21993A0319(01)

Avtal i form av skriftväxling mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Förenta staterna om tillämpningen av gemenskapens tredjelandsdirektiv, rådets direktiv 72/462/EEG, och motsvarande krav i de amerikanska bestämmelserna i fråga om handeln med färskt nöt- och griskött - Amerikansk dokumentation (Trikiner) Krav på förstöring av trikiner - Meddelande om ikraftträdande av avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Amerikas Förenta Stater rörande slakterier

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 068 , 19/03/1993 s. 0003 - 0027
Finsk specialutgåva Område 11 Volym 21 s. 0087
Svensk specialutgåva Område 11 Volym 21 s. 0087


AVTAL i form av skriftväxling mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Förenta staterna om tillämpningen av gemenskapens tredjelandsdirektiv, rådets direktiv 72/462/EEG, och motsvarande krav i de amerikanska bestämmelserna i fråga om handeln med färskt nöt- och griskött

Brev nr 1

Jag hänvisar till skriftväxlingen av den 7 maj 1991 mellan kommissionen och Förenta staterna och de därpå följande förhandlingarna om tillämpningen av gemenskapens tredjelandsdirektiv, rådets direktiv 72/462/EEG, och motsvarande krav i de amerikanska bestämmelserna i fråga om handeln med färskt nöt- och griskött.

Under ovan nämnda förhandlingar enades parterna om följande:

1. Genom skriftväxlingen av den 7 maj 1991 enades gemenskapen och Förenta staterna om att göra en jämförande granskning av gemenskapens tredjelandsdirektiv och motsvarande krav i de amerikanska bestämmelserna i syfte att utröna om gemenskapens krav och de amerikanska kraven är likvärdiga. Detta förfarande har nu avslutats och det visar sig att de två regelsystemen representerar ungefär samma skyddsnivå när det gäller risker för folkhälsan.

2. I samband med arbetet med att jämföra de två systemen framkom vissa skillnader när det gäller rättsliga och administrativa krav som, om inte någon ändring sker, kommer att utesluta erkännandet av likvärdighet. Parterna förbinder sig att så snart som möjligt ta de initiativ som krävs för att genomföra de nödvändiga ändringarna.

I frågor som rör tolkningen eller genomförandet av rättsliga och administrativa föreskrifter förbinder sig parterna att vidta åtgärder på relevanta punkter i enlighet med bilaga 1. Parterna är i fråga om dessa punkter överens om att genomförandet skall ha avslutats inom sex månader från den dag då detta avtal undertecknas.

3. Vad speciellt angår punkt 26 i bilaga 1 om ett alternativt system för frysbehandling av trikiner i griskött, förbinder sig gemenskapen att senast den 31 januari 1993 ha genomfört en utvärdering av metoden.

4. Parterna är eniga om att det är önskvärt att tillämpa ett ömsesidigt överenskommet tillvägagångssätt.

Förenta staterna erkänner behovet av att enhetliga principer tillämpas gentemot alla medlemsstaterna i gemenskapen i och med förverkligandet av den europeiska inre marknaden.

5. Parterna är eniga om att det är önskvärt att ytterligare utveckla samarbetet med sikte på att harmonisera de administrativa förfarandena. Detta bör bland annat beröra hur ofta och när kontrollbesök skall göras med hänsyn till arbetssättet för deras respektive veterinärkontroll med ansvar för att besiktiga systemen för hygienkontroll i tredje land och för att besiktiga de produktionsanläggningar från vilka man önskar exportera kött.

6. Parterna erkänner principen om en regionalisering av bekämpningen av djursjukdomar. Parterna är eniga om att det är önskvärt att ett av bägge parterna godkänt tillvägagångssätt tillämpas när denna politik skall genomföras.

Förenta staterna förbinder sig att också sedan den inre marknaden genomförts erkänna att de enskilda medlemsstaterna är fria från närmare angivna djursjukdomar utan att ytterligare skyddsåtgärder vidtas.

Förenta staterna skall ändra sina importregleringar och lagstiftningen rörande mul- och klövsjuka, boskapspest och andra relevanta sjukdomar så att de blir anpassade till ett system med regionalisering.

7. Inom ramen för ett nytt samarbetsförhållande mellan Förenta staternas och EG:s veterinärkontrollorgan är parterna överens om att vidta nödvändiga åtgärder för att få till stånd en bättre dialog mellan veterinärerna på anläggningsnivå, dels för att problem skall kunna lösas på platsen, dels för att den yrkesmässiga dialogen skall förbättras.

8. Parterna är eniga om att förstärka FSIS:s roll (bilaga 3). Förenta staterna förbinder sig att snarast möjligt genomföra bestämmelserna i bilaga 3.

9. Parterna förbinder sig att ta initiativ till och utveckla ett samarbete i enlighet med bilaga 4.

10. Under perioden mellan undertecknandet av detta avtal och det fulla genomförandet av de åtgärder som föreskrivs skall övergångsbestämmelserna i bilaga 2 tillämpas.

11. Parterna förbinder sig att verka för att alla åtgärder vidtas som är nödvändiga för att detta avtal skall kunna tillämpas i sin helhet senast den 31 december 1993. Parterna är eniga om att senast ett år efter undertecknandet tillsammans se över hur avtalet och övergångsbestämmelserna till detta tillämpas.

12. Parterna är eniga om att tillämpningen av detta avtal är bindande för bägge parters inspektörer och ger en tillfredsställande lösning på den oenighet som för närvarande föreligger beträffande tredjelandsdirektivet.

13. Utifrån erfarenheterna av detta avtals tillämpning skall gemenskapen överväga möjligheten att på grundval av en ömsesidig överenskommelse godkänna anläggningar som enligt intyg från FSIS uppfyller gemenskapens krav innan dessa besökts av inspektörer. I Förenta staterna tillämpas redan en sådan ordning.

14. Parterna är eniga om att snarast möjligt inleda en diskussion om andra problem på veterinärområdet med anknytning till handeln med djur och produkter av animaliskt ursprung. Detta omfattar bland annat kontroll av restsubstanser, kött av fjäderfä, köttprodukter och levande djur.

Förutsatt att ovanstående kan accepteras av Er regering ber jag att få föreslå att denna skrivelse och Er skriftliga bekräftelse tillsammans utgör ett bevis om ett avtal mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Amerikas Förenta Stater i ärendet.

Högaktningsfullt,

På Europeiska gemenskapernas råds vägnar

Brev nr 2

Jag bekräftar mottagandet av Ert brev av dags dato och med följande lydelse:

"Jag hänvisar till skriftväxlingen av den 7 maj 1991 mellan kommissionen och Förenta staterna och de därpå följande förhandlingarna om tillämpningen av gemenskapens tredjelandsdirektiv, rådets direktiv 72/462/EEG, och motsvarande krav i de amerikanska bestämmelserna i fråga om handeln med färskt nöt- och griskött.

Under ovan nämnda förhandlingar enades parterna om följande:

1. Genom skriftväxlingen av den 7 maj 1991 enades gemenskapen och Förenta staterna om att göra en jämförande granskning av gemenskapens tredjelandsdirektiv och motsvarande krav i de amerikanska bestämmelserna i syfte att utröna om gemenskapens krav och de amerikanska kraven är likvärdiga. Detta förfarande har nu avslutats och det visar sig att de två regelsystemen representerar ungefär samma skyddsnivå när det gäller risker för folkhälsan.

2. I samband med arbetet med att jämföra de två systemen framkom vissa skillnader när det gäller rättsliga och administrativa krav som, om inte någon ändring sker, kommer att utesluta erkännandet av likvärdighet. Parterna förbinder sig att så snart som möjligt ta de initiativ som krävs för att genomföra de nödvändiga ändringarna.

I frågor som rör tolkningen eller genomförandet av rättsliga och administrativa föreskrifter förbinder sig parterna att vidta åtgärder på relevanta punkter i enlighet med bilaga 1. Parterna är i fråga om dessa punkter överens om att genomförandet skall ha avslutats inom sex månader från den dag då detta avtal undertecknas.

3. Vad speciellt angår punkt 26 i bilaga 1 om ett alternativt system för frysbehandling av trikiner i griskött, förbinder sig gemenskapen att senast den 31 januari 1993 ha genomfört en utvärdering av metoden.

4. Parterna är eniga om att det är önskvärt att tillämpa ett ömsesidigt överenskommet tillvägagångssätt.

Förenta staterna erkänner behovet av att enhetliga principer tillämpas gentemot alla medlemsstaterna i gemenskapen i och med förverkligandet av den europeiska inre marknaden.

5. Parterna är eniga om att det är önskvärt att ytterligare utveckla samarbetet med sikte på att harmonisera de administrativa förfarandena. Detta bör bland annat beröra hur ofta och när kontrollbesök skall göras med hänsyn till arbetssättet för deras respektive veterinärkontroll med ansvar för att besiktiga systemen för hygienkontroll i tredje land och för att besiktiga de produktionsanläggningar från vilka man önskar exportera kött.

6. Parterna erkänner principen om en regionalisering av bekämpningen av djursjukdomar. Parterna är eniga om att det är önskvärt att ett av bägge parterna godkänt tillvägagångssätt tillämpas när denna politik skall genomföras.

Förenta staterna förbinder sig att också sedan den inre marknaden genomförts erkänna att de enskilda medlemsstaterna är fria från närmare angivna djursjukdomar utan att ytterligare skyddsåtgärder vidtas.

Förenta staterna skall ändra sina importregleringar och lagstiftningen rörande mul- och klövsjuka, boskapspest och andra relevanta sjukdomar så att de blir anpassade till ett system med regionalisering.

7. Inom ramen för ett nytt samarbetsförhållande mellan Förenta staternas och EG:s veterinärkontrollorgan är parterna överens om att vidta nödvändiga åtgärder för att få till stånd en bättre dialog mellan veterinärerna på anläggningsnivå, dels för att problem skall kunna lösas på platsen, dels för att den yrkesmässiga dialogen skall förbättras.

8. Parterna är eniga om att förstärka FSIS:s roll (bilaga 3). Förenta staterna förbinder sig att snarast möjligt genomföra bestämmelserna i bilaga 3.

9. Parterna förbinder sig att ta initiativ till och utveckla ett samarbete i enlighet med bilaga 4.

10. Under perioden mellan undertecknandet av detta avtal och det fulla genomförandet av de åtgärder som föreskrivs skall övergångsbestämmelserna i bilaga 2 tillämpas.

11. Parterna förbinder sig att verka för att alla åtgärder vidtas som är nödvändiga för att detta avtal skall kunna tillämpas i sin helhet senast den 31 december 1993. Parterna är eniga om att senast ett år efter undertecknandet tillsammans se över hur avtalet och övergångsbestämmelserna till detta tillämpas.

12. Parterna är eniga om att tillämpningen av detta avtal är bindande för bägge parters inspektörer och ger en tillfredsställande lösning på den oenighet som för närvarande föreligger beträffande tredjelandsdirektivet.

13. Utifrån erfarenheterna av detta avtals tillämpning skall gemenskapen överväga möjligheten att på grundval av en ömsesidig överenskommelse godkänna anläggningar som enligt intyg från FSIS uppfyller gemenskapens krav innan dessa besökts av inspektörer. I Förenta staterna tillämpas redan en sådan ordning.

14. Parterna är eniga om att snarast möjligt inleda en diskussion om andra problem på veterinärområdet med anknytning till handeln med djur och produkter av animaliskt ursprung. Detta omfattar bland annat kontroll av restsubstanser, kött av fjäderfä, köttprodukter och levande djur.

Förutsatt att ovanstående kan accepteras av Er regering ber jag att få föreslå att denna skrivelse och Er skriftliga bekräftelse tillsammans utgör ett bevis om ett avtal mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Amerikas Förenta Stater i ärendet."

Jag bekräftar att min regering godtar innehållet i Ert brev.

Högaktningsfullt,

På Förenta staternas regerings vägnar

BILAGA 1

REKOMMENDERADE ÅTGÄRDER

Förklarande anmärkningar

Bilaga 1 innehåller de rekommendationer som lämnats av den gemensamma tekniska gruppen Förenta staterna EG om kontrollkrav i fråga om slakterier och köttbesiktning. Gruppen tillsattes i november 1991 för att slutföra den jämförande undersökning av Förenta staternas respektive gemenskapens krav som beslutats genomskriftväxlingen av den 14 maj 1991. Med utgångspunkt i den bifogade förteckningen över 60 tvistepunkter som identifierats av bägge parter, dokumenterade den tekniska gruppen de rättsföreskrifter som gäller för var och en av dessa punkter. I vissa fall fann man att kraven var olika, men i de fall där kraven var likartade fortsatte gruppen sin undersökning för att söka finna orsaken till problemet.

Gruppens överväganden sammanställdes och utgjorde utgångspunkten för de slutsatser som presenteras i vänstra kolumnen i bilaga 1. Efter ytterligare överväganden utarbetade gruppen de gemensamma rekommendationer till fortsatta åtgärder som framgår av den högra kolumnen.

1. Bedövningsområde

2. Före slakt (utrustning)

3. Före slakt (utrustning)

4. Före slakt (kontroll)

5. Före slakt (kontroll)

6. Stickning (sterilisering av slaktkniven mellan sticken)

7. Stickning (sterilisering av slaktkniven mellan varje slaktkropp)

8. Stickning (tvättutrymmen för stickpersonalens förkläden)

9. Användning av spolslangar

10. Djurtransportfordon (kontroll av rengöringsutrustning)

11. Besiktning efter slakt (identifiering och bestämmande av samhörighet mellan kropp och organ; samlad kassation)

12. Besiktning efter slakt (förfaranden)

13. Krav beträffande personalen (grundläggande veterinärkunskap)

14. Krav beträffande personalen (hälsointyg)

15. Krav beträffande personalen (läkarintyg)

16. Krav beträffande personalen (personalutrymmen)

17. Krav beträffande personalen (restriktioner beträffande kläder)

18. Inredning och utrustning (torra lagringsutrymmen - förpackningsmaterial)

19. Inredning och utrustning (lagring av andra varor än livsmedel)

20. Inredning och utrustning (förbud mot träkonstruktioner)

21. Inredning och utrustning (förbud mot inventarier av trä)

22. Inredning och utrustning (dricksvatten - testningsfrekvens)

23. Inredning och utrustning (dricksvatten - testningsmetoder)

24. Temperaturkrav (produkter)

25. Temperaturkrav (registreringsutrustning)

26. Temperaturkrav (förstöring av trikiner)

27. Trikintestning av hästkött

28. Hygienisk slaktbesiktning (bandhastighet)

29. Hygienisk slaktbesiktning (överbelastning)

30. Hygienisk slaktbesiktning (kontrollpersonal)

31. Hygienisk slaktbesiktning (handtvätt/sterilisering av verktyg)

32. Hygienisk slaktbesiktning (krav på produktgenomströmning)

33. Hantering av slaktbiprodukter (tarmpaket)

34. Hantering av slaktbiprodukter (organ)

35. Hantering av organ (avlägsnande av tonsiller)

36. Åtskiljande av olika arbetsmoment

37. Dränering av sjukboxar för misstänkt sjuka djur

38. Särskiljande av friska och misstänkt sjuka djur

39. Sterilisering av slaktkniven mellan varje slaktkropp

40. Tvättning av urtagningspersonalens stövlar och förkläden

41. Rengöringsutrustning för djurtransportfordon

42. Veterinärtillsyn

43. Godkännande i förväg av ritningar, utrustning och materiel

44. Oenhetliga åtgärder som vidtas på platsen av amerikanska inspektörer (bandhastighet)

45. Oenhetliga åtgärder som vidtas på platsen av amerikanska inspektörer (snitt i tuggmuskler hos nötkreatur och i den paratoida lymfkörteln)

46. Oenhetliga åtgärder som vidtas på platsen av amerikanska inspektörer (kontroll av den periokulära delen av nötkreatur)

47. Besiktning efter slakt (förfaranden)

48. Administrativa åtgärder (tid inom vilken brister skall ha åtgärdats)

49. Administrativa åtgärder (vidta åtgärder på platsen för att stryka en viss anläggning från förteckningen över godkända anläggningar)

50. Administrativa åtgärder (brist på insyn i rapporteringssystemet)

51. Administrativa åtgärder (importkontroll sedan misstänkta oriktigheter konstaterats)

52. Administrativa åtgärder (inlämnande av skriftlig månatlig rapport)

53. Administrativa åtgärder (kontroll av transiteringsprodukter)

54. Krav som ställs av gemenskapens veterinärkontrollorgan för intygande i kvalitetsfrågor

55. Restsubstanser

56. Administrativa åtgärder (krav på exportföretagen att avsätta särskilda fondmedel)

57. Insyn i metoderna för erkännande av ett land som sjukdomsfritt

58. Erkännande av regionalt hälsotillstånd

59. Erkännande av hälsoskyddsåtgärder som vidtas i gemenskapen i samband med EG-beslut om gemensam sjukdomsbekämpning

60. Uppenbar diskriminering och brist på enhetlighet från de amerikanska myndigheternas sida när det gäller erkännandet av olika medlemsstaters sjukdomsstatus

REKOMMENDATIONER RÖRANDE DE OLIKA PUNKTERNA

PUNKT SLUTSATS AV DISKUSSIONERNA REKOMMENDERADE ÅTGÄRDER

1. Krav beträffande skallbedövning

Förenta staterna förbinder sig att inte använda nackbedövning vid slakt av djur avsedda för gemenskapens marknad. Anpassning av FSIS:s instruktioner. Ingen ändring av gemenskapens krav.

2. Bruk av trä i djursjukboxarna

Parterna är överens om att trä inte skall användas i djursjukboxar för sjuka och misstänkt sjuka djur och att i andra fall trä inte bör rekommenderas. Anpassning av FSIS:s instruktion. Anpassning av gemenskapens instruktioner (VM s. 13). I meningen "Om trä tills vidare har blivit godkänt skall det successivt ersättas med andra material..." skall ordet "skall" ersättas med "bör".

3. och 37. Separat dränering av sjukboxar för misstänkt sjuka djur

Parterna är överens om att "separat dränering" skall innebära att dräneringssystemet är sådant att friska djur inte på något sätt kan komma i kontakt med gödselvattnet från sjukboxar med misstänkt sjuka djur. Detta kan åstadkommas genom bruk av galler eller på något annat effektivt sätt. Anpassning av FSIS:s instruktioner. Gemenskapen skall överväga om gemenskapens instruktioner (VM) behöver förtydligas.

PUNKT SLUTSATS AV DISKUSSIONERNA REKOMMENDERADE ÅTGÄRDER

4. och 38. Förhindrande av kontakt med misstänkt sjuka djur

Denna rekommendation är baserad på föreskrifter och vedertaget bruk i amerikanska anläggningar och innebär att kasserade djur omgående bortförskaffas. FSIS:s instruktioner skall säkerställa att djur som inte kan accepteras för slakt omedelbart avlägsnas.

Syftet är att förhindra ytterligare kontakt med friska djur så snart det går efter det att de misstänkt sjuka djuren förklarats oacceptabla för slakt. Förtydligande av EG:s instruktioner (VM s. 16): "... Förvaringsutrymmen för sjuka och misstänkt sjuka djur skall vara konstruerade..." skall ersättas med: "... Förvaringsutrymmen för sjuka och misstänkt sjuka djur bör med hänsyn tagen till de i regionen förekommande sjukdomarna vara konstruerade...".

5. Veterinär som skall utföra kontroll före slakt

Problemet gäller veterinärkontrollen av djuren före slakt på slakteriet. Förenta staterna har föreslagit en lösning som innefattar följande komponenter, nämligen Parterna bör överväga om ytterligare åtgärder är nödvändiga.

- att EG-kraven skall möjliggöra kontroll på jordbruksföretaget (uppfödningsplatsen),

- att Förenta staterna lämnar en försäkran om att kontrollen på uppfödningsplatsen utförs av en auktoriserad veterinär som godkänts av FSIS,

- att gällande amerikanska system enligt den amerikanska dokumentationen (punkt 3 första och andra, men inte tredje, stycket i underbilaga 3 till bilaga 5) kommer att fortsätta att tillämpas vid ankomsten till slakteriet.

6., 7. och 39. Sterilisering av slaktkniven mellan avblodning och mellan slaktkroppar

Inspektörer som ansvarar för anläggningar som godkänts för export till gemenskapen skall särskilt uppmärksamma gemenskapens önskemål om att få försäkringar om att verktyg som varit i kontakt med djurhudarnas utsida blir rengjorda innan de används på nytt på färskt kött. Bör framgå av FSIS:s instruktioner. Det bör av gemenskapens instruktioner (VM) framgå att verktyg som varit i kontakt med djurhudarnas utsida skall rengöras innan de används på nytt.

8. Tvättkabinett för avblodningspersonalens förkläden

Punkten har dragits tillbaka på grund av att det inte är uteslutet att använda flexibla duschar i enlighet med punkt 9, även om det är att föredra att förklädena tvättas i tvättrum. Se punkt 9.

9. Bruk av spolslangar

Parterna är överens om att "upphängda, flexibla duschar, vattenspridare och slangar" endast skall användas under förutsättning att Bör framgå av FSIS:s instruktioner. Bör framgå av EG-instruktionerna (VM).

1.förorening av färskt kött genom stänkning förhindras,

2.de inte används i stället för lämpliga anordningar för handtvätt, och

3.de normalt endast används för rengöring av slaktkroppar i samband med besiktning efter slakt

10. Krav för godkännande av anordningar för lastbilstvätt

Förenta staterna kräver att transportmedel för kött blir rengjorda på ett godtagbart sätt samt desinficerade och kontrollerade av den ansvarige kontrollanten innan de används för ändamålet. Detta förhållande bör framgå av gällande instruktioner för FSIS och för gemenskapen (VM).

Anläggningarna har rätt att använda tvättanordningar efter eget val på sitt eget anläggningsområde eller utanför detta. Ledningen för anläggningen kan upplysa om var dessa platser är belägna.

PUNKT SLUTSATS AV DISKUSSIONERNA REKOMMENDERADE ÅTGÄRDER

För att undvika att platsen förorenas skall lastbilar som används för transport av levande djur normalt inte rengöras på anläggningsområdet. Ansvaret för att säkerställa att fordon för djurtransport upprätthåller en hög hygienisk nivå ligger hos APHIS. I de fall åtgärder för sjukdomsbekämpning behöver vidtas skall rengöring och desinficering av lastbilarna verkställas under officiell tillsyn av APHIS på närmare bestämda platser.

Parterna är överens om att rengöring och desinficering av lastbilar kan ske på eller utanför anläggningens egna anläggningsområde, förutsatt att ledningen för anläggningen lämnar veterinärinspektörerna uppgift om var djurtransportfordonen finns.

När det är fråga om transport av levande djur skall officiellt identifierade platser stå under officiell tillsyn av APHIS i de fall sjukdomsbekämpning behöver vidtas.

11. Delar tillhörande en viss slaktkropp vid kassation av hela partier

När det gäller kontrollen efter slakt är parterna överens om behovet av att kunna identifiera alla organ till en viss slaktkropp. De är också överens om att när blod och slaktbiprodukter från flera djur samlas i en och samma behållare innan besiktningen efter slakt slutförts, så skall innehållet i dess helhet förklaras otjänligt till människoföda om slaktkroppen från något av djuren i fråga förklarats otjänlig till människoföda. (Jfr schemat i bilaga 5) Det bör av FSIS:s instruktion framgå att den ansvarige inspektören skall kunna visa att kassationen av hela partier och identifieringen av slaktbiprodukter tillhörande en viss slaktkropp sker på ett effektivt sätt. Gemenskapen konstaterar att den amerikanska metoden att etablera samhörigheten mellan slaktkropp och slaktbiprodukter enligt bifogade schematiska presentation är en godtagbar metod i samband med en kassation av ett parti.

12. och 47. Förfaranden för besiktning efter slakt

Parterna påpekade vissa skillnader i fråga om särskilda förfaranden för besiktning efter slakt av olika djurarter. Trots utbyte av dokumentation kunde enighet inte nås. Parterna är dock överens om att en gemensam genomgång kan leda till att problemet får sin lösning. Parterna är överens om att gemensamt utvärdera kontrollprocedurerna efter slakt.

13. och 14. Veterinärkontroll av kyl- och fryshus, styckning, kontroll-stämplar och utrustning för kontrollstämpling

Punkterna blev genomgångna på grundval av en skriftlig dokumentation som presenterades av Förenta staterna rörande organisation och arbetsuppgifter för de amerikanska kontrollorganen. Punkterna diskuterades i samband med frågan om en förstärkt roll för FSIS när det gäller export till gemenskapen. Anpassning av FSIS:s instruktioner i enlighet med bilaga 3. Gemenskapen skall överväga ytterligare åtgärder som kan behöva vidtas, däribland eventuellt nödvändiga ändringar av gemenskapens krav.

15. Krav på läkarintyg vid första anställningen

Det noteras att gemenskapsföreskrifterna gör det möjligt att ställa krav på särskilda garantier för läkartillsyn av personal som arbetar med och hanterar färskt kött. Förenta staterna skall se till att ledningarna för anläggningarna kan visa och dokumentera hur de amerikanska kraven tillämpas i praktiken. Dessa upplysningar skall på begäran göras tillgängliga för officiella inspektörer.

Enligt den amerikanska lagstiftningen får den som förestår en officiell anläggning inte anställa en person som visar tecken på en överförbar sjukdom i smittostadiet till en avdelning där produkter hanteras eller bearbetas (omfattar inte särskilt krav på läkarintyg). Uppföljningen av läkartillsyn och officiella handläggningen skall överensstämma med den dokumentation som presenterats av FSIS. Gemenskapen skall pröva om det amerikanska uppföljningssystemet ger tillräckliga garantier i förhållande till gemenskapens krav (kontroll i varje enskilt fall).

16. Sociala arrangemang

Parterna är eniga om att kraven i gemenskapen och i Förenta staterna i stort sett överensstämmer. Praktiska problem bör behandlas från fall till fall i samband med den löpande genomgången av Förenta staternas och gemenskapens kontrollverksamhet på anläggningsnivå.

PUNKT SLUTSATS AV DISKUSSIONERNA REKOMMENDERADE ÅTGÄRDER

17. Arbetskläder

Parterna är eniga om - att kraven i gemenskapen och i Förenta staterna i stort sett överensstämmer, - att arbetskläder av en bestämd färg (t.ex. vitt) inte skall vara obligatoriskt och - att personalen skall bära rena arbetskläder vid varje arbetsdags början och vid behov byta kläder under dagen. I FSIS:s instruktioner skall införas att industrin och FSIS skall kunna beskriva och vid behov visa det system som gäller för att genomföra de amerikanska kraven på anläggningsnivå.

18. Krav på separat lagring av förpackningsmaterial

Parterna är eniga om att det måste vidtas åtgärder för att säkerställa att kött och köttprodukter inte förorenas av inslagnings- och förpackningsmaterial. I FSIS:s riktlinjer för industrin bör ingå gemenskapens krav på att inslagnings- och förpackningsmaterial som tas in i lokaler där oinpackat kött eller slaktbiprodukter hanteras skall förvaras i separata lokaler på ett sådant sätt att förorening undviks. I gemenskapens instruktioner (VM) bör intas anvisningar om hur riktlinjerna i gemenskapens lagstiftning om "ingen luftkontakt" kan beaktas för att undvika förorening av inslagnings- och förpackningsmaterial.

19. Faciliteter för torrlagring av annat än matvaror

Parterna är eniga om att rengöringsmedel, desinfektionsmedel och liknande bör förvaras på ett säkert ställe så att förorening av kött eller förpackningsmaterial undviks. Ett säkert ställe kan t.ex. vara ett skåp, en låda eller liknande förvaringsutrymme. Hanteringen av dessa produkter måste ske på ett sådant sätt att risk för förorening av färskt kött eller inslagnings- och förpackningsmaterial inte uppstår. Anpassning av FSIS:s instruktioner. Ingen ändring av gemenskapens krav.

20. Träkonstruktioner

Parterna är eniga om att gemenskapens totalförbud mot trä omfattar verktyg och arbetsredskap som kan komma i kontakt med färskt kött eller slaktbiprodukter. Förenta staterna har presenterat en PM till stöd för sin ståndpunkt.

Vad gäller användningen av träkonstruktioner är parterna eniga om att sådana konstruktioner skall vara i gott skick, ogenomträngliga, glatta och varaktiga, rötsäkra och försedda med ett vattentätt ytlager. Gemenskapen skall överväga om detta kan anses vara en godtagbar användning av trä i konstruktioner.

Förenta staterna ansåg att trä i bärande och överliggande bjälkar (inklusive bjälkar i kyl- och fryshus) som impregnerats med en godkänd produkt (t.ex. varm linolja) uppfyller detta krav. Förenta staterna åtar sig att införa bestämmelser i FSIS:s instruktioner som säkerställer en effektiv kontroll och hygieniskt underhåll av ytor i konstruktioner.

21. Träverktyg

Punkten har utgått eftersom den inte betraktas som väsentlig. Förenta staterna är överens om att användningen av trä i detta sammanhang skall avskaffas successivt. Om det uppstår speciella problem bör dessa tas upp i samband med kontrollen av anläggningen; det är förutsatt att nödutrustning, t.ex. stegar, får användas förutsatt att det inte är någon risk för att färskt kött eller slaktbiproduker förorenas.

22. och 23. Dricksvatten (testningsfrekvens och biologiska parametrar)

Det noteras att särskilda garantier avseende kvaliteten på dricksvatten som används i anläggningarna kan krävas i enlighet med artikel 4 c i rådets direktiv 72/462/EEG. FSIS bör uppvisa särskilda garantier avseeende kvaliteten på det dricksvatten som används i varje enskild anläggning. Gemenskapen förbinder sig att omgående pröva alla sådana ärenden.

PUNKT SLUTSATS AV DISKUSSIONERNA REKOMMENDERADE ÅTGÄRDER

24. Krav på köttemperatur

De diskussioner som förts i frågan tyder på att tillämpningen av det amerikanska systemet ger samma köttemperaturer som de som krävs enligt gemenskapens lagstiftning. Gemenskapen skall överväga om de temperaturer som faktiskt uppnås med det amerikanska systemet är godtagbara. Förenta staterna skall införliva bestämmelser i FSIS:s instruktioner som säkerställer att den ansvarige veterinären ser till att gemenskapens krav på köttemperatur blir effektivt tillgodosedda.

25. Utrustning för temperaturtagning

Förenta staterna har önskemål om att handskrivna anteck-ningar om rumstemperaturer skall godtas när det gäller anläggningar med begränsad verksamheten. Gemenskapen skall överväga om handskrivna anteckningar av rumstemperaturer kan accepteras när det gäller anläggningar med begränsad verksamheten.

26. Temperatur för trikinförstöring

Förenta staterna har förelagt gemenskapen ett alternativt system med kylbehandling för att förstöra trikiner i griskött (se bilaga 5). Gemenskapen skall studera Förenta staternas dokumentation för att avgöra om metoden är ett godtagbart alternativ till hälsogaranti.

27. Behovet av att pröva förekomsten av trikiner i hästkött

Förenta staterna har förelagt en dokumentation i vilken det ifrågasätts om det är nödvändigt att pröva förekomsten av trikiner i hästkött. Gemenskapen skall göra en vetenskapliga granskning av den amerikanska dokumentationen.

28., 29., 30., 31. och 32. Hygienisk slakt Båda parternas system är beroende av den officiella förordnade veterinärens bedömning av om slakten från hygienisk synpunkt sker på ett sådant sätt att en godtagbar hygienisk nivå upprätthålls. Problem uppstår på grund av att det finns en uppenbar skillnad i de oskrivna normer som tillämpas i respektive system. Parterna rekommenderar att dialogen mellan veterinärerna förbättras på anläggningsnivå med sikte på att finna lösningar på problemen på platsen och att förbättra den professionella dialogen. Ovanstående rekommendation bör stödjas genom en klarare förståelse från FSIS:s sida av hur gemenskapens krav skall tolkas. Det bör göras mot bakgrund av en förstärkt roll för FSIS i samband med gemenskapens förfaranden för godkännande av anläggningar, inbegripande inspektion och hygienisk kontroll. Det bör stödjas av löpande bilaterala kontakter enligt fastlagda riktlinjer. Dialogen bör innefatta alla relevanta nivåer av kontrollverksamheten, inbegripande den personal inom veterinärkontrollen som har ansvar för kontroll av anläggningar för bägge parters räkning(se bilaga 4).

33. Krav på separata utrymmen för rengöring av magar och inälvor

Parterna är eniga om att det enligt gemenskapens lagstiftning (direktiv 64/433/EEG) inte krävs något separat utrymme, förutsatt att de villkor som räknas upp i kapitel 2 punkt 14c i det direktivet är uppfyllda. Det bör övervägas att förtydliga gemenskapens föreskrifter på denna punkt så att det anges att det i fråga om tarmpaket från svin bör krävas, från fall till fall, att produkten avskiljs om detta är nödvändigt för att förhindra förorening av färskt kött eller slaktbiprodukter.

34. Hantering av organ Punkten har utgått. Problemet berodde på en missuppfattning av gemenskapens föreskrifter och kommer sannolikt inte att aktualiseras igen.

35. Hantering av organ (avlägsnande av svintonsiller)

Parterna är överens om att avlägsnandet av svintonsiller bör ske på ett sådant sätt att förorening av huvud och tunga undviks. Frågan bör lösas i samband med kontrollen av anläggningen. Ett förtydligande av gemenskapens instruktioner (VM) på denna punkt bör övervägas.

PUNKT SLUTSATS AV DISKUSSIONERNA REKOMMENDERADE ÅTGÄRDER

36. Särskiljande av olika delar av processen

Punkten har utgått då enighet föreligger om att kryddor inte skall hanteras eller användas på samma ställe där färskt kött hanteras, styckas eller hackas.

40. Rengöring av urtagningspersonalens stövlar och förkläden

Förenta staterna bekräftar att samma krav gäller för importerade och inhemskt framställda produkter. Det betyder att Förenta staterna endast ställer krav på rengöring när det förekommer förorening. Som ett resultat av de diskussioner som förts i samband med förhandlingarna bör eventuella missuppfattningar i fråga om Förenta staternas krav ha undanröjts. Frågor som kan komma att aktualiseras längre fram i samband med tillämpningen av dessa krav bör behandlas i samband med kontrollen av anläggningen (se bilaga 4).

41. Tvättutrustning för lastbilar

Punkten har utgått.

Problemet hade sitt ursprung i sättet att tillämpa tillämpningsföreskrifterna. Det finns en skillnad när det gäller de legala kraven. Eftersom det inte finns några aktuella föreskrifter i Förenta staterna kommer problemet sannolikt inte att aktualiseras i fortsättningen (se punkt 10).

42. Veterinärtillsyn av anläggningarna

Förenta staterna bekräftar att de krav som gäller i fråga om veterinärtillsyn av anläggningar i gemenskapen som producerar för export till Förenta staterna inte är strängare än de amerikanska kraven för inhemska anläggningar.

43. Godkännnade i förväg av ritningar över inventarier och material. Förenta staterna skall fortsätta att tillämpa likvärdighet i fråga om detta krav.

Det blev under diskussionerna klarlagt att Förenta staterna inte ställer som absolut krav att anläggningar i andra länder skall sända in ritningar till sina nationella myndigheter för godkännande.

44., 45., 46., 47., 48., 49., 50., 51, Administrativa åtgärder Samma som punkt 28 32. Se bilaga 3. Se bilaga 4.

52. Administrativa åtgärder (inlämnande av månadsrapporter)

Inom ramen för det allmänna målet om likvärdighet bör en tillsynsansvarig veterinär i exportlandet regelmässigt, i princip en gång i månaden, besöka de godkända anläggningarna. Ytterligare bestämmelser i frågan bör fastställas inom ramen för bilaga 4, däribland frågan om tystnadsplikt.

Skriftliga rapporter över ovannämnda besök bör ställas till förfogande för de inspektörer som representerar importländerna när dessa besöker anläggningarna.

Sådana besök eller rapporter bör inte krävas under de perioder då en anläggning inte är i drift eller inte framställer produkter för export till inspektörernas hemland. Se bilagorna 3 och 4.

53. Administrativa åtgärder (kontroll av transiteringsprodukter)

Problemet synes uppstå på grund av krav som bestämmelseländerna ställer (de insisterar på att förseglade behållare skall öppnas på transitplatsen), inte på krav i Förenta staterna. Se bilaga 4.

PUNKT SLUTSATS AV DISKUSSIONERNA REKOMMENDERADE ÅTGÄRDER

54. Krav som gemenskapens veterinärkontrollorgan ställer för intygande i kvalitetsfrågor

Denna punkt blev inte behandlad på det tekniska planet i enlighet med överenskommelsen om att dessa frågor skulle hållas utanför diskussionerna.

55. Krav som gemenskapens veterinärkontrollorgan ställer beträffande restprodukter

Denna punkt blev inte behandlad på det tekniska planet i enlighet med överenskommelsen om att dessa frågor skulle hållas utanför diskussionerna.

56. Deponering av särskilda fondmedel

Innan Förenta staterna lämnar ett exportmedgivande ställs som krav att företagen i gemenskapen skall göra en särskild fondavsättning som skall användas för att betala för kontroller i samband med ytterligare skyddsåtgärder i djurhälsohänseende som USDA kräver. Gemenskapen ifrågasätter det berättigade i detta obligatoriska krav. Ändringar i USDA:s reglemente är tänkbara. USDA skall se över sitt krav på att exportföretagen i gemenskapen skall deponera särskilda fondmedel.

57. Insyn i fråga om de metoder som används när det gäller att erkänna ett land som sjukdomsfritt

Båda parter tillämpar ett system som bygger på att information begärs in och besök görs på platsen för att inhämta information om förhållandena i andra länder. I bägge systemen ingår att en kommitté utvärderar informationen när det gäller hälsosituationen och yttrar sig i frågan innan det slutliga beslutet fattas. I vissa fall har i Förenta staterna denna process tagit mer än ett år på grund av administrativa förfaranden. Det ankommer på exportlandet att ansöka om erkännande av dess status enligt bägge systemen. Denna status beror bland annat på exportlandets importpolitik. Från och med den 1 juli 1992 kommer veterinärkontrollen vid gemenskapens inre gränser att ersättas med ett system som innefattar skärpt kontroll på ursprungsplatsen. Parterna är överens om att detta system bör ge hälsogarantier i tillräckligt stor omfattning för att medge att nuvarande hälsostatus i gemenskapens medlemsstater kan upprätthållas. USDA åtar sig att också efter den 1 juli 1992 då veterinärkontrollen vid gemenskapens inre gränser avskaffas, utan krav på ytterligare säkerhetsåtgärder, erkänna att medlemsstaterna är fria från vissa djursjukdomar enligt följande: Mul- och klövsjuka och boskapspest Förenade kungariket, Irland, Danmark Kod 94.1 VVND Förenade kungariket, Irland, Danmark Kod 94.6 Klassisk svinpest Förenade kungariket, Irland, Danmark Kod 94.9 SVD Förenade kungariket, Irland, Danmark, Luxemburg Kod 94.12 Afrikansk svinpest Alla medlemsstater med undantag av Italien, Portugal, Spanien Kod 94.8 Hästpest Alla medlemsstater med undantag av Portugal och Spanien Kod 92.301 Med hänsyn till förändringar i handelsmönstret överväger emellertid USDA att kräva av de irländska köttanläggningarna att sammanblandning inte sker (kravet tillämpas redan i Förenade kungariket och Danmark). Icke-sammanblandning innebär i detta sammanhang att anläggningen i fråga inte på samma gång hanterar djur, kött eller produkter från länder som inte erkänts som fria från relevanta sjukdomar och att någon sammanblandning inte sker av kött eller produkter som är avsedda för export till Förenta staterna med kött eller produkter från sådana länder. USDA åtar sig att snabbt behandla ansökningar från medlemsstater som ännu inte har erkänts av USDA som fria från vissa sjukdomar. När USDA skall erkänna ett lands status som sjukdomsfritt skall organisationen godta gemenskapslagstiftning som är juridiskt bindande för alla medlemsstater och som är den rättsliga grunden för åtgärder i syfte att bekämpa djursjukdomar och för djurhälsopolitiken i fråga om import av levande djur, kött och köttprodukter.

PUNKT SLUTSATS AV DISKUSSIONERNA REKOMMENDERADE ÅTGÄRDER

EG- kommissionen förbinder sig att skaffa fram nödvändiga upplysningar för att i förekommande fall påskynda upptagandet av medlemsstaterna på den förteckning över länder som är fria från de olika djursjukdomarna.

58. Erkännande av regional hälsostatus

Gemenskapen har förelagt APHIS en promemoria med titeln "Gemenskapens enhetsmarknad en ny strategi på djur- och växt-skyddsområdet". I denna redogörs för det närmare förfarandet när en epizootisk sjukdom har brutit ut i gemenskapen. USDA medger på grundval av gemenskapens strategipromemoria att gemenskapens politik för sjukdomskontroll på regional basis kan ge godtagbara garantier för att djursjukdomar inte sprids via produkter av animaliskt ursprung.

Parterna erkänner att regionalisering kan vara ett ändamålsenligt förfarande i samband med ett utbrott av en exotisk epizootisk sjukdom och att sättet att definiera regionen och att administrera regionen är av väsentlig betydelse. APHIS har inrättat en arbetsgrupp som skall undersöka hur regionalisering kan tillämpas i samband med bekämpandet av djursjukdomar. Förenta staterna skall ta upp sin importpolitik till förnyad prövning med beaktande av regionaliseringen och skall i förekommande fall ändra sina lagar och andra författningar rörande mul- och klövsjuka, boskapspest och andra relevanta sjukdomar.

59. Accepterande av gemenskapens hälsoåtgärder som tillämpas gentemot länder eller regioner med olika sjukdomsfrekvens

Parterna erkänner att vissa sjukdomar kan finnas i länder eller regioner med olika frekvens och att en varierande risknivå gäller för import från länder eller regioner med olikheter i fråga om sjukdomens frekvens. USDA erkänner att förekomsten av BSE är låg på Irland och i Frankrike och att sjukdomen uppvisar en annan epidemiologisk situation än i Förenade kungariket. USDA accepterar att utbredningen av en viss sjukdom kan vara olika i olika länder och att de risker som är förknippade med import från länder med liten utbredning är mindre än från dem med stor utbredning; USDA skall göra en utvärdering av tillgänglig forskning om BSE och scrapie, gå igenom rekommendationer från OIE och göra riskbedömningar med sikte på att ändra importförfarandena.

60. Uppenbar diskriminering och brist på enhetlighet när det gäller de amerikanska myndigheternas erkännande av de olika medlemsstaternas sjukdomsstatus

Parterna är eniga om att erkännandet av status som sjukdomsfritt land är beroende av sjukdomssituationen, kontrollsystem etc., och att länderna bör behandlas på ett icke diskriminerande sätt. USDA godkänner import av vissa slags produkter från vissa länder fastän länderna inte är fria från SVD, medan dessa produkter inte accepteras från andra länder som av gemenskapen betraktas som fria. Det finns studier som tyder på att SVDvirus kan överleva i mer än 500 dagar i vissa saltade produkter av skinka. USDA utvärderar därför för närvarande det aktuella exportlandets status beträffande SVD. USDA skall tillämpa bestämmelserna om riskreducering på samma sätt för alla medlemsstater med samma status. USDA skall se till att importgodkännandet inte onödigt försenas efter det att resultaten av vetenskapliga studier gjorts tillgängliga samt medger att alla sådana studier bör vara relevanta för sjukdomssituationen i den berörda medlemsstaten.

BILAGA 2

17 juli 1992

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

I syfte att uppfylla kraven i gemenskapens tredjelandsdirektiv och utan att det påverkar bilaga 1 till detta avtal har parterna enats om att gemenskapen skall, med förbehåll för de sedvanliga förfarandena i gemenskapen för förtecknandet av godkända anläggningar, acceptera produkter från svin- och nötkreatursslakterier i Förenta staterna som uppfyller gällande krav i gemenskapen och i Förenta staterna, med följande särskilda tillfälliga modifieringar:

1. Tillämpning av rekommendationerna rörande punkt 1 4, 6 11, 13 19, 22 24 och 35 (bilaga 1).

2. FSIS skall spela en mera aktiv roll i enlighet med bilaga 3.

3. Parterna skall inleda ett samarbete i enlighet med bilaga 4.

4. När det är fråga om besiktning efter slakt av svinhjärtan skall snittet läggas av personalen på anläggningen innan FSIS:s personal inspekterar hjärtat.

5. Träbjälkar i kylrum accepteras förutsatt att de är i gott skick, släta och behandlade med upphettad linolja eller någon annan godtagbar produkt som gör dem ogenomträngliga, täta och rötsäkra och förutsatt att FSIS sörjer för en effektiv kontroll av den hygieniska standarden. Träbjälkar som är uttjänta skall ersättas med annat material.

6. Rengöring och beredning av svinmagar (punkt 33):

När det är fråga om tarmpaket från svin får rengöring och beredning inte äga rum i slaktlokalen samtidigt som produkter avsedda för gemenskapens marknader håller på att beredas; vidare:

När det är fråga om tarmpaket från svin skall det från fall till fall krävas att den mekaniska utrustningen i det slutna kretsloppet avskiljs om detta är nödvändigt för att förhindra att färskt kött eller slaktbiprodukter förorenas.

Under övergångsperioden kommer dessutom veterinärkontrollen före slakt av alla slaktdjur att fortsatt äga rum på slakterierna.

BILAGA 3

Non-paper (Icke officiellt papper)

FÖRSTÄRKT ROLL FÖR FSIS I FRÅGA OM KONTROLL OCH GARANTIER MED SIKTE PÅ UPPTAGANDE AV VERKSAMHETER PÅ FÖRTECKNINGAR ÖVER GODKÄNDA ANLÄGGNINGAR

1. Förenta staterna har har i detalj redogjort för FSIS:s organisation och ansvarsområde i enlighet med nedanstående brev av den 27 april 1992 från Dr. Dubbert, Deputy Administrator, International Programmes.

FOOD SAFETY AND INSPECTION SERVICE: ORGANISATION OCH KONTROLLVERKSAMHET I FRÅGA OM EXPORTINRIKTADE AKTIVITETER

I. Organisation

Food Safety and Inspection Service (FSIS) omfattar fem huvudprogramområden, som vart och ett leds av en avdelningschef som är direkt underställd myndighetschefen (se figur 1.1). De två programområden som spelar den viktigaste rollen när det gäller att säkerställa att färskt kött för export till andra länder är riskfritt, sunt och korrekt märkt, är "International Programmes" och "Inspection Operations". Liksom övriga programområden är "International Programmes" och "Inspection Operations" organisatoriskt samordnade via myndighetschefens kansli. I praktiken sker emellertid samordningen av aktiviteterna inom dessa två programområden på lämplig arbetsnivå.

A. "International programmes"

Inom programområdet "International Programmes" ligger ansvaret för att utveckla och samordna exportpolitiken på exportavdelningen. Chefen för denna avdelning är veterinär och fem veterinärer är anställda på avdelningen. På grundval av en kontinuerlig översyn av importkraven i ca 80 främmande länder, inklusive samtliga medlemsstater i gemenskapen, har exportavdelningen utvecklat en databas som innehåller anvisningar om hur kraven på varje enskild produkt som exporteras till respektive land skall tillgodoses. FSIS:s politik när det gäller export till ett givet land omsätts till praxis genom anvisningarna i denna databas. (Se bifogade anvisningar för export till Förenade kungariket.) Exportföretagen har direkt tillgång till databasen, och kopior av anvisningarna, inklusive uppdateringar och andra ändringar, översänds av exportavdelningen till de regionala inspektionskontoren för vidare distribution till exportföretagen.

Utöver att uppdatera och sprida dessa anvisningar har exportavdelningen också till uppgift att föra förteckningar över företag som fått ett godkännande att exportera till närmare angivna länder. Besök av utländska inspektörer på dessa företag organiseras av exportavdelningen från Washington. I syfte att samordna utvecklingen och tillämpningen av exportpolitiken försöker "International Programmes" låta inspektionspersonal liksom en medarbetare från exportavdelningen delta i all kontrollverksamhet rörande andra länder. De påpekanden om brister hos företaget som utländska inspektörer gör i samband med det avslutande mötet med den ansvarige inspektören och fbeslutsfattarna vid anläggningen matas in i "International Programmes" databas och leder ofta till att anvisningarna beträffande vissa bestämda länder ändras.

B. "Inspection Operations"

En viktig del av "Inspection Operations" verksamhet består i att tillämpa den exportpolitik som fastställts av "International Programmes". FSIS:s inspektionsverksamhet ombesörjs av ett nätverk av fem regionkontor, 26 distriktskontor och 188 inspektionsområden. Varje regionkontor förestås av en regionchef som skall vara veterinär. I de 23 distrikt där det finns slakterier förestås distriktskontoret av en distriktschef som skall vara veterinär, och områdets inspektörer som har ansvar för inspektionsområden där det finns slakterier skall också vara veterinärer. I botten på denna pyramid finns den ansvarige kontrollanten (Inspector-in-charge IIC) på slakteriet. Beslutskedjan inom "Inspection Operations" löper sålunda från myndighetschefen till regioncheferna och därefter via distriktscheferna till områdesinspektörerna och slutligen till IIC-erna.

I uppbyggnaden av "Inspection Operations" ingår ett system med kontroller som börjar med region- och distriktskontorens tillsynsfunktioner. Den viktigaste länken i beslutskedjan från region/distriktsplanet till själva anläggningen är emellertid inspektionsförmannen. Det innebär att denne också fungerar som det viktigaste informationsledet mellan anläggningarna och exportavdelningen inom "International Programmes". Områdesinspektören har till uppgift att regelbundet besöka alla slakterier inom sitt område och är skyldig att ingående kontrollera varje anläggning, däribland att kontrollera att andra länders importkrav efterlevs. Kontrollen skall utmynna i en skriftlig rapport som vid behov tjänar som utgångspunkt för ett förbättringsprogram för anläggningen för att avhjälpa speciella brister som områdesinspektören noterat. Många gånger är områdeschefen och slakt- och bearbetningsexperter från regionkontoret också närvarande när områdesinspektören gör sin kvartalsvisa kontroll.

II. Kontroll och ansvar på anläggningsnivå

A. Slakterier

Den ansvarige inspektören (IIC) på varje slakteri har ansvaret för inspektion och kontroll av slaktprocesserna. Med undantag för de allra minsta slakterierna är IIC veterinär och han bistås av personal som utgörs av andra veterinärer och köttinspektörer. I IIC:s särskilda ansvarsområde ingår att intyga att andra länders krav, så som dessa anges i instruktionerna från Washington, är uppfyllda. Även om IIC i regel delegerar en del av sina arbetsuppgifter (t. ex. besiktningen efter slakt) till sin personal, måste hans underskrift finnas på exportlicensen. Genom att underteckna exportlicensen för en försändelse med produkter avsedda för t ex. gemenskapens marknad intygar IIC att produkterna i försändelsen är av sådan beskaffenhet att de kan exporteras till gemenskapen.

IIC utför inte någon (fysisk) kontroll av det amerikanska eller EG-märkningsmaterialet. (IIC kontrollerar dock det USDA-märke som anbringas på slaktgolvet.) Även om det är IIC:s uppgift att sörja för att alla produkter som lämnar slakteriet är korrekt identifierade är det beslutsfattarna vid anläggningen som i praktiken inköper, lagrar och (under FSIS:s tillsyn) använder alla amerikanska etiketter och EG-etiketter. IIC är visserligen inte direkt ansvarig för märkningsmaterialet men den totala kontrollen över exportlicensen åvilar ändå honom. Alla exportlicenser utställs av regionkontoren direkt till IIC. IIC har till uppgift att föra en förteckning över alla licenser som han har hand om och att förvara dessa på ett säkert ställe. Som ytterligare kontrollåtgärd stämplas alla kartonger i en viss försändelse med numret på den exportlicens som utställs för försändelsen i fråga och den stämpel som används för märkning av kartongerna kontrolleras av IIC.

B. Styckningsanläggningar samt kyl- och fryshus

I enlighet med FSIS:s bestämmelser är i de flesta fall inte någon utbildad veterinär närvarande i de amerikanska styckningsanläggningarna eller kyl- och fryshusen. Bägge typer av anläggning står emellertid under tillsyn av områdesinspektören som i de flesta fall är veterinär. Normalt går det att tillgodose gemenskapens krav på veterinärtillsyn genom att se till att en veterinär är närvarande när styckning sker för gemenskapens marknad eller produkter i kyl- och fryshus görs klara för export till gemenskapen. I de flesta fall kan FSIS tillgodose önskemålen från anläggningar som önskar exportera till gemenskapen, eftersom styckningslokalerna utgör en del av en integrerad verksamhet som förestås av en IIC, eller kyl- och fryshuset är beläget nära ett slakteri som godkänts av gemenskapen.

2. Förenta staterna har förklarat sig villigt att pröva möjligheten att i syfte att ge FSIS en större roll ändra sin politik när det gäller kontroller och garantier i anslutning till upptagandet av verksamheter i förteckningar över godkända anläggningar

3. Förenta staterna har dessutom meddelat följande:

"Vad gäller FSIS:s medverkan i gemenskapens förfarande för godkännande av amerikanska anläggningar... kommer FSIS endast att begära att gemenskapen inspekterar de anläggningar som vi fullt ut anser uppfyller gemenskapens krav.

Om nödvändigt kommer FSIS att intyga att brister blivit avhjälpta."

4. Vid tillämpningen av ovanstående skall följande gälla:

Exportavdelningen (ECD) inom FSIS skall i samarbete med US-MEF identifiera anläggningar som är intresserade av att exportera till gemenskapen.

Dessa anläggningar kommer därefter att besökas av personal från FSIS/ECD som skall erbjuda teknisk assistans, professionell rådgivning och information om gemenskapens krav.

Den information om gemenskapens krav som finns i exportavdelningens databas skall användas av den veterinära beslutskedja som ansvarar för inspektionen av anläggningar som önskar bli godkända för export till gemenskapen.

På grundval av besöken på dessa anläggningar skall FSIS/ECD lämna förslag till anläggningar som skall inspekteras av gemenskapen.

Administrativt sett skall FSIS/ECD anmoda gemenskapen att besöka anläggningar som till fullo anses uppfylla gemenskapens krav först sedan FSIS/ECD grundligt inspekterat anläggningarna i fråga.

Efter anmodan av FSIS skall gemenskapen göra sina inspektionsbesök utan onödig fördröjning.

Personal från FSIS/ECD skall följa med gemenskapens inspektionsgrupper.

Efter gemenskapens inspektionsbesök skall FSIS/ECD sörja för att brister blir avhjälpta så att EG-tjänstemän inte behöver avlägga nytt besök, och intyga att bristerna har blivit avhjälpta.

Den ansvarige inspektören på varje anläggning skall vid fullgörandet av sina särskilda arbetsuppgifter, vari bland annat ingår att intyga att gemenskapens krav är uppfyllda, använda sig av den information om gemenskapens krav som finns i databasen.

Gemenskapen skall få tillgång till samma upplysningar om EG-kraven i exportavdelningens databas. Uppgifterna och eventuella ändringar av dessa som planeras av endera parten skall överenskommas enligt löpande samarbetsförfaranden.

De skriftliga rapporter som upprättas efter rutintillsynsbesök som görs av personalen i den veterinära organisationen skall på begäran ställas till utländska besökande inspektörers förfogande.

FSIS skall omedelbart underrätta gemenskapens myndigheter om den konstaterar att verksamheten i en anläggning inte är förenlig med gemenskapens krav, likaså när förändringar inträtt, såsom t.ex. att verksamhetens upphört eller väsentliga organisations- eller verksamhetsförändringar skett.

På slakterierna skall en veterinär ständigt finnas på plats, styckningsanläggningar skall besökas minst en gång per dag av en officiell veterinär och kyl- och fryshus skall regelbundet besökas av en officiell veterinär, såvida de inte står under tillsyn av den veterinärinspektör som har ansvaret för kombinerade verksamheter. Den ansvarige veterinären skall utöva kontrollen över amerikanska stämplar och märken vilka skall förvaras i låsta utrymmen. Gemenskapsetiketter och -märken skall också stå under veterinärens kontroll (och förvaras i låsta utrymmen). Den ansvarige veterinären skall underteckna alla EG-hälsointyg (punkterna 13 och 14).

Besiktningen före slakt skall verkställas av en veterinär (punkt 5).

5. Med utgångpunkt i erfarenheterna av ovannämnda system anhåller Förenta staterna om att anläggningar som FSIS intygar uppfyller gemenskapens krav godkänns av gemenskapen innan de besökts av gemenskapens inspektörer.

6. Gemenskapen skall på grundval av en gemensam överenskommelse om lämpligt tillvägagångssätt överväga möjligheten att godkänna anläggningar som godkänts av de behöriga myndigheterna i tredje land innan anläggningarna besökts av gemenskapens inspektörer.

BILAGA 4

FÖRSLAG TILL UPPLÄGGNING AV SAMARBETET MELLAN FÖRENTA STATERNA OCH GEMENSKAPEN

Frågor som kräver bättre kommunikation och samarbete

En rad frågeställningar aktualiseras till följd av beslut som träffas på olika ansvarsnivåer där lagstiftningen inte är specifik. Diskussionerna tyder på att dessa berör åtminstone tre nivåer där det finns skäl att förbättra samarbetet.

a) Rekommendationer rörande administrativa problem på det generella planet

Parterna är överens om att det på lämplig nivå bör etableras ett system för närmare formella kontakter för att hantera framtida problem och missförstånd på detta område. Eftersom problem kan uppstå dagligen mellan olika instanser och organ är det inte tillräckligt att bilaterala kontakter äger rum bara en eller två gånger per år. Parterna skall utse kontaktpersoner som skall vara tillgängliga dagligen för att samordna de bilaterala kommunikationerna. Veterinärattachéer kan spela en viktig roll i detta sammanhang (punkterna 17 och 40).

b) Rekommendationer rörande problem i samband med genomförandet av tillämpningsföreskrifterna

Parterna är överens om att det bör upprättas ett system för genomgång av rekommendationer och instruktioner som utarbetas av vardera sidan innan dessa formellt antas. Detta skulle medföra att utvecklingen av dessa riktlinjer kan ske på ett samordnat sätt. Dessutom bör det utarbetas ett bättre system för utbyte av relevant information.

c) Rekommendationer rörande frågor som aktualiseras av accepterandet av individuella tjänsteutlåtanden från de officiella veterinärernas sida

I bägge systemen behövs ett tjänsteutlåtande från en veterinär när en rad beslut skall fattas.

För att få till stånd ett enhetligt förfarande i samband med inspektionerna bör det övervägas att organisera gemensamma seminarier och träningsprogram.

Parterna är överens om att det också kan bli nödvändigt att införa ett administrativt överklagningssystem och ett förfaranden för att lösa tvister mellan veterinärerna ute på anläggningarna (punkt 28 32).

d) Rekommendationer rörande frågor som kan lösas genom förbättrat samarbete på det vetenskapliga planet

En rad frågor synes kräva en mera detaljerad vetenskaplig prövning för att kunna lösas. Det kan vara lämpligt att ett samarbete etableras på det vetenskapliga området mellan vissa instanser, finansierat av bägge parter.

BILAGA 5

Bilaga I.C

FSIS ORGANISATION, UPPBYGGNAD OCH ARBETSUPPGIFTER

United States Department of Agriculture Food Safety and Inspection Service Washington D.C. 20250

27 april 1992

Mr. Thad Lively Lantbruksråd Förenta staternas delegation till Europeiska gemenskaperna PSC B2 Box 002 APO AL 09742

Bäste Thad!

I det följande redogörs för den kontrollverksamhet som Food Safety and Inspection Service svarar för samt för dess uppbyggnad.

I. Organisation

Food Safety and Inspection Service (FSIS) omfattar fem huvudprogramområden, som vart och ett leds av en avdelningschef som är direkt underställd myndighetschefen (se figur 1.1). De två programområden som spelar den viktigaste rollen när det gäller att säkerställa att färskt kött för export till andra länder är riskfritt, sunt och korrekt märkt, är "International Programmes" och "Inspection Operations". Liksom övriga programområden är "International Programmes" och "Inspection Operations" organisatoriskt samordnade via myndighetschefens kansli. I praktiken sker emellertid samordningen av aktiviteterna inom dessa två programområden på lämplig arbetsnivå.

A. "International programmes"

Inom programområdet "International Programmes" ligger ansvaret för att utveckla och samordna exportpolitiken på exportavdelningen. Chefen för denna avdelning är veterinär och fem veterinärer är anställda på avdelningen. På grundval av en kontinuerlig översyn av importkraven i ca 80 främmande länder, inklusive samtliga medlemsstater i gemenskapen, har exportavdelningen utvecklat en databas som innehåller anvisningar om hur kraven på varje enskild produkt som exporteras till respektive land skall tillgodoses. FSIS:s politik när det gäller export till ett givet land omsätts till praxis genom anvisningarna i denna databas. (Se bifogade anvisningar för export till Förenade kungariket.) Exportföretagen har direkt tillgång till databasen, och kopior av anvisningarna, inklusive uppdateringar och andra ändringar, översänds av exportavdelningen till de regionala inspektionskontoren för vidare distribution till exportföretagen.

Utöver att uppdatera och sprida dessa anvisningar har exportavdelningen också till uppgift att föra förteckningar över företag som fått ett godkännande att exportera till närmare angivna länder. Besök av utländska inspektörer på dessa företag organiseras av exportavdelningen från Washington. I syfte att samordna utvecklingen och tillämpningen av exportpolitiken försöker "International Programmes" låta inspektionspersonal liksom en medarbetare från exportavdelningen delta i all kontrollverksamhet rörande andra länder. De påpekanden om brister hos företaget som utländska inspektörer gör i samband med det avslutande mötet med den ansvarige inspektören och beslutsfattarna vid anläggningen matas in i "International Programmes" databas och leder ofta till att anvisningarna beträffande vissa bestämda länder ändras.

B. "Inspection Operations"

En viktig del av "Inspection Operations" verksamhet består i att tillämpa den exportpolitik som fastställts av "International Programmes". FSIS:s inspektionsverksamhet ombesörjs av ett nätverk av fem regionkontor, 26 distriktskontor och 188 inspektionsområden. Varje regionkontor förestås av en regionchef som skall vara veterinär. I de 23 distrikt där det finns slakterier förestås distriktskontoret av en distriktschef som skall vara veterinär, och områdets inspektörer som har ansvar för inspektionsområden där det finns slakterier skall också vara veterinärer. I botten på denna pyramid finns den ansvarige kontrollanten (Inspector-in-charge IIC) på slakteriet. Beslutskedjan inom "Inspection Operations" löper sålunda från myndighetschefen till regioncheferna och därefter via distriktscheferna till områdesinspektörerna och slutligen till IIC-erna.

I uppbyggnaden av "Inspection Operations" ingår ett system med kontroller som börjar med region- och distriktskontorens tillsynsfunktioner. Den viktigaste länken i beslutskedjan från region/distriktsplanet till själva anläggningen är emellertid inspektionsförmannen. Det innebär att denne också fungerar som det viktigaste informationsledet mellan anläggningarna och exportavdelningen inom "International Programmes". Områdesinspektören har till uppgift att regelbundet besöka alla slakterier inom sitt område och är skyldig att ingående kontrollera varje anläggning, däribland att kontrollera att andra länders importkrav efterlevs. Kontrollen skall utmynna i en skriftlig rapport som vid behov tjänar som utgångspunkt för ett förbättringsprogram för anläggningen för att avhjälpa speciella brister som områdesinspektören noterat. Många gånger är områdeschefen och slakt- och bearbetningsexperter från regionkontoret också närvarande när områdesinspektören gör sin kvartalsvisa kontroll.

II. Kontroll och ansvar på anläggningsnivå

A. Slakterier

Den ansvarige inspektören (IIC) på varje slakteri har ansvaret för inspektion och kontroll av slaktprocesserna. Med undantag för de allra minsta slakterierna är IIC veterinär och han bistås av personal som utgörs av andra veterinärer och köttinspektörer. I IIC:s särskilda ansvarsområde ingår att intyga att andra länders krav, så som dessa anges i instruktionerna från Washington, är uppfyllda. Även om IIC i regel delegerar en del av sina arbetsuppgifter (t. ex. besiktningen efter slakt) till sin personal, måste hans underskrift finnas på exportlicensen. Genom att underteckna exportlicensen för en försändelse med produkter avsedda för t ex. gemenskapens marknad intygar IIC att produkterna i försändelsen är av sådan beskaffenhet att de kan exporteras till gemenskapen.

IIC utför inte någon (fysisk) kontroll av det amerikanska eller EG-märkningsmaterialet. (IIC kontrollerar dock det USDA-märke som anbringas på slaktgolvet.) Även om det är IIC:s uppgift att sörja för att alla produkter som lämnar slakteriet är korrekt identifierade är det beslutsfattarna på anläggninen som i praktiken inköper, lagrar och (under FSIS:s tillsyn) använder alla amerikanska etiketter och EG-etiketter. IIC är visserligen inte direkt ansvarig för märkningsmaterialet men den fulla kontrollen över exportlicensen åvilar ändå honom. Alla exportlicenser utställs av regionkontoren direkt till IIC. IIC har till uppgift att föra en förteckning över alla licenser som han har hand om och att förvara dessa på ett säkert ställe. Som ytterligare kontrollåtgärd stämplas alla kartonger i en viss försändelse med numret på den exportlicens som utställs för försändelsen i fråga och den stämpel som används för märkning av kartongerna kontrolleras av IIC.

B. Styckningsanläggningar samt kyl- och fryshus

I enlighet med FSIS:s bestämmelser är i de flesta fall inte någon utbildad veterinär närvarande i de amerikanska styckningsanläggningarna eller kyl- och fryshusen. Bägge typer av anläggning står emellertid under tillsyn av områdesinspektören som i de flesta fall är veterinär. Normalt går det att tillgodose gemenskapens krav på veterinärtillsyn genom att se till att en veterinär är närvarande när styckning sker för gemenskapens marknad eller produkter i kyl- och fryshus görs klara för export till gemenskapen. I de flesta fall kan FSIS tillgodose önskemålen från anläggningar som önskar exportera till gemenskapen, eftersom styckningslokalerna utgör en del av en integrerad verksamhet som förestås av en IIC, eller kyl- och fryshuset är beläget nära ett slakteri som godkänts av gemenskapen.

William H. Dubbert Deputy Administrator International Programs

Bilaga 2

BESTÄMMANDE AV DE OLIKA DELARNAS TILLHÖRIGHET EFTER SLAKT

>Start Grafik>

Organ som

genomgått kontroll

Samtliga urtagna organ

Kontrollmärke stämplas

om slaktkroppen förklaras

godkänd till människoföda

Förenta staterna-inspektör

Förenta staterna-inspektör

Förenta staterna-inspektör

Organset kasseras om slakt-

kroppen kasseras

Urtagning

Avslutning

av slakt

Slaktkropp

Kontroll av

slaktkropp

Klyvning

av

slaktkropp

Slutlig

kontroll av

hängande djur

Om slaktkroppen

kasseras

Alla organ

mellan punkt A

och B kasseras

Tvättning av

slaktkroppen

Påsättning av

kontrollmärke

Nedhylnin-

gsrum

Kasserad slaktkropp

avlägsnas från

produktionslinjen

för livsmedel

Organset

>Slut Grafik>

>Hänvisning till film>

Bilaga 3

VETERINÄRBESIKTNING FÖRE SLAKT

SLUTLIGT FÖRSLAG

5. Besiktning före slakt av en officiell veterinär

Frågeställning: Bör besiktningarna före slakt utföras av officiella veterinärer?

US 9 CFR 311.1 Bortförskaffandet av sjuka eller på annat sätt fördärvade slaktkroppar och delar: Generellt veterinären skall göra sin bedömning beträffande bortförskaffandet av alla slaktkroppar eller delar av slaktkroppar enligt detta avsnitt på ett sådant sätt att det säkerställs att endast sunda och ofördärvade produkter godkänns till människoföda (lagstadgat krav på att bortförskaffandet av alla slaktkroppar skall ske på grundval av ett ställningstagande av en veterinär).

Förenta staterna Meat and Poultry Manual (Kött- och fjäderfähandboken) medger att upp till 90 % av sorteringen får utföras av icke-veterinärer och icke-inspektörer före FSIS-inspektörernas kontroll.

Förenta staterna 9 CFR 309.1(a): "All boskap som skall slaktas på en officiell anläggning skall undersökas och kontrolleras... före slakten." (Inget lagstadgat krav på att besiktningen före slakt skall utföras av en veterinär.).

Grundval för kraven

A. När det gäller slaktdjur i gemenskapen och i Förenta staterna som är av ungefär samma ålder och hälsostatus är de två systemen parallella. Enligt både gemenskapens och Förenta staternas system undersöks djur som har tjänat mer än ett syfte under sin levnad grundligt av en veterinär vid besiktningen före slakt innan det förs till slakt. Skillnaderna mellan EG:s och Förenta staternas system ligger i hanteringen av djur som är unika för boskapsindustrin och som inte har någon motsvarighet i EG:s system.

I. Den amerikanska boskapsindustrin

Den amerikanska boskapsindustrin omfattar bruksdjur och djur för uppfödning.

Bruksdjur utgallras vid slutet av sitt produktiva liv. Gallringsdjuren representerar 15 % av de djur som förs till slakt och anses lämpliga till människoföda. Dessa djur har tjänat mer än ett syfte under sin livstid.

De kan till exempel ha utnyttjats för mjölkproduktion eller till avel i ko/kalvbesättningar. Utmärkande är att de är äldre och har en rad hälsoproblem. När det tas till slakt måste de undersökas noga av en veterinär.

Uppfödningsdjur (feedlotdjur) utgör 85 % av alla djur som förs till slakt. Dessa djur är unika i förhållande till vad som är standard i gemenskapen eftersom de normalt är yngre (18 till 24 månader) när de sänds till slakt. De är således i sin bästa ålder, av utmärkt hälsa och vitalitet, de har fått mycket god medicinsk omvårdnad och vaccinering, de har utfordrats enligt ett vetenskapligt utformat utfordringsprogram, har uppfötts på stora egendomar i halvisolering för att minska risken för att de blir utsatta för smitta och andra hälsorisker och, vilket är av särskild vikt, de har uppfötts enkom i syfte att producera kött.

II. EG:s system

Så vitt vi kan förstå innebär EG:s system att de djur som förs till slakt har tjänat flera syften i sitt liv och normalt är äldre. Deras livsbetingelser och hälsostatus är mera lika de som gäller för de amerikanska djur som gallras ut från mjölk- och avelsbesättningar. Sådana djur behöver undersökas mera grundligt av en veterinär eftersom risken för hälsoproblem är större i denna djurkategori. USDA är medvetet om denna fara och kräver, liksom gemenskapen, att dessa djur blir undersökta av veterinärerna på ett mera ingående sätt.

III. Det amerikanska kontrollsystemet

Det finns i Förenta staterna tre slags besiktningsförfaranden före slakt anpassade efter de tre olika situationer som aktualiseras inom den amerikanska boskapsindustrin.

1. Utgallringsdjur

Eftersom dessa djur har tjänat många syften under sin livstid slaktas de i regel i speciella anläggningar som specialiserat sig på att hantera detta slags djur. Djuren blir grundligt undersökta av en veterinär.

Uppgiften delegeras aldrig och utförs alltid på traditionellt sätt av en veterinär (VMO) från FSIS. Det betyder att djuren observeras från bägge sidor i vila och i rörelse.

2. Traditionell besiktning före slakt av uppfödningsdjur

Samtliga dessa djur observeras i vila och i rörelse från bägge sidor av en veterinär eller en inspektör (icke veterinär) från FSIS. Därefter utförs besiktningen före slakt antingen av en veterinär eller av en inspektör (icke veterinär) från FSIS som är speciellt upplärd i att kunna skilja onormala från normala djur. De onormala djuren tas undan för att undersökas ytterligare av veterinären som också fattar beslut om den slutliga hanteringen av djuren. Endast normala djur går direkt till slakt.

3. Alternativ kontroll av uppfödningsdjur

Vid alternativ besiktning får personal på anläggningen som särskilt lärts upp besiktiga besättningarna och säkerställa att endast sunda och friska djur går vidare till besiktning före slakt och till slakt. Alla anläggningar som använder sig av denna möjlighet måste först få ett godkännande härtill av FSIS:s områdesinspektör som är veterinär. Den första besiktningen utförs dagligen av personal med ansvar för uppfödningsverksamheten. Denna personal ansvarar för utfordringen och vården av djuren och ser dem varje dag. Om man märker att något djur är sjukt eller av annan anledning mår dåligt tas detta djur undan så att det inte utsätts för konkurrens från den stora besättningen och det föds upp i en mindre inhägnad tills det återvinner hälsa och styrka. Alla uppfödningsdjuren i detta system hålls under sträng uppsikt av den kontraktsveterinär som är anställd vid uppfödningsanläggningen. Efter den första besiktningen observeras samtliga djur i vila av FSIS:s personal, antingen av en veterinär eller av en inspektör från FSIS (icke veterinär). Därefter väljs ett representativt urval av besättningen (5 10 %) ut från flera uppfödningsgrupper för att inspekteras på nytt, denna gång endast i rörelse och från bägge sidor. Eventuellt onormala djur undersöks av en veterinär ytterligare en gång fullständigt och på traditionellt sätt i vila och i rörelse och från bägge sidor. VMO träffar därefter det slutliga beslutet.

IV. Erfarenheter av det amerikanska systemet

Under de 90 år som dessa tre system har använts och vidareutvecklats i Förenta staterna har de visat sig vara i hög grad effektiva när det gäller att sortera och avskilja djur som bedöms vara otjänliga som livsmedel.

AMERIKANSK DOKUMENTATION

(Trikiner)

Krav på förstöring av trikiner

Frågeställning: Vilka tids-/temperaturkombinationer är nödvändiga för att fullständigt förinta trikiner?

Lagstiftning:

EG Direktiv 77/96/EEG av den 21.12.1976, bilaga 4:

"6. Temperaturen i frysrummet skall vara minst 25°."

"7. Kött med en diameter eller tjocklek av upp till 25 cm skall hållas djupfryst utan avbrott i 240 timmar och kött med en diameter eller tjocklek av mellan 25 och 50 cm skall hållas djupfryst i minst 480 timmar utan avbrott."

US 9CFR 308.3 c 2 anger de tids/temperaturförhållanden som kan accepteras (tabellerna 1 och 2).

Analys:Problemet har sitt ursprung i en skillnad när det gäller de legala kraven.

Grundval för kraven:

A. Förenta staterna

Tids- och temperaturförhållandena i tabell 1 har utnyttjats av USDA i över 40 år. De som anges i tabell 2 lades till år 1973. Tiderna och temperaturerna i tabell 1 grundar sig på Ransoms arbeten (1920). Det har under de år som gått konstaterats att Ransom i huvudsak arbetade med lufttemperaturen i vanliga kyl- och fryshus, där temperaturförändringen i det kött som innehöll parasiten skedde relativt långsamt (Augustine, 1933; Blair and Lang, 1934).

Augustine (1952) och Gould (1949) drog slutsatsen att trikiner kunde förstöras genom att produktens temperatur sänktes till 35° respektive 37°. Det var emellertid utomordentligt svårt att nå dessa temperaturer med den konventionella, mekaniska frysteknik som fanns att tillgå på den tiden. I och med att ultrakylteknikmaterial som t.ex. flytande kväve och flytande koldioxid introducerats är det numera möjligt och praktiskt genomförbart att på kommersiella villkor nå 35° i grisköttsvävnader.

Med detta i åtanke studerade Zimmermann (1972) effektiviteten hos dessa frysmaterial när det gäller att förstöra trikiner samt de minimitemperaturer som krävs för att göra det riskfritt att konsumera produkten utan ytterligre behandling. Han visade att en produkttemperatur på 29° gjorde produkten trikinfri.

Kotulas ger i sitt arbete (1990) en sammanhängande rad bestämda tider och temperaturer som är nödvändiga för att trikinerna skall förstöras. Efter 1985 har hans arbeten utgjort de två mest framstående rapporterna om frysning av trikiner. Hans studier stöder uppfattningen att USDA:s köldtemperaturer i tabell 2 representerar en tillräcklig säkerhetsmarginal när det gäller att förinta trikiner. Kotulas undersökning tyder på att säkerhetsmarginalen för frystemperaturerna i tabell 2 ligger över tillförlitlighetsgraden 99,999 % i fråga om förstöring av trikinerna.

Temperaturerna i tabell 2 kan med dagens teknologi nås förhållandevis lätt och billigt. De innebär dessutom att företaget i fråga slipper ifrån de problem som hänger samman med långvarig förvaring av griskött i syfte att förstöra trikiner.

Litteraturhänvisningar:

Augustine, D.L. (1933), Effects of low temperature upon encystec Trichinella spiralis. Amer. Jour. Hyg. 1933, 17:697-710.

Kotula, A: W. (1990), Infectivity of Trichinella spiralis from Frozen Pork, Journal of Food Protection, Vol. 53, July 1990, 571-626.

Ransom, B. H. (1916), Effects of refrigeration upon the larvae of Trichinella spiralis, Journal of Agricultural Research, Vol. 5, January 31, 1916, 819-854.

Zimmermann, W. J., (1985), Efficacy of Freezing in Eliminating Infectivity of Trichinella spiralis in Boxed Pork Products, Journal of Food Protection, Vol. 48, March 1985, 196-199.

Gould, S. E. and L. J. Kassa, Low Temperature Treatment of Pork, Am. J. Hyg., 1940, Vol. 49, 17-24.

Rust, R. E. and W. J. Zimmermann, Low-temperature destruction of Trichinella spiralis using liquid nitrogen and liquid carbon dioxide., Journal of Food Science, Vol. 37, 1972, 706-707.

Smith, J. H., An Evaluation of Low Temperature Sterilization of Trichinae Infected Porc, Can. J. Comp. Med., Vol. 39, July 1975, 316-320.

Rapport om besök avlagt i Frankrike den 8 18 april 1991 av en grupp från United States Department of Agriculture (USDA) för frågor rörande utbrott av trikinos hos människor

Deltagare i gruppen:

Robert Fetzner, D.V.M., Caldwell W. Nash; Charlotte I. Miller, Ph. D.

Redaktör för rapporten:

Linda Russell, M.A.

UTKAST

20 juni 1991

United States Dapartment of Agriculture

Food Safety and Inspection Service (FSIS)

Internationel Programs

Washington, D.C.

Utdrag av protokoll från det 95:e årsmötet med United States Animal Health Association, San Diego, California, 1991.

Meddelande om ikraftträdande av avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Amerikas Förenta Stater rörande slakterier ()

Det avtal i form av skriftväxling mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Förenta staterna om tillämpningen av gemenskapens tredjelandsdirektiv om kött, rådets direktiv 72/462/EEG, och motsvarande bestämmelser i Förenta staterna när det gäller handeln med färskt nöt- och griskött som rådet den 26 oktober 1992 beslutade ingå, kommer att träda i kraft den 1 juli 1994 sedan det per den 13 november 1992 har bekräftats att alla i sammanhanget nödvändiga formaliteter fullgjorts. Under den period som föregår avtalets slutliga ikraftträdande skall övergångsbestämmelserna i bilaga 2 till avtalet tillämpas.

() EGT nr L 68, 19.3.93, s. 1.