Rådets direktiv 83/513/EEG av den 26 september 1983 om gränsvärden och kvalitetsmål för kadmiumutsläpp
Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 291 , 24/10/1983 s. 0001 - 0008
Spansk specialutgåva: Område 15 Volym 4 s. 0131
Portugisisk specialutgåva: Område 15 Volym 4 s. 0131
Finsk specialutgåva Område 15 Volym 4 s. 0140
Svensk specialutgåva Område 15 Volym 4 s. 0140
RÅDETS DIREKTIV av den 26 september 1983 om gränsvärden och kvalitetsmål för kadmiumutsläpp (83/513/EEG) EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKIV med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100 och 235 i detta, med beaktande av rådets direktiv 76/464/EEG av den 4 maj 1976 om förorening genom utsläpp av vissa farliga ämnen i gemenskapens vattenmilj(1), särskilt artikel 6 och 12 i detta, med beaktande av kommissionens förslag(2), med beaktande av Europaparlamentets yttrande(3) , med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(4), och med beaktande av följande: För att skydda gemenskapens vattenmiljö mot förorening av vissa farliga ämnen införs genom artikel 3 i direktiv 76/464/EEG ett system med förhandstillstånd för fastställande av utsläppsnormer för de ämnen som anges i förteckning I i bilagan till det direktivet. I artikel 6 i samma direktiv föreskrivs om gränsvärden för sådana utsläppsnormer och om kvalitetsmål för den vattenmiljö som påverkas av utsläpp av ämnena. Kadmium och kadmiumföreningar ingår i förteckning I. Medlemsstaterna är skyldiga att tillämpa gränsvärdena, utom i de fall då de får använda kvalitetsmål. Eftersom förorening genom kadmiumutsläpp till vatten orsakas av ett stort antal industrier, är det nödvändigt att fastställa dels särskilda gränsvärden beroende på vilken sorts industri det gäller och dels kvalitetsmål för den vattenmiljö i vilken kadmium släpps ut från sådana industrier. För närvarande är det emellertid inte möjligt att fastställa gränsvärden för utsläpp som härstammar från tillverkning av fosforsyra och fosforhaltiga gödningsämnen ur fosforhaltigt mineral. Syftet med kvalitetsmålen bör vara att eliminera kadmiumförorening i de delar av vattenmiljön som kan påverkas av utsläpp av kadmium. Sådana kvalitetsmål bör uttryckligen ha detta syfte och inte fastställas i avsikt att skapa bestämmelser om konsumentskydd eller om saluförande av varor som härrör från vattenmiljön. Ett särskilt övervakningsförfarande bör införas för att möjliggöra för medlemsstaterna att visa att kvalitetsmålen uppfylls. För att genomföra detta direktiv på ett effektivt sätt bör medlemsstaterna kunna övervaka den vattenmiljö som påverkas av kadmiumutsläppen. I artikel 6 i direktiv 76/464/EEG föreskrivs inte om befogenheter att besluta om en sådan övervakning. Eftersom särskilda regler om sådana befogenheter inte heller finns i fördraget, bör artikel 235 i fördraget tillämpas. Det är viktigt att kommissionen vart femte år lämnar en jämförande utvärdering till rådet om genomförandet av detta direktiv i medlemsstaterna. Grundvatten behandlas i direktiv 80/68/EEG(5) och omfattas därför inte av tillämpningsområdet för detta direktiv. Grönland har industrialiserats i en mycket begränsad omfattning beroende på omständigheter som allmänt gäller för ön, särskilt den låga befolkningstätheten, storleken och det speciella geografiska läget. Grönland bör därför inte omfattas av detta direktiv. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 1. Genom detta direktiv - fastställs i enlighet med artikel 6.1 i direktiv 76/464/EEG gränsvärden för utsläppsnormer för kadmium i utsläpp från sådana industrianläggningar som avses i artikel 2 e, - fastställs i enlighet med artikel 6.2 i direktiv 76/464/EEG kvalitetsmål för kadmium i vattenmiljön, - fastställs i enlighet med artikel 6.4 i direktiv 76/464/EEG tidsfrister för uppfyllande av villkoren i de tillstånd som har lämnats av de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna och som avser redan förekommande utsläpp, - fastställs i enlighet med artikel 12.1 i direktiv 76/464/EEG referensmätmetoder som gör det möjligt att fastställa kadmiumhalten i utsläpp och i vattenmiljön, - inrättas ett övervakningsförfarande i enlighet med artikel 6.3 i direktiv 76/464/EEG, - åläggs medlemsstaterna att samarbeta när utsläpp påverkar vattnen i mer än en medlemsstat. 2. Detta direktiv gäller för de vatten som avses i artikel 1 i direktiv 76/464/EEG, dock med undantag för grundvatten. Artikel 2 I detta direktiv avses med a) kadmium: - grundämnet kadmium, - det kadmium som ingår i en av dess föreningar, b) gränsvärden: de värden som anges i bilaga 1 till detta direktiv, c) kvalitetsmål: de krav som anges i bilaga 2 till detta direktiv, d) hantering av kadmium: varje industriprocess som innefattar användning eller framställning av kadmium samt andra processer i vilka kadmium ingår,e) industrianläggning: anläggning i vilken kadmium eller ett kadmiumhaltigt ämne hanteras, f) befintlig anläggning: en industrianläggning som är i drift den dag då detta direktiv anmäls, g) ny anläggning: - en industrianläggning som tas i drift efter den dag då detta direktiv anmäls, - en befintlig industrianläggning vars kapacitet för hantering av kadmium har ökats betydligt efter den dag då detta direktiv anmäls. Artikel 3 1. Gränsvärdena, tidsfristerna för tillämpningen av dessa värden samt förfarandet för övervakning av utsläppen fastställs i bilaga 1. 2. Gränsvärdena skall i normalfallet gälla den punkt där kadmiumhaltigt avloppsvatten lämnar industrianläggningen. Om kadmiumhaltigt avloppsvatten behandlas utanför industrianläggningen i en behandlingsanläggning avsedd för borttagande av kadmium, får medlemsstaten medge att gränsvärdena skall gälla den punkt där avloppsvattnet lämnar behandlingsanläggningen. 3. De tillstånd som avses i artikel 3 i direktiv 76/464/EEG skall innehålla villkor som är minst lika stränga som de som anges i bilaga 1 till detta direktiv, om inte en medlemsstat följer artikel 6.3 i direktiv 76/464/EEG i enlighet med bilaga 2 och 4 till detta direktiv. Tillstånden skall omprövas minst vart fjärde år. 4. Utan att det inverkar på tillämpningen av bestämmelserna i direktiv 76/464/EEG eller på de skyldigheter som följer av punkt 1-3 får medlemsstaterna meddela tillstånd för nya anläggningar endast om bästa tillgängliga teknik tillämpas och det är nödvändigt för att eliminera förorening i enlighet med artikel 2 i det nämnda direktivet eller för att förhindra snedvriden konkurrens. Oavsett vilken metod som används skall medlemsstaten, om de planerade åtgärderna av tekniska skäl inte motsvarar bästa tillgängliga teknik, lämna uppgifter till kommissionen som visar på de tekniska svårigheterna innan tillstånd meddelas. Kommissionen skall genast vidarebefordra dessa uppgifter till de andra medlemsstaterna och så snart det är möjligt tillställa samtliga medlemsstater en rapport med ett yttrande över avvikelsen enligt andra stycket. Vid behov skall kommissionen samtidigt till rådet lämna förslag till lämpliga åtgärder. 5. Referensanalysmetoden för att fastställa kadmiumförekomst beskrivs i bilaga 3 punkt 1. Andra metoder får användas, om metoderna i fråga om detektionsgränser, precision och noggrannhet minst motsvarar vad som föreskrivs i bilaga 3 punkt 1. Kravet på noggrannhet vid mätning av utsläppt mängd anges i bilaga 3 punkt 2. Artikel 4 Berörda medlemsstater skall ansvara för övervakningen av den vattenmiljö som påverkas av industriella utsläpp. I fråga om utsläpp som påverkar vattnen i mer än en medlemsstat skall de berörda medlemsstaterna samarbeta i syfte att harmonisera sina övervakningsförfaranden. Artikel 5 1. Kommissionen skall med utgångspunkt från de uppgifter som på begäran i varje enskilt fall lämnats av medlemsstaterna enligt artikel 13 i direktiv 74/464/EEG göra en jämförande utvärdering av genomförandet av detta direktiv i medlemsstaterna. Uppgifterna skall särskilt innefatta - detaljuppgifter om tillstånd genom vilka utsläppsnormer för kadmiumutsläpp har fastställts, - resultatet av inventeringen av kadmiumutsläpp till de vatten som avses i artikel 1.2, - resultat av mätningar som utförts av det nationella stationsnät som inrättats för att fastställa koncentrationer av kadmium. 2. Kommissionen skall vart femte år till rådet överlämna den jämförande utvärdering som avses i punkt 1, första gången fyra år efter det att detta direktiv anmälts. 3. Om den vetenskapliga kunskapen ändras i fråga om främst kadmiums giftighet, svårnedbrytbarhet och ackumulerbarhet i levande organismer och sediment, eller om den bästa tillgängliga tekniken förbättras, skall kommissionen vid behov tillställa rådet lämpliga förslag i syfte att skärpa gränsvärdena och kvalitetsmålen eller att fastställa nya gränsvärden och nya kvalitetsmål. Artikel 6 1. Medlemsstaterna skall inom två år efter anmälan av detta direktiv sätta i kraft de åtgärder som är nödvändiga för att följa direktivet. De skall genast underrätta kommissionen om detta. 2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till de bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv. Artikel 7 Detta direktiv skall inte tillämpas på Grönland. Artikel 8 Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna. Utfärdat i Bryssel den 26 september 1983. På rådets vägnar C. SIMITIS Ordförande (1) EGT nr L 129, 18.5.1976, s. 23. (2) EGT nr C 118, 21.5.1981, s. 3. (3) EGT nr C 334, 20.12.1982, s. 138. (4) EGT nr C 230, 10.9.1981, s. 22. (5) EGT nr L 20, 26.1.1980, s. 43. BILAGA 1 Gränsvärden, tidsfrister för tillämpningen av dessa värden och förfarandet för övervakning av utsläpp >Plats för tabell> 2. Gränsvärden uttryckta som koncentrationer vilka i princip inte får överskridas anges i tabellen ovan för industrisektorerna enligt punkterna 2, 3, 4, 5 och 6. Gränsvärden uttryckta som maximala koncentrationer får inte i något fall överskrida de värden som uttrycks som maximala kvantiteter dividerade med vattenförbrukningen per kilogram hanterat kadmium. Eftersom koncentrationen av kadmium i utsläppen är beroende av mängden vatten som används, vilken är olika för olika processer och anläggningar, skall emellertid de gränsvärden som uttryckts som utsläppt kadmiummängd i förhållande till hanterad kadmiummängd och som framgår av tabellen följas i samtliga fall. 3. De genomsnittliga dygnsgränsvärdena är två gånger större än de motsvarande månatliga genomsnittsgränsvärden som anges i tabellen. 4. Ett övervakningsförfarande skall införas för att kontrollera att utsläppen överensstämmer med de utsläppsnormer som fastställts i enlighet med gränsvärdena i denna bilaga. Detta förfarande skall omfatta provtagning och provanalys samt mätning av utsläppt mängd och mängden hanterat kadmium. Om det skulle visa sig omöjligt att fastställa mängden hanterat kadmium, får övervakningsförfarandet baseras på den mängd kadmium som får användas för den produktionskapacitet på vilken tillståndet baserats. 5. Ett prov skall tas som är representativt för utsläppet under en period på 24 timmar. Mängden kadmium som släpps ut under en månad skall beräknas genom att addera de dagliga mängderna utsläppt kadmium. Ett förenklat övervakningsförfarande får emellertid tillämpas för industrianläggningar som inte släpper ut mer än 10 kg kadmium per år. För kadimeringsanläggningar får ett förenklat övervakningsförfarande tillämpas endast om den sammanlagda volymen hos tankarna för elektrolytisk ytbehandling understiger 1,5 m3. (1) Gränsvärden för industrisektorer som inte nämns i tabellen kommer om det visar sig nödvändigt att fastställas av rådet vid ett senare tillfälle. Under tiden fastställer medlemsstaterna självständigt utsläppsnormer för kadmiumutsläpp i enlighet med direktiv 76/464/EEG. Sådana normer skall utformas med beaktande av bästa tillgängliga teknik och får inte vara mindre stränga än det närmast jämförbara gränsvärdet i denna bilaga. (2) På grundval av erfarenheterna vid tillämpningen av detta direktiv kommer kommissionen att i enlighet med artikel 5.3 lämna förslag till rådet om att fastställa strängare gränsvärden, som avses träda i kraft senast år 1992. (3) Månatlig genomsnittlig total koncentration av kadmium som vägts med hänsyn till flödet. (4) Månatligt genomsnitt. (5) Det är för närvarande inte möjligt att fastställa gränsvärden uttryckta som belastning. Om så erfordras kommer sådana värden att fastställas av rådet i enlighet med artikel 5.3 i detta direktiv. Om rådet inte fastställer några gränsvärden kommer värdena uttryckta som belastning i spalten "1 januari 1986" att behållas. (6) Medlemsstaterna får underlåta att tillämpa gränsvärdena före den 1 januari 1989 i fråga om anläggningar som släpper ut mindre än 10 kg kadmium per år och som har tankar för elektrolytisk ytbehandling med en sammanlagd volym som är mindre än 1,5 m3, om detta är nödvändigt av tekniska eller administrativa skäl. (7) För närvarande finns inga ekonomiskt rimliga tekniska metoder för systematisk utvinning av kadmium ur utsläpp som härrör från tillverkning av fosforsyra eller fosforhaltiga gödningsmedel från fosforhaltigt mineral. Därför har gränsvärden inte fastställts för sådana utsläpp. Frånvaron av sådana gränsvärden befriar inte medlemsstaterna från skyldigheten att enligt direktiv 76/464/EEG fastställa utsläppsnormer för utsläppen. BILAGA 2 Kvalitetsmål För de medlemsstater som utnyttjar möjligheten till undantag enligt artikel 6.3 i direktiv 76/464/EEG, skall de utsläppsnormer som medlemsstaterna enligt artikel 5 i det direktivet är skyldiga att uppställa och tillämpa fastställas på ett sådant sätt, att det eller de kvalitetsmål som är tillämpliga enligt förteckningen nedan upprätthålls inom de områden som påverkas av kadmiumutsläpp. Det åligger den behöriga myndigheten att fastställa det område som påverkas i varje enskilt fall och att bland de kvalitetsmål som anges i punkt 1 välja det eller de som den finner lämpliga med hänsyn till den avsedda användningen av det påverkade området och med hänsyn till att syftet med detta direktiv är att undvika och eliminera all förorening. 1. I syfte att eliminera sådan förorening som avses i direktiv 76/464/EEG och i enlighet med artikel 2 i det direktivet(1) fastställs följande kvalitetsmål(2) 1.1 Den totala koncentrationen av kadmium i inlandsytvatten som påverkas av utsläpp får inte överstiga 5 µg/liter. 1.2 Koncentrationen av upplöst kadmium i vattnet i flodmynningar som påverkas av utsläpp får inte överskrida 5 µg/liter. 1.3 Koncentrationen av upplöst kadmium i territorialvatten och i inre kustvatten utom flodmynningar som påverkas av utsläpp får inte överskrida 2,5 µg/liter. 1.4 I vatten som används för framställning av dricksvatten skall koncentrationen av kadmium följa kraven i direktiv 75/440/EEG(3) I det direktivet föreskrivs ett obligatoriskt kadmiumvärde på 5 µg/liter, baserat på 95 % av de tagna proverna. 2. Utöver de ovan nämnda kraven skall koncentrationer av kadmium bestämmas av de nationella stationsnät som avses i artikel 5 och resultaten jämföras med följande koncentrationer2: 2.1 Beträffande inlandsytvatten, en total koncentration av kadmium på 1 µg/liter. 2.2 Beträffande vatten från flodmynningar, en koncentration av 1 µg löst kadmium per liter. 2.3 Beträffande territorialvatten och inre kustvatten utom flodmynningar, en koncentration av 0,5 µg löst kadmium per liter. Om dessa koncentrationer överskrids vid någon av punkterna i det nationella stationsnätet, skall orsakerna rapporteras till kommissionen. 3. Koncentrationen av kadmium i sediment eller i skaldjur, om möjligt hos arten Mytilus edulis, får inte öka väsentligt med tiden. 4. Om flera kvalitetsmål gäller för vatten inom ett område, skall vattnets kvalitet uppfylla vart och ett av målen. (1) De koncentrationer av kadmium som anges i punkterna 1.1, 1.2 och 1.3 är minimikrav för att skydda livet i vattenmiljön., vilka skall uppmätas tillräckligt nära den punkt där utsläppen sker. (2) Med undantag för kvalitetsmål 1.4 avser samtliga koncentrationer det aritmetiska medelvärdet av de resultat som erhålls under ett år. (3) Direktiv 75/440/EEG gäller kvalitetskrav för ytvatten avsett för framställning av dricksvatten i medlemsstaterna (EGT nr L 194, 25.7.1975, s. 26). BILAGA 3 Referensmätmetoder 1. Referensanalysmetoden för att fastställa kadmiumhalten i vatten, sediment och skaldjur är atomabsorbtionsspektrofotometri, efter konservering och lämplig behandling av provet. Detektionsgränserna(1) skall vara sådana att kadmiumhalten kan mätas med en noggrannhet(2) på ± 30 % och en precision(3) på ± 30 % vid följande koncentrationer: - för utsläpp, en tiondel av den högsta tillåtna kadmiumhalt som anges i tillståndet, - för ytvatten, 0,1 µg/liter eller en tiondel av kadmiumhalten som anges i kvalitetsmålet, varvid den högre halten gäller, - för skaldjur, 0,1 mg/kg våt vikt, - för sediment, en tiondel av kadmiumhalten i provet eller 0,1 mg/kg torr vikt, varvid torkning utförs mellan 105°C och 110°C till konstant vikt och det högre talet gäller. 2. Flödesmätning skall utföras med en noggrannhet av ± 20 %. BILAGA 4 Övervakningsförfarande för kvalitetsmål 1. För varje tillstånd som meddelas enligt detta direktiv skall den behöriga myndigheten ange de begränsningar, det övervakningsförfarande och de tidsfrister som behövs för att säkerställa att det eller de kvalitetsmål som gäller uppfylls. 2. I enlighet med artikel 6.3 i direktiv 76/464/EEG skall medlemsstaten för varje valt och tillämpat kvalitetsmål meddela kommissionen - utsläppspunkterna och spridningssätten, - det område inom vilket kvalitetsmålet tillämpas, - provtagningsplatsernas läge, - provtagningsintervallerna, - provtagnings- och mätmetoderna, - de erhållna resultaten. 3. Proverna skall vara tillräckligt representativa för vattenmiljöns kvalitet inom det område som påverkas av utsläppen. Provtagningsintervallerna skall vara så täta att eventuella förändringar i vattenmiljön kan påvisas, särskilt med hänsyn till naturliga variationer i de hydrologiska förhållandena. (1) Dessa termer definieras i rådets direktiv 79/869/EEG av den 9 oktober 1979 om mätmetoder samt provtagnings och analysfrekvenser avseende ytvatten för dricksvattenframställning i medlemsstaterna (EGT nr L 271, 29.10.1979, s. 44).