Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet

om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn

1. Denna förordning gäller statligt stöd till företag som är verksamma inom primärproduktion av jordbruksprodukter, med undantag för följande:

2. Om ett företag är verksamt inom primärproduktion av jordbruksprodukter och även är verksamt inom en eller flera sektorer eller bedriver annan verksamhet som omfattas av förordning (EU) nr 1407/2013 ska den förordningen tillämpas på stöd som beviljats för de sistnämnda sektorerna eller verksamheterna under förutsättning att berörd medlemsstat på lämpligt sätt, till exempel genom åtskillnad mellan verksamheterna eller uppdelning av kostnaderna, ser till att primärproduktionen av jordbruksprodukter inte omfattas av stöd av mindre betydelse som beviljas i enlighet med den förordningen.

3. Om ett företag är verksamt inom primärproduktion av jordbruksprodukter och inom sektorn för fiskeri och vattenbruk ska förordning (EG) nr 875/2007 tillämpas på stöd som beviljats för den sistnämnda sektorn, under förutsättning att berörd medlemsstat på lämpligt sätt, till exempel genom åtskillnad mellan verksamheterna eller uppdelning av kostnaderna, ser till att primärproduktionen av jordbruksprodukter inte omfattas av stöd av mindre betydelse som beviljas i enlighet med den förordningen.

1. I denna förordning avses med jordbruksprodukter: produkter som förtecknas i bilaga I till fördraget, med undantag av fiskeri- och vattenbruksprodukter som omfattas av rådets förordning (EG) nr 104/2000 ( 1 ).

2. ett enda företag: omfattar vid tillämpningen av denna förordning alla enheter som har minst ett av följande förhållanden till varandra:

Företag som har någon av de förbindelser som nämns i leden a–d i första stycket via ett eller flera andra företag ska också anses vara ett enda företag.

3. I denna förordning avses med produktsektor en sektor som anges i artikel 1.2 a–w i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 ( 2 ).

4. I denna förordning avses med sektoriell övre gräns ett högsta ackumulerat stödbelopp för stödåtgärder som gynnar enbart en produktsektor, vilket motsvarar 50 % av det högsta belopp för stöd av mindre betydelse som beviljas per medlemsstat och som anges i bilaga II.

1. Stödåtgärder ska anses inte uppfylla samtliga kriterier i artikel 107.1 i fördraget och ska därför inte omfattas av anmälningsskyldigheten enligt artikel 108.3 i fördraget, om de uppfyller villkoren i denna förordning.

2. Det totala stödet av mindre betydelse per medlemsstat till ett enda företag får inte överstiga 20 000 euro under en period av tre beskattningsår.

3. Det ackumulerade stöd av mindre betydelse som per medlemsstat beviljas företag verksamma inom primärproduktion av jordbruksprodukter under en period på tre beskattningsår får inte överstiga den nationella övre gräns som fastställs i bilaga I.

3a. Genom undantag från punkterna 2 och 3 får en medlemsstat besluta att det totala stöd av mindre betydelse som beviljas ett enskilt företag inte får överstiga 25 000 EUR under en period på tre beskattningsår och att det totala ackumulerade stöd av mindre betydelse som beviljas under tre beskattningsår inte får överstiga den nationella övre gräns som fastställs i bilaga II, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:

4. Stöd av mindre betydelse ska anses ha beviljats vid den tidpunkt då den lagliga rätten till stödet överfördes till företaget enligt tillämplig nationell lagstiftning oavsett dagen för utbetalning av stödet till företaget.

5. De tak för stöd av mindre betydelse och de nationella och sektoriella övre gränser som föreskrivs i punkterna 2, 3 och 3a ska gälla oberoende av stödets form och det mål som eftersträvas och oavsett om det stöd som medlemsstaten beviljar helt eller delvis finansieras med medel som härrör från unionen. Perioden på tre beskattningsår ska fastställas på grundval av de beskattningsår som används av företaget i den berörda medlemsstaten.

6. I samband med de tak för stöd av mindre betydelse och de nationella och sektoriella övre gränser som föreskrivs i punkterna 2, 3 och 3a ska stödet uttryckas i form av ett kontantbidrag. Alla siffror som används ska avse bruttobelopp, dvs. belopp före eventuellt avdrag för skatt eller annan avgift. Om stöd beviljas i annan form än bidrag ska stödbeloppet vara lika med stödets bruttobidragsekvivalent.

Stöd som betalas ut i flera delbetalningar ska diskonteras till sitt värde vid den tidpunkt då det beviljas. Den ränta som ska användas för beräkningar av diskonterat värde ska vara den diskonteringsränta som gällde vid den tidpunkt då stödet beviljades.

7. Om de tak för stöd av mindre betydelse och de nationella och sektoriella övre gränser som avses i punkterna 2, 3 och 3a skulle överskridas genom att nytt stöd av mindre betydelse beviljas, får inget av detta nya stöd omfattas av denna förordning.

8. Vid företagskoncentrationer och företagsförvärv ska allt stöd av mindre betydelse som tidigare beviljats någotdera av de berörda företagen beaktas för att fastställa om eventuellt nytt stöd av mindre betydelse till det nya eller förvärvande företaget överskrider de relevanta taken för stöd av mindre betydelse eller den relevanta nationella eller sektoriella övre gränsen. Stöd av mindre betydelse som lagligen beviljats före koncentrationen eller förvärvet ska fortsatt anses vara lagliga.

9. Om ett företag delas upp i två eller flera separata företag ska stöd av mindre betydelse som beviljats före uppdelningen tilldelas det företag som gynnats av det, vilket i princip är det företag som tar över de verksamheter för vilka stödet av mindre betydelse har använts. Om en sådan tilldelning inte är möjlig ska stödet av mindre betydelse fördelas proportionellt på grundval av det bokförda värdet av de nya företagens egna kapital den dag uppdelningen reellt ägde rum.

1. Denna förordning ska endast tillämpas på stöd för vilket det är möjligt att i förväg beräkna den exakta bruttobidragsekvivalenten utan att göra någon riskbedömning (genomsynligt stöd).

2. Stöd som ingår i bidrag och räntesubventioner ska anses vara genomsynligt stöd av mindre betydelse.

3. Stöd i form av lån ska betraktas som genomsynligt stöd av mindre betydelse om

4. Stöd i form av kapitaltillskott får endast anses vara genomsynligt stöd av mindre betydelse om det sammanlagda offentliga kapitaltillskottet inte överskrider det relevanta taket för stöd av mindre betydelse.

5. Stöd som ingår i riskfinansieringsåtgärder som tar formen av investeringar i aktier eller därmed likställt kapital får endast betraktas som genomsynligt stöd av mindre betydelse om det kapital som ges till ett enda företag inte överskrider det relevanta taket för stöd av mindre betydelse.

6. Stöd i form av garantier ska behandlas som genomsynligt stöd av mindre betydelse om

b) när det gäller åtgärder som omfattas av artikel 3.2, garantin inte överstiger 80 % av det underliggande lånet och det garanterade beloppet uppgår till 150 000 euro och garantin har en löptid på fem år, eller det garanterade beloppet uppgår till 75 000 euro och garantin har en löptid på tio år eller, när det gäller åtgärder som omfattas av artikel 3.3a, garantin inte överstiger 80 % av det underliggande lånet och det garanterade beloppet uppgår till 187 500 euro och garantin har en löptid på fem år, eller det garanterade beloppet uppgår till 93 750 euro och garantin har en löptid på tio år; om det garanterade beloppet är mindre än dessa belopp och/eller garantin har en kortare löptid än fem respektive tio år, ska bruttobidragsekvivalenten för garantin beräknas som en motsvarande andel av de tak för stöd av mindre betydelse som föreskrivs i artikel 3.2 eller 3.3a, eller

7. Stöd som ingår i andra instrument ska betraktas som genomsynligt stöd av mindre betydelse om instrumentet föreskriver ett tak som garanterar att det relevanta taket inte överskrids.

1. Om ett företag som är verksamt inom primärproduktion av jordbruksprodukter och även är verksamt inom en eller flera sektorer eller har annan verksamhet som regleras av förordning (EU) nr 1407/2013, får stöd av mindre betydelse som beviljas för verksamhet inom sektorn för jordbruksproduktion i enlighet med denna förordning kumuleras med stöd av mindre betydelse som avser sistnämnda sektorer eller verksamheter upp till det relevanta tak som fastställs i artikel 3.2 i förordning (EU) nr 1407/2013, under förutsättning att berörd medlemsstat på lämpligt sätt, till exempel genom åtskillnad mellan verksamheterna eller uppdelning av kostnaderna, ser till att primärproduktionen av jordbruksprodukter inte omfattas av stöd mindre betydelse i enlighet med förordning (EU) nr 1407/2013.

2. När ett företag är verksamt inom primärproduktion av jordbruksprodukter och inom sektorn för fiskeri och vattenbruk, får stöd av mindre betydelse som beviljats för verksamheter inom jordbrukssektorn i enlighet med denna förordning kumuleras med stöd av mindre betydelse för verksamheter inom den sistnämnda sektorn i enlighet med förordning (EG) nr 875/2007 upp till det tak som fastställs i den förordningen, under förutsättning att berörd medlemsstat på lämpligt sätt, till exempel genom åtskillnad mellan verksamheterna eller uppdelning av kostnaderna, ser till att primärproduktionen av jordbruksprodukter inte omfattas av stöd av mindre betydelse som beviljats i enlighet med förordning (EG) nr 875/2007.

3. Stöd av mindre betydelse får inte kumuleras med statligt stöd som avser samma stödberättigande kostnader eller med statligt stöd för samma riskfinansieringsåtgärd, om sådan kumulering överstiger den högsta relevanta stödnivå eller det högsta tillåtna stödbelopp som gäller i varje enskilt fall på grundval av en gruppundantagsförordning eller ett beslut som antagits av kommissionen. Stöd av mindre betydelse som inte beviljas för eller kan tillskrivas specifika stödberättigande kostnader får kumuleras med annat statligt stöd som beviljats med stöd av en gruppundantagsförordning eller ett beslut som antagits av kommissionen.

1. Om en medlemsstat har för avsikt att bevilja ett företag stöd av mindre betydelse i enlighet med denna förordning, ska medlemsstaten skriftligen underrätta företaget om det planerade stödbeloppet (uttryckt som bruttobidragsekvivalent) och om stödets karaktär av stöd av mindre betydelse genom att uttryckligen hänvisa till denna förordning med angivande av förordningens titel och en hänvisning till offentliggörandet av den i Europeiska unionens officiella tidning. Om stöd av mindre betydelse beviljas i enlighet med denna förordning till olika företag på grundval av en viss stödordning och företagen därvid beviljas olika stödbelopp, kan den berörda medlemsstaten välja att uppfylla denna skyldighet genom att informera företagen om ett fast belopp som motsvarar det högsta stödbelopp som kan beviljas enligt stödordningen. I sådana fall ska det fasta beloppet användas för att fastställa om taket i artikel 3.2 har nåtts och den nationella övre gränsen i artikel 3.3 inte har överskridits. Innan medlemsstaten beviljar stödet ska den från det berörda företaget få en skriftlig redogörelse eller en redogörelse i elektronisk form för allt annat stöd av mindre betydelse enligt denna förordning eller andra förordningar om stöd av mindre betydelse som mottagits under de två föregående beskattningsåren och det innevarande beskattningsåret.

2. Om en medlemsstat har upprättat ett centralt register över stöd av mindre betydelse som innehåller fullständiga uppgifter om samtliga stöd av mindre betydelse som beviljats av myndigheter i medlemsstaten, ska punkt 1 inte längre gälla från den tidpunkt då registret omfattar en treårsperiod.

Medlemsstater som beviljar stöd i enlighet med artikel 3.3a ska ha ett centralt register över stöd av mindre betydelse, som innehåller fullständiga uppgifter om samtligt stöd av mindre betydelse som beviljats av myndigheter i medlemsstaten. Punkt 1 ska upphöra att gälla från den tidpunkt då registret omfattar en period av tre beskattningsår.

3. En medlemsstat får endast bevilja nytt stöd av mindre betydelse i enlighet med denna förordning efter att ha kontrollerat att detta inte medför att det totala belopp av stöd av mindre betydelse som beviljas det berörda företaget når upp till en nivå som överskrider de relevanta tak och nationella övre gränser och den sektoriella övre gräns som föreskrivs i artikel 3.2, 3.3 och 3.3a och att samtliga villkor i denna förordning är uppfyllda.

4. Medlemsstaterna ska registrera och sammanställa alla uppgifter som rör tillämpningen av denna förordning. Registren ska innehålla alla uppgifter som krävs för att det ska vara möjligt att fastställa att villkoren i denna förordning har iakttagits. Uppgifter om individuellt stöd av mindre betydelse ska bevaras under tio beskattningsår från den dag då stödet beviljades. Uppgifter om en stödordning för stöd av mindre betydelse ska bevaras i tio beskattningsår från den dag då det sista individuella stödet beviljades enligt stödordningen.

5. Den berörda medlemsstaten ska på skriftlig begäran från kommissionen inom tjugo arbetsdagar, eller inom den längre tidsfrist som anges i begäran, förse kommissionen med alla upplysningar den anser sig behöva för att bedöma om villkoren i denna förordning har följts, särskilt i fråga om det totala beloppet av stöd av mindre betydelse i den mening som avses i denna förordning och enligt andra förordningar om stöd av mindre betydelse som ett företag har mottagit.

1. Denna förordning ska tillämpas på stöd som beviljats före dess ikraftträdande om stödet uppfyller alla villkor som föreskrivs i förordningen. Stöd som inte uppfyller dessa villkor kommer att bedömas av kommissionen i enlighet med relevanta ramar, riktlinjer, meddelanden och tillkännagivanden.

2. Individuellt stöd av mindre betydelse som beviljats mellan den 1 januari 2005 och den 30 juni 2008 och som uppfyller villkoren i förordning (EG) nr 1860/2004 ska inte anses uppfylla samtliga kriterier i artikel 107.1 i fördraget och ska därför undantas från anmälningsskyldigheten enligt artikel 108.3 i fördraget.

3. Individuellt stöd av mindre betydelse beviljat mellan den 1 januari 2008 och den 30 juni 2014 och som uppfyller villkoren i förordning (EG) nr 1535/2007 ska inte anses uppfylla samtliga kriterier i artikel 107.1 i fördraget och ska därför undantas från anmälningsskyldigheten enligt artikel 108.3 i fördraget.

4. När denna förordning upphör att gälla ska allt stöd av mindre betydelse som uppfyller villkoren i den fortsatt omfattas av den i ytterligare sex månader.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Högsta ackumulerade belopp för stöd av mindre betydelse som beviljas företag verksamma inom primärproduktion av jordbruksprodukter per medlemsstat (artikel 3.3)

(euro)
Medlemsstat	Högsta belopp för stöd av mindre betydelse (1)
Belgien	106 269 708
Bulgarien	53 020 042
Tjeckien	61 865 750
Danmark	141 464 625
Tyskland	732 848 458
Estland	11 375 375
Irland	98 460 375
Grekland	134 272 042
Spanien	592 962 542
Frankrike	932 709 458
Kroatien	28 920 958
Italien	700 419 125
Cypern	8 934 792
Lettland	16 853 708
Litauen	34 649 958
Luxemburg	5 474 083
Ungern	99 582 208
Malta	1 603 917
Nederländerna	352 512 625
Österrike	89 745 208
Polen	295 932 125
Portugal	87 570 583
Rumänien	215 447 583
Slovenien	15 523 667
Slovakien	29 947 167
Finland	55 693 958
Sverige	79 184 750
Förenade kungariket	394 587 292
(1) De högsta beloppen beräknas på grundval av genomsnittet av de tre högsta värdena av årlig jordbruksproduktion i varje medlemsstat under perioden 2012–2017. Beräkningsmetoden säkerställer att alla medlemsstater behandlas lika och att inget av de nationella medelvärdena är mindre än de högsta belopp som tidigare fastställts för perioden 2014–2020.

Högsta ackumulerade belopp för stöd av mindre betydelse som beviljas företag verksamma inom primärproduktion av jordbruksprodukter per medlemsstat (artikel 3.3a)

(euro)
Medlemsstat	Högsta belopp för stöd av mindre betydelse (1)
Belgien	127 523 650
Bulgarien	63 624 050
Tjeckien	74 238 900
Danmark	169 757 550
Tyskland	879 418 150
Estland	13 650 450
Irland	118 152 450
Grekland	161 126 450
Spanien	711 555 050
Frankrike	1 119 251 350
Kroatien	34 705 150
Italien	840 502 950
Cypern	10 721 750
Lettland	20 224 450
Litauen	41 579 950
Luxemburg	6 568 900
Ungern	119 498 650
Malta	1 924 700
Nederländerna	423 015 150
Österrike	2,33 % 107 694 250
Polen	355 118 550
Portugal	105 084 700
Rumänien	258 537 100
Slovenien	18 628 400
Slovakien	35 936 600
Finland	66 832 750
Sverige	95 021 700
Förenade kungariket	473 504 750
(1) De högsta beloppen beräknas på grundval av genomsnittet av de tre högsta värdena av årlig jordbruksproduktion i varje medlemsstat under perioden 2012–2017. Beräkningsmetoden säkerställer att alla medlemsstater behandlas lika och att inget av de nationella medelvärdena är mindre än de högsta belopp som tidigare fastställts för perioden 2014–2020.

( 1 ) Rådets förordning (EG) nr 104/2000 av den 17 december 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för fiskeri- och vattenbruksprodukter (EGT L 17, 21.1.2000, s. 22).

( 2 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 671).

		Officiella tidningen
		nr	sida	datum
►M1	KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2019/316 av den 21 februari 2019	L 51I	1	22.2.2019