31989D0651

89/651/EEG: Kommissionens beslut av den 26 oktober 1989 om definitionerna av variabler och en förteckning över jordbruksprodukter att användas till undersökningarna av företagsstrukturen i jordbruket åren 1988-1997

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 391 , 30/12/1989 s. 0001 - 0041
Finsk specialutgåva Område 3 Volym 31 s. 0033
Svensk specialutgåva Område 3 Volym 31 s. 0033


KOMMISSIONENS BESLUT av den 26 oktober 1989 om definitionerna av variabler och en förteckning över jordbruksprodukter att användas till undersökningarna av företagsstrukturen i jordbruket åren 1988 1997 (89/651/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 571/88 av den 29 februari 1988 om uppläggningen av gemenskaps-undersökningar om företagsstrukturen i jordbruket åren 1988-97(1), ändrad genom förordning (EEG) nr 807/89(2), särskilt artikel 8 i denna, och

med beaktande av följande:

För att resultaten av de undersökningar av företagsstrukturen i jordbruket som fastställs i förordning (EEG) nr 571/88 skall stämma överens inom hela Europeiska ekonomiska gemen-skapen bör begreppen i förteckningen av variabler förstås och tillämpas på ett enhetligt sätt. När det är nödvändigt bör därför gemenskapsdefinitioner föreskrivas för dessa begrepp.

För att kunna jämföra undersökningsresultaten bör de definitioner och geografiska områden som använts i tidigare undersökningar av företagsstrukturen i jordbruket bibehållas när det är möjligt.

I enlighet med artikel 8.2 i förordning (EEG) nr 571/88 är definitionerna av variablerna samt regionerna och distrikten de som föreskrivs i kommissionens beslut 83/461/EEG(3), senast ändrat genom beslut 85/643/EEG(4). Varje ändring skall antas enligt förfarandet i artikel 15 i förordning (EEG) nr 571/88.

Förordning (EEG) nr 571/88 avser en period som sträcker sig från och med 1988 till och med 1997 och tillämpas på en rad gemenskapsundersökningar. En fullständig och uppdaterad förteckning bör upprättas över överenskomna gemenskaps-definitioner för de variabler som skall undersökas.

För att ge möjlighet till praktisk användning i medlemsstaterna av förteckningen över variabler och för att underlätta tolkningen av undersökningsresultaten bör dessutom definitionerna kompletteras med förklaringar och exempel.

Särskilt bör den enligt förordning (EEG) nr 571/88 statistiska definitionen av termen "jordbruksföretag" vara enhetlig i hela Europeiska ekonomiska gemenskapen, och eftersom definitionen i sig hänvisar till "jordbruksprodukter" är det följaktligen nödvändigt att anta den standardiserade förteckningen över dessa produkter.

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från Ständiga kommittén för jordbruksstatistik.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De gemenskapsdefinitioner som skall användas för de gemen-skapsundersökningar av jordbruksföretag som fastställs i förordning (EEG) nr 571/88 anges i bilaga 1 tillsammans med relevanta förklaringar och exempel.

Artikel 2

Den förteckning över jordbruksprodukter som avses i definitionen av jordbruksföretag ges i bilaga 2.

Artikel 3

Med hänsyn till de särskilda förhållanden som råder i vissa medlemssstater skall undantag från gemenskapens definitioner godkännas i enlighet med bilaga 3.

Artikel 4

Detta beslut riktas till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 26 oktober 1989.

För kommissionen

Henning CHRISTOPHERSEN

Vice ordförande

(1) EGT nr L 56, 2.3.1988, s. 1.

(2) EGT nr L 86, 31.3.1989, s. 1.

(3) EGT nr L 251, 12.9.1983, s. 100.

(4) EGT nr L 379, 31.12.1985, s. 61.

BILAGA 1

DEFINITIONER OCH FÖRKLARINGAR TILLÄMPLIGA PÅ DEN FÖRTECKNING ÖVER VARIABLER SOM SKALL ANVÄNDAS VID GEMENSKAPENS UNDERSÖKNINGAR AV FÖRETAGSSTRUKTUREN I JORDBRUKET (I = definitioner, II = förklaringar) JORDBRUKSFÖRETAG

I. En teknisk och ekonomisk enhet som har en enhetlig ledning och som framställer jordbruksprodukter.

II. 1. Ett jordbruksföretag kännetecknas således av följande:

1.1. Framställning av jordbruksprodukter

Vid denna undersökning förstås med "jordbruksprodukter" de produkter som anges i bilaga 2.

1.2. Enhetlig ledning

Ledningen får anses enhetlig även när den utförs av två eller flera personer som agerar i samförstånd.

1.3. En teknisk och ekonomisk enhet.

I allmänhet kännetecknas detta av en gemensam användning av arbetskraft och produktionsmedel.

2. Specialfall

2.1. a) När ett jordbruksföretag av skatteskäl eller andra skäl är uppdelat på två eller flera personer, eller

b) när två eller flera separata jordbruksföretag, som vart och ett tidigare har varit ett självständigt jordbruks-företag, har förenats under ledning av en och samma företagare

skall företaget behandlas som ett enda jordbruksföretag om det har en enhetlig ledning och utgör en teknisk och ekonomisk enhet.

2.2. I fall då mark förblir i den tidigare företagarens besittning när jordbruksföretaget övergår till hans efterträdare (arvinge, arrendator osv.):

Denna mark skall

a) inräknas i efterträdarens jordbruksföretag om den brukas tillsammans med företagets övriga mark och om man i allmänhet använder samma arbetskraft och produktionsmedel som för resten av jordbruksföretaget,

b) räknas in i den tidigare företagarens jordbruksföretag om den normalt brukas med det jordbruksföretagets arbetskraft och produktionsmedel.

2.3. I denna undersökning räknas följande som jordbruksföretag såvida de uppfyller ovan nämnda kriterier för definitionen av ett jordbruksföretag:

a) verksamhet med uppfödning av tjurar, galtar, baggar och bockar samt stuterier och äggkläcknings-anläggningar,

b) jordbruksföretag som tillhör forskningsinstitut, sanatorier och konvalescenthem, religiösa samfund, skolor och fängelser,

c) jordbruksföretag som utgör en del av industriföretag,

d) allmänningar bestående av betesmark, trädgårdsodling eller annan mark, under förutsättning att sådan mark brukas som ett jordbruksföretag av den berörda lokala myndigheten (t. ex. genom att mot ersättning ta emot djur för betesgång(1)).

2.4. Som jordbruksföretag i denna undersökning räknas inte

a) ridstall, tävlingsstall, galoppstall (dvs. mark som används för träning av tävlingshästar),

b) kennlar,

c) marknader, slakterier osv. (utan djuruppfödning).

2.5 En grupp av företag med framställning av en enda produkt räknas som jordbruksföretag självständiga från de associerade företagen om de huvudsakligen använder egna produktionsmedel och inte huvudsakligen förlitar sig till de anknutna företagens produktionsmedel(2).

A. JORDBRUKSFÖRETAGETS GEOGRAFISKA LÄGE

Jordbruksföretaget och alla uppgifter om det anses vara beläget i det distrikt där jordbruksföretaget har sin huvudort (A/01).

Jordbruksföretagets huvudort

Jordbruksföretagets hvuudort definieras enligt medlemsstaternas egna bestämmelser.

A/01 Distrikt

I. I denna undersökning utgörs regioner och distrikt av följande:

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

LUXEMBURG (landskod = 06)

En enda region - Luxembourg (kod = 001)

Ett enda distrikt - Luxembourg (kod = 001)

>Plats för tabell>

IRLAND (landskod = 08)

En enda region - Irland (kod = 001)

Distrikt

001. Carlow

002. Dublin

003. Kildare

004. Kilkenny

005. Laois

006. Longford

007. Louth

008. Meath

009. Offaly

010. Westmeath

011. Wexford

012. Wicklow

013. Clare

014. Cork

015. Kerry

016. Limerick

017. Tipperary North Riding

018. Tipperary South Riding

019. Waterford

020. Galway

021. Leitrim

022. Mayo

023. Roscommon

024. Sligo

025. Cavan

026. Donegal

027. Monaghan

DANMARK (landskod 09)

En enda region - Danmark (kod 001)

Distrikt

001. København, Frederiksborg, Roskilde

002. Vestsjælland

003. Storstrøm

004. Bornholm

005. Fyn

006. Sønderjylland

007. Ribe

008. Vejle

009. Ringkøbing

010. Århus

011. Viborg

012. Nordjylland

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

A/02 Mindre gynnat område

Ett område som på undersökningsdagen betecknas som mindre gynnat med stöd av artikel 3 i rådets direktiv 75/268/EEG(3), senast ändrat genom förordning (EEG) nr 797/85(4), (och, i förekommande fall, den senaste lagstiftningen), och som finns med i gemenskapens förteckning över mindre gynnade jordbruksområden enligt uppgift från medlemsstaterna vid tillämpningen av artikel 2 i direktiv 75/268/EEG.

A/02 a) Bergsområde

I. Ett område som på undersökningsdagen betecknas som bergsområde med stöd av artikel 3.3 i direktiv 75/268/EEG och som finns med i gemenskapens förteckning över mindre gynnade jordbruksområden enligt uppgift från medlemsstaterna vid tillämpningen av artikel 2 i direktiv 75/268/EEG.

B. JORDBRUKSFÖRETAGETS RÄTTSLIGA FORM OCH LEDNING

B/01 Den person som juridiskt och ekonomiskt ansvarar för jordbruksföretaget (nedan kallad företagaren).

och

B/02

I. Jordbruksföretagets företagare är den fysiska eller juridiska person i vars namn företaget drivs. Företagaren kan antingen äga, arrendera, inneha ett ärftligt arrende på lång tid, inneha nyttjanderätt eller förvalta jordbruksföretaget.

II. Företagaren får ha delegerat en del av eller hela beslutsbefogenheten till en driftledare.

Om en eller flera fysiska personer utför företagarens funktioner på ett jordbruksföretag anses endast en av dem vara företagare (t. ex. den som bär den största ekonomiska risken eller som sköter större delen av ledningen av jordbruksföretaget). Om dessa kriterier inte räcker för att bestämma en individ bör valet baseras på något annat kriterium, exempelvis ålder.

Om det gäller andelsbrukad jordbruksmark anses andelsarrendatorn som företagare.

B/01 Fysisk person

I. Här avses med en fysisk person antingen en individ eller en grupp av individer.

II. Bland andra följande är att anse som grupper av individer: äkta par, syskon, testamentstagare omnämnda i ett och samma testamente eller dödsbodelägare i ett och samma dödsbo.

B/02 Jordbruksföretagets driftledare

I. Den person som ansvarar för det berörda jordbruksföretagets normala dagliga skötsel.

II. Driftledaren är vanligtvis, men inte alltid, samma person som företagaren. Om företagaren inte samtidigt är driftledare har han utsett någon annan, exempelvis en familjemedlem, att sköta jordbruksföretaget.

Endast en person anses vara driftledare. Om fler än en person deltar i jordbruksföretagets normala dagliga skötsel anses den person som utför största delen av skötseln vara driftledare. Om skötseln fördelas lika kan åldern vara avgörande.

B/03 Driftledarens lantbruksutbildning

Endast praktisk erfarenhet

I. Erfarenhet som erhållits genom praktiskt arbete på ett jordbruksföretag.

Grundläggande utbildning

I. Alla kurser som fullgörs på en lantbruksskola eller en institution som är specialiserad på vissa ämnen (inbegripet trädgårdsodling, vinodling, skogsbruk, fiskodling, veterinärmedicin, lantbruksteknik och närliggande ämnen).

II. Fullgjord lantbrukspraktik anses som grundläggande utbildning.

Högre lantbruksutbildning

I. Varje kurs om minst två år efter obligatorisk skolutbildning(5) som fullgörs vid en lantbruksskola, ett universitet eller en annan institution för högre utbildning inom lantbruk, trädgårdsodling, vinodling, skogsbruk, fiskodling, veterinärmedicin, lantbruksteknik eller något närliggande ämne.

B/04 Redovisning av jordbruksföretagets verksamhet

I. Redovisningen måste omfatta åtminstone systematisk och regelbunden registrering av alla aktuella inkomster och utgifter med syfte att vid slutet av räkenskapsåret kunna fastställa jordbruksföretagets vinst.

II. Redovisning anses också finnas även om den inte påbörjats förrän under de tolv månader som föregick undersökningen.

Redovisningen får för driftledaren utgöra grunden för jordbruksföretagets administration; den får även användas för att upprätta balans- och resultaträkning.

Följande anses inte vara del av redovisningen:

- tillfälliga anteckningar om vissa verksamheter i pärm eller anteckningsbok,

- noteringar om inkomster och utgifter (för att beräkna lönsamheten) avseende endast en del av jordbruksföretagets verksamhet,

- uppgifter avsedda endast för skatteändamål.

C. JORDBRUKSFÖRETAGETS BRUKNINGSFORM (TYP AV BESITTNING) OCH FÖRETAGETS UPPDELNING

C/01 Utnyttjad jordbruksareal (UJA)

och

C/03

I. Den totala areal som utgör åkermark, permanent betesmark, fleråriga odlingar och köksväxter (odlad av företagaren, av arrendator eller vederlagsfritt odlad).

II. Typ av besittningsrätt - specialfall

1. Om en grupp av företag med framställning av en enda produkt behandlas som ett självständigt jordbruksföretag (se "Jordbruksföretag", punkt 2.5) hänförs hela jordbruksarealan till den person som benämns företagare (B/01/II) med uppdelning på brukningsform.

2. Samägd mark eller mark som arrenderas och brukas av flera jordbruksföretag som inte utgör en grupp av företag med framställning av en enda produkt behandlas som tillhörig den företagare som tar störst del av skötseln med uppdelning på brukningsform.

C/01 Jordbruksareal som brukas av ägaren

I. Den del av jordbruksarealen på ett undersökt jordbruksföretag som tillhör och brukas av företagaren. Hit räknad även arealer som brukas av företagaren med arrende, ärftligt arrende eller någon motsvarande form av nyttjanderätt.

II. Mark som står till en jordbruksarbetares förfogande (för egen odling) som en del av hans lön hänförs till det jordbruksföretag som tilldelar honom marken, såvida inte jordbruksarbetaren använder egna produktionsmedel.

Mark som förblir i den tidigare företagarens besittning (se "Jordbruksföretag" punkt 2.2) hänförs till det efterträdande jordbruksföretaget om marken ifråga odlas som en del av detta företag.

Betesgång på allmän betesmark räknas emellertid inte in, exempelvis på en allmänning, tillhörande en försam-ling eller ett kooperativ (mark som inte utgör en del av ett jordbruksföretag omfattas inte av denna undersökning).

C/02 Jordbruksareal som brukas av arrendator

I. Mark som arrenderas av jordbruksföretaget, i allmänhet under minst 12 månader, mot ett fast, förutfastställt arrende (kontant, som naturaförmån eller på annat sätt) och för vilken det finns ett skriftligt eller muntligt avtal.

II. Den arrenderade marken kan bestå av

- ett helt jordbruksföretag,

- enstaka skiften.

Skiften eller jordbruksföretag som arrenderas av företagaren från familjemedlemmar omfattas, om denna mark brukas som en del av det undersökta jordbruksföretaget. Även sådan mark inräknas som tillhör ett annat jordbruksföretag men som brukas av det undersökta jordbruksföretaget i utbyte mot mot ett visst antal timmars arbete, dock inte mark, ställs till jordbruksarbetarens förfogande som en form av lön(6).

Även mark som brukas av företagaren som "conacre" i Irland och Nordirland eller "11 månaders mark" då marken arrenderas under elva månader samt det nederländska begreppet "zaaiklaargehuurd land" (mark redo att besås som arrenderas på ett år) omfattas av denna rubrik.

Arrenderad mark som har blivit utarrenderad i andra hand är ej inkluderad, eftersom den marken inte hänförs till det undersökta företaget.

C/03 Jordbruksareal som andelsbrukas eller brukas under andra former

I. a) Andelsbrukad jordbruksareal

Mark (som kan utgöra ett helt jordbruksföretag) som brukas gemensamt av ägaren och andelsarrendatorn enligt ett skriftligt eller muntligt andelsbrukskontrakt. Avkastningen från den andelsbrukade marken delas mellan de två parterna enligt överenskommelse.

b) Jordbruksareal som brukas under andra former

Andra brukningsformer som inte omfattas av C/01-03 a).

II. Dessa former omfattar bland andra:

1. Mark som företagaren förfogar över på grund av

- sitt innehav av en särskild tjänst (skogvaktare, präst, lärare osv.),

- tilldelning av församlingen eller någon annan organisation, t. ex. allmän betesmark som fördelas efter areal (till skillnad från mark där alla har rätt till fri betesgång).

2. Mark som jordbruksföretaget brukar vederlagsfritt (dvs. markområden tillhöriga övergivna jordbruksföretag som brukas av det undersökta jordbruksföretaget).

3. "Colonia parziaria" - av fullständiga jordbruksföretag och individuella skiften(7).

C/04 Antal skiften som utgör den utnyttjade jordbruksarealen

I. Ett skifte är ett stycke mark som tillhör jordbruksföretaget men som är fulltständigt omgivet av mark, vatten, vägar, skog e. d. som inte tillhör jordbruksföretaget.

II. Ett skifte får bestå av ett eller flera fält som gränsar till varandra. Ett fält är ett markstycke som är beläget inom, men avskilt från de övriga fälten genom tydliga markeringar (t. ex. spår, diken, bäckar, häckar). Ett fält kan omfatta en eller flera åkrar. En åker är den del av ett fält (eller hela fältet) som används för en viss gröda eller en kombination av grödor.

D-I MARKUTNYTTJANDE(8)I Jordbruksföretagets totala areal (D-H) utgörs av den jordbruksareal som utnyttjas av jordbruksföretaget (D-G) samt övrig mark (H).

I. De utnyttjade jordbruksarealerna för odling omfattar den areal som nyttjas för de huvudgrödor skördas under året för undersökningen.

II. Vid fördelningen av marken efter utnyttjande skall varje areal anges endast en gång.

Fleråriga odlingar och fleråriga grödor (t. ex. sparris, jordgubbar eller buskar) som ännu inte ger avkastning skall inkluderas.

Odlad svamp skall inte inkluderas.

I fall med kombinerade grödor skall den utnyttjade jordbruksarealen fördelas proportionellt mellan grödorna med hänsyn till arealanvändningen.

I fråga om "colonia parziaria" avseende individuella skiften överlåter donatorn en eller flera skiften som brukas på samma villkor som beskrivs i C/03 I a.

Jordbruksareal kombinerad med skogsmark delas upp på motsvarande sätt.

Denna princip gäller inte blandade grödor (grödor som odlas och skördas tillsammans på samma mark, t. ex. blandsäd), eller efter varandra följande grödor (t. ex. insådd i korn för senare skörd).

I fråga om efter varandra följande grödor beräknas inte arealen för varje gröda. Arealen redovisas för den gröda som utgör huvudgrödan(9).

Undantag från principen om en proportionell fördelning får göras när resultatet annars inte skulle bli tillfredsställande, under förutsättning att de bestämmelser som fastställts av medlemsstaterna i samråd med kommissionen följs.

D. ÅKERMARK

I. Mark som brukas regelbundet, i allmänhet genom växelbruk.

II. Åkermark omfattar grödor enligt kategorierna D/01-D/20 och mark i träda (D/21).

D/01 Grödor för produktion av spannmål (inklusive utsäde)

- 08

II. Utom spannmål som skördas i grönt tillstånd eller används som grönfoder (D/18).

D/01 Vete och spält

D/02 Durumvete

D/03 Råg

I. Inklusive blandsäd.

D/04 Korn

D/05 Havre

I. Inklusive vårblandsäd.

D/06 Majs

D/07 Ris

D/08 Övrig spannmål

D/09 Baljväxter till mogen skörd (inklusive utsäde och blandningar av baljväxter och spannmål)

D/09 a) fodergröda i renbestånd: foderärter, åkerbönor, vicker, sötlupin

D/09 b) andra i renbestånd eller blandningar

D/10 Potatis (inklusive färskpotatis och utsädespotatis)

D/11 Sockerbetor (exklusive betor för fröproduktion)

D/12 Foderrotfrukter (exklusive utsäde)

D/13 Industrigrödor (inklusive utsäde till oljeväxter, exklusive utsäde till fiberväxter, humle, tobak och andra industrigrödor) varav:

D/13 a) Tobak

D/13 b) Humle

D/13 c) Bomull

D/13 d) Andra oljeväxter och fiberväxter och andra industrigrödor

D/13 d) i) Oljeväxter (totalt)

varav:

- raps och rybs

- solros

- sojabönor

D/13 d) ii) Aromatiska växter och medicinalväxter

II. De huvudsakliga aromatiska växterna och medicinalväxterna är:

angelica (Angelica spp.), belladonna (Atropa spp.), kamomill (Matricaria spp.), kummin (Carum spp.), digitalis (Digitalis spp.), gentiana (stålört) (Gentiana spp.), isop (Hyssopus spp.), jasmin (Jasminum spp.), lavendel (Lavandula spp.), mejram (Origanum spp.), citronmeliss (Melissa spp.), mynta (Mentha spp.), vallmo (Papaver spp.), vintergröna (Vinca spp.), psyllium (Psyllium spp.), saffran (Curcuma spp.), salvia (Salvia spp.), ringblomma (Calendula spp.), vänderot (Valeriana spp.), osv.

D/13 d) iii) Andra industrigrödor varav:

- sockerrör

D/14 Färska grönsaker, meloner, jordgubbar

och

D/15

II. Odlad svamp (I/02) är undantagen.

D/14 Färska grönsaker, meloner, jordgubbar - på friland eller under lågt skydd

D/14 a) Jordbruksgrödor

I. Grönsaker, meloner, jordgubbar odlade i växelbruk med andra jordbruksgrödor.

D/14 b) Trädgårdsgrödor

I. Grönsaker, meloner och jordgubbar odlade i växelbruk med andra trädgårdsgrödor.

D/15, Odling i växthus eller under högt skydd

D/17

och

G/07

I. Växter som under hela odlingsperioden eller under större delen av den odlas i växthus eller annan hög övertäckning (glas eller styv eller böjlig plast).

II. Detta omfattar inte mark skyddad av plast som läggs direkt på marken, inte heller mark under glaskupor, tunnlar eller under flyttbara glastäckta bänkar.

För flyttbara växthus eller annan hög övertäckning är den areal som anges den totala areal som faktiskt är övertäckt under de föregående 12 månaderna (de läggs ihop för att beräkna den totala täckta arealen), inte endast den areal som täcks av anläggningen vid någon tidpunkt.

Arealer med växter som odlasdels under glas och dels utomhus anses vara odlade under glas, såvida inte perioden under glas är mycket begränsad.

Om samma areal under glas används mer än en gång anges den endast en gång.

För växthus med odling i våningar räknas bara markytan.

D/16 Blommor och prydnadsväxter (med undantag av sticklingar)

och

D/17

D/18 Grovfoderväxter på åkermark

I. Alla gröna foderväxter som odlas i växtföljd och upptar samma mark kortare tid än fem år (ettåriga eller fleråriga foderväxter).

II. Spannmål och industrigrödor som skördas och/eller konsumeras omogna som foder räknas med. Foderrotfrukter (D/12) räknas inte med.

D/18 a) Växtföljdsvall

I. Slåtter- och betesvall som varar under minst ett och högst fem skördeår, insådd med vallfrö i ren- eller blandbestånd.

D/18 b) Andra grovfoderväxter

Andra huvudsakligen ettåriga foderväxter (t. ex. vicker, fodermajs, spannmål som används mogen eller omogen som foder, lucern).

D/19 Utsäde och fröplantor på åkermark (med undantag av spannmål, trindsäd, potatis och oljeväxter)

I. Arealer som producerar utsäde och fröplantor för avsalu, med undantag av spannmål, ris, trindsäd, potatis och oljeväxter. Utsäde och fröplantor för jordbruksföretagets egna behov (t. ex. kål- eller salladsplantor) inkluderas under lämplig rubrik.

II. Utsäde till grönfoderväxter räknas med.

D/20 Övriga grödor på åkermark

I. Grödor på åkermark som inte tagits med under D/01-D/19 eller under D/21.

D/21 Träda

I. All mark som ingår i växtföljden, oavsett om den brukas eller inte, men som inte producerar någon skörd under ett helt skördeår.

II. Träda skall inte förväxlas med efter varandra följande grödor (I/01) och outnyttjad jordbruksareal (H/01). Det som särskilt kännetecknar träda är att marken får återhämta sig, normalt under ett helt skördeår.

Träda får vara

1. mark helt utan grödor,

2. mark med naturlig växtlighet som kan användas till foder eller plöjas ned,

3. mark som besås uteslutande för produktion av gröngödsel eller används för fånggröda.

E. KÖKSTRÄDGÅRDAR

I. Mark som är avskild från resten av jordbruksföretaget och avsedd för odling av produkter som huvudsakligen förbrukas av de personer som bor på jordbruksföretaget.

II. Undantagna är:

- prydnadsträdgårdar (parker och gräsmattor) (H/03),

- arealer som odlas av kollektiv, t. ex. av forskningsinstitutioner, religiösa samfund, internatskolor, fängelser osv. Dessa arealer anses tillhöra ett jordbruksföretag om det samtidigt som det är knutet till ett kollektiv, sköts på ett sådant sätt att det uppfyller de övriga kriterierna för ett jordbruksföretag. Dessa arealer klassificeras enligt deras användning på samma sätt som arealerna i ett jordbruksföretag.

F. PERMANENT BETES- OCH ÄNGSMARK

F/01 Permanent betes- och ängsmark, med undantag av sämre naturlig gräsmark

I. Mark som inte är sämre naturlig gräsmark, som inte ingår i växtföljden och som används under minst fem år för produktion av grovfoder, vare sig marken är insådd eller självsådd.

II. Följande är undantaget:

- sämre naturlig gräsmark, vare sig den används tillfälligt eller permanent (F/02),

- outnyttjad ängsmark och betesmark, inklusive betesmark i bergsterräng (H/01).

F/02 Sämre naturlig gräsmark

I. Betesmark, vanligen i kuperad terräng, som inte förbättras genom gödsling, markberedning, omläggning eller dikning.

II. Dessa kan omfatta: stenig mark, hed, träsk eller s. k. "deer forests" i Skottland.

Sämre naturlig gräsmark som inte används räknas inte med (H/01).

G. FLERÅRIGA ODLINGAR

I. Grödor som inte odlas i växtföljd, med undantag av permanent betesmark, som upptar marken under lång tid och ger skördar under flera år.

II. Denna kategori omfattar plantskolor (förutom kommersiella plantskolor för skogsbruk i skog, som inkluderas i skogs-mark), och växter som används för flätningsarbeten (vide, vass, säv osv. G/06).

Fleråriga grödor som betraktas som grönsaker, prydnadsväxter eller industrigrödor (t. ex. sparris, rosor, prydnads- buskar som odlas för sina blommor eller blad, jordgubbar, humle) omfattas inte av denna kategori.

G/01 Frukt- och bärodlingar

I. Arealer med träd och buskar för fruktproduktion. Fruktodlingarna får ha både litet och stort utrymme mellan träden och får inte innehålla andra grödor.

II. Kastanjeträd medräknas.

Citrus- och olivodlingar liksom vinodlingar medräknas inte (G/02, 03, 04).

G/01 a) Färska frukt- och bärslag i tempererat klimat

G/01 b) Frukt- och bärslag i subtropiskt klimat

II. Följande betraktas som subtropiska frukt- och bärarter: cherimoya (Anona spp.), ananas (Ananas spp.), avocado (Persea spp.), banan (Musa spp.), kaktusfikon (Opuntia spp.), litchifrukt (Litchi spp.), kiwi (Actinidea spp.), papaya (Carica spp.), mango (Mangifera spp.), guava (Psidium spp.), passionsfrukt (Passiflora spp.).

G/01 c) Nötter

G/02 Citrusodlingar

G/03 Olivodlingar

G/03 a) producerar normalt bordsoliver

G/03 b) producerar normalt oliver för produktion av olivolja

G/04 Vinodlingar

G/04 a) Vinodlingar som normalt producerar kvalitetsvin

I. Odling av druvsorter som normalt används för produktion av kvalitetsviner i vissa regioner (kvalitetsviner fsor) som uppfyller kraven i förordningarna (EEG) nr 817/70(10) och (EEG) nr 823/87(11) eller, i förekommande fall, den aktuellaste lagstiftningen och de krav som föreskrivs för tillämpningen av dessa lagar och som föreskrivs i nationell lagstiftning.

G/04 b) Vinodlingar som normalt producerar andra viner

I. Odling av druvsorter som normalt används för produktion av andra viner än kvalitetsviner fso.

G/04 c) Vinodlingar som normalt producerar bordsdruvor

G/04 d) Vinodlingar som normalt producerar russin

G/05 Plantskolor

I. Arealer med unga vedartade växter som odlas utomhus för senare utplantering.

a) plantskolor för vinstockar och grundstammar,

b) plantskolor för fruktträd,

c) plantskolor för prydnadsväxter,

d) plantskolor för skogsträd (med undantag av sådana som odlas för jordbruksföretagets eget behov på skogsmark)

e) träd och buskar för utplantering i trädgårdar, parker, utmed gator och vattendrag, t. ex. häckplantor, rosbuskar och andra prydnadsbuskar, prydnadsbarrträd, inklusive i samtliga fall grundstammar och unga plantor.

II. Kommersiella plantskolor för skogsträd, oavsett om odlingen sker på skogsmark eller inte, omfattas av G/05, liksom icke kommersiella plantskolor för skogsträd för jordbruksföretagets eget behov som inte har odling på skogsmark. De i allmämhet små plantskolorna för jordbruksföretagets eget behov som odlas på skogsmark räknas dock till övrig skogsmark (rubrik H/02).

I tabellform:

>Plats för tabell>

G/06 Övriga fleråriga odlingar

I. Andra fleråriga odlingar som odlas på friland utom dem som räknas till G/01-05, särskilt sådana avsedda för flätning eller vävning (011.93).

G/07 Fleråriga odlingar under glas (se D/15, D/17)

H. ANNAN MARK

"Annan mark" omfatttar outnyttjad jordbruksareal (jordbruksareal som inte längre brukas av ekonomiska, sociala eller andra skäl och som inte ingår i växtföljden) och övrig mark (mark som upptas av byggnader, gårdsplaner, vägar, dammar, stenbrott, ofruktbar jord, osv.).

H/01

och

H/03 Outnyttjad jordbruksareal (jordbruksarealsom inte längre brukas av ekonomiska, sociala eller andra skäl och som inte ingår i växtföljden) och övrig mark (mark som upptas av byggnader, gårdsplaner, vägar, dammar, stenbrott, ofruktbar jord, osv.).

II. Från och med 1988 skall kategorierna H/01 och H/03, som behandlades var för sig till och med undersökningen 1987, behandlas som en variabel: "H/01 och H/03".

I den aktuella förteckningen över definitioner tas dessa två variabler fortfarande med för att säkerställa kontinuitet mellan de undersökningar som genomförs från och med 1988 och de tidigare undersökningarna.

H/01 Outnyttjad jordbruksareal (jordbruksareal som inte längre brukas av ekonomiska, sociala eller andra skäl och som inte ingår i växtföljden)

I. Areal som tidigare utnyttjades som jordbruksareal och som under referensåret och som inte längre utnyttjades av ekonomiska, sociala eller andra skäl och som inte längre undersöks.

II. Denna mark kan åter brukas genom användning av de resurser som normalt är tillgängliga på ett jordbruksföretag.

Följande är undantagna:

- prydnadsträdgårdar (parker och gräsmattor) (H/03),

- träda (D/21).

H/02 Skogsmark

I. Arealer täckta av träd eller skogsbuskar, inklusive poppelplanteringar i eller utanför skogar, inklusive plantskolor för skogsträd med odling på skogsmark för jordbruksföretagets eget behov.

II. Där jordbruksgrödor kombineras med skogsmark skall arealen delas upp i förhållande till användningen.

Vindskydd, häckar osv. medräknas i den utsträckning som det är lämpligt att betrakta dem som skogsmark.

Julgranar medräknas.

Följande är undantagna:

- Valnöts- och kastanjeträd som odlas främst för frukten (G/01), övriga planteringar för icke skogsträd (G) och för växter till korg- och flätmaterial (G/06),

- arealer med enstaka träd, små grupper eller rader av träd (H/03),

- parker (H/03), trädgårdar (parker och gräsmattor) (H/03), betesmark (F/01 och F/02) och sämre naturlig gräsmark,

- hed- och träskmark, (F/01 och H/02)

- kommersiella plantskolor för skogsträd och andra plantskolor på icke skogsmark (G/05).

H/02 a) Icke kommersiellt utnyttjad

I. Skogsmark som inte utnyttjas kommersiellt.

II. Skogsmark som producerar virke huvudsakligen för jordbruksföretagets eget behov och skogsmark som utnyttjas huvudsakligen för andra ändamål än virkesproduktion.

H/02 b) Kommersiellt utnyttjad

Skogsmark som innehas med avsikt att sälja större delen av det producerade virket

och/eller

H/02 c) Lövskog

Skogsmark där minst 75 % av beståndet utgörs av lövträd.

H/02 d) Barrskog

Skogsmark där minst 75 % av beståndet utgörs av barrträd.

H/02 e) Blandskog

I. All skogsmark som inte ingår i H/02 c eller H/02 d.

H/03 Annan mark (mark som upptas av byggnader, prydnadsträdgårdar, gårdsplaner, vägar, dammar, stenbrott, ofruktbar mark, berg osv.)

I. Alla sådana delar av jordbruksföretagets totala areal som varken utgör utnyttjad jordbruksareal, outnyttjad jordbruks-areal eller skogsmark.

II. Denna rubrik omfattar särskilt

1. arealer som inte utnyttjas direkt för produktion av grödor men som är nödvändiga för arbetet på gården, t. ex. som mark för byggnader eller vägar,

2. arealer som är olämpliga för jordbruksproduktion, t. ex. som kan odlas endast med medel som normalt inte finns tillgängliga på ett jordbruksföretag, exempelvis hedar, träsk osv.,

3. prydnadsträdgärdar (parker och gräsmattor).

I. SEKUNDÄR ODLING AV SAMORDNADE OCH PÅ VARANDRA FÖLJANDE GRÖDOR, BEVATTNING, VÄXTHUS, UTTAG AV ÅKERMARK

I/01 Sekundär odling av på varandra följande grödor (med undantag av trädgårdsgrödor och odling under glas)

I. Grödor som följer efter (eller möjligen kommer före) huvudgrödan och som skördas under de 12 referensmånaderna.

II. Följande är undantagna:

- trädgårdsgrödor, odling under glas och köksträdgårdar,

- mellangrödor avsedda som gröngödsel.

I/01 a) Spannmål (D/01-D/08), ej avsedd till foder

I/01 b) Trindsäd (D/09), ej avsedd till foder

I/01 c) Oljeväxter (D/13 i), ej avsedda till foder

I/01 d) Andra sekundära, på varandra följande grödor

I/02 Svamp

I. Svamp som odlas i byggnader som har särskilt iordningsställts eller inretts för odling av svamp, liksom utrymmen under jord, grottor och källare.

II. I undersökningen måste noteras arealen på de ytor som finns tillgängliga för odling av grödor som är fyllda med eller fylls med kompost minst en gång under referensperiodens 12 månader.

Om detta görs mer än en gång räknas arealen ändå endast en gång.

I/03 Bevattnad areal

I/03 a) Totalt areal med bevattningsmöjlighet

I. Den maximala areal som skulle kunna bevattnas under referensåret med utnyttjande av den utrustning och den vattenkvantitet som normalt finns tillgänglig på jordbruksföretaget.

II. Den totala arealen med bevattningsmöjlighet kan skilja sig från summan av de arealer som är försedda med bevattningsutrustning eftersom utrustningen kan vara flyttbar och därför går att utnyttja på flera fält under ett och samma skördeår; kapaciteten kan också begränsas av den tillgängliga vattenkvantiteten eller av den period under vilken det är möjligt att flytta bevattningsutrustningen.

I/03 b) Areal för grödor som bevattnas minst en gång per år

I. Areal för grödor som har bevattnats minst en gång under de 12 månader som föregår dagen för undersökningen.

II. Odling under glas och i köksträdgårdar som nästan alltid bevattnas skall inte medräknas.

Om mer än en gröda odlas på ett fält under skördeåret bör arealen endast anges en gång; om bevattningen avsåg huvudgrödan anges arealen för denna, annars för den viktigaste sekundär- eller efterföljande grödan som bevattnats.

I/04 Markyta täckt av växthus i bruk

I. Växthus är fasta eller flyttbara inrättningar av glas, plast eller något annat material som är genomskinligt men vattentätt i vilka grödor odlas under ett täckande skydd.

Följande är undantagna:

- fasta, flyttbara eller inställbara ramar,

- låga plasttunnlar som inte ger tillträde,

- miniväxthus.

II. Endast växthus som används under de 12 månader som föregår undersökningen bör medräknas.

Växthusens basareal bör anges. I fråga om flyttbara växthus anges den täckta arealen endast en gång. Även om arealer under glas används flera gånger per år räknas de endast en gång.

I/05 Samodlade grödor

I. Samtidig odling av tillfälliga grödor (grödor på åkerareal eller betes- och ängsmark) och fleråriga odlingar eller skogsplantor på ett och samma fält, och i vidare bemärkelse även samtidig odling av olika typer av fleråriga odlingar på ett och samma fält.

II. Detta täcker den totala areal som utnyttjas för på varandra följande grödor. Fördelningen av den totala arealen på olika grödor sker under D-I "Markutnyttjande".

I/05 a) Jordbruksgrödor (inklusive betes- och ängsmark) - skogsarter

I/05 b) Fleråriga odlingar - ettåriga grödor

I/05 c) Fleråriga odlingar - fleråriga grödor

I/05 d) Övriga

I/06 Mark som omfattas av programmet för uttag av åkermark och som anges under

a) Träda, med möjlighet till växtföljd (D/21)

b) Permanent betes- och ängsmark som utnyttjas som extensivt bete (F/01 och F/02)

c) Linser, kikärter och vicker (D/09)

d) Skogsbevuxen mark eller arealer som förbereds för skogsplantering (H/02)

e) Arealer som tillfälligt (f. n.) eller stadigvarande används för andra ändamål än jordbruk

f) Summa

I. Arealer för vilka jordbruksföretaget är berättigat till stöd för att uppmuntra uttag av åkermark enligt rådets förordning (EEG) nr 797/85(12), senast ändrad genom förordning (EEG) nr 1137/88(13), och enligt kommissionens förordningar (EEG) nr 1272/88(14) och (EEG) nr 1273/88(15) eller, i förekommande fall, den senast lagstiftningen.

II. Endast sådana arealer inkluderas för vilka jordbruksföretaget är berättigat till finansiellt stöd under referensåret för undersökningen.

J. Djurbesättning (på dagen för undersökningen)

J/01 Djurbesättning

- 16

I. Antal djur som tillhör jordbruksföretaget eller är inhysta för bete på undersökningsdagen. Dessa djur kan finnas på jordbruksföretaget (på utnyttjade arealer eller i byggnader som används av företaget) eller utanför jordbruksföretaget (på gemensamt bete eller under förflyttning osv.).

II. Djur som är inhysta för bete på jordbruksföretaget men som tillhör ett företag utanför jordbruket (t. ex. en foderhandel, en kvarn, ett slakteri) medräknas.

Vandrande boskapshjordar som inte tillhör jordbruksföretag som utnyttjar jordbruksarealer betraktas som självständiga jordbruksföretag.

Följande är undantagna:

- djur under förflyttning (t. ex. hondjur som tas ut för betäckning),

- djur som befinner sig på bete på ett annat jordbruksföretag.

J/01 Hästdjur

II. Rid- och tävlingshästar omfattas.

J/02 Nötkreatur (inklusive buffel)

- 08

J/02 Nötkreatur yngre än ett år

J/03 Nötkreatur, handjur äldre än ett år men yngre än två år

J/04 Nötkreatur, hondjur äldre än ett år men yngre än två år

II. Nötkreatur, hondjur som redan har kalvat medräknas inte (J/07 och J/08).

J/05 Nötkreatur äldre än två år, handjur

J/06 Kvigor

I. Nötkreatur, hondjur äldre än två år som ännu inte har kalvat.

II. Nötkreatur, hondjur äldre än två år och som ännu inte har kalvat medräknas här även om de väntar kalv på undersök-ningsdagen.

J/07 Mjölkkor, övriga kor

och

08

I. Kor: nötkreatur, hondjur, som redan har kalvat (inklusive de som är yngre än två år).

J/07 Mjölkkor

I. Kor som på grund av sin härkomst eller särskilda egenskaper hålls uteslutande eller huvudsakligen för att producera mjölk för konsumtion eller för bearbetning till mjölkprodukter. Här inkluderas mjölkkor avsedda för slakt (oavsett om de götts mellan sista mjölkningsperioden och slakten).

J/08 Övriga kor

I. 1. Kor som på grund av sin härkomst eller särskilda egenskaper hålls uteslutande eller huvudsakligen för avel och vars mjölk inte är avsedd för konsumtion eller för bearbetning till mjölkprodukter.

2. Arbetskor.

II. Övriga kor avsedda för slakt (oavsett om de götts före slakt).

J/09 Får (alla åldrar)

J/09 a) Får: avelshonor

I. Hondjur som har lammat.

II. Inklusive:

- tackor och tacklamm som används till avel,

- tackor avsedda för slakt.

J/09 b) Övriga får

I. Alla får utom avelshonor.

J/10 Getter (alla åldrar)

J/10 a) Getter: avelshonor

I. Hondjur som har lammat.

II. Inklusive:

- getter och killingar som skall användas till avel,

- getter avsedda för slakt.

J/10 b) Övriga getter

I. Alla getter utom avelshonor.

J/11 Svin

-13

J/11 Smågrisar med en levande vikt på högst 20 kg

J/12 Avelssuggor som väger minst 50 kg

II. Utslagssuggor medräknas inte.

J/13 Övriga svin

I. Svin med en levande vikt på mellan 20 och 50 kg, svin avsedda för slakt inklusive galtar och suggor med en levande vikt på minst 50 kg (oavsett om de götts före slakt) och avelsgaltar med en levande vikt på minst 50 kg.

J/14 Fjäderfä

-16

J/14 Slaktkycklingar

II. Hönskycklingar, värphöns och värphöns som övergår till slakthöns omfattas inte.

J/15 Värphöns

II. Hönskycklingar som ännu inte värper samt värphöns för slakt medräknas. Alla höns som har börjat värpa omfattas, oavsett om äggen är avsedda för konsumtion eller kläckning. Tuppar för avel av värphöns medräknas.

J/16 Övrigt fjäderfä (ankor, kalkoner, gäss, pärlhöns)

J/17 Kaniner: avelshonor

I. Hondjur som har fått ungar.

J/18 Bin

I. Antal bikupor för framställning av honung.

II. Varje svärm anges som en kupa, oavsett kupans typ.

K. TRAKTORER, MASKINER OCH UTRUSTNING

Utnyttjad maskinpark

I. Maskiner som används av jordbruksföretaget under de 12 månader som föregår undersökningen.

Maskiner som tillhör jordbruksföretaget:

I. Motorfordon, maskiner och anläggningar som tillhör jordbruksföretaget på dagen för undersökningen.

II. Motorfordon, maskiner och anläggningar som tillfälligt har lånats ut till andra jordbruksföretag medräknas.

Maskiner som används av flera jordbruksföretag:

1. Tillhörannat jordbruksföretag:

1. Motorfordon, maskiner och anläggningar som tillhör ett annt jordbruksföretag och används av jordbruksföretaget enligt avtal (t. ex. enligt ett avtal om ömsesidig hjälp eller inom ramarna för en maskinring).

2. Tillhör ett kooperativ:

1. Motorfordon, maskiner och anläggningar som tillhör kooperativ och används av jordbruksföretaget enligt avtal.

3. Samägt:

1. Motorfordon, maskiner och anläggningar som ägs gemensamt av två eller flera jordbruksföretag (maskingrupp).

Tillhör en maskinstation:

I. Motorfordon, maskiner och anläggningar som tillhör ett företag för lantbruksmaskiner.

II. En maskinstation är företag som enligt kontrakt utför arbete, hyr ut motorfordon osv. till jordbruksföretag. Det kan vara företagets huvudsakliga eller sekundära verksamhet (t. ex. ett företag vars huvudsakliga verksamhet är att sälja eller reparera lantbruksmaskiner, saluföra eller bearbeta jordbruksprodukter, driva jordbruk eller är ett lokalt lands-bygdsvårdande organ).

K/01 Traktorer med fyra hjul, bandtraktorer och redskapsbärare

I. Alla traktorer med minst två axlar som används av jordbruksföretaget och alla andra motorfordon som används som lantbrukstraktorer. Denna rubrik innefattar speciella fordon som jeepar, "unimogs" osv. som används som lantbruks-traktorer.

Motorfordon som har använts uteslutande för skogsbruk, fiske, grävning av diken och vägar samt andra markarbeten under de 12 månaderna före undersökningen omfattas inte.

K/02 Kultivatorer, hackor, rotorkultivatorer och slåttermaskiner

I. Motorfordon som används inom jordbruk, trädgårdsodling och vinodling och är försedda med en hjulaxel eller liknande fordon utan axel.

II. Maskiner som används uteslutande för parker och gräsmattor medräknas inte.

K/03 Skördetröskor

I. Maskiner som antingen är självgående, dragen av eller monterad på traktor, för skörd och tröskning av spannmål (inklusive ris och majs), baljväxter och oljeväxtfrön, grönsaksfrön, gräsfrön osv.

II. Maskiner som är specialiserade för skörd av ärter medräknas inte.

K/04 Slåtterhackor

I. Maskiner, som antingen är självgående, dragen av eller monterad på traktor, för skörd av hö och grönfoder, halvtorrt eller torrt, som står eller som ligger på marken; med slåtter, hackning och lastning på en släpvagn (mekaniskt eller pneumatiskt).

K/05 Helautomatiska maskiner - potatisupptagare

I. Maskiner som antingen är självgående, dragen av eller monterad på traktor, som tar upp potatis, skär av blasten, lägger potatisen i rader (endast vissa typer av maskiner), stoppar dem i säckar, lådor, containrar eller lastar dem på en släpvagn.

II. Skörden kan utföras i ett eller flera moment (t. ex. när flera maskiner som har olika funktioner som används i följd; i det fallet räknas dessa olika maskiner som en enhet).

K/06 Helautomatiska maskiner - sockerbetsupptagare

I. Maskiner, som antingen är självgående, dragen av eller monterad på traktor, som skär av och tar upp sockerbetor, lägger dem i rader, samlar dem i containrar, skär blasten i bitar eller lägger dem i längsgående eller tvärstående rader.

II. Skörden kan utföras i ett eller flera moment (t. ex. när flera maskiner som har olika funktioner används i följd; i det fallet räknas dessa olika maskiner som en enhet).

K/07 Mjölkningsutrustning (fast eller flyttbar)

I. Mjölkningsanläggningar (kärl- och rörsystem), mjölkningsutrymmen och -enheter (lastbilar försedda med utrustning för mjölkning och uppsamling av mjölk) som fungerar enligt sugprincipen.

K/08 Separata mjölkningsrum

I. Mjölkningsanläggningar dit korna kommer för att mjölkas gruppvis.

II. Korna kommer till anläggningen särskilt för att mjölkas.

Ladugårdar där korna normalt vistas och även mjölkas medräknas inte.

Följande typer av mjölkningsrum medräknas:

- roterande stall,

- stall där korna står i rader (t. ex. 2 x 2 bås),

- tandemstall (t. ex. 2 x 2 bås),

- fiskbensstall (t. ex. 2 x 6 bås),

- polygonstall (t. ex. 4 x 6 bås).

K/08 a) Helt automatiserat mjökningsrum

I. Rum där kornas in- och utgång kontrolleras automatiskt och/eller mjölkutrustningen automatiskt kopplas ur när mjölkflödet minskar väsentligt.

II. Denna typ av anläggning kan mjölka åtminstone 50 kor per timme.

L. ARBETSKRAFT I JORDBRUKET

L/01 Arbetskraft på jordbruksföretaget

-06

I. Alla personer som fullgjort den obligatoriska skolutbildningen(16) och som utfört jordbruksarbete för det undersökta jordbruksföretaget under de 12 månader som föregått undersökningsdagen(17).

Detta omfattar:

- företagaren och driftledaren (L/01 och L/01 a),

- medlemmar av företagarens familj (L/02 och L/03),

- arbetskraft som inte tillhör familjen (L/04 - L/06).

II. Med "jordbruksarbete" avses varje typ av arbete på det undersökta jordbruksföretaget som bidrar till produktionen av de produkter som förtecknas i bilaga 2.

Sådant arbete omfattar bland annat följande:

- Organisation och ledning (inköp och försäljning, redovisning osv.),

- arbete på fältet (plöjning, höslagning, skörd osv.),

- djurskötsel (förberedelse och utdelning av foder, mjölkning, djurvård osv.),

- allt arbete som utförs på jordbruksföretaget i fråga om lagring, bearbetning eller förberedelse för saluföring (ensilering, smörframställning, paketering osv.),

- underhållsarbete (på byggnader, maskiner, anläggningar osv.),

- eget transportarbete, i den omfattning det utförs av jordbruksföretagets egen arbetskraft.

Följande medräknas inte: arbetskraft som utför arbete på jordbruksföretaget men som är anställd av ett annat företag eller som arbetar inom ramen för överenskommelsen om ömsesidig hjälp (t. ex. arbete utfört av en maskinstation eller ett kooperativ).

Undantaget från "jordbruksarbete på jordbruksföretaget" är även följande:

- Arbete i företagarens eller driftledarens hushåll eller arbete för deras familjer,

- skogsbruk, jakt, fiske eller fiskodling (oavsett om den utförs på jordbruksföretaget eller inte); arbete av den typen som utförs av en jordbruksarbetare får dock medräknas om det inte är möjligt att mäta denna arbetsvolym separat,

- arbete avseende varje annan verksamhet som företagen bedriver utanför jordbruket.

Alla personer som uppnått pensionsålder men som fortsätter att arbeta på jordbruksföretaget räknas in i arbetskraften.

För jordbruksföretag där företagaren inte är en fysisk person ifylls inte fälten "företagare" (L/01), "maka/make" (L/02) och "andra familjemedlemmar" (L/03 a och L/03 b). Driftledaren anges under L/01 a och betraktas som arbetskraft som inte är familjemedlem.

L/01 Företagare och driftledare definieras under B/01 och B/02

och

L/01a)

I. Trots att den obligatoriska skolutbildningen i Portugal avslutas vid 14 års ålder anges inom ramen för strukturundersökningarna ungdomar sysselsatta inom lantbruk från och med 12 års ålder.

L/02 Företagarens make/maka

II. Endast makar som utför "jordbruksarbete" för det undersökta jordbruksföretaget (se ovan) medräknas. När maken/makan är driftledare bör han eller hon redovisas under L/01 a.

L/03 Övriga medlemmar av företagarens familj

I. "Övriga medlemmar av företagarens familj" är andra än företagarens make/maka som lever och arbetar på jordbruksföretaget eller som bor på annat håll men utför jordbruksarbete på jordbruksföretaget.

II. "Företagarens familjemedlemmar" omfattar: maken/makan, släktingar i upp- eller nedstigande släktled (inklusive släktingar genom äktenskap och adoption). Huruvida dessa personer erhåller lön är oväsentligt för undersökningen.

När en medlem av företagarens familj är driftledare bör han eller hon redovisas under L/01 a.

L/04 Arbetskraft som inte är familjemedlemmar

-06

I. Alla personer som utför jordbruksarbete åt och betalas av jordbruksföretaget utom företagaren och medlemmar av hans/hennes familj.

L/04 Fast anställda som inte är familjemedlemmar

I. Fast anställning: Personer som arbetade på jordbruksföretaget varje vecka under de 12 månaderna som föregick undersökningen, oavsett veckoarbetstiden.

Även personer som arbetade regelbundet under en del av den perioden men som inte kunde arbeta hela perioden av något av följande skäl medräknas:

1. Speciella produktionsvillkor på jordbruksföretaget,

2. frånvaro p. g. a. semester, militärtjänst, sjukdom, olyckshändelse eller dödsfall,

3. anställning på jordbruksföretaget påbörjades eller avslutades,

4. fullständigt upphörande av arbetet på jordbruksföretaget p. g. a. force majeure (översvämning, brand osv.).

II. Jordbruksföretag med speciella produktionsvillkor (punkt 1 ovan) omfattar exempelvis jordbruksföretag som specialiserat sig på olivodling, vinodling eller odling av frukt och grönsaker på friland eller på uppfödning av djurbesättning på bete och som endast behöver arbetskraft under ett begränsat antal månader.

Punkt 3 ovan omfattar arbetare som flyttar från en gård till en annan gård under de 12 månaderna före undersökningsdagen. Tillfälligt anställda, t. ex. arbetskraft som engageras endast för att plocka frukt eller grönsaker, medräknas inte här taun under L/05 och 06, där antalet arbetade dagar anges.

L/05 Tillfälligt anställda som inte är familjemedlemmar

och

06

I. Tillfälligt anställda avser arbetare som inte arbetade på jordbruksföretaget varje vecka under de 12 månader som föregick undersökningsdagen av andra skäl än de som anges under L/04.

L/01 Arbetad tid på jordbruksföretaget

-06

I. Den arbetstid som faktiskt ägnats åt jordbruksarbete för jordbruksföretaget, utom arbete i företagarens eller driftledarens hushåll.

"Heltid" avser det minsta antal timmar som krävs enligt de nationella bestämmelserna om anställningsavtal. Om dessa inte anger antalet årstimmar bör 1 800 tas som lägsta tal (225 arbetsdagar och 8 timmar per dag).

En arbetsdag är en dag under vilken arbetaren utför arbete under minst åtta timmar av det slag som normalt utförs av en heltidsarbetande jordbruksarbetare. Lediga dagar och sjukdagar räknas inte som arbetsdagar.

ANNAN INKOMSTBRINGANDE VERKSAMHET

L/07 Annan inkomstbringande verksamhet

L/09

I. Varje annan verksamhet än verksamhet som hänför sig till jordbruksarbete enligt defintionen under L som utförs mot ersättning (lön eller annan betalning, inklusive lön in natura, beroende på tjänsten som utförs).

II. Detta omfattar inkomstbringande verksamhet som utförs på själva jordbruksföretaget (camping, inhysning av turister osv.) eller på ett annat jordbruksföretag, liksom verksamhet i företag utanför jordbruket.

Huvudsyssla

I. Verksamhet som av den tillfrågade anses vara hans huvudsakliga sysselsättning.

II. Normalt en verksamhet som upptar mer tid än den som rör det jordbruksarbete som utförs för det undersökta jordbruksföretaget.

Bisyssla

I. Varje annan verksamhet när den tillfrågade anser att jordbruksarbetet för jordbruksföretaget utgör hans huvudsyssla.

II. Normalt en verksamhet som ägnas kortare tid än den som rör det jordbruksarbete som utförs för det undersökta jordbruksföretaget.

L/10 Totalt antal arbetsdagar i jordbruksarbete som inte medräknas i L/01 - L/06 och som utförs på jordbruksföretaget av personer som inte är direkt anställda av jordbruksföretaget (t. ex. anställda på maskinstationer)

I. Alla typer av jordbruksarbete (se noter under L/01 - L/06 "Arbetskraft i jordbruksföretaget") som utförs på jordbruksföretaget av personer som inte är anställda av jordbruksföretaget utan som är egna företagare eller anställda av ett annat företag, t. ex. maskinstation eller kooperativ.

II. Personer som arbetar på det undersökta jordbruksföretaget på uppdrag av en annan person medräknas inte. Arbete som utförs av redovisningsbyråer inom jordbruket och obetalda ömsesidiga tjänster medräknas inte. Antalet arbetade timmar måste omräknas till motsvarande antal dagar eller veckor på heltid.

(1) Följande beaktas inte här:

- utdelade allmänningar (C/03),

- allmänningar som arrenderats ut (C/02).

(2) En grupp av företag med framställing av en enda produkt utgörs av separata jordbruksföretag som slår samman sina resurser till ett särskilt jordbruksföretag vilket utgör ett särskilt bolag som drivs separat från de anknutna företagen (t. ex. gemensam trädgårdsodlings- eller boskapsmark) (delvis fusion).

(3) EGT nr L 128, 19.5.1975, s. 10.

(4) EGT nr L 93, 30.3.1985, s. 1.

(5) Den ålder vid vilken den obligatoriska skolutbildningen upphör i respektive medlemsstat: se fotnot på s. 28 i EGT nr 391.

(6) Till skillnad från mark som ställs till en jordbruksarbetares förfogande som en form av lön, varvid marken i allmänhet ingår i jordbruksföretagets växelbruk, anges i den typ av arrendeavtal som avses här inte endast markarealens storlek utan även var den är belägen och de exakta gränserna för den.

(7) I fråga om "colonia parziaria" avseende fullständiga jordbruksföretag överlåter donatorn en gård till en familjs överhuvud, som åtar sig att med hjälp av familjemedlemmarna utföra allt nödvändigt arbete på jordbruksföretaget, att själv bära en del av utgifterna och att dela gårdens avkastning med donatorn i fastställda proportioner.

I fråga om kombinerade grödor skall den ena grödan, om den inte har någon betydelse för jordbruksföretaget, inte tas med i redovisningen av arealerna.

(8) De referensnummer som anges i definitionerna under rubrikerna D-G baseras på förteckningen över jordbruksprodukter (bilaga 2).

(9) Huvudgrödan på en areal där flera grödor odlas efter varandra under samma skördeår är den gröda vars avkastning har högst värde. Om avkastningsvärdet inte avgör huvudgrödan skall denna anses vara den gröda som upptar marken längst tid.

(10) EGT nr L 99, 5.5.1970, s. 20.

(11) EGT nr L 84, 27.3.1987, s. 59.

(12) EGT nr L 93, 30.3.1985, s. 1.

(13) EGT nr L 108, 29.4.1988, s. 1.

(14) EGT nr L 121, 11.5.1988, s. 36.

(15) EGT nr L 121, 11.5.1988, s. 41.

(16) Ålder vid vilken den obligatoriska skolutbildningen avslutas i respektive medlemsstat:

- Belgien: 14 år,

- Danmark: 16 år,

- Tyskland: 15 år,

- Grekland: 14 år,

- Spanien: 16 år,

- Frankrike: 16 år,

- Irland: 15 år,

- Italien: 14 år;

- Luxemburg: 15 år,

- Nederländerna: 16 år,

- Portugal: 14 år,

- Förenade kungariket: 16 år,

(17) Observationsperioden får vara kortare än 12 månader om uppgifterna som lämnas baserar sig på 12 månader.

BILAGA 2

A. FÖRTECKNING ÖVER JORDBRUKSPRODUKTER(1)>Plats för tabell>

B. FÖRTECKNING ÖVER PRODUKTER SOM INTE MEDRÄKNAS

För definitionen av vad undersökningen omfattar medräknas följande rubriker inte av standardförteckningen över jordbruksprodukter enligt ovan:

>Plats för tabell>

(1) Källa: NAPRO 1971 (Nomenklatur över jordbruksprodukter), upprättad av Europeiska gemenskapernas statistiska kontor på grundval av klass 01, nomenklatur för allmän industriell klassificering av ekonomisk verksamhet i Europeiska gemen-skaperna

- klassificering och nomenklatur över input-output branscher (NACE7CLIO)".

BILAGA 3

FÖRTECKNING ÖVER UNDANTAG SOM GODTAS I FÖRTECKNINGEN ÖVER DEFINITIONER

a) Danmark

E Rubriken "köksträdgård" är medtagen under "Annan mark" (H).

J/15 Avelstuppar till värphöns medräknas inte under rubriken "Värphöns".

b) Frankrike

J/02 I rubriken "Svamp" fastställs produktionen och medräknas till odlingsarealer.

J/14 Rubriken "slaktkycklingar" omfattar avelstuppar som inte medräknas under rubriken "Värphöns" (J/15).

c) Irland

D/14 Rubriken "Färska grönsaker, meloner och jordgubbar" omfattar inte jordgubbar som medräknas under

och rubriken "Frukt- och bärodlingar" (G/01).

D/15

J/09 a) Hondjur avsedda för slakt medräknas inte.

d) Italien

C/03 Under rubriken "Utnyttjad jordbruksareal för andelslantbruk eller annat bruk"

- anses marken ägas och inte andelsägas om den arrenderas av en offentligt anställd tjänsteman eller om den har tilldelast av en myndighet eller annan institution,

- anses den mark som brukas avgiftsfritt som arrenderad.

J/09 a) Rubriken "tacka" omfattar inte lamm avsedda för avel.

e) Nederländerna

D/13 Rubriken "industrigrödor" omfattar fiberväxtfrö, humle och tobak.

E Rubriken "köksträdgård" medräknas under "Annan mark" (H).

J/14 Rubriken "slaktkycklingar" och "värphöns" omfattar även deras kycklingar. Avelstuppar medräknas inte.

och

J/15

L/03 Barn till företagaren som utför jordbruksarbete på jordbruksföretaget räknas alltid som arbetskraft som är familjemedlemmar, medan övriga medlemmar av företagarens familj som inte bor på jrodbruksföretaget räknas som "arbetskraft som inte är familjemedlemmar" (L/04 - L/06).

f) Tyskland

J/14 Rubriken "slaktkycklingar" omfattar avelstuppar till värphöns; de medräknas inte av rubriken "Värphöns" (J/15).

L/03 Andra medlemmar av företagarens familj som utför jordbruksarbete på jordbruksföretaget men som inte är bosatta där behandlas som "arbetskraft som inte är familjemedlemmar" (L/04 - L/06).

g) Förenade kungariket

D/11 Rubriken "sockerbeta" och "rotfrukter och knölväxter till foder" omfattar frön, vilket inte gäller för övriga medlemsstater.

och

D/12

D/13 Rubriken av "industrigrödor" omfattar fiberväxtfrön, humle och tobak.

D/19 Rubriken "Utsäde och fröplantor på åkermark" omfattar endast arealer för gräs och klöver, medan övriga medräknas under motsvarande rubriker för olika grödor.

E Rubriken "köksträdgård" ges under "Andra arealer" (H).

h) Portugal

J/14 Rubriken "slaktkycklingar" omfattar avelstuppar till värphöns; de medräknas inte under rubriken "Värphöns" (J/15).

i) Spanien

C/04 Rubriken "antal skiften" avser jordbruksföretagets totala areal och inte den utnyttjade jordbruksarealen.

J/14 Rubriken "slaktkycklingar" omfattar avelstuppar till värphöns; de medräknas inte under rubriken "Värphöns" (J/15).

Eftersom första produktionsstadiet medräknas.