RÅDETS DIREKTIV av den 14 juni 1989 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om maskiner (89/392/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100a i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

i samarbete med Europaparlamentet(2),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3), och

med beaktande av följande:

Medlemsstaterna skall inom sina respektive territorier ansvara för befolkningens, och i förekommande fall även husdjurs och varors, och i synnerhet arbetstagares hälsa och säkerhet, med avseende på de risker som uppstår i samband med användning av maskiner.

Medlemsstaternas lagstiftning om förebyggande av olyckor skiljer sig kraftigt åt. De tvingande bestämmelser på området som ofta kompletteras av i praktiken bindande tekniska specifikationer eller frivilliga standarder leder inte nödvändigtvis till olika hälso- och säkerhetsnivåer, men utgör dock, genom sina olikheter, hinder för handeln inom gemenskapen. Dessutom råder avsevärda skillnader mellan systemen för certifiering av maskiners överensstämmelse och för nationell certifiering.

Upprätthållande och förbättring av den säkerhetsnivå som uppnåtts i medlemsstaterna är ett av huvudsyftena med detta direktiv och med säkerhetsprincipen, såsom denna definieras i de grundläggande kraven.

Gällande nationella hälso- och säkerhetsbestämmelser om skydd mot risker orsakade av maskiner skall harmoniseras för att möjliggöra fri rörlighet för maskiner, utan att nu gällande välgrundade skyddsnivåer i medlemsstaterna därmed sänks. Bestämmelserna i detta direktiv om konstruktion och tillverkning av maskiner, som är av grundläggande betydelse för en säkrare arbetsmiljö, skall kompletteras med särskilda bestämmelser om skydd mot vissa risker som arbetstagare kan utsättas för i arbetet, och med bestämmelser som avser organisationen av arbetstagarnas säkerhet på arbetsplatsen.

Maskinsektorn är en viktig del av verkstadsindustrin och en av de industriella hörnstenarna i gemenskapens ekonomi.

Styckena 65 och 68 i den vitbok om genomförandet av den inre marknaden som antogs av Europeiska rådet i juni 1985 föreskriver ett nytt tillvägagångssätt för harmonisering av lagstiftningen.

De sociala kostnaderna för det stora antal olyckor som direkt orsakas genom användning av maskiner kan minskas genom att säkerheten tas i beaktande redan på konstruktions- och tillverkningsstadiet och genom korrekt installation och underhåll av maskinerna.

Direktivets tillämpningsområde skall grundas på en allmänt hållen definition av termen "maskin" för att ge utrymme åt teknisk produktutveckling. Den utveckling av "sammansatta installationer" som sker och de risker som är förbundna med sådana installationer är av motsvarande slag och det är därför berättigat att uttryckligen ta med dessa i direktivet.

Planer finns på att utarbeta särdirektiv med bestämmelser om konstruktion och tillverkning av vissa slag av maskiner. Det här direktivets mycket stora räckvidd skall avgränsas i förhållande till dessa direktiv, men även i förhållande till redan gällande direktiv, om dessa innehåller bestämmelser avseende konstruktion och tillverkning.

Gemenskapsrätten innehåller i sin nuvarande form bestämmelser som utgör undantag från en av gemenskapens grundregler, nämligen den fria rörligheten för varor. Dessa bestämmelser föreskriver att hinder för rörligheten inom gemenskapen till följd av skillnader i medlemsstaternas lagstiftning om marknadsföring och försäljning av produkter skall godtas, om de aktuella föreskrifterna anses som nödvändiga för att uppfylla oeftergivliga krav. Harmoniseringen av lagstiftningen skall därför i detta fall begränsas endast till de föreskrifter som anses nödvändiga för att uppfylla de oeftergivliga och grundläggande hälso- och säkerhetskrav som gäller för maskiner. Eftersom dessa krav är av grundläggande natur skall de ersätta gällande nationella föreskrifter.

De grundläggande hälso- och säkerhetskraven skall uppfyllas för att garantera att maskiner är säkra. Dessa krav skall tillämpas med omdöme, så att hänsyn tas till den tekniska utvecklingsnivån vid tillverkningstillfället och till tekniska och ekonomiska krav.

I detta direktiv avses med uttrycket "ta maskiner i bruk" endast användning av själva maskinen på sådant sätt som tillverkaren avsett. Detta utesluter dock inte att man anger användningsvillkor som inte avser själva maskinen, förutsatt att dessa inte medför förändringar av maskinen som inte anges i detta direktiv.

Vid mässor, utställningar osv. skall det vara möjligt att visa maskiner som inte följer detta direktiv. Intressenter bör dock på lämpligt sätt upplysas om att maskinen inte följer bestämmelserna och inte kan köpas i det aktuella utförandet.

Detta direktiv definierar endast de grundläggande och allmänt tillämpbara hälso- och säkerhetskraven, vilka kompletteras med ett antal mer specifika krav för vissa slag av maskiner. För att underlätta för tillverkarna att visa att maskinerna uppfyller de grundläggande kraven, samt för att möjliggöra kontroll av att maskinerna överensstämmer med dessa krav, är det önskvärt att på europeisk nivå ha harmoniserade standarder för att förebygga sådana risker som kan uppstå till följd av konstruktion och tillverkning av maskiner. Dessa harmoniserade standarder på europeisk nivå utarbetas av privaträttsliga institutioner och skall även fortsättningsvis ha icke bindande status. Europeiska organisationen för standardisering (CEN) och Europeiska organisationen för standardisering inom elområdet (CENELEC) är de organ som erkänns som behöriga att anta harmoniserade standarder, i enlighet med de generella riktlinjer för samarbetet mellan kommissionen och dessa båda organisationer som undertecknades den 13 november 1984. I detta direktiv avses med "harmoniserad standard" en teknisk specifikation (Europastandard eller harmoniseringsdokument) som antagits av någon av eller båda dessa organisationer, enligt uppdrag från kommissionen i enlighet med bestämmelserna i rådets direktiv 83/189/EEG av den 28 mars 1983, i vilket fastslås rutiner för spridning av information inom området tekniska standarder och föreskrifter(4), senast ändrat genom direktiv 88/182/EEG(5), samt i enlighet med de allmänna riktlinjer som avses ovan.

Lagstiftningen måste förbättras för att se till att såväl arbetsgivare som arbetstagare på ett effektivt och lämpligt sätt bidrar till standardiseringsprocessen. Sådana förbättringar bör senast vara genomförda då kraven i detta direktiv genomförs.

Tillverkarna bör, som nu är praxis i medlemsstaterna, även fortsättningsvis ha ansvaret för att intyga att deras maskiner uppfyller de relevanta grundläggande kraven. Genom överensstämmelsen med harmoniserade standarder förutsätts att maskinen även uppfyller de grundläggande kraven. Det ankommer dock på tillverkaren själv, om han anser att det är nödvändigt att få sina produkter kontrollerade och certifierade av tredje man.

För vissa typer av maskiner som medför större risker är en strängare certifieringsprocedur önskvärd. Den procedur för typkontroll som antagits av EG kan leda till att tillverkaren själv utfärdar en EG-försäkran om överensstämmelse, utan några striktare krav på t. ex. kvalitetsgaranti, EG-verifikation eller EG-övervakning.

Innan en EG-försäkran om överensstämmelse utfärdas är det av största vikt att tillverkaren, eller den som representerar honom i gemenskapen, tillhandahåller teknisk dokumentation. Den tekniska dokumentationen behöver inte nödvändigtvis ständigt finnas fysiskt tillgänglig, men skall tillhandahållas på begäran. Den behöver inte innehålla detaljuppgifter om de olika komponenter som sammansätts vid tillverkningen, såvida inte denna information är oundgänglig för att fastställa överensstämmelsen med de grundläggande säkerhetskraven.

Det är nödvändigt, inte bara att säkerställa fri rörlighet och fritt tagande i bruk av maskiner med EG-märke och med EGs överensstämmelseintyg, men även fri rörlighet för maskiner som saknar EG-märke om dessa skall ingå i andra maskiner eller byggas ihop med andra maskiner till en sammansatt installation.

Medlemsstaternas ansvar inom det egna territoriet för säkerhet, hälsa och övrigt som täcks av de grundläggande kraven skall slås fast i en skyddsklausul med bestämmelser om lämpliga skyddsrutiner inom gemenskapen.

De som berörs av beslut som fattas i enlighet med detta direktiv skall informeras om skälen för beslutet samt om de rättsliga möjligheter som står till buds.

De åtgärder som syftar till att gradvis genomföra den inre marknaden skall ha antagits före den 31 december 1992. Den inre marknaden utgörs av ett område utan inre gränser, inom vilket fri rörlighet för varor, människor, tjänster och kapital garanteras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL 1 RÄCKVIDD, TILLHANDAHÅLLANDE PÅ MARKNADEN OCH RÖRELSEFRIHET

Artikel 1

1. Detta direktiv skall gälla för maskiner och fastslår de för maskiner grundläggande hälso- och säkerhetskraven, såsom dessa definieras i bilaga 1.

2. I detta direktiv avses med maskiner en grupp inbördes förbundna delar eller komponenter, varav minst en är rörlig, samt tillhörande drivorgan, styr- och driftkretsar m.m., vilka förenats för ett särskilt ändamål, speciellt för bearbetning, behandling, förflyttning eller förpackning av material.

Termen "maskiner" gäller också för en grupp maskiner som, för ett gemensamt syfte, ställs upp och styrs så att de fungerar som en enhet.

3. Utanför detta direktivs räckvidd ligger

- mobil utrustning,

- lyftanordningar,

- maskiner vars enda kraftkälla är direkt manuellt arbete,

- maskiner för medicinskt bruk som används i direkt kontakt med patienter,

- specialutrustning för användning på marknader och/eller i nöjesparker,

- ångpannor, tankar och tryckkärl,

- maskiner som speciellt konstruerats eller tagits i drift för kärntekniska tillämpningar och som vid fel kan ge upphov till utsläpp av radioaktivitet,

- radioaktiva källor som utgör en del av en maskin,

- skjutvapen, samt

- lagringstankar och rörledningar för bensin, dieselbränsle, eldfarliga vätskor och farliga ämnen.

4. När de risker med maskiner som omnämns i detta direktiv helt eller delvis omfattas av särdirektiv som antagits av rådet skall det här direktivet inte gälla eller upphöra att gälla för sådana maskiner och sådana risker när särdirektiven träder i kraft.

5. När de risker som kan uppträda i samband med maskiner väsentligen är av elektriskt ursprung skall maskinerna uteslutande regleras av rådets direktiv 73/23/EEG, som antogs den 19 februari 1973, om harmonisering av medlemsstaternas lagar om elektrisk utrustning avsedd för användning inom vissa spänningsgränser(6).

Artikel 2

1. Medlemsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att se till att maskiner som omfattas av detta direktiv får släppas ut på marknaden eller tas i drift endast om detta inte medför risk för personers samt, i förekommande fall, husdjurs och egendoms, hälsa och säkerhet, under förutsättning att maskinerna installerats och underhålls på riktigt sätt samt används för avsett ändamål.

2. Bestämmelserna i detta direktiv skall inte vara till förfång för medlemsstaternas rätt att, med vederbörligt beaktande av fördraget, fastställa sådana krav som de anser vara nödvändiga för att se till att personer, och i synnerhet arbetstagare, skyddas när de använder ifrågavarande maskiner, under förutsättning att detta inte innebär att maskinerna ändras på något sätt som inte specificeras i detta direktiv.

3. Medlemsstaterna skall inte förhindra att maskiner som inte uppfyller bestämmelserna i detta direktiv visas på mässor, utställningar, demonstrationer m.m., förutsatt att tydligt anslag klart visar att maskinerna inte uppfyller kraven och inte får säljas förrän tillverkaren eller den som representerar honom i gemenskapen sett till att de uppfyller kraven. Vid demonstrationer skall tillräckliga säkerhetsåtgärder vidtas för att se till att personer skyddas.

Artikel 3

Maskiner som omfattas av detta direktiv skall uppfylla de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i bilaga 1.

Artikel 4

1. Medlemsstaterna får inte inom sina territorier förbjuda, begränsa eller förhindra att maskiner som uppfyller bestämmelserna i detta direktiv släpps ut på marknaden och tas i bruk.

2. Medlemsstaterna får inte förbjuda, begränsa eller förhindra att maskiner släpps ut på marknaden, om tillverkaren eller den som representerar honom i gemenskapen i enlighet med bilaga 2 B uppger att maskinen skall ingå i en annan maskin eller byggas ihop med en annan maskin för att utgöra en maskin som omfattas av detta direktiv, förutom då maskinen i fråga kan fungera självständigt.

Artikel 5

1. Medlemsstaterna skall anse maskiner som försetts med EG-märke och med den EG-försäkran om överensstämmelse som avses i bilaga 2 vara i överensstämmelse med de grundläggande hälso- och säkerhetskrav som avses i artikel 3.

I avsaknad av harmoniserade standarder skall medlemsstaterna vidta de åtgärder de bedömer som nödvändiga för att uppmärksamma de berörda parterna på de nationella tekniska standarder och specifikationer som finns och som anses viktiga eller av betydelse för att de grundläggande säkerhets- och hälsokraven i bilaga 1 skall kunna uppfyllas på ett fullgott sätt.

2. När en nationell standard överförd från en harmoniserad standard, vars referensnummer har publicerats i Europeiska gemenskapernas officiella tidning, omfattar ett eller flera av de grundläggande säkerhetskraven skall maskiner som konstruerats och tillverkats i enlighet med denna standard förutsättas uppfylla de relevanta grundläggande kraven.

Medlemsstaterna skall offentliggöra referensnumren till de nationella standarder som överför harmoniserade standarder.

3. Medlemsstaterna skall se till att lämpliga åtgärder vidtas för att möjliggöra för arbetsmarknadens parter att på nationell nivå påverka arbetet med att förbereda och bevaka harmoniserade standarder.

Artikel 6

1. När en medlemsstat eller kommissionen anser att de harmoniserade standarder som avses i artikel 5.2 inte helt uppfyller de grundläggande krav som avses i artikel 3 skall kommissionen eller medlemsstaten i fråga ta upp detta med den kommitté som upprättats enligt direktiv 83/189/EEG och ange skälen för detta. Kommittén skall då utan dröjsmål avge ett yttrande.

När kommissionen har tagit del av kommitténs yttrande skall den underrätta medlemsstaterna om huruvida det är nödvändigt att återkalla ifrågavarande standarder från den offentliggjorda information som avses i artikel 5.2.

2. En ständig kommitté skall upprättas och bestå av företrädare som utses av medlemsstaterna och en ordförande som representerar kommissionen.

Den ständiga kommittén skall bestämma sin egen arbetsordning.

Frågor som rör genomförandet och den praktiska tillämpningen av detta direktiv kan tas upp med den ständiga kommittén enligt följande ordning:

Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är, vid behov genom omröstning.

Yttrandet skall föras till protokollet, och varje medlemsstat skall dessutom ha rätt att begära att dess inställning antecknas i protokollet.

Kommissionen skall ta största möjliga hänsyn till kommitténs yttrande. Den skall informera kommittén om på vilket sätt dess yttrande har beaktats.

Artikel 7

1. När en medlemsstat konstaterar att en maskin med EG-märke som används på avsett sätt kan äventyra personers samt, i förekommande fall, husdjurs och egendoms, säkerhet skall den vidta alla lämpliga åtgärder för att avlägsna maskinen från marknaden och förbjuda att den släpps ut på marknaden, tas i bruk eller används, samt begränsa dess fria rörlighet.

Medlemsstaten skall omedelbart underrätta kommissionen om sådana åtgärder och om skälen för beslutet samt speciellt om huruvida den bristande överensstämmelsen beror på

a) underlåtenhet att uppfylla de grundläggande krav som avses i artikel 3,

b) felaktig tillämpning av de standarder som avses i artikel 5.2, eller

c) brister i de standarder som avses i artikel 5.2.

2. Kommissionen skall utan dröjsmål samråda med de berörda parterna. Om kommissionen efter sådant samråd anser att åtgärden var befogad skall den omedelbart underrätta den medlemsstat som tog initiativet samt övriga medlemsstater om detta. Om kommissionen efter samråd anser att åtgärden var obefogad skall den omedelbart underrätta den medlemsstat som tog initiativet om detta samt tillverkaren eller den som representerar honom i gemenskapen. När det beslut som avses i punkt 1 grundas på en brist i standarderna och den medlemsstat som ursprungligen fattat beslutet vidhåller sin inställning skall kommissionen omedelbart underrätta kommittén för att sätta igång den procedur som avses i artikel 6.1.

3. När maskiner som inte uppfyller kraven försetts med EG-märke skall en behörig medlemsstat vidta lämplig åtgärd mot den som anbringat märkningen och underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om detta.

4. Kommissionen skall se till att medlemsstaterna hålls underrättade om hur denna procedur framskrider och om resultatet av densamma.

KAPITEL II CERTIFIERINGSPROCEDUR

Artikel 8

1. För att intyga att maskinen överensstämmer med bestämmelserna i detta direktiv skall tillverkaren eller den som representerar honom i gemenskapen för varje maskin som tillverkas utfärda EG-försäkran om överensstämmelse, efter den förlaga som ges i bilaga 2, samt förse maskinen med det EG-märke som avses i artikel 10.

2. Innan maskinen släpps ut på marknaden skall tillverkaren eller den som representerar honom i gemenskapen,

a) om maskinen inte omfattas av bilaga 4, utarbeta dokumentation enligt bilaga 5,

b) om maskinen omfattas av bilaga 4 och tillverkaren inte följer eller endast delvis följer de standarder som avses i artikel 5.2 eller om inga sådana standarder finns, leverera ett exemplar av maskinen för EG-typkontroll enligt bilaga 6,

c) om maskinen omfattas av bilaga 4 och är tillverkad i enlighet med de standarder som åsyftas i artikel 5.2, antingen

- utarbeta den dokumentation som avses i bilaga 6 och skicka den till anmält organ som skall erkänna mottagandet av dokumentationen så snart som möjligt och behålla denna, eller

- skicka den i bilaga 6 åsyftade dokumentationen till anmält organ, som enbart skall kontrollera att de standarder som avses i artikel 5.2 har tillämpats på korrekt sätt och utfärda ett intyg om dokumentationens korrekthet, eller

- leverera ett exemplar av maskinen för EG-typkontroll enligt bilaga 6.

3. I de fall då första strecksatsen i punkt 2 c är tillämplig skall även bestämmelserna i första meningen i punkt 5 och punkt 7 i bilaga 6 tillämpas.

I de fall då andra strecksatsen i punkt 2 c är tillämplig skall också bestämmelserna i punkterna 5, 6 och 7 i bilaga 6 tillämpas.

4. I de fall då punkt 2 a och första och andra strecksatsen i punkt 2 c är tillämpliga skall EG-försäkran om överensstämmelse endast avse överensstämmelse med de grundläggande kraven i direktivet.

I de fall då punkt 2 b och tredje strecksatsen i punkt 2 c är tillämpliga skall EG-försäkran om överensstämmelse avse överensstämmelse med det exemplar av maskinen som genomgått EG-typkontroll.

5. I de fall då maskinen även regleras av andra av gemenskapen antagna direktiv med avseende på andra aspekter skall det EG-märke som avses i artikel 10 ange att maskinen också uppfyller kraven i de andra direktiven.

6. I de fall då varken tillverkaren eller den som representerar honom i gemenskapen uppfyller sina skyldigheter enligt föregående punkter skall dessa skyldigheter övergå på varje person som släpper ut maskinen på marknaden i gemenskapen. Dessa skyldigheter skall också gälla för alla personer som sätter samman maskiner eller delar av maskiner av olika ursprung eller tillverkar maskiner för eget bruk.

Artikel 9

1. Varje medlemsstat skall anmäla till kommissionen och till övriga medlemsstater vilka organ som är godkända för att genomföra de certifieringsprocedurer som avses i artikel 8.2 b och c. Kommissionen skall informera om detta genom att publicera en förteckning över dessa organ i Europeiska gemenskapernas officiella tidning, samt se till att förteckningen hålls aktuell.

2. Medlemsstaterna skall tillämpa de kriterier som fastställs i bilaga 7 vid bedömningen av de organ som anges i anmälan till kommissionen. Organ som uppfyller de bedömningskriterier som fastställs i tillämpliga harmoniserade standarder skall anses uppfylla dessa kriterier.

3. En medlemsstat som godkänt ett organ skall dra tillbaka sin anmälan om den finner att organet i fråga inte längre uppfyller de kriterier som avses i bilaga 7. Medlemsstaten skall utan dröjsmål underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om sitt beslut.

KAPITEL III EG-MÄRKE

Artikel 10

1. "EG-märket" skall bestå av EG-symbolen, följd av de två sista siffrorna i det årtal då märket anbringades.

I bilaga 3 visas den förlaga som skall användas.

2. EG-märket skall klart och tydligt anbringas på maskiner i enlighet med punkt 1.7.3 i bilaga 1.

3. Märken eller inskriptioner som kan förväxlas med EG-märket skall inte anbringas på maskiner.

KAPITEL IV SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 11

Beslut som fattas enligt detta direktiv och som begränsar utsläppandet på marknaden och ibruktagandet av maskiner skall ange de exakta grunderna för beslutet. Ett sådant beslut skall så snart som möjligt anmälas till berörd part som samtidigt skall informeras om möjligheter till rättslig prövning som står till buds enligt medlemsstatens lagstiftning samt de tidsgränser som gäller för dessa möjligheter.

Artikel 12

Kommissionen skall vidta nödvändiga åtgärder för att se till att information om alla relevanta beslut som avser tillämpningen av detta direktiv görs tillgänglig.

Artikel 13

1. Medlemsstaterna skall före den 1 januari 1992 utfärda och offentliggöra de lagar och andra författningar som behövs för att följa bestämmelserna i detta direktiv. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

De skall tillämpa dessa bestämmelser från den 31 december 1992.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till bestämmelser i nationella författningar som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 14

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Luxemburg den 14 juni 1989.

På rådets vägnar

P. SOLBES

Ordförande

(1) EGT nr C 29, 3.2.1988, s. 1; EGT nr C 214, 16.8.1988, s. 23.

(2) EGT nr C 326, 19.12.1988, s. 143; EGT nr C 158, 26.6.1989.

(3) EGT nr C 337, 31.12.1988, s. 30.

(4) EGT nr L 109, 26.4.1983, s. 8.

(5) EGT nr L 81, 26.3.1988, s. 75.

(6) EGT nr L 77, 26.3.1973, s. 29.

BILAGA 1

GRUNDLÄGGANDE HÄLSO- OCH SÄKERHETSKRAV PÅ KONSTRUKTION OCH TILLVERKNING AV MASKINER

INLEDNING

1. De åligganden som slås fast i de grundläggande hälso- och säkerhetskraven skall endast gälla när den ifrågavarande risken föreligger då maskinen används under sådana betingelser som tillverkaren förutser. Kraven 1.1.2, 1.7.3 och 1.7.4 skall under alla förhållanden gälla för maskiner som omfattas av detta direktiv.

2. De grundläggande hälso- och säkerhetskrav som slås fast i detta direktiv är tvingande. Det kan dock, på grund av den tekniska utvecklingsnivå som råder vid det aktuella tillfället, vara omöjligt att uppfylla de mål som anges i kraven. Under sådana omständigheter skall maskinen så långt möjligt konstrueras och tillverkas för att närma sig dessa mål.

1. GRUNDLÄGGANDE HÄLSO-OCH SÄKERHETSKRAV

1.1. Allmänt

1.1.1. Definitioner

I detta direktiv avses med

1. riskområde, varje område inom och/eller omkring en maskin som medför risk för en utsatt persons hälsa eller säkerhet,

2. utsatt person, en person som helt eller delvis befinner sig inom ett riskområde, och

3. operatör, en eller flera personer som har till uppgift att installera, använda, ställa in, underhålla, rengöra, reparera eller transportera maskiner.

1.1.2. Principer för integration av säkerheten

a) Maskiner skall vara utförda så att de kan fungera på avsett vis, samt så att de kan ställas in och underhållas utan att medföra fara för personer som utför dessa uppgifter, när de utförs under sådana omständigheter som kan förutses av tillverkaren.

Syftet med åtgärder som vidtas skall vara att undanröja alla olycksrisker under maskinens förväntade livslängd, i vilken ingår sammansättnings- och nedmonteringsfaserna, även om olycksriskerna uppstår till följd av onormala situationer som kan förutses.

b) Vid valet av lämpligaste metoder skall tillverkaren tillämpa följande principer, i nedan angiven ordning:

- Risker skall så långt möjligt undanröjas eller minskas (säkerheten integreras redan på konstruktions- och tillverkningsstadierna).

- Nödvändiga skyddsåtgärder skall vidtas för sådana risker som inte kan undanröjas.

- Tillverkaren skall informera om kvarstående risker som beror på brister i de skyddsåtgärder som vidtagits, ange om särskild utbildning krävs samt om personlig skyddsutrustning behöver tillhandahållas och, i så fall, specificera denna.

c) Vid konstruktion och tillverkning av maskiner, samt utarbetande av bruksanvisningar för dessa, skall tillverkaren inte bara ta hänsyn till normal användning av maskinerna, utan även sådan annan användning som skäligen kan befaras.

Maskinen skall vara utförd så att onormal användning förhindras om sådan användning ger upphov till risker. I förekommande fall skall anvisningarna uppmärksamma användaren på hur maskinen inte får användas, eftersom sådana användningssätt erfarenhetsmässigt kan tänkas uppkomma.

d) Obehag, trötthet och psykisk stress som användaren utsätts för under avsedda användningsförhållanden skall reduceras till ett minimum, med hänsyn tagen till ergonomiska principer.

e) Vid konstruktion och tillverkning av maskiner skall tillverkaren ta hänsyn till de begränsningar som operatören utsätts för på grund av nödvändigt eller förutsebart bruk av personlig skyddsutrustning (t.ex. skor, handskar osv.).

f) Tillsammans med maskiner skall levereras all sådan specialutrustning och specialtillbehör som krävs för att möjliggöra inställning, underhåll och användning utan risk.

1.1.3. Material och produkter

De material som används för att tillverka maskiner liksom produkter som används eller framställs vid användningen av maskiner får inte medföra fara för utsatta personers säkerhet eller hälsa.

I synnerhet när vätskor eller gaser används skall maskinen vara konstruerad och tillverkad så att den kan användas utan risk i samband med påfyllning, användning, uppsamling eller tömning.

1.1.4. Belysning

Tillverkaren skall förse maskinen med inbyggd belysning som är lämplig för det avsedda arbetet om avsaknaden av sådan sannolikt kan innebära en risk trots att den omgivande belysningen är av normal styrka.

Tillverkaren skall se till att den belysning som tillhandahålls inte ger upphov till områden med skuggor som kan orsaka obehag, inte ger irriterande bländningseffekter och inte orsakar farliga stroboskopiska effekter.

Invändiga delar som kräver täta kontroller, samt områden där justering och underhåll utförs, skall förses med lämplig belysning.

1.1.5. Konstruktion av maskiner i syfte att underlätta hanteringen

Maskiner eller i dessa ingående delar skall

- kunna hanteras på ett säkert sätt,

- förpackas eller konstrueras så att de kan förvaras säkert och utan att ta skada (t.ex. med avseende på stabilitet, speciella stöd osv.).

Om maskinens eller dess ingående delars vikt, storlek eller utformning gör det omöjligt att förflytta den eller dem för hand skall maskinen eller dess ingående delar

- förses med fästanordningar för lyftutrustning,

- konstrueras så att de kan förses med sådana anordningar (t.ex. gängade hål), eller

- utformas så att lyftutrustning av standardtyp lätt kan användas.

Om maskinen eller någon av dess ingående delar skall flyttas för hand skall den:

- kunna flyttas lätt, eller

- förses med anordningar för att kunna lyftas (t.ex. handtag e.d.) och flyttas helt säkert.

Speciella åtgärder skall vidtas för hantering även av lätta verktyg och/eller maskindelar som kan vara farliga (på grund av sin form, ingående material osv.).

1.2. Manöverdon

1.2.1. Styrsystems säkerhet och tillförlitlighet

Styrsystem skall vara konstruerade och tillverkade på så sätt att de är säkra och tillförlitliga, så att farliga situationer inte uppstår. Framför allt skall de vara konstruerade och tillverkade så att

- de kan tåla de påfrestningar som härrör från normal användning och yttre faktorer, och

- fel i logik inte leder till farliga situationer.

1.2.2. Manöverdon

Manöverdon skall vara

- klart synliga och identifierbara samt, vid behov, markerade på lämpligt sätt,

- placerade så att maskinen kan användas säkert, utan tveksamhet, tidsspillan eller risk för missförstånd,

- konstruerade så att manöverdonets rörelse överensstämmer med dess verkan,

- placerade utanför riskområden, med undantag för vissa manöverdon, där så krävs, t.ex. nödstoppdon eller programmeringskonsoler för robotar,

- placerade så att användningen av dem inte ger upphov till ytterligare risker,

- konstruerade eller skyddade så att avsedd verkan, om denna kan innebära risk, inte kan uppträda utan avsiktlig påverkan,

- utförda så att de tål förutsebara påfrestningar, varvid nödstoppsanordningar som sannolikt kan utsättas för avsevärda påfrestningar skall beaktas särskilt.

När ett manöverdon är konstruerat och tillverkat för att utföra flera olika funktioner, dvs. när dess funktion inte är entydig (t.ex. tangentbord) skall den begärda funktionen visas tydligt och, om så är nödvändigt, kräva bekräftelse.

Manöverdon skall vara utformade med beaktande av ergonomiska principer och på sådant sätt att deras placering, rörelse och manövermotstånd är förenliga med det arbete som skall utföras. Hänsyn skall tas till begränsningar som orsakas av nödvändig eller förutsebar användning av personlig skyddsutrustning (t.ex. skor, handskar m. m.).

Maskiner skall vara försedda med sådana indikeringsanordningar (visarinstrument, signaler e.d.) som krävs för säker användning. Operatören skall kunna läsa av anordningarna från manöverplatsen.

Det skall vara möjligt för operatören att från den huvudsakliga manöverplatsen kunna se till att inga utsatta personer befinner sig inom riskområdena.

Om detta inte är möjligt skall styrsystemet vara konstruerat och utformat så att en ljudsignal och/eller optisk varningssignal ges strax innan maskinen startar. Utsatta personer måste då ha tid och möjlighet att snabbt vidta åtgärder för att förhindra att maskinen sätter igång.

1.2.3. Start

Maskiner skall kunna startas endast genom avsiktlig påverkan på ett för detta ändamål särskilt avsett manöverdon.

Samma krav gäller

- vid återstart av maskiner efter stopp, oavsett orsaken därtill, och

- vid avsevärd förändring av driftförhållandena (t.ex. hastighet, tryck osv.), såvida inte sådan återstart eller ändring av driftförhållandena kan ske utan risk för utsatta personer.

Detta grundläggande krav gäller inte vid återstart av maskiner eller ändring av driftförhållanden till följd av den normala sekvensen under en automatisk cykel.

När en maskin har flera startanordningar och operatörerna sålunda kan utsätta varandra för fara skall sådana risker undanröjas genom att maskinen förses med ytterligare anordningar (t.ex. acceptdon eller väljare som gör det omöjligt att aktivera mer än en del av startmekanismen samtidigt).

En automatiserad anläggning i automatisk drift skall lätt kunna återstartas efter ett stopp när säkerhetsvillkoren är uppfyllda.

1.2.4. Stoppanordningar

Normalt stopp

Alla maskiner skall vara försedda med ett manöverdon som gör det möjligt att på ett säkert sätt stoppa maskinen fullständigt.

Varje arbetsstation skall vara försedd ett manöverdon som gör det möjligt att, beroende på typen av risk, stoppa några eller samtliga rörliga delar i maskinen så att denna blir säker. Maskinens stoppdon skall vara överordnat dess startdon.

När maskinen eller dess farliga delar har stoppat skall kraftförsörjningen till de berörda drivorganen vara bruten.

Nödstopp

Alla maskiner skall vara försedda med en eller flera nödstoppsanordningar som gör det möjligt att avvärja överhängande fara eller fara som redan uppstått. Detta krav gäller dock ej för

- maskiner, i vilka en nödstoppsanordning inte skulle minska risken, antingen beroende på att den inte skulle förkorta stopptiden eller beroende på att anordningen skulle göra det omöjligt att vidta de särskilda åtgärder som den aktuella risken kräver, samt

- handhållna bärbara maskiner och handstyrda maskiner.

Nödstoppsanordningen skall

- ha klart identifierbara, klart synliga och lättåtkomliga manöverdon,

- stoppa det farliga förloppet så snabbt som möjligt, utan att därmed ge upphov till ytterligare risk, och

- vid behov utlösa eller möjliggöra utlösning av vissa rörelser av skyddskaraktär.

Manöverdonet för nödstopp skall förbli i påverkat läge och kunna återställas endast genom en för ändamålet lämplig åtgärd. Återställande av manöverdonet får inte sätta igång maskinen på nytt, utan skall endast möjliggöra återstart. Manöverdonet för nödstopp får inte utlösa stoppfunktionen innan det är i påverkat läge.

Sammansatta installationer

Tillverkaren skall se till att maskiner eller maskindelar som är konstruerade för att arbeta tillsammans är konstruerade och utförda så att stoppdon, inklusive nödstopp, inte bara kan stoppa själva maskinen, utan även all utrustning före eller efter denna, om fortsatt drift av sådan utrustning kan vara farlig.

1.2.5. Val av styrsätt

Det styrsätt som valts skall vara överordnat alla andra styrsystem, förutom nödstoppet.

Om en maskin har konstruerats och byggts för att kunna användas enligt flera styr- eller driftsätt med olika säkerhetsnivåer (för att möjliggöra t.ex. inställning, underhåll, kontroll e.d.) skall den vara försedd med en väljare för styrsätt som kan låsas i de olika lägena. Varje läge på väljaren får endast motsvara ett drift- eller styrsätt.

Väljaren kan ersättas av annan valmetod som gör det möjligt att begränsa användningen av vissa maskinfunktioner till särskilda operatörskategorier (t.ex. tillträdeskoder för vissa numeriskt styrda funktioner e.d.).

Om maskinen för vissa arbeten måste kunna användas med skyddsanordningarna satta ur funktion skall väljaren för styrsätt samtidigt

- omöjliggöra automatiskt styrsätt,

- tillåta rörelser endast genom hålldonsmanövrering,

- tillåta drift av farliga rörliga delar endast under skärpta säkerhetsförhållanden (t.ex. sänkt hastighet, reducerad kraft, steg för steg eller annan lämplig säkerhetsåtgärd) och utan sådana risker som uppstår till följd av sekvensiella förlopp, och

- förhindra rörelse som sannolikt medför fara genom avsiktlig eller oavsiktlig påverkan på givare i maskinens inre.

Vidare skall operatören från det ställe där han utför arbete kunna styra driften av de delar han arbetar med.

1.2.6. Fel i kraftförsörjningen

Avbrott, återställning efter avbrott eller variationer i kraftförsörjningen till maskinen får inte leda till farliga situationer.

Särskilt skall följande beaktas:

- Maskinen får inte starta oväntat.

- Maskinen får inte vara förhindrad att stoppa om stoppkommando har givits.

- Ingen rörlig del i maskinen eller del som hålls av maskinen får falla eller kastas ut.

- Automatiskt eller manuellt stopp av någon av de rörliga delarna får ej förhindras.

- Skyddsanordningarna måste förbli fullständigt effektiva.

1.2.7. Fel i styrkretsen

Ett fel i styrkretsens logik, liksom fel eller skador på styrkretsen, får inte leda till farliga situationer:

Särskilt skall följande beaktas:

- Maskinen får inte starta oväntat.

- Maskinen får inte vara förhindrad att stoppa om stoppkommando har givits.

- Ingen rörlig del i maskinen eller del som hålls av maskinen får falla eller kastas ut.

- Automatiskt eller manuellt stopp av någon av de rörliga delarna får inte förhindras.

- Skyddsanordningarna måste förbli fullständigt effektiva.

1.2.8. Programvara

Den interaktiva programvaran för kommunikation mellan operatören och maskinens manöver- eller styrsystem skall vara användarvänlig.

1.3. Skydd mot mekaniska risker

1.3.1. Stabilitet

Maskiner, komponenter och tillbehör till dessa skall vara konstruerade och tillverkade så att de är tillräckligt stabila för användning under förutsebara driftförhållanden (om så är nödvändigt skall hänsyn tas till klimatförhållanden), utan risk för att de skall tippa eller falla eller komma i oväntad rörelse.

Om formen på själva maskinen eller den avsedda installationen inte erbjuder tillräcklig stabilitet skall lämpliga förankringsanordningar finnas och beskrivas i bruksanvisningen.

1.3.2. Risk för brott under drift

De olika delarna i en maskin och dess förbindningar skall tåla den påfrestning de utsätts för när de används på det vis som tillverkaren förutsett.

De ingående materialens hållbarhet skall vara tillräcklig med hänsyn till förhållandena på den arbetsplats som förutses av tillverkaren, i synnerhet vad avser utmattning, åldring, korrosion och nötning.

Tillverkaren skall i bruksanvisningen ange vilken typ av kontroll och underhåll som krävs av säkerhetsskäl samt hur ofta detta skall utföras. Tillverkaren skall, i förekommande fall, ange vilka delar som är utsatta för slitage samt ange kriterier för utbyte.

När risk för brott eller sönderfall kvarstår, trots de åtgärder som vidtagits (t.ex. med slipskivor) skall rörliga delar vara monterade och belägna så att brottstycken inte sprids vid brott.

Såväl styva som böjliga rör som leder vätskor eller gaser, i synnerhet under högt tryck, skall tåla förutsedda inre och yttre påfrestningar och vara ordentligt fästade och/eller skyddade mot alla slag av yttre påfrestning och påkänning. Åtgärder skall vidtas för att säkerställa att eventuellt brott inte ger upphov till risker (plötslig rörelse, högtrycksstråle m.m.).

När det material som skall bearbetas matas fram till verktyget automatiskt skall följande villkor vara uppfyllda för att undvika risker för utsatta personer (t.ex. brott på verktyg):

- När arbetsstycket kommer i kontakt med verktyget skall detta ha uppnått normala driftförhållanden.

- När verktyget startar och/eller stannar (avsiktligt eller oavsiktligt) skall matningsrörelsen och verktygets rörelse vara samordnade.

1.3.3. Risker orsakade av fallande eller utkastade föremål

Åtgärder skall vidtas för att förhindra att fallande eller utkastade föremål (t.ex. arbetsstycken, verktyg, spån, brottstycken, avfall mm). ger upphov till risker.

1.3.4. Risker i samband med ytor, kanter eller vinklar

Så långt möjligt, med hänsyn till funktionen, skall maskinens tillgängliga delar vara fria från vassa kanter, skarpa vinklar och ojämna ytor som sannolikt kan orsaka skada.

1.3.5. Risker med kombinerade maskiner

När maskinen är avsedd för att utföra flera olika operationer och arbetsstycket avlägsnas manuellt mellan de olika operationerna (kombinerad maskin) skall den vara konstruerad och tillverkad så att de ingående delmaskinerna kan användas var för sig, utan att övriga delar utgör en fara eller risk för utsatta personer.

Det skall därför vara möjligt att starta och stoppa eventuella oskyddade delmaskiner var för sig.

1.3.6. Risker i samband med variationer av verktygets rotationshastighet

När maskinen är konstruerad för att utföra arbeten under olika förhållanden (t.ex. olika hastigheter eller slag av kraftförsörjning) skall den vara konstruerad och utformad så att förhållandena kan väljas och ställas in på ett säkert och tillförlitligt sätt.

1.3.7. Förhindrande av risker i samband med rörliga delar

Maskiners rörliga delar skall vara konstruerade, utförda och placerade så att risker undviks eller, i de fall då risker ändå finns, vara försedda med skydd eller skyddsanordningar så att all risk för kontakt som kan leda till olyckor förhindras.

1.3.8. Val av skydd mot risker i samband med rörliga delar

Skydd eller skyddsanordningar som används för att skydda mot risker som kan uppträda i samband med rörliga delar skall väljas utifrån riskens karaktär. Följande riktlinjer skall tillämpas som hjälp vid valet:

A. Rörliga transmissionsdelar

Skydd som är avsedda att skydda utsatta personer mot risker med rörliga transmissionsdelar (t.ex. remskivor, remmar, kugghjul, drev med kuggstänger, axlar osv.) skall

- vara fasta och uppfylla kraven i 1.4.1 och 1.4.2.1, eller

- vara öppningsbara och uppfylla kraven i 1.4.1 och 1.4.2.2.A.

Öppningsbara skydd bör användas när det kan förutses att tillträde till delarna kommer att behövas ofta.

B. Rörliga delar som direkt ingår i processen

Skydd eller skyddsanordningar som är avsedda att skydda utsatta personer mot risker i samband med sådana rörliga delar som ingår i själva arbetsprocessen (t.ex. skärverktyg, rörliga delar i pressar, cylindrar, delar under bearbetning) skall vara av följande slag:

- Där så är möjligt: fasta skydd som skall uppfylla kraven i 1.4.1 och 1.4.2.1.

- Där fasta skydd inte är möjliga: öppningsbara skydd, som skall uppfylla kraven i 1.4.1 och 1.4.2.2.B, eller skyddsanordningar av typen avkänningsanordningar (t.ex. beröringsfria hinder, kontaktmattor), avståndshållande skyddsanordningar (t.ex. tvåhandsmanöverdon), eller skyddsanordningar som automatiskt skall förhindra att hela eller en del av operatörens kropp kommer in i riskområdet, i enlighet med kraven i 1.4.1 och 1.4.3.

Om vissa rörliga delar som är direkt engagerade i processen dock inte kan göras helt eller delvis oåtkomliga under drift, på grund av att vissa operationer kräver ingrepp strax intill från operatörens sida, skall dessa delar, där så är tekniskt möjligt, förses med

- fasta skydd, i enlighet med kraven i 1.4.1 och 1.4.2.1, som förhindrar tillträde till de delar som inte ingår i arbetsprocessen, och

- inställbara skydd, i enlighet med kraven i 1.4.1 och 1.4.2.3, som tillåter tillträde endast till de områden av de rörliga delarna som är absolut nödvändiga för att utföra arbetet.

1.4. Krav på egenskaper hos skydd och skyddsanordningar

1.4.1. Allmänna krav

Skydd och skyddsanordningar skall

- ha kraftig och stadig konstruktion,

- inte ge upphov till ytterligare risker,

- inte lätt kunna kringgås eller sättas ur funktion,

- placeras på tillräckligt avstånd från riskområdet,

- i minsta möjliga mån begränsa överblicken över produktionsprocessen, och

- möjliggöra att nödvändiga arbeten kan utföras för installation och/eller utbyte av verktyg samt för underhåll, samtidigt som de förhindrar tillträde till andra områden än de där arbetet skall utföras, om möjligt utan att skyddet eller skyddsanordningen behöver demonteras.

1.4.2. Speciella krav för skydd

1.4.2.1. Fasta skydd

Fasta skydd skall vara ordentligt fästade.

De skall vara fästade så att de inte kan öppnas utan verktyg.

Där så är möjligt skall skydden inte kunna förbli på plats utan att vara fästade.

1.4.2.2. Öppningsbara skydd

A. Öppningsbara skydd av typ A skall

- så långt möjligt förbli fästade vid maskinen när de är öppna, och

- vara försedda med en förregling som förhindrar att rörliga delar startar så länge de är åtkomliga och som ger stoppsignal när skydden inte är stängda.

B. Öppningsbara skydd av typ B skall vara konstruerade och inkopplade i styrsystemet så att

- rörliga delar inte kan starta när de kan nås av operatören,

- utsatta personer inte kan nå rörliga delar när dessa har startat,

- de kan ställas in endast genom avsiktlig påverkan, t.ex. med ett verktyg, en nyckel e.d.,

- avsaknad av eller fel på någon av komponenterna stoppar rörliga delar eller förhindrar att de startar, och

- skydd mot risk för utkast är säkerställt med hjälp av lämpligt hinder.

1.4.2.3. Inställbara skydd som begränsar åtkomlighet

Inställbara skydd som begränsar åtkomlighet till andra rörliga delar än vad som är absolut nödvändigt för arbetet skall

- kunna ställas in manuellt eller automatiskt, beroende på typen av arbete,

- lätt kunna ställas in utan verktyg, och

- så långt möjligt minska risken för utkast.

1.4.3. Speciella krav för skyddsanordningar

Skyddsanordningar skall vara konstruerade och integrerade i styrsystemet så att

- rörliga delar inte kan starta när de kan nås av operatören,

- utsatta personer inte kan nå rörliga delar när dessa har startat,

- de kan ställas in endast genom avsiktlig påverkan, t.ex. med ett verktyg, en nyckel e.d., och

- avsaknad av eller fel på någon av komponenterna stoppar rörliga delar eller förhindrar att de startar.

1.5. Skydd mot andra risker

1.5.1. Elektrisk matning

Maskiner som är elektriskt matade skall vara konstruerade, tillverkade och utrustade så att alla risker av elektrisk natur förebyggs eller kan förebyggas.

De speciella regler som gäller för elektrisk utrustning för användning inom vissa spänningsgränser skall gälla för maskiner som används inom dessa spänningstal.

1.5.2. Statisk elektricitet

Maskiner skall vara konstruerade och tillverkade så att uppkomst av potentiellt farliga elektrostatiska laddningar förhindras eller begränsas, och/eller vara försedda med ett urladdningssystem.

1.5.3. Kraftförsörjning med annat än elektricitet

När maskiner drivs med annan kraft än elektricitet (t.ex. hydraulisk, pneumatisk eller termisk energi) skall maskinen vara konstruerad, tillverkad och utrustad så att alla potentiella risker i samband med dessa energislag undviks.

1.5.4. Monteringsfel

Risk för fel som kan begås vid montering eller återmontering av vissa delar och som kan ge upphov till risk skall helt undanröjas genom delarnas konstruktion eller, om detta inte är möjligt, genom att information anbringas på själva delarna och/eller deras höljen. Samma information skall ges på rörliga delar och/eller deras höljen när rörelsens riktning måste vara känd för att en risk skall kunna undvikas. Annan eventuellt nödvändig information skall lämnas i bruksanvisningen.

Om felaktiga anslutningar kan ge upphov till risk skall oriktiga ledningsanslutningar, inklusive elektriska ledare, undanröjas genom konstruktionen eller, om detta inte är möjligt, genom att information anbringas på rör, kablar osv. och/eller anslutningar.

1.5.5. Extrema temperaturer

Åtgärder skall vidtas för att undanröja risk för skador till följd av kontakt med eller närhet till maskindelar eller material vid hög eller mycket låg temperatur.

Risken för att hett eller mycket kallt material kastas ut skall bedömas. Om sådan risk finns skall nödvändiga åtgärder vidtas för att förhindra den eller, om det inte är tekniskt möjligt, göra den ofarlig.

1.5.6. Brand

Maskiner skall vara konstruerade och tillverkade för att undvika risk för brand eller överhettning som orsakas av maskinen själv eller av gaser, vätskor, damm, ånga eller andra ämnen som maskinen framställer eller använder.

1.5.7. Explosion

Maskiner skall vara konstruerade och tillverkade för att undvika explosionsrisk som orsakas av maskinen själv eller av gaser, vätskor, damm, ånga eller andra ämnen som maskinen framställer eller använder.

För detta ändamål skall tillverkaren vidta åtgärder för att

- undvika farliga koncentrationer av ämnen,

- förhindra antändning av potentiellt explosiv atmosfär, och

- minimera explosioner som kan uppkomma, så att dessa inte utsätter omgivningen för fara.

Samma förebyggande åtgärder skall vidtas om tillverkaren förutser användning av maskinen i en potentiellt explosiv atmosfär.

Elektrisk utrustning som ingår i en maskin skall med avseende på risker orsakade av explosion uppfylla kraven i gällande särdirektiv.

1.5.8. Buller

Maskiner skall vara konstruerade och tillverkade så att risker till följd av utsläpp av luftburet buller minskas till lägsta möjliga nivå, med hänsyn till tekniska framsteg och tillgång till anordningar för att reducera buller, framförallt vid källan.

1.5.9. Vibrationer

Maskiner skall vara konstruerade och tillverkade så att risker till följd av vibrationer som orsakas av maskinen minskas till lägsta möjliga nivå, med hänsyn till tekniska framsteg och tillgång till anordningar för att reducera vibrationer, framförallt vid källan.

1.5.10. Strålning

Maskiner ska vara konstruerade och tillverkade så att eventuella utsläpp av strålning begränsas så långt möjligt med hänsyn till upprätthållande av driften, samt så att effekter på utsatta personer elimineras eller minskas till ofarliga nivåer.

1.5.11. Yttre strålning

Maskiner skall vara konstruerade och tillverkade så att yttre strålning inte stör driften.

1.5.12. Laserutrustning

När laserutrustning används bör följande föreskrifter beaktas:

- Laserutrustning i maskiner skall vara konstruerad och tillverkad så att oavsiktlig strålning förhindras.

- Laserutrustning i maskiner skall vara skyddad så att direktstrålning, strålning framkallad av reflektion eller spridning och sekundär strålning inte skadar hälsan.

- Optisk utrustning för observation eller inställning av laserutrustning i maskiner skall vara av sådant slag att laserstrålarna inte ger upphov till hälsorisker.

1.5.13. Utsläpp av damm, gaser m.m.

Maskiner skall vara konstruerade, tillverkade och/eller utrustade på sådant sätt att risker orsakade av gaser, vätskor, damm, ånga och andra avfallsmaterial som maskinen framställer kan undvikas.

Om risk finns skall maskinen vara utrustad så att dessa ämnen kan inneslutas och/eller bortföras.

Om maskinen inte är inbyggd vid normal drift skall anordningar för inneslutning och/eller bortförande vara placerade så nära källan för utsläppet som möjligt.

1.6. Underhåll

1.6.1. Underhåll av maskiner

Inställnings-, smörjnings- och underhållsställen skall vara placerade utanför riskområden. Det skall vara möjligt att utföra inställning, underhåll, reparationer, rengöring och service när maskinen står stilla.

Om ett eller flera av ovanstående villkor inte kan uppfyllas av tekniska skäl skall dessa arbeten kunna utföras utan risk (se 1.2.5).

Tillverkaren skall förse automatiserade maskiner och andra maskiner, där så är nödvändigt, med anslutningspunkter för diagnostisk felsökningsutrustning.

Automatiserade maskindelar som måste bytas ofta, t.ex. på grund av ändring av tillverkningen, benägenhet för slitage eller sannolik risk för försämring till följd av missöde, skall lätt och säkert kunna avlägsnas och bytas ut. Tillträdesmöjligheten till delarna skall vara sådan att dessa uppgifter kan utföras med de nödvändiga tekniska hjälpmedlen (verktyg, mätinstrument osv.) i enlighet med arbetsmetod som anges av tillverkaren.

1.6.2. Tillträde till manöverplats och serviceställen

Tillverkaren skall förse maskinen med tillträdesvägar (trappor, stegar, bryggor osv.) för att tillåta tillträde till alla områden som används för produktion, inställning och underhållsarbeten.

Delar av maskinen där personer kan förväntas röra sig eller vistas skall vara konstruerade och tillverkade för att undvika fall.

1.6.3. Frånkoppling av kraftkällor

Alla maskiner skall vara försedda med anordningar för frånkoppling av alla kraftkällor. Dessa anordningar skall vara klart identifierade. De skall kunna låsas om återinkoppling kan medföra fara för utsatta personer. För maskiner som matas med elektricitet via en stickpropp som kan anslutas till ett elnät räcker det att man kan dra ur stickproppen.

Frånkopplingsdonet skall kunna låsas även då operatören inte har möjlighet att kontrollera att krafttillförseln fortfarande är bruten från någon av de platser till vilka han har tillträde.

När krafttillförseln brutits skall det vara möjligt att utan risk för utsatta personer på normalt vis avlasta all energi som kvarstår eller som ackumulerats i maskinens kretsar.

Undantagna från ovanstående krav är vissa kretsar som kan förbli anslutna till sina kraftkällor, t.ex. för att hålla delar på plats, skydda information, lysa upp interiörer osv. I dessa fall skall särskilda åtgärder vidtas för att garantera operatörens säkerhet.

1.6.4. Ingrepp från operatörens sida

Maskiner skall vara konstruerade, tillverkade och utrustade så att behovet av ingrepp från operatörens sida är begränsat.

Om sådana ingrepp inte kan undvikas skall de kunna utföras lätt och säkert.

1.7. Information och varning

1.7.0. Informationsanordningar

Den information som krävs för att styra maskinen skall vara entydig och lättbegriplig.

Den får dock inte vara så omfattande att den överbelastar operatören.

1.7.1. Varningsanordningar

Om maskiner är utrustade med varningsanordningar (t.ex. signaler e. d.) skall dessa vara entydiga och lätta att uppfatta.

Operatören skall alltid ha möjlighet att kontrollera att varningssignalerna fungerar.

Kraven i de särdirektiv som avser färger och säkerhetssignaler skall uppfyllas.

1.7.2. Varning för resterande risker

Om risker kvarstår, trots alla vidtagna åtgärder, eller i händelse av tänkbara risker som inte är uppenbara (t.ex. elskåp, radioaktiva källor, läckage från hydraulkretsar, risk i område som inte kan överblickas osv.) skall tillverkaren varna för detta.

Sådana varningar skall helst vara i form av lättbegripliga symboler och/eller ges på något av språken i det land där maskinen skall användas samt, på begäran, även på de språk som förstås av operatörerna.

1.7.3. Märkning

Alla maskiner skall vara försedda med fullt läsbar och varaktig märkning som innehåller minst följande uppgifter:

- Tillverkarens namn och adress.

- EG-märke med angivande av tillverkningsår (se bilaga 3).

- Serie- eller typbeteckning.

- Eventuellt serienummer.

Om maskinen är tillverkad för användning i potentiellt explosiva atmosfärer skall detta också anges på maskinen.

Maskinen skall dessutom förses med all information som är relevant för maskintypen i fråga och som behövs för att den skall kunna användas på ett säkert sätt (t.ex. maximal hastighet för vissa roterande delar, maximal diameter på verktyg som skall monteras, vikt osv.).

1.7.4. Anvisningar

a) Alla maskiner ska åtföljas av anvisningar som innehåller minst följande information:

- En upprepning av de uppgifter som maskinen är märkt med (se 1.7.3), samt eventuell annan relevant information för att underlätta underhåll (t.ex. adress till importören, reparatörer osv.).

- Förutsedd användning av maskinen, enligt definition i 1.1.2 c.

- Arbetsstation(er) som sannolikt bemannas av operatörer.

- Säkerhetsanvisningar för:

- idrifttagande,

- användning,

- hantering, med angivande av maskinens och de ingående delarnas massa om dessa regelbundet kommer att transporteras separat,

- installation,

- montering, demontering,

- inställning,

- underhåll (service och reparationer), samt

- vid behov, utbildningsinstruktioner.

Bruksanvisningen skall, om så är nödvändigt, ange på vilka sätt maskinen inte bör användas.

b) Bruksanvisningen skall avfattas av tillverkaren eller av den som representerar honom i gemenskapen på något av språken i det land där maskinen skall användas, samt helst även på något annat av gemenskapens språk, t.ex. språket i det land där tillverkaren eller den som representerar honom är etablerad. Ett undantag från detta krav är att underhållsinstruktioner, avsedda att användas av specialiserad personal som ofta anlitas av tillverkaren eller den som representerar honom kan avfattas på endast ett av gemenskapens officiella språk.

c) Bruksanvisningen skall innehålla sådana ritningar och diagram som är nödvändiga för idrifttagande, underhåll, kontroll, funktionskontroll och, i förekommande fall, reparation av maskinen, samt alla övriga värdefulla upplysningar, i synnerhet med avseende på säkerhet.

d) Litteratur om maskinen som finns till försäljning får inte motsäga bruksanvisningen vad gäller säkerhetsaspekterna. Sådan litteratur skall ge information om utsläpp av luftburet buller enligt f) samt, för handhållna eller handstyrda maskiner, information om vibrationer enligt 2.2.

e) Bruksanvisningen skall, vid behov, ange de krav som gäller vid installation och montering för att minska buller eller vibrationer (t.ex. användning av dämpare, fundamentets typ och massa osv.).

f ) Bruksanvisningen skall ge följande information om utsläpp av luftburet buller från maskinen, antingen det faktiska värdet eller ett värde som baseras på mätningar utförda på identiska maskiner:

- Ekvivalent kontinuerlig A-vägd ljudtrycksnivå vid arbetsstationerna, om detta överstiger 70 dB(A). Om nivån inte överstiger 70 dB(A) skall detta anges.

- Maximalt momentant C-vägt ljudtrycksvärde vid arbetsstationerna, om detta överstiger 63 Pa (130 dB relaterat till 20 ìPa).

- Ljudeffektnivå från maskinen, om ekvivalent kontinuerlig A-vägd ljudtrycksnivå vid arbetsstationerna överstiger 85 dB(A).

För mycket stora maskiner kan ekvivalent kontinuerlig ljudtrycksnivå på bestämda ställen omkring maskinen anges i stället för ljudeffektnivån.

Ljudnivåer skall mätas med den lämpligaste metoden för den maskinen.

Tillverkaren skall ange maskinens driftförhållanden under mätning, samt vilka mätmetoder som använts.

Om arbetsstationer inte har angetts eller inte går att ange skall ljudtrycksnivåer mätas på ett avstånd av 1 meter från maskinens yta och 1,6 meter från golvet eller tillträdesplattformen. Läge och värde för maximalt ljudtryck skall anges.

g) Om tillverkaren förutser att maskinen kommer att användas i potentiellt explosiva atmosfärer skall all nödvändig information lämnas i bruksanvisningen.

h) Vid formulering och utformning av bruksanvisningar för maskiner som även kan komma att användas av operatörer som inte yrkesmässigt arbetar med maskinerna skall hänsyn tas till den allmänna utbildningsnivån och till den insikt som sådana operatörer rimligtvis kan förväntas ha, dock utan att avkall görs på övriga ovannämnda grundläggande krav.

2. YTTERLIGARE GRUNDLÄGGANDE HÄLSO- OCH SÄKERHETSKRAV FÖR VISSA MASKINKATEGORIER

2.1. Maskiner för bearbetning och hantering av livsmedel

Förutom de grundläggande hälso- och säkerhetskrav som anges i 1 ovan skall maskiner avsedda för beredning och bearbetning av livsmedel (t.ex. tillagning, kylning, upptining, tvättning, hantering, förpackning, lagring, transport eller distribution) vara konstruerade och tillverkade så att risk för infektioner, sjukdom eller smitta undviks. Följande hygienbestämmelser skall iakttas:

a) Material som är eller avses komma i kontakt med livsmedlen skall uppfylla de villkor som anges i tillämpliga direktiv. Maskinen skall vara konstruerad och tillverkad så att dessa material kan rengöras före varje användningstillfälle.

b) Alla ytor och fogar skall vara släta och får inte ha några upphöjningar eller sprickor där organiskt material kan fastna.

c) Hopfogningar skall vara utförda så att utstående delar, kanter och försänkningar görs så små som möjligt. De bör företrädesvis utföras med svetsning eller kontinuerlig sammanfogning. Skruvar, skruvhuvuden och nitar får inte användas, förutom då det inte kan undvikas av tekniska skäl.

d) Alla ytor som är i kontakt med livsmedel skall lätt kunnat rengöras och desinficeras, där så är möjligt efter avlägsnande av lätt demonterbara delar. Inre ytor skall ha tillräcklig rundningsradie för att tillåta noggrann rengöring.

e) Vätskor och gaser från livsmedel liksom för rengöring, desinfektion och sköljning bör utan hinder kunna tömmas ur maskinen (eventuellt i så kallat "rengöringsläge").

f) Maskiner ska vara konstruerade och tillverkade så att vätskor eller levande varelser, i synnerhet insekter, förhindras tränga in i maskinen, eller organiskt material ansamlas på ställen som inte kan rengöras (t.ex. för maskiner som inte är monterade på fötter eller hjul, genom tätning mellan maskinen och dess sockel eller genom användning av slutna enheter osv.).

g) Maskiner skall vara konstruerade och tillverkade så att inga bisubstanser (t.ex. smörjmedel e.d.) kommer i kontakt med livsmedlen. Där så krävs skall maskiner vara konstruerade och tillverkade så att det fortlöpande kan kontrolleras att detta krav efterlevs.

Anvisningar

Förutom den information som krävs enligt avsnitt 1 skall anvisningarna rekommendera produkter och metoder för rengöring, desinfektion och sköljning (inte enbart av lättåtkomliga områden, utan även för områden till vilka tillträde är omöjligt eller olämpligt, t.ex. rör som måste rengöras på platsen).

2.2. Bärbara handhållna och/eller handstyrda maskiner

Förutom de grundläggande hälso- och säkerhetskrav som anges i 1 ovan skall bärbara handhållna och/eller handstyrda maskiner uppfylla följande grundläggande hälso- och säkerhetskrav:

- Allt efter slag av maskin skall den ha en stödyta av tillräcklig storlek samt tillräckligt antal handtag och stöd av lämplig storlek som är placerade så att maskinens stabilitet säkerställs under de driftsförhållanden som förutses av tillverkaren.

- Förutom när det är tekniskt omöjligt eller där det finns separat manöverdon skall maskinen, om den har handtag som inte kan släppas utan risk, vara försedd med start- och stoppdon som är placerade så att operatören kan manövrera dem utan att släppa handtagen.

- Maskinen skall vara konstruerad och tillverkad eller utrustad så att risk för oavsiktlig igångsättning och/eller fortsatt drift efter det att operatören har släppt handtagen undanröjs. Likvärdiga åtgärder skall vidtas om detta krav inte kan uppfyllas av tekniska skäl.

- Bärbara handhållna maskiner skall vara konstruerade och tillverkade för att vid behov tillåta visuell kontroll av verktygets kontakt med det material som bearbetas.

Anvisningar

Anvisningarna skall ge följande information om vibrationer som överförs av handhållna och handstyrda maskiner:

- Det vägda effektivvärdet för acceleration som armarna utsätts för, om detta överstiger 2,5 m/s², bestämt med lämplig provningsmetod. Om accelerationen inte överstiger 2,5 m/s² skall detta anges.

Om lämplig vedertagen provningsmetod saknas skall tillverkaren ange de mätmetoder som använts och under vilka förhållanden mätningen utförts.

2.3. Maskiner för bearbetning av trä och liknande material

Förutom de grundläggande hälso- och säkerhetskrav som anges i 1 ovan skall maskiner för bearbetning av trä och maskiner för bearbetning av material med fysiska och tekniska egenskaper liknande de hos trä, t.ex. kork, ben, hårdgummi, hårdplast och andra liknande hårda material, uppfylla följande grundläggande hälso- och säkerhetskrav:

a) Maskiner skall vara konstruerade, tillverkade eller utrustade så att det arbetsstycke som bearbetas kan placeras och styras på ett säkert sätt. Om stycket hålls för hand på en arbetsbänk skall denna vara tillräckligt stabil under arbetets utförande och får inte hindra arbetsstyckets rörelse.

b) Maskiner som sannolikt kommer att användas under förhållanden där risk finns för utkast av trästycken skall vara konstruerade, tillverkade och utrustade för att hindra sådant utkast, alternativt så att utkast inte medför risk för operatören och/eller utsatta personer.

c) Maskinen skall vara försedd med automatisk broms som stoppar verktyget på tillräckligt kort tid om det finns risk för kontakt med verktyget medan det löper ut.

d) Om verktyget är inbyggt i en inte helt automatiserad maskin skall denna vara konstruerad och tillverkad så att risk för allvarlig olycksfallsskada undanröjs eller minskas, t.ex. genom användning av cylindriska kuttrar, begränsning av skärdjupet osv.

BILAGA 2

A. Innehåll i EG-försäkran om överensstämmelse(1)EG-försäkran om överensstämmelse skall innehålla följande uppgifter:

- Namn på och adress till tillverkaren eller den som representerar honom i gemenskapen(2).

- Beskrivning av maskinen(3).

- Alla relevanta bestämmelser som uppfylls av maskinen.

- I förekommande fall, anmält organs namn och adress samt nummer på intyg om EG-typkontroll.

- I förekommande fall, namn på och adress till det anmälda organ som dokumentation skickats till i enlighet med första strecksatsen i artikel 8.2 c.

- I förekommande fall, namn på och adress till det anmälda organ som har utfört verifikationen, i enlighet med andra strecksatsen i artikel 8.2 c.

- I förekommande fall, referens till harmoniserade standarder.

- De nationella tekniska standarder och specifikationer som tillämpats, i förekommande fall.

- Identifikation av person/er som har fullmakt att skriva under för tillverkaren eller för den som representerar honom.

B. Innehåll i deklaration som lämnas av tillverkaren eller av den som representerar honom i gemenskapen (artikel 4.2)

Den tillverkardeklaration som åsyftas i artikel 4.2 skall innehålla följande uppgifter.

- Namn på och adress till tillverkaren eller den som representerar honom.

- Beskrivning av maskinen eller maskindelarna.

- Meddelande om att maskinen inte får tas i drift förrän den maskin i vilken den skall ingå som en del har förklarats vara i överensstämmelse med bestämmelserna i detta direktiv.

- Identifikation av personen som undertecknat.

(1) Försäkran skall vara avfattad på samma språk som anvisningarna (se bilaga 1, punkt 1.7.4) och skall vara antingen maskinskriven eller textad med tryckbokstäver.

(2) Företagets namn och fullständiga adress. Representant för tillverkaren skall också ange namnet på och adressen till tillverkarens företag.

(3) Beskrivning av maskinen (märke, typ, serienummer osv.).

BILAGA 3

EG-MÄRKE

EG-märket består av symbolen nedan och de två sista siffrorna i det årtal då symbolen anbringades.

>Hänvisning till >

EG-märkets olika delar bör ha samma vertikala mått som inte bör vara mindre än 5 mm.

BILAGA 4

MASKINTYPER FÖR VILKA PROCEDUREN ENLIGT ARTIKEL 8.2 b OCH c SKALL TILLÄMPAS

1. Cirkelsågar (en- eller flerbladiga) avsedda att användas för bearbetning av trä och kött.

1.1. Sågar med fast verktygsläge under bearbetning och som har fast bord, där arbetsstycket matas manuellt eller med en löstagbar anordning för maskinell matning.

1.2. Sågar med fast verktygsläge under bearbetning och som har manuellt drivet fram- och återgående sågbord eller vagn.

1.3. Sågar med fast verktygsläge under bearbetning och som har en inbyggd maskinell matningsanordning för arbetsstyckena och med manuell inläggning och/eller borttagning.

1.4. Sågar med rörligt verktygsläge under bearbetning och som har en inbyggd maskinell matningsanordning med manuell inläggning och/eller borttagning.

2. Handmatade rikthyvlar för träbearbetning.

3. Planhyvlar för enkelsidig träbearbetning och med manuell inläggning och/eller borttagning.

4. Bandsågar med rörligt bord eller vagn och manuell inläggning och/eller borttagning avsedda att användas för trä eller kött.

5. Kombinerade maskiner av de slag som avses i punkterna 1 till 4 och 7 för träbearbetning.

6. Handmatade tappmaskiner med flera verktygshållare för träbearbetning.

7. Handmatade bordfräsmaskiner med vertikal spindel.

8. Motorkedjesågar.

9. Pressar, inklusive kantpressar, för kallbearbetning av metaller, med manuell inläggning och/eller borttagning och vars rörliga bearbetande delar kan ha en rörelseväg överstigande 6 mm och en hastighet överstigande 30 mm/s.

10. Formsprutmaskiner eller formpressar för plast med manuell inläggning eller borttagning.

11. Formsprutmaskiner eller formpressar för gummi med manuell inläggning eller borttagning.

12. Bultpistoler.

BILAGA 5

EG-FÖRSÄKRAN OM ÖVERENSSTÄMMELSE

1. EG-försäkran om överensstämmelse är den procedur genom vilken tillverkaren eller den som representerar honom i gemenskapen deklarerar att den maskin som släpps ut på marknaden uppfyller alla de grundläggande hälso- och säkerhetskrav som gäller för maskinen i fråga.

2. Undertecknande av EG-försäkran om överensstämmelse ger tillverkaren eller den som representerar honom i gemenskapen fullmakt att anbringa EG-märke på maskinen.

3. Innan tillverkaren eller den som representerar honom i gemenskapen utfärdar EG-försäkran om överensstämmelse skall han ha sett till och kunna garantera att nedan uppräknade dokumentation finns och förblir tillgänglig hos honom, i händelse av kontroll.

a) Teknisk tillverkningsdokumentation omfattande följande:

- En helhetsritning över maskinen samt ritningar på styrkretsarna.

- Sådana fullständiga detaljritningar med beräkningar, provningsresultat osv. som krävs för att kontrollera att maskinen uppfyller de grundläggande hälso- och säkerhetskraven.

- En förteckning över

- de grundläggande kraven i detta direktiv,

- standarder, och

- andra tekniska specifikationer som användes vid konstruktion av maskinen.

- En beskrivning av de metoder som tillämpats för att undanröja risker som maskinen medför.

- Tekniska rapporter eller intyg från ett behörigt organ eller laboratorium(1), om tillverkaren så önskar.

- Tekniska rapporter med resultat från provningar som utförts på uppdrag av tillverkaren, antingen av honom själv eller av kompetent organ eller laboratorium, om tillverkaren deklarerar överensstämmelse med en harmoniserad standard som så kräver(2).

- En kopia av anvisningarna för maskinen.

b) Vid serietillverkning skall dokumentation finnas tillgänglig som visar vilka interna åtgärder som skall vidtas för att se till att maskinen även fortsättningsvis följer bestämmelserna i detta direktiv.

Tillverkaren skall genomföra sådana undersökningar och provningar av komponenter, tillbehör eller den kompletta maskinen som krävs för att fastställa huruvida den är konstruerad och tillverkad så att den kan monteras och tas i drift utan risk.

Underlåtenhet att tillhandahålla dokumentation efter det att behörig nationell myndighet har begärt detta kan utgöra tillräcklig grund för att ifrågasätta påstående om överensstämmelse med kraven i detta direktiv.

4. a) Den dokumentation som åsyftas i punkt 3 ovan behöver inte ständigt finnas fysiskt tillgänglig, men skall kunna sammanställas och göras tillgänglig inom en tidsperiod som står i rimligt förhållande till dess betydelse. Den behöver inte innehålla detaljritningar eller annan specifik information om de komponenter som sammansätts vid tillverkningen av maskinen, såvida inte kännedom om dessa är av väsentlig betydelse för att överensstämmelse med de grundläggande säkerhetskraven skall kunna verifieras.

b) Den dokumentation som avses i punkt 3 ovan skall förvaras och finnas tillgänglig för behöriga nationella myndigheter i minst 10 år efter maskinens tillverkningsdatum eller, vid serietillverkning, den sist tillverkade enhetens tillverkningsdatum.

c) Den dokumentation som åsyftas i punkt 3 ovan skall avfattas på något av gemenskapens officiella språk, med undantag av anvisningarna för maskinen.

(1) Ett organ eller laboratorium skall anses behörigt om det uppfyller de bedömningskriterier som slagits fast i relevanta harmoniserade standarder.

BILAGA 6

EG-TYPKONTROLL

1. EG-typkontroll är den procedur genom vilken ett anmält organ försäkrar och intygar att ett exemplar av en viss maskinmodell följer de bestämmelser i detta direktiv som gäller för den.

2. Ansökan om EG-typkontroll skall lämnas in av tillverkaren eller av den som representerar honom i gemenskapen till endast ett anmält organ för ett exemplar av maskintypen.

Ansökan skall innehålla följande uppgifter:

- Namn på och adress till tillverkaren eller den som representerar honom i gemenskapen samt maskinens tillverkningsort.

- Teknisk dokumentation som omfattar

- en helhetsritning över maskinen samt ritningar på styrkretsarna,

- sådana fullständiga detaljritningar med beräkningar, provningsresultat osv. som krävs för att kontrollera att maskinen uppfyller de grundläggande hälso- och säkerhetskraven,

- en beskrivning av de metoder som tillämpats för att undanröja risker som maskinen medför, samt en förteckning över tillämpade standarder, och

- en kopia av anvisningarna, och

- vid serietillverkning, dokumentation som visar vilka interna åtgärder som skall vidtas för att se till att maskinen även fortsättningsvis följer bestämmelserna i detta direktiv.

Dokumentationen skall levereras tillsammans med en maskin som är representativ för den planerade produktionen eller, när så är mer lämpligt, uppgift om var maskinen kan inspekteras.

Den dokumentation som avses ovan behöver inte innehålla detaljritningar eller annan specifik information om de underenheter som använts vid tillverkningen av maskinen, såvida inte kännedom om dessa är av väsentlig betydelse för att överensstämmelse med de grundläggande säkerhetskraven skall kunna verifieras.

3. Det anmälda organet skall utföra EG-typkontroll enligt följande:

- Kontrollera den tekniska dokumentationen för att fastställa om denna är relevant, samt den maskin som levererats eller ställts till förfogande.

- Vid granskning av maskinen skall det anmälda organet

a) se till att den är tillverkad i enlighet med den tekniska dokumentationen och att den kan användas på ett säkert sätt under avsedda driftförhållanden,

b) kontrollera att standarder, i förekommande fall, har tillämpats korrekt, och

c) utföra relevanta undersökningar och provningar för att kontrollera att maskinen uppfyller de grundläggande hälso- och säkerhetskrav som gäller för den.

4. Om den uppvisade maskinen följer de bestämmelser som gäller för den skall det anmälda organet utfärda ett EG-typkontrollintyg som skall tillställas sökanden. Intyget skall ange resultatet av undersökningen och eventuella villkor som gäller för utfärdandet av intyget, samt åtföljas av de beskrivningar och ritningar som krävs för att identifiera det godkända exemplaret.

Kommissionen, medlemsstaterna och andra godkända organ har rätt att få en kopia av intyget samt, på begäran och med angivande av skäl, en kopia av den tekniska dokumentationen och av rapporterna från de undersökningar och provningar som utförts.

5. Tillverkaren eller den som representerar honom i gemenskapen skall underrätta det anmälda organet om eventuella ändringar, även mindre sådana, som vidtagits eller som skall vidtas på den maskinmodell som det granskade exemplaret avsåg. Det anmälda organet skall granska dessa ändringar och underrätta tillverkaren eller den som representerar honom i gemenskapen om huruvida EG-typkontrollintyget fortfarande är giltigt.

6. Organ som vägrar utfärda EG-typkontrollintyg skall informera övriga anmälda organ om detta. Ett organ som återkallar ett EG-typkontrollintyg skall underrätta den medlemsstat som anmält organet i fråga om detta. Medlemsstaten skall underrätta övriga medlemsstater och kommissionen om detta samt ange skälen för beslutet.

7. Den dokumentation och korrespondens som avser procedurer för EG-typkontroll skall avfattas på ett officiellt språk i den medlemsstat där det anmälda organet finns eller på ett språk som kan godtas av organet i fråga.

BILAGA 7

MINIMIKRAV SOM SKALL BEAKTAS AV MEDLEMSSTATERNA VID ANMÄLAN AV ORGAN

1. Organet, dess chef och den personal som ansvarar för att utföra kontrollen får inte vara samma person(er) som konstruktören, tillverkaren, leverantören eller installatören av den maskin som kontrolleras eller befullmäktigat ombud för någon av dessa. De får inte direkt eller såsom befullmäktigat ombud vara engagerade i arbetet med konstruktion, tillverkning, marknadsföring, försäljning eller underhåll av maskinen. Detta utesluter inte möjlighet till utbyte av teknisk information mellan tillverkaren och organet.

2. Organet och dess personal skall utföra kontrollen med största möjliga yrkesmässiga integritet och teknisk kompetens och skall inte stå under någon form av påtryckningar eller inflytande, i synnerhet av ekonomiskt slag som kan påverka deras omdöme eller resultatet av kontrollen, särskilt från personer eller grupper av personer med ett intresse av resultatet av kontrollen.

3. Organet skall ha nödvändig personal till sitt förfogande samt nödvändiga resurser och hjälpmedel för att korrekt kunna utföra de administrativa och tekniska uppgifter som är förknippade med kontrollen. Det skall även ha tillgång till sådan utrustning som behövs för särskild kontroll.

4. Personal som är ansvarig för kontrollen skall

- ha god teknisk utbildning och god yrkesutbildning.

- ha tillfredsställande kunskaper om kraven för den provning de utför och tillräcklig erfarenhet av sådan provning.

- kunna utarbeta de intyg, protokoll och rapporter som krävs för att bestyrka provningsresultaten.

5. Personalens opartiskhet måste vara garanterad. Deras ersättning skall inte vara avhängig av antalet utförda provningar eller resultatet av dessa.

6. Organet skall teckna ansvarsförsäkring, såvida inte staten påtar sig ansvaret i enlighet med i landet gällande lag, eller medlemsstaten själv är direkt ansvarig för provningen.

7. Organets personal skall vara ålagd tystnadsplikt med avseende på all information som de får tillgång till i samband med utförande av arbetet (förutom gentemot behörig myndighet i den stat där verksamheten bedrivs) enligt detta direktiv eller enligt bestämmelser i nationell författning som överför detta.