Rådets direktiv 80/1269/EEG av den 16 december 1980 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om motoreffekten hos motorfordon

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 375 , 31/12/1980 s. 0046 - 0067
Finsk specialutgåva Område 13 Volym 11 s. 0060
"Grekisk specialutgåva
" Område 13 Volym 10 s. 0117
Svensk specialutgåva Område 13 Volym 11 s. 0060
Spansk specialutgåva: Område 13 Volym 11 s. 0134
Portugisisk specialutgåva: Område 13 Volym 11 s. 0134

RÅDETS DIREKTIV av den 16 december 1980 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om motoreffekten hos motorfordon (80/1269/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande(2),med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3), och

med beaktande av följande:

De tekniska krav som motorfordon måste uppfylla enligt nationell lagstiftning gäller bland annat den metod för mätning av motoreffekt som skall användas för att ange motoreffekten hos en fordonstyp.

Dessa krav skiljer sig åt i de olika medlemsstaterna. Detta leder till tekniska handelshinder som skall undanröjas genom att alla medlemsstater antar samma krav, antingen som tillägg till eller i stället för sina nuvarande regler, särskilt för att därmed för alla fordonstyper medge det förfarande för EEG-typgodkännande som behandlats i rådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon(4), senast ändrat genom direktiv 80/1267/EEG(5).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I detta direktiv avses med fordon varje motorfordon som är avsett att användas på väg, med eller utan karosseri, som har minst fyra hjul och som är konstruerad för en högsta hastighet som överstiger 25 km/tim, med undantag för spårbundna fordon, jordbrukstraktorer och lantbruksmaskiner.

Artikel 2

Ingen medlemsstat får vägra att bevilja EEG-typgodkännande eller ett nationellt typgodkännande för ett fordon, eller vägra att registrera ett fordon eller förbjuda att det saluförs, tas i bruk eller används av skäl som hänför sig till fordonets motoreffekt om denna bestämts enligt bilagorna 1 och 2.

Artikel 3

De ändringar som är nödvändiga för att anpassa kraven i bilagorna till den tekniska utvecklingen skall antas enligt det förfarande som fastställts i artikel 13 i rådets direktiv 70/156/EEG.

Artikel 4

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser som är nödvändiga för att följa detta direktiv inom 18 månader efter dagen för anmälan och skall genast underrätta kommissionen om detta.

2. Medlemsstaterna skall se till att till kommissionen överlämna texterna till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 5

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 16 december 1980.

På rådets vägnar

Colette FLESCH

Ordförande

(1) EGT nr C 104, 28.4.1980, s. 9.

(2) EGT nr C 265, 13.10.1980, s. 76.

(3) EGT nr C 182, 21.7.1980, s. 3.

(4) EGT nr L 42, 23.2.1970, s. 1.

(5) EGT nr L 375, 31.12.1980, s. 34.

BILAGA 1

BESTÄMNING AV MOTOREFFEKT

1. EEG-TYPGODKÄNNANDE

1.1 Ansökan om EEG-typgodkännande

Ansökan om EEG-typgodkännande för en fordonstyp med avseende på motoreffekten skall lämnas in av fordonstillverkaren eller dennes representant.

1.1.1 Ansökan skall följas av tre exemplar av de handlingar som nämns nedan och av följande uppgifter:

1.1.1.1 Uppgiftsformulär som fylls i i vederbörlig ordning.

1.1.1.2 Upplysningar som krävs i tillägg 1 eller 2.

1.1.2 Om den tekniska tjänst som har ansvaret för typgodkännandeprovningarna utför provningarna själv skall ett fordon som är representativt för den fordonstyp som skall godkännas tillhandahållas.

1.2 Handlingar

När en ansökan enligt 1.1 godtas skall den behöriga myndigheten utställa den handling som beskrivs enligt den mall som återfinns i bilaga 2. För att utarbeta handlingen får den behöriga myndigheten i den medlemsstat som genomför EEG-typgodkännandeprovningarna använda den rapport som utställts av ett godkänt eller erkänt provningsorgan enligt bestämmelserna i detta direktiv.

2. RÄCKVIDD

2.1 Denna metod gäller förbränningsmotorer som används för framdrivning av fordon i kategorierna M och N enligt definitionen i bilaga 1 till direktiv 70/156/EEG och som tillhör någon av följande typer:

2.1.1 Förbränningsmotorer med kolvar (positiv tändning eller diesel), med undantag av frikolvsmotorer.

2.1.2 Motorer med roterande kolv.

2.2 Denna metod gäller för motorer med eller utan förkompression.

3. DEFINITIONER

I detta direktiv avses med

3.1 nettoeffekt: den effekt som erhålls på provbänken i slutet av vevaxeln eller dess motsvarighet vid motsvarande motorvarvtal med de hjälpanordningar som anges i tabell 1; om effektmätningen endast kan utföras med monterad växellåda skall hänsyn tas till växellådans verkningsgrad,

3.2 högsta nettoeffekt: nettoeffektens högsta värde mätt vid full motorbelastning,

3.3 standardutrustning: en anordning som tillhandahålls av tillverkaren för en särskild användning.

4. MÄTNINGARNAS NOGGRANNHET FÖR FULLASTEFFEKT

4.1 Vridmoment

4.1.1 Om inte annat följer av 4.1.2 skall dynamometerns kapacitet vara sådan att första fjärdedelen av dess skala inte används. Mätsystemet skall ha en noggrannhet på ± 0,5 % av största skalvärdet (utom första fjärdedelen).

4.1.2 Skalområdet mellan en sjättedel och en fjärdedel av fullt skalutslag får dock användas om systemets noggrannhet vid en sjättedel av skalan är ± 0,25 % av största skalvärdet.

4.2 Motorns varvtal

Mätningen skall ha en noggrannhet på ± 0,5%. Motorns varvtal skall helst mätas med en automatiskt synkroniserad varvräknare och kronometer (eller tidräknare).

4.3 Bränsleförbrukning: Inom: ± 1 % totalt för använd utrustning.

4.4 Insugningsluftens temperatur: ± 2°C.

4.5 Barometertryck: ± 2 mbar.

4.6 Tryck i provbänkens avgasutsugningskanal: (se not 1 till tabell 1).

4.7 Tryck i insugningsgrenrör: ± 0,5 mbar.

4.8 Tryck i fordonets avgasrör: ± 2 mbar.

5. MOTORNS NETTOEFFEKT

5.1 Provningar

5.1.1 Tilläggsutrustning

Under provningen måste den tilläggsutrustning som skall finnas enligt vad som föreskrivs nedan vara monterad på motorn, så långt möjligt i samma läge som det läge den skulle ha för den aktuella användningen.

5.1.1.1 Tilläggsutrustning som skall finnas

Den tilläggsutrustning som skall finnas under provningen då motorns nettoeffekt bestäms anges i tabell 1 nedan.

5.1.1.2 Tilläggsutrustning som skall tas bort

Viss tilläggsutrustning som endast är nödvändig för fordonets användning och som kan vara monterad på motorn skall tas bort vid provningen. Följande icke fullständiga förteckning anger några exempel:

- Luftkompressor för bromsar.

- Kompressor för servostyrning.

- Kompressor för hjulupphängning.

- Luftkonditioneringssystem.

- Kylutrustning för hydraulisk transmission och/eller växellådsolja.

När tillbehör inte kan tas bort får den effekt som förbrukas av dem i obelastat tillstånd bestämmas och adderas till den uppmätta motoreffekten.

>Plats för tabell>

5.1.1.3 Tilläggsutrustning för start av dieselmotorer

För den tilläggsutrustning som används för start av dieselmotorer måste hänsyn tas till följande två fall:

5.1.1.3.1 Elektrisk start: Generatorn skall vara monterad och vid behov försörja hjälpanordningar som är nödvändiga för drift av motorn.

5.1.1.3.2 Annan start än elektrisk: Om det finns några elektriskt manövrerade tillbehör som är nödvändiga för driften av motorn skall generatorn vara monterad och försörja dessa tillbehör. Annars skall generatorn tas bort. I båda fallen skall det system som alstrar och samlar upp den energi som behövs för start vara monterat och arbeta i obelastat tillstånd.

5.1.2 Inställningsvillkor

Inställningsvillkoren för provningen för att bestämma nettoeffekt anges i tabell 2.

>Plats för tabell>

5.1.3 Provningar av nettoeffekt

5.1.3.1 Provningen av nettoeffekten skall utgöras av en körning med full gas för motorer med positiv tändning och med fast fullastinställning av insprutningspumpen för dieselmotorer, varvid motorn skall vara utrustad enligt tabell 1.

5.1.3.2 Prestandauppgifter skall avläsas under stabiliserade driftförhållanden, med lämplig friskluftstillförsel till motorn. Motorn skall ha körts in enligt tillverkarens rekommendationer. Förbränningskamrarna får innehålla avlagringar, men i begränsad mängd.

Sådana provningsförhållanden som insugningsluftens temperatur skall väljas så nära referensvillkoren (se 5.2) som möjligt för att göra korrigeringsfaktorn så liten som möjligt.

5.1.3.3 Temperaturen på insugningsluften till motorn skall mätas inom 0,15 m uppströms från intaget till luftrenaren eller, om ingen luftrenare används, inom 0,15 m från luftintagsöppningen. Termometern eller termoelementet skall skyddas mot värmestrålning och placeras direkt i luftströmmen. Den skall också skyddas mot bränslebesprutning. Tillräckligt antal platser skall användas för att åstadkomma en för insugningsluften representativ medeltemperatur. Luftflödet får inte störas av mätanordningen.

5.1.3.4 Inga avläsningar får göras förrän vridmoment, varvtal och temperatur varit i stort sett oförändrade under minst en minut.

5.1.3.5 Motorvarvtalet under en mätningskörning får inte avvika från det valda varvtalet med mer än ± 1% eller ± 10 varv/min, beroende på vilket som är störst, medan avläsningarna görs.

5.1.3.6 Avläsningarna för bromsbelastning, bränsleförbrukning och insugningsluftens temperatur skall göras samtidigt. Den avläsning som antas för mätändamål skall vara medelvärdet av två stabiliserade värden som avviker med mindre än 2 % från varandra i fråga om bromsbelastning och bränsleförbrukning.

5.1.3.7 En mättid på minst 60 sekunder skall användas vid mätning av varvtal eller bränsleförbrukning med en manuell anordning.

5.1.3.8 Bränsle

5.1.3.8.1 För dieselmotorer skall bränslet vara enligt bilaga 5 till rådets direktiv 72/306/EEG av den 21 augusti 1972 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om de åtgärder mot utsläpp av föroreningar från dieselbränsle som används i fordon(1), vid behov med tillägg av ett kommersiellt vätske- eller gasbränsle som rekommenderas av tillverkaren. Bränslet får inte innehålla några rökdämpande tillsatser.

5.1.3.8.2 För ottomotorer skall det använda bränslet vara ett kommersiellt bränsle utan ytterligare tillsatser. Bränslet som beskrivs i bilaga 6 till rådets direktiv 70/220/EEG av den 20 mars 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot luftförorening genom avgaser från motorfordon(2) senast ändrat genom direktiv 78/665/EEG(3) kan också användas.

5.1.3.9 Kylning av motorn

5.1.3.9.1 Vätskekylda motorer

Kylmedlets temperatur vid utloppet från motorn skall hållas inom ± 5°C från den övre termostatstyrda temperatur som angetts av tillverkaren. Om tillverkaren inte angett någon temperatur skall temperaturen vara 80 ± 5°C.

5.1.3.9.2 Luftkylda motorer

För luftkylda motorer skall temperaturen i en punkt som angetts av tillverkaren hållas mellan det största värde TM som angetts av tillverkaren och TM - 20°C.

5.1.3.10 Bränsletemperaturen vid inloppet till insprutningspumpen eller förgasaren skall hållas inom de gränser som fastställts av tillverkaren.

5.1.3.11 Smörjoljans temperatur mätt i oljetråget eller vid utloppet från oljekylaren om sådan finns skall vara inom de gränser som fastställts av tillverkaren.

5.1.3.12 Avgastemperaturen skall mätas i en punkt i avgasrören som ligger intill avgasgrenrörens utloppsflänsar. Den får inte överstiga det värde som angetts av tillverkaren.

5.1.3.13 Hjälpkylsystem

Ett hjälpkylsystem får vid behov användas för att hålla temperaturerna inom de gränser som angetts i 5.1.3.9-5.1.3.12.

5.1.4 Provningsförfarande

Mät vid tillräckligt antal motorvarvtal för att bestämma fullasteffektkurvan helt mellan de lägsta och högsta motorvarvtal som fastställts av tillverkaren. Detta varvtalsområde måste innefatta det varvtal vid vilket motorn producerar mest effekt. För varje varvtal skall medelvärdet av två stabiliserade mätningar avläsas.

5.1.5 Mätning av rökindex

För dieselmotorer skall avgaserna kontrolleras under provningen med avseende på överensstämmelse med de villkor som anges i bilaga 6 till direktiv 72/306/EEG.

5.2 Korrigeringsfaktorer

5.2.1 Definition

Korrigeringsfaktorn är den koefficient K som den iakttagna effekten måste multipliceras med för bestämning av motoreffekten under de atmosfäriska referensvillkor som anges i 5.2.2.

5.2.2 Atmosfäriska referensvillkor

5.2.2.1 Temperatur: 25°C.

5.2.2.2 Torrtryck (ps): 990 mbar.

5.2.3 Villkor som skall uppfyllas i laboratoriet

För att provningen skall vara giltig skall korrigeringsfaktorn K vara sådan att 0,96 ≤ K ≤ 1,06.

5.2.4 Bestämning av korrigeringsfaktorer

5.2.4.1 Ottomotorer (förgasare eller insprutning) - faktorn Ka.

Korrigeringsfaktorn erhålls genom tillämpning av följande formel:

>Hänvisning till >

där

T = den absoluta temperaturen i K vid motorns luftintag,

ps = det torra atmosfäriska trycket i mbar, med andra ord det totala barometriska trycket minus vattenångtrycket.

5.2.4.2 Dieselmotorer - faktorn Kd.

5.2.4.2.1 Fyrtakts dieselmotorer utan förkompression och tvåtakts dieselmotorer

Korrigeringsfaktorn beräknas med hjälp av följande formel:

>Hänvisning till >

där

T = den absoluta temperaturen i K vid motorns luftintag,

ps = det torra atmosfäriska trycket i mbar.

5.2.4.2.2 Fyrtakts dieselmotorer med förkompression

5.2.4.2.2.1 Motorer med avgasdriven turbo

Effekten korrigeras inte. Men om tätheten hos den omgivande luften avviker med mer än 5 % från lufttätheten vid referensvillkoren (25°C och 1 000 mbar) skall provningsvillkoren anges i provningsrapporten.

5.2.4.2.2.2 Motorer med mekanisk förkompression

5.2.4.2.2.2.1 Förhållandet r bestäms med följande formel:

>Hänvisning till >

där

D = den avgivna bränslemängden i mm³ för varje motortakt,

V = motorns cylindervolym i liter,

P1 = omgivningstrycket,

P2 = trycket vid motorns insugningsgrenrör,

T1 = omgivningstemperaturen i K (enligt definition i 5.1.3.3),

T2 = temperaturen vid motorns insugningsgrenrör i K.

5.2.4.2.2.2.2 Korrigeringsfaktorn för motorer med mekanisk förkompression är densamma som för motorer utan förkompression om r är lika med eller större än 50 mm³/liter, och den är lika med 1 om r är mindre än 50 mm³/liter.

5.3 Provningsrapport

Provningsrapporten skall innehålla resultaten och alla beräkningar som behövs för bestämning av nettoeffekten enligt bilaga 2, tillsammans med motoregenskaperna enligt tillägg 1 eller tillägg 2 till denna bilaga.

5.4 Ändring av motortyp

Varje ändring av motorn med avseende på de egenskaper som anges i tillägg 1 eller tillägg 2 till denna bilaga skall rapporteras till den behöriga myndigheten. Denna myndighet kan sedan antingen

5.4.1 anse att de gjorda ändringarna förmodligen inte har någon större inverkan på motoreffekten, eller

5.4.2 begära att motoreffekten bestäms med hjälp av provningar som den anser nödvändiga.

6. TOLERANSER VID MÄTNING AV NETTOEFFEKT

6.1 Den nettoeffekt för motorn som bestäms av den tekniska tjänsten får avvika med ± 2 % från den nettoeffekt som angetts av tillverkaren, om motorvarvtalet avviker högst 1,5 %.

6.2 Under en provning av överensstämmelsen med godkänd typ får nettoeffekten hos en motor avvika med ± 5 % från den nettoeffekt som bestämts vid typgodkännandeprovningen.

Tillägg 1

>Hänvisning till >

Tillägg 2

>Hänvisning till >

Hänvisning till >

>Hänvisning till >

Hänvisning till >

(1) EGT nr L 190, 20.8.1972, s. 1

(2) EGT nr L 76, 6.4.1970, s. 1.

(3) EGT nr L 223, 14.8.1978, s. 48.

BILAGA 2

>Hänvisning till >

31980L1269