mellan Europeiska unionen, Island, Furstendömet Liechtenstein och Konungariket Norge om en finansiell mekanism för EES för perioden 2014–2021

SOM BEAKTAR ATT parterna i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (nedan kallat EES-avtalet) har enats om behovet av att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan regionerna i området för att främja att handelsförbindelserna och de ekonomiska förbindelserna dem emellan stärks fortlöpande och på ett väl avvägt sätt,

SOM BEAKTAR ATT Eftastaterna för att bidra till detta mål har inrättat en finansiell mekanism inom ramen för Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

SOM BEAKTAR ATT bestämmelser om den finansiella mekanismen för EES för perioden 2004-2009 fastställs i protokoll 38a och i tillägget till protokoll 38a till EES-avtalet,

SOM BEAKTAR ATT bestämmelser om den finansiella mekanismen för EES för perioden 2009-2014 fastställs i protokoll 38b och i tillägget till protokoll 38b till EES-avtalet,

SOM BEAKTAR ATT behovet av att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet kvarstår, varför en ny mekanism för de finansiella bidragen från Eftastaterna i EES bör inrättas för perioden 2014-2021,

Ett nytt protokoll 38c ska införas efter protokoll 38b till EES-avtalet. Texten till protokoll 38c återges i bilagan till det här avtalet.

Detta avtal ska ratificeras eller godkännas av de avtalsslutande parterna enligt deras egna förfaranden. Ratificerings- eller godkännandeinstrumenten ska deponeras hos Europeiska unionens råds generalsekretariat.

Det träder i kraft den första dagen i den andra månad som följer på den månad då det sista ratifikations- eller godkännandeinstrumentet deponerades.

I avvaktan på att de förfaranden som avses i punkterna 1 och 2 ska slutföras ska detta avtal tillämpas provisoriskt från och med den första dagen i den första månaden efter det att den sista anmälan i detta syfte deponerats.

Detta avtal är upprättat i ett enda original på bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, kroatiska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska, ungerska, isländska och norska språken, vilka alla texter är lika giltiga, och ska deponeras hos Europeiska unionens råds generalsekretariat, som ska överlämna en bestyrkt kopia till varje part i detta avtal.

Съставено в Брюксел на трети май две хиляди и шестнадесета година.

Hecho en Bruselas, el tres de mayo de dos mil dieciséis.

V Bruselu dne třetího května dva tisíce šestnáct.

Udfærdiget i Bruxelles den tredje maj to tusind og seksten.

Geschehen zu Brüssel am dritten Mai zweitausendsechzehn.

Kahe tuhande kuueteistkümnenda aasta maikuu kolmandal päeval Brüsselis.

Έγινε στις Βρυξέλλες, στις τρεις Μαΐου δύο χιλιάδες δεκαέξι.

Done at Brussels on the third day of May in the year two thousand and sixteen.

Fait à Bruxelles, le trois mai deux mille seize.

Sastavljeno u Bruxellesu trećeg svibnja godine dvije tisuće šesnaeste.

Fatto a Bruxelles, addì tre maggio duemilasedici.

Briselē, divi tūkstoši sešpadsmitā gada trešajā maijā.

Priimta du tūkstančiai šešioliktų metų gegužės trečią dieną Briuselyje.

Kelt Brüsszelben, a kétezer-tizenhatodik év május havának harmadik napján.

Magħmul fi Brussell, fit-tielet jum ta' Mejju fis-sena elfejn u sittax.

Gedaan te Brussel, drie mei tweeduizend zestien.

Sporządzono w Brukseli dnia trzeciego maja roku dwa tysiące szesnastego.

Feito em Bruxelas, em três de maio de dois mil e dezasseis.

Întocmit la Bruxelles la trei mai două mii șaisprezece.

V Bruseli tretieho mája dvetisícšestnásť.

V Bruslju, dne tretjega maja leta dva tisoč šestnajst.

Tehty Brysselissä kolmantena päivänä toukokuuta vuonna kaksituhattakuusitoista.

Som skedde i Bryssel den tredje maj år tjugohundrasexton.

Gjört í Brussel þriðja dag maímánaðar árið tvö þúsund og sextán.

Utferdiget i Brussel den tredje mai to tusen og seksten.

За Европейския съюз

Рог la Unión Europea

Za Evropskou unii

For Den Europæiske Union

Für die Europäische Union

Euroopa Liidu nimel

Για την Ευρωπαϊκή Ένωση

For the European Union

Pour l'Union européenne

Za Europsku uniju

Per l'Unione europea

Eiropas Savienības vārdā –

Europos Sąjungos vardu

Az Európai Unió részéről

Għall-Unjoni Ewropea

Voor de Europese Unie

W imieniu Unii Europejskiej

Pela União Europeia

Pentru Uniunea Europeană

Za Európsku úniu

Za Evropsko unijo

Euroopan unionin puolesta

För Europeiska unionen

Fyrir Ísland

Für das Fürstentum Liechtenstein

For Kongeriket Norge

BILAGA

PROTOKOLL 38 C

om den finansiella mekanismen för EES (2014–2021)

Artikel 1

1. Island, Liechtenstein och Norge (nedan kallade Eftastaterna) ska bidra till att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och till att stärka sina förbindelser med mottagarstaterna genom finansiella bidrag inom de prioriterade områden som anges i artikel 3.

2. Alla program och verksamheter som finansieras av den finansiella mekanismen för EES 2014-2021 ska grunda sig på de gemensamma värderingarna respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna, däribland rättigheter för personer som tillhör minoriteter.

Artikel 2

1. Det finansiella bidrag som avses i artikel 1 ska sammanlagt uppgå till 1 548,1 miljoner EUR, vilka ska göras tillgängliga för åtaganden i årliga delbetalningar på 221,16 miljoner EUR under perioden 1 maj 2014-30 april 2021.

2. Det sammanlagda beloppet ska bestå av landsspecifika anslag i enlighet med artikel 6 och en global fond för regionalt samarbete i enlighet med artikel 7.

Artikel 3

1. De landsspecifika anslagen ska tillhandahållas för följande prioriterade sektorer:

a)	Innovation, forskning, utbildning och konkurrenskraft.

b)	Social delaktighet, ungdomsarbetslöshet och fattigdomsminskning.

c)	Miljö, energi, klimatförändring och koldioxidsnål ekonomi.

d)	Kultur, civilsamhället, god samhällsstyrning, grundläggande fri- och rättigheter.

e)	Rättsliga och inrikes frågor.

Programområdena inom de prioriterade sektorerna med en beskrivning av mål och stödområden anges i bilagan till detta protokoll.

a)	De prioriterade sektorerna ska, i enlighet med förfarandet i artikel 10.3, väljas, inriktas och anpassas i enlighet med varje mottagarstats behov, med beaktande av mottagarstatens storlek och bidragsbeloppet.
b)	10 % av de totala landsspecifika anslagen ska avsättas för en fond för det civila samhället, som ska göras tillgänglig i enlighet med den fördelningsnyckel som anges i artikel 6.

Artikel 4

1. För att åstadkomma en inriktning på prioriterade sektorer och säkerställa ett effektivt genomförande i enlighet med de övergripande mål som avses i artikel 1 och med beaktande av Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla, bl.a. med fokus på sysselsättning, nationella prioriteringar, landsspecifika rekommendationer och de partnerskapsavtal inom ramen för EU:s sammanhållningspolitik som ingåtts med Europeiska kommissionen, ska Eftastaterna med varje mottagarstat ingå ett samförståndsavtal i enlighet med artikel 10.3.

2. Samråd med Europeiska kommissionen ska äga rum på strategisk nivå och ska hållas under förhandlingarna om de samförståndsavtal som avses i artikel 10.3 i syfte att främja komplementaritet och synergier med EU:s sammanhållningspolitik samt utforska möjligheterna att tillämpa finansiella instrument för att öka de finansiella bidragens effekt.

Artikel 5

1. När det gäller de program inom ramen för de landsspecifika anslagen för vilka mottagarstaterna ska ha genomförandeansvar ska Eftas bidrag uppgå till högst 85 % av programkostnaderna, om inget annat beslutas av Eftastaterna.

2. Tillämpliga regler om statligt stöd ska iakttas.

3. Eftastaternas ansvar för projekten ska inskränkas till att tillhandahålla medel i enlighet med den överenskomna planen. Inget ansvar kommer att tas gentemot tredje part.

Artikel 6

De landsspecifika anslagen ska tillhandahållas följande mottagarstater: Bulgarien, Cypern, Estland, Grekland, Kroatien, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern, enligt följande fördelningsnyckel:

Mottagarstat	Medel (miljoner EUR)
Bulgarien	115,0
Kroatien	56,8
Cypern	6,4
Tjeckien	95,5
Estland	32,3
Grekland	116,7
Ungern	108,9
Lettland	50,2
Litauen	56,2
Malta	4,4
Polen	397,8
Portugal	102,7
Rumänien	275,2
Slovakien	54,9
Slovenien	19,9

Artikel 7

1. Ett belopp på 55,25 miljoner EUR ska göras tillgängligt inom ramen för den globala fonden för regionalt samarbete. Den ska bidra till att uppnå de mål för den finansiella mekanismen för EES som fastställs i artikel 1.

2. 70 % av fondens medel ska göras tillgängliga för att främja hållbar och kvalitativ sysselsättning för ungdomar med särskilt fokus på följande områden:

a)	Program för rörlighet i sysselsättnings- och utbildningssyfte för ungdomar, med särskilt fokus på dem som inte arbetar eller studerar.

b)	Program för varvad utbildning, lärlingsplatser, integration av ungdomar.

c)	Kunskapsdelning, utbyte av bästa praxis och ömsesidigt lärande mellan organisationer/institutioner som tillhandahåller ungdomssysselsättningstjänster.

Denna del av fonden ska göras tillgänglig för projekt som omfattar mottagarländer och andra EU-medlemsstater med en ungdomsarbetslöshet på över 25 % (Eurostat-referensåret 2013), och ska omfatta minst två länder, varav minst en mottagarstat. Eftastaterna får delta som partner.

3. 30 % av fondens medel ska göras tillgängliga för regionalt samarbete inom de prioriterade sektorer som anges i artikel 3, särskilt kunskapsutbyte, utbyte av bästa praxis och institutionsuppbyggnad.

Denna del av fonden ska göras tillgänglig för projekt som omfattar mottagarstater och angränsande tredjeländer. Projekten ska omfatta minst tre länder, varav minst två mottagarstater. Eftastaterna får delta som partner.

Artikel 8

Eftastaterna ska göra en halvtidsöversyn senast 2020 i syfte att omfördela eventuella tillgängliga medel, för vilka det inte gjorts något åtagande, inom anslagen till de berörda enskilda mottagarstaterna.

Artikel 9

1. De finansiella bidrag som föreskrivs i detta protokoll ska nära samordnas med Norges bilaterala bidrag inom ramen för den norska finansiella mekanismen.

2. Eftastaterna ska särskilt se till att ansökningsförfarandena och genomförandebestämmelserna i allt väsentligt är desamma för båda de finansiella mekanismer som avses i föregående punkt.

3. Alla relevanta ändringar av Europeiska unionens sammanhållningspolitik ska beaktas på lämpligt sätt.

Artikel 10

För genomförandet av den finansiella mekanismen för EES ska följande gälla:

I alla stadier av genomförandet ska den högsta graden av öppenhet, ansvarighet och kostnadseffektivitet tillämpas, liksom principerna om god samhällsstyrning, partnerskap och flernivåstyrning, hållbar utveckling samt jämställdhet mellan könen och icke-diskriminering.

Målen för den finansiella mekanismen för EES ska eftersträvas i nära samarbete mellan mottagarstaterna och Eftastaterna.

a)	Eftastaterna ska sköta och ansvara för genomförandet, inbegripet förvaltning och kontroll, av den globala fond för regionalt samarbete som beskrivs i artikel 7.1.

b)	Eftastaterna ska sköta och ansvara för genomförandet, inbegripet förvaltning och kontroll, av den fond för det civila samhället som beskrivs i artikel 3.2 b, såvida inte annat avtalats i det samförståndsavtal som avses i artikel 10.3.

Eftastaterna ska med varje mottagarstat ingå ett samförståndsavtal om respektive landsspecifikt anslag, med undantag för den fond som avses i punkt 2 a, där den fleråriga ramen för programplaneringen och förvaltnings- och kontrollstrukturerna ska fastställas.

På grundval av samförståndsavtalen ska mottagarstaterna lämna in förslag till särskilda program till Eftastaterna som ska utvärdera och godkänna förslagen och ingå bidragsavtal med mottagarstaterna om varje program. På uttrycklig begäran från Eftastaterna eller den berörda mottagarstaten ska Europeiska kommissionen granska ett förslag till särskilt program innan det antas, för att garantera överensstämmelse med Europeiska unionens sammanhållningspolitik.

b)	Mottagarstaterna ska ansvara för genomförandet av de godkända programmen och ska sörja för lämpliga förvaltnings- och kontrollsystem för att säkerställa ett sunt genomförande och en sund förvaltning.

c)	Eftastaterna får genomföra kontroller enligt sina interna krav. Mottagarstaterna ska lämna allt bistånd, alla upplysningar och all dokumentation som behövs för detta.

d)	I händelse av oegentligheter får Eftastaterna avbryta finansieringen och kräva att medlen återbetalas.

När så är lämpligt ska partnerskap ingås vid beredningen, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av de finansiella bidragen, så att ett brett deltagande säkerställs. Partner kan finnas t.ex. på lokal, regional och nationell nivå samt inom den privata sektorn, det civila samhället och bland arbetsmarknadsparterna i mottagarstaterna och Eftastaterna.

f)	Alla projekt som omfattas av den fleråriga programplaneringen i mottagarstaterna får genomföras i samarbete mellan bl.a. enheter baserade i mottagarstaterna och i Eftastaterna, i enlighet med gällande regler för offentlig upphandling.

4.	Eftastaternas förvaltningskostnader ska täckas av det sammanlagda belopp som avses i artikel 2.1 och ska anges i de genomförandebestämmelser som avses i punkt 5 i den här artikeln.

Eftastaterna ska inrätta en kommitté för den övergripande förvaltningen av den finansiella mekanismen för EES. Ytterligare bestämmelser om genomförandet av den finansiella mekanismen för EES ska utfärdas av Eftastaterna efter samråd med mottagarstaterna vilka kan bistås av Europeiska kommissionen. Eftastaterna ska sträva efter att utfärda sådana bestämmelser innan samförståndsavtalen undertecknas.

6.	Eftastaterna ska rapportera om sina bidrag till målen för den finansiella mekanismen för EES och, när så är lämpligt, till de elva tematiska målen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna 2014–2020 (1).

Artikel 11

Utan att det påverkar de rättigheter och skyldigheter som följer av avtalet ska de avtalsslutande parterna i slutet av den period som fastställs i artikel 2, mot bakgrund av artikel 115 i avtalet, se över behovet av att avhjälpa de ekonomiska och sociala skillnaderna inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

BILAGA TILL PROTOKOLL 38 C

Innovation, forskning, utbildning och konkurrenskraft

1.	Affärsutveckling, innovation och små och medelstora företag

Forskning

3.	Utbildning, stipendier, lärlingsplatser och ungt företagande

4.	Balans mellan arbete och fritid

Social delaktighet, ungdomsarbetslöshet och fattigdomsminskning

5.	Utmaningar för den europeiska folkhälsan

6.	Romers integrering och egenmakt

7.	Utsatta barn och ungdomar

8.	Ungdomars deltagande på arbetsmarknaden

9.	Lokal utveckling och fattigdomsminskning

Miljö, energi, klimatförändring och koldioxidsnål ekonomi

10.	Miljö och ekosystem

11.	Förnybar energi, energieffektivitet, energitrygghet

12.	Begränsning av och anpassning till klimatförändringarna

Kultur, civilsamhället, god samhällsstyrning, grundläggande fri- och rättigheter

13.	Kulturellt företagande, kulturarv och kulturellt samarbete

14.	Det civila samhället

15.	God samhällsstyrning, ansvarstagande institutioner och öppenhet

16.	Mänskliga rättigheter – nationellt genomförande

Rättsliga och inrikes frågor

17.	Asyl och migration

18.	Kriminalvård och frihetsberövande före rättegång

19.	Internationellt polissamarbete och brottsbekämpning

20.	Effektivitet och ändamålsenlighet i rättsväsendet, stärkande av rättsstaten

21.	Familjevåld och könsrelaterat våld

22.	Katastrofförebyggande och katastrofberedskap

(1) 1) Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation, 2) öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik, 3) öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag, inom jordbruket samt inom fiske och vattenbruket, 4) stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer, 5) främja anpassning, riskförebyggande och riskhantering i samband med klimatförändringar, 6) bevara och skydda miljön och främja ett effektivt resursutnyttjande, 7) främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur, 8) främja hållbar och kvalitativ sysselsättning och arbetskraftens rörlighet, 9) främja social delaktighet och bekämpa fattigdom och diskriminering, 10) investera i utbildning och i vidareutbildning, inklusive yrkesutbildning för färdigheter och livslångt lärande, 11) förbättra den institutionella kapaciteten hos myndigheter och berörda parter och bidra till effektiv offentlig förvaltning.