31985D0377

85/377/EEG: Kommissionens beslut av den 7 juni 1985 om upprättande av en gemenskapstypologi för jordbruksföretag

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 220 , 17/08/1985 s. 0001 - 0032
Finsk specialutgåva Område 3 Volym 19 s. 0068
Spansk specialutgåva: Område 03 Volym 37 s. 0027
Svensk specialutgåva Område 3 Volym 19 s. 0068
Portugisisk specialutgåva: Område 03 Volym 37 s. 0027


KOMMISSIONENS BESLUT av den 7 juni 1985 om upprättande av en gemenskapstypologi för jordbruksföretag (85/377/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen,

med beaktande av rådets beslut 79/65/EEG av den 15 juni 1965 om upprättande av ett informationssystem för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter för att belysa inkomstförhållanden och andra ekonomiska förhållanden i Europeiska ekonomiska gemenskapen(1), senast ändrad genom förordning (EEG) nr 2143/81(2),

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 1463/84 av den 24 maj 1984 om organisationen av undersökningarna av jordbruksföretagens struktur år 1985 och år 1987(3), särskilt artikel 6.2 i denna, och

med beaktande av följande:

I artikel 1 i kommissionens beslut 78/463/EEG av den 7 april 1978 om upprättande av en gemenskapstypologi för jordbruksföretag(4), senast ändrad genom beslut 84/542/EEG(5), definieras de två faktorer på vilka gemenskapens typologi grundar sig, nämligen jordbruksföretagens driftsinriktning och ekonomiska storlek. Dessa båda faktorer fastställs på grundval av standardtäckningsbidraget (STB).

Det standardtäckningsbidrag som definieras i artikel 1 d i ovan nämnda beslut är ett ekonomiskt kriterium uttryckt i monetära termer. Det är ofrånkomligt att ett sådant kriterium förändras med tiden.

De standardtäckningsbidrag som fastställs i bilaga 1 till ovan nämnda beslut baseras på genomsnittsvärdena under en referensperiod. Därför bör de regelbundet uppdateras i enlighet med den ekonomiska utvecklingen så att typologin på ett meningsfullt sätt kan fortsätta att tillämpas för de ändamål som anges i artikel 3 i beslut 78/463/EEG. En uppdatering i sambandsfrekvens som i största möjliga mån sammanfaller med de år då undersökningar av jordbruksföretagens struktur genomförs bör därför föreskrivas.

En sådan uppdatering bör genomföras på grundval av de genomsnittliga täckningsbidrag som noteras under en referensperiod på flera år.

Den förteckning över kännetecken för vilken standardtäck-ningsbidragen fastställs bör anpassas till de rubriker som används i undersökningarna av jordbruksföretagens struktur.

Det finns ett behov av att ändra det klassificeringssystem som antogs genom beslut 78/463/EEG för att större hänsyn skall tas till regionala förhållanden, särskilt i medlemsstater som anslutit sig till EEG efter att det beslutet trädde i kraft så att det tar större hänsyn till de ändringar som gjorts i de rubriker som används i strukturundersökningarna.

Systemet bör emellertid så långt möjligt bibehållas som det är för att säkerställa en tillräcklig kontinuitet i tiden och därmed möjliggöra analyser av utvecklingen.

Europeiska storleksenheten (European Size Unit, ESE) är ett grundläggande mått som uttrycks i monetära enheter för en viss referensperiod. De monetära enheterna ändrar sig med tiden beroende på ändringar i de faktorer som bestämmer den jordbruksekonomiska utvecklingen. För att Europeiska storleksenheten skall förbli meningsfull att använda i gemenskapens typologi bör definitionen av enheten uppdateras regelbundet samtidigt som standardtäckningsbidragen uppdateras.

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från Gemenskapskommittén för informations-systemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter inom EEG och yttrandet från Ständiga kommittén för jordbruksstatistik.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I Gemenskapens typologi för jordbruksföretag

Artikel 1

Vid tillämpningen av detta beslut skall "gemenskapens typologi för jordbruksföretag" (nedan kallad "typologi") innebära en enhetlig klassificering av jordbruksföretagen inom gemenskapen som baseras på jordbruksföretagens

driftsinriktning ekonomiska storlek, ordnad så att homogena grupper av jordbruksföretag kan samlas i en högre eller lägre grad av aggregering.

Företagens driftsinriktning och ekonomiska storlek skall fastställas på grundval av standardtäckningsbidragen.

Artikel 2

1. Typologin skall utformas så att den särskilt motsvarar behovet av information inom den gemensamma jordbruks-politiken.

2. Syftet med typologin skall vara att tillhandahålla ett instrument som på gemenskapsnivå möjliggör

- en analys av jordbruksföretagens situation baserad på ekonomiska kriterier, och

- jämförelser av jordbruksföretagens situation

- mellan de olika klasserna inom typologin,

- mellan medlemsstaterna eller mellan regioner i medlemsstaterna,

- mellan olika perioder.

3. Typologins tillämpning skall i huvudsak vara att för varje driftsform och storleksklass presentera de uppgifter som samlas in vid gemenskapens undersökningar av jordbruksföretagens struktur och genom gemenskapens informationssystem för jordbruksföretagens redovisnings-uppgifter.

KAPITEL II Standardtäckningsbidrag

Artikel 3

Vid tillämpningen av detta beslut skall "standardtäcknings-bidrag" betyda skillnaden mellan produktionens standard-värde och standardvärdet av vissa särskilda kostnader som fastställs i bilaga 1. Denna skillnad skall fastställas för olika grödor och olika djurslag i varje region.

Artikel 4

Jordbruksföretagets sammanlagda standardtäckningsbidrag skall motsvara den summa som erhålls då standardtäcknings-bidragen för varje enhet multipliceras med antalet motsvarande enheter.

Artikel 5

Standardtäckningsbidragen skall fastställas med hjälp av genomsnittsvärden som räknas fram under en referensperiod på flera år. De skall uppdateras med hänsyn till den ekonomiska utvecklingen.

I bilaga 1 föreskrivs förfarandet för insamlingen av uppgifter, för beräkningsmetoden och hur ofta standardtäckningsbidragen skall fastställas.

KAPITEL III Driftsinriktning

Artikel 6

Vid tillämpningen av detta beslut skall ett jordbruksföretags driftsinriktning fastställas genom de olika verksamheternas relativa bidrag till dess sammanlagda standard-täckningsbidrag.

Artikel 7

Beroende på den summa som erhålls skall jordbruksföretagens driftsinriktning klassificeras efter

- generell driftsinriktning,

- huvuddriftsinriktning,

- särskild driftsinriktning,

- underindelning av vissa särskilda driftsinriktningar.

Underindelningarna skall vara frivilliga för de medlemsstater som har endast ett litet antal jordbruksföretag med en drifts-inriktning av särskild art.

Klassificeringen av jordbruksföretag med avseende på driftsinriktning skall göras på det sätt som anges i bilaga 2.

KAPITEL IV Jordbruksföretagets ekonomiska storlek

Artikel 8

Jordbruksföretagets ekonomiska storleksklass skall fastställas på grundval av dess sammanlagda standardtäckningsbidrag. Storleken skall uttryckas i Europeiska storleksenheter (ESE). Denna enhet skall definieras i enlighet med bilaga 3. Metoden för beräkningen av jordbruksföretagets ekonomiska storlek skall vara den som föreskrivs i bilaga 3 B.

Artikel 9

Jordbruksföretagens ekonomiska storlekar skall vara de som föreskrivs i bilaga 3 C.

KAPITEL V Allmänna bestämmelser

Artikel 10

Beslut 78/463/EEG skall förbli i kraft för den tillämpning som hänför sig till perioden fram till 1985. Tillämpningen därefter skall baseras på det här beslutet.

Den första tillämpningen skall utgå från standardtäcknings-bidrag för perioden "1982" (kalenderåren 1981, 1982 och 1983 eller för jordbrukets produktionsår 1981/82, 1982/83 och 1983/84), fastställda enligt det förfarande som föreskrivs i kaptiel II.

Artikel 11

Kommissionen skall, assisterad av medlemsstaterna, åtminstone vart tionde år utvärdera tillämpningen av detta beslut mot bakgrund av de erfarenheter som vunnits och nya behov för gemenskapen på området. Efter en sådan översyn får bestämmelserna i detta beslut ändras på lämpligt sätt.

Artikel 12

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 7 juni 1985.

För kommissionen

Frans ANDRIESSEN

Vice ordförande

(1) EGT nr L 109, 23.6.1965, s. 1859/65.

(2) EGT nr L 210, 30.7.1981, s. 1.

(3) EGT nr L 142, 29.5.1984, s. 3.

(4) EGT nr L 148, 5.6.1978, s. 1.

(5) EGT nr L 293, 10.11.1984, s. 22.

BILAGA 1

STANDARDTÄCKNINGSBIDRAG (STB)

1. DEFINITION AV OCH PRINCIPERNA FÖR ATT BERÄKNA STB

a) Täckningsbidraget för ett jordbruksföretag är det monetära värdet av bruttoproduktionen minus driftsgrensspecifika kostnader

Med standardtäckningsbidrag (som anges med normtal) avses det genomsnittliga täckningsbidraget i en viss region och för en viss driftsgren.

b) Bruttoproduktionen är summan av värdet av driftsgrenens huvud- och biprodukter.

Värdena beräknas genom att produktionen per enhet (med avdrag för svinn) multipliceras med priset fritt gård, exklusive mervärdeskatt.

Bruttoproduktionen innefattar även stöd som utgår för produkterna, arealerna eller djurbesättningarna.

c) Vid beräkning av STB skall följande kostnader dras av från bruttoproduktionen:

1) I fråga om produktion av gröda:

- utsäde och plantor (köpta eller producerade på gården),

- inköpta gödselmedel,

- växtskyddsmedel,

- diverse särskilda kostnader, t.ex.:

- kostnader för vatten för bevattning,

- kostnader för uppvärmning,

- kostnader för torkning,

- särskilda avsättningskostnader (t.ex. sortering, rensning, förpackning) och bearbetnings-kostnader,

- särskilda försäkringskostnader,

- övriga särskilda kostnader.

2) För animalieprodukter:

- kostnader för förnyelse av besättningen,

- foderkostnader,

- kostnader för kraftfoder (köpt eller producerat på gården),

- kostnader för grovfoder.

- diverse särskilda kostnader, t.ex.:

- veterinärarvoden,

- kostnader för betäckning och artificiell insemination,

- kostnader för djurkontroll o. d.,

- särskilda avsättningskostnader (t.ex. sortering, rensning, förpackning) och bearbetnings-kostnader,

- särskilda försäkringskostnader

- andra särskilda kostnader

De särskilda kostnader som skall dras av omfattar inte följande: Kostnader för arbetskraft, maskiner, byggnader, driv- och smörjmedel, underhåll och avskrivningar av maskiner och redskap, ersättning till serviceföretag. Kostnader för arbete för förnyelse och borttagande av fleråriga grödor och för torkning av grödor skall emellertid dras av.

De särskilda kostnaderna skall avse priser gården, exklusive mervärdeskatt och med avdrag för eventuella bidrag som är kopplade till poster i dessa kostnader.

d) Produktionsperiod

Standardtäckningsbidragen motsvarar en produktionsperiod om 12 månader (ett kalenderår eller ett produktionsår inom jordbruk).

I fråga om vegetabilie- och animalieprodukter med en produktionstid som är kortare eller längre än 12 månader beräknas ett STB som motsvarar ett års växt- eller produktion.

e) Basuppgifter och referensperiod

STB fastställs på grundval av de faktorer som avses under b och c ovan. I detta syfte samlas grunduppgifterna in i medlemsstaterna genom undersökning av jordbruksföretagens redovisningsuppgifter eller särskilda undersökningar, eller tas fram ur lämpliga beräkningar för en referensperiod som omfattar tre kalenderår eller produktionsår i rad. Referensperioden skall vara densamma för alla medlemsstaterna och fastställs av kommissionen i samråd med dem.

f) Enheter

1) Fysiska enheter:

a) STB för grödor fastställs på grundval av en areal uttryckt i hektar.

I fråga om svampar fastställs emellertid standardtäckningsbidragen på grundval av bruttoproduktionen och de särskilda kostnaderna för den totala årliga skörden och uttrycks per 100 m2 (ar) areal under uppodling. För användning i informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter skall de standardtäckningsbidrag som fastställs på detta sätt delas med årets antal skördar i följd, och antalet meddelas av medlemsstaterna.

b) STB för boskap fastställs per djur, med undantag av fjäderfä, för vilka STB fastställs per 100 djur, och för bin, för vilka de fastställs per kupa.

2) Monetära enheter och avrundning

Grunduppgifterna för fastställandet av STB liksom själva standardtäckingsbidragen anges i medlems-staternas nationella valuta.

STB räknas därefter om till ecu enligt de genomsnittliga växelkurserna under referensperioden enligt punkt 1 e i denna bilaga. Dessa kurser meddelas av kommissionen till medlemsstaterna. Standard-täckningsbidragen får avrundas till jämna femtal ecu.

2. SÄRREDOVISNING AV STANDARDTÄCKNINGSBIDRAG

a) Grödor och djur

1) STB bestäms för samtliga de jordbruksföretag som motsvarar kategorierna i gemenskapens undersökningar av jordbruksföretagens struktur på det sätt som föreskrivs i dessa undersökningar.

2) I fråga om medlemsstater som lämnar uppgifter utöver de rubriker som förekommer i gemenskapens strukturundersökning utarbetas STB som motsvarar dessa uppgifter på samma sätt.

b) Geografisk uppdelning

- STB skall beräknas åtminstone för de geografiska enheter som motsvarar dem som används i gemen-skapens undersökningar av jordbruksförtagens struktur och av informationssystemet för jordbruks-företagens redovisningsuppgifter.

- Inga standardtäckningsbidrag fastställs för driftsgrenar som inte förekommer i den berörda regionen.

- I fråga om geografiska enheter för vilka medlemsstaterna lämnar information om ett jordbruksföretag är beläget i ett mindre gynnat område eller i ett bergsområde skall i förkommande fall skilda STB lämnas för de mindre gynnade områdena eller bergsomårdena och för de öriga områdena inom den geografiska enheten, och det är viktigt att denna distinktion görs.

3. UPPGIFTSINSAMLING OCH FREKVENS FÖR BESTÄMNINGEN AV STB

a) Åtminstone vart tionde år skall de uppgifter som ligger till grund för STB förnyas med utgångspunkt i observationer gjorda i jordbruksföretagens redovisningsuppgifter, särskilda undersökningar eller genom beräkning på grundval av befintlig statistik.

b) Inom en tioårsperiod mellan två på varandra följande uppdateringar enligt a justeras STB, normalt vartannat år. En sådan justering görs

- antingen genom att grunduppgifterna förnyas på det sätt som beskrivs under a,

- eller genom en beräkningsmetod för att justera STB. Principerna för tillämpningen av en sådan metod föreskrivs på gemenskapsnivå.

c) Uppgiftsperioderna för förnyelse av uppgifter och för justeringenligt a och b skall vara desamma för samtliga medlemsstater och fastställas av kommissionen i samråd med dem.

Dessa perioderskall så långt möjligt anknytas till uppgifterna från gemenskapens undersökningar av jordbruksföretagens struktur.

4. GENOMFÖRANDE

I enlighet med föreskrifterna i denna bilaga ansvarar medlemsstaterna för insamlingen av de grunduppgifter som behövs för beräkningen av STB, för att omräkna dem till ecu och för insamlingen av de uppgifter som behövs för att vid behov justera värdena.

De skall överlämna tillgängliga uppgifter och resultat till kommissionen i ett standardiserat format. Detta format skall fastställas av kommissionen i samråd med medlemsstaterna.

5. BEHANDLING AV SPECIALFALL

Följande särskilda bestämmelser föreskrivs för beräkningen av STB för vissa driftsinriktningar:

a) Grovfoderförbrukande djur och grovfodergrödor

1. Allmän bestämmelse

Metoden för tillämpningen av standardtäckningsbidragen för boskap och grovfodergrödor är knuten till proportionen mellan dessa båda STB (uppräknade) för jordbruksföretaget. De varierande kostnaderna för grovfodergrödor dras av vid beräkningen av standardtäckningsbidrag för grovfoderförbrukande boskap. Vid tillämpningen av gemenskapens typologi behandlas därför standardtäckningsbidragen för grovfodergrödor i allmänhet som motsvarande noll.

2. Ingen grovfoderförbrukande boskap

i) Grovfodergrödor utan betande boskap

Om det inte finns grovfoderförbrukande boskap på jordbruksföretaget beaktas grovfodergrödor som kommersiella grödor och behandlas på samma sätt som övriga grödor och motsvarande standardtäckningsbidrag tillämpas på dem.

ii) Permanent betes- och ängsmark som inte betas

För att möjliggöra klassificering av jordbruksföretagen får, i fråga om större delen av ett område som består av permanent betes- och ängsmark som inte brukas kommersiellt och där boskap inte betar vid tidpunkten för undersökningen, schablonmässiga nominella standardtäckningsbidrag fastställas för regioner där sådana arealer ofta förekommer, samt tillämpas på motsvarande jordbruksföretag.

3. Obalanserad fodersituation

Om det finns underskott eller överskott av foder på ett jordbruksföretag enligt i nedan tillämpas särskilda bestämmelser:

- Vid foderunderskott tillämpas särskilda STB för grovfoderförbrukande boskap på det sätt som beskrivs under ii ovan.

- Vid foderöverskott tillämpas särskilda STB för grovfodergrödor på det sätt som beskrivs under iii ovan.

i) För varje region fastställs ett intervall för vad som betraktas som ett överskott respektive underskott i ett jordbruksföretag.

Jordbruksföretaget har ett foderunderskott om kvoten R mellan STB för grovfoderförbrukande boskap och STB förgrov fodergrödor överskrider gränsen RD. Jordbruksföretaget har ett foder-överskott om kvoten R ligger under gränsen RS.

ii) Vid foderunderskott (RD> RD) behandlas varje fodergröda som om den hade STB noll. För grovfoderförbrukande djur beräknas en andel som motsvarar kvoten >NUM>RD/

>DEN>R

och anses tillhöra det normala systemet där normala STB tillämpas; återstoden >NUM>(R - RD)/

>DEN>R

anses vara påverkad av foderunderskottet och då tillämpas särskilt fastställda STB för grovfoderförbrukande djur.

iii) Vid foderöverskott (R NUM>(RS R)/

>DEN>RS

. I speciella fall kan emellertid detta överskott definieras i förhållande till en värderingsgräns, RV, som ligger högre än RS. Vid foderöverskott tillämpas ordinarie STB på varje kategori av grovfoderförbrukande djur.

iv) Medlemsstaterna fastställer gränserna RD och RS och, i förekommande fall, RV för varje region och meddelar dem till kommissionen.

v) - De fodergrödor på vilka de särskilda bestämmelserna är tillämpliga är följande:

D12: foderrotfrukter,

D18: foderväxter,

F01: permanent betes- och ängsmark, utom sämre naturlig betesmark,

F02: sämre naturlig betesmark.

- Grovfoderförbrukande boskap på vilken de särskilda bestämmelserna är tillämplig är följande:

J01: hästdjur,

J02-J08: nötkreatur,

J09: får,

J10: getter.

b) Mark i träda

För att göra det möjligt att klassificera jordbruksföretag som vid tidpunkten för undersökningen endast har mark uttagen i träda, får schablonmässiga STB-tal fastställas för denna variabel i regioner där sådana fall är vanliga och tillämpas på sådana jordbruksföretag.

c) Köksträdgårdar

Eftersom produktionen från köksträdgårdar normalt inte är avsedd för saluföring anses STB i allmänhet motsvara noll. I fråga om regioner där köksträdgårdar som utgör en väsentlig del av jordbruksföretagets bruttoproduktion är vanliga får STB fastställas med analog tillämpning av bestämmelserna och metoderna i denna bilaga.

d) Smågrisar

Standardtäckningsbidrag för smågrisar räknas endast med i jordbruksföretagets sammanlagda standard-täckningsbidrag om det saknas avelssuggor på företaget.

BILAGA II

KLASSIFICERING AV JORDBRUKSFÖRETAG EFTER DRIFTSINRIKTNING

A. KLASSIFICERINGSSCHEMA

>Plats för tabell>

B. DEFINITION AV DRIFTSINRIKTNING

Driftsinriktning definieras genom två kännetecken:

a) Indelning i olika driftsgrenar

Driftsgrenarna finns i den förteckning över kännetecken som utarbetats med ledning av 1985 och 1987 års strukturundersökningar, och de anges genom användning av koderna i bilagan till rådets förordning (EEG) nr 1463/84 eller genom en kod som omgrupperar flera av dessa kännetecken enligt bilaga 2 C(1).

b) De tröskelvärden som avgränsar driftsgrenarna

Om inte annat anges uttrycks dessa gränsvärden som bråkdelar av jordbruksföretagets sammanlagda standardtäckningsbidrag.

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

C.

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

(1) Kännetecknen D12 (Foderrotfrukter), D18 (Foderväxter), D21 (Mark i träda), E (Trädgårdsväxter), F01 (Betes- och ängsmark utom sämre naturlig betesmark), F02 (Sämre naturlig betesmark) och J11 (Smågrisar) används endast under vissa omständigheter (se bilaga 1.5 till detta beslut).

BILAGA 3

JORDBRUKSFÖRETAGENS EKONOMISKA STORLEK

A. DEFINITION AV EUROPEISKA STORLEKSENHETEN (ESE)

1. Europeiska storleksenheten motsvarar standardtäckningsbidraget 1 000 ecu för referensperioden "1980", enligt första stycket i bilaga 3 till kommissionens beslut 78/463/EEG, senast ändrat genom beslut 84/542/EEG.

2. För följande referensperioder skall för uppdatering av STB-värdet 1 000 ecu som definieras ovan multipliceras med en koeffeicient som monetärt avspeglar jordbrukets samlade ekonomiska utveckling i gemenskapen som helhet.

Denna koefficient skall beräknas av kommissionen och fastställas i samråd med medlemsstaterna.

B. JORDBRUKSFÖRETAGETS EKONOMISKA STORLEK

Jordbruksföretagets ekonomiska storlek erhålls genom att dess sammanlagda standardtäckningsbidrag divideras med det antal ecu som motsvarar enheten ESE för motsvarande referensperiod enligt A ovan.

C. EKONOMISKA STORLEKSKLASSER FÖR JORDBRUKSFÖRETAG

Jordbruksföretagen indelas i storleksklasser med nedanstående gränser:

>Plats för tabell>

Enligt bestämmelserna för tillämpningen inom området för informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter och för gemenskapens undersökningar av strukturen på jordbruksföretag får storleksklasserna III och IV, samt V och VI ovan samgrupperas.

De medlemsstater som vid tillämpningen av artikel 4.1 i förordning 79/65/EEG fastställer en tröskel för företagens ekonomiska storlek för att ingå i undersökningsområdet för informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter som inte sammanfaller med någon av de ovan angivna gränserna skall dela in dessa i underklasser vars tröskelvärden motsvarar de fastställda gränserna.