RÅDETS FÖRORDNING (EEG) nr 1360/78 av den 19 juni 1978 om producentgrupper och sammanslutningar av dessa

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artiklarna 42 och 43 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande(1),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(2), och

med beaktande av följande:

Det råder för närvarande varierande förhållanden vad gäller utbud och saluföring av jordbruksprodukter i gemenskapens olika regioner.

I Italien präglas utbudet av jordbruksprodukter av mycket allvarliga strukturbrister. Utbudet på marknaden härrör från ett stort antal jordbruksföretag som är små och otillräckligt organiserade. Enligt den tillgängliga informationen är bara drygt 16 % av de italienska jordbruksföretagen medlemmar i producentorganisationer som inrättats för att saluföra produktionen, och bara drygt 13 % av värdet på Italiens totala jordbruksproduktion saluförs av sådana organisationer. Dessa strukturbrister avseende utbudet gäller för hela Italien med få undantag. Eftersom dessa undantag är av begränsad betydelse förhindrar det inte att situationen i Italien betraktas som en helhet.

I Frankrike har liknande brister konstaterats i vissa sydliga regioner, huvudsakligen i sektorn för bordsviner, där utbudet härrör från ett stort antal små, kooperativa grupper och bara till en liten del (mellan 5 och 10 %) tillgodoses av tämligen stora producentorganisationer. Sådana brister finns även i dessa regioner inom sektorn för oliver, där det nästan inte finns några producentorganisationer alls och vad gäller växter och växtdelar av sådana slag som används för framställning av parfymeringsmedel, där producentorganisationer börjar bildas. Det finns också allvarliga strukturbrister i utbudet av jordbruksprodukter i de utomeuropeiska departementen vad gäller tropiska frukter och nötköttsprodukter som till mindre än 12 % saluförs av producentorganisationer.

I Belgien har allvarliga strukturbrister avseende utbudet konstaterats vad gäller spannmål, vars totala produktion bara till 15 % saluförs av producentorganisationer, och vad gäller levande nötkreatur och andra oxdjur, smågrisar och lusern, som till mindre än 3 % saluförs av producentorganisationer.

Om dessa brister inte avhjälps utgör det ett hinder mot fullföljandet av målen i artikel 39.1 i fördraget, eftersom det gör det svårt att höja produktiviteten inom jordbruket, att främja tekniska framsteg, att trygga en rationell utveckling av jordbruksproduktionen och utnyttja produktionsfaktorerna optimalt, att tillförsäkra jordbruksbefolkningen en skälig levnadsstandard och att stabilisera marknaderna. Dessutom är det troligt att denna situation påverkar prisnivån för konsumenterna.

Denna situation kan avhjälpas genom att jordbrukare sluter sig samman i syfte att påverka den ekonomiska processen genom gemensamma åtgärder avsedda att koncentrera utbudet och anpassa produktionen till marknadskraven. Ett sådant samarbete bör därför framdeles uppmuntras i de berörda regionerna, dock utan att en utvidgning av de planerade åtgärderna till andra regioner med liknande behov hindras.

Åtgärder bör vidtas för att, genom ett system för godkännande, säkerställa att gruppering av jordbruksföretag sker i organisationer med tillräckligt fasta produktions- och saluföringsregler för att tillfredsställande garantera stabiliteten och effektiviteten i deras verksamhet, och att organisationerna inte, genom sin position och ekonomiska aktivitet, motarbetar tillämpningen av den gemensamma marknaden och fördragets allmänna mål.

För att främja en större koncentration av utbudet än som kan ske genom en grupp, bör stöd ges inte bara till att jordbrukare sluter sig samman i producentgrupper utan även till att sådana grupper förenas i sammanslutningar.

Stöd till en del av kostnaderna för bildandet och driftskostnaderna är ett lämpligt incitament för att bilda grupper och sammanslutningar av dessa och för att få nuvarande producentorganisationer att anpassa sig till villkoren.

Det stöd som beviljas sammanslutningar bör dock begränsas till ett samlat maximibelopp så att hänsyn tas till att varje grupp som tillhör en sådan sammanslutning redan har fått eller fortfarande får stöd till bildande och drift.

För att säkerställa att den föreslagna ordningen genomförs i alla de regioner i gemenskapen där det anses nödvändigt, bör beviljande av stöd till grupper och sammanslutningar av dessa bli obligatoriskt. Maximibelopp bör fastställas för ett sådant stöd även om det bör bli möjligt att överskrida dessa gränser för vissa stödformer för regioner eller sektorer med särskilda svårigheter.

I syfte att informera medlemsstaterna och alla berörda bör det föreskrivas att det i början av varje år offentliggörs en förteckning över de grupper och sammanslutningar av dessa som under det föregående året blev godkända eller för vilka godkännandet återkallades.

Alla föreslagna åtgärder är i gemenskapens intresse och avsedda att bidra till att målen enligt artikel 39.1 a i fördraget uppnås, inklusive de strukturella förändringar som krävs för att den gemensamma marknaden skall fungera på ett riktigt sätt. Därför utgör åtgärderna en gemensam åtgärd enligt artikel 6 i rådets förordning (EEG) nr 729/70 av den 21 april 1970 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken(3), senast ändrad genom förordning (EEG) nr 2788/72(4).

Kommissionen måste kunna försäkra sig om att de bestämmelser som medlemsstaterna inför för att tillämpa denna gemensamma åtgärd uppfyller de relevanta villkoren. Den bör även ges möjlighet att varje år utvärdera det praktiska genomförandet av den gemensamma åtgärden.

Stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket, nedan kallad "fonden", under en period på fem år till en uppskattad kostnad av 24 miljoner beräkningsenheter kan bidra till att förbättra strukturen på utbudet av jordbruksproduktionen i de regioner där en sådan förbättring är nödvändig.

För att underlätta det framtida genomförandet av vissa föreslagna åtgärder bör det införas ett förfarande för nära samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen. Det lämpliga organet för ett sådant samarbete är Ständiga kommittén för jordbrukets struktur, inrättad genom artikel 1 i rådets beslut av den 4 december 1962 om samordning av strukturpolitiken för jordbruket(5).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I syfte att avhjälpa de strukturbrister som påverkar utbud och saluföring av jordbruksprodukter i vissa regioner, och som har sin grund i att producenterna är otillräckligt organiserade, införs härmed genom denna förordning en ordning för att i dessa regioner främja bildandet av producentgrupper och sammanslutningar av dessa.

AVDELNING I

Tillämpningsområde

Artikel 2

Om inte annat följer av villkoren i artikel 3 skall denna förordning tillämpas i följande regioner:

- Hela Italien.

- De franska regionerna Languedoc-Roussillon, Provence-Côte d'Azur, Midi-Pyrénées, Korsika, departementen Drôme och Ardèche och de franska utomeuropeiska departementen.

- Hela Belgien.

Artikel 3

1. Vad gäller Italien skall denna förordning tillämpas för följande produkter förutsatt att sådana produkter produceras i Italien:

- De jordbruks- och animalieprodukter som anges i bilaga 2 till fördraget, med undantag för

- de produkter som avses i artikel 1.2 i rådets förordning (EEG) nr 1035/72 av den 18 maj 1972 om den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker(6), senast ändrad genom förordning (EEG) nr 1154/78(7),

- humle (nummer 12.06 i Gemensamma tulltaxan),

- silkesmaskar (undernummer ex 01.06 C i Gemensamma tulltaxan).

- De bearbetade jordbruksprodukter som anges i bilagan till den här förordningen.

2. Vad gäller de franska regionerna skall denna förordning tillämpas för följande produkter:

- Bordsviner och druvmust (nummer 22.04 och 22.05 i Gemensamma tulltaxan) i Languedoc-Roussillon, Provence-Côte d'Azur, Midi-Pyrénées och Korsika.

- Växter för framställning av parfymeringsmedel och lavendel (nummer ex 12.07 i Gemensamma tulltaxan) i Provence-Côte d'Azur och departementen Drôme och Ardèche.

- Oliver för direkt konsumtion (undernummer 07.02 A i Gemensamma tulltaxan) i Languedoc-Roussillon, Provence-Côte d'Azur, Korsika och departementet Drôme.

- Tropiska frukter (undernummer 08.01 B, C och D i Gemensamma tulltaxan), levande nötkreatur och andra oxdjur (nummer 01.02 i Gemensamma tulltaxan), och slaktkroppar eller kvartsparter av nötkreatur (undernummer ex 02.01 A II i Gemensamma tulltaxan) i de franska utomeuropeiska departementen.

3. Vad gäller Belgien skall denna förordning tillämpas för följande produkter:

- Spannmål (nummer 10.01 till 10.05 i Gemensamma tulltaxan).

- Levande nötkreatur (undernummer 01.02 A i Gemensamma tulltaxan).

- Smågrisar (nummer ex 01.03 i Gemensamma tulltaxan).

- Lusern (nummer ex 12.10 i Gemensamma tulltaxan).

AVDELNING II

Godkännande av producentgrupper och sammanslutningar av dessa

Artikel 4

För de regioner som avses i artikel 2 skall de berörda medlemsstaterna godkänna de producentgrupper och sammanslutningar av dessa som uppfyller följande villkor, inklusive dem som redan finns när denna förordning träder i kraft:

a) De ansöker om ett godkännande.

b) De uppfyller villkoren i artiklarna 5 och 6.

c) Vad gäller grupper skall

- minst två tredjedelar av medlemmarna driva jordbruksföretag som ligger i de regioner som avses i artikel 2,

- minst hälften av den produktion som saluförs enligt artikel 6.1 c härröra från de regioner som avses i artikel 2.

Godkännandet skall omfatta sådan verksamhet som rör produktion och saluföring av de produkter som avses i artikel 3 för var och en av de regioner där denna förordning tillämpas.

Artikel 5

1. Producentgrupper skall

- inrättas i syfte att gemensamt anpassa produktionen och utbudet från de producenter som är medlemmar till marknadens behov,

- bestå av

- individuella producenter, eller

- individuella producenter och organisationer som är inrättade för att producera eller öka avkastningen från jordbruksprodukter, och som enbart består av jordbruksproducenter.

Med "producent" avses varje person som driver ett jordbruksföretag som är beläget i gemenskapens territorium och som

- producerar de jordbruks- och animalieprodukter som anges i artikel 3, eller

- som producerar råvaror och de bearbetade produkter som anges i artikel 3.

2. De berörda medlemsstaterna får, om deras nationella bestämmelser tillåter det, godkänna producentgrupper som innefattar andra personer än de som omfattas av punkt 1. I sådana fall måste gruppens stadgar säkerställa att de medlemmar som omfattas av punkt 1 behåller kontrollen över gruppen och de beslut som fattas av gruppen.

3. Sammanslutningar skall bestå av godkända producentgrupper och skall eftersträva samma mål som dessa grupper, men i större skala.

Artikel 6

1. Alla producentgrupper och sammanslutningar av dessa skall, avseende sektorn för den produkt eller de produkter för vilka de godkänts, uppfylla följande allmänna villkor:

a) De skall genom de verksamheter för vilka de sökt ett godkännande bidra till att målen i artikel 39 i fördraget uppnås.

b) För de personer som omfattas av artikel 5.1 skall de besluta om samt tillämpa

- gemensamma regler för produktion,

- gemensamma regler för saluföring.

c) Enligt deras stadgar skall följande vara obligatoriskt för de producenter som är medlemmar i gruppen och för de godkända producentgrupper som är medlemmar i sammanslutningen:

- De skall saluföra hela den produktion som är avsedd för saluföring och som avser de produkter för vilka de är medlemmar av gruppen eller sammanslutningen enligt de regler för leverans och saluföring som införts och övervakas antingen av gruppen eller av sammanslutningen, eller

- avseende de produkter för vilka de godkänts, se till att hela den produktion som är avsedd för saluföring saluförs av gruppen eller sammanslutningen, antingen i eget namn och för egen räkning eller för egen räkning men i gruppens eller sammanslutningens namn eller för gruppens eller sammanslutningens räkning och i deras namn. Gruppen eller sammanslutningen får dock bemyndiga sina medlemmar att saluföra en del av sin produktion enligt första strecksatsen.

Vad gäller producentgrupper skall denna skyldighet inte gälla för den del av produktionen som producenterna hade slutit försäljnings- eller optionsavtal för innan de anslöt sig till gruppen, förutsatt att gruppen innan den berörda producenten anslöt sig informerades om omfattningen och varaktigheten på de skyldigheter som ingåtts på detta sätt.

d) Deras stadgar skall innehålla bestämmelser som säkerställer att de medlemmar i en grupp eller sammanslutning som önskar träda ur får göra detta

- sedan de har varit medlemmar i gruppen eller sammanslutningen under minst tre år efter godkännandet, och

- på villkor att de senast 12 månader i förväg skriftligt informerar gruppen eller samman-slutningen om sin avsikt att träda ur.

Dessa bestämmelser skall inte påverka tillämpningen av nationella lagar eller författningar som i vissa angivna fall är avsedda att skydda gruppen eller sammanslutningen eller dess borgenärer mot de ekonomiska konsekvenser som kan bli följden av en medlems utträde, eller att hindra en medlems utträde under loppet av räkenskapsåret.

e) De skall ge bevis på att deras ekonomiska verksamhet är tillräckligt omfattande.

f) Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 c skall de förhindra, vad gäller deras bildande och i hela sin verksamhet, varje form av diskriminering som motverkar tillämpningen av den gemensamma marknaden och uppnåendet av de allmänna målen i fördraget, och i synnerhet varje form av diskriminering på grund av nationaliteten eller verksamhetsorten hos

- producenter eller grupper som kan bli medlemmar, eller

- hos deras ekonomiska partner.

g) De skall vara en juridisk person eller ha tillräcklig rättskapacitet för att kunna ha rättigheter och förpliktelser enligt nationell lagstiftning.

h) De skall ha en separat redovisning för de verksamheter som de godkänts för. Denna redovisning och sådan som avser varje annan verksamhet hos gruppen eller sammanslutningen får bli föremål för en undersökning för att utröna om villkoret enligt led e fortfarande uppfylls för att beräkna stödbeloppet och för att utröna hur stödet använts.

i) De skall inte ha en dominerande position på den gemensamma marknaden, om inte detta är nödvändigt för att uppnå målen i artikel 39 i fördraget.

j) Producentgrupper till vilka organisationer enligt artikel 5.1 andra strecksatsen också tillhör, skall även göra det obligatoriskt enligt sina stadgar att de senare skall säkerställa att deras medlemmar uppfyller villkoren i led b och c, senast från och med

- dagen då godkännandet börjar gälla, eller

- dagen då de tillträder, om detta infaller senare än dagen då godkännandet börjar gälla.

2. Saluföring av varor enligt punkt 1 b och c skall omfatta följande:

- Koncentration av utbudet.

- Förberedelse till försäljning.

- Utbud till köpare av stora partier.

3. Inom sex månader efter ikraftträdandet av denna förordning och enligt förfarandet i artikel 16 skall bestämmelser antas om följande:

- Vid behov kriterierna för de gemensamma regler som föreskrivs i punkt 1 b.

- Minsta odlade areal, den omsättning eller produktionsvolym av den berörda produkt eller grupp av berörda produkter som härrör från medlemmarna och som enligt punkt 1 e dessa grupper eller sammanslutningar skall representera, och vid behov minsta antalet medlemmar.

Artikel 7

De berörda medlemsstaterna

- skall besluta om godkännande inom tre månader efter dagen då ansökan om godkännande sker,

- skall meddela sitt beslut till kommissionen inom två månader.

Artikel 8

Ett godkännande av en producentgrupp eller en sammanslutning skall återkallas i följande fall:

a) Om villkoren för godkännande enligt denna förordning inte var eller inte längre är uppfyllda.

b) Om godkännandet har skett enligt oriktiga uppgifter.

c) Om gruppen eller sammanslutningen fick godkännande på ett oriktigt sätt.

d) Om kommissionen beslutar att artikel 85.1 skall tillämpas på de avtal, beslut och förfaranden som avses i artikel 17 i denna förordning.

I fall enligt c skall återkallelsen av godkännandet ha retroaktiv verkan och stöd beviljat enligt artikel 10 skall återfås.

Artikel 9

Vid början av varje år skall kommissionen säkerställa att en förteckning över de producentgrupper och sammanslutningar som godkänts under föregående år, uppdelad på produkter eller grupper av produkter, offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Den skall även säkerställa att sådana återkallelser av godkännanden som beslutats under föregående år offentliggörs.

AVDELNING III

Stöd till producentgrupper och sammanslutningar av dessa

Artikel 10

1. De berörda medlemsstaterna skall bevilja stöd till godkända grupper och sammanslutningar under de tre första åren efter dagen för deras godkännande för att främja deras bildande och underlätta deras drift. Stödet får betalas under en period på fem år.

2. Det stöd som beviljas producentgrupper skall för det första, andra respektive tredje året uppfylla följande villkor:

a) Det skall utgöra högst 3 %, 2 % respektive 1 % av värdet på de produkter

- som härrör från de medlemmar som avses i artikel 5.1 andra strecksatsen, och

- som godkännandet avser och som saluförs.

b) Det får inte överstiga 60 %, 40 % respektive 20 % av de faktiska kostnaderna för bildandet och driften.

3. Det stöd som beviljas sammanslutningar skall uppfylla följande villkor:

a) Det skall utgöra högst 60 %, 40 % respektive 20 % av de faktiska kostnaderna för bildandet och driften under det första, andra respektive tredje året.

b) Det får inte överstiga 50 000 beräkningsenheter.

4. Större belopp än de som föreskrivs i punkterna 2 och 3 får bestämmas för en angiven period av rådet, med kvalificerad majoritet och på förslag av kommissionen, avseende vissa regioner och produkter som möter särskilda svårigheter vid anpassning till den gemensamma jordbrukspolitikens villkor och ekonomiska konsekvenser.

Artikel 11

1. Det stöd som föreskrivs i artikel 10 skall bara beviljas

- i den utsträckning som gruppen eller sammanslutningen inte redan har fått stöd enligt nationella bestämmelser,

- i proportion till de faktiska ytterligare utgifter för bildande och drift som uppkommer för att uppfylla kraven i artikel 6, vad gäller de grupper eller sammanslutningar

- som har funnits till mer än tre år på dagen för denna förordnings ikraftträdande,

- som har bildats av existerande organisationer eller inrättats av producenter som är medlemmar i sådana organisationer.

2. Värdet på de produkter som avses i artikel 10.2 a skall beräknas för varje år som ett fast belopp på grundval av

- den årliga volym som saluförs enligt artikel 6.1 c,

- de genomsnittligt erhållna producentpriserna.

3. De nödvändiga definitionerna av utgifter för bildande och drift enligt artikel 10.2 b och 10.3 a skall antas inom sex månader efter ikraftträdandet av denna förordning enligt förfarandet i artikel 16.

AVDELNING IV

Finansiella och allmänna bestämmelser

Artikel 12

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning skall utgöra en gemensam åtgärd enligt artikel 6.1 i förordning (EEG) nr 729/70.

Artikel 13

1. Den planerade perioden för genomförandet av den gemensamma åtgärden skall vara fem år från den dag då denna förordning börjar tillämpas, enligt artikel 20.

2. Före utgången av den period som avses i punkt 1 skall denna förordning ses över av rådet på förslag av kommissionen och på grundval av en rapport från kommissionen om resultatet av förordningens tillämpning.

3. Den uppskattade totala kostnaden för den gemensamma åtgärden och som skall bäras av utvecklingssektionen vid fonden är 24 miljoner beräkningsenheter.

4. Artikel 6.5 i förordning (EEG) nr 729/70 skall tillämpas på denna förordning.

Artikel 14

1. De utgifter som medlemsstaterna har i samband med åtgärderna enligt artikel 10.1, 10.2 och 10.3 skall berättiga till ersättning från utvecklingssektionen vid fonden.

Rådet får med kvalificerad majoritet och på förslag av kommissionen besluta att de utgifter som medlemsstaterna har i samband med åtgärderna enligt artikel 10.4 skall berättiga till ersättning från fonden.

2. Utvecklingssektionen vid fonden skall återbetala till medlemsstaterna 25 % av de ersättningsberättigande utgifterna.

3. Rådet får med kvalificerad majoritet och på förslag av kommissionen besluta att gemenskapen skall bidra med mer än 25 % och upp till 50 % av de utgifter som är ersättningsberättigande och som uppkommer vid beviljande av stöd från de berörda medlemsstaterna, varvid stödbeloppet är lika med maximibeloppen enligt artikel 10.2 och 10.3, till följande organisationer:

a) Producentgrupper, varav minst två tredjedelar av medlemmarna driver jordbruksföretag i sådana regioner som omfattas av denna förordning och som möter särskilda svårigheter vid anpassning till den gemensamma jordbrukspolitikens villkor och ekonomiska konsekvenser.

b) Sammanslutningar, varav minst två tredjedelar av medlemmarna uppfyller villkoren i led a.

4. Gemenskapens finansiella bidrag skall omfatta ersättningsberättigande utgifter för stöd som beviljats efter det att denna förordning träder i kraft.

5. Tillämpningsföreskrifter för punkt 2 skall antas enligt förfarandet i artikel 13 i förordning (EEG) nr 729/70.

Artikel 15

1. Ansökningar om återbetalningar skall avse sådana utgifter som medlemsstaterna ådrar sig under ett kalenderår och skall lämnas till kommissionen före den 1 juli nästföljande år.

2. Beslut om stöd från fonden skall fattas enligt artikel 7.1 i förordning (EEG) nr 729/70.

3. Förskott får beviljas av kommissionen.

4. Tillämpningsföreskrifter för denna artikel skall antas enligt förfarandet i artikel 13 i förordning (EEG) nr 729/70.

Artikel 16

1. När förfarandet i denna artikel skall tillämpas, skall ordföranden hänskjuta ärendet till Ständiga kommittén för jordbrukets struktur, antingen på eget initiativ eller på begäran av företrädaren för en medlemsstat.

2. Kommissionens företrädare skall lämna ett förslag till åtgärder. Ständiga kommittén för jordbrukets struktur skall yttra sig över förslaget med en majoritet på 41 röster inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är. Medlemsstaterna röster skall vägas enligt fördragets artikel 148.2. Ordföranden får inte rösta.

3. Kommissionen skall besluta med omedelbar verkan. Om beslutet inte är förenligt med yttrandet från Ständiga kommittén för jordbruksstrukturer skall kommissionen emellertid genast underrätta rådet. I sådana fall får kommissionen uppskjuta verkställandet av de beslutade åtgärderna under en tid som inte överstiger en månad från dagen då rådet underrättats.

Rådet får inom en månad fatta ett annat beslut med kvalificerad majoritet.

Artikel 17

Om kommissionen, enligt artikel 2 i förordning nr 26 om tillämpning av vissa konkurrensregler på produktion av och handel med jordbruksprodukter(8), beslutar att artikel 85.1 i fördraget skall tillämpas på de avtal, beslut eller förfaranden

- genom vilka de personer som avses i artikel 5.1 andra strecksatsen sluter sig samman i en grupp som uppfyller villkoren i denna förordning, eller grupper bildar en sammanslutning som uppfyller villkoren i denna förordning, eller

- genom vilka de gemensamma regler som avses i artikel 6.1 b beslutas eller genomförs,

skall ett beslut om detta tillämpas först från och med den dag då kommissionen tog beslutet.

Artikel 18

Tillämpningen av denna förordning skall inte påverka medlemsstaternas rättighet att, inom ramen för denna förordning, besluta om ytterligare stödåtgärder, vars villkor eller förfaranden för beviljande skiljer sig från dem i denna förordning eller vars belopp överstiger gränserna i denna förordning, förutsatt att dessa åtgärder antas enligt artiklarna 92, 93 och 94 i fördraget.

Artikel 19

De berörda medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna

- de lagar och andra författningar som rör tillämpningen av denna förordning senast en månad efter deras utfärdande,

- en rapport om resultaten av tillämpningen av denna förordning varje år senast den 31 mars, och för första gången senast den 31 mars 1979.

Artikel 20

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med ikraftträdandet av de bestämmelser som avses i artikel 6.3 andra strecksatsen.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Luxemburg den 19 juni 1978.

På rådets vägnar

P. DALSAGER

Ordförande

(1) EGT nr C 36, 13.2.1978, s. 43.

(2) EGT nr C 59, 8.3.1978, s. 25.

(3) EGT nr L 94, 28.4.1970, s. 13.

(4) EGT nr L 295, 30.12.1972, s. 1.

(5) EGT nr 136, 17.12.1962, s. 2892/62.

(6) EGT nr L 118, 20.5.1972, s. 1.

(7) EGT nr L 144, 31.5.1978, s. 5.

(8) EGT nr 30, 20.4.1962, s. 993/62.

BILAGA

Förteckning över de "bearbetade produkter" som avses i artikel 3.1

>Plats för tabell>