RÅDETS DIREKTIV av den 14 juni 1966 om saluföring av utsäde av stråsäd (66/402/EEG)

EUROPEISKA EKONOMISKA GEMENSKAPENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 43 och 100 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande(1),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande, och

med beaktande av följande:

Produktionen av stråsäd intar en viktig plats inom Europeiska ekonomiska gemenskapens jordbruk.

Tillfredsställande resultat inom odling av stråsäd är i stor utsträckning beroende av att lämpligt utsäde används. För detta ändamål har vissa medlemsstater sedan en tid tillbaka begränsat saluföringen av utsäde av stråsäd till utsäde av hög kvalitet. De har kunnat dra fördel av det systematiska växtförädlingsarbete som bedrivits under flera årtionden och som har lett till utveckling av tillräckligt stabila och enhetliga sorter av stråsäd, vars egenskaper tyder på att de kommer att bli av stort värde för avsedda ändamål.

Högre produktivitet kommer att uppnås inom odlingen av stråsäd i gemenskapen om medlemsstaterna, vid val av vilka sorter som får saluföras, tillämpar enhetliga regler som är så strikta som möjligt.

Det är dock endast försvarligt att begränsa saluföringen till vissa sorter, om lantbrukaren kan vara säker på att erhålla utsäde av dessa.

För detta ändamål har vissa medlemsstater tillämpat certifieringssystem för att säkerställa sortäkthet och sortrenhet genom officiell kontroll.

Sådana system finns redan på internationell nivå. Förenta nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) har rekommenderat minimistandarder för certifiering av utsäde av majs i europeiska länder och länder kring Medelhavet. Dessutom har Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) upprättat ett system för certifiering av utsäde av de sorter av vallväxter och trindsäd med vilka internationell handel bedrivs.

Det är önskvärt att upprätta ett för gemenskapen enhetligt certifieringssystem baserat på den erfarenhet som erhållits genom tillämpningen av dessa system.

Systemet bör gälla för saluföring såväl i övriga medlemsstater som på hemmamarknaderna.

Som allmän regel bör utsäde av stråsäd endast få saluföras efter officiell undersökning och certifiering, i enlighet med certifieringsreglerna, som basutsäde eller certifikatutsäde. Valet av termerna "basutsäde" och "certifikatutsäde" är grundat på redan befintlig internationell terminologi.

Mot bakgrund av dess ringa ekonomiska betydelse bör utsäde av stråsäd som inte släpps ut på marknaden inte underkastas gemenskapens regler. Medlemsstaterna måste få behålla rätten att tillämpa speciella bestämmelser på sådant utsäde.

Gemenskapens regler bör inte gälla utsäde som visats vara avsett för export till tredje land.

För att förbättra såväl den genetiska kvaliteten som de yttre egenskaperna på utsäde av stråsäd inom gemenskapen måste vissa krav fastställas för analytisk renhet, grobarhet och sundhet.

För att ett utsädespartis identitet skall kunna fastställas måste gemenskapen upprätta regler för packning, provtagning, plombering och märkning. Etiketterna bör för detta ändamål innehålla sådana uppgifter som krävs såväl för den officiella kontrollen som för informationen till lantbrukaren, och bör klart visa att certifieringen gjorts på gemenskapsnivå.

Vissa medlemsstater behöver blandningar av utsäde av stråsäd av olika arter för särskilda ändamål. För att ta hänsyn till dessa behov bör medlemsstaterna på vissa villkor tillåtas godkänna sådana blandningar.

För att se till att de krav som avser utsädets kvalitet uppfylls och att de bestämmelser som säkerställer dess identitet följs vid saluföring, måste medlemsstaterna anta bestämmelser om lämpliga kontrollåtgärder.

Utsäde som uppfyller dessa krav bör, utan att det påverkar tillämpningen av fördragets artikel 36, inte underkastas några andra begränsningar vad beträffar saluföringen än de som föreskrivs i gemenskapens regler, utom i de fall då gemenskapens regler innehåller bestämmelser om toleranser avseende skadliga organismer.

I en första etapp, tills en gemensam sortlista har sammanställts, bör bland tillåtna begränsningar särskilt ingå medlemsstaternas rätt att begränsa saluföringen av certifikatutsäde till sorter med högt odlingsvärde i det egna territoriet.

Utsäde som uppförökats i ett annat land från basutsäde som certifierats i en medlemsstat bör, på vissa villkor, betraktas som likvärdigt med utsäde som uppförökats i den berörda medlemsstaten.

Å andra sidan bör bestämmelser för att tillåta saluföringen inom gemenskapen av utsäde av stråsäd som skördats i tredje land antas endast under förutsättning att samma garantier kan lämnas för sådant utsäde som för utsäde som officiellt certifierats inom gemenskapen och som uppfyller gemenskapens krav.

Under perioder då det är svårt att få tillgång till certifierat utsäde av de olika kategorierna bör utsäde som uppfyller mindre strikta krav tillfälligtvis få saluföras.

För att harmonisera de tekniska metoder som tillämpas i de olika medlemsstaterna vid certifiering, och för att möjliggöra framtida jämförelser mellan utsäde som certifierats inom gemenskapen och utsäde som kommer från tredje land bör kontrollodlingar för gemenskapen anläggas i medlemsstaterna för att möjliggöra årlig efterkontroll av utsäde inom de olika kategorierna av "certifikatutsäde".

Kommissionen bör uppdras att besluta om vissa åtgärder för tillämpningen av detta direktiv. För att underlätta genomförandet av de föreslagna åtgärderna bör ett förfarande antas för upprättande av nära samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen inom ramen för en Ständig kommitté för utsäde och uppförökningsmaterial för jordbruk, trädgårdsnäring och skogsbruk.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Detta direktiv skall gälla utsäde av stråsäd som saluförs inom gemenskapen.

Artikel 2

1. I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

A. stråsäd: växter av följande arter:

>Plats för tabell>

B. Sorter och hybrider av majs och inavlade majslinjer:

a) populationssort: en tillräckligt enhetlig och stabil sort.

b) inavlad linje: en tillräckligt enhetlig och stabil linje, som erhållits antingen genom artificiell självbefruktning, åtföljd av urval under flera på varandra följande generationer, eller genom likvärda förfaranden.

c) enkelhybrid: första generationen av en av förädlaren definierad korsning mellan två inavlade linjer.

d) dubbelhybrid: första generationen av en av förädlaren definierad korsning mellan två enkla hybrider.

e) trevägshybrid: första generationen av en av förädlaren definierad korsning mellan en inavlad linje och en enkelhybrid.

f) "top cross"-hybrid: första generationen av en av förädlaren definierad korsning mellan en inavlad linje eller en enkelhybrid och en populationssort.

g) populationskorsning: första generationen av en av förädlaren definierad korsning mellan odlingsmaterial från basutsäde av två populationssorter.

C. basutsäde (havre, korn, ris, vete, speltvete, råg): utsäde

a) som har framställts under förädlarens ansvar i enlighet med vedertagen praxis för upprätthållande av sorten,

b) som är avsett för framställning av utsäde, antingen av kategorin "certifikatutsäde" eller av kategorierna "certifikatutsäde, första generationen" eller "certifikatutsäde, andra generationen",

c) som, om inte annat följer av bestämmelserna i artikel 4.1 a, uppfyller villkoren i bilagorna 1 och 2 för basutsäde, och

d) som vid officiell undersökning har befunnits uppfylla ovannämnda villkor.

D. basutsäde (majs):

1. basutsäde av populationssorter: utsäde

a) som har framställts under förädlarens ansvar i enlighet med vedertagen praxis för upprätthållande av sorten,

b) som är avsett för framställning av utsäde av denna sort av kategorin "certifikatutsäde", eller av "top cross"-hybrider eller populationskorsningar,

c) som, om inte annat följer av bestämmelserna i artikel 4, uppfyller villkoren i bilagorna 1 och 2 för basutsäde, och

d) som vid officiell undersökning har befunnits uppfylla ovannämnda villkor.

2. basutsäde av inavlade linjer: utsäde

a) som, om inte annat följer av bestämmelserna i artikel 4, uppfyller villkoren i bilagorna 1 och 2 för basutsäde, och

b) som vid officiell undersökning har befunnits uppfylla ovannämnda villkor.

3. basutsäde av enkelhybrider: utsäde

a) som är avsett för framställning av utsäde av dubbelhybrider, trevägshybrider eller "top cross"-hybrider,

b) som, om inte annat följer av bestämmelserna i artikel 4, uppfyller villkoren i bilagorna 1 och 2 för basutsäde, och

c) som vid officiell undersökning har befunnits uppfylla ovannämnda villkor.

E. certifikatutsäde (råg, majs): utsäde

a) som härstammar direkt från basutsäde,

b) som är avsett för andra ändamål än framställning av utsäde av stråsäd,

c) som, om inte annat följer av bestämmelserna i artikel 4.1 b och 4.2, uppfyller villkoren i bilagorna 1 och 2 för certifikatutsäde, och

d) som vid officiell undersökning har befunnits uppfylla ovannämnda villkor.

F. certifikatutsäde av första generationen (havre, korn, ris, vete, speltvete): utsäde

a) som härstammar direkt från basutsäde av en viss sort,

b) som är avsett antingen för framställning av utsäde av kategorin "certifikatutsäde, andra generationen", eller för andra ändamål än framställning av utsäde av stråsäd,

c) som uppfyller villkoren i bilagorna 1 och 2 för certifikatutsäde av första generationen, och

d) som vid officiell undersökning har befunnits uppfylla ovannämnda villkor.

G. certifikatutsäde av andra generationen (havre, korn, ris, vete, speltvete): utsäde

a) som härstammar direkt från basutsäde eller från certifikatutsäde av första generationen av en viss sort,

b) som är avsett för andra ändamål än framställning av utsäde av stråsäd,

c) som uppfyller villkoren i bilagorna 1 och 2 för certifikatutsäde av andra generationen, och

d) som vid officiell undersökning har befunnits upp fylla ovannämnda villkor.

H. officiella åtgärder: åtgärder som vidtas

a) av statliga myndigheter, eller

b) av en juridisk person som handlar på statens ansvar, oavsett om denna person regleras av offentligrättslig eller privaträttslig lagstiftning, eller

c) i fråga om bisysslor, som också står under statlig kontroll, av edsvurna fysiska personer, förutsatt att sådana personer som anges under b och c inte drar någon egen fördel av sådana åtgärder.

2. Medlemsstaterna får

a) inkludera flera generationer i kategorin basutsäde och underindela denna kategori efter generation,

b) föreskriva att officiell undersökning av grobarhet och analytisk renhet inte skall utföras på alla partier i samband med certifiering, såvida det inte råder tvivel om att villkoren i bilaga 2 i dessa hänseenden har uppfyllts.

Artikel 3

1. Medlemsstaterna skall föreskriva att utsäde av stråsäd inte får saluföras, såvida det inte har certifierats officiellt som "basutsäde", "certifikatutsäde", "certifikatutsäde, första generationen" eller "certifikatutsäde, andra generationen" samt uppfyller villkoren i bilaga 2.

2. För certifiering och saluföring skall medlemsstaterna fastställa högsta tillåtna vattenhalt hos basutsäde och certifikatutsäde av samtliga slag.

3. Medlemsstaterna skall säkerställa att de officiella undersökningarna av utsäde utförs i enlighet med vid tillfället gällande internationella metoder, i den mån sådana finns.

4. Medlemsstaterna får föreskriva undantag från bestämmelserna i 1 och 2

a) för förädlat utsäde av generationer som föregår basutsäde,

b) för provning eller för forskningsändamål,

c) för urvalsarbete,

d) för utsädesråvara som saluförs i förädlingssyfte, förutsatt att varans identitet är säkerställd.

Artikel 4

1. Medlemsstaterna får dock, trots bestämmelserna i artikel 3, tillåta följande:

a) Officiell certifiering och saluföring av basutsäde som inte uppfyller villkoren om grobarhet i bilaga 2. För detta ändamål skall alla nödvändiga åtgärder vidtas för att se till att leverantören garanterar en viss grobarhet, vilken vid saluföring skall anges på en särskild etikett som är försedd med leverantörens namn och adress samt utsädespartiets referensnummer.

b) Officiell certifiering och saluföring till köpare i första handelsledet av utsäde av kategorierna "basutsäde" eller "certifikatutsäde", i syfte att snabbt tillhandahålla utsäde av majs, trots att den officiella grobarhetskontrollen enligt villkoren i bilaga 2 inte slutförts. Certifiering skall medges endast om en preliminär analysrapport om utsädet uppvisas och den förste mottagarens namn och adress anges. Alla nödvändiga åtgärder skall vidtas för att se till att leverantören garanterar den grobarhet som anges i den preliminära rapporten. Denna grobarhet skall vid saluföring anges på en särskild etikett som är försedd med leverantörens namn och adress samt utsädespartiets referensnummer.

Dessa bestämmelser skall inte gälla utsäde som importeras från tredje land, med undantag av vad som i övrigt anges i artikel 15 om uppförökning utanför gemenskapen.

2. Medlemsstaterna får beträffande majsutsäde sänka minimikravet för grobarhet enligt bilaga 2 till 85%.

Artikel 5

Medlemsstaterna får, med avseende på villkoren i bilagorna 1 och 2, införa ytterligare eller striktare krav för certifiering av utsäde som framställts i det egna territoriet.

Artikel 6

1. Varje medlemsstat skall sammanställa en lista över de sorter av stråsäd som godkänts officiellt för certifiering i det egna territoriet.

2. En sort skall godkännas för certifiering endast om det genom officiella eller officiellt övervakade odlingsförsök eller andra undersökningar som utförts under två på varandra följande år, och beträffande råg och populationssorter av majs, under tre på varandra följande år, fastställts följande:

a) För havre, korn, ris, vete och speltvete: att sorten är tillräckligt enhetlig och stabil. Listan skall ange de huvudsakliga morfologiska eller fysiologiska egenskaper genom vilka sorten kan identifieras.

b) För råg och populationssorter av majs: att sorten är tillräckligt enhetlig och stabil. Listan skall ange de huvudsakliga morfologiska eller fysiologiska egenskaper genom vilka plantor av olika sorter som härstammar direkt från utsäde av kategorin "certifikatutsäde" kan skiljas från varandra.

c) För hybridsorter av majs: att de inavlade linjerna är tillräckligt enhetliga och stabila samt att sorten är ett resultat av korsningar som har definierats av förädlaren. Listan skall ange de huvudsakliga morfologiska eller fysiologiska egenskaper genom vilka plantor av olika sorter som härstammar direkt från utsäde av kategorin "certifikatutsäde" kan skiljas från varandra. Om certifiering som basutsäde begärs av de genealogiska komponenterna i hybrider, syntetiska sorter eller liknande, skall komponenternas huvudsakliga morfologiska eller fysiologiska egenskaper anges.

3. För hybrider och syntetiska sorter skall de myndigheter som ansvarar för godkännande och certifiering informeras om de genealogiska komponenterna. Medlemsstaterna skall säkerställa att resultaten från undersökningen och beskrivningen av de genealogiska komponenterna behandlas konfidentiellt, om förädlaren begär detta.

4. Godkända sorter skall kontrolleras officiellt med regelbundna mellanrum. Om något av villkoren för godkännande för certifiering inte längre uppfylls skall godkännandet återkallas och sorten strykas från listan. Om en eller flera sekundära egenskaper hos en populationssort av råg eller majs har förändrats skall beskrivningen i listan omgående ändras.

5. Dessa listor och eventuella förändringar av dem skall omedelbart skickas till kommissionen som skall vidarebefordra dem till övriga medlemsstater.

Artikel 7

1. För sortkontroll och kontroll av inavlade majslinjer samt för undersökning av utsäde för certifiering skall medlemsstaterna ombesörja att officiella prov tas enligt lämpliga metoder.

2. För undersökning av utsäde för certifiering skall prov tas från homogena partier. Högsta vikt för ett parti och lägsta provvikt anges i bilaga 3.

Artikel 8

1. Medlemsstaterna skall kräva att basutsäde och certifikatutsäde av samtliga slag endast saluförs i tillräckligt homogena leveranser och i förseglade behållare med plomberingsanordning och märkning, såsom föreskrivs i artiklarna 9 och 10.

2. För saluföring av små kvantiteter till den slutlige konsumenten får medlemsstaterna föreskriva undantag från bestämmelserna i punkt 1 vad beträffar förpackning, plombering och märkning.

Artikel 9

1. Medlemsstaterna skall kräva att förpackningar med basutsäde och certifikatutsäde av samtliga slag plomberas officiellt på sådant sätt att plomberingen skadas och inte kan anbringas på nytt när förpackningen öppnas.

2. Förpackningar får inte omplomberas, annat än genom officiell plombering. Om förpackningar omplomberas, skall detta samt ansvarig myndighet och datum för omplombering anges på den etikett som krävs enligt artikel 10.1.

Artikel 10

1. Medlemsstaterna skall ställa följande krav på förpackningar med basutsäde och certifikatutsäde av samtliga slag:

a) De skall märkas på utsidan med en officiell etikett på något av de officiella språken i gemenskapen, såsom anges i bilaga 4. Etiketten skall anbringas tillsammans med den officiella plomberingen. Etikettens färg skall vara vit för basutsäde, blå för certifikatutsäde och certifikatutsäde av första generationen, samt röd för certifikatutsäde av andra generationen. För saluföring i andra medlemsstater skall etiketten innehålla uppgift om datum för den officiella plomberingen. Om, såsom förutses i artikel 4.1 a och 4.2, basutsädet eller majsutsädet inte uppfyller villkoren i bilaga 2 med avseende på grobarhet skall detta anges på etiketten.

b) De skall innehålla ett officiellt dokument i samma färg och med samma uppgifter som de som skall finnas på etiketten enligt bilaga 4. Detta dokument är inte nödvändigt om uppgifterna är outplånligt tryckta på behållaren.

2. Medlemsstaterna får

a) i samtliga fall kräva att datum för den officiella plomberingen anges på etiketten,

b) föreskriva undantag för små förpackningar från bestämmelserna i punkt 1.

Artikel 11

Detta direktiv skall inte påverka medlemsstaternas rätt att, även i andra fall än enligt artikel 4, kräva att behållare med basutsäde eller certifikatutsäde av samtliga slag måste vara försedda med leverantörens etikett, om utsädet skall släppas ut på marknaden i det egna territoriet, oavsett om utsädet har framställts i det egna territoriet eller importerats.

Artikel 12

Medlemsstaterna skall kräva att varje form av kemisk behandling av basutsäde eller av samtliga slag av certifikatutsäde anges antingen på den officiella etiketten eller på leverantörens etikett samt på eller inuti behållaren.

Artikel 13

1. Medlemsstaterna får tillåta utsläppande på marknaden av blandningar av utsäde av olika stråsädesarter, förutsatt att blandningens olika beståndsdelar var för sig uppfyller tillämpliga krav för utsläppande på marknaden.

2. Bestämmelserna i artikel 8, 9 och 11 skall gälla, liksom de i artikel 10, förutom att den etikett som används för utsädesblandningar skall vara grön.

Artikel 14

1. Medlemsstaterna skall säkerställa att varken basutsäde eller certifikatutsäde av samtliga slag som certifierats officiellt och vars behållare märkts och plomberats officiellt enligt detta direktiv, blir föremål för några begränsningar av saluföringen vad beträffar egenskaper, undersökningsförfaranden, märkning eller plombering, utöver de begränsningar som fastställs i detta direktiv.

2. Medlemsstaterna får

a) begränsa utsläppandet på marknaden av certifikatutsäde av havre, korn, ris, vete eller speltvete till endast första generationen,

b) till dess en gemensam sortlista upprättats, vilket skall ske senast den 1 januari 1970, begränsa utsläppandet på marknaden av utsäde av stråsäd till sådana sorter som tagits med på en nationell lista på grundval av odlingsvärdet i det egna territoriet. Villkoren för införande på listan skall vara desamma för sorter som kommer från andra medlemsstater som för inhemska sorter.

Artikel 15

Medlemsstaterna skall föreskriva att utsäde av stråsäd som framställts direkt från basutsäde eller från certifikatutsäde av första generationen och som certifierats i en medlemsstat och skördats i en annan medlemsstat eller i ett tredje land skall betraktas som certifikatutsäde eller certifikatutsäde av första eller andra generationen, om utsädet har skördats i det land där antingen basutsädet eller certifikatutsädet av första generationen framställts. Detta gäller under förutsättning att utsädesodlingen fältbesiktigats och godkänts enligt villkoren i bilaga 1, samt att en officiell undersökning har visat att villkoren i bilaga 2 för certifikatutsäde eller certifikatutsäde av första eller andra generationen har uppfyllts.

Artikel 16

1. Rådet skall med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen avgöra om

a) sådan fältbesiktning i ett tredje land som avses i artikel 15 uppfyller villkoren i bilaga 1,

b) utsäde av stråsäd som skördats i ett tredje land och för vilket lämnas samma garantier avseende egenskaper och identitet samt arrangemangen för undersökning, märkning och kontroll, är likvärdigt med basutsäde, certifikatutsäde eller certifikatutsäde av första eller andra generationen som skördats inom gemenskapen och som uppfyller villkoren i detta direktiv.

2. Till dess rådet har fattat beslut enligt punkt 1 skall det stå medlemsstaterna fritt att själva fatta sådana beslut. Denna rätt upphör den 1 juli 1969.

Artikel 17

1. För att undanröja eventuella tillfälliga problem med den allmänna tillgången på basutsäde eller samtliga slag av certifikatutsäde som uppträder i en eller flera av medlemsstaterna och som inte kan lösas inom gemenskapen, skall kommissionen, i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 21, tillåta att en eller flera av medlemsstaterna, för en tidsperiod som beslutas av kommissionen, godkänner saluföring av utsäde av en kategori som uppfyller mindre strikta krav.

2. För utsäde med angivet sortnamn eller inavlad linje skall den officiella etiketten vara den som föreskrivs för motsvarande kategori. I alla andra fall skall den vara mörkgul. Etiketten skall alltid ange att utsädet i fråga är av en kategori som uppfyller mindre strikta krav.

Artikel 18

Detta direktiv skall inte gälla utsäde av stråsäd som visats vara avsett för export till tredje länder.

Artikel 19

Medlemsstaterna skall vid saluföring av utsäde av stråsäd vidta lämpliga åtgärder för att officiellt kontrollera, åtminstone genom stickprovskontroller, att utsädet uppfyller kraven i detta direktiv.

Artikel 20

1. Gemensamma kontrollodlingar skall genomföras inom gemenskapen för den årliga efterkontrollen av de prov av basutsäde och certifikatutsäde av samtliga slag som tas vid stickprovskontroller. Dessa odlingar skall besiktigas av den kommitté som åsyftas i artikel 21.

2. Dessa jämförande kontroller skall, i en första etapp, användas för att harmonisera de tekniska metoderna för certifiering i syfte att erhålla likvärdiga resultat. Så snart detta syfte uppnåtts skall konfidentiella rapporter om hur de jämförande kontrollerna framskrider årligen inges till medlemsstaterna och kommissionen. Kommissionen skall i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 21 fastställa datum för första rapporten.

3. Kommissionen skall i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 21 vidta nödvändiga arrangemang för de jämförande kontrollerna. Utsäde av stråsäd som skördats i tredje land får ingå i jämförelserna.

Artikel 21

1. När det förfarande som fastställs i denna artikel skall tillämpas, skall ordföranden hänskjuta ärendet, antingen på eget initiativ eller på begäran av företrädaren för en medlemsstat, till Ständiga kommittén för utsäde och uppförökningsmaterial för jordbruk, trädgårdsnäring och skogsbruk (nedan kallad "kommittén") som inrättats genom rådets beslut av den 14 juni 1966(2).

2. Inom kommittén skall medlemsstaternas röster vägas enligt fördragets artikel 148.2. Ordföranden får inte rösta.

3. Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är. Kommittén skall fatta sitt beslut med en majoritet av tolv röster.

4. Kommissionen skall själv fatta beslut om åtgärder som skall genomföras omedelbart. Om dessa åtgärder inte är förenliga med kommitténs yttrande, skall kommissionen omedelbart meddela rådet detta. I sådant fall får kommissionen skjuta upp genomförandet av de åtgärder som den beslutat om i högst en månad från datum för meddelandet.

Rådet får inom en månad fatta annat beslut med kvalificerad majoritet.

Artikel 22

Med undantag för vad som föreskrivs i bilaga 2.2 beträffande toleranser avseende skadliga organismer skall detta direktiv inte påverka tillämpningen av de bestämmelser i nationell lagstiftning som är berättigade av skäl som rör skydd av människors, djurs eller växters hälsa och liv eller skydd av industriell och kommersiell egendom.

Artikel 23

Medlemsstaterna skall senast den 1 juli 1968 sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa bestämmelserna i artikel 14.1, och senast den 1 juli 1969 de som är nödvändiga för att följa övriga bestämmelser i detta direktiv samt bilagorna till detta. De skall omedelbart underrätta kommissionen om detta.

Artikel 24

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 14 juni 1966.

På rådets vägnar

P. WERNER

Ordförande

(1) EGT nr 109, 9.7.1964, s. 1760/64.

(2) EGT nr 125, 11.7.1966, s. 2289/66.

BILAGA 1

Villkor för certifiering av skörden

1. Grödan skall ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet. Detta krav skall på motsvarande sätt gälla inavlade linjer av majs.

2. Åtminstone följande antal officiella fältbesiktningar skall utföras:

>Plats för tabell>

3. Fältet skall vara odlat på sådant sätt och grödan i ett sådant utvecklingsstadium att fullgod kontroll är möjlig av sortäkthet, sortrenhet och sundhetstillstånd samt, beträffande majs, de inavlade linjernas äkthet, renhet och hansterilitet vid produktion av utsäde av hybridsorter.

4. För råg och majs skall minsta avstånd från angränsande grödor av andra sorter eller inavlade linjer av samma art samt från grödor av samma sort eller inavlade linjer som inte uppfyller kraven på renhet för produktion av utsäde av samma kategori vara följande:

>Plats för tabell>

Dessa avstånd behöver inte iakttas om det finns tillräckligt skydd mot oönskad pollinering.

5. Sjukdomar som kan försämra utsädets användbarhet, särskilt Ustilagineae, skall hållas på lägsta möjliga nivå.

6. Särskilda krav för majs:

>Plats för tabell>

B. Beträffande hansterilitet vid produktion av utsäde av hybridsorter skall andelen honplantor som med säkerhet gett ifrån sig pollen inte överstiga 1 % vid någon officiell fältbesiktning och inte överstiga 2 % vid samtliga utförda fältbesiktningar.

C. Vid produktion av hybridsorter skall alla föräldraplantor blomma med tillräcklig samtidighet.

BILAGA 2

Villkor som skall uppfyllas av utsädet

1. Utsädet skall ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet. Detta krav skall även gälla för inavlade majslinjer.

2. Sjukdomar som försämrar utsädets användbarhet skall hållas på lägsta möjliga nivå. För certifikatutsäde skall två bitar eller fragment av Claviceps purpurea per 500 g tolereras.

3. A. Utsädet skall också uppfylla följande villkor:

>Plats för tabell>

B. Uppfyllande av kraven på lägsta sortrenhet skall framför allt kontrolleras genom fältbesiktning.

BILAGA 3

>Plats för tabell>

BILAGA 4

Etikett

A. Obligatoriska uppgifter

a) För basutsäde och certifikatutsäde:

1. "Utsäde certifierat i enlighet med Europeiska ekonomiska gemenskapens regler."

2. Certifieringsmyndighet och medlemsstat.

3. Partiets referensnummer.

4. Art. 5. Sort eller inavlad linje av majs.

6. Kategori.

7. Produktionsland.

8. Deklarerad netto- eller bruttovikt.

9. För hybridsorter av majs: ordet "hybrid".

b) För utsädesblandningar:

1. "Blandning" . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

(arter)

2. Ansvarig plomberingsmyndighet och medlemsstat.

3. Partiets referensnummer.

4. Art, kategori, sort, produktionsland samt ingående beståndsdelars viktsandelar.

5. Deklarerad netto- eller bruttovikt.

B. Minimimått

110 mm × 67 mm.