Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet

om vissa tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 vad gäller de handlingar som krävs för retroaktivt godkännande av perioder för omställning, produktion av ekologiska produkter och information som ska tillhandahållas av medlemsstaterna

Handlingar som ska lämnas in för retroaktivt godkännande av en tidigare period

Vid tillämpning av artikel 10.3 a i förordning (EU) 2018/848 ska aktören tillhandahålla de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där verksamheten bedrivs och där aktörens jordbruksföretag omfattas av kontrollsystemet de officiella handlingar från de relevanta behöriga myndigheterna som bevisar att de skiften för vilka det retroaktiva godkännandet av en tidigare period begärs omfattades av åtgärder som definierades i ett program som genomförts i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 ( 1 ) och att inga andra produkter eller ämnen än de som är tillåtna för användning i ekologisk produktion har använts på de skiftena.

Vid tillämpning av artikel 10.3 b i förordning (EU) 2018/848 ska aktören tillhandahålla de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där verksamheten bedrivs och där aktörens jordbruksföretag omfattas av kontrollsystemet följande handlingar som bevisar att skiftena utgjordes av natur- eller jordbruksarealer som under en period på minst tre år inte har behandlats med produkter eller ämnen som inte är tillåtna för användning i ekologisk produktion i enlighet med förordning (EU) 2018/848:

Kartor som tydligt identifierar varje jordbruksskifte som omfattas av begäran om retroaktivt godkännande samt information om dessa skiftens totala yta och i förekommande fall om den pågående produktionens beskaffenhet och volym samt deras geografiska koordinater, om de finns tillgängliga.

Den detaljerade riskanalys som gjorts av kontrollmyndigheten eller kontrollorganet för att bedöma huruvida ett skifte som omfattas av begäran om retroaktivt godkännande har behandlats med produkter eller ämnen som inte är tillåtna för användning i ekologisk produktion under en period på minst tre år, med beaktande av i synnerhet den totala yta som begäran avser och de jordbruksmetoder som använts under den perioden på varje skifte som omfattas av begäran.

De laboratorieresultat från ackrediterade laboratorier rörande jord- eller växtprover som tagits av kontrollmyndigheten eller kontrollorganet från varje skifte som konstaterats utgöra en risk för att vara kontaminerad till följd av att de behandlats med produkter och ämnen som inte är tillåtna för användning i ekologisk produktion enligt den detaljerade riskanalys som avses i led b.

En kontrollrapport från kontrollmyndigheten eller kontrollorganet efter en fysisk kontroll av aktören i syfte att verifiera överensstämmelsen i den insamlade informationen om de skiften som omfattas av begäran om retroaktivt godkännande.

Andra relevanta handlingar som kontrollmyndigheten eller kontrollorganet anser vara nödvändiga för att bedöma begäran om retroaktivt godkännande.

Ett slutligt skriftligt yttrande från kontrollmyndigheten eller kontrollorganet med uppgift om huruvida ett retroaktivt godkännande av en tidigare period som utgör en del av omställningsperioden är motiverat, om den startperiod som anses vara ekologisk för varje berört skifte samt om den totala yta hos de skiften som omfattas av ett retroaktivt godkännande av en period.

Den minimiperiod som avses i del II punkt 1.4.1 g i bilaga II till förordning (EU) 2018/848 för utfodring av diande djur, helst med modersmjölk, ska vara följande:

För nötkreatur, får, getter och hästdjur ska djurtätheten och det minsta utrymmet inomhus och utomhus vara det som anges i del I bilaga I.

Minst hälften av det minsta utrymme inomhus som anges i del I i bilaga I för nötkreatur, får, getter och hästdjur ska vara helt golv, dvs. inte bestå av spalt eller nät.

Den minimiperiod som avses i del II punkt 1.4.1 g i bilaga II till förordning (EU) 2018/848 för utfodring av diande hjortdjur, helst med modersmjölk, ska vara 90 dagar efter födseln.

För hjortdjur ska djurtätheten och det minsta utrymmet utomhus vara det som anges i del II i bilaga I.

Hjortdjur ska hållas i hägn eller fållor utomhus med betesmark när förhållandena tillåter detta.

Hägnen eller fållorna utomhus ska vara konstruerade på ett sådant sätt att de olika arterna av hjortdjur vid behov kan avskiljas.

Varje hägn eller fålla ska antingen kunna delas in i två ytor eller angränsa till ett annat hägn eller en annan fålla så att underhåll kan utföras på varje yta eller varje hägn eller fålla efter varandra.

Krav på växtlighet samt skyddade anläggningars och ►C1 rastgårdars ◄ egenskaper

Insyns- och väderskydd ska tillhandahållas för hjortdjur, helst genom att integrera naturliga skydd som grupper av träd och buskar, delar av skog eller skogskanter i hägnet eller fållan. Om detta inte är möjligt i tillräcklig omfattning under hela året ska konstgjorda skydd med tak tillhandahållas.

Hägn eller fållor utomhus för hjortdjur ska vara försedda med utrustning eller vara täckta med växtlighet så att djuren kan skrapa bort basthuden från hornen.

I det sena stadiet av dräktigheten och två veckor efter födseln ska hindar ha tillgång till områden täckta med växtlighet som gör det möjligt att gömma kalvarna.

Stängsel runt hägn eller fållor utomhus ska vara konstruerade på ett sådant sätt att hjortdjuren inte kan rymma.

Den minimiperiod som avses i del II punkt 1.4.1 g i bilaga II till förordning (EU) 2018/848 för utfodring av diande svin, helst med modersmjölk, ska vara 40 dagar efter födseln.

För svin ska djurtätheten och det minsta utrymmet inomhus och utomhus vara det som anges i del III i bilaga I.

Minst hälften av det minsta utrymme inomhus och utomhus som anges i del III i bilaga I ska vara helt golv, dvs. inte bestå av spalt eller nät.

►C1 Rastgårdar ◄ ska vara attraktiva för svin. När det är möjligt ska företräde ges åt mark med träd eller skog.

►C1 Rastgårdar ◄ ska tillhandahålla utomhusklimat och tillgång till skydd och resurser som ger svinen möjlighet att reglera kroppstemperaturen.

För fjäderfän ska djurtätheten och det minsta utrymmet inomhus och utomhus vara det som anges i del IV i bilaga I.

Fjäderfähus ska vara uppförda på ett sätt som ger alla fåglar lätt tillgång till ►C1 rastgårdar ◄ . För detta ändamål ska följande regler gälla:

Fjäderfähusets yttre avgränsning ska ha in- och utgångshål som ger direkt tillgång till ►C1 rastgårdar ◄ .

Varje in- och utgångshål ska vara av lämplig storlek för fåglarna.

Fåglarna ska kunna komma åt in- och utgångshålen utan hinder.

In- och utgångshål vid fjäderfähusets yttre avgränsning ska ha en sammanlagd längd på minst 4 m per 100 m2 av den tillgängliga arean av fjäderfähusets minsta utrymme inomhus.

Om in- och utgångshålen är upphöjda ska en ramp tillhandahållas.

För fjäderfähus med verandor ska följande regler gälla:

Den yttre avgränsningen från såväl inomhusutrymmet till verandan som från verandan till ►C1 rastgården ◄ ska ha in- och utgångshål som ger lätt tillgång till verandan respektive ►C1 rastgården ◄ .

In- och utgångshål från inomhusutrymmet till verandan ska ha en sammanlagd längd på minst 2 m per 100 m2 av den tillgängliga arean av fjäderfähusets minsta utrymme inomhus, och in- och utgångshål från verandan till ►C1 rastgården ◄ ska ha en sammanlagd längd på minst 4 m per 100 m2 av den tillgängliga arean av fjäderfähusets minsta utrymme inomhus.

Verandans tillgängliga area ska inte beaktas vid beräkningen av djurtätheten och det minsta utrymmet inomhus och utomhus enligt del IV i bilaga I. En utomhustillbyggnad med tak till en byggnad som är avsedd för fjäderfä och som är isolerad på ett sådant sätt att den inte har utomhusklimat får dock tas med i beräkningen av djurtätheten och det minsta utrymmet inomhus enligt del IV i bilaga I, om följande villkor är uppfyllda:

Den är fullt tillgänglig dygnet runt.

ii)

Den uppfyller kraven i del II punkterna 1.6.1 och 1.6.3 i bilaga II till förordning (EU) 2018/848.

iii)

Den uppfyller samma krav för in- och utgångshål som anges för verandor i leden a och b i den här punkten.

Verandans tillgängliga area ska inte räknas in i det totala användbara utrymme i fjäderfähus för slaktfjäderfä som avses i del II punkt 1.9.4.4 m i bilaga II till förordning (EU) 2018/848.

För fjäderfähus indelade i skilda avdelningar för att inhysa flera flockar:

Avdelningarna ska säkerställa att kontakt med andra flockar begränsas och att fåglar från olika flockar inte kan blandas i fjäderfähuset.

Följande största flockstorlekar i en enskild avdelning i ett fjäderfähus ska gälla:

3 000 föräldradjur av arten Gallus gallus.

ii)

10 000 unghöns.

iii)

4 800 slaktfjäderfän av arten Gallus gallus.

iv)

2 500 kapuner.

4 000 poularder.

vi)

2 500 kalkoner.

vii)

2 500 gäss.

viii)

3 200 pekingankor av hankön eller 4 000 pekingankor av honkön.

ix)

3 200 myskankor av hankön eller 4 000 myskankor av honkön.

3 200 mulardankor av hankön eller 4 000 mulardankor av honkön.

xii)

5 200 pärlhöns.

Avdelningarna ska åtskiljas av täta skiljeväggar för andra slaktfjäderfän än av arten Gallus gallus. Sådana täta skiljeväggar ska säkerställa fullständig fysisk åtskillnad från golv till tak i varje avdelning i fjäderfähuset.

Avdelningarna ska åtskiljas genom täta eller halvtäta skiljeväggar eller nät eller trådnät för föräldradjur av arten Gallus gallus, värphöns, unghöns, värphönstuppar och slaktfjäderfän av arten Gallus gallus.

Flervåningssystem får användas i fjäderfähus. Om flervåningssystem används ska följande regler gälla:

Flervåningssystem får endast användas för föräldradjur av arten Gallus gallus, värphöns, unghöns för framtida äggproduktion, unghöns för framtida föräldradjur och värphönstuppar.

I flervåningssystem får högst tre våningar med tillgänglig area användas, inbegripet bottenvåningen.

De upphöjda våningarna ska vara konstruerade på ett sådant sätt att de förhindrar att spillning faller på fåglar nedanför och ska vara utrustade med ett effektivt system för avlägsnande av stallgödsel.

Alla våningar ska ge möjlighet till enkel inspektion av fåglarna.

Flervåningssystem ska säkerställa att alla fåglar kan röra sig fritt och enkelt till de olika nivåerna eller mellanliggande områdena.

Flervåningssystem ska vara konstruerade på ett sådant sätt att alla fåglar får lätt och likvärdig tillgång till ►C1 rastgårdar ◄ .

Fjäderfähus ska vara utrustade med sittpinnar eller upphöjda sittytor eller båda. Sittpinnar eller upphöjda sittytor eller båda ska tillhandahållas för fåglarna från ung ålder i mått eller proportioner som motsvarar gruppens och fåglarnas storlek enligt del IV i bilaga I.

Flyttbara fjäderfähus får användas för fjäderfä under förutsättning att de flyttas regelbundet under produktionscykeln för att säkerställa att fåglarna har tillgång till växtlighet och minst mellan varje parti av fjäderfä. Den djurtäthet för slaktfjäderfän som anges i del IV avsnitten 4–9 i bilaga I kan ökas till högst 30 kg levande vikt/m2 under förutsättning att ytan på bottenvåningen i det flyttbara fjäderfähuset inte överstiger 150 m2.

►C1 Rastgårdar ◄ för fjäderfän ska vara attraktiva för fåglarna och vara fullt tillgängliga för samtliga fåglar.

För fjäderfähus som är indelade i skilda avdelningar för att inhysa flera flockar ska de ►C1 rastgårdar ◄ som hör till varje enskild avdelning avskiljas för att säkerställa att kontakt med andra flockar begränsas och att fåglar från olika flockar inte kan blandas.

►C1 Rastgårdar ◄ för fjäderfän ska huvudsakligen vara täckta med olika sorters växtlighet.

►C1 Rastgårdar ◄ ska ge fåglarna ett tillräckligt antal skyddade anläggningar, skydd, buskar eller träd som är spridda över hela ►C1 rastgården ◄ för att säkerställa att fåglarna använder hela ►C1 rastgården ◄ på ett balanserat sätt.

Växtligheten i ►C1 rastgårdar ◄ ska underhållas regelbundet för att motverka näringsöverskott.

►C1 Rastgårdar ◄ får inte sträcka sig mer än 150 m från närmaste in- och utgångshål i fjäderfähuset. ►C1 Rastgårdar ◄ får dock sträcka sig upp till 350 meter från närmaste in- och utgångshål i fjäderfähuset under förutsättning att det finns ett tillräckligt antal skydd mot dåligt väder och rovdjur jämnt fördelade över hela ►C1 rastgården ◄ , och minst fyra skydd per hektar. När det gäller gäss ska ►C1 rastgården ◄ ge fåglarna möjlighet att tillgodose deras behov av att äta gräs.

Den minimiperiod som avses i del II punkt 1.4.1 g i bilaga II till förordning (EU) 2018/848 för utfodring av diande kaniner, helst med modersmjölk, ska vara 42 dagar efter födseln.

För kaniner ska djurtätheten och det minsta utrymmet inomhus och utomhus vara det som anges i del V i bilaga I.

Under betessäsongen ska kaniner hållas i flyttbara byggnader på betesmark eller i fasta byggnader med tillgång till betesmark.

Utanför betessäsongen får kaniner hållas i fasta byggnader med tillgång till en rastgård med växtlighet, helst betesmark.

Flyttbara byggnader på betesmark ska så ofta som möjligt flyttas så att betesmarken utnyttjas maximalt och ska vara konstruerade på ett sådant sätt att kaninerna kan beta på marken.

Inomhusutrymmet i fasta och flyttbara byggnader ska vara konstruerat på ett sådant sätt att

dess höjd är tillräcklig så att alla kaniner kan stå med öronen upprätt,

det kan inhysa olika grupper av kaniner och göra det möjligt att hålla samman kullen vid övergången till gödningsfasen,

handjur samt dräktiga och reproduktiva hondjur kan avskiljas från gruppen av särskilda djurskyddsskäl och under en begränsad period, under förutsättning att de kan hålla ögonkontakt med andra kaniner,

hondjur kan förflytta sig bort från boet och återvända till boet för att dia ungarna,

det tillhandahåller

täckt skydd med mörka gömställen i tillräckligt antal för alla kategorier av kaniner,

ii)

tillgång till bon för alla hondjur minst en vecka före förväntat födelsedatum och åtminstone fram till slutet av ungarnas diperiod,

iii)

tillgång till bon i tillräckligt antal för ungar, med minst ett bo per digivande hondjur med ungar,

iv)

material som kaninerna kan gnaga på.

Utomhusutrymmet i anläggningar med fasta byggnader ska vara konstruerat på ett sådant sätt att

det har upphöjda plattformar i tillräckligt antal och jämnt fördelade på det minsta utrymmet,

det omgärdas av stängsel som är tillräckligt höga och djupa för att förhindra flykt genom att antingen hoppa eller gräva,

det är lätt att få tillgång till den del av rastgården som har växtlighet om det rör sig om ett utomhusområde med betong; om sådan enkel tillgång inte föreligger får betongområdets yta inte tas med i beräkningen av det minsta utrymmet utomhus,

det tillhandahåller

täckt skydd med mörka gömställen i tillräckligt antal för alla kategorier av kaniner,

ii)

material som kaninerna kan gnaga på.

Växtligheten på rastgårdarna ska underhållas regelbundet och på ett sådant sätt att den är attraktiv för kaniner.

Under betessäsongen ska betesmarkerna rotera regelbundet och underhållas på ett sådant sätt att kaninernas bete optimeras.

Aktörer som producerar vattenbruksdjur ska följa de detaljerade regler per art eller grupp av arter som anges i bilaga II avseende djurtäthet och särskilda egenskaper hos produktionssystem och inneslutningssystem.

Endast tekniker som överensstämmer med principerna i kapitel II i förordning (EU) 2018/848, i synnerhet de relevanta särskilda principer för bearbetning av ekologiska livsmedel som fastställs i artikel 7, med de relevanta reglerna i kapitel III i samma förordning och med de detaljerade produktionsregler som fastställs i del IV i bilaga II till samma förordning är godkända för bearbetning av livsmedelsprodukter i ekologisk produktion.

Utan att det påverkar tillämpningen av del VI punkt 3 i bilaga II till förordning (EU) 2018/848 är jonbytes- och adsorptionstekniker med harts godkända när de används för beredning av ekologiska råvaror

för produkter som avses i artikel 1.1 a och b i förordning (EU) nr 609/2013, förutsatt att användningen av dessa tekniker är nödvändig för att uppfylla kraven i den förordningen och i rättsakter som antagits på grundval av artikel 11.1 i samma förordning när det gäller de berörda produkterna, eller

för produkter som omfattas av direktiv 2006/125/EG, förutsatt att dessa tekniker är nödvändiga för att uppfylla kraven i det direktivet.

Om en medlemsstat anser att en viss teknik bör bedömas vad gäller överensstämmelse med de principer och regler som avses i punkt 1 eller att vissa särskilda villkor för användningen av denna teknik bör ingå i denna förordning, får den begära att kommissionen gör en sådan bedömning. I så fall ska den tillhandahålla kommissionen och övriga medlemsstater dokumentation med skälen till överensstämmelsen eller de särskilda villkoren och ska säkerställa att dokumentationen görs tillgänglig för allmänheten i enlighet med unionens och den nationella lagstiftningen om skydd av personuppgifter.

Kommissionen ska regelbundet offentliggöra sådana begäranden som avses i första stycket.

Kommissionen ska analysera den dokumentation som avses i punkt 3. Om kommissionens analys visar att den teknik som beskrivs i dokumentationen överensstämmer med de principer och regler som avses i punkt 1, ska kommissionen ändra denna förordning i syfte att uttryckligen godkänna den teknik som avses i dokumentationen eller innefatta dess särskilda användningsvillkor i denna förordning.

Kommissionen ska se över godkännandet av tekniker för bearbetning av ekologiska livsmedel, inbegripet deras beskrivning och villkor för användning när nya bevis blir tillgängliga eller läggs fram av en medlemsstat.

Endast tekniker som överensstämmer med principerna i kapitel II i förordning (EU) 2018/848, i synnerhet de relevanta särskilda principer för bearbetning av ekologiskt foder som fastställs i artikel 8, med de relevanta reglerna i kapitel III i samma förordning och med de detaljerade produktionsregler som fastställs i del V i bilaga II till samma förordning, och som inte återställer egenskaper som går förlorade vid bearbetning och lagring av ekologiskt foder, inte rättar till resultatet av försummelse vid bearbetningen eller på något annat sätt kan vara vilseledande när det gäller den verkliga beskaffenheten hos dessa produkter, är godkända för bearbetning av foderprodukter i ekologisk produktion.

Kommissionen ska regelbundet offentliggöra sådana begäranden som avses i första stycket.

Kommissionen ska analysera den dokumentation som avses i punkt 2. Om kommissionens analys visar att den teknik som beskrivs i dokumentationen överensstämmer med de principer och regler som avses i punkt 1, ska kommissionen ändra denna förordning i syfte att uttryckligen godkänna den teknik som avses i dokumentationen eller innefatta dess särskilda användningsvillkor i denna förordning.

Kommissionen ska se över godkännandet av tekniker för bearbetning av ekologiskt foder, inbegripet dess beskrivning och villkor för användning när nya bevis blir tillgängliga eller läggs fram av en medlemsstat.

INFORMATION RÖRANDE TILLGÅNGEN PÅ MARKNADEN PÅ EKOLOGISKT VÄXTFÖRÖKNINGSMATERIAL OCH VÄXTFÖRÖKNINGSMATERIAL UNDER OMSTÄLLNING, EKOLOGISKA DJUR OCH EKOLOGISKA VATTENBRUKSYNGEL

Medlemsstaterna ska tillhandahålla den information som ska göras tillgänglig enligt artikel 53.6 a i förordning (EU) 2018/848 från den databas som avses i artikel 26.1 och de system som avses i artikel 26.2 och, i tillämpliga fall, i artikel 26.3 i den förordningen i enlighet med de specifikationer som anges i del I i bilaga III till den här förordningen.

Medlemsstaterna ska tillhandahålla den information som ska göras tillgänglig enligt artikel 53.6 b i förordning (EU) 2018/848 avseende de undantag som beviljats i enlighet med del I punkt 1.8.5 i bilaga II till den förordningen och del II punkterna 1.3.4.3 och 1.3.4.4 i den bilagan i enlighet med specifikationerna i del II i bilaga III till den här förordningen.

Medlemsstaterna ska tillhandahålla den information som ska göras tillgänglig enligt artikel 53.6 c i förordning (EU) 2018/848 avseende tillgången på ekologiskt proteinfoder till fjäderfä och svin på unionsmarknaden och om det tillstånd som beviljats i enlighet med del II punkterna 1.9.3.1 c och 1.9.4.2 c i bilaga II till den förordningen som svar på ett frågeformulär som kommissionen årligen skickar till medlemsstaterna.

Den information som avses i punkterna 1, 2 och 3 ska tillhandahållas i det format och via det system som görs tillgängligt av kommissionen. ►M1 Den informationen ska tillhandahållas senast den 30 juni varje år och första gången senast den 30 juni 2023 avseende år 2022. ◄

Den information som avses i punkterna 1 och 2 som mottagits från medlemsstaterna enligt artikel 53.6 i förordning (EU) 2018/848 ska införas i den databas som avses i artikel 26.1 och i de system som avses i artikel 26.2 och, i tillämpliga fall, i artikel 26.3 i den förordningen.

Genom undantag från kapitel II avsnitt 3 i denna förordning gäller att jordbruksföretag eller produktionsenheter med svin i anläggningar som byggts, renoverats eller tagits i bruk före den dag då denna förordning börjar tillämpas i överensstämmelse med förordningarna (EG) nr 834/2007 och (EG) nr 889/2008 och för vilka omfattande ombyggnader av yttre faciliteter krävs för att uppfylla kravet att minst hälften av utomhusutrymmets yta ska bestå av helt golv enligt artikel 11 i den här förordningen, ska följa den artikeln ►M1 senast från och med den 1 januari 2030 ◄ .

Genom undantag från kapitel II avsnitt 4 i denna förordning gäller att jordbruksföretag eller produktionsenheter med fjäderfähus som byggts, renoverats eller tagits i bruk före den dag då denna förordning börjar tillämpas i överensstämmelse med förordningarna (EG) nr 834/2007 och (EG) nr 889/2008 och för vilka renovering av djurens lokaler krävs för att uppfylla det krav på den sammanlagda längden på in- och utgångshål från inomhusutrymmet till verandan som anges i artikel 15.2 led b i den här förordningen, ska följa det ledet ►M1 senast från och med den 1 januari 2025 ◄ .

Genom undantag från kapitel II avsnitt 4 i denna förordning gäller att jordbruksföretag eller produktionsenheter med fjäderfähus med en utomhusdel till byggnaden som byggts, renoverats eller tagits i bruk före den dag då denna förordning börjar tillämpas i överensstämmelse med förordningarna (EG) nr 834/2007 och (EG) nr 889/2008 och för vilka en omfattande minskning av djurtätheten inomhus eller renovering av byggnader krävs för att uppfylla kraven rörande beräkningen av djurtätheten och det minsta utrymmet inomhus enligt del IV i bilaga I till den här förordningen samtidigt som artikel 15.2 c följs, ska följa de bestämmelserna ►M1 senast från och med den 1 januari 2025 ◄ .

Genom undantag från kapitel II avsnitt 4 i denna förordning gäller att jordbruksföretag eller produktionsenheter med fjäderfähus som byggts, renoverats eller tagits i bruk före den dag då denna förordning börjar tillämpas i överensstämmelse med förordningarna (EG) nr 834/2007 och (EG) nr 889/2008 och för vilka renovering av djurens lokaler eller ersättning av utrustning krävs för att uppfylla de krav på täta skiljeväggar som anges i artikel 15.3 c eller det krav på sittpinnar eller upphöjda sittytor som anges i artikel 15.5 i den här förordningen, ska följa de bestämmelserna ►M1 senast från och med den 1 januari 2025 ◄ .

Genom undantag från kapitel II avsnitt 4 i denna förordning gäller att jordbruksföretag eller produktionsenheter med fjäderfähus med flervåningssystem som byggts, renoverats eller tagits i bruk före den dag då denna förordning börjar tillämpas i överensstämmelse med förordningarna (EG) nr 834/2007 och (EG) nr 889/2008 och för vilka omfattande ombyggnader av djurens lokaler eller ersättning av utrustning krävs för att uppfylla de krav på högsta antal våningar och på systemet för avlägsnande av stallgödsel som anges i artikel 15.4 led b respektive c i den här förordningen, ska följa de leden ►M1 senast från och med den 1 januari 2030 ◄ .

Genom undantag från kapitel II avsnitt 4 i denna förordning gäller att jordbruksföretag eller produktionsenheter med fjäderfähus vars ►C1 rastgård ◄ sträcker sig mer än 150 m från närmaste in- och utgångshål och som byggts, renoverats eller tagits i bruk före den dag då denna förordning börjar tillämpas i överensstämmelse med förordningarna (EG) nr 834/2007 och (EG) nr 889/2008 och för vilka omfattande anpassningar av anläggningarnas struktur eller ytterligare markförvärv krävs för att uppfylla det krav på längsta avstånd som anges i artikel 16.6 i den här förordningen, ska följa den bestämmelsen ►M1 senast från och med den 1 januari 2030 ◄ .

Genom undantag från del IV avsnitt 2 i bilaga I till denna förordning gäller att jordbruksföretag eller produktionsenheter som producerar unghöns i fjäderfäanläggningar som byggts, renoverats eller tagits i bruk före den dag då denna förordning börjar tillämpas i överensstämmelse med förordningarna (EG) nr 834/2007 och (EG) nr 889/2008 och för vilka omfattande anpassningar av fjäderfähusens struktur eller ytterligare markförvärv krävs för att följa reglerna i del IV avsnitt 2 i bilaga I till den här förordningen, ska iaktta den djurtäthet och det minsta utrymme inomhus och utomhus för unghöns och värphönstuppar som anges i del IV avsnitt 2 i bilaga I till den här förordningen ►M1 senast från och med den 1 januari 2030 ◄ .

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

REGLER FÖR DJURTÄTHET OCH MINSTA UTRYMME INOMHUS OCH UTOMHUS FÖR HUSDJUR ENLIGT KAPITEL II

Del I: Djurtäthet och minsta utrymme inomhus och utomhus för nötkreatur, får, getter och hästdjur enligt artikel 3

	Utrymme inomhus (nettoarea tillgänglig för djuren)		Utrymme utomhus (rastgård, undantaget betesmark)
	Minsta levande vikt (kg)	m2/djur	m2/djur
	Upp till 100	1,5	1,1
	Upp till 200	2,5	1,9
	Upp till 350	4,0	3
	Över 350	5 och minst 1 m2/100 kg	3,7 och minst 0,75 m2/100 kg
Mjölkkor		6	4,5
Avelstjurar		10	30

	Utrymme inomhus (nettoarea tillgänglig för djuren)	Utrymme utomhus (rastgård, undantaget betesmark)
	m2/djur	m2/djur
Får	1,5	2,5
Lamm	0,35	0,5
Get	1,5	2,5
Killing	0,35	0,5

	Utrymme inomhus (nettoarea tillgänglig för djuren)		Utrymme utomhus (rastgård, undantaget betesmark)
	Minsta levande vikt (kg)	m2/djur (storlek på boxar med hänsyn till hästarnas höjd)	m2/djur
Hästdjur, avels- och slaktdjur	Upp till 100	1,5	1,1
	Upp till 200	2,5	1,9
	Upp till 350	4,0	3
	Över 350	5 och minst 1 m2/100 kg	3,7 och minst 0,75 m2/100 kg

Hjortarter	Minsta utrymme utomhus per inhägnad eller fålla	Djurtäthet, högsta antal vuxna djur (*1) per ha
Sikahjort Cervus nippon	1 ha	15
Dovhjort Dama dama	1 ha	15
Kronhjort Cervus elaphus	2 ha	7
Davidshjort Elaphurus davidianus	2 ha	7
Fler än en hjortart	3 ha	7 om kronhjort eller davidshjort ingår i besättningen; 15 om varken kronhjort eller davidshjort ingår i besättningen
(*1) Två hjortdjur på högst 18 månader räknas som ett hjortdjur

Del III: Djurtäthet och minsta utrymme inomhus och utomhus för svin enligt artikel 10

		Utrymme inomhus (nettoarea tillgänglig för svin, dvs. inomhusmått inbegripet tråg men undantaget foderautomater där svin inte kan ligga ned)	Utrymme utomhus
	Minsta levande vikt (kg)	m2/djur	m2/djur
Digivande suggor med smågrisar fram till avvänjning		7,5 per sugga	2,5
Slaktsvin Avvanda smågrisar, avels- eller slaktsvin, gyltor, växande galtar	Högst 35 kg	0,6	0,4
	Över 35 kg men högst 50 kg	0,8	0,6
	Över 50 kg men högst 85 kg	1,1	0,8
	Över 85 kg men högst 110 kg	1,3	1
	Över 110 kg	1,5	1,2
Avelssvin av honkön Sinsuggor		2,5	1,9
Avelssvin av hankön Galtar		6 10 om boxar används för naturlig betäckning	8

Del IV: Djurtäthet och minsta utrymme inomhus och utomhus för fjäderfän enligt artikel 14 och artikel 15.2 c och 15.6 samt sittpinnar eller upphöjda sittytor enligt artikel 15.5

1. Föräldradjur av arten Gallus gallus avsedda för produktion av kläckägg för framtida värphöns samt föräldradjur av arten Gallus gallus avsedda för produktion av kläckägg för framtida slaktdjur av arten Gallus gallus:

Ålder	≥ 18 veckor
Djurtäthet och minsta utrymme inomhus Högsta antal avelsfåglar per m2 av den tillgängliga arean i fjäderfähuset inomhus	6
Sittpinnar till avelsfåglar för framtida värphöns Minsta antal cm sittpinne/fågel	18
Reden	7 honfåglar per rede eller vid gemensamt rede 120 cm2/honfågel
Djurtäthet och minsta utrymme utomhus Minsta antal m2 per fågel i utrymmet utomhus	4

Djurtäthet och minsta utrymme inomhus

Djurtäthet per m2 av den tillgängliga arean i fjäderfähuset inomhus

21 kg levande vikt/m2

Sittpinnar eller upphöjda sittytor eller båda

Alla kombinationer av sittpinnar eller upphöjda sittytor eller båda som ger

minst 10 cm sittpinne/fågel

eller

minst 100 cm2 upphöjd sittyta/fågel

Djurtäthet och minsta utrymme utomhus

Minsta antal m2 per fågel i utrymmet utomhus

3. Värphöns, inbegripet kombinationsraser som föds upp för kött- och äggproduktion:

Djurtäthet och minsta utrymme inomhus Högsta antal fåglar per m2 av den tillgängliga arean i fjäderfähuset inomhus	6
Sittpinnar Minsta antal cm sittpinne/fågel	18
Reden	7 värphöns per rede eller vid gemensamt rede 120 cm2/värphöna
Djurtäthet och minsta utrymme utomhus Minsta antal m2 per fågel i utrymmet utomhus	4

Djurtäthet och minsta utrymme inomhus Djurtäthet per m2 av den tillgängliga arean i fjäderfähuset inomhus	21 kg levande vikt/m2
Sittpinnar eller upphöjda sittytor eller båda	Alla kombinationer av sittpinnar eller upphöjda sittytor eller båda som ger minst 5 cm sittpinne/fågel eller minst 25 cm2 upphöjd sittyta/fågel
Djurtäthet och minsta utrymme utomhus för fasta byggnader Minsta antal m2 per fågel i utrymmet utomhus	4
Djurtäthet och minsta utrymme utomhus för flyttbara byggnader Minsta antal m2 per fågel i utrymmet utomhus	2,5

Djurtäthet och minsta utrymme inomhus

Djurtäthet per m2 av den tillgängliga arean i fjäderfähuset inomhus

21 kg levande vikt/m2

Sittpinnar eller upphöjda sittytor eller båda

Alla kombinationer av sittpinnar eller upphöjda sittytor eller båda som ger

minst 5 cm sittpinne/fågel

eller minst 25 cm2 upphöjd sittyta/fågel

Djurtäthet och minsta utrymme utomhus

Minsta antal m2 per fågel i utrymmet utomhus

6. Andra slaktfjäderfän än av arten Gallus gallus: Kalkoner (Meleagris gallopavo) som saluförs hela för stekning eller styckning:

Djurtäthet och minsta utrymme inomhus

Djurtäthet per m2 av den tillgängliga arean i fjäderfähuset inomhus

21 kg levande vikt/m2

Sittpinnar eller upphöjda sittytor eller båda

Alla kombinationer av sittpinnar eller upphöjda sittytor eller båda som ger

minst 10 cm sittpinne/fågel

eller minst 100 cm2 upphöjd sittyta/fågel

Djurtäthet och minsta utrymme utomhus

Minsta antal m2 per fågel i utrymmet utomhus

7. Andra slaktfjäderfän än av arten Gallus gallus: Gäss (Anser anser domesticus):

Djurtäthet och minsta utrymme inomhus

Djurtäthet per m2 av den tillgängliga arean i fjäderfähuset inomhus

21 kg levande vikt/m2

Djurtäthet och minsta utrymme utomhus

Minsta antal m2 per fågel i utrymmet utomhus

8. Andra slaktfjäderfän än av arten Gallus gallus: Pekingankor (Anas platyrhynchos domesticus), myskankor (Cairina moschata och hybrider) och mulardankor (Cairina moschata × Anas platyrhynchos):

Djurtäthet och minsta utrymme inomhus

Djurtäthet per m2 av den tillgängliga arean i fjäderfähuset inomhus

21 kg levande vikt/m2

Djurtäthet och minsta utrymme utomhus

Minsta antal m2 per fågel i utrymmet utomhus

4,5

9. Andra slaktfjäderfän än av arten Gallus gallus: Pärlhöns (Numida meleagris f. domestica):

Djurtäthet och minsta utrymme inomhus

Djurtäthet per m2 av den tillgängliga arean i fjäderfähuset inomhus

21 kg levande vikt/m2

Sittpinnar eller upphöjda sittytor eller båda

Alla kombinationer av sittpinnar eller upphöjda sittytor eller båda som ger

minst 5 cm sittpinne/fågel

eller minst 25 cm2 upphöjd sittyta/fågel

Djurtäthet och minsta utrymme utomhus

Minsta antal m2 per fågel i utrymmet utomhus

Del V: Djurtäthet och minsta utrymme inomhus och utomhus för kaniner enligt artikel 18

Utrymme inomhus

(nettoarea tillgänglig per djur undantaget plattformar m2/djur) för viloplats

Fasta byggnader

Utrymme inomhus

(nettoarea tillgänglig per djur undantaget plattformar m2/djur) för viloplats

Flyttbara byggnader

Digivande hondjur med ungar fram till avvänjning

0,6 m2/hondjur med ungar om hondjurets levande vikt understiger 6 kg

0,72 m2/hondjur med ungar om hondjurets levande vikt överstiger 6 kg

0,6 m2/hondjur med ungar om hondjurets levande vikt understiger 6 kg

0,72 m2/hondjur med ungar om hondjurets levande vikt överstiger 6 kg

Dräktiga och reproduktiva hondjur

0,5 m2/dräktigt eller reproduktivt hondjur om den levande vikten understiger 6 kg

0,62 m2/dräktigt eller reproduktivt hondjur om den levande vikten överstiger 6 kg

0,5 m2/dräktigt eller reproduktivt hondjur om den levande vikten understiger 6 kg

0,62 m2/dräktigt eller reproduktivt hondjur om den levande vikten överstiger 6 kg

Slaktkaniner från avvänjning till slakt

Ersättningskaniner (slutet av gödningen till 6 månader)

0,2

0,15

Vuxna handjur

0,6

1 om handjuret mottar hondjur för parning

0,6

1 om handjuret mottar hondjur för parning

	Utrymme utomhus (rastgård utomhus med växtlighet, helst bete) (nettoarea tillgänglig per djur undantaget plattformar m2/djur) Fasta byggnader	Utrymme utomhus (nettoarea tillgänglig per djur undantaget plattformar m2/djur) Flyttbara byggnader
Digivande hondjur med ungar fram till avvänjning	2,5 m2/hondjur med ungar	2,5 m2/hondjur med ungar
Dräktiga/reproduktiva hondjur	2,5	2,5
Slaktkaniner från avvänjning till slakt Ersättningskaniner (slutet av gödningen till 6 månader)	0,5	0,4
Vuxna handjur	2,5	2,5

DETALJERADE REGLER AVSEENDE DJURTÄTHET OCH SÄRSKILDA EGENSKAPER HOS PRODUKTIONSSYSTEM OCH INNESLUTNINGSSYSTEM FÖR VATTENBRUKSDJUR ENLIGT ARTIKEL 22

Öring (Salmo trutta) – Regnbåge (Oncorhynchus mykiss) – Bäckröding (Salvelinus fontinalis) – Lax (Salmo salar) – Fjällröding (Salvelinus alpinus) – Harr (Thymallus thymallus) – Kanadaröding (Salvelinus namaycush) – Huchen (Hucho hucho)

Produktionssystem

System för tillväxtodling ska få sin tillförsel från öppna system. Flödeshastigheten ska säkra en lägsta syremättnad på 60 % för beståndet och ska garantera fiskens välbefinnande och eliminering av avloppsvatten från odlingen.

Högsta tillåtna djurtäthet

Laxfiskar som inte förtecknas nedan 15 kg/m3

Lax 20 kg/m3

Öring och regnbåge 25 kg/m3

Fjällröding 25 kg/m3

Del III: Torsk (Gadus morhua) och andra torskfiskar, havsabborre (Dicentrarchus labrax), guldsparid (Sparus aurata), havsgös (Argyrosomus regius), piggvar (Psetta maxima [= Scopthalmus maximus]), rödbraxen (Pagrus pagrus [= Sparus pagrus]), röd trumfisk (Sciaenops ocellatus) och andra havsrudefiskar samt kaninfiskar (Siganus spp.)

Produktionssystem

I inneslutningssystem (nätkassar/burar) på öppet vatten med minsta möjliga hastighet på havsströmmen för att åstadkomma största möjliga välbefinnande för fisken eller i öppna system på land.

Högsta tillåtna djurtäthet

För annan fisk än piggvar: 15 kg/m3

För piggvar: 25 kg/m2

Del IV: Havsabborre, guldsparid, havsgös, multefiskar (Liza, Mugil) och ål (Anguilla spp.) i jorddammar i tidvattenområden och kustlaguner

Inneslutningssystem	Traditionella saltpannor som omvandlats till produktionsenheter för vattenbruk och liknande jorddammar i tidvattenområden.
Produktionssystem	Vattenutbytet ska vara tillräckligt för att garantera arternas välbefinnande. Minst 50 % av jordvallarna ska ha vegetationstäcke. Våtmarksbaserade reningsdammar krävs.
Högsta tillåtna djurtäthet	4 kg/m3

Berörda arter: Familjen karpfiskar (Cyprinidae) och andra med denna samodlade arter i samband med blandodling, inklusive abborre, gädda, mal, sikfiskar, stör

Produktionssystem

I fiskdammar som med jämna mellanrum ska tömmas helt och i sjöar. Sjöar måste användas uteslutande för ekologisk produktion, inklusive odling av grödor på torra ytor.

Fångstområdet ska ha ett inlopp med rent vatten och vara av en storlek som säkrar största möjliga välbefinnande för fisken. Fisken ska lagras i rent vatten efter skörden.

Områden med naturlig vegetation ska bibehållas runt enheter i inlandsvatten som en buffertzon för externa landområden som inte ingår i odlingsverksamheten, i enlighet med reglerna för ekologiskt vattenbruk.

För tillväxt ska ”blandodling” tillämpas under förutsättning att de kriterier som fastställs i dessa specifikationer för övriga insjöfiskarter efterlevs.

Högsta tillåtna djurtäthet

Den totala produktionen per art är begränsad till 1 500 kg fisk per hektar och år (som avkastning på grund av produktionssystemets särskilda egenskaper).

Högsta tillåtna djurtäthet endast för abborre i monokultur

20 kg/m3

Produktionssystem

Lokalisering ska ske i sterila lerjordsområden för att minimera dammbyggets miljöpåverkan. Dammar ska byggas av den befintliga naturliga leran.

Högsta tillåtna djurtäthet

Utsättning: Högst 22 postlarver/m2

Högsta tillåtna momentana biomassa: 240 g/m2

Produktionssystem

Långlinor, flottar, bottenodling, nätkassar, burar, tråg, lanternnät, bouchotpålar och andra inneslutningssystem. Vid musselodling på flottar får antalet nedhängande rep inte överstiga ett per kvadratmeter av ytan. De nedhängande repen får inte vara längre än 20 meter. De nedhängande repen får inte uttunnas under produktionscykeln, men de får delas förutsatt att den ursprungliga djurtätheten inte ökas.

Del X: Tropisk sötvattensfisk: Mjölkfisk (Chanos chanos), tilapia (Oreochromis spp.), hajmal (Pangasius spp.)

Del I: Information från den databas som avses i artikel 26.1 och de system som avses i artikel 26.2 och i tillämpliga fall i artikel 26.3 i förordning (EU) 2018/848

Del II: Information om de undantag som beviljats i enlighet med del I punkt 1.8.5 i bilaga II till förordning (EU) 2018/848 och del II punkterna 1.3.4.3 och 1.3.4.4 i den bilagan

( 1 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 487).

( 2 ) Rådets direktiv 2006/88/EG av den 24 oktober 2006 om djurhälsokrav för djur och produkter från vattenbruk och om förebyggande och bekämpning av vissa sjukdomar hos vattenlevande djur (EUT L 328, 24.11.2006, s. 14).

		Officiella tidningen
		nr	sida	datum
►M1	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2020/2042 av den 11 december 2020	L 420	9	14.12.2020
M2	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2021/1849 av den 21 oktober 2021	L 374	10	22.10.2021
M3	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2021/1921 av den 4 november 2021	L 391	41	5.11.2021

►C1	Rättelse, EGT L 267, 14.8.2020, s. 5 (2020/464)
►C2	Rättelse, EGT L 365, 14.10.2021, s. 73 (2020/464)