sådan dryck framställts genom alkoholisk jäsning av denna frukt, eller

b) i sammansatta namn som

- "British wine", eller

- "Irish wine".

2. För att undvika att de uttryck som anges under punkt 1 förväxlas med beteckningarna "vin" och "bordsvin" skall medlemsstaterna säkerställa att

- ordet "vin" endast används i sammansatta namn och under inga förhållanden ensamt, och

- de sammansatta namn som anges i första strecksatsen anges på etiketten med bokstäver av samma typ och med samma färg och i sådan storlek att de är klart urskiljbara från annan information.

Artikel 25

Enligt artikel 3.1 andra stycket första strecksatsen och artikel 12.1 andra stycket första strecksatsen i förordning (EEG) nr 2392/89 får beteckningen på ett bordsvin eller ett kvalitetsvin fso som är avsett för export till Förenta staterna från den 1 januari 1983 inte ange skördeåret om inte minst 95 % av produkten i fråga framställts av druvor som är skördade under det angivna året.

Artikel 26

1. Vin och druvmust som betecknas och presenteras i enlighet med gällande bestämmelser när de sätts i omlopp och vars beskrivning eller presentation upphör att uppfylla nämnda bestämmelser till följd av en ändring i dessa kan säljas, sättas i omlopp eller exporteras till dess att lagret tagit slut.

Etiketter som innehåller information som tryckts i enlighet med gällande bestämmelser när de börjar sättas i omlopp inte längre uppfyller de nämnda bestämmelserna på grund av en ändring av dessa får användas ett år från det datum från vilket sådana ändringar gäller.

Färdiga förpackningar på vilka information har tryckts direkt i enlighet med gällande bestämmelser som när de börjar omsättas inte längre överensstämmer med de nämnda bestämmelserna till följd av en ändring kan få användas i två år från det datum från vilket ändringen gäller.

2. Vin och druvmust med grekiskt ursprung betecknat och presenterat enligt de grekiska bestämmelser som är i kraft före den 1 januari 1981 och vars beskrivning och presentation inte överensstämmer med gällande gemenskapsbestämmelser kan få säljas, omsättas eller exporteras till dess att lagren tagit slut.

3. Vin och druvmust från

- Spanien som betecknas och presenteras i enlighet med de gemenskapsbestämmelser som rör importerade viner och med de spanska bestämmelser som är i kraft den 31 december 1985,

- Portugal som betecknas och presenteras i enlighet med de gemenskapsbestämmelser som rör importerade viner och med portugisiska bestämmelser i kraft den 31 december 1990,

och vars beskrivning och presentation inte överensstämmer med de gemenskapsbestämmelser som rör gemenskaps-produkter kan få säljas, omsättas eller exporteras tills lagren har tagit slut.

4. Vin och druvmust med ursprung i det tidigare Östtysklands territorium som är betecknat och presenterat i enlighet med bestämmelser som var i kraft där före den 3 oktober 1990 och vars beskrivning eller presentation inte överensstämmer med bestämmelserna i förordning (EEG) nr 2392/89 och denna förordning får säljas, sättas i omlopp eller exporteras tills lagren tagit slut.

Etiketter som innehåller information som följer de bestämmelser som var i kraft i Östtyskland före den 3 oktober 1990 men inte överensstämmer med bestämmelserna i förordning (EEG) nr 2392/89 och med denna förordning får användas fram till och med den 31 augusti 1991.

5. Etiketter som innehåller information

- uppfyller gemenskapsbestämmelserna angående produkter som importerats från Portugal som gäller före den 1 januari 1991,

- uppfyller portugisiska bestämmelser som gäller före detta datum men som inte överensstämmer med gemenskapsbestämmelserna för produkter med gemenskapsursprung,

får användas fram till den 31 december 1991.

6. Vin med ursprung i Förenta staterna för vilka beskrivning och presentation överensstämmer med de bestämmelser som gäller i Förenta staterna men som inte följer förordning (EEG) nr 2392/89 och denna förordning får säljas och sättas i omlopp till dess att lagren tagit slut, förutsatt att det har importerats till gemenskapen före den 31 december 1982 och att ingen risk finns för förväxling angående art, ursprung eller importland eller vinets sammansättning och att vinet inte är betecknat som ett kvalitetsvin fso.

7. Etiketter som innehåller information som inte överensstämmer med gällande gemenskapslagstiftning får användas för bordsvin och kvalitetsviner fso för export till icke-medlemsländer förutsatt att denna information krävs enligt importländernas lagstiftning och att ingen förväxling med andra bordsviner eller kvalitetsviner fso kan uppstå.

Medlemsstaterna får underkasta användningen av sådana etiketter ett förhandsgodkännande.

Artikel 27

Enligt artikel 28.3 andra strecksatsen i förordning (EEG) nr 2392/89, skall artiklarna 25.1 och 26.1 b, c och d i den förordningen inte tillämpas på vin och druvmust som importerats från och som har sitt ursprung i tredje land som omfattas av undantagen enligt artikel 4.2 i förordning (EEG) 2390/89 för de kvantiteter som anges däri, förutsatt att produkterna etiketteras i enlighet med reglerna i det tredje land som är ursprungsland.

Druvmust och vin i kvantiteter som inte överstiger 15 liter som förpackats som handelsprover som inte är avsedda för försäljning skall också undantas från tillämpningen av de ovannämnda bestämmelserna.

Artikel 28

1. Kommissionens förordning (EEG) nr 997/81 skall upphöra att gälla.

2. Hänvisningar till den i punkt 1 upphävda förordningen skall tydas som hänvisningar till denna förordning och bör läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga 6.

Artikel 29

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1991.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 16 oktober 1990.

På kommissionens vägnar

Ray MAC SHARRY

Ledamot av kommissionen

(1) EGT nr L 84, 27.3.1987, s. 1.

(2) EGT nr L 132, 23.5.1990, s. 19.

(3) EGT nr L 232, 9.8.1989, s. 13.

(4) EGT nr L 378, 27.12.1989, s. 12.

(5) EGT nr L 84, 27.3.1987, s. 59.

(6) EGT nr L 202, 14.7.1989, s. 1.

(7) EGT nr L 106, 16.3.1981, s. 1.

(8) EGT nr L 267, 29.9.1990, s. 30.

(9) EGT nr L 42, 15.2.1975, s.1.

(10) EGT nr L 143, 10.6.1988, s. 26.

(11) EGT nr L 209, 21.7.1989, s. 31.

(12) EGT nr L 232, 9.8.1989, s.7.

(13) EGT nr L 163, 29.6.1990, s. 3.

(14) EGT nr L 133, 14.5.1982, s. 1.

BILAGA 1

Förteckning över uttryck angående högre kvalitet enligt artikel 3.4 i denna förordning som kan användas för importerade viner

1. SYDAFRIKA

- "Certified by the Wine and Spirit Board"

- "Wine of Origin Certified by the Wine and Spirit Board"

- "Wine of Origin Superior certified by the Wine and Spirit Board"

- "Special late harvest"

- "Noble late harvest"

- "Superior"

2. ALGERIET

- "appellation d'origine garantie"

3. ARGENTINA

- "vino fino"

- "vino reserva"

- "vino reservado"

4. ÖSTERRIKE

- "Qualitätswein mit staatlicher Prüfnummer"

- "Kabinett"

- "Qualitätswein besonderer Reife und Leseart" ou "Prädikatswein"

- "Spätlese" ou "Spätlesewein"

- "Auslese" ou "Auslesewein"

- "Beerenauslese" ou "Beerenauslesewein"

- "Ausbruch" ou "Ausbruchwein"

- "Trockenbeerenauslese"

- "Eiswein"

5. BULGARIEN

>Hänvisning till >

>Hänvisning till >

6. CHILE

- "reservado"

- "gran vino"

7. UNGERN

- "Minöségi bor"

- "különleges minöségü bor"

- "késöi szüretelésü bor"

- "válogatott szüretelésü bor"

- "töppedt szölöböl készült bor"

- "Száraz Szamorodni"

- "Édes Szamorodni"

- "Aszubor"

- "Aszu"

- "Aszu 3 puttonyos"

- "Aszu 4 puttonyos"

- "Aszu 5 puttonyos"

- "Aszu 6 puttonyos"

- "Esszencia"

- "Aszu Esszencia".

8. ISRAEL

- "Yein Eichout", yksinään tai täydennettynä seuraavilla maininnoilla:

- "yayin meëretz hacodesh" (Pyhän maan viini)

- "yayin meëretz hatanach" (Raamatun maan viini)

9. MAROCKO

- "vin à apellation d'origine"

- "vin à apellation d'origine garantie"

- "vin supérieur"

10. RUMÄNIEN

- "vinuri de calitate superioara" (v.s.)

- "vinuri de calitate superioara denumire de origine" (v.s.o)

- "vinuri de calitate superiora cu denomire de origine si trepte de calitate" (v.s.o.c.)

- "cules la maturitate deplin Fa" (cmd)

- "cule tírziu" (ct)

- "cules la maturitate de innobilare" (cmi)

- "cules selectionat" (cs)

- "cules la innobilarea boabelor (c.i.b.)"

- "vin din butoaie alese"

- "vin din vinoteca"

- "comoara pivinitei"

11. SAN MARINO

- "Superiore"

12. SCHWEIZ

- "attestierter Winzerwy"

- "Spätlese"

- "Auslese"

- "Beerliwein"

- "VITI"

- "Terravin"

13. TUNISIEN

- "apellation d'origine controlée

- "vin délimité de qualite supérieure (v.d.q.s)"

- "vin supérieur"

- "qualité exceptionnelle"

- "cépage tardif (pour les vins issus du cépage Carignan)"

- "grand cru"

- "grand vin"

- "premier cru"

- "cuvée réservée"

14. TURKIET

- "Kalite Sarap"

15. JUGOSLAVIEN

- "kvalitetno vino sa geografskim poreklom" tai "kakovostno vino z geografskim poreklom" tai "kvalitetno vino so geografsko poteklo"

- "vrhunsko" tai "cuveno vino sa geografskim poreklom" tai "vrhunsko vino z geografskim poreklom" tai "vrvno vino so geogravsko poteklo"

- "kontrolisano poreklo" tai "kontrolirano poreklo" tai "kontrolirano poteklo"

- "sluzbeno kotrolisano poreklo" tai "sluzbeno kontrolirano poreklo" tai "sluzbeno kontrolirano poteklo"

- "sopstvena berba" tai "lastna trgatev" tai "sopstvena berba"

- "berba u punoj zrelosti (probirna berna)" tai "trgatev v polni zrelosti (izbor)" tai "berba vo polna zrelost"

- "kasna berba" tai "pozna trgatev" tai "docna berba"

- "probirna berba bobica" tai "jagodni izbor" tai "probirna berba na zrna"

- "berba suvih bobica" tai "suhí jagodni izbor" tai "berba na suvi zrna"

- "originalnost zakonom zasticéna"

BILAGA 2

Förteckning enligt artikel 11.2 över importerade viner som anges med geografiskt område

1. SYDAFRIKA

Viner som bär ett av följande namn på det vinodlingsområde eller underområde där de har sitt ursprung:

1. Vinodlingsområdet Kusstreek (Coastal Region):

underområden:

- Durbanville

- Constantia

2. Vinodlingsområdet Stellenbosch:

underområde:

- Simonsberg-Stellenbosch

3. Vinodlingsområdet Paarl:

underområde:

- Franschhoek

4. Vinodlingsområdet Swartland:

underområden:

- Riebeeckberg

- Groenkloof

5. Vinodlingsområdet Tulbagh

6. Vinodlingsområdet Breeriviervallei (Brede River Valley)

7. Vinodlingsområdet Worcester:

underområden

- Aan-de-Doorns

- Slanghoek

- Nuy

- Goudini

- Scherpenheuvel

8. Vinodlingsområdet Robertson:

underområden:

- Agterkliphoogte

- McGregor

- Vinkrivier

- Goree

- Riverside

- Eilandia

- Bonnievale

- Hoopsrivier

- Boesmansrivier

- Le Chasseur

9. Vinodlingsområdet Swellendam

10. Vinodlingsområdet Olifantsrivier (Olifants River):

underområde:

- Spruitdrift

11. Vinodlingsområdet Klein Karoo

12. Vinodlingsområdet Benede Oranje

13. Vinodlingsområdet Piketberg (Piquetberg)

14. Vinodlingsområdet Overberg:

underområde:

- Walker Bay

15. Vinodlingsområdet Douglas

16. Vinodlingsområdet Cederberg

2. ALGERIET

Vin som bär en av följande geografiska beteckningar:

- Coteaux du Zaccar

- Chateaux romains

- El-Gaada

- Berkeches

- Taougrite

- Mazouna

- Lismara

- Coteaux de Tlemcen

- Monts du Tessala

- Médéa

- Ain-Bessem-Bouira

- Dahra

- Ain-Merane

- Mansourah

- Aïn Fares

- El Borj

- Coteaux de Mascara

- Mostaganem

- Oranie

3. ARGENTINA

Vin som bär en av följande geografiska beteckningar:

- Mendoza

- San Juan

- Río Negro

- San Luis

- Catamarca

- Jujuy

- Salta

4. AUSTRALIEN

Viner som bär den geografiska beteckingen "South-Eastern Australia" eller ett av följande namn på den stat, vinodlingsområde eller underområde där de har sitt ursprung:

1. Queensland

1. Vinodlingsområdet Roma

2. Vinodlingsområdet Stanthorpe

2. New South Wales

1. Vinodlingsområdet Hunter River Valley:

(a) underområde Upper Hunter River Valley

- Wybong

- Denman

- Muswellbrook

- Sandy Hollow

(b) underområde Lower Hunter River Valley:

- Branxton

- Broke

- Dalwood

- Fordwich

- Pakolbin

- Rothbury

2. Vinodlingsområdet Mudgee

3. Vinodlingsområdet Forbes

4. Vinodlingsområdet Orange

5. Vinodlingsområdet Sydney:

underområden:

- Rooty Hil

- Wallacia

- Cobbity

6. Vinodlingsområdet Riverina:

underområden:

- Griffith

- Leeton

- Yenda

- Bilbul

- Beelbangera

- Hanwood

- Coleambally

- Nericon

- Lake Wyangan

- Tharbogang

7. Vinodlingsområdet Namoi Valley

8. Vinodlingsområdet Corowa

3. New South Wales and Victoria

1. Vinodlingsområdet Murray River Valley

2. Vinodlingsområdet Sumraysia:

underområden:

- Mildura

- Buronga

- Dareton

- Robinvale

- Merbein

- Irymple

- Karadoc

- Lindsay Point

3. Vinodlingsområdet Mid Murray

underområden:

- Swan Hill

- Lake Boga

- Beverford

- Mystic Park

- Barooga

4. Victoria

1. Vinodlingsområdet North East Victoria:

underområden:

- Milawa

- Glenrowan

- Rutherglen

- Ovens Valley

- King Valley

2. Vinodlingsområdet Goulburn Valley:

underområden:

- Shepparton

- Nagambie

- Tabilk

- Mitchelton

- Seymor

- Graytown

3. Vinodlingsområdet Great Western

4. Vinodlingsområdet Avoca

5. Vinodlingsområdet Drumborg

6. Vinodlingsområdet Lilydale:

underområden:

- Yarra Glen

- Yarra Yering

7. Geelong vinodlingsområde

8. Bendingo vinodlingsområde

5. South Australia

1. Vinodlingsområdet Adelaide:

underområden:

- Magill

- Marion

- Modbury

- Tea Tree Gully

- Hope Valley

- Angle Vale

2. Vinodlingsområdet Southern Districts:

underområden:

- Happy Valley

- McLaren Vale

- McLaren Flat

- Seaview

- Willunga

- Morphett Vale

- Reynella

- Langhorne Creek

- Currency Creek

3. Vinodlingsområdet Barossa:

underområden:

- Barossa Valley

- Lyndoch

- Rowland Flat

- Gomersal

- Tanunda

- Nuriootpa

- Greenock

- High Eden

- Morananga

- Angaston

- Eden Valley

- Springton

- Flaxmans Valley

- Keyneton

- Seppeltsfield

4. Vinodlingsområdet Clare Valley:

underområden:

- Clare

- Watervale

- Auburn

- Sevenhill

- Leasingham

5. Vinodlingsområdet Padthaway

6. Vinodlingsområdet Keppoch

7. Vinodlingsområdet Coonawarra

8. Vinodlingsområdet Riverland:

underområden:

- Renmark

- Berri

- Barmera

- Loxton

- Waikerie

- Morgan

- Lyrup

- Moorook

- Kingston

- Murtho

- Monash

- Qualco

9. Viinialue Nildottie

6. Western Australia

1. Vinodlingsområdet Swan Valley:

underområden:

- Upper Swan

- Herne Hill

- Middle Swan

- Midland Junction

- Guildford

2. Vinodlingsområdet Mt Barker

3. Vinodlingsområdet Margaret River:

underområdet Cowaramup

4. Vinodlingsområdet Frankland River

5. Vinodlingsområdet Wameroo

6. Vinodlingsområdet Toodyay

7. Vinodlingsområdet Moondah Brook

7. Tasmania

Vinodlingsområdet Ramar Valley

8. Northern Territory

Alice Springs vinodlingsområde

5. ÖSTERRIKE

1. Viner som bär namnet på det vinodlingsområde och/eller underområde där de har sitt ursprung(1)1. Vinodlingsområdet Burgenland:

underområden:

- Neusiedlersee

- Neusiedlersee-Hügelland

- Mittelburgerland

- Südburgenland

2. Vinodlingsområdet Niederösterreich:

underområden:

- Donauland-Carnuntum

- Kamptal-Donauland

- Thermenregion

- Wachau

- Weinviertel

3. Vinodlingsområdet Steiermark:

underområden:

- Süd-Oststeiermark

- Südsteiermark

- Weststeiermark

4. Vinodlingsområdet Wien

2. Information angående typ av vin som framställts uteslutande av druvor som skördats i Österrike:

- "Heuriger", då vinet som betecknas på detta sätt släpps ut på marknaden senast den 31 december året efter skördeåret, som måste anges på etiketten,

- "Schilcher", då vinet som betecknas på detta sätt framställts i området Steiermark uteslutande av druvor av "Blauer Wildbacher"-sorten

6. BULGARIEN

1. Viner som bär en av följande geografiska beteckningar som anger geografiska enheter i norra vinodlingsområdet (Dunavska raunina):

- Novo selo

- Vidin

- Rubzi

- Magura

- Lom

- Michaillovgrad

- Vratza

- Oriahovo

- Mizia

- Biala Slatina

- Pleven

- Komarevo

- Lositza

- Nikopol

- Liaskovetz

- Elena

- Polski Trambesch

- Ressen

- Biala

- Dve Mogili

- Russe

- Roussenski Briag

- Lovetch

- Aleksandrovo

- Troian

- Sevlievo

- Kramolin

- Levski

- Svischtov

- Strajitza

- Kamen

- Varbovka

- Dimtcha

- Pavlikeni

- Suhindol

- Biala Cherkva

2. Viner som bär en av följande geografiska beteckningar som anger geografiska enheter i östra vinodlingsområdet (Tscheromorski raion):

- Schumen

- Preslav

- Novi Pazar

- Khan Krum

- Pliska

- Dragoevo

- Kralevo

- Pomorie

- Kableschkovo

- Popovo

- Targowischte

- Razgrad

- Kubrat

- Tolbuhin

- Kavarna

- Schabla

- Kamen Briag

- Burgas

- lujen Briag

- Silistra

- Tutrakan

- Zarev Dol

- Varna

- Euxinograd

- Provadia

- Biala

- Medovetz

- Prosenik

- Aitos

3. Viner som bär en av följande geografiska beteckningar som anger de geografiska enheter som är belägna i Balkan Foothills vinodlingsområde:

- Karlovo

- Hissar

- Bania

- Gavrilovo

- Kazanlak

- Rozova Dolina

- Sungurlare

- Slaviantzi

- Chernitza

- Padarevo

- Karnobat

4. Viner som bär en av följande geografiska beteckningar som anger geografiska enheter som är belägna i södra vinodlingsområdet (Thrakiiska Nizina):

- Pazardjik

- Vinogradetz

- Kalugerovo

- Vetren

- Karabunar

- Septemvri

- Plovdiv

- Brezovo

- Assenovgrad

- Zareva Poliana

- Iambol

- Elhovo

- Zlatovrach

- Peruschtitza

- Brestnik

- Brestovitza

- Chirpan

- Svoboda

- Oriachovitza

- Dalboki

- Stara Zagora

- Straldja

- Sakar

- Granit

- Nova Zagora

- Korten

- Sliven

- Blatetz

- Haskovo

- Liubimetz

- Stambolovo

- Schivatchevo

- Dolinata na

Mariza

- Strandja

5. Viner som bär en av följande geografiska beteckningar som anger geografiska enheter i sydöstra vinodlingsområdet (Jolinaka na Struma):

- Momina Dolina

- Petritch

- Melnik

- Sandanski

- Harsovo

- Damianitza

- Knistendil

- Bobosschevo

- Blagoevgrad

7. CHILE

Viner som bär ett av följande namn på vinodlingsområde eller underområde där de har sitt ursprung:

1. Atacama vinodlingsområde

2. Coquimbo vinodlingsområde

3. Aconcagua vinodlingsområde

4. Maipo vinodlingsområde

underområden:

- Isla de Maipo

- Santiago

- Pirque

- Buin

- Santa Ana

- Llano del Maipo

5. Rapel vinodlingsområde

underområden:

- Rancagua

- Rengo

- Peumo

- San Fernando

- Colchagua

- Santa Cruz

- Cachapoal

- Chimbarongo

- Nancagua

- Tinguiririca

6. Maule vinodlingsområde:

underområden:

- Curicó

- Lontué

- Molina

- Sagrada

- Talca

- San Clemente

- San Javier

- Linares

- Cauquenes

- Chillán

- Quillón

- Parral

- Villa Alegre

7. Bió Bió vinodlingsområde:

underområden:

- Yumbel

- Coelemu

8. CYPERN

Viner som bär ett av följande namn på vinodlingsområde eller underområde där de har sitt ursprung

1. Vinodlingsområdet Pitsillia

underområde:

- Madari

2. Vinodlingsområdet Marathasa

3. Vinodlingsområdet Commandaria

4. Vinodlingsområdet Troodos South:

underområden:

- Agames

- Laoma

5. Vinodlingsområdet Troodos West:

underområden:

- Ambelitis

- Vouni tis Panayias

- Laova Kathikas

6. Vinodlingsområdet troodos North

9. EGYPTEN

Vin som bär en av följande geografiska beteckningar:

- Matamir

- Oasis Fayoum

- Mariutis

- Nubaria

- Valley of the Nile

- Gianaclis

- Mariout

- Matamir

10. FÖRENTA STATERNA

A. Vin som bär ett av följande namn på en stat och/eller land där de har sitt ursprung:

1. Alaska

2. Arizona

3. Arkansas

Counties:

- Conway County

- Franklin County

- Logan County

- Washington County

4. California

Counties:

- Alameda County

- Amador County

- El Dorado County

- Fresno County

- Lake County

- Marin County

- Mendocino County

- Monterey County

- Napa County

- Orange County

- San Benito County

- San Diego County

- San Joaquin County

- San Louis Obispo County

- San Mateo County

- Santa Barbara County

- Santa Clara County

- Santa Cruz County

- Sierre County

- Solano County

- Sonoma County

- Ventura County

- Yolo County

5. Colorado

County: Jefferson County

6. Connecticut

Counties

- Hartford County

- Litchfield County

- Windham County

- New London County

7. Florida

Counties:

- Escambia County

- Hillsborough County

8. Georgia

9. Idaho

Counties:

- Canyon County

- Gem County

10. Illinois

Counties:

- Cook County

- Du Page County

- Hancock County

- Will County

11. Indiana

Counties:

- Clark County

- Marion County

- Monroe County

- Posey County

- St. Josep County

- Switzerland County(2)12. Iowa

Counties:

- Boone County

- Clayton County

- Dickinson County

- Iowa County

- Madison

13. Kentucky

County: Bourbon County

14. Maryland

Counties:

- Baltimore County

- Carroll County

- Frederik County

- Montgomery County

- Washington County

15. Massachusetts

Counties:

- Dukes County

- Middlesex County

- Plymouth County

- Suffolk County

16. Michigan

Counties:

- Allegan County

- Berrien County

- Grand Traverse County

- Leelanau County

- Monroe County

- Van Buren County

- Wayne County

17. Minnesota

County: Wright County

18. Mississippi

Counties:

- Bolivar County

- Oktibbeha County

19. Missouri

Counties:

- Callaway County

- Christian County

- Crawford County

- Gasconade County

- Jackson County

- Johnson County

- Phelps County

- Platte County

- St. Charles County

- Saline County

- Texas County

20. New Hampshire

County: Belknap County

21. New Jersey

Counties:

- Atlantic County

- Burlington County

- Hunterdon County

22. New Mexico

Counties:

- Bernalillo County

- Chaves County

- Dona Ana County

23. New York

Counties::

- Cayuga County

- Chatauqua County

- Dutches County

- Erie County

- Livingston County

- Monroe County

- Niagara County

- Ontario County(3)- Orange County(4)- Seneca County

- Steuben County

- Suffolk County

- Ulster County

- Westchester County

- Yates County

24. North Carolina

Counties:

- Buncombe County

- Chowan County

- Duplin County

- Hoke County

25. Ohio

Counties:

- Adams County(5)- Ashtabula County

- Butler County

- Clark County

- Clermont County

- Clinton County

- Eric County

- Franklin County

- Hamilton County

- Lake County

- Lorain County

- Lucas County

- Mahoning County

- Miami County

- Morrow County

- Ottawa County(6)- Pickaway County

- Shelby County

- Warren County

26. Oklahoma

Counties:

- Atoka County

- Kingfisher County

27. Oregon

Counties:

- Clackamas County

- Douglas County

- Hood River County

- Jackson County

- Lane County

- Marion County

- Multnomah County

- Tillamook County

- Washington County

- Yamhill County

28. Pennsylvania

Counties:

- Adams County(7)- Allegheny County

- Beaver County

- Berks County

- Bucks County

- Centre County

- Columbia County

- Erie County

- Lancaster County

- Mifflin County

- Montgomery County

- Union County

29. Rhode Island

Counties:

- Newport County

- Providence County

30. South Carolina

Counties:

- Chesterfield County

- Florence County

- Spartanburg County

31. Texas

Counties:

- Comal County

- Llano County

- Lubbock County

- Parker City

- Val Verde County

32. Vermont

33. Virginia

Counties:

- Frederick County

- Greensville County

- Loudoun County

- Nelson County

- Orange County(8)- Rappahannock County

34. Washington

Counties:

- Benton County

- Clallam County

- Franklin County

- King County

- Klickitat County

- Mason County

- Pierce County

- Snohomish County

- Walla Walla County

- Yakima County

35. Wisconsin

Counties:

- Dane County

- Door County

- La Crosse County

- Ozaukee County

- Sauk County

- Vilas County

B. Vin som bär ett av följande namn på en stat och/eller vinodlingsområde där de har sitt ursprung:

1. Arizona

Vinodlingsområde Soinida

2. Arkansas

Vinodlingsområde:

- Altus

- Arkansas Mountain

- Ozark Mountain

3. California

Vinodlingsområde:

- Alexander Valley

- Anderson Valley

- Arroyo Grande Valley

- Arroyo Seco

- Ben Lomond Mountain

- Carmel Valley

- Carneros

- Central Coast

- Central Coast Counties

- Chalk Hill

- Chalone(9)- Cienega Valley

- Knights Valley

- Lime Kiln Valley

- Livermore Valley

- Lodi(10)- Los Carneros

- Mc Dowell Valley

- Mendocino

- Merritt Island

- Monterey

- Mt. Veeder

- Mt. Veeder District

- Napa Valley

- Napa-Sonoma Mendocino

- North Coast

- North Coast Counties

- Northern Sonoma

- North Yuba

- Pacheso Pass

- Paicines

- Paso Robles

- Pinnacles

- Pope Valley

- Potter Valley

- Redwood Valley

- Russian River Valley

- Clarksburg

- Clear Lake

- Cole Ranch

- Dry Creek

- Dry Creek Region

- Dry Creek Valley

- Edna Valley

- El Dorado

- Fiddletown

- Guenoc Valley

- Hopland

- Howell Mountain

- San Benito

- Sanel Valley

- San Lucas(11)- Sonoma Coast

- San Pasqual Valley

- Santa Clara Valley

- Santa Cruz Mountains

- Santa Maria Valley

- Santa Ynez

- Santa Ynez Valley

- Saratoga

- Shenandoah Valley(12)- Sierra Foothills

- Solano Country Green Valley

- Solvang

- Sonoma County Green Valley

- Sonoma Mountain

- Sonoma Valley

- South Coast

- Suisun Valley

- Temecula

- Templeton

- Willow Creek

- Yountville

- York Mountain

4. Connecticut

Vinodlingsområde:

Southeastern New England

Western Connecticut Highlands

5. Indiana

Vinodlingsområde: Viinialue Ohio River Valley

6. Kentucky

Vinodlingsområde: Viinialue Ohio River Valley

7. Louisiana

Vinodlingsområde: Viinialue Mississippi Delta

8. Maryland

Vinodlingsområde:

- Catoctin

- Cumberland Valley

- Linganore

9. Massachusetts

Vinodlingsområde:

- Martha's Vineyard

- Southeastern New England

10. Michigan

Vinodlingsområde:

- Fennville

- Lake Michigan Shore

- Leelanau Peninsula

- Old Mission Peninsula

11. Mississippi

Vinodlingsområde: Mississippi Delta

12. Missouri

Vinodlingsområde:

- Augusta

- Hermann(13)- Ozark Highlands

- Ozark Mountain

13. New Jersey

Vinodlingsområde:

- Central Delaware Valley

- Warren Hills

14. New Mexico

Vinodlingsområde:

- Mesilla Valley

- Middle Rio Grande Valley

- Mimbres Valley

15. New York

Vinodlingsområde:

- Cayuga Lake

- Finger Lakes

- The Hamptous, Long Island

- Hudson River Region

- Lake Erie

- Lake Erie Islands

- North Fork of Long Island

16. Ohio

Vinodlingsområde:

- Grand River Valley

- Isle St. George

- Loramie Creek

- Ohio River Valley

17. Oklahoma

Vinodlingsområde: Ozark Mountain

18. Oregon

Vinodlingsområde:

- Columbia Valley

- Umpqua Valley

- Walla Walla Valley

- Willamette Valley

19. Pennsylvania

Vinodlingsområde:

- Central Delaware Valley

- Cumberland Valley

- Lake Erie

- Lancaster Valley

20. Rhode Island

Vinodlingsområde: Southeastern New England

21. Tennessee

Vinodlingsområde: Mississippi Delta

22. Texas

Vinodlingsområde:

- Bell Mountain

- Mesilla Valley

23. Virginia

Vinodlingsområde:

- Monticello

- North Fork of Roanoke

- North Neck George Washington Birthplace

- Rocky Knob

- Shenandoah Valley

24. Washington

Vinodlingsområde:

- Columbia Valley

- Walla Walla Valley

- Yakima Valley

25. West Virginia

Vinodlingsområde:

- Kanawha River Valley

- Ohio River Valley

- Shenandoah Valley

11. UNGERN

1. Vin som bär en av följande geografiska beteckningar som anger de geografiska enheter på de stora ungerska slätterna:

- Kecskemét

- Kiskunhalas

- Jászberény

- Jánoshalma

- Hajós

- Vaskut

- Hosszuhegy

- Kisköros

- Sándorfalva

- Soltszentimre

- Pirtó

- Puszta

- Tiszaszentimre

- Jászesezntandrás

- Fülöpszállás

- Szeged

- Császártöltés

- Dunavölgye

- Cegléd

- Érsekhalom

- Baja

- Solt

- Kunbaja

- Helvécia

- Monor

- Debrecen

- Forráskúr

- Erdötelek

- Hercegszántó

- Tajó

- Dabas

- Kunfehértó

- Barabás

- Mórhalom

- Tiszaföldvár

- Tiszafüred

- Tiszakürt

- Tófalu

- Pusztamonostor

- Terézhalma

- Napkor

- Asotthalom

- Cserkeszölö

- Harta

- Kecel

- Kistelek

- Máriaváros

- Kökút

- Faketehalom

- Öregszölö

- Szarvaskút

- Frankdülö

- Csillaghegy

- Naphegy

- Kere-egy

- Templom-domb

- Csongrád

- Galambos

- Csavoly

- Csengod

- Tabdi

- Kaskantyu

- Akaszto

- Tiszaujfalu

- Kekhegy

- Paphegy

- Svivarvahyoshegy

- Soltvadkert

- Kiskunmajsa

- Lakitelek

- Bocsa

- Pahi

- Homokhegy

- Boszorkanyhegy

- Vadaskert

2. Vin som bär en av följande geografiska beteckningar som anger de geografiska enheterna i Nord- Transdanubien:

- Badacsony

- Balatonfüred

- Balatonmelléki

- Somló

- Sopron

- Mór

- Székesfehérvár

- Pákozd

- Sukoró

- Velence

- Sümeg

- Esztergom

- Szombathely

- Vaskeresztes

- Köszeg

- Mosonszentpéter

- Akal

- Fertötó

- Caopak

- Öreghegy

- Tihany

- Balf

- Bársonyos

- Csákvár

- Csókakö

- Kisbarát

- Abrahámhegy

- Monoszló

- Diás

- Szentantalfa

- Fertöszentmiklós

- Györszentiván

- Révülöp

- Zánka

- Hegyesd

- Györ

- Mesteri

- Szigliget

- Szentgyörgyhegy

- Szentjakabfa

- Jakabháza

- Monostorapáti

- Pannonhalma

- Tapolca

- Várvölgy

- Obudavár

- Komárom

- Kövágóörs

- Magyarfalva

- Nemesgulács

- Örhalom

- Tök

- Apáthegy

- Sátorhegy

- Dunaalmas

- Dunaszentmiklos

- Nemesvamos

- Meleges

- Etyck

- Pazmand

3. Vin som bär en av följande geografiska beteckningar som anger de geografiska enheterna i Syd-Transdanubien:

- Mecsek

- Pécs

- Szekszárd

- Villány

- Siklós

- Mohács

- Bár

- Lánycsók

- Tamási

- Balatonboglár

- Máriafürdö

- Várdomb

- Fácánkert

- Cserkút

- Kövágószölös

- Teréziamajor

- Orbánhegy

- Hegyszentmárton

- Solt

- Máriagyüd

- Köröshegy

- Balatonlelle

- Paks

- Nagyharsány

- Úrerdéô

- Terehegy

- Császár

- Harkány

- Szigetvár

- Pincehely

- Tolna

- Csillavölgy

- Ördögvölgy

- Kakasdomb

- Törökkút

- Vadaskert

- Pusztatorony

4. Vin som bär en av följande geografiska beteckningar som anger de geografiska enheterna i norra Ungern:

- Eger

- Egri Bikavér

- Ostoros

- Mátraalja

- Verpelét

- Jánosmajor

- Abasár

- Farkasmáj

- Kompolt

- Markaz

- Debrö

- Demoszló

- Rózsaszentmárton

- Jakabhegy

- Egerszólát

- Pilisvörösvár

- Gyöngyös

- Nagyréde

- Rózsás

- Visonta

- Andornaktalya

- Nagytalya

- Heves

- Egedhegy

- Varhegy

- Bükkaranyos

- Szentistvan

- Sarhegy

- Sikhegy

- Novaj

5. Vin som bär en av följande geografiska beteckningar som anger den geografiska enheten i Tokaji-Heygyalja-området:

- Tokaj tai Tokaji

- Tolcsva

- Mad

- Tarcal

- Talya

- Herczegkut

- Bodrogkeresztur

12. ISRAEL

Vin som bär ett av följande namn på vinodlingsområde eller underområde där de har sitt ursprung:

1. Vinodlingsområdet Shomron:

underområde:

- Sharon

2. Vinodlingsområdet Negev

3. Vinodlingsområdet Shimshon (Samson):

underområden:

- Dan

- Adulam

- Latroun

4. Vinodlingsområdet Galil (Galiléen):

underområden:

- Canaan

- Nazareth

- Tabor

- Cana (Cafar Cana)

5. Vinodlingsområdet Harei Yehuda (Judean Hills):

underområden:

- Jérusalem

- Bethel

13. MAROCKO

Vin som bär en av följande geografiska beteckningar:

- Berkane

- Angad

- Sais

- Beni-Sadden

- Zerhoun

- Guerrouane

- Beni-M Tir

- Rharb

- Chellah

- Zemmour

- Zaër

- Zenatta

- Sahel

- Doukkala

14. NYA ZEELAND

Vin som bär ett av följande namn på det vinodlingsområde eller underområde där de har sitt ursprung:

1. Northland vinodlingsområde:

underområden:

- Kaikohe

- Kaitaia

- Kerikeri

- Te Hana

- Whangarei

- Ruakaka

- Whatitiri

- Sweetwater

- Ruawai

- Dargaville

- Kokukohu

2. Rodney vinodlingsområde:

underområden:

- Riverhead

- Waimauku

- Huapai tai Huapai Valley

- Kumeu

- Taupaki

- Riverlea

- Woodhill

- Matua Valley

3. Henderson vinodlingsområde:

underområden:

- Oratia

- Glendene

- Sunnyvale

- Ranui

- Lincoln

- Henderson Valley

4. South Auckland vinodlingsområde:

underområden:

- Mangere

- Pukehohe

- Mangatangi

- Thames

- Totara

- Drury

- Ihumatao

- Karaka

- Pokeno

- Mangatawhirl

5. Waikato vinodlingsområde:

underområden:

- Te Kauwhata

6. Gisborne vinodlingsområde:

underområden:

- Tolaga Bay

- Ormond

- Waihirere

- Bushmere

- Matawhero

- Muriwai

- Wairoa

- Te Karaka

- Manutuke

7. Hawkes Bay vinodlingsområde:

underområden:

- Esk Valley

- Eskdale

- Bay View

- Greenmeadows

- Flaxmere

- Tuki Tuki

- Te Mata

- Fernhill

- Mt. Erin

- Brookvale

- Te Awanga

- Taradale

- Brookfield

- Pakuratahi Valley

- Puketapu

- Haumoana

- Wharerangi

- Raupare

- Meeanee

- Ngatarawa

- Brookfields

8. Wanganui vinodlingsområde:

9. Wellington vinodlingsområde:

underområden:

- Kapiti

- Wairarapa

- Masterton

- Martinborough

10. Marlborough vinodlingsmråde:

underområden:

- Blenheim

- Renwick

- Benmorven

- Omaka

- Riverlands

- Wairau Valley

- Fairhall

- Woodbourne

- Awatere ou Awatere Valley

11. Nelson vinodlingsområde:

underområden:

- Richmond

- Moutere

- Mariri

12. Canterbury vinodlingsområde:

underområden:

- Amberley

- Burnham

- Larcomb

- Waipara

13. Central Otago vinodlingsområde:

underområden:

- Queenstown on Queenstown Lakes

- Wanaka

- Taramea

14. Auckland vinodlingsområde:

underområden:

- Waiheke ou Waiheke Island

15. RUMÄNIEN

1. Vin från norra sub-Carpathian foothills som bär ett av följande namn på vinodlingsområde eller underområde där de har sitt ursprung:

1. Vinodlingsområdet Dealul Mare:

underområden:

- Valea C Falugáreascá

- ValeaPopii

- Valea Poienii

- Urlati - Singele voinicului

- Tohani

- Vadul S Fapat

- Valea Lung Fa-Prahova

- Vale Mieilor

- Cotesti

- Urechesti

- Pietroasele

- Cotul Carpatilor - Dealul Mare

- Valea Tradafirilor

2. Vinodlingsområdet Arges:

underområden:

- Stef Fanesti

- Valea Mare

3. Vinodlingsområdet Othenia:

underområden:

- Dr Fag Fasani

- Dealul Oltului

- Valea Lung Fa-Olt

- Valea Oltului

- Sîmburesti

- Plaiul Vulturului

- Segarcea

- Dealul Robilor

- Corcova - Puterea ursului

- Valea Lung Fa-Corcova

- Drobeta-Turnu-Severin

- Dealul Viilor

2. Viner från östra sub-Carpathian foothills/Moldavien som bär ett av följande namn på vinodlingsområde eller underområde där de har sitt ursprung:

1. Vinodlingsområdet Cotanari:

underområden:

- Cîrjoaia

- Dealul Paraclis

- Dealul Castel

- Dealul C Fat Falina

- Dealul Mîndrului

- Hîrl Fau

- Dealul Episcopului

- Dealul lui Vod Fa

2. Vinodlingsområdet Dealurile Moldovei:

underområden:

- Iasi

- Bucium

- Copou

- Cet Fa Ktuia

- Uricani

- Hu Ksi

- Bohotin

3. Vinodlingsområdet Odobesti:

underområden:

- Vrancea Singele taurului

- Foc Ksani

- Mînästioara

- Dealul Lung

- Nicore Ksti

- Piscul Corbului

- Sarba

- Valea Lung Fa-Vrancea

- M Fagura Odebestilor

4. Vinodlingsområdet Panciu:

underområden:

- Cotul Carpa Ktilor-Movilita

- Cotul Carpa Ktilor-R Fazoarele

- Cotul Carpa Ktilor-Vrancea

5. Vinodlingsområdet Galati:

underområde:

- Dealul Bujorului

3. Viner från Transylvanien och transylvanska höglandet som bär ett av följande namn på vinodlingsområde eller underområde där de har sitt ursprung:

1. Vinodlingsområdet Tirnave:

underområden:

- KSona

- Sîntioana

- Valea Lung Fa-Tirnave

- Vii Ksoara

- Valea Tirnavelor

- Cetatea de Balt Fa

- Basna

- Dane Ks

- Domald

- Zag Far

- Jidvei

- Sighi Ksoara

- Pro Kstea Mare

- Axente Sever

- Biertan

- Richi Ks

- Blaj

- Cr Faciunel

- Media Ks

- Mic Fasasa

- Mo Ksna

- KSeica Mic Fa

- Valea Viilor-Tirnave

- KTigmandru

- Bagaciu

- Atzel

- Copsa Micà

- Dumbràveni

- Hoghilag

- Laslea

- Paucea

- Balcaciu

- Agirbiciu

- Dupus

- Boarta

2. Vinodlingsområdet Alba Iulia:

underområden:

- Sebe Ks

- Apoldul de Sus

- Cric Fau

- Ighiu

- KSard

- Vingard

- KTelna

3. Vinodlingsområdet Aiod:

underområden:

- Ciumbrud

- Ocna Mure Ks

4. Vinodlingsområdet Bistrita:

underområden:

- Teaca

- Bato Ks

- Satu Nou

- Lechin Kta

- Dumitra

- Sîniacob

- Be Ksineu

- Steiniger

5. Vinodlingsområdet Minis:

underområden:

- Päuli Ks

- KSiria

- Arad

4. Viner från Banat som bär ett av följande namn på vinodlingsområde eller underområde där de har sitt ursprung:

1. Vinodlingsområdet Teremia:

underområden:

- Teremia Mare

- Sinicolaul Mare

- Tomnatec

- Ner Fau

2. Vinodlingsområdet Recas:

underområden:

- Dealul Nou

- Dealul Vechi

- Dealul Lupilor

- Valea Lung Fa-Banat

- Buzia Ks

3. Vinodlingsområdet Moldova Nouã:

underområden:

- Dealurile Dun Farii-Banat

- Dealul Silagiului

- Dealul Viilor-Banat

4. Vinodlingsområdet Tirol Banat:

underområden:

- Mîn Fastirea

- Dealul Tirolului-Banat

5. Viner från Debroudja/Svarta havet som bär ett av följande namn på vinodlingsområde eller underområde där de har sitt ursprung:

1. Vinodlingsområdet Murfatlar:

underområden:

- Valea Carasu

- Medgidia

- Valu lui Traian

- Pe Kstera

- Seimeni

- Lacul Oltina

- Ostrov

- Tulcea

- Niculi Ktel

- Babadag

- Valul Roman

- Biserica Veche

- Poarta Alb Fa

- Plaiul Ciocîrlia

- Valea Dacilor

- Plaiul Coco Ksul

- Nazarcea

- Piatra Ro Ksie

- Castelu

- Satu Nou

16. SAN MARINO

Viner från detta lands specificerade vinodlingsområde:

17. SCHWEIZ

A. Viner som bär ett av följande kantoners namn, vinodlingsområden eller lokala produktionsområden där de har sitt ursprung tillsammans med, i förekommande fall, detaljer om framställningsmetod, produkttyp eler färg förbehållna vin med ursprung i detta produktionsområde:

1. Kantonen Valais

1. Namn på lokala administrativa områden eller andra lokala produktionsområden:

- Agarn

- Ardon

- Ausserberg

- Ayent

- Signèse

- Baltschieder

- Bovernier

- Bratsch

- Chalais

- Chamoson

- Ravanay

- Saint Pierre-de-Clages

- Trémazières

- Charrat

- Chermignon

- Ollon

- Chippis

- Collonges

- Conthey

- Dorénaz

- Eggerberg

- Ergisch

- Evionnaz

- Fully

- Beudon

- Branson

- Châtaignier

- Les Clèves

- Gampel

- Grimisuat

- Champlan

- Molignon

- Le Mont

- Saint Raphaël

- Grône

- Hohtenn

- Lalden

- Lens

- Flanthey

- Saint Clément

- Vaas

- Leytron

- Grand-Brûlé

- Montagnon

- Montibeux

- Ravanay

- Leuk/Loèche

- Lichten

- Martigny

- Coquempey

- Martigny-Combe

- Plan Cerisier

- Venthône

- Anchette

- Darnonaz

- Vernamiège

- Vétroz

- Balavaud

- Magnot

- Veyras

- Bernune

- Miège

- Montana

- Corin

- Monthey

- Nax

- Nendaz

- Niedergesteln

- Port-Valais

- Les Évouettes

- Randogne

- Loc

- Raron/Rarogne

- Riddes

- Saillon

- Saint-Léonard

- Saint-Maurice

- Salgesch/Salquenen

- Salins

- Saxon

- Savièse

- Diolly

- Sierre

- Champsabé

- Crétaplan

- Géronde

- Goubing

- Granges

- La Millière

- Muraz

- Noës

- Sion

- Batassé

- Bramois

- Châteauneuf

- Châtroz

- Clavoz

- Corbassière

- La Folie

- Lentine

- Maragnenaz

- Molignon

- Le Mont

- Mont d'Or

- Montorge

- Pagane

- Uvrier

- Stalden

- Staldenried

- Steg

- Troistorrents

- Turtmann/Tourtemagne

- Vareen/Varone

- Muzot

- Ravyre

- Vex

- Vionnaz

- Visp/Viège

- Visperterminen

- Vollèges

- Vouvry

- Zeneggen

2. Information angående vissa typer av vin med ursprung i kantonen Valais:

- Amigne

- Arvine

- Dôle

- Fendant

- Goron

- Hermitage tai Ermitage

- Humagne

- Johannisberg

- Cornalin Rouge d'enfer tai Höllenwein

- Vin de païen, Heidawein tai Heida

- Vin du Glacier

2. Kantonen Vaud

1. Namn på lokala administrativa områden eller andra lokala produktionsområden:

a) Vinodlingsområdet Bonvillars

- Bonvillars

- Concise

- Corcelles

- Grandson

- Onnens

b) Vinodlingsområdet Chablais

- Aigle

- Bex

- Ollon

- Villeneuve

- Yvorne

c) Vinodlingsområdet La Côte

- Aubonne

- Bougy-Villars

- Begnins

- Bursinel

- Bursins

- Chigny

- Coinsins

- Dennens

- Féchy

- Founex

- Gilly

- Coteau de Vincy

- Gollien

- Luins

- Château de Luuis

- Mont-sur-Rolle

- Morges

- Nyon

- Perroy

- Rolle

- Tartegnin

- Vinzel

- Vufflens-le-Château

d) Vinodlingsområdet Lavaux

- Blonay

- Chardonne

- Burignon

- Chexbres

- Corseau

- Corsier

- Cure d'Attalens

- Cully

- Épesses

- Calamin

- Grandvaux

- Lutry

- Savuit

- Montreaux

- Paudex

- Puidoux

- Dézaley

- Treytorrents

- Pully

- Riex

- Rivaz

- Saint-Légier

- Saint-Saphorin

- Faverges

- Vevey

- Villette

- Montagny

e) Vinodlingsområdet Les Côtes de L'Orbe

- Arnex

- Orbo

- Valleyres-sous-Rances

f) Vinodlingsområdet Vully

- Vallamand

2. Information angående vissa typer av vin med ursprung i kantonen Vaud

- Dorin

- Salvagnin

3. Kantonen Genève

1. Namn på lokala administrativa områden eller andra lokala produktionsområden:

- Aire-la-Ville

- Anières

- Avully

- Avusy

- Bardonnex

- Charrot

- Landecy

- Bellevue

- Bernex

- Lully

- Cartigny

- Chancy

- Choulex

- Collex-Bossy

- Collonges-Bellerive

- Cologny

- Confignon

- Corsier

- Dardagny

- Essertines

- Genthod

- Gy

- Hermance

- Jussy

- Laconnex

- Meinier

- Le Carre

- Perly-Certoux

- Presinge

- Russin

- Satigny

- Bourdigny

- Choully

- Peissy

- Soral

- Troinex

- Veyrier

2. Information angående typ av vin med ursprung i kantonen Genève:

- Perlan

4. Kantonen Neuchâtel

Namn på lokala administrativa områden eller andra lokala produktionsområden:

- Auvernier

- Bevaix

- Bôle

- Boudry

- Colombier

- Corcelles

- Cormondrèche

- Cornaux

- Cortaillod

- Cressier

- Gorgier

- Hauterive

- Champréveyres

- Le Landron

- Neuchâtel

- La Coudre

- Peseux

- Saint-Aubin

- Saint-Blaise

5. Kantonen Friburg

Namn på lokala administrativa områden eller andra lokala produktionsområden:

- Cheyres

- Bas-Vully

- Nant

- Praz

- Sugiez

- Haut-Vully

- Môtier

- Mur

6. Kantonen Bern

Namn på lokala administrativa områden eller andra lokala produktionsområden:

- Erlach (Cerlier)

- La Neuveville (Neuenstadt)

- Chavannes (Schafis)

- Ligerz (Gléresse)

- Schernelz

- Oberhofen

- Spiez

- Tüschertz (Daucher)

- Alfermée

- Twann (Douanne)

- Île St. Pierre

- Vignelz (Vigneule)

7. Alla fransktalande kantoner som anges under 1-6

Information angående särskild färg på ett vin med ursprung i den frasktalande delen av Schweiz:

- OEil-de-Perdrix

8. Kantonen Zürich

1. Namn på lokala administrativa områden eller andra lokala produktionsområden:

a) Vinodlingsområdet Zürichsee

- Erlenbach

- Mariahalde

- Turmgut

- Herrliberg

- Schipfgut

- Hombrechtikon

- Feldbach

- Rosenberg

- Trüllisberg

- Küsnacht

- Männedorf

- Meilen

- Appenhalde

- Chorherren

- Stäfa

- Lattenberg

- Sternenhalde

- Uerikon

- Uetikon am See

- Wädenswil

b) Vinodlingsområdet Limmattal

- Höngg

- Oberengstringen

- Weiningen

c) Vinodlingsområdet Zürcher Unterland

- Bachenbülach

- Boppelsen

- Buchs

- Bülach

- Dättlikon

- Dielsdorf

- Eglisau

- Stadtberg

- Freienstein

- Teufen

- Schloß Teufen

- Hüntwangen

- Oberembrach

- Otelfingen

- Rafz

- Regensberg

- Steinmaur

- Wasterkingen

- Wil

- Winkel

d) Vinodlingsområdet Weinland/Kanton Zürich (inte "Weinland" utan tilläggsinformation):

- Adlikon

- Andelfingen

- Heiligberg

- Benken

- Berg am Irchel

- Buch am Irchel

- Dachsen

- Dinhard

- Dorf

- Goldenberg

- Schloß Goldenberg

- Schwerzenberg

- Flaach

- Worrenberg

- Fluringen

- Henggart

- Hettlingen

- Humlikon

- Klosterberg

- Kleinandelfingen

- Schiterberg

- Neftenbach

- Wortberg

- Ossingen

- Rheinau

- Rickenbach

- Stammheim

- Trüllikon

- Rudolfingen

- Wildensbuch

- Truttikon

- Uhwiesen (Laufen-Uhwiesen)

- Volken

- Waltalingen

- Schloß Schwandegg

- Schloß Giersberg

- Wiesendangen

- Wildensbuch

- Winterthur-Wülflingen

2. Information angående vintyper med ursprung i kantonen Zürich:

- Flaachtaler

- Rafzerfelder

- Weinländer

- Zürichseewein

9. Kantonen Schaffhouse

Namn på lokala administrativa områden eller andra lokala produktionsområden:

- Beringen

- Dörflingen

- Gächlingen

- Hallau

- Löhningen

- Oberhallau

- Buchberg

- Osterfingen

- Rüdlingen

- Schaffhausen

- Heerenberg

- Munot

- Rheinhalde

- Siblingen

- Eisenhalde

- Stein am Rhein

- Chäferstei

- Blaurock

- Thayngen

- Trasadingen

- Wilchingen

10. Kantonen Thurgovie

Namn på lokala administrativa områden eller andra lokala produktionsområden:

a) Produktionsområde I

- Dießenhofen

- St. Katharinatal

- Frauenfeld

- Guggenhürli

- Holderberg

- Herdern

- Kalchrain

- Schloßgut Herdern

- Hüttwilen

- Guggenhüsli

- Stadtschryber

- Niedernneuenforn

- Trottenhalde

- Landvogt

- Chrachenfels

- Nußbaumen

- St. Anna-Oelenberg

- Chiendsruet-Chorhüsler

- Oberneuenforn

- Farhof

- Burghof

- Schlattingen

- Herrenberg

- Stettfurt

- Schloß Sonnenberg

- Sonnenberg

- Uesslingen

- Steigässli

- Warth

- Kartaus Ittingen

b) Produktionsområde II

- Amlikon

- Buchackern

- Götighofen

- Hohenfels

- Buchenhalde

- Griesenberg

- Hessenreuti

- Märstetten

- Ottenberg

- Sulgen

- Schützenhalde

- Weinfelden

- Scherbengut

- Thurgut

- Schmälzler

- Straußberg

- Sunnehalde

- Schloßgut Bachtobel

- Bachtobel

c) Produktionsområde III

- Berlingen

- Ermatingen

- Eschenz

- Freudenfels

- Fruthwilen

- Mammern

- Mannenbach

- Salenstein

- Arenenberg

- Steckborn

11. Kantonen St. Gall

Namn på lokala administrativa områden eller andra lokala produktionsområden:

- Altstätten

- Forst

- Au

- Monstein

- Balgach

- Berneck

- Ragaz

- Freudenberg

- Rapperwil

- Rebstein

- Sargans

- Eichberg

- Grabs

- Werdenberg

- Marbarch

- Mels

- Pfäfers

- Thal

- Buchberg

- Walenstadt

- Wartau

- Wil

12. Kantonen Grisons

Namn på lokala administrativa områden eller andra lokala produktionsområden:

- Chur

- Domat/Ems

- Jenins

- Maienfeld

- St. Luzisteig

- Malans

- Fläsch

- Igis

- Trimmis

- Costams

- Zizers

13. Kantonen Argovie

Namn på lokala administrativa områden eller andra lokala produktionsområden:

- Auenstein

- Bergdietikon

- Herrenberg

- Birmenstorf

- Böttstein

- Bözen

- Bremgarten

- Stadtreben

- Döttingen

- Effingen

- Elfingen

- Endingen

- Ennetbaden

- Goldwand

- Erlinsbach

- Frick

- Habsburg

- Herznach

- Hornussen

- Stifshalde

- Hottwil

- Kaisten

- Klingnau

- Küttigen

- Lenzburg

- Goffersberg

- Burghalden

- Magden

- Manndach

- Oberflachs

- Obermumpf

- Oeschgen

- Remigen

- Rüfnach

- Bödeler

- Rütiberg

- Schinznach

- Seengen

- Brestenberg

- Wessenberg

- Tegerfelden

- Thalheim

- Ueken

- Untersiggenthal

- Villigen

- Schloßberg

- Steinbrüchler

- Wettingen

- Wittnau

- Würenlingen

- Würenlos

- Bick

- Zeiningen

14. Kantonen Bâle

Namn på lokala administrativa områden eller andra lokala produktionsområden:

- Aesch

- Tschäpperli

- Arlesheim

- Bottmingen

- Balsthal

- Klus

- Biel-Benken

- Buus

- Ettingen

- Maisprach

- Muttenz

- Oberdorf

- Pfeffingen

- Pratteln

- Reinach

- Sissach

- Wintersingen

15. Kantonen Lucerne

Lokalt produktionsområde:

- Heidegg

16. Kantonen Schwyz

Lokalt produktionsområde:

- Leutschen

17. Information angående typ av vin med ursprung i östra Schweiz från druvsorten "Pinot noir":

- Clevner

18. Kantonen Tessin

Information om vissa typer av vin med ursprung i kantonen Tessin:

- Bondola

- Nostrano

B. Viner angivna under A vars beskrivning kompletteras med följande information angående framställningsmetod i enlighet med schweizisk lagstiftning:

- Süßdruck tai Süßabdruck

- Schiller tai Schillerwein

- Rosé Blanc de rouge

18. TJECKOSLOVAKIEN

Vin som bär ett av följande namn på det vinodlingsområde där de har sitt ursprung

- Pezinok

- Nitra

- Bratislava-Raca

- Mikulov-Zuojmo

- Modry Kamen

- Malokarpatska Oblast

- Hustiop Oece-Hodinin

- Mut Oenice

- Malé Karpáty

- Slovensko Zahodné

- Dunaj/Dunajské

- Jizni Morova

19. TUNISIEN

1. Viner som är berättigade till beteckningarna "Apellation d'origine contrôlée", "vin délimité de qualité supérieure" och/eller "vin supérieur" och som bär ett av följande namn på det vinodlingsområde eller underområde där de har sitt ursprung:

1. Vinodlingsområdet Mornag:

underområden:

- Haut Mornag

- Côteaux de Mornag

- Sidi Saad

- Domaine d'Ouzra

- Château de Mornag

- Le Noble de Mornag

- Domaine de Charmettes

- Mornag Village

- Côteaux de Carthage

2. Vinodlingsområdet Sidi Salem:

underområden:

- Domaine Nepheris

- Côteaux de Khanguet

- Khanguet Village

- Château Khanguet

3. Vinodlingsområdet Kélibia

4. Vinodlingsområdet Béjà:

underområden:

- Côteaux de Thibar

- Domaine de Thibar

- Clos de Thibar

5. Vinodlingsområdet Bizerte:

underområden:

- Château Fériani

- Domaine Karim

- Coteaux d'Utique

- Côteaux de Mateur

- Côteaux de Bizerte

6. Vinodlingsområdet Jendouba:

underområde: Côteaux de Tabarka

7. Vinodlingsområdet Nabeul:

underområden:

- Cap Bon

- Sidi Rais

- Côteaux de Hammamet

8. Vinodlingsområdet Tébourba:

underområden:

- Côteaux de Tébourba

- Côteaux de Schuiggui

- Domaine de Lansarine

- Tébourba Village

2. Viner som är berättigade till beteckningen "vin délimité de qualité supérieure" med ursprung i och som bär beteckningen Mornag vinodlingsområde.

20. TURKIET

1. Viner som bär en av följande geografiska beteckningar som hänvisar till geografiska enheter i Thrace och Marmara:

- Tekirda Fg

- KSarköy

- Mirefte

- Ho Ksköy

- Bliecik

- Sö Fgüt

- Çanakkale

- Bayramiç

- Bozcaada

- Lapseki

- Balikesir

- Erdek

- Av Ksa Adasí (Turkeli)

- Edirne

- Kirklareli

- Yeniköy

- Aslihan

- Kircasalih

2. Viner som bär en av följande geografiska beteckningar som hänvisar till geografiska enheter vid Egeiska havet:

- Izmir et environs

- Manisà

- Denizil

- Çal

- Güney

- Izmir

- Bornova

3. Viner som bär en av följande geografiska beteckningar som hänvisar till geografiska enheter i Medelhavsområdet:

- Burdur

- Isparta

- Içel

- Kahramanmaras

- Hatay

4. Viner som bär en av följande geografiska beteckningar som hänvisar till geografiska enheter i Central Anatolla:

- Ankara

- Kirikkale

- Keskin

- Hasandede

- Sihil

- Çubuk

- Kalecik

- Ni Fgde

- Bor

- Nev Ksehir

- Urgüp

- Hacibektas

- Amasya

- Kazova

- Yozgat

- Kirsehir

- Çorum

- Sungurlu

- Konya

- Karaman

- Kayseri

5. Viner som bär en av följande geografiska beteckningar som hänvisar till geografiska enheter i östra och sydöstra Antatoll:

- Gaziantep

- Kilis

- Elazig

- Malatya

- Surfa

- Diyarbakir

- Mardin

21. SOVJETUNIONEN

Viner som bär namnet på en av följande Sovjetrepubliker, självständiga områden eller provinser där de har sitt ursprung:

- Armenien

- Georgien

- Moldavien

- Ryssland

- området Krasnodar

- Rostov

- området Stavropol

- Tsetseeni-Ingusian ASNT

- Ukraina

- Krim

- Odessa

- Kherson

- Nikolajere

- Azerbjdzjan

22. JUGOSLAVIEN

1. Viner med ursprung i socialistrepubliken Bosnien och Herzégovina och som bär ett av följande namn på vinodlingsområde eller underområde där de har sitt ursprung:

1. Vinodlingsområdet Herzegovina:

underområden:

- Srednja Neretva i Trebi Osnjica

- Rama

2. Vinodlingsområdet Severne Bosna

2. Viner med usrpung i socialistrepubliken Montenegro och som bär följande namn som vinodlingsområde där de har sitt ursprung:

Vinodlingsområdet Crna Gora

3. Viner med ursprung i socialistrepubliken Kroatien och som bär ett av följande namn på vinodlingsområde där de har sitt ursprung:

1. Vinodlingsområdet Kontinentalna hrvatska:

underområden:

- Zagorsko-Medjimurski

- Prigorje

- Pl Oe Ksivica

- Pokuplje

- Moslavina

- Bilogorsko-Podravski

- Srednje Slavonski

- Posavina

- Podunavlje

2. Vinodlingsområdet Primorska hrvatska:

underområden:

- Istra

- Hrvatsko primorje i Kvarnerski otoci

- Sjeverna Dalmacija

- Dalmatinska Zagora

- Srednja i ju Ozna dalmacija (obalno oto Ocni deo)

4. Viner med ursprung i socialistrepubliken Makedonien och som bär ett av följande namn på vinodlingsområde eller underområde där de har sitt ursprung:

1. Vinodlingsområdet P Ocinja-Osogovo:

underområden:

- Kumanovo

- Kratovo

- Ko Ocanski

- Pijane Ocko

2. Vinodlingsområdet Povardarje:

underområden:

- Skopje

- Titov Veles

- Ov Oce Pole

- Strumica-Radovi Oste

- Gevgelija-Valandovo

- tarvittaessa yhdistettynä tarkennukseen "Krater"

3. Vinodlingsområdet Pelagonija-Polog:

underområden:

- Prilep

- Bitola

- Prespa

- Ohrid

- Ki Ocevo

- Tetovo

5. Viner med ursprung i socialistrepubliken Slovenien och som bär ett av följande namn på vinodlingsområde eller underområde där de har sitt ursprung:

1. Vinodlingsområdet Podravski:

underområden:

- Mariborski okoli Os

- Radgonsko-Kapelske gorice

- Ljutomersko-Ormo Oske gorice

- Haloze z obrobnim pogorjem

- Srednje Slovenske gorice

- Prekmurske gorice

2. Vinodlingsområdet Posavski:

underområden:

- OSmarsko-Vir Ostanjski

- Bizeljsko-Sremi Oski

- Dolenjski

- Belokranjski

3. Vinodlingsområdet Primorski:

underområden:

- Bri Oski

- Vipavski

- Kra Oski

- Koprski

6. Viner med ursprung i socialistrepubliken Serbien och som bär ett av följande namn på vinodlingsområde eller underområde där de har sitt ursprung:

1. Vinodlingsområdet Timok:

underområden:

- Krajina

- Knja Ozevac

2. Vinodlingsområdet Nisava Ju Ozna Morava:

underområden:

- Aleksinac

- Toplica

- Ni Os

- Ni Osava

- Leskovac

- Vranje

3. Vinodlingsområdet Zapadna Morava:

underområden:

- OCa Ocak

- Kru Osevac

4. Vinodlingsområdet OSumadija Velika Morava:

underområden:

- Mlava

- Jagodina

- Beograd

- Oplenac

5. Vinodlingsområdet Pocerina-Podgora

7. Viner med ursprung i det självständiga socialistiska området Woiwodina och som bär följande namn på vinodlingsområde eller underområde där de har sitt ursprung:

1. Vinodlingsområdet Srem

underområde:

- Fru Oska Gora

2. Vinodlingsområdet Banat:

underområden:

- Vr Osac

- Bela Crkva-Deliblato

- Pe Os Ocara

3. Vinodlingsområdet Suboti Ocka pe Os Ocara:

underområden:

- OCoka-Potisje

- Pali´c-Horgo Os

8. Viner betecknade som "Kosovsko vino" med ursprung i det självständiga socialistiska området Kosovo och som bär ett av följande namn på vinodlingsområde eller underområde där de har sitt ursprung

Vinodlingsområdet Kosovo:

underområden:

- Istok

- Pe´c

- Djakovica

- Mali Osevo

- Orahovac

- Prizren

- Suva Reka

(1) Uttrycken "vinodlingsområde" och "underområde" motsvarar uttrycken "Weinbauregion" och "Weinbaugebiet" som används i Österrike.

(2) Namnet på denna kommun skall åtföljas av namnet på den stat där den är belägen.

(3) Namnet på denna kommun skall åtföljas av namnet på den stat där den är belägen.

(4) Detta vinodlingsområde får anges endast om staten som området hör till anges på samma etikett.

(5) Detta vinodlingsområde får anges endast om staten som området hör till anges på samma etikett.

(6) Detta vinodlingsområde får anges endast om staten som området hör till anges på samma etikett.

(7) Detta vinodlingsområde får anges endast om staten som området hör till anges på samma etikett.

BILAGA 3

>Plats för tabell>

BILAGA 4

>Plats för tabell>

BILAGA 5

1. Förteckning över franska kvalitetsviner fso som kan presenteras i flaskor av "flûte d'Alsace"-typ:

- Alsace eller vin d' Alsace,

- Crépy,

- Château-Grillet,

- Côtes de Provence, rött och rosé,

- Cassis,

- Jurançon,

- Rosé de Béarn,

- Tavel, rosé,

2. Förteckning över viner som kan presenteras i flaskor av "Bocksbeutel"- eller "Cantil"-typer eller i flaskor av liknande typ:

1. I Tyskland kvalitetsviner framställda i följande särskilda områden:

- Franken,

- Baden,

- med ursprung från Taubertal och Schüpfergrund,

- med ursprung från områdena Neuweier, Steinbach, Unweg, och Varnhalt i kommunen Baden-Baden,

2. I Italien kvalitetsviner framställda i följande specifika områden:

- Santa Maddalena (St. Magdalener),

- Valle Isarco (Eisacktaler) framställd av Sylvaner och Müller-Thurgau druvor,

- Terlaner framställd från Pinot bianco druvor,

- Bozner Leiten,

- Alte Adige (Südtiroler) framställd från Riesling, Müller-Thurgau, Pinot nero, Moscato giallo, Sylvaner, Lagrein, Pinot blanco (Weißburgunder) och Moscato rosa (Rosenmuskateller) druvor,

- Greco di Bianco,

- Trentino framställd från druvsorten Moscato,

3. I Grekland följande viner:

- Agioritiko,

- Rombola Kephalonias,

- vin med ursprung från ön Kephalonia,

- vin med ursprung från ön Paros.

BILAGA 6

>Plats för tabell>