23.9.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 315/1


RESOLUTION (1)

om uppbyggnad av ett starkare partnerskap mellan EU och de östeuropeiska partnerländerna genom det europeiska grannskapsinstrumentet för 2014–2020

(2015/C 315/01)

PARLAMENTARISKA FÖRSAMLINGEN EURONEST UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION

med beaktande av den konstituerande akten för den parlamentariska församlingen Euronest av den 3 maj 2011,

med beaktande av den gemensamma förklaringen från det toppmöte för det östliga partnerskapet som hölls i Warszawa den 28–29 november 2013,

med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 12 mars 2014 om bedömning och fastställande av prioriteringar för EU:s förbindelser med länderna inom det östliga partnerskapet (2),

med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 20 mars 2013, Den europeiska grannskapspolitiken: ett stärkt partnerskap,

med beaktande av Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 11 december 2013 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett europeiskt grannskapsinstrument (3),

med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 23 oktober 2013 om den europeiska grannskapspolitiken, På väg mot en förstärkning av partnerskapet. Europaparlamentets ståndpunkt om 2012 års rapporter  (4),

med beaktande av Europaparlamentets resolutioner om översynen av den europeiska grannskapspolitiken och dess östliga dimension samt om Republiken Armenien, Republiken Azerbajdzjan, Republiken Vitryssland, Georgien, Republiken Moldavien och Ukraina,

med beaktande av Europeiska unionens och Republiken Armeniens gemensamma uttalande, godkänt den 29 november 2013 i Vilnius av kommissionens vice ordförande/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och Armeniens minister för säkerhets- och utrikespolitik Edward Nalbandian, samt av följande skäl:

A.

Det östliga partnerskapet inrättades 2009 som en gemensam satsning från Europeiska unionens och dess östeuropeiska partnerländers sida i syfte att påskynda den politiska associeringen och den ekonomiska integreringen med utgångspunkt i ömsesidiga intressen och förpliktelser samt ömsesidigt och delat ansvar.

B.

De stater som ingår i det östliga partnerskapet har ingått ett ömsesidigt åtagande i fråga om grundläggande värderingar, demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna, rättsstatlighet, god samhällsstyrning och principerna för marknadsekonomi och hållbar utveckling.

C.

Toppmötet för det östliga partnerskapet i Vilnius i november 2013 utmärktes av flera resultat, nya avtal och framsteg mot närmare förbindelser men fördunklades också av vissa partnerländers beslut att inte ingå associeringsavtal med EU trots framgångsrikt fullföljda förhandlingar.

D.

Det beslut som Ukrainas dåvarande president fattade vid toppmötet i Vilnius utlöste de massiva protesterna på Självständighetstorget, vilka åtföljdes av en dramatisk kedja händelser för landet under hela 2014 – framför allt en våg av demonstrationer i februari som krävde hundratals ukrainares liv, Rysslands olagliga annektering av Krim i mars samt, från våren och framåt, utbrottet och upptrappningen av en ny konflikt i östra Ukraina med Ryska federationens direkta militära närvaro samt stöd till separatistiska krafter, med mer än 6 000 döda som följd.

E.

EU, å ena sidan, har med Georgien, Moldavien och Ukraina, å andra sidan, undertecknat och därpå ratificerat bilaterala associeringsavtal, inbegripet djupgående och omfattande frihandelsområden, trots det direkta politiska, militära och ekonomiska trycket från Ryska federationen.

F.

EU och Vitryssland har börjat förhandla om förenklat viseringsförfarande och återtagandeavtal, varigenom det blir möjligt att främja direkta personkontakter, men återupptagandet av en politisk och ekonomisk dialog mellan EU och Vitryssland kommer att vara avhängigt av ett ovillkorligt frigivande av alla alltjämt internerade vitryska politiska fångar och dessas fulla rehabilitering i fråga om sina politiska och medborgerliga rättigheter.

G.

Samtliga partnerländer utom Vitryssland konfronteras med separatism och territoriella tvistigheter, i vilka Ryssland är direkt inblandat eller utövar ett större inflytande.

H.

Olagliga separatistregimer har upprättats på Georgiens och Moldaviens territorier, halvön Krim i Ukraina har annekterats av Ryssland och väpnade sammandrabbningar pågår mellan separatister och reguljära ukrainska förband i sydöstra Ukraina.

I.

Tillträde till EU:s marknad samt till marknaderna i angränsande eurasiska länder, framför allt Ryssland, är av vital betydelse för partnerländerna och deras ekonomier. Vissa industrisektorer i partnerländerna är alltjämt beroende av produktionskedjor som tagits i arv från f.d. Sovjetunionen och genom vilka de är ekonomiskt kopplade till Ryska federationen. Utvidgningen av tullunionen mellan Ryska federationen, Kazakstan och Vitryssland till andra partnerländer samt Euroasiatiska ekonomiska unionen bör inte betraktas som projekt som konkurrerar med den ekonomiska komponenten inom det östliga partnerskapet så länge partnerländerna fritt tillåts välja vilka organisationer de ska ansluta sig till. Man bör vidta insatser för att förbättra samarbetet och göra de båda ekonomiska områdena kompatibla så att länderna inom det östliga partnerskapet till fullo kan dra nytta av deras potential.

J.

EU införde restriktiva åtgärder mot Ryssland i april och juli 2014, och förstärkte dessa i september 2014, i syfte att främja en kursomläggning i Rysslands aggressiva äventyrspolitik som kränker Ukrainas suveränitet och territoriella integritet och destabiliserar den östra regionen.

K.

I augusti 2014 beslutade Ryssland att som vedergällning för både EU:s restriktiva åtgärder och undertecknandet av associeringsavtal införa ett embargo mot jordbruks- och livsmedelsprodukter från EU, andra västländer och vissa partnerländer.

L.

2014 var det första året med en ny ram för programplanering och finansiering för genomförandet av EU:s europeiska grannskapspolitik, samt dess särskilda östliga dimension, fram till 2020.

Hur man vill bygga vidare på de första resultaten av det östliga partnerskapet i syfte att skapa nya utsikter för perioden 2014–2020

1.

Parlamentariska församlingen Euronest betonar att det östliga partnerskapet sedan det inleddes 2009 har gett flera konkreta och påtagliga resultat till ömsesidigt gagn för samhällena i EU och partnerländerna och fått nedslag genom en rad olika avtal på olika nivåer om politiskt, ekonomiskt och kulturellt samarbete med bred potential för förbättringar under förutsättning att de får tillräckligt stöd från alla berörda parter.

2.

Euronest välkomnar att deltagarna i toppmötet i Vilnius bekräftade sin grundläggande uppslutning kring principerna för det östliga partnerskapet, dvs. i första hand rättsstatlighet, respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt demokrati, och betonar att dessa principer måste respekteras.

3.

Euronest delar den uppfattning som framfördes av deltagarna i toppmötet i Vilnius, att alla partnerländer fritt ska träffa sina suveräna val i fråga om räckvidden för sina ambitioner och de mål man eftersträvar i sina förbindelser med EU och inom det östliga partnerskapet, i enlighet med principen om differentiering, samt erinrar härvid om att det östliga partnerskapet är ett frivilligt projekt inom vilket man respekterar de deltagande staternas suveräna val och förstärker deras förbindelser samt att det bör gagna staterna själva och därtill hela Europa i form av stabilitet och välstånd.

4.

Euronest välkomnar undertecknandet av associeringsavtal, inbegripet djupgående och omfattande frihandelsområden, mellan EU och Ukraina, Moldavien och Georgien, uppmanar EU:s medlemsstater till snabb ratificering av dessa avtal, betonar vikten av att genomföra alla delar av avtalen och av att genomföra relevanta reformer på alla berörda områden i syfte att undvika social dumpning och miljödumpning, uppmanar alla parter att fortsätta reformarbetet i överensstämmelse med associeringsagendan samt uppmanar Europeiska kommissionen och EU:s medlemsstater att erbjuda hjälp med att gripa sig an dessa reformer. Euronest uppmanar EU:s medlemsstater till att dela med sig av sin rika erfarenhet av inrättande av demokratiskt styre och demokratiska reformer grundad på respekt för grundläggande värden och rättsstatlighet, och framför allt de medlemsstater som kan bygga på såväl egen erfarenhet av integrering i EU som på sina nära förbindelser med partnerländer, samt uppmanar de regeringar i partnerländerna som har ratificerat associeringsavtal, inbegripet djupgående och omfattande frihandelsområden, med EU till att anordna offentliga debatter och informationskampanjer, även på lokal nivå, med aktiv medverkan från det civila samhällets organisationsliv, vilket inbegriper nationella plattformar för forumet för det organiserade medborgarsamhället, eftersom en ingående förståelse av avtalens innehåll och verkan är avgörande för att dessa ska bli framgångsrika.

5.

Euronest fördömer Rysslands direkta och indirekta militära aggression i östra Ukraina och den olagliga annekteringen av Krim som svar på Ukrainas suveräna val att gå vidare i sitt europeiska perspektiv, uppmanar Ryska federationen att respektera Ukrainas internationellt erkända suveränitet, dra tillbaka sina förband, upphöra med stödet till de separatistiska styrkorna i östra Ukraina och respektera de många internationella, multilaterala och bilaterala avtalen, däribland FN:s stadga, slutakten från Helsingfors och 1994 års samförståndsavtal i Budapest, vilka alla manar till diplomatiska lösningar av alla kriser samt till undvikande av alla former av väpnad aggression eller intervention i andra stater, uppmanar Ryssland att upphöra med det informationskrig som syftar till att uppvigla till etniskt hat mellan ryssar och ukrainare, begär att alla parter fullt ut ska samarbeta i utredningen av nedskjutningen av MH17 och betonar att de som bär ansvaret måste ställas inför rätta. Euronest fördömer vidare de handelsrestriktioner som Ryssland infört mot EU och flera partnerländer, stöder EU:s restriktiva åtgärder mot Ryssland och yrkar på att de ska bibehållas så länge som Ryssland inte uppfyller bestämmelserna i Minskavtalen eller inte intar en konstruktiv ståndpunkt när det gäller att nå en fredlig lösning av konflikten i östra Ukraina, fördömer de olagliga, författningsvidriga och oberättigade val som hållits i de separatistkontrollerade områdena Donetsk och Luhansk och erkänts av Ryssland, vilka utgör ett hot mot Ukrainas enhet samt ett hinder för fredsprocessen, samt uppmanar enträget de ryska myndigheterna att omedelbart frige Nadija Savtjenko, som bortförts och olagligen frihetsberövats i Ryssland.

6.

Euronest fördömer undertecknandet av fördraget mellan Ryska federationen och Abchazien av den 24 november 2014 om förbund och strategiskt partnerskap samt Rysslands avsikt att under 2015 underteckna ett avtal om närmare förbindelser med utbrytarregionen Tschinvali och betonar att dessa handlingar utgör ett allvarligt hot mot stabilitet och säkerhet i regionen, skapar allvarliga risker för insatserna för normalisering av förbindelserna mellan Georgien och Ryska federationen och undergräver de internationella diskussionerna i Genève samt uppmanar Ryska federationen att respektera folkrättens grundläggande principer och Georgiens territoriella integritet och iaktta 2008 års avtal om vapenvila mellan Georgien och Ryssland.

7.

Euronest understryker att det är ett ansvar för EU att tydligt fastställa vilka utsikter som unionen vill erbjuda som svar på partnerländernas ambitioner och europeiska perspektiv, beklagar att Ryssland hittills endast har uppfattat dessa ambitioner och det östliga partnerskapet som ett hot mot sin geopolitiska sfär, noterar att tullunionen och fördraget om Euroasiatiska ekonomiska unionen, som trädde i kraft i januari 2015, innehåller planer på ekonomisk integrering mellan medlemsstaterna i denna union som inte är förenliga med associeringsavtalen och deras handelskomponenter (de djupgående och omfattande frihandelsområdena), uppmanar Ryska federationen att avhålla sig från ekonomiska påtryckningar och säkerhetshot och hot mot energiförsörjningen och att respektera sina grannars rätt att fritt välja sin politiska och ekonomiska framtid samt upprepar sin uppmaning till Ryska federationen om att vid förhandlingsbordet nå en fredlig lösning av konflikterna.

8.

Euronest anser att inrättandet av tullunionen och fördraget om Euroasiatiska ekonomiska unionen, som är inspirerade av Europeiska unionens ideal och trädde i kraft i januari 2015, endast kan få gynnsamma effekter för de deltagande länderna så länge som Ryska federationen avhåller sig från att tvinga länder till att ansluta sig genom ekonomiska påtryckningar och säkerhetshot och hot mot energiförsörjningen och gör det möjligt för dess grannar att fritt välja sin politiska och ekonomiska framtid, konstaterar att de nya strukturerna inte är förenliga med associeringsavtalen och djupgående och omfattande frihandelsområden samt understryker behovet av att finna samarbetsmodeller och kommunikationsvägar för framtiden eftersom man under alla omständigheter måste trygga handel och goda förbindelser mellan länderna på ömse sidor.

9.

Euronest noterar den potential som det europeiska grannskapsinstrumentet har som incitament till utökat samarbete med de länder som ännu inte undertecknat associeringsavtalen med EU samt manar till förnyade ansträngningar för att nå fram till dessa.

10.

Euronest anser att man vid det toppmöte för det östliga partnerskapet som kommer att hållas i maj 2015 i Riga bör förstärka detta partnerskap genom fastare politiska och ekonomiska band mellan EU och partnerländerna och fördjupa och förbättra de bilaterala och multilaterala förbindelserna mellan samtliga partnerländer samt uppmanar EU och partnerländerna att med bibehållen konsekvens verka för den ursprungliga visionen för det östliga partnerskapet samtidigt som man inriktar sig på genomförandereformer som genererar förändringar i samhällena och förstärker banden mellan ländernas folk.

11.

Euronest ser politisk associering, demokratiska reformer, de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, förstärkt kapacitet inom offentliga institutioner, rättsväsendets oberoende, kampen mot korruption, tryggare energiförsörjning, direkta personkontakter samt samarbete och utbildning som centrala prioriteringar inom vilka EU och dess partnerländer bör öka sina insatser och sörja för resultat vid toppmötet i Riga.

12.

Euronest uppmanar EU att utan dröjsmål införa viseringsfritt resande för kortare vistelser tillsammans med de partnerländer som har engagerat sig för och färdigställt handlingsplaner för viseringsliberalisering, under förutsättning att villkoren är uppfyllda, och betonar vikten av att igångsätta handlingsplaner för viseringsliberalisering tillsammans med de partnerländer som har uppvisat framsteg med tillämpningen av förenklat viseringsförfarande och återtagandeavtal med EU samt understryker vikten av samarbete kring viseringsbestämmelser och partnerskap för rörlighet som ett verktyg för att föra samhällena närmare varandra och ge medborgarna känslan av att tillhöra samma värdegemenskap.

13.

Euronest betonar att närmare förbindelser mellan EU och partnerländerna kommer att vara avhängigt av konkreta resultat av demokratiska reformer och kvaliteten i fråga om rättsstatlighet samt av en positiv utveckling i fråga om styret av statliga institutioner samt inom det politiska livet och rättsväsendet, konstaterar i sammanhanget att det i vissa partnerländer förekommer beklagliga tendenser till konfrontation mellan regeringen och oppositionen samt uppmanar regeringarna till att avhålla sig från politiska vedergällningar och selektiv rättvisa och att vederbörligen ta sig an de särskilda farhågor som framförts av Europaparlamentet, OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODHIR) och andra internationella institutioner.

14.

Euronest rekommenderar att EU och partnerländerna tar fram en mer strategisk och resultatinriktad modell inom de program som de gemensamt utformar och genomför samt anser att ministermöten bör vara det forum där man diskuterar strategier för sektoriellt samarbete och att det östliga partnerskapets plattformar and dessas expertpaneler i ökad utsträckning bör aktiveras när det gäller att föreslå, utforma och se över dessa strategier.

15.

Euronest betonar vikten av att inom det östliga partnerskapet intensifiera samarbets- och utbytesprogram riktade till ungdomar, studerande, vetenskapsmän och forskare, noterar med tillfredsställelse att EU:s nya program på dessa områden, nämligen programmet Erasmus+ och Marie Curie-insatser inom ramprogrammet för forskning och innovation Horisont 2020, erbjuder fler tillfällen till rörlighet för forskare och stipendier för ungdomar i partnerländerna, välkomnar framgångarna med de allra första sammankomsterna inom Euronest Scola och det östliga partnerskapets forum för unga ledare, som hölls 2013 och 2014 samt rekommenderar att man regelbundet ska arrangera sammankomster av detta slag och uppmuntrar dessutom till införande av gemensamma bidragsordningar för kulturell utveckling och gemensamma kulturevenemang och föreslår en gemensam månatlig broschyr, utgiven på engelska och på partnerländernas språk, som direkt informerar befolkningen i partnerländerna om Europeiska unionen och den europeiska tankevärlden och ger tydlig information om dessa partnerländers förbindelser med EU.

Hur man vill uppnå målen för det östliga partnerskapet genom att genomföra det nya europeiska grannskapsinstrumentet för perioden 2014–2020

16.

Euronest välkomnar antagandet av det europeiska grannskapsinstrumentet för perioden 2014–2020, som till fullo beaktar den östliga dimensionen inom den europeiska grannskapspolitiken, vilket bör resultera i konkreta och synliga förbättringar för berörda folkgrupper.

17.

Euronest beklagar de avsevärda nedskärningar som gjorts i det europeiska grannskapsinstrumentets budget i förhållande till kommissionens ursprungliga förslag, uppmanar till nära dialog med den kommissionsledamot som ansvarar för den europeiska grannskapspolitiken i syfte att sörja för bästa möjliga användning av knappa resurser, anser att balansen mellan den östliga och den sydliga delen av det europeiska grannskapsinstrumentet bör vidmakthållas, med 40 % av de sammantagna anslagen till samarbete för den östliga regionen, samt uppmanar kommissionen till att bistå partnerländerna med att förstärka sin administrativa kapacitet så att de fullt ut kan dra nytta av finansieringsmöjligheterna inom det europeiska grannskapsinstrumentet.

18.

Euronest konstaterar att det behövs en bättre avvägd fördelning av medel mellan partnerländerna samtidigt som man konstaterar att det behövs bättre förslag till projekt från de östliga partnerländerna samt betraktar det som avgörande att kommissionen och partnerländernas regeringar uppmuntrar och stöder fler lokala aktörer med att ansöka om och erhålla stöd genom det europeiska grannskapsinstrumentet för sina projekt.

19.

Euronest understryker vikten av principerna förankring och ömsesidigt ansvar inom programplanering och genomförande av landsspecifika program inom ramen för det europeiska grannskapsinstrumentet samt finner att framgång delvis är nära förenat med överenskomna och ömsesidigt bindande åtaganden mellan EU och partnerländerna.

20.

Euronest rekommenderar att man till skillnad från perioden 2007–2013 ska göra större ansträngningar för att hjälpa partnerländerna med att faktiskt tillämpa nyligen införd lagstiftning och befästa de reformer som krävs för att förstärka demokrati och rättsstatlighet i överensstämmelse med EU:s lagstiftning och normer samt erinrar om att man måste etablera trovärdiga resultat i form av sådan tillämpning innan biståndet från EU utökas.

21.

Euronest uppmanar kommissionen och partnerländerna att för perioden 2014–2015 fastställa ett begränsat antal prioriterade områden inom de nationella handlingsplanerna och de regionala program som omfattar flera länder i syfte att optimera effekten av dessa och uppnå påtagliga och mätbara resultat.

22.

Euronest uppmanar kommissionen att utarbeta en övergripande strategi för förbindelserna med Vitryssland i syfte att främja ömsesidig förståelse och modernisering och demokratisering av landet samt anser att en sådan strategi bör innefatta prioriterade områden för reformer i Vitryssland för förbättrade förbindelser och ett effektivt samarbete inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken och bör bygga på principen ”mer för mer”.

23.

Euronest ser positivt på de bestämmelser som gäller användning av det europeiska grannskapsinstrumentet, vilka bygger på en incitamentbaserad och särskilt anpassad modell, anser att dessa vederbörligen är inspirerade av principen ”mer för mer” som hittills har tillämpats i endast ringa utsträckning, betonar att principen ”mer för mer” också implicerar en princip om ”mindre för mindre” som vederbörligen bör tillämpas om berörda länder inte är villiga att genomföra de reformer som krävs men anser dock att det regionala perspektivet bör bibehållas, särskilt genom att man främjar multilaterala kontakter och transnationella samarbetsprojekt och -plattformar, samt välkomnar härvid att 10 % av budgeten för det europeiska grannskapsinstrumentet ska anslås via multinationella ramprogram till de partnerländer som uppvisar framsteg med att upprätta och befästa en djupgående och hållbar demokrati och med att genomföra avtalade reformer som bidrar till att uppnå målet.

24.

Euronest noterar med tillfredsställelse att de finansiella anslagen genom det europeiska grannskapsinstrumentet till enskilda nationella handlingsplaner kommer att utmärkas av variationer på upp till 20 %, vilket också ger utrymme för en tillämpning av större differentiering när det gäller användningen av det europeiska grannskapsinstrumentet.

25.

Euronest rekommenderar att partnerländernas ansträngningar för tillnärmning till EU:s lagstiftning och normer bör åtföljas av ett proportionerligt tekniskt bistånd från EU:s sida i syfte att säkerställa smidig och successiv absorbering av alla tillämpliga delar av EU:s regelverk och medföra konkret och synbar nytta för ländernas ekonomier och medborgare.

26.

Euronest betonar att biståndet från EU också måste inriktas på att motverka regionala ekonomiska och sociala klyftor inom partnerländerna, med tanke på att projekt alltför ofta är koncentrerade till en region eller till huvudstaden medan befolkningen i mer avlägsna landsändar inte får del av nyttan med dessa projekt och i stort står främmande för fördelarna med EU-integreringen.

27.

Euronest uppmanar EU och dess medlemsstater att tillämpa samarbets- och stödpolitiken gentemot partnerländerna på ett enhetligt och effektivt sätt samt i samordning med andra internationella och nationella givare, uppmanar dem kraftfullt att gemensamt programplanera insatser och projekt i partnerländerna samt manar till förstärkt samordning och främjande av synergieffekter inom projekt finansierade genom det europeiska grannskapsinitiativet och inom andra EU-finansierade instrument och EU-program som står öppna för deltagande från de östliga partnerländernas sida, samtidigt som man betonar att man inom etablerade former som givarkonferenser och konferenser för investerare, arbetsgrupper, kommunikation mellan EU:s delegationer och medlemsstaternas ambassader på fältet m.m. inte bör förlora de överenskomna politiska målen ur sikte.

28.

Euronest understryker den betydelsefulla roll som det civila samhället har när det gäller att bidra till en politisk dialog och reformprocesser mot demokrati i partnerländerna samt rekommenderar att EU:s politiska engagemang för civilsamhället i partnerländerna ska avspeglas i programplaneringen inom det europeiska grannskapsinstrumentet.

29.

Euronest uppmanar parlamenten inom det östliga partnerskapet att bidra till diskussionen och höja det allmänna medvetandet om de pågående processerna samt om de viktigaste resultaten inom ramen för det nya europeiska grannskapsinstrumentet för 2014–2020, i samband med att man förstärker synliggörandet av EU-programmen i respektive land.

30.

Euronest ger sina medordföranden i uppdrag att lägga fram denna resolution för Europaparlamentets ordförande, rådet, kommissionen, kommissionens vice ordförande/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, den kommissionsledamot som ansvarar för den europeiska grannskapspolitiken och förhandlingarna om utvidgningen samt för Europeiska utrikestjänsten och regeringarna och parlamenten i EU:s medlemsstater och de östeuropeiska partnerländerna.


(1)  Antagen den 17 mars 2015 i Jerevan, Armenien.

(2)  Antagna texter, P7_TA(2014)0229.

(3)  Antagna texter, P7_TA(2013)0567.

(4)  Antagna texter, P7_TA(2013)0446.