02018R0761 — SV — 16.06.2020 — 001.001


Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet

►B

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2018/761

av den 16 februari 2018

om fastställande av gemensamma säkerhetsmetoder för de nationella säkerhetsmyndigheternas tillsyn efter utfärdandet av ett gemensamt säkerhetsintyg eller säkerhetstillstånd i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/798 och om upphävande av kommissionens förordning (EU) nr 1077/2012

(Text av betydelse för EES)

(EGT L 129 25.5.2018, s. 16)

Ändrad genom:

 

 

Officiella tidningen

  nr

sida

datum

►M1

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2020/782 av den 12 juni 2020

  L 188

14

15.6.2020




▼B

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2018/761

av den 16 februari 2018

om fastställande av gemensamma säkerhetsmetoder för de nationella säkerhetsmyndigheternas tillsyn efter utfärdandet av ett gemensamt säkerhetsintyg eller säkerhetstillstånd i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/798 och om upphävande av kommissionens förordning (EU) nr 1077/2012

(Text av betydelse för EES)



Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs, i enlighet med artikel 6.1 c i direktiv (EU) 2016/798, gemensamma säkerhetsmetoder för de nationella säkerhetsmyndigheternas tillsyn av förvaltningen av säkerheten efter det att järnvägsföretagen har beviljats ett gemensamt säkerhetsintyg och efter det att infrastrukturförvaltarna har beviljats ett säkerhetstillstånd.

Artikel 2

Definition

I denna förordning gäller följande definitioner:

a)

certifieringsorgan för säkerhetsintyg : det organ som ansvarar för utfärdandet av ett gemensamt säkerhetsintyg och som kan vara antingen byrån eller en nationell säkerhetsmyndighet.

b)

kvarstående anmärkning : en mindre brist som konstaterats vid bedömningen av en ansökan om ett gemensamt säkerhetsintyg eller ett säkerhetstillstånd, men som inte hindrar utfärdande av dem och som kan beaktas vid senare tillsyn.

Artikel 3

Tillsynsprocess

1.  De nationella säkerhetsmyndigheterna ska tillämpa den tillsynsprocess som anges i bilaga I.

2.  Nationella säkerhetsmyndigheter ska upprätta interna rutiner eller förfaranden för att hantera tillsynsprocessen.

3.  Vid tillsynen ska de nationella säkerhetsmyndigheterna godta godkännanden och erkännanden av, samt intyg för, produkter och tjänster som utfärdats i enlighet med relevant unionsrätt och som tillhandahålls av järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare eller deras entreprenörer, partner eller leverantörer som bevis på järnvägsföretagets förmåga att uppfylla de tillämpliga krav som fastställs i kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/762 ( 1 ).

Artikel 4

Tillsynsmetoder

De nationella säkerhetsmyndigheterna ska anta ändamålsenliga metoder, t.ex. revisioner och inspektioner, och vid planeringen av sin tillsynsverksamhet välja de mest lämpliga.

Artikel 5

Länkar mellan tillsyn och bedömning

1.  Den nationella säkerhetsmyndighet som utför tillsynen ska använda och, i tillämpliga fall, dela den information om nivån på säkerhetsstyrningssystemet som samlats in under tillsyn i syfte att förnya eller uppdatera gemensamma säkerhetsintyg eller säkerhetstillstånd.

2.  I fall där den nationella säkerhetsmyndighet som avses i punkt 1 inte är ansvarig för utfärdandet av det gemensamma säkerhetsintyget eller säkerhetstillståndet ska den, efter mottagande av en ansökan om förnyelse eller uppdatering, utan dröjsmål samordna sitt handlande med den byrå som fungerar som certifieringsorgan för säkerhetsintyg eller, i fall som rör gränsöverskridande infrastruktur, med den berörda nationella säkerhetsmyndigheten, om denna så begär.

Med stöd i resultatet av den samordning som avses i första stycket ska den nationella säkerhetsmyndigheten fastställa och inrikta sig på den information som är relevant för bedömningen av huruvida järnvägsföretagets eller infrastrukturförvaltarens säkerhetsstyrningssystem faktiskt fungerar, och åtminstone på följande:

a) 

En beskrivning av allvarliga åsidosättanden, vilka kan påverka säkerhetsnivån eller ge upphov till allvarliga säkerhetsrisker, och andra problemområden som konstaterats vid tillsyn efter den föregående bedömningen.

b) 

Status för den handlingsplan (eller de handlingsplaner) som upprättats av järnvägsföretaget eller infrastrukturförvaltaren för att komma till rätta med allvarliga åsidosättanden och andra problemområden som avses i led a och tillämpliga åtgärder som vidtagits av de nationella säkerhetsmyndigheterna för att övervaka lösningen på dessa brister.

c) 

En översikt över säkerhetsnivån hos det järnvägsföretag eller den infrastrukturförvaltare som är verksam i medlemsstaten.

d) 

Status för den handlingsplan (eller de handlingsplaner) som upprättats av järnvägsföretaget eller infrastrukturförvaltaren för att åtgärda kvarstående anmärkningar från föregående bedömning.

Artikel 6

Kompetens hos den personal som arbetar med tillsyn

1.  De nationella säkerhetsmyndigheterna ska säkerställa att den personal som arbetar med tillsyn har följande kompetens:

a) 

Kännedom om relevanta regelverk och deras tillämpning på tillsyn.

b) 

Kännedom om hur järnvägssystemet fungerar.

c) 

Lämplig förmåga till kritiskt tänkande.

d) 

Erfarenhet av tillsyn av säkerhetsstyrningssystem eller liknande styrningssystem inom järnvägssektorn, eller säkerhetsstyrningssystem inom en sektor med likvärdiga utmaningar i fråga om drift och tekniska förhållanden.

e) 

Kunskap i och erfarenhet av intervjuteknik.

f) 

Förmåga till problemlösning, kommunikation och arbete i grupp.

2.  Vid arbete i grupp får kompetenserna vara fördelade på de olika deltagarna.

3.  För att säkerställa att punkt 1 tillämpas korrekt ska de nationella säkerhetsmyndigheterna inrätta ett kompetensstyrningssystem som ska omfatta följande:

a) 

Utarbetandet av kompetensprofiler för varje tjänst, befattning eller roll.

b) 

Personalrekrytering i enlighet med de fastställda kompetensprofilerna.

c) 

Vidmakthållande, utveckling och bedömning av personalkompetens i enlighet med de fastställda kompetensprofilerna.

Artikel 7

Kriterier för beslutsfattande

1.  Den nationella säkerhetsmyndigheten ska fastställa och offentliggöra beslutskriterier för hur den utvärderar ett järnvägsföretags eller en infrastrukturförvaltares korrekta tillämpning av ett säkerhetsstyrningssystem och systemets ändamålsenlighet för kontroll av säkerhetsrisker med koppling till järnvägsföretagets eller infrastrukturförvaltarens verksamhet.

Dessa kriterier ska inbegripa information om hur den nationella säkerhetsmyndigheten förvaltar och handhar fall av åsidosättanden som identifierats inom järnvägsföretagets och infrastrukturförvaltarens säkerhetsstyrningssystem.

2.  Den nationella säkerhetsmyndigheten ska anta och offentliggöra ett förfarande som anger hur järnvägsföretag, infrastrukturförvaltare och andra berörda parter ska gå till väga för att inlämna klagomål mot beslut som fattats i samband med tillsynen.

Artikel 8

Samordning mellan nationella säkerhetsmyndigheter och samarbete med andra myndigheter eller organ

1.  Nationella säkerhetsmyndigheter som arbetar med tillsynen av en infrastrukturförvaltare med gränsöverskridande infrastruktur eller ett järnvägsföretag som bedriver verksamhet i fler medlemsstater än en ska samordna sina tillvägagångssätt för tillsyn i enlighet med artikel 17.7 och 17.9 i direktiv (EU) 2016/798.

Efter beviljandet av säkerhetstillståndet eller det gemensamma säkerhetsintyget ska de berörda nationella säkerhetsmyndigheterna utan dröjsmål besluta om vilken av dem som ska ha den ledande rollen i samordningen av tillsynen av säkerhetsstyrningssystemets korrekta tillämpning och ändamålsenlighet, dock utan att detta påverkar de nationella säkerhetsmyndigheternas skyldigheter enligt artikel 16.2 d och j och artikel 17 i direktiv (EU) 2016/798.

2.  Vid tillämpningen av punkt 1 ska de nationella säkerhetsmyndigheterna utveckla rutiner på grundval av de regler för samordnad och gemensam tillsyn som anges i bilaga II.

3.  De nationella säkerhetsmyndigheterna ska också utveckla samarbetet med de nationella utredningsorganen, certifieringsorganen för enheter som ansvarar för underhåll och andra behöriga myndigheter eller organ.

Artikel 9

Upphävande

Förordning (EU) nr 1077/2012 ska upphöra att gälla den 16 juni 2019.

Artikel 10

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

▼M1

Den ska tillämpas från och med den 16 juni 2019.

Dock ska artiklarna 5.2 samt 8.1 och 8.2 tillämpas från och med den 16 juni 2020 i de medlemsstater som i enlighet med artikel 33.2 i direktiv (EU) 2016/798 har meddelat byrån och kommissionen att de har förlängt införlivandeperioden för det direktivet, och som inte har meddelat byrån och kommissionen i enlighet med artikel 33.2a i direktiv (EU) 2016/798 att de har förlängt införlivandeperioden ytterligare.

Artiklarna 5.2 samt 8.1 och 8.2 ska tillämpas från och med den 31 oktober 2020 i de medlemsstater som i enlighet med artikel 33.2a i direktiv (EU) 2016/798 har meddelat byrån och kommissionen att de har förlängt införlivandeperioden ytterligare för det direktivet.

▼B

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.




BILAGA I

Tillsynsprocess i den mening som avses i artikel 3

1.   ALLMÄNT

Den nationella säkerhetsmyndigheten ska utveckla en strukturerad och kontrollerbar process för den samlade verksamheten som beaktar nedanstående punkter. Därigenom blir tillsynsprocessen iterativ och behovet av kontinuerlig förbättring beaktas, vilket framgår av figuren i tillägget nedan.

2.   UPPRÄTTANDE AV EN STRATEGI OCH PLAN ELLER PLAN(ER) FÖR TILLSYN

Den nationella säkerhetsmyndigheten ska

a) 

samla in och analysera data/information från olika källor som indata till strategin och planen eller planerna; källorna kan innefatta information som samlats in under bedömningen av säkerhetsstyrningssystem, resultat från tidigare tillsyn, information från godkännande av delsystem eller fordon, rapporter/rekommendationer från nationella utredningsorgan rörande olyckor, andra rapporter eller data rörande olyckor/incidenter, järnvägsföretags eller infrastrukturförvaltares årliga säkerhetsrapporter till den nationella säkerhetsmyndigheten, årliga underhållsrapporter från enheter med ansvar för underhåll, klagomål från allmänheten och andra relevanta källor,

b) 

i tillsynsstrategin, när så är tillämpligt, fastställa riskområden för riktad tillsyn, inbegripet sådana som beror på integrering och hantering av mänskliga och organisatoriska faktorer,

c) 

utveckla en eller flera planer för tillsyn som visar hur den kommer att genomföra tillsynsstrategin under livscykeln för giltiga gemensamma säkerhetsintyg och säkerhetstillstånd,

d) 

göra en första uppskattning av vilka resurser som krävs för genomförande av planen eller planerna, baserad på de områden för riktad tillsyn som fastställts,

e) 

fördela resurser för genomförande av planen eller planerna,

f) 

i strategin och planen/planerna belysa frågor som rör gränsöverskridande verksamhet eller infrastruktur genom samordning med annan (eller andra) nationell(a) säkerhetsmyndighet(er).

3.   KOMMUNIKATION AV STRATEGIN OCH PLANEN/PLANERNA FÖR TILLSYN

Den nationella säkerhetsmyndigheten ska

a) 

kommunicera de övergripande målen för tillsynsstrategin och en övergripande redogörelse för planen eller planerna till berörda järnvägsföretag eller infrastrukturförvaltare och, vid behov, mer allmänt till andra intressenter,

b) 

ge berörda järnvägsföretag eller infrastrukturförvaltare en övergripande förklaring av hur planen eller planerna för tillsyn kommer att genomföras.

4.   GENOMFÖRANDE AV TILLSYN

Den nationella säkerhetsmyndigheten ska

a) 

genomföra planen eller planerna,

b) 

vidta proportionerliga åtgärder för att hantera ett järnvägsföretags eller en infrastrukturförvaltares underlåtenhet att uppfylla sina rättsliga skyldigheter, bland annat genom att vid behov utfärda brådskande säkerhetsvarningar och vidta tillfälliga säkerhetsåtgärder,

c) 

utvärdera i vad mån ett järnvägsföretag eller en infrastrukturförvaltare har utvecklat och genomfört en eller flera handlingsplaner för att inom en angiven tidsperiod åtgärda varje åsidosättande eller kvarstående anmärkning,

d) 

dokumentera resultaten av sin tillsyn.

5.   RESULTAT AV TILLSYN

Den nationella säkerhetsmyndigheten ska

a) 

sprida resultaten av tillsynen till det berörda järnvägsföretaget eller den berörda infrastrukturförvaltaren, vilket även omfattar uppgifter om områden där järnvägsföretaget eller infrastrukturförvaltaren visat prov på åsidosättanden och om områden med god praxis till stöd för arbetet med att förbättra säkerheten,

b) 

ha överblick över säkerhetsnivån hos enskilda järnvägsföretag eller infrastrukturförvaltare som verkar i dess medlemsstat,

c) 

offentliggöra och meddela berörda intressenter sina synpunkter på den samlade säkerhetsnivån i medlemsstaten,

d) 

offentliggöra och meddela berörda intressenter sina synpunkter på säkerhetslagstiftningens effektivitet,

e) 

använda och, innan en ansökan om förnyelse eller uppdatering av gemensamt säkerhetsintyg eller säkerhetstillstånd bedöms, utbyta sådan information om säkerhetsstyrningssystemets nivå som samlats in vid tillsynen av järnvägsföretag eller infrastrukturförvaltare och, i tillämpliga fall, överlämna denna information till den byrå som fungerar som certifieringsorgan för säkerhetsintyg eller till den berörda nationella säkerhetsmyndigheten i fall som gäller gränsöverskridande infrastruktur,

f) 

vid behov vidta nödvändiga verkställighetsåtgärder, fastställa om det finns skäl att begränsa eller återkalla gemensamt säkerhetsintyg eller säkerhetstillståndet, samt i fall där myndigheten inte är ansvarig för utfärdande av gemensamt säkerhetsintyg eller säkerhetstillstånd, underrätta den behöriga myndigheten om detta.

6.   ÖVERSYN AV TILLSYNSVERKSAMHETEN

På grundval av den insamlade informationen och den erfarenhet som gjorts under tillsynen liksom på säkerhetsnivån individuellt och i medlemsstaten ska den nationella säkerhetsmyndigheten med jämna mellanrum

a) 

genomföra en översyn av tillsynsstrategin och planen eller planerna i syfte att kontrollera att den verksamhet som ursprungligen var föremål för tillsyn, användningen av data/information från olika källor och resultat av tillsyn och fördelning av resurser stämmer, samt vid behov ändra prioriteringar,

b) 

om så krävs, se över planen eller planerna och beakta ändringarnas inverkan på tillsynsstrategin,

c) 

vid behov förse sin medlemsstat med sina synpunkter och eventuella förslag för att avhjälpa eventuella brister i säkerhetslagstiftningen.




Tillägg

image




BILAGA II

Regler för samordnad och gemensam tillsyn i den mening som avses i artikel 8.2

De berörda nationella säkerhetsmyndigheterna ska utveckla arrangemang som bygger på följande principer och inslag:

1. 

Enas om vilka järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare som verkar på ett sådant sätt att det krävs samordnad eller gemensam tillsyn.

2. 

Enas om ett gemensamt/gemensamma språk och lämplig sekretessnivå för den information som ska användas i deras samordning.

3. 

Enas om vilken information som ska utbytas och en tidsplan för utbytet:

a) 

Utbyta relevant information om järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare som anges under punkt 1 och dela med sig av resultat från sina bedömningar.

b) 

I tillämpliga fall tillhandahålla kopior av säkerhetstillstånd.

c) 

I berörda fall utbyta resultat från relaterad tillsyn, inbegripet beslut och åtgärder om sanktioner.

d) 

Utbyta information om säkerhetsnivån hos de järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare i varje medlemsstat som identifierats i punkt 1.

4. 

Dela beslutskriterier:

a) 

Dela information om hur varje nationell säkerhetsmyndighet, som en del av tillsynsplanen, inriktar sin verksamhet på varje järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare som berörs.

b) 

Upprätta en dialog mellan relevanta nationella säkerhetsmyndigheter om den föreslagna strategin för att ta itu med allvarliga brister i efterlevnaden.

5. 

Sköta samordningen:

a) 

Dela med sig av befintliga strategier och planer för tillsyn.

b) 

Fastställa gemensamma intresseområden och/eller gemensamma problem.

c) 

På ett effektivt sätt planera enskilda, samordnade eller gemensamma initiativ, utan att orsaka onödiga olägenheter för järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare, och genom att undvika överlappningar inom ramen för dessa initiativ.

6. 

I tillämpliga fall enas om vilken (eller vilka) nationell(a) säkerhetsmyndighet(er) som ska följa upp åtgärder avsedda att avhjälpa en kvarstående anmärkning som ska beaktas vid tillsyn.

7. 

Enas om vilka områden som ska undersökas på ett samordnat eller gemensamt sätt:

a) 

Fastställa de centrala risker för berörda järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare som ska hanteras på ett samordnat eller gemensamt sätt av de nationella säkerhetsmyndigheterna.

b) 

Enas om vilken nationell säkerhetsmyndighet som ska leda verksamheten på respektive område, i förekommande fall utifrån vedertagna kriterier.

c) 

I förekommande fall enas om vilka typer av gemensam tillsynsverksamhet som bör genomföras.

d) 

Enas om hur järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare bör informeras om de överenskommelser och avtal som nationella säkerhetsmyndigheter sluter.

8. 

Utbyta god praxis:

a) 

Utveckla arrangemang för regelbunden översyn och samordning av tillsynsverksamheten för de berörda järnvägsföretagen och infrastrukturförvaltarna.

b) 

Utarbeta arrangemang för utvärdering av effektiviteten i samordningen och samarbetet mellan nationella säkerhetsmyndigheter, i tillämpliga fall även i fråga om byrån.



( 1 ) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/762 av den 8 mars 2018 om upprättande av gemensamma säkerhetsmetoder för krav på säkerhetsstyrningssystem i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/798 och om upphävande av kommissionens förordningar (EU) nr 1158/2010 och (EU) nr 1169/2010 (se sidan 26 i detta nummer av EUT).