Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet

om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006

I denna förordning fastställs de gemensamma reglerna för Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden (ESF), Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), som verkar inom en gemensam ram (nedan kallade de europeiska struktur- och investeringsfonderna). Den fastställer även bestämmelser som är nödvändiga för att säkerställa att de europeiska struktur- och investeringsfonderna fungerar effektivt och att fonderna samordnas med varandra och med andra unionsinstrument. De gemensamma regler som är tillämpliga på de europeiska struktur- och investeringsfonderna anges i del två.

I del tre fastställs de allmänna reglerna för Eruf och ESF (nedan kallade strukturfonderna) samt Sammanhållningsfonden vad gäller uppgifter, prioriterade mål och organisation för strukturfonderna och Sammanhållningsfonden (nedan kallade fonderna), kriterier för när medlemsstaterna och regionerna är berättigade till stöd från de europeiska struktur- och investeringsfonderna, tillgängliga ekonomiska medel samt kriterier för tilldelning av dessa.

I del fyra fastställs allmänna regler för fonderna och EHFF om förvaltning och kontroll, ekonomisk förvaltning, räkenskaper samt finansiella korrigeringar.

Bestämmelserna i denna förordning ska tillämpas om inget annat följer av bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 ( 1 ) eller de särskilda bestämmelserna i följande förordningar (nedan kallade de fondspecifika förordningarna) i enlighet med femte stycket i denna artikel:

Del två i den här förordningen ska tillämpas på samtliga europeiska struktur- och investeringsfonder förutom när den uttryckligen medger undantag. Del tre och fyra i den här förordningen ska fastställa kompletterande bestämmelser till del två som ska tillämpas både på fonderna och på fonderna och EHFF och som uttryckligen kan fastställa undantag i de berörda fondspecifika förordningarna. De fondspecifika förordningarna kan fastställa kompletterande bestämmelser till del två i den här förordningen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna, till del tre i den här förordningen för fonderna och till del fyra i den här förordningen för fonderna och för EHFF. De kompletterande bestämmelserna i de fondspecifika förordningarna får inte strida mot del två, tre eller fyra i den här förordningen. Vid tvekan om vilka bestämmelser som ska tillämpas ska del två i den här förordningen ha företräde framför de fondspecifika bestämmelserna, och del två, tre och fyra i den här förordningen ska ha företräde framför de fondspecifika förordningarna.

►C1 I de fall där det i enlighet med artiklarna 16.2, 16.4, 29.4, 30.2, 30.3, ◄ 102.2, 107.2 och 108.3 har fastställts en tidsfrist för kommissionens antagande eller ändrande av ett beslut genom en genomförandeakt, ska tidsfristen inte innefatta den tidsperiod som inleds dagen efter den dag då kommissionen skickar sina synpunkter till medlemsstaten och som löper ut när medlemsstaten svarar på synpunkterna.

PRINCIPER FÖR UNIONENS STÖD TILL DE EUROPEISKA STRUKTUR- OCH INVESTERINGSFONDERNA

Bestämmelserna i uppförandekoden får under inga omständigheter strida mot de relevanta bestämmelserna i denna förordning och de fondspecifika bestämmelserna.

Insatser som stöds av de europeiska struktur- och investeringsfonderna ska vara förenliga med tillämplig unionsrätt och med nationell rätt om tillämpningen av denna (nedan kallad tillämplig rätt).

Medlemsstaterna och kommissionen ska se till att jämställdhet och integration av jämställdhetsperspektivet genomgående beaktas och främjas vid förberedelse och genomförande av program, inbegripet vad gäller övervakning, rapportering och utvärdering.

Medlemsstaterna och kommissionen ska vidta lämpliga åtgärder för att förhindra varje form av diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning i samband med förberedelser inför och genomförandet av programmen. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ska särskilt beaktas under förberedelserna inför och genomförandet av programmen.

Målen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna ska eftersträvas i linje med principen om hållbar utveckling och med unionens mål att bevara, skydda och förbättra miljöns kvalitet enligt artiklarna 11 och 191.1 i EUF-fördraget, med hänsyn till principen att förorenaren betalar.

Medlemsstaterna och kommissionen ska se till att miljöskyddskrav, resurseffektivitet, begränsning av och anpassning till klimatförändringar, biologisk mångfald, motståndskraft mot katastrofer samt riskförebyggande och riskhantering främjas i samband med förberedelser och genomförande av partnerskapsöverenskommelser och program. ►C1 Medlemsstaterna ska tillhandahålla information om stödet till klimatförändringsmålen med hjälp av en metod, grundad på insatskategorierna, fokusområden eller åtgärder som är lämpliga för varje enskild europeisk struktur- och investeringsfond. ◄ Den metoden ska bestå av att särskild viktning tilldelas stöd inom de europeiska struktur- och investeringsfonderna till en nivå som återspeglar den omfattning i vilken stödet bidrar till målen för begränsning av och anpassning till klimatförändringar. Den särskilda viktning som tilldelats ska differentieras med utgångspunkt i huruvida stödet bidrar väsentligt eller måttligt till klimatförändringsmålen. Om stödet inte bidrar till dessa mål eller om bidraget är obetydligt ska viktningen vara noll. När det gäller Eruf, ESF och Sammanhållningsfonden ska viktningarna knytas till insatskategorierna i den nomenklatur som kommissionen antagit. När det gäller Ejflu ska viktningarna knytas till de fokusområden som fastställts i Ejflu-förordningen, och när det gäller EHFF, de åtgärder som fastställts i EHFF-förordningen.

Kommissionen ska fastställa enhetliga villkor för varje europeisk struktur- och investeringsfond avseende tillämpningen av den metod som avses i andra stycket genom en genomförandeakt. Genomförandeakten ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 150.3.

Tematiska mål för de europeiska struktur- och investeringsfonderna och en gemensam strategisk ram

För att bidra till unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla och till de fondspecifika uppdragen enligt deras fördragsbaserade mål, däribland ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, ska varje europeisk struktur- och investeringsfond stödja följande tematiska mål:

Tematiska mål ska omsättas i prioriteringar som är specifika för varje europeisk struktur- och investeringsfond och fastställs i de fondspecifika bestämmelserna.

De prioriteringar som fastställts för var och en av de europeiska struktur- och investeringsfonderna i de fondspecifika bestämmelserna ska särskilt omfatta den lämpliga användningen av varje europeisk struktur- och investeringsfond på områdena migration och asyl. I detta sammanhang ska samordning med Asyl-, migrations- och integrationsfonden som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 516/2014 ( 13 ) säkerställas, där så är lämpligt.

Vid större ändringar i unionens sociala och ekonomiska situation eller om förändringar genomförs av unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla kan kommissionen lägga fram ett förslag om översyn av den gemensamma strategiska ramen, eller Europaparlamentet eller rådet får i enlighet med artiklarna 225 eller 241 i EUF-fördraget uppmana kommissionen att lägga fram ett sådant förslag.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 149 för att ersätta eller ändra avsnitt 4 och avsnitt 7 i bilaga I när det är nödvändigt för att ta hänsyn till sådana ändringar i unionens politik eller instrument som avses i avsnitt 4 eller ändringar i de samarbetsverksamheter som avses i avsnitt 7 eller till införandet av nya politiska åtgärder, instrument eller samarbetsverksamheter för unionen.

Kommissionen ska senast den 31 mars varje år anta ett beslut som bekräftar att ändringarna av partnerskapsöverenskommelsen återspeglar en eller flera programändringar som kommissionen godkänt under föregående kalenderår.

Det beslutet får omfatta ändringar av andra delar av partnerskapsöverenskommelsen i enlighet med ett förslag som avses i punkt 4, förutsatt att förslaget lämnats till kommissionen senast den 31 december föregående kalenderår.

Antagande av den reviderade partnerskapsöverenskommelsen om en fondspecifik förordnings ikraftträdande försenas

Medlemsstaterna ska, i enlighet med de fondspecifika bestämmelserna koncentrera sitt stöd till de insatser som tillför störst mervärde avseende unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla genom att beakta de viktigaste territoriella utmaningarna för olika typer av territorier i linje med den gemensamma strategiska ramen, de utmaningar som identifieras i nationella reformprogram, när det är lämpligt, och relevanta landsspecifika rekommendationer enligt artikel 121.2 i EUF-fördraget och de relevanta rådsrekommendationer som antagits enligt artikel 148.4 i EUF-fördraget. Reglerna om tematisk koncentration enligt de fondspecifika bestämmelserna är inte tillämpliga på tekniskt stöd.

Förhandsvillkor ska tillämpas endast i den mån som och förutsatt att de överensstämmer med definitionen i artikel 2.33 med avseende på de specifika mål som eftersträvas enligt programmets prioriteringar. Utan att det påverkar tillämpningen av definitionen i artikel 2.33 ska, vid bedömningen av relevans och när så är lämpligt, hänsyn tas till proportionalitetsprincipen i enlighet med artikel 4.5 med beaktande av den tilldelade stödnivån, när det är lämpligt. Bedömningen av hur villkoren uppfylls ska begränsas till de kriterier som anges i de fondspecifika bestämmelserna i del II i bilaga XI.

Vid kommissionens tillämplighetsbedömning ska hänsyn, i överensstämmelse med artikel 4.5, vid behov tas till proportionalitetsprincipen med beaktande av nivån på det stöd som har anslagits. Kommissionens bedömning av hur villkoren uppfylls ska begränsas till de kriterier som anges i de fondspecifika bestämmelserna och i del II i bilaga XI och ska respektera nationella och regionala behörigheter att besluta om specifika och lämpliga politiska åtgärder, däribland innehållet i strategier.

6 % av de medel som anslagits till Eruf, ESF och Sammanhållningsfonden inom ramen för målet Investering för tillväxt och sysselsättning som avses i artikel 89.2 a i den här förordningen samt till Ejflu och till åtgärder som finansieras under delad förvaltning i enlighet med EHFF-förordningen, ska utgöra en resultatreserv, som ska fastställas i partnerskapsöverenskommelsen och programmen och anslås till särskilda prioriteringar i enlighet med artikel 22 i den här förordningen.

Kommissionen ska godkänna ändringar av de berörda programmen i enlighet med artikel 30.3 och 30.4. Om en medlemsstat inte lämnar in uppgifter i enlighet med artikel 50.5 och 50.6 ska resultatreserven för de berörda programmen eller prioriteringarna inte anslås till de berörda programmen eller prioriteringarna.

Kommissionen ska utan dröjsmål häva innehållandet av de mellanliggande betalningarna när medlemsstaten har vidtagit de nödvändiga korrigerande åtgärderna. Om de korrigerande åtgärderna gäller överföring av anslag till andra program eller prioriteringar för vilka delmålen har uppnåtts ska kommissionen genom en genomförandeakt godkänna de nödvändiga ändringarna för de berörda programmen i enlighet med artikel 30.2. Genom undantag från artikel 30.2 ska kommissionen i sådana fall besluta om ändringen senast två månader efter det att en medlemsstat har lämnat in en begäran om ändring.

När kommissionen tillämpar finansiella korrigeringar ska den, med vederbörlig hänsyn till proportionalitetsprincipen, ta hänsyn till absorptionsnivån och de externa faktorer som bidragit till misslyckandet.

Finansiella korrigeringar ska inte tillämpas om misslyckandet med att nå målen beror på socioekonomiska eller miljömässiga faktorer, väsentliga ändringar av de ekonomiska eller miljömässiga förhållandena i medlemsstaten i fråga eller på grund av force majeure som allvarligt påverkar genomförandet av de berörda prioriteringarna.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 149 för att fastställa närmare bestämmelser om kriterier för att avgöra hur omfattande finansiella korrigeringar som ska göras.

Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa närmare bestämmelser för att säkerställa en enhetlig metod för att fastställa delmål och mål i resultatramen för varje prioritering och för bedömning av huruvida dessa delmål och mål uppnåtts. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 150.3.

Åtgärder som sammanlänkar effektiva europeiska struktur- och investeringsfonder med sund ekonomisk styrning

►C1 Vid tillämpningen av andra stycket led c ska samtliga villkor anses vara uppfyllda om ◄ bistånd gjorts tillgängligt till medlemsstaten före eller efter den21 december 2013 och även i fortsättningen förblir tillgängligt för medlemsstaten.

Rådet ska genom genomförandeakter besluta om detta förslag. Den genomförandeakten ska endast tillämpas med avseende på betalningsansökningar som lagts fram efter den dag då den genomförandeakten antogs.

Innehållandet av utbetalningarna får inte överstiga 50 % av utbetalningarna för vart och ett av de berörda programmen. Beslutet kan föreskriva att nivån på de inställda betalningarna stiger till 100 % om medlemsstaten underlåter att vidta effektiva åtgärder som svar på en begäran som gjorts i enlighet med punkt 1, inom tre månader från beslutet att innehålla de betalningar som avses i punkt 6.

Då kommissionen lägger fram sitt förslag ska den ta hänsyn till bestämmelserna i punkt 11 och beakta all relevant information i detta avseende, och den ska ta vederbörlig hänsyn till alla element som ingår i och åsikter som uttryckts under den strukturerade dialog som avses i punkt 15.

Innehållande av åtaganden bör prioriteras: betalningar ska endast hållas inne när omedelbara åtgärder begärs och vid betydande överträdelser. Innehållandet av betalningar ska tillämpas på betalningsansökningar som lagts fram för det berörda programmet efter det datum då beslutet om innehållande fattades.

Rådet ska genom en genomförandeakt anta ett beslut om ett förslag från kommissionen som avses i punkt 9 i samband med innehållandet av betalningar.

Detaljerade bestämmelser för att fastställa innehållandes omfattning och nivå fastställs i bilaga III.

Då innehållandet hävs ska kommissionen ombudgetera de inställda åtagandena i enlighet med artikel 8 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013.

Ett beslut om att häva innehållandet av betalningar ska tas av rådet på förslag av kommissionen om de tillämpliga villkoren i första stycket leden a, b och c uppfyllts.

Europaparlamentet kan inbjuda kommissionen till en strukturerad dialog om tillämpningen av denna artikel, med beaktande i synnerhet av överföringen av den information som avses i det första stycket.

Kommissionen ska överlämna förslaget om innehållande av åtaganden eller betalningar eller förslaget om att häva ett sådant innehållande till Europaparlamentet och rådet omedelbart efter det att det antagits. Europaparlamentet kan inbjuda kommissionen att redogöra för orsakerna till sitt förslag.

Om en medlemsstat uppfyller ett av följande villkor efter den 21 december 2013 ska den höjda medfinansieringsgraden, som inte får överstiga 100 %, tillämpas på den medlemsstatens betalningsansökningar för perioden till och med den 30 juni 2016:

Om en medlemsstat uppfyller ett av villkoren i det andra stycket efter den 30 juni 2016 ska den höjda graden tillämpas på dess betalningsansökningar för perioden fram till den 30 juni det år som följer på det kalenderår då det ekonomiska stödet upphörde.

Om en medlemsstat den 1 januari 2014 uppfyller villkoren i artikel 24.1 får den lämna in ansökan för det året samtidigt som den lämnar in sin partnerskapsöverenskommelse, i vilket det belopp som ska överföras till tekniskt stöd på kommissionens initiativ ska fastställas.

Extraordinära åtgärder för användning av de europeiska struktur- och investeringsfonderna i samband med covid-19-utbrottet

Ansökningar om ändring av medfinansieringsgraden ska lämnas in i enlighet med det förfarande för ändring av program som fastställs i artikel 30 och ska åtföljas av ett eller flera reviderade program. Medfinansieringsgraden på 100 % ska endast tillämpas om den relevanta ändringen av det operativa programmet har godkänts av kommissionen innan den slutliga ansökan om mellanliggande betalning lämnas in i enlighet med artikel 135.2.

Innan den första betalningsansökningen lämnas in för det räkenskapsår som inleds den 1 juli 2021 ska medlemsstaterna rapportera den tabell som avses i artikel 96.2 d ii för att bekräfta den medfinansieringsgrad som gällde under det räkenskapsår som avslutas den 30 juni 2020 för de prioriteringar som berörs av den tillfälliga ökningen till 100 %.

Överföringar ska inte påverka medel som anslagits till sysselsättningsinitiativet för unga i enlighet med artikel 92.5 eller till stöd till dem som har det sämst ställt inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning i enlighet med artikel 92.7.

Medel som överförs mellan Eruf, ESF och Sammanhållningsfonden enligt denna punkt ska genomföras i enlighet med reglerna för den fond till vilken medlen överförs.

Genom undantag från artiklarna 26.1, 27.1, 30.1 och 30.2 ska från och med den 24 april 2020 inte längre kontrolleras att programmen och deras genomförande överensstämmer med partnerskapsöverenskommelsen.

Genom undantag från artikel 125.3 b får sådana insatser väljas ut för stöd från Eruf eller ESF innan det ändrade programmet godkänns.

Genom undantag från förordning (EU) nr 1305/2013 får sådant stöd också tillhandahållas av Ejflu inom ramen för de åtgärder som avses i förordning (EU) nr 1305/2013 och som är relevanta för genomförandet av finansieringsinstrumenten. Sådana stödberättigande utgifter får inte överstiga 200 000 EUR.

Alla program ska innehålla arrangemang för hur de europeiska struktur- och investeringsfonderna kan genomföras på ett effektivt och samordnat sätt, samt åtgärder för att minska stödmottagarnas administrativa börda.

För varje europeisk struktur- och investeringsfond ska man i de fondspecifika bestämmelserna fastställa gemensamma indikatorer och man kan också fastställa bestämmelser om programspecifika indikatorer.

Särskilda bestämmelser om innehållet i programmen för gemensamma instrument för obegränsade garantier och värdepapperisering för kapitallättnad som genomförs av EIB

Med avvikelse från det krav som avses i första stycket får program inom målet Europeiskt territoriellt samarbete godkännas av kommissionen före antagandet av beslutet om godkännande av partnerskapsöverenskommelsen, och de särskilda operativa programmen för sysselsättningsinitiativet för unga som avses i artikel 18 andra stycket led a iii a i ESF-förordningen och de program som avses i artikel 39.4 första stycket led b i denna förordning får godkännas av kommissionen innan partnerskapsöverenskommelsen läggs fram.

Om en ändring av ett program påverkar uppgifterna i partnerskapsöverenskommelsen ska förfarandet i artikel 16.4a gälla.

Sådana överföringar ska inte påverka föregående år. De ska anses vara av mindre betydelse och ska inte kräva något beslut av kommissionen om ändring av programmet. De måste dock uppfylla alla lagstadgade krav och godkännas av övervakningskommittén i förväg. Medlemsstaten ska anmäla de reviderade finansiella tabellerna till kommissionen.

Medlemsstaterna ska definiera den roll som den lokala aktionsgruppen respektive de myndigheter som är ansvariga för genomförandet av de relevanta programmen ska spela vid den lokalt leda utvecklingsstrategins genomförande.

Om lokala aktionsgrupper utför uppgifter som inte omfattas av första stycket a–g som faller inom ansvarsområdet för den förvaltande eller den attesterande myndigheten eller för det utbetalande organet, ska de lokala aktionsgrupperna utses till förmedlande organ i enlighet med de fondspecifika bestämmelserna.

Stöd från de europeiska struktur- och investeringsfonderna till lokalt ledd utveckling

Åtgärder som genomförs inom ramen för en integrerad territoriell investering kan kompletteras av finansiellt stöd från Ejflu eller EHFF.

I fall där en integrerad territoriell investering kompletteras av finansiellt stöd från Ejflu eller EHFF ska det preliminära finansiella anslaget och de omfattade åtgärderna anges i det eller de relevanta programmen i enlighet med de fondspecifika bestämmelserna.

Finansieringsinstrumenten ska genomföras för att stödja investeringar som förväntas vara finansiellt hållbara och som inte ger upphov till tillräcklig finansiering från marknadskällor. Vid tillämpningen av denna avdelning ska de förvaltande myndigheterna, de organ som genomför fondandelsfonder och de organ som genomför finansieringsinstrument iaktta tillämplig rätt, särskilt i fråga om statligt stöd och offentlig upphandling.

Sammanfattning av resultaten och slutsatserna från förhandsbedömningar avseende finansieringsinstrument ska offentliggöras inom tre månader från det att de slutförts.

Förhandsbedömningen ska lämnas in till övervakningskommittén i informationssyfte i enlighet med de fondspecifika bestämmelserna.

Finansieringsinstrument får också om nödvändigt tillhandahålla stöd i form av rörelsekapital till små och medelstora företag som en tillfällig åtgärd för att verkningsfullt motverka en folkhälsokris.

Bidrag till de finansieringsinstrument som avses i första stycket ska omfattas av denna förordning om inte undantag uttryckligen medges.

Andra stycket påverkar inte bestämmelserna om inrättande och funktion av finansieringsinstrument enligt budgetförordningen, om inte de bestämmelserna strider mot bestämmelserna i den här förordningen, då den här förordningen ska ha företräde.

Kommissionen ska anta genomförandeakter om standardvillkor som finansieringsinstrument som avses i första stycket led a ska uppfylla. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 150.3.

Vid genomförandet av finansieringsinstrumentet ska de organ som avses i första stycket a–d i denna punkt säkerställa att tillämplig rätt och de krav som fastställs i artikel 155.2 och 155.3 i budgetförordningen följs.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 149 för att fastställa ytterligare specifika bestämmelser om vilka funktioner, skyldigheter och ansvarsuppgifter som organ som genomför finansieringsinstrument ska ha, berörda urvalskriterier och produkter som kan levereras via finansieringsinstrument i enlighet med artikel 37. Kommissionen ska samtidigt delge Europaparlamentet och rådet de delegerade akterna senast den 22 april 2014.

Bidrag från Eruf och Ejflu till gemensamma finansieringsinstrument för obegränsade garantier och värdepapperisering till förmån för SMF som genomförs av EIB

Det ekonomiska bidrag som avses i leden a och b i första stycket i denna punkt ska gå till lägre prioriterade trancher och/eller mellanliggande trancher i de portföljer som nämns i dessa punkter, förutsatt att de berörda finansiella intermediärerna står för en tillräcklig stor del av risken i portföljerna, men de ska minst uppfylla kraven på bibehållande av riskexponering i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU ( 23 ) och förordning (EU) nr 575/2013 för att säkerställa en adekvat anpassning av räntor. Vid värdepapperisering första stycket led b i denna punkt måste den finansiella intermediären anskaffa ny lånefinansiering till stödberättigade SMF i enlighet med artikel 37.4 i den här förordningen.

Medlemsstater som ämnar delta i dessa finansieringsinstrument ska bidra med ett belopp som motsvarar lånefinansieringsbehoven för SMF i en viss medlemsstat och den uppskattade efterfrågan på sådan lånefinansiering för SMF, med beaktande av den förhandsbedömning som avses i punkt 4 första stycket led a, och som under inga omständigheter får överstiga 7 % av Erufs och Ejflu:s anslag till medlemsstaten. Det totala Eruf- och Ejflu-bidraget till alla deltagande medlemsstater ska omfattas av ett globalt tak på 8 500 000 000 EUR (i 2011 års priser).

Om kommissionen i samråd med EIB anser att det totala minimibidraget till instrumentet, bestående av samtliga bidrag från alla deltagande medlemsstater, inte är tillräckligt, med vederbörlig hänsyn tagen till den minsta kritiska massan i den förhandsbedömning som avses i punkt 4 första stycket led a, ska genomförandet av det finansieringsinstrumentet avbrytas och bidragen returneras till medlemsstaterna.

Om medlemsstaten och EIB inte kan enas om villkoren i det finansieringsavtal som avses i punkt 4 första stycket led c i denna artikel ska medlemsstaten inge en ansökan om ändring av det program som avses i punkt 4 första stycket led b och omfördela bidraget till andra program eller prioriteringar i enlighet med kraven för tematisk koncentration.

Om de villkor för att avbryta medlemsstatens bidrag till instrumentet i finansieringsavtalet mellan den berörda medlemsstaten och EIB som avses i punkt 4 c har kunnat uppfyllas ska medlemsstaten inge en ansökan om ändring av det program som avses i punkt 4 b och omfördela det återstående bidraget till andra program eller prioriteringar i enlighet med kraven för tematisk koncentration.

Om en medlemsstats deltagande avbryts ska den medlemsstaten inge en ansökan om ändring av programmet. Om budgetåtaganden som inte använts återkrävs ska åtagandena göras tillgängliga igen för den berörda medlemsstaten, för att omfördelas för andra program och prioriteringar i enlighet med kraven för tematisk koncentration.

Kommissionen ska för att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna artikel anta en genomförandeakt för att fastställa en modell för det finansieringsavtal som avses i första stycket led c. Genomförandeakten ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 150.3.

Om den finansiella intermediären inte uppnår de minimihävstångseffekter som fastställts i det finansieringsavtal som avses i punkt 4 första stycket led c måste den enligt avtal betala böter till den deltagande medlemsstaten, i enlighet med villkoren i finansieringsavtalet.

Varken de garantier som beviljats eller de värdepapperiseringstransaktioner som gjorts ska påverkas om den finansiella intermediären inte nått den minsta hävstångseffekt som fastställts i finansieringsavtalet.

De europeiska struktur- och investeringsfondernas bidrag till finansieringsinstrument som kombinerar sådana bidrag med EIB:s finansiella produkter inom ramen för Europeiska fonden för strategiska investeringar

Det organ till vilket genomförandeuppgifter delegerats enligt första stycket b i denna punkt ska antingen öppna ett förvaltningskonto i eget namn och för den förvaltande myndighetens räkning eller inrätta en separat ekonomisk enhet inom institutet för programbidraget. Om det rör sig om en separat ekonomisk enhet ska programresurser som investeras i finansieringsinstrumentet bokföras separat från övriga tillgängliga resurser inom institutet. Tillgångarna på förvaltningskonton och sådana separata ekonomiska enheter ska förvaltas enligt principen om sund ekonomisk förvaltning samt enligt lämpliga försiktighetsprinciper och ska ha en tillräcklig likviditet.

Vid tillämpningen av denna artikel får ett finansieringsinstrument också ta formen av eller vara en del av en investeringsplattform i enlighet med artikel 2.4 i förordning (EU) 2015/1017, förutsatt att investeringsplattformen tar formen av ett företag för särskilt ändamål eller ett så kallat managed account.

De utsedda myndigheterna ska dock genomföra kontroller i enlighet med artikel 125.5 i den här förordningen och kontroller i enlighet med artikel 59.1 i förordning (EU) nr 1306/2013 hos andra organ som genomför finansieringsinstrument inom deras respektive medlemsstats jurisdiktion.

EIB och andra internationella finansinstitut där en medlemsstat är aktieägare ska med varje betalningsansökan lämna en kontrollrapport till de utsedda myndigheterna. De ska också till kommissionen och de utsedda myndigheterna lämna en årlig revisionsrapport som utarbetats av deras externa revisorer. Dessa rapporteringsskyldigheter påverkar inte tillämpningen av de rapporteringsskyldigheter, bland annat om finansieringsinstrumentens resultat, som avses i artikel 46.1 och 46.2 i denna förordning.

Kommissionen ges befogenhet att anta en genomförandeakt vad gäller modellerna för de kontrollrapporter och årliga revisionsrapporter som avses i tredje stycket i denna punkt.

Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 105.2.

De organ som ansvarar för revisionen av program ska genomföra revisioner av insatser samt av förvaltnings- och kontrollsystem hos andra organ som genomför finansieringsinstrumenten i sina respektive medlemsstater och hos slutmottagare under förutsättning att villkoren i punkt 3 är uppfyllda.

Kommissionen får genomföra revisioner hos de organ som avses i punkt 1, om den finner att det är nödvändigt för att erhålla rimlig säkerhet med tanke på de identifierade riskerna.

Om den oriktighet som ger upphov till inställandet av bidraget upptäcks hos det organ som genomför fondandelsfonden, eller hos det organ som genomför finansieringsinstrumentet i det fall att finansieringsinstrumentet genomförs genom en struktur utan fondandelsfond, får det inställda bidraget inte återanvändas inom samma insats.

Om en finansiell korrigering görs för en systembetingad oriktighet får det inställda bidraget inte återanvändas för insatser som påverkas av den systembetingade oriktigheten.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 149 om specifika bestämmelser för inrättande av ett system för kapitalisering av årliga delbetalningar för räntesubventioner och subventioner av garantiavgifter som avses i punkt c i första stycket.

Eventuella belopp som betalats till spärrkonto och som inte används för investeringar i slutmottagare under den period som avses i första stycket ska användas i enlighet med artikel 45.

Förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter får omfatta arrangemangsavgifter. När arrangemangsavgifter eller någon del av dessa belastar slutmottagarna ska de inte deklareras som stödberättigande utgifter.

Förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter, inbegripet kostnaderna för förberedande arbete i samband med finansieringsinstrumenten före undertecknandet av det relevanta finansieringsavtalet, ska vara stödberättigande från och med datumet för undertecknande av det relevanta finansieringsavtalet.

Räntor och andra vinster som genereras av de europeiska struktur- och investeringsfondernas stöd till finansieringsinstrumenten

Återanvändning av medel som kan härledas från de europeiska struktur- och investeringsfondernas stöd fram till slutet av stödberättigandeperioden

Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att medel som återbetalats till finansieringsinstrumenten, inbegripet återbetalningar av kapital och vinster och andra inkomster som har genererats under minst åtta år efter utgången av stödberättigandeperioden, och som kan härledas från de europeiska struktur- och investeringsfondernas stöd till finansieringsinstrumenten i enlighet med artikel 37 återanvänds i överensstämmelse med programmets eller programmens syfte, ◄ antingen inom samma finansieringsinstrument eller, efter det att dessa resurser tagits ut från finansieringsinstrumentet, i andra finansieringsinstrument; under förutsättning att en bedömning av marknadsförhållandena i båda fallen visar att det finns ett fortsatt behov av sådana investeringar eller andra stödformer.

Informationen i första stycket leden h och j får endast inkluderas i bilagan till de årliga genomföranderapporter som lämnas in 2017 och 2019 samt i den slutliga genomföranderapporten. Rapporteringsskyldigheterna enligt första stycket leden a–j ska inte tillämpas på slutmottagarnivå.

En medlemsstat får inrätta en enda övervakningskommitté för mer än ett program som samfinansieras av de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

Sammansättningen av en övervakningskommitté för ett program inom målet Europeiskt territoriellt samarbete ska överenskommas mellan den medlemsstat som deltar i programmet och tredjeländer när de har godtagit inbjudan att delta i samarbetsprogrammet. Övervakningskommittén ska bestå av relevanta företrädare för dessa medlemsstater och tredjeländer. Övervakningskommittén får inbegripa företrädare för den europeiska gruppering för territoriellt samarbete som utför verksamheterna i programmet inom programområdet.

Kommissionen ska inom 15 arbetsdagar från mottagandet av den årliga genomföranderapporten informera medlemsstaten om rapporten inte är godtagbar, och om detta inte sker ska den anses godtagbar.

Kommissionens rapportering och diskussion om de europeiska struktur- och investeringsfonderna

De åtgärder som avses i första stycket får vidtas antingen direkt av kommissionen eller indirekt, av andra enheter eller personer än medlemsstater i enlighet med ►M6 artikel 154 i budgetförordningen ◄ .

Kommissionen ska avsätta minst 15 % av de medel som avses i denna artikel till att göra kommunikationen med allmänheten effektivare och stärka synergieffekterna mellan de kommunikationsverksamheter som sker på kommissionens initiativ, genom att öka kunskapen om resultat, särskilt med hjälp av effektivare datainsamling och dataspridning, utvärderingar och rapporter, och särskilt genom att belysa hur de europeiska struktur- och investeringsfonderna bidrar till att förbättra människors liv och genom att göra stödet från fonderna synligare samt genom att öka medvetenheten om stödets resultat och mervärde. Informations-, kommunikations- och synlighetsåtgärder avseende resultaten och mervärdet av stödet från de europeiska struktur- och investeringsfonderna, med särskilt fokus på insatser, ska i förekommande fall fortsätta efter programmens slut. Sådana åtgärder ska också bidra till spridningen av information om unionens politiska prioriteringar i den mån de berör de allmänna målen i denna förordning.

Beroende på syftet kan de åtgärder som avses i denna artikel finansieras antingen som driftsutgifter eller administrativa utgifter.

När inte alla investeringskostnader berättigar till medfinansiering ska nettoinkomsten fördelas proportionellt mellan de stödberättigande och de icke-stödberättigande delarna av investeringskostnaderna.

Kommissionen ska i motiverade fall ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 149 för att ändra bilaga V genom att justera de schablonsatser som fastställts i denna bilaga med hänsyn till historiska data och potentialen för kostnadstäckning och i förekommande fall principen förorenaren betalar.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 149 för att fastställa schablonsatser för sektorer eller undersektorer inom IKT-området, FoU och innovation samt energieffektivitet. Kommissionen ska delge Europaparlamentet och rådet dessa delegerade akter senast den 30 juni 2015.

Kommissionen ska dessutom ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 149 i vederbörligen motiverade fall avseende tillägg av ytterligare sektorer eller undersektorer, inklusive undersektorer för sektorer i bilaga V, inom de tematiska mål som anges i artikel 9 första stycket och där stöd beviljas från de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

När den metod som avses i första stycket led a tillämpas anses alla nettoinkomster som genererats under insatsens genomförande och efter dess avslutande ha beaktats genom tillämpningen av schablonsatsen och ska därför inte dras av från de stödberättigande utgifterna för insatsen.

När en schablonsats fastställs för en ny sektor eller undersektor genom antagandet av en delegerad akt i enlighet med tredje och fjärde styckena får en förvaltande myndighet välja att tillämpa den metod som anges i första stycket led a för nya insatser inom aktuell sektor eller undersektor.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 149 med bestämmelser om den metod som avses i första stycket led b. När den metoden tillämpas ska nettoinkomster som genererats under insatsens genomförande och som inte tagits med i beräkningen vid fastställandet av insatsens potentiella nettoinkomst, dras av från de stödberättigande utgifterna för insatsen senast i den ansökan om slutbetalning som lämnas in av stödmottagaren.

Trots vad som sägs i led b i första stycket i denna punkt får en medlemsstat som tillämpar punkt 5 inkludera relevant prioritering eller åtgärd i de insatser vars totala stödberättigande kostnad före tillämpningen av punkterna 1–6 inte överstiger 1 000 000 EUR.

Särskilda regler om stöd från de europeiska struktur- och investeringsfonderna till offentlig-privata partnerskap

De europeiska struktur- och investeringsfonderna får användas för att stödja insatser inom ramen för offentlig-privata partnerskap. Sådana insatser inom ramen för offentlig-privata partnerskap ska följa tillämplig rätt, i synnerhet om statligt stöd och offentlig upphandling.

►C1 De stödberättigande utgifter för en insats som ska samfinansieras ur de europeiska struktur- och investeringsfonderna ska minskas med den nettoinkomst som direkt genererats av en insats medan den genomförs och som inte tagits med i beräkningen vid godkännandet av en insats senast i den ansökan om slutbetalning som lämnas in av stödmottagaren. ◄ Om inte alla kostnader är stödberättigande för medfinansiering, ska nettointäkten fördelas proportionellt mellan de stödberättigande och de icke-stödberättigande delarna av kostnaderna.

Vid tillämpningen av denna artikel och artikel 61 ska en betalning som mottagits av stödmottagaren som grundas på avtalsenliga viten till följd av en överträdelse av ett avtal mellan stödmottagaren och en tredje part, eller som följer av att tredje part som utsetts enligt reglerna för offentlig upphandling (nedan kallad deponering) återtagit sitt erbjudande, inte betraktas som inkomst och ska inte dras av från de stödberättigande utgifterna för insatsen.

Med avvikelse från vad som sägs i punkt 9 ska utgifter för insatser i syfte att främja krishanteringsförmågan inom ramen för covid-19-utbrottet vara stödberättigande från och med den 1 februari 2020.

De europeiska struktur- och investeringsfonderna ska användas för stöd i form av bidrag, priser, återbetalningspliktigt stöd och finansieringsinstrument, eller en kombination därav.

När det gäller återbetalningspliktigt stöd, ska det stöd som återbetalas till det organ som tillhandahöll det eller till en annan behörig myndighet i medlemsstaten sättas in på ett separat konto eller separeras med hjälp av kontokoder och återanvändas för samma ändamål eller i enlighet med programmets mål.

Fondspecifika bestämmelser kan begränsa de bidragsformer eller det återbetalningspliktiga stöd som är tillämpliga på vissa insatser.

Vad gäller den finansieringsform som avses i första stycket e ska revisionen enbart syfta till att kontrollera att villkoren för ersättning har uppfyllts.

Om finansiering till en schablonsats tillämpas får de kostnadskategorier på vilka schablonsatsen tillämpas ersättas i enlighet med punkt 1 första stycket a.

För insatser som stöds av Ejflu, Eruf eller ESF, där den schablonsats som avses i artikel 68b.1 används, får löner och ersättningar till deltagarna ersättas i enlighet med punkt 1 första stycket a i den här artikeln.

Denna punkt ska omfattas av de övergångsbestämmelser som fastställs i artikel 152.7.

Finansiering till schablonsatser för indirekta kostnader avseende bidrag och återbetalningspliktigt stöd

Om genomförandet av en insats ger upphov till indirekta kostnader, får de beräknas som en schablonsats på ett av följande sätt:

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 149 för att komplettera bestämmelserna om den schablonsats och de därmed sammanhängande metoder som avses i denna punkt första stycket c.

Första stycket ska inte gälla för program inom målet Europeiskt territoriellt samarbete för personalkostnader som avser personer som arbetar med insatsen på deltid.

För insatser som stöds av ESF, Eruf eller Ejflu ska löner och ersättningar till deltagarna betraktas som ytterligare stödberättigande kostnader som inte omfattas av schablonsatsen.

Särskilda bestämmelser för berättigande till bidrag och återbetalningspliktigt stöd

Värdet av mark eller fastigheter som avses i första stycket led d i denna punkt ska intygas av en oberoende kvalificerad expert eller ett vederbörligen auktoriserat officiellt organ, och får inte överskrida den gräns som anges i punkt 3 b.

Insatser som rör tillhandahållande av tjänster till medborgare eller företag och som täcker hela territoriet i en medlemsstat ska anses vara belägna i alla programområdena i en medlemsstat. I sådana fall ska utgifterna tilldelas proportionellt till de berörda programområdena, på grundval av objektiva kriterier.

Andra stycket i denna punkt gäller inte nationella program som avses i artikel 6.2 i förordning (EU) nr 1305/2013 och inte det särskilda program för att inrätta eller driva det nationella landsbygdsnätverket som avses i artikel 54.1 i den förordningen.

Om insatser som finansieras av fonderna och EHFF genomförs utanför programområdet i enlighet med denna punkt och har fördelar både inom och utanför programområdet ska sådana utgifter tilldelas proportionellt till dessa områden på grundval av objektiva kriterier.

Om insatser för det tematiska mål som avses i artikel 9 första stycket led 1 genomförs utanför medlemsstaten men inom unionen ska endast första stycket b och d i den här punkten tillämpas.

Felaktigt utbetalade belopp som gäller insatsen ska återkrävas av medlemsstaten i proportion till den period under vilken kraven inte har uppfyllts.

Medlemsstaterna får förkorta tidsfristen i första stycket till tre år när det gäller upprätthållande av investeringar eller bevarande av arbetstillfällen som skapats av SMF.

Förvaltnings- och kontrollsystemen ska, i enlighet med artikel 4.8, sörja för

I enlighet med principen om delad förvaltning ska medlemsstaterna och kommissionen ha ansvaret för att förvalta och kontrollera programmen i enlighet med sina respektive ansvarsuppgifter enligt denna förordning och de fondspecifika bestämmelserna.

Kommissionens tjänstemän eller bemyndigade företrädare för kommissionen som i vederbörlig ordning bemyndigats att utföra revisioner eller kontroller på plats, ska få tillgång till all nödvändig dokumentation och alla nödvändiga handlingar och metadata, oavsett på vilket sätt de lagras, som gäller de insatser som stöds av de europeiska struktur- och investeringsfonderna eller förvaltnings- och kontrollsystemen. Medlemsstaterna ska, om kommissionen begär det, tillhandahålla kopior av sådan dokumentation, sådana handlingar och metadata.

De befogenheter som anges i denna punkt ska inte påverka tillämpningen av nationella bestämmelser som reserverar vissa åtgärder för ombud som utses särskilt enligt nationell lagstiftning. Kommissionens tjänstemän och bemyndigade företrädare får bl.a. inte delta i hembesök eller formella förhör med personer inom ramen för den nationella lagstiftningen. Dessa tjänstemän och företrädare ska emellertid ha tillgång till den information som erhålls på detta sätt, utan att de nationella domstolarnas befogenheter påverkas och med fullständig respekt för de berörda rättssubjektens grundläggande rättigheter.

De rapporter som avses i första stycket a och b ska göras tillgängliga inom de tidsfrister som avses i dessa led på minst ett av unionsinstitutionernas officiella språk.

Den tidsfrist som anges i första stycket a ska inte innefatta den tidsperiod som inleds dagen efter den dag då kommissionen skickar sin begäran om ytterligare uppgifter till medlemsstaten och som löper ut när medlemsstaten svarar på begäran.

EKONOMISK FÖRVALTNING, GRANSKNING OCH GODKÄNNANDE AV RÄKENSKAPER OCH FINANSIELLA KORRIGERINGAR, ÅTERKRAV

Unionens budgetåtaganden för varje program ska göras årligen för varje fond under perioden 1 januari 2014–31 december 2020. Budgetåtagandena för resultatreserven i varje program ska göras separat från de kvarstående anslagen till programmet.

►C1 Kommissionens beslut om antagande av ett program ska utgöra ett finansieringsbeslut i den mening som avses i ►M6 artikel 110.1 i budgetförordningen ◄ , ◄ och när beslutet anmälts till berörd medlemsstat ska det utgöra ett rättsligt åtagande i den mening som avses i den förordningen.

För varje program ska budgetåtaganden för den första utbetalningen göras när kommissionen har antagit programmet.

Budgetåtaganden för följande delbetalningar ska göras av kommissionen före den 1 maj varje år, på grundval av det beslut som avses i andra stycket i denna artikel, utom när artikel 16 i budgetförordningen gäller.

Vid tillämpning av resultatramen enligt artikel 22, och då man inom en prioritering inte har uppnått delmålen, ska kommissionen vid behov frigöra motsvarande medel som anslagits till de berörda programmen som del av resultatreserven och göra dem tillgängliga igen för de program vars anslag har ökats till följd av en ändring som kommissionen har godkänt i enlighet med artikel 22.5.

Gemensamma regler för beräkning av mellanliggande betalningar och slutlig utbetalning

De fondspecifika bestämmelserna ska innehålla regler för beräkning av det belopp som ska betalas tillbaka som mellanliggande betalning och slutlig utbetalning. Beloppet beror på den specifika medfinansieringsgrad som ska tillämpas för de stödberättigande utgifterna.

Belopp i de program som medlemsstaterna lämnat in, prognoser över utgifter, utgiftsdeklarationer, betalningsansökningar, räkenskaper samt utgifter som nämns i de årliga och slutliga genomföranderapporterna ska anges i euro.

Det belopp som betalats ut som inledande förskott ska vara helt avräknat i kommissionens räkenskaper senast när programmet avslutas.

Medlemsstaten får samtycka till en förlängning av avbrottsperioden med ytterligare tre månader.

De fondspecifika bestämmelserna för EHFF får ange specifika grunder för att avbryta utbetalningar kopplade till bristande efterlevnad av regler som är tillämpliga enligt den gemensamma fiskeripolitiken, vilka ska vara proportionella, med beaktande av den bristande efterlevnadens art, svårighetsgrad, varaktighet och av huruvida den är återkommande.

Senast den 31 maj året efter räkenskapsperiodens slut ska kommissionen i enlighet med ►M6 artikel 63.8 i budgetförordningen ◄ tillämpa förfaranden för granskning och godkännande av räkenskaper och informera medlemsstaten om huruvida den godkänner räkenskaperna som rättvisande, fullständiga och korrekta i enlighet med de fondspecifika bestämmelserna.

De nationella myndigheter som åberopar force majeure enligt första stycket led b ska visa de direkta följderna av force majeure för genomförandet av hela eller delar av programmet.

För tillämpningen av första stycket leden a och b får minskningen begäras en gång om innehållandet av medel eller force majeure varade högst ett år, eller ett antal gånger som motsvarar varaktigheten av force majeure eller antalet år mellan den dag då genomförandet av insatsen hålls inne genom ett rättsligt eller administrativt beslut och dagen för ett slutligt rättsligt eller administrativt beslut.

De åtgärder som stöds av fonderna ska också bidra till förverkligandet av unionsstrategin för smart och hållbar tillväxt för alla.

Klassificeringen av regioner i en av de tre kategorierna ska fastställas utifrån hur varje regions BNP per capita, mätt i köpkraftspariteter och beräknad på grundval av uppgifter för unionen för perioden 2007–2009, förhåller sig till genomsnittlig BNP i EU-27 under samma period.

De medlemsstater som är berättigade till medel från Sammanhållningsfonden 2013 men vars nominella BNI per capita överstiger 90 % av genomsnittlig BNI per capita i EU-27 beräknat enligt första stycket, ska under en övergångsperiod få stöd från Sammanhållningsfonden på särskilda grunder.

Medel för målet Investering för tillväxt och sysselsättning och för målet Europeiskt territoriellt samarbete

Medlemsstater som utnyttjar de ytterligare medlen för den särskilda tilldelningen för sysselsättningsinitiativet för unga får begära en överföring av högst 50 % av de ytterligare medlen till ESF så att de utgör motsvarande riktade investeringar från ESF i enlighet med artikel 22.1 i ESF-förordningen. En sådan överföring ska ske till de regionkategorier som enligt regionkategoriseringen är berättigade till en ökning av den särskilda tilldelningen för sysselsättningsinitiativet för unga. Medlemsstaterna ska begära överföringen i en begäran om ändring av programmet i enlighet med artikel 30.1 i denna förordning. Medel som tilldelats tidigare år får inte överföras.

Andra stycket i denna punkt ska tillämpas på alla ytterligare medel för särskild tilldelning för sysselsättningsinitiativet för unga som tilldelats 2019 och 2020.

Kommissionen ska genom en genomförandeakt anta ett beslut där den på proportionella grunder fastställer det belopp som ska överföras från Strukturfondsanslaget till FSE för varje medlemsstat för hela perioden. Sammanhållningsfondens anslag till varje medlemsstat ska minskas proportionellt i enlighet därmed.

De årliga anslagen för det stöd från Sammanhållningsfonden som avses i första stycket ska föras in i tillämpliga budgetposter för FSE från och med 2014 års budgetförfarande.

Det belopp som överförts från Sammanhållningsfonden till FSE, som avses i första stycket, ska genomföras genom att anordna särskilda ansökningsomgångar för projekt för genomförandet av stomnät eller för projekt och horisontell verksamhet som fastställts i del I i bilaga I till förordning (EU) nr 1316/2013.

Regler tillämpliga på transportsektorn enligt förordning (EU) nr 1316/2013 ska tillämpas för de särskilda ansökningsomgångar som avses i fjärde stycket. Fram till den 31 december 2016 ska projekt som är berättigade till finansiering väljas ut med respekt för de nationella anslagen inom ramen för Sammanhållningsfonden. Från och med den 1 januari 2017 ska medel som överförts till FSE, och som inte har anslagits för ett transportinfrastrukturprojekt, göras tillgängliga för alla medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden för att finansiera transportinfrastrukturprojekt i enlighet med förordning (EU) nr 1316/2013.

För att stödja medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden och som kan ha svårt att utse projekt med tillräcklig mognad, kvalitet eller båda delarna, och som har tillräckligt unionsmervärde, ska särskild uppmärksamhet ägnas åt åtgärder för programstöd som syftar till att förbättra den institutionella kapaciteten och effektiviteten hos offentliga förvaltningar och offentliga tjänster i samband med utveckling och genomförande av sådana projekt som anges i del I i bilagan till förordning (EU) nr 1316/2013. För att de överförda medlen ska utnyttjas maximalt i alla medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden får kommissionen anordna fler ansökningsomgångar.

Kommissionen ska genom en genomförandeakt anta ett beslut där den fastställer det belopp som ska överföras från strukturfondsanslaget för stöd till de sämst ställda för hela perioden. Strukturfondsanslaget för varje medlemsstat ska minskas med motsvarande belopp i förhållande till minskningen för varje regionkategori.

De årliga anslagen för det stöd från strukturfonderna som avses i första stycket ska föras in i tillämpliga budgetposter för stöd till de sämst ställda vid 2014 års budgetförfarande.

Vid fastställandet av den referensnivå som avses i första stycket ska kommissionen och medlemsstaterna beakta det allmänna makroekonomiska läget och särskilda eller exceptionella omständigheter, t.ex. privatiseringar, en ovanligt hög nivå på de offentliga eller motsvarande utgifterna för strukturåtgärder i en medlemsstat under programperioden 2007–2013 samt utvecklingen för andra indikatorer för offentliga investeringar. De ska också beakta förändringar i de nationella anslagen från fonderna i förhållande till åren 2007–2013.

I de medlemsstater där minst 65 % av den totala befolkningen lever i mindre utvecklade regioner och övergångsregioner ska kontrollen göras på nationell nivå.

I de medlemsstater där mer än 15 % och mindre än 65 % av den totala befolkningen lever i mindre utvecklade regioner och övergångsregioner ska kontrollen göras på nationell och regional nivå. Medlemsstaterna ska i detta syfte förse kommissionen med information om utgifterna i de mindre utvecklade regionerna och övergångsregionerna vid varje etapp i kontrollförfarandet.

De närmare bestämmelserna om kontroll av additionaliteten återfinns under punkt 2 i bilaga X.

Innehållet i samt antagande och ändring av de operativa programmen inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning

Medlemsstaterna får kombinera två eller flera av valmöjligheterna i leden a–d.

Medlemsstaterna får lämna in ett yttrande från de nationella jämställdhetsorganen om de åtgärder som anges i första stycket leden b och c tillsammans med förslaget till operativt program inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning.

Särskilda bestämmelser om programplaneringen för stöd till det gemensamma instrumentet för obegränsade garantier och värdepapperisering inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning

I enlighet med artikel 28 ska det operativa program som avses i artikel 39.4 första stycket led b endast omfatta de delar som avses i artikel 96.2 b i, 96.2 b ii, 96.2 b iv, 96.2 d, 96.5 och 96.6 b.

Gemensamt stöd från fonderna inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning

Geografiskt tillämpningsområde för operativa program inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning

Om inte annat avtalats mellan kommissionen och medlemsstaten ska de operativa programmen för Eruf och ESF inrättas på lämplig geografisk nivå, minst på Nuts 2-nivå, i överensstämmelse med medlemsstatens särskilda institutionella och rättsliga ram.

Operativa program som får stöd från Sammanhållningsfonden ska utarbetas på nationell nivå.

Som ett led i ett eller flera operativa program som har varit föremål för ett kommissionsbeslut enligt artikel 96.10 i denna förordning eller enligt artikel 8.12 i ETS-förordningen får Eruf och Sammanhållningsfonden stödja insatser som omfattar en rad bygg- och anläggningsarbeten, insatser eller tjänster som syftar till att fullgöra en odelbar uppgift av en precis ekonomisk eller teknisk natur med tydligt fastställda mål och för vilka de totala stödberättigande kostnaderna överstiger 50 000 000 EUR och i de fall insatserna bidrar till de tematiska målen enligt artikel 9 första stycket punkt 7 då de totala stödberättigande kostnaderna överstiger 75 000 000 EUR (nedan kallat större projekt). Finansieringsinstrument ska inte betraktas som större projekt.

Innan ett större projekt godkänns ska den förvaltande myndigheten se till att följande uppgifter är tillgängliga:

Kommissionen ska anta genomförandeakter om upprättande av den metod på grundval av erkänd god praxis som ska användas vid genomförandet av den kostnads-nyttoanalys som avses i första stycket led e. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 150.2.

På en medlemsstats initiativ får uppgifterna i första stycket leden a–i bedömas av oberoende experter med stöd av tekniskt stöd från kommissionen eller, efter överenskommelse med kommissionen, av andra oberoende experter (nedan kallad kvalitetsgranskning). I övriga fall ska medlemsstaten lämna de uppgifter som avses i första stycket leden a–i till kommissionen så snart de är tillgängliga.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 149 med avseende på fastställande av den metod som ska användas för att utföra kvalitetsgranskningen av ett större projekt.

Kommissionen ska anta genomförandeakter om upprättande av formatet för inlämnande av de uppgifter som anges i leden a–i i första stycket. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 143.2.

Det ekonomiska bidraget till det större projekt som medlemsstaten valt ska anses vara godkänt av kommissionen genom en genomförandeakt om det inom tre månader efter den dag för anmälan som avses i första stycket inte föreligger något beslut om att inte bevilja det ekonomiska bidraget. Kommissionen ska fatta beslut om att inte bevilja ett ekonomiskt bidrag endast med anledning av att projektet uppvisat betydliga brister vid den oberoende kvalitetsgranskningen.

Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa formatet för den anmälan som avses i första stycket. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 150.3.

En oberoende kvalitetsgranskning ska lämnas inom sex månader från inlämnandet av dessa uppgifter till de oberoende experterna.

I följande fall ska motsvarande utgifter dras tillbaka och utgiftsdeklarationen korrigeras i enlighet därmed:

Kommissionen ska, för att säkerställa enhetliga villkor för tillämpningen av denna artikel, anta genomförandeakter för att fastställa utformningen av modellen för den gemensamma handlingsplanen. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 150.2.

Om kommissionen inom två månader efter det att förslaget till gemensam handlingsplan har lämnats in anser att planen inte uppfyller de bedömningskrav som avses i artikel 104, ska den framföra sina synpunkter till medlemsstaten. Medlemsstaten ska förse kommissionen med alla ytterligare uppgifter som begärts och om nödvändigt revidera den gemensamma handlingsplanen.

Styrkommitténs sammansättning ska beslutas av medlemsstaten i samförstånd med den relevanta den förvaltande myndigheten, med hänsyn till principen om partnerskap.

Genomföranderapporter för målet Investering för tillväxt och sysselsättning

De årliga genomföranderapporter som lämnas in 2017 och 2019 får, beroende på innehållet och målen för det operativa programmet, innehålla uppgifter om och bedöma följande:

Genom undantag från första och andra styckena och för att säkerställa överensstämmelse mellan partnerskapsöverenskommelserna och framstegrapporterna får ►C1 medlemsstater som endast har ett operativt program per fond inbegripa uppgifter om de förhandsvillkor som avses i artikel 50.4, de uppgifter som krävs enligt artikel 50.5 ◄ och de uppgifter om framstegsrapporten som avses i andra stycket leden a, b, c och h i denna punkt i stället för de årliga genomföranderapporter och den slutliga genomföranderapport som lämnas in 2017 respektive 2019, utan att det påverkar artikel 110.2 b.

Den rapport från kommissionen som avses i artikel 175 i EUF-fördraget ska innehålla följande:

I syfte att uppmuntra till senare användning av förteckningen över insatser inom den privata sektorn, det civila samhället eller nationell offentlig förvaltning, kan webbsidan även på ett tydligt sätt ange de tillämpliga licensbestämmelser enligt vilka uppgifterna har offentliggjorts.

Vilka uppgifter som minst måste anges i förteckningen över insatser anges i bilaga XII.

Om en gemensam kommunikationsstrategi upprättas för flera operativa program och berör flera övervakningskommittéer, får medlemsstaten utse en övervakningskommitté som i samråd med övriga relevanta övervakningskommittéer ska ansvara för godkännandet av den gemensamma kommunikationsstrategin och för godkännandet av eventuella senare ändringar av strategin.

Vid behov får medlemsstaten eller de förvaltande myndigheterna ändra kommunikationsstrategin under programperioden. Den förvaltande myndigheten ska lägga fram den ändrade kommunikationsstrategin för godkännande av övervakningskommittén i enlighet med artikel 110.2 d.

Fonderna får med beaktande av de minskningar som gjorts i enlighet med artikel 91.3 ge tekniskt stöd på upp till 0,35 % av deras årliga tilldelning.

En medlemsstat får beakta det särskilda anslaget till sysselsättningsinitiativet för ungdomar vid beräkningen av gränsen för det totala beloppet på de medel som anslagits till tekniskt stöd för medlemsstaten.

För perioden från och med den 1 januari 2014 till dess att det operativa programmet har avslutats ska medfinansieringsgraden för varje prioriterat område inom alla operativa program i Cypern inte vara högre än 85 %.

Kommissionen ska genomföra en översyn för att bedöma om det är motiverat att behålla den medfinansieringsgrad som avses i andra stycket efter den 30 juni 2017 och ska vid behov lägga fram ett lagstiftningsförslag före den 30 juni 2016.

Medfinansieringsgraden för varje insatsområde i de operativa programmen inom målet Europeiskt territoriellt samarbete får inte överskrida 85 %.

Den högsta medfinansieringsgraden enligt första stycket leden b, c, d och e ska höjas för varje insatsområde som genomför sysselsättningsinitiativet för unga. Den höjningen ska där ett insatsområde avser social innovation eller transnationellt samarbete eller en kombination av båda. Ökningen ska fastställas i enlighet med de fondspecifika bestämmelserna.

Det belopp som tilldelas de insatser som avses i första stycket ska inte överstiga 5 % av det totala Eruf-anslaget i en medlemsstat för programperioden 2014–2020.

Genom undantag från artikel 65.9 ska utgifter för insatser inom insatsområdet stödberättigas från och med den dag då naturkatastrofen inträffade.

När utgifter för insatser som avses i första stycket inkluderats i en betalningsansökan som lämnats in till kommissionen före inrättandet av det separata insatsområdet, ska medlemsstaten, efter att ändringen av programmet antagits, göra nödvändiga anpassningar av nästkommande betalningsansökan och, vid behov, av nästkommande räkenskaper.

Medfinansieringsgraden från fonderna till ett insatsområde kan anpassas för att ta hänsyn till följande:

Medlemsstaterna ska inte meddela kommissionen om oriktigheter rörande följande:

I alla andra fall, särskilt i de fall som föregår konkurs eller där bedrägeri misstänks, ska de upptäckta oriktigheterna tillsammans med motsvarande förebyggande eller korrigerande åtgärder rapporteras till kommissionen.

Om belopp som på felaktiga grunder betalats ut till en stödmottagare för en insats inte kan återkrävas och detta beror på fel eller försummelse från medlemsstatens sida, ska den medlemsstaten vara skyldig att återbetala de berörda beloppen till unionens budget. Medlemsstaterna får besluta att inte återkräva ett belopp som betalats ut på felaktiga grunder om det belopp som ska återkrävas från stödmottagaren exklusive räntor inte överstiger 250 EUR i bidrag från fonderna till en insats under ett räkenskapsår.

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter, i enlighet med artikel 149, med ytterligare detaljerade bestämmelser om kriterierna för att avgöra vilka fall av oriktigheter som ska rapporteras, vilka uppgifter som ska lämnas och vilka villkor och förfaranden som ska tillämpas för att avgöra huruvida belopp som inte går att återvinna ska ersättas av medlemsstaterna.

Kommissionen ska anta genomförandeakter för att ange tidsintervallerna för rapportering och den form som ska användas för denna. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 150.2

De system som avses i första stycket ska främja funktionalitet mellan nationella ramar och unionsramar och göra det möjligt för stödmottagarna att lämna alla de uppgifter som avses i första stycket en gång.

Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa närmare bestämmelser om uppgiftsutbyten enligt denna punkt. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 150.3.

För operativa program för vilka det sammanlagda stödet från fonderna till ett operativt program överstiger 250 000 000 EUR, eller 100 000 000 EUR för EHFF, får revisionsmyndigheten dock vara en del av samma offentliga myndighet eller organ som den förvaltande myndigheten om kommissionen enligt de bestämmelser som är tillämpliga på föregående programperiod före den dag då det operativa programmet antogs har informerat medlemsstaten om att den dragit slutsatsen att den i huvudsak kan stödja sig på dess revisionsuttalande, eller om kommissionen på grundval av erfarenheterna från den tidigare programperioden är övertygad om att revisionsmyndighetens institutionella organisation och ansvar ger tillräckliga garantier för dess funktionella oberoende och tillförlitlighet.

Förfarande för utnämning av den förvaltande myndigheten och den attesterande myndigheten

Kommissionen kan lämna synpunkter inom två månader efter det att den tagit emot de handlingar som avses i första stycket. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 83 ska granskningen av dessa handlingar inte avbryta behandlingen av ansökningar om mellanliggande betalningar.

Om den utsedda myndigheten inte lyckas genomföra de erfordrade korrigerande åtgärderna inom den prövotid som fastställts av medlemsstaten, ska medlemsstaten, på lämplig nivå, avsluta dess utnämning.

Medlemsstaten ska utan dröjsmål meddela kommissionen när en utsedd myndighet sätts på prövotid, och då lämna uppgifter om den berörda prövotiden, när prövotiden, efter det att korrigerande åtgärder genomförts, avslutas samt när utnämningen av en myndighet avslutas. Underrättelsen om att ett utnämnt organ sätts på prövotid av medlemsstaten ska, utan att detta påverkar tillämpningen av artikel 83, inte avbryta behandlingen av ansökningar om mellanliggande betalningar.

Med avvikelse från vad som sägs i första stycket led a kan ETS-förordningen fastställa särskilda bestämmelser om kontroller tillämpliga på samarbetsprogram.

Intervallerna för och omfattningen av kontrollerna på plats ska stå i proportion till det offentliga stöd som tilldelats en verksamhet och den risknivå som revisionsmyndigheten konstaterat för förvaltnings- och kontrollsystemen i sin helhet vid dessa kontroller och revisioner.

Kommissionen ska anta genomförandeakter med de tekniska specifikationerna för det system som inrättas genom punkt 2 d i den här artikeln. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 150.3.

Den attesterande myndigheten för ett operativt program ska särskilt ansvara för följande:

En icke-statistisk urvalsmetod kan användas efter en yrkesmässig bedömning från revisionsmyndigheten i vederbörligen motiverade fall och i enlighet med internationellt erkända revisionsstandarder samt i fall där antalet insatser under ett räkenskapsår är för litet för att den statistiska metoden ska kunna tillämpas.

I sådana fall ska urvalet vara tillräckligt stort för att göra det möjligt för revisionsmyndigheten att utarbeta ett giltigt revisionsuttalande i enlighet med ►M6 artikel 63.7 i budgetförordningen ◄ .

Den icke-statistiska urvalsmetoden ska gälla minst 5 % av insatserna för vilka utgifter under ett räkenskapsår har deklarerats för kommissionen och 10 % av de utgifter som under ett räkenskapsår har deklarerats för kommissionen.

Om ett gemensamt förvaltnings- och kontrollsystem gäller för mer än ett operativt program kan de uppgifter som krävs enligt första stycket led b samlas i en enda rapport.

EKONOMISK FÖRVALTNING, UTARBETANDE, GRANSKNING OCH GODKÄNNANDE AV RÄKENSKAPER SAMT FINANSIELLA KORRIGERINGAR

Medlemsstaten ska, vid avslutningen av det operativa programmet, säkerställa att ►C1 de offentliga utgifter som betalats ut till stödmottagarna minst motsvarar det stöd från fonderna och EHFF som kommissionen betalat ut till medlemsstaten. ◄

Gemensamma regler för beräkning av mellanliggande betalningar och slutbetalningar

Bidraget från fonderna eller EHFF genom slutliga utbetalningar under det sista räkenskapsåret får inte överstiga de stödberättigande offentliga utgifter som deklarerats eller bidraget från varje fond och regionkategori till varje operativt program enligt vad som fastställts i kommissionens beslut om godkännande av det operativa programmet, beroende på vilket som är lägst.

För de belopp som ska ingå i betalningsansökningar för den stödform som avses i artikel 67.1 första stycket e ska betalningsansökningarna innehålla de uppgifter som anges i de delegerade akter som antas i enlighet med artikel 67.5a och upprättas med hjälp av den mall för betalningsansökningar som anges i de genomförandeakter som antas i enlighet med punkt 6 i den här artikeln.

Om de villkor som anges i första stycket c inte är uppfyllda ska nästa betalningsansökan korrigeras i enlighet därmed.

Inga belopp får dras av eller hållas inne och inga särskilda avgifter eller andra avgifter med motsvarande effekt som kan minska beloppen till stödmottagarna får tas ut.

Den berörda stödmottagaren ska informeras skriftligen om avbrottet och orsakerna till det.

Om ett operativt program antas 2015 eller senare ska de första delbetalningarna betalas ut under det år då programmet antas.

Det ytterligare förskottet ska inte tillämpas på program inom målet europeiskt territoriellt samarbete eller på det särskilda anslaget för ungdomssysselsättningsinitiativet.

Om det totala ytterligare förskottet som betalats på grundval av denna punkt 2015 och 2016 till ett operativt programm från en fond senast den 31 december 2016 inte täcks av de ansökningar om betalning som lämnas in av den attesterande myndigheten för det programmet, ska Grekland till kommissionen betala tillbaka hela det ytterligare förskott som betalats ut från den fonden för det programmet. Dessa återbetalningar ska inte utgöra en finansiell korrigering och ska inte minska stödet från fonderna eller EHFF till det operativa programmet. De belopp som återbetalas ska utgöra interna inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.3 c i budgetförordningen.

Vid beräkningen av det årliga förskott som avses i punkt 2 fram till slutet av 2019 ska stödbeloppet för hela programperioden utesluta de belopp från resultatreserven som ursprungligen var avsett för det operativa programmet.

Utarbetande, granskning och godkännande av räkenskaper och avslut av operativa program och innehållande av betalningar

För varje år från 2016 till och med 2025 ska medlemsstaten inom den tidsfrist som anges i ►M6 artikel 63.5 och 63.7 andra stycket i budgetförordningen ◄ lämna in de dokument som avses i den artikeln, nämligen:

Genom undantag från första stycket ska kommissionen inte utfärda något betalningskrav för belopp som kan återkrävas från medlemsstaten för de räkenskaper som lämnats in under 2020. Belopp som inte återkrävts ska användas för att påskynda investeringar relaterade till covid-19-utbrottet och är stödberättigande enligt denna förordning och fondspecifika bestämmelser.

De belopp som inte återkrävts ska avräknas eller återkrävas vid avslutandet.

För andra insatser än de som avses i första stycket ska alla verifikat göras tillgängliga under två år från och med den 31 december efter inlämnandet av de räkenskaper där den slutliga utgiften för den genomförda insatsen ingår.

En förvaltande myndighet kan besluta att på insatser för vilka de sammanlagda stödberättigande utgifterna understiger 1 000 000 EUR tillämpa den regel som avses i andra stycket.

Den tidsperiod som avses i första eller andra stycket ska avbrytas antingen vid rättsliga förfaranden eller på vederbörligen motiverad begäran från kommissionen.

De fondspecifika bestämmelserna för EHFF får ange specifika grunder för innehållande av utbetalningar kopplade till bristande efterlevnad av regler som är tillämpliga enligt den gemensamma fiskeripolitiken, vilka ska vara proportionella, med beaktande av den bristande efterlevnadens art, svårighetsgrad och varaktighet samt av huruvida den är återkommande.

Kommissionens finansiella korrigeringar ska bygga på enskilda fall av konstaterade oriktigheter och ska beakta om riktigheten är systembetingad. Om det inte är möjligt att exakt fastställa storleken på de oriktiga utgifter som belastat fonderna eller EHFF ska kommissionen tillämpa en schablonsats eller göra en extrapolerad finansiell korrigering.

Det första stycket ska inte tillämpas på allvarliga brister i ett förvaltnings- och kontrollsystems sätt att fungera som, fram till den dag då de upptäcks av kommissionen eller Europeiska revisionsrätten,

Bedömningen av allvarliga brister i förvaltnings- och kontrollsystemens sätt att fungera ska grunda sig på den lagstiftning som var tillämplig när de relevanta förvaltningsförklaringarna, årliga kontrollrapporterna och revisionsuttalandena lämnades in.

En finansiell korrigering som görs av kommissionen ska inte påverka medlemsstatens skyldighet att återkräva medel enligt artikel 143.2 i denna förordning och att återkräva statligt stöd enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget och artikel 14 i rådets förordning (EG) nr 659/1999 ( 29 ).

Genom undantag från första stycket får insatser för vilka de totala stödberättigande utgifterna är mellan 200 000 EUR och 400 000 EUR för Eruf och Sammanhållningsfonden, mellan 150 000 EUR och 300 000 EUR för ESF och mellan 100 000 EUR och 200 000 EUR för EHFF omfattas av mer än en revision, om revisionsmyndigheten gör den yrkesmässiga bedömningen att det inte går att göra ett revisionsuttalande på grundval av sådana statistiska eller icke-statistiska urvalsmetoder som avses i artikel 127.1 utan mer än en revision av respektive insats.

DELEGERING AV BEFOGENHETER, GENOMFÖRANDEBESTÄMMELSER, ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Om kommittén inte avger något yttrande ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt vad gäller de genomförandebefogenheter som avses i artikel 8 tredje stycket, 22.7 femte stycket, 38.3 andra stycket, 38.10, 39.4 andra stycket, 46.3, 96.2 andra stycket, 115.4 och 125.8 andra och tredje stycket och artikel 5.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 182/2011 ska gälla.

Europaparlamentet och rådet ska se över denna förordning senast den 31 december 2020 i enlighet med artikel 177 i EUF-fördraget.

Grekland ska till kommissionen lämna in en rapport om genomförandet av punkterna 4 och 5 i den här artikeln senast i slutet av 2016 och ytterligare redogörelser i den slutrapport om genomförandet som ska lämnas in i enlighet med artikel 89.1 a i förordning (EG) nr 1083/2006.

Om den förvaltande myndigheten, eller övervakningskommittén för program inom målet Europeiskt territoriellt samarbete, anser att artikel 67.2a skapar en orimlig administrativ börda, får den besluta att förlänga den övergångsperiod som avses i första stycket i den här punkten så länge som den anser vara lämpligt. Den ska underrätta kommissionen om ett sådant beslut innan den initiala övergångsperioden har löpt ut.

Första och andra styckena ska inte vara tillämpliga på bidrag och återbetalningspliktigt stöd som får stöd från ESF för vilket det offentliga stödet inte överstiger 50 000 EUR.

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artiklarna 20–24, 29.3, 38.1 a, 58, 60, 76–92, 118, 120, 121 och 129–147 ska tillämpas från och med den 1 januari 2014.

Artiklarna 39.2 sjunde stycket andra meningen och 76 femte stycket ska tillämpas från och med den dag då ändringen av budgetförordningen avseende tillbakadragande av anslagna belopp har trätt i kraft.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

För att främja en harmonisk, balanserad och hållbar utveckling i unionen och maximera de europeiska struktur- och investeringsfondernas bidrag till unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla samt deras fondspecifika uppdrag, däribland ekonomisk, social och territoriell sammanhållning måste de politiska åtagandena inom ramen för unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla stödjas av investeringar genom de europeiska struktur- och investeringsfonderna och andra unionsinstrument. ►C1 Den gemensamma strategiska ramen ska därför i enlighet med artikel 10, och i överensstämmelse med de prioriteringar och mål som fastställts i de fondspecifika förordningarna ge strategiska vägledande principer för att uppnå ett integrerat tillvägagångssätt för utveckling med hjälp av de europeiska struktur- och investeringsfonderna samordnade med andra unionsinstrument och annan unionspolitik, i överensstämmelse med de politiska målen och de överordnade målen i unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla och, i förekommande fall, flaggskeppsinitiativen, samtidigt som viktiga territoriella utmaningar och särskilda nationella, regionala och lokala förhållanden beaktas. ◄

2. DE EUROPEISKA STRUKTUR- OCH INVESTERINGSFONDERNAS BIDRAG TILL UNIONENS STRATEGI FÖR SMART OCH HÅLLBAR TILLVÄXT FÖR ALLA OCH ENHETLIGHET MED UNIONENS EKONOMISKA STYRNING

3. INTEGRERAT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT OCH ARRANGEMANG FÖR ANVÄNDNINGEN AV DE EUROPEISKA STRUKTUR- OCH INVESTERINGSFONDERNA

4. SAMORDNING OCH SYNERGIEFFEKTER MELLAN DE EUROPEISKA STRUKTUR- OCH INVESTERINGSFONDERNA OCH MED UNIONENS ÖVRIGA POLITIK OCH INSTRUMENT

Den samordning från medlemsstaternas sida som avses i detta avsnitt ska tillämpas om medlemsstaterna avser att utnyttja stöd från de europeiska struktur- och investeringsfonderna och andra unionsinstrument inom ett visst politikområde. De unionsprogram som nämns i detta avsnitt utgör inte en fullständig programförteckning.

4.2 Samordning med den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken

4.3 Horisont 2020 och andra centralt förvaltade unionsprogram inom forskning och innovation

4.4 Finansiering av demonstrationsprojekt genom NER 300 (reserven för nya deltagare) ( 31 )

Medlemsstaterna ska se till att finansieringen från de europeiska struktur- och investeringsfonderna samordnas med stödet från programmet NER 300, som använder inkomster från utauktioneringen av 300 miljoner utsläppsrätter inom reserven för nya deltagare i det europeiska systemet för handel med utsläppsrätter.

4.5 Programmet för miljö och klimatpolitik (Life) ( 32 ) och unionens regelverk på miljöområdet

4.7 Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation ( 34 )

4.9 Instrumentet för stöd inför anslutningen, det europeiska grannskapsinstrumentet och Europeiska utvecklingsfonden

5. ÖVERGRIPANDE PRINCIPER SOM AVSES I ARTIKLARNA 5, 7 OCH 8 OCH GENOMGÅENDE MÅL

De förvaltande myndigheterna ska under hela programcykeln vidta åtgärder för att undvika eller minska miljöskadliga effekter från verksamheten och säkerställa positiva sociala, miljömässiga och klimatmässiga resultat. De åtgärder som får vidtas inkluderar följande:

I enlighet med artikel 8 ska begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt riskförebyggande åtgärder ingå i utformningen och genomförandet av partnerskapsöverenskommelser och program.

7.2 Gränsöverskridande, transnationellt och interregionalt samarbete enligt Eruf

7.3 De allmänna programmens bidrag till makroregionala strategier och havsområdesstrategier

Tabell 1: Uppställning för resultatramen

Prioritering	►C1 Indikator eller, eventuellt, avgörande genomförandesteg och måttenhet ◄	Delmål 2018	Mål 2023

BESTÄMMELSER FÖR ATT FASTSTÄLLA RÄCKVIDD OCH NIVÅ FÖR INNEHÅLLANDE AV ÅTAGANDEN ELLER BETALNINGAR SOM AVSES I ARTIKEL 23.11

Den högsta nivå för innehållande som tillämpas på en medlemsstat ska i första hand fastställas med beaktande av de tak som fastställts i artikel 23.11 tredje stycket leden a–c. Den nivån ska minskas om ett eller flera av följande gäller:

Minskningen av nivån för innehållandet till följd av tillämpningen av punkterna a–f ska i sin helhet inte överstiga 50 %.

Om den situation som beskrivs i punkt b eller c inträffar samtidigt med såväl punkterna d som e ska innehållandet skjutas upp ett år.

2. FASTSTÄLLANDE AV RÄCKVIDD FÖR INNEHÅLLANDE AV ÅTAGANDEN I PROGRAM OCH PRIORITERINGAR

Ett innehållande av åtaganden som tillämpas på en medlemsstat ska i första hand proportionellt påverka alla program och prioriteringar.

Följande program och prioriteringar ska dock undantas från räckvidden av ett innehållande:

3. FASTSTÄLLANDET AV DEN SLUTLIGA NIVÅN FÖR INNEHÅLLANDET AV ÅTAGANDEN FÖR PROGRAM SOM OMFATTAS AV INNEHÅLLANDETS RÄCKVIDD

Undantag av en prioritering inom ett program ska genomföras genom att åtagandet i programmet minskas i förhållande till anslaget till prioriteringen.

Den nivå för innehållande som ska tillämpas på åtagandena i programmen ska vara den som behövs för att nå den totala nivå för innehållanden som fastställts i punkt 1.

De program och prioriteringar som avses i punkt 2 i–2 iv ska också undantas från räckvidden av innehållandet av betalningarna.

Den nivå av innehållande som ska tillämpas får inte överstiga 50 % av betalningarna till programmen och prioriteringarna.

När finansieringsinstrumenten organiseras genom en fondandelsfond ska dessutom finansieringsavtalet mellan den förvaltande myndigheten och det organ som genomför fondandelsfonden också innehålla bestämmelser om bedömning och urval av organ som genomför finansieringsinstrument, inbegripet inbjudan att lämna intresseanmälan eller förfaranden för offentlig upphandling.

FASTSTÄLLANDE AV EN SCHABLONSATS FÖR NETTOINKOMSTGENERERANDE PROJEKT

	Sektor	Schablonsats
1	VÄGAR	30 %
2	JÄRNVÄGAR	20 %
3	STADSTRANSPORTER	20 %
4	VATTEN	25 %
5	FAST AVFALL	20 %

Justerad årlig utveckling (inklusive tilläggsbetalningen till sysselsättningsinitiativet för unga)

	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020	Totalt
EUR, 2011 års priser	34 108 069 924	55 725 174 682	46 044 910 736	48 027 317 164	48 341 984 652	48 811 933 191	49 046 236 960	330 105 627 309

Tilldelningsmetod för stödberättigade mindre utvecklade regioner inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning som avses i artikel 90.2 första stycket led a.

Tilldelningsmetod för stödberättigade regioner inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning som avses i artikel 90.2 första stycket led b.

Tilldelningsmetod för stödberättigade mer utvecklade regioner inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning som avses i artikel 90.2 första stycket led c.

Tilldelningsmetod för medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden enligt artikel 90.3

Tilldelningsmetod för målet Europeiskt territoriellt samarbete som avses i artikel 4 i ETS-förordningen

Tilldelningsmetod för tilläggsfinansiering för regioner som avses i artikel 92.1 e

De spanska regionerna Ceuta och Melilla ska beviljas ett anslag på totalt 50 000 000 EUR genom strukturfonderna.

Det yttersta randområdet Mayotte ska beviljas ett anslag på totalt 200 000 000 EUR genom strukturfonderna.

DEN METOD FÖR DEN SÄRSKILDA TILLDELNINGEN FÖR SYSSELSÄTTNINGSINITIATIVET FÖR UNGA SOM AVSES I ARTIKEL 91

Den ytterligare andel i % som ska läggas till den andel av strukturfondernas medel som avses i artikel 92.4 som i en medlemsstat tilldelats ESF och som motsvarar den medlemsstatens andel för programperioden 2007–2013 ska fastställas enligt följande, på grundval av arbetslöshetsnivåerna (för personer mellan 20–64 år) för referensåret 2012:

En medlemsstats totala andel i % efter tillägget får inte vara högre än 52 % av de strukturfondsmedel som avses i artikel 92.4.

För Kroatien ska den andel av strukturfondernas medel, förutom målet Europeiskt territoriellt samarbete, som tilldelats ESF för programperioden 2007–2013 vara den genomsnittliga andelen för konvergensregioner i de medlemsstater som anslöt sig till unionen den 1 januari 2004 eller efter detta datum.

I de medlemsstater där de mindre utvecklade regionerna omfattar minst 65 % av befolkningen kommer det belopp avseende fast bruttoinvestering som rapporteras i de stabilitets- och konvergensprogram som medlemsstaterna utarbetar i enlighet med förordning (EG) nr 1466/97 för att lägga fram sina medelfristiga budgetstrategier att användas för att fastställa offentliga eller motsvarande utgifter för strukturåtgärder. Det belopp som ska användas ska meddelas i samband med saldot och skulderna i de offentliga finanserna och i samband med den offentliga sektorns budgetprognoser och ska läggas fram som en procentandel av BNP.

I de medlemsstater där mindre utvecklade regioner omfattar mer än 15 % och mindre än 65 % av befolkningen kommer den totalbeloppet avseende fast bruttoinvestering i de mindre utvecklade regionerna att användas för att fastställa offentliga eller motsvarande utgifter för strukturåtgärder. Rapporteringen ska ske i det format som anges i första stycket.

För kontroll av additionaliteten i enlighet med artikel 95.5 gäller följande regler:

Tabell 1:

Offentliga utgifter som andel av BNP	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020
P51	X	X	X	X	X	X	X

Tabell 2:

	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020
Offentliga sektorns fasta bruttoinvesteringar i de mindre utvecklade regionerna som andel av BNP	X	X	X	X	X	X	X

Vid efterhandskontrollen ska en medlemsstat anses ha upprätthållit nivån för offentliga eller motsvarande utgifter för strukturåtgärder om årsmedelvärdet av utgifter åren 2014–2020 är lika med eller högre än referensnivån för utgifter i partnerskapsöverenskommelsen.

Om kommissionen beslutar att genomföra en finansiell korrigering i enlighet med artikel 95.6 ska korrigeringens storlek erhållas genom avdrag av 3 % från skillnaden mellan referensnivån i partnerskapsöverenskommelsen och den uppnådda nivån, uttryckt som andel av referensnivån, delad med 10. Den finansiella korrigeringen ska fastställas genom tillämpning av denna korrigeringssats på fondernas bidrag till den berörda medlemsstaten för mindre utvecklade regioner och övergångsregioner under hela programperioden.

Om skillnaden mellan referensnivån i partnerskapsöverenskommelsen och den uppnådda nivån, uttryckt som andel av referensnivån i partnerskapsöverenskommelsen, är 3 % eller mindre ska ingen finansiell korrigering utföras.

Den finansiella korrigeringen får inte överskrida 5 % av fondernas anslag till den berörda medlemsstaten för mindre utvecklade regioner och övergångsregioner under hela programperioden.

DEL I: Tematiska förhandsvillkor

Tematiska mål	Investeringspriori-teringar	Förhandsvillkor	Bedömningskriterier
1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation (FoU-mål) (artikel 9 första stycket punkt 1)	Eruf: — Alla investerings-prioriteringar inom det tematiska målet nr 1	1.1. Forskning och innovation: Att det finns en nationell eller regional strategi för smart specialisering i enlighet med det nationella reformprogrammet för att ta vara på privata forsknings- och innovationsmedel, som överensstämmer med väl fungerande nationella eller regionala forsknings- och innovationssystem.	— Att det finns en nationell eller regional strategi för smart specialisering som — — bygger på en swot-analys eller en liknande analys för att styra resurserna till en begränsad mängd prioriteringar inom forskning och innovation, — har åtgärder för stimulans av privata FoU-investeringar, — har en övervakningsmekanism. — Att en ram för tillgängliga budgetmedel för forskning och innovation har antagits.
	Eruf: — Att förbättra forsknings- och innovations-infrastrukturen och kapaciteten att utveckla spetskompetens inom forskning och innovation samt främja kompetenscentrum, särskilt sådana som är av europeiskt intresse	1.2 Forskning- och innovationsinfrastruktur. Att det finns en flerårig plan för budget och prioritering av investeringar.	— Att en vägledande flerårig plan för budget och prioritering av investeringar med anknytning till unionens prioriteringar och, i förekommande fall, Europeiska strategiska forumet för forskningsinfrastruktur (ESFRI) har antagits. v
2. Att öka tillgången till, använd-ningen av och kvaliteten på informations- och kommunika-tionsteknik (bredbands-mål) (i artikel 9 första stycket punkt 2)	Eruf: — Att utveckla IKT-produkter och IKT-tjänster, e-handel och främja efterfrågan på IKT — Att stärka IKT-tillämpningar för e-förvaltning, e-lärande, e-integration, e-kultur och e-hälsa.	2.1. Digital tillväxt: Att det finns en strategisk ram för digital tillväxt för att stimulera överkomliga, bra, driftskompatibla IKT-stödda privata och offentliga tjänster och öka allmänhetens användning av dem,inklusive utsatta grupper, företag och offentlig förvaltning, även i form av gränsöverskridande initiativ.	— Att det finns en strategisk ram för digital tillväxt, t.ex. i den nationella eller regionala strategin för smart specialisering som innehåller — budget och prioritering av åtgärder genom en swot-analys eller en liknande analys som är förenlig med resultattavlan för den digitala agendan för Europa, — en analys av avvägningen mellan stöd till efterfrågan och utbud av informations- och kommunikationsteknik (IKT), — indikatorer för att mäta framstegen när det gäller insatser inom områden som digital kompetens, e-inkludering, e-tillgänglighet samt framsteg i fråga om e-hälsa inom ramen för artikel 168 i EUF-fördraget, vilka där så är lämpligt överensstämmer med berörda sektoriella unionsstrategier eller nationella eller regionala strategier, — en bedömning av behovet av stärkt IKT-kapacitetsutbyggnad.
	Eruf: — Att öka utbyggnaden av bredband och höghastighetsnät och stödja antagandet av ny teknik och nätverk för den digitala ekonomin	2.2. Nästa generations accessinfrastruktur: Att det finns nationella eller regionala planer för nästa generations accessinfrastruktur där man tar hänsyn till regionala åtgärder för att nå unionens mål för tillgång till internet med hög kapacitet, med inriktning på områden där marknaden misslyckats med att erbjuda öppen infrastruktur till ett överkomligt pris och med en kvalitet som överensstämmer med unionens regler om konkurrens och statligt stöd, och erbjuda tillgängliga tjänster till utsatta grupper.	— Att det finns en nationell eller regional plan för nästa generations accessinfrastruktur som innehåller — en plan för infrastrukturinvesteringar som grundar sig på en ekonomisk analys och som beaktar befintlig privat och offentlig infrastruktur och planerade investeringar, — långsiktiga investeringsmodeller som uppmuntrar konkurrens och ger tillgång till öppna,överkomliga, bra och framtidssäkra infrastrukturanläggningar och tjänster, — åtgärder för att stimulera privata investeringar.
3. Att öka konkurrenskraften för SMF (i artikel 9 första stycket punkt 3)	Eruf: — Att främja entreprenörskap, särskilt genom att underlätta det ekonomiska utnyttjandet av nya idéer och främja skapandet av nya företag, inklusive genom företagskuvöser — Att stödja kapaciteten för SMF att satsa på tillväxt på regionala, nationella och internationella marknader och ägna sig åt innovations-processer.	3.1. Att särskilda åtgärder har vidtagits för att stödja främjandet av entreprenörskap med beaktande av småföretagsakten.	— De särskilda åtgärderna är — åtgärder för att minska tiden och kostnaden för att starta ett företag med beaktande av målen för småföretagsakten. — åtgärder för att minska den tid som krävs för att få licenser och tillstånd att inleda och bedriva företagets verksamhet med beaktande av målen för småföretagsakten. — en mekanism för att övervaka genomförandet av de åtgärder som har vidtagits genom småföretagsakten och bedöma hur lagstiftningen påverkar SMF.
4. Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi i alla sektorer (i artikel 9 första stycket punkt 4)	Eruf+Sammanhållnings-fonden: — Att stödja energi-effektivitet, smart energi-förvaltning och användning av förnybar energi inom offentliga infrastrukturer, även i offentliga byggnader och inom bostadssektorn	4.1. Att åtgärder har vidtagits för att främja kostnadseffektiva förbättringar avseende effektiv slutanvändning av energi och kostnadseffektiva investeringar i energieffektivitet vid uppförande eller renovering av byggnader.	— Åtgärderna är följande: — Åtgärder för att säkerställa att minimikrav har fastställts för byggnaders energiprestanda i överensstämmelse med artiklarna 3, 4 och 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU (1). — Åtgärder som är nödvändiga för att upprätta ett system för certifiering avbyggnaders energiprestanda i överensstämmelse med artikel 11 i direktiv 2010/31/EU. — Åtgärder för att säkerställa strategisk planering för energieffektivitet i överensstämmelse med artikel 3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27 EU (2). — Åtgärder som överensstämmer med artikel 13 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/32/EG (3) om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster för att se till att slutförbrukare, så långt det är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och proportionerligt i förhållande till möjliga energibesparingar, har individuella mätare.
	Eruf + Sammanhållnings-fonden: — Att främja användningen av högeffektiv kraftvärme på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme	4.2. Att åtgärder har vidtagits för att främja högeffektiv kraftvärme.	— Åtgärderna är följande: — Stödet för kraftvärme grundas på efterfrågan på nyttiggjord värme och primärenergibesparingar i enlighet med artikel 7.1 och 9.1 a och b i direktiv 2004/8/EG, och medlemsstaterna eller deras behöriga organ har utvärderat nuvarande lagstiftning och regelverk om tillståndsförfaranden eller andra förfaranden i syfte att — a) främja utformningen av kraftvärmepannor som motsvarar ekonomiskt motiverade krav pånyttiggjordvärme samt undvika produktion av mer värme än nyttiggjord värme, och b) minska lagstiftningshinder och andra hinder för en ökning av kraftvärmeproduktionen.
	Eruf+Sammanhållnings-fonden: — Att främja produktion och distribution av energi som hämtas från förnybara källor	4.3. Att åtgärder har vidtagits för att främja produktion och distribution av förnybar energi (4).	— Öppna stödsystem, prioritering av nättillgång eller garanterad och prioriterad tillgång till styrning samt offentliggjorda standardbestämmelser som tillämpas vid fördelning av kostnaderna för tekniska anpassningar ska ha införts i överensstämmelse med artiklarna 14.1, 16.2 och 16.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG (4). — Medlemsstaten ska ha antagit en nationell plan för förnybar energi i överensstämmelse med artikel 4 i direktiv 2009/28/EG.
5. Att främja anpassning, riskförebyggande och riskhantering i samband med klimatförändringar. (klimatmål) (artikel 9 första stycket punkt 5)	Eruf+Sammanhållnings-fonden: — Att främja investeringar för att hantera särskilda risker, säkra motståndskraften mot katastrofer och utveckla katastrof-hanteringssystem	5.1. Riskförebyggande och riskhantering: Att det finns nationella eller regionala riskbedömningar för katastrofhantering där anpassningen till klimatförändringar beaktas.	— Det ska ha införts ett nationellt eller regionalt förfarande för riskbedömning som omfattar följande delar: — En beskrivning av den process, de metoder och de icke-konfidentiella uppgifter som använts vid riskbedömningen samt av de riskbaserade kriterierna för prioritering av investeringar. — En beskrivning av scenarier med en risk och med flera risker. — Beaktande av de nationella strategierna för anpassning till klimatförändringarna i förekommande fall.
6. Att bevara och skydda miljön och främja ett effektivt resursutnyttjande. (artikel 9 första stycket punkt 6)	Eruf + Sammanhållnings-fonden: — Att investera i vattensektorn för att uppfylla kraven i unionens miljölag-stiftning och tillgodose ytterligare investeringsbehov, som identifieras av medlemsstaterna	6.1. Vattensektorn: Att det finns a) en prispolitik för vatten som ger vattenförbrukarna tillräckliga incitament till effektiv användning av vattenresurserna, och b) ett lämpligt bidrag från de olika vattenanvändningarna till kostnadstäckning för vattentjänster till ett belopp som fastställs i den godkända förvaltningsplanen för avrinningsdistrikt för investeringar som stöds av programmen.	— Att medlemsstaten i sektorer som stöds av Eruf och Sammanhållningsfonden har sett till att olika vattenanvändningar bidrar till kostnadstäckningen för vattentjänsterna efter sektor i överensstämmelse med artikel 9.1 första strecksatsen i direktiv 2000/60/EG, i förekommande fall med hänsyn till täckningens sociala, miljörelaterade och ekonomiska effekter liksom till de geografiska och klimatrelaterade villkoren för den eller de regioner som berörs. — Att det antas förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt för de distrikt som överensstämmer med artikel 13 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG.
	Eruf + Sammanhållnings-fonden: — Att investera i avfallssektorn för att uppfylla kraven i unionens miljölag-stiftning och tillgodose ytterligare investeringsbehov, som identifieras av medlemsstaterna	6.2. Avfallssektorn: Att ekonomiskt och miljömässigt hållbara investeringar i avfallssektorn främjas, särskilt genom utarbetandet av avfallsplaner i överensstämmelse med direktiv 2008/98/EG och med avfallshierarkin.	— Att en genomföranderapport har enligt skyldigheten i artikel 11.5 i direktiv 2008/98/EG lämnats till kommissionen om framstegen med avseende på uppfyllandet av målen i artikel 11 i direktiv 2008/98/EG. — Att det finns en eller flera avfallsplaner enligt skyldigheten i artikel 28 i direktiv 2008/98/EG. — Att det finns avfallsförebyggande program enligt skyldigheten i artikel 29 i direktiv 2008/98/EG. — Att nödvändiga åtgärder har vidtagits för att nå målen om förberedelse för återanvändning och materialåtervinning senast 2020 i överensstämmelse med artikel 11.2 i direktiv 2008/98/EG.
7. Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur (artikel 9 första stycket punkt 7)	Eruf + Sammanhållnings-fonden: — Att stödja ett multimodalt gemensamt europeiskt transportområde genom att investera i det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) — Att utveckla och förbättra omfattande, högkvalitativa och driftskompatibla järnvägssystem och främja bullerminskande åtgärder — Att utveckla och förbättra miljövänliga (inbegripet tystare) och koldioxidsnåla transportsystem, däribland transporter på inre vattenvägar och sjöfart, hamnar, multimodala förbindelser och flygplats-infrastruktur för att främja hållbar regional och lokal trafik Eruf: — Att främja regional rörlighet genom att koppla ihop sekundära och tertiära knutpunkter med TEN-T- infrastruktur, inklusive multimodala noder	7.1. Transport: Att det finns en eller flera heltäckande planer eller ramar för transportinvesteringar i enlighet med medlemsstatens institutionella struktur (inklusive regional och lokal kollektivtrafik) som stöder infrastrukturutveckling och förbättrar länkarna till de heltäckande och centrala TEN-T nätverken.	— Att det finns en eller flera heltäckande transportplaner eller ramar för transportinvesteringar som uppfyller de rättsliga kraven på en strategisk miljöbedömning och som fastställer — — bidraget till det gemensamma europeiska transportområdet i överensstämmelse med artikel 10 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 (5), inklusive prioriteringar av investeringarna i — — det centrala TEN-T-nätet och hela nätet där investeringar planeras från Eruf och Sammanhållningsfonden, och — sekundära länkar, — en realistisk och mogen projektplanering för projekt som planeras få stöd från Eruf och Sammanhållningsfonden, — åtgärder för att garantera de förmedlande organens och stödmottagarnas förmåga att förverkliga projektplaneringen.
	Eruf + Sammanhållningsfonden: — Att stödja ett multimodalt gemensamt europeiskt transportområde genom att investera i TEN-T — Att utveckla och förbättra omfattande, högkvalitativa och driftskompatibla järnvägssystem och främja bullerminskande åtgärder — Att utveckla och förbättra miljövänliga (inbegripet tystare) och koldioxidsnåla transportsystem, däribland transporter på inre vattenvägar och sjöfart, hamnar, multimodala förbindelser och flygplatsinfra-struktur för att främja hållbar regional och lokal trafik Eruf: — Att stödja ett multimodalt gemensamt europeiskt transportområde genom att investera i det transeuropeiska transportnätet (TEN-T)	7.2. Järnväg: Att det i den eller de heltäckande transportplanerna eller transportramarna finns ett särskilt avsnitt om utveckling av järnväg i enlighet med medlemsstaternas institutionella struktur (inklusive allmänna kommunikationsmedel på regional och lokal nivå) som stöder utvecklingen avinfrastruktur och förbättrar de centrala och sekundära länkarna till TEN-T. Investeringarna omfattar rörliga tillgångar, driftskompatibilitet och kapacitetsuppbyggnad.	— Att det finns ett avsnitt om utveckling av järnväg i transportplanen/erna eller transportramen/arna ovan som uppfyller de rättsliga kraven på en strategisk miljöbedömning och fastställeren realistisk, mogen projektplanering (med tidplan och preliminär budget), — Åtgärder för att garantera de förmedlande organens och stödmottagarnas förmåga att förverkliga projektplaneringen.
	Eruf+Sammanhållningsfonden: — Att stödja ett multimodalt gemensamt europeiskt transportområde genom att investera i det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) — Att utveckla och förbättra omfattande, högkvalitativa och driftskompatibla järnvägssystem och främja bullerminskande åtgärder. — Att utveckla och förbättra miljövänliga (inbegripet tystare) och koldioxidsnåla transportsystem, däribland transporter på inre vattenvägar och sjöfart, hamnar, multimodala förbindelser och flygplatsinfra-struktur för att främja hållbar regional och lokal trafik Eruf: — Att främja regional rörlighet genom att koppla ihop sekundära och tertiära knutpunkter med TEN-T- infrastruktur, inklusive multimodala noder	7.3. Andra transportsätt, inklusive inre vattenvägar och sjöfart, hamnar, multimodala länkar och flygplatsinfrastruktur: Att det i den eller de heltäckande transportplanerna eller transportramarna finns ett särskilt avsnitt om inre vattenvägar och sjöfart, hamnar, multimodala länkar och flygplatsinfrastruktur, som bidrar till att förbättra de centrala och sekundära länkarna till TEN-T och främjar hållbar regional och lokal rörlighet.	— Att det finns ett avsnitt om inre vattenvägar och sjöfart, hamnar, multimodala länkar och flygplatsinfrastruktur i transportplanen eller transportplanerna eller transportramen eller transportramarna som — — uppfyller rättsliga krav för strategisk miljöbedömning, — fastställer en realistisk, mogen projektplanering (med tidplan och preliminär budget), — åtgärder för att garantera de förmedlande organens och stödmottagarnas förmåga att förverkliga projektplaneringen.
	Eruf: — Att förbättra energieffektivitet och energiförsörjnings-trygghet genom att utveckla smarta system för distribution, lagring och överföring av energi och genom integration av distribuerad generering från förnybara källor	7.4 Utveckling av system för smart distribution, lagring och överföring av energi: Att det finns heltäckande planer för investeringar i infrastruktur för smart energi och regleringsåtgärder, som bidrar till att förbättra energieffektiviteten och försörjningstryggheten.	— Att det finns heltäckande planer som beskriver de nationella prioriteringarna för energiinfrastruktur — — i enlighet med artikel 22 i direktiv 2009/72/EG och i direktiv 2009/73/EG, om så är tillämpligt, och — i överensstämmelse med berörda regionala investeringsplaner enligt artikel 12 och med unionens tioårsplan för nätutveckling i enlighet med artikel 8.3 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 714/2009 (6) och med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2009 (7), samt — i överensstämmelse med artikel 3.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 (8) om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer. — Att dessa planer ska innehålla — — en realistisk och mogen projektplanering för projekt som planeras få stöd från Eruf och Sammanhållningsfonden, — åtgärder för att uppnå målen för social och ekonomisk sammanhållning och miljöskydd i överensstämmelse med artikel 3.10 i direktiv 2009/72/EG och artikel 3.7 i direktiv 2009/73/EG, — åtgärder för att optimera energianvändningen och främja energieffektiviteten i överensstämmelse med artikel 3.11 i direktiv 2009/72/EG och artikel 3.8 i direktiv 2009/73/EG.
8. Att främja hållbar och kvalitativ sysselsättning och arbets-kraftens rörlighet (sysselsättningsmål) (artikel 9 första stycket punkt 8)	ESF: — Tillgång till arbete för arbetssökande och inaktiva, inbegripet långtidsarbetslösa och personer som befinner sig långt från arbets-marknaden, även genom lokala sysselsättnings-initiativ och stöd till arbetskraftens rörlighet	8.1. Att aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder utformas och genomförs mot bakgrund av riktlinjerna för sysselsättningen.	— Att arbetsmarknadstjänsterna kan tillhandahålla och tillhandahåller faktiskt — — individanpassade tjänster och aktiva och förebyggande arbetsmarknadsåtgärder i ett tidigt skede, som är öppna för alla arbetssökande, samtidigt som de prioriterar de personer som löper störst risk för social utestängning, bland annat personer från marginaliserade befolkningsgrupper, — övergripande och öppen information om nya lediga platser och möjligheter till anställning, med beaktande av de föränderliga behoven på arbetsmarknaden. — Att arbetsmarknadstjänsterna har byggt upp formella eller informella samarbetsarrangemang med berörda parter.
	ESF: — Egenföretagande, företagsamhet och nyföretagande, inklusive innovativa mikroföretag samt SMF Eruf: — Att stödja utvecklingen av företagskuvöser och investeringsstöd för egenföretagande, mikroföretag och nyföretagande	8.2. Egenföretagande, sysselsättning, företagsamhet och nyföretagande: Att det finns en strategisk ram för inkluderande nyföretagande.	— Att det finns en strategisk ram för inkluderande stöd till nyföretagande som omfattar följande delar: — Åtgärder för att minska tiden och kostnaden för att starta ett företag med beaktande av målen för småföretagsakten. — Åtgärder för att minska den tid som krävs för att få licenser och tillstånd att inleda och bedriva företagets verksamhet med beaktande av målen för småföretagsakten. — Åtgärder för att sammanföra företagsutvecklingstjänster och finansiella tjänster (tillgång till kapital), inklusive uppsökande verksamhet som vid behov vänder sig till missgynnade grupper och/eller områden.
	ESF: — Åtgärder för att modernisera arbetsmarknadens institutioner, såsom offentliga och privata arbetsförmedlings-tjänster, förbättrad matchning till behoven på arbetsmarknaden, även genom att öka arbetskraftens rörlighet över gränserna och genom rörlighetssystem och bättre samarbete mellan institutioner och berörda parter Eruf: — Investering i infrastruktur för arbetsförmedlings-tjänster	8.3. Att arbetsmarknadens institutioner moderniseras och stärks mot bakgrund av riktlinjerna för sysselsättningen. Att reformerna av arbetsmarknadens institutioner föregås av en tydlig strategisk ram och en förhandsbedömning där genusperspektivet ingår.	— Att åtgärder för att reformera arbetsmarknadstjänsterna vidtas, så att de kan — — tillhandahålla individanpassade tjänster samt aktiva och förebyggande arbetsmarknadspolitiska åtgärder i ett tidigt skede, som är öppna för alla arbetssökande, samtidigt som de prioriterarde personer som löper störst risk för social utestängning, bland annat personer från marginaliserade befolkningsgrupper, — ge övergripande och öppen information om nya lediga platser och möjligheter till anställning, med beaktande av de föränderliga behoven på arbetsmarknaden. — Att reformen av arbetsmarknadstjänster kommer att inbegripa uppbyggnad av formella eller informella samarbetsnätverk med berörda parter.
	ESF: — Aktivt och sunt åldrande	8.4. Ett aktivt och sunt åldrande: Att politiken för ett aktivt åldrande utformas mot bakgrund av riktlinjerna för sysselsättningen.	— Att de berörda parterna medverkar i utformningen och uppföljningen av politiken för ett aktivt åldrande i syfte att hålla kvar äldre arbetstagare på arbetsmarknaden och främja deras sysselsättningsmöjligheter. — Att medlemsstaten har vidtagit åtgärder för att främja ett aktivt åldrande.
	ESF: — Anpassning av arbetstagare, företag och företagare till förändringar	8.5. Anpassning av arbetstagare, företag och företagare till förändringar: Att det görs politiska insatser för att främja förebyggande och god hantering av förändringar och omstruktureringar.	— Att det finns instrument till stöd för arbetsmarknadens parter och myndigheterna för att utveckla och övervaka en proaktiv strategi för förändringar och omstruktureringar som omfattar åtgärder — för att göra det lättare att förutse förändringar, — för att göra det lättare att förbereda och hantera omstruktureringsprocessen.
	ESF: — Varaktig integration på arbetsmarknaden för ungdomar, särskilt de som inte arbetar eller studerar, även de ungdomar som löper risk för social utestängningochungdomar från marginaliserade grupper, vilket inbegriper genomförandet av ungdomsgarantin.	8.6. Förekomsten av en strategisk ram för att främja ungdomssysselsättningen, bland annat genom att genomföra ungdomsgarantin. Detta förhandsvillkor gäller enbart genomförandet av sysselsättningsinitiativet för unga.	— Att det för att främja ungdomssysselsättning finns en strategisk ram som — är evidensbaserad och mäter resultaten för ungdomar som inte har arbete eller deltar i utbildning, och ger ett underlag förmålinriktade politiska insatser och övervakning av utvecklingen, — anger vilken myndighet som ansvarar för förvaltningen av åtgärderna för ungdomssysselsättning och som samordnar partnerskap mellan alla nivåer och sektorer, — omfattar parter som kan bidra till att ta itu med ungdomsarbetslösheten, — möjliggör tidiga ingripanden och aktivering, — omfattar stödåtgärder för tillträde till arbetsmarknaden, kompetenshöjande, arbetskraftens rörlighet och hållbar integrering på arbetsmarknaden av ungdomar som varken har arbete eller deltar i utbildning.
9. Att främja social delaktighet och bekämpa fattigdom och all diskriminering (fattigdomsmål) ►C1 (artikel 9 första stycket punkt 9) ◄	ESF: — Aktiv inkludering, inklusive för att främja lika möjligheter, aktivt deltagande samt förbättra anställbarheten Eruf: — Investera i infrastrukturer på vårdområdet och det sociala området som bidrar till nationell, regional och lokal utveckling, minska skillnader i hälsostatus, främja social delaktighet genombättre tillgång till socialaoch kulturella tjänster samt rekreationstjänster, och övergången från institutionella tjänster till tjänster i närsamhället. — Att stödja fysiskt, ekonomiskt och socialt återställande av utarmade samhällen i stads- och landsbygds-områden.	9.1. Att det finns en nationell strategisk ram för fattigdomsminskning som syftar till aktiv inkludering av människor som är utestängda från arbetsmarknaden mot bakgrund av riktlinjerna för sysselsättningen, och att ramen genomförs.	— Att det finns en nationell strategisk ram för att minska fattigdomen som syftar till aktiv inkludering och som — — ger tillräckligt underlag för att ta fram insatser mot fattigdom och övervaka läget, — omfattar åtgärder till stöd för uppnåendet av det nationella målet för fattigdom och social utslagning (enligt det nationella reformprogrammet), som inbegriperfrämjande av hållbara och kvalitativa sysselsättningsmöjligheter för personer som löper störst risk för social utslagning, bland annat personer från marginaliserade befolkningsgrupper, — involverar berörda parter i kampen mot fattigdom, — beroende på de identifierade behoven, innehåller åtgärder för övergång från vård på institutioner till vård i samhället. — Att berörda parter på begäran och vid behov ska få hjälp med att lämna in projektansökningar och med att genomföra och förvalta de projekt som valts ut.
	ESF: — Socioekonomisk integration av marginaliserade grupper som t.ex. romer. Eruf: — Att investera i infrastrukturer på vårdområdet och det sociala området vilka bidrar till nationell, regional och lokal utveckling, att minska skillnader i hälsostatus, att främja social delaktighet genom förbättrad tillgång till sociala och att bidra till kulturella tjänster samt rekreationstjänster, och att bidra till övergången från institutionella tjänster till tjänster i närsamhället. — Att stödja fysiskt, ekonomiskt och socialt återställande av utarmade samhällen i stads- och landsbygds-områden. — Att investera i utbildning och i vidareutbildning, inklusive yrkesutbildning för färdigheter och livslångt lärande genom att utveckla utbildnings- och fortbildningsinfrastrukturer.	9.2. Att det finns en nationell strategisk ram för inkludering av romer.	— Att det finns en nationell strategi för inkludering av romer som — — innehåller realistiska nationella mål för integration av romer för att överbrygga klyftan till majoritetsbefolkningen; dessa mål bör vara inriktade på EU:s fyra mål för integrering av romer i fråga om tillgång till utbildning, sysselsättning, vård och bostäder, — i förekommande fall innehåller uppgifter om missgynnade delregioner eller segregerade kvarter där folkgrupperna är mest utsatta med hjälpav redan tillgängliga socioekonomiska och geografiska indikatorer (t.ex. mycket låg utbildning eller långtidsarbetslöshet), — inkluderar verkningsfulla metoder för att övervaka och bedöma verkningarna av insatserna för integration av romer och en översynsmekanism för anpassning av strategin, — utformas, genomförs och övervakas i samarbete och dialog med det romska civila samhället och med regionala och lokala myndigheter, — Att berörda parter på begäran och vid behov ska få hjälp med att lämna in projektansökningar och med att genomföra och förvalta de projekt som valts ut.
	ESF: — Ökad tillgång till kvalitativa och hållbara tjänster till rimlig kostnad, inbegripet hälso- och sjukvård och sociala tjänster av allmänt intresse. Eruf: — Att investera i infrastrukturer på vårdområdet och det sociala området vilka bidrar till nationell, regional och lokal utveckling, minska skillnader i hälsostatus, främja social delaktighet genomförbättradtillgång till sociala och kulturella tjänster samt rekreationstjänster, och övergången från institutionella tjänster till tjänster i närsamhället.	9.3. Hälsa: Att det finns en nationell eller regional strategisk ram för hälso- och sjukvård i enlighet med artikel 168 i EUF-fördraget som säkerställer ekonomisk hållbarhet.	— Att det finns en nationell eller regional strategisk ram för hälso- och sjukvård som innefattar — — samordnade åtgärder för att förbättra tillgången till hälsotjänster, — åtgärder för effektivisering av hälsosektorn, genom nya tjänsteformer och ny infrastruktur, — ett system för övervakning och översyn. — Att medlemsstaten eller regionen har antagit en ram med vägledande uppgifterom tillgängliga budgetresurser och med en kostnadseffektiv inriktning av resurserna på prioriterade behov för hälso- och sjukvård.
10. Att investera i utbildning, vidareutbildning och yrkesut-bildning för färdigheter och livslångt lärande (utbildnings-mål) (artikel 9 första stycket punkt 10)	ESF: — Att minska andelen elever med enbart grundskole-utbildning, förebygga skolavhopp och främja lika tillgång till bra förskole-, grundskole- och gymnasieutbildning, inklusive (formella, icke-formella och informella) möjligheter till lärande så att de ska kunna återgå till utbildning och yrkesutbildning. Eruf: — Att investera i utbildning och i vidareutbildning, inklusive yrkesutbildning för färdigheter och livslångt lärande genom att utveckla utbildnings- och fortbildningsinfrastrukturer.	10.1. Elever som lämnar skolan i förtid: Att det finns en strategisk ram för att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid inom ramen för artikel 165 i EUF-fördraget.	— Att det finns ett system för att samla in och analysera uppgifter om avhopp från skolan på relevanta nivåer vilket — — ger tillräckligt underlag för målinriktade politiska insatser och övervakar läget. — Att det finns en strategisk ram mot avhopp från skolan vilken — — är erfarenhetsbaserad, — täcker relevanta utbildningssektorer inklusive förskola och är särskilt riktad mot utsatta grupper som löper störst risk för avhopp från skolan, däribland personer från marginaliserade befolkningsgrupper, och inriktas på förebyggande, ingripande och kompensation, — involverar alla politikområden och berörda parter som kan bidra till lösningar.
	ESF: — Att höja kvaliteten och öka effektiviteten och tillgången till universitets- och högskole-utbildningen för att öka deltagandetvoch förbättra resultaten, särskilt för missgynnade grupper. Eruf: — Att investera i utbildning och i vidareutbildning, inklusive yrkesutbildning för färdigheter och livslångt lärande genom att utveckla utbildnings- och fortbildningsinfrastrukturer	10.2. Högre utbildning: Att det finns en nationell eller regional strategisk ram för att förbättra kvaliteten, effektiviteten och studieresultaten i högre utbildning inom ramen för artikel 165 i EUF-fördraget.	— Att det finns en nationell eller regional strategisk ram för högre utbildning som omfattar följande delar: — Åtgärder som vid behov ska öka rekryteringenoch förbättra studieresultaten, och som ska leda till — — ökad rekrytering till högre utbildning bland låginkomsttagare och andra underrepresenterade grupper, med särskild hänsyn tagen till missgynnade personer, däribland personer från marginaliserade befolkningsgrupper, — minskat antal avhopp i förtid. — Åtgärder som ska främja innovativt kursinnehåll och kursupplägg. — Åtgärder för att öka anställbarhet och företagsamhet som ska — — uppmuntra övergripande färdigheter såsom företagarkunskap inom relevant högskoleutbildning, — minska könsskillnaderna inom studie- och yrkesval.
	ESF: — Att stärka lika tillgång till livslångt lärande för alla åldersgrupper i formella, icke-formella och informella sammanhang, höja arbetskraftens kunskaper, färdigheter och kompetens och främja flexibla utbildningsvägar inklusive genom yrkesvägledning och validering av förvärvad kompetens. Eruf: — Att investera i utbildning, färdigheter och livslångt lärande genom att utvecklautbildnings- och fortbildningsinfrastrukturer.	10.3. Livslångt lärande: Att det finns en nationell eller regional strategisk ram för livslångt lärande inom ramen för artikel 165 i EUF-fördraget.	— Att det finns en nationell eller regional strategisk ram för livslångt lärande som innehåller åtgärder — för att stödja utveckling och sammankoppling av tjänster för livslångt lärande, inklusive deras genomförande, och uppgradering av färdigheter (dvs. validering, vägledning och utbildning) samt ge de berörda parterna möjlighet att engagera sig och delta i partnerskap, — för att utveckla färdigheter för olika målgrupper när dessa har identifierats som prioriteringar i de nationella eller regionala strategiska ramarna (t.ex. ungdomar i yrkesutbildning, vuxna, föräldrar som återkommer till arbetsmarknaden, lågutbildade och äldre arbetstagare, invandrare samt andra missgynnade grupper, särskilt rörelsehindrade personer,), — för att öka tillgången till livslångt lärande bl.a. genom insatser för en effektiv användning av informationsverktyg (till exempel den europeiska referensramen för kvalifikationer, nationella referensramar för kvalifikationer, det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen och det europeiska systemet för kvalitetssäkring inom yrkesutbildningen), — för att öka utbildningens relevans för arbetsmarknaden och anpassa den till målgruppernas behov (t.ex. ungdomar i yrkesutbildning, vuxna, föräldrar som återkommer till arbetsmarknaden, lågutbildade och äldre arbetstagare, invandrare samt andra missgynnade grupper, särskilt rörelsehindrade personer).
	ESF: — Att förbättra utbildningens relevans för arbetsmarknaden, underlätta övergången från utbildning till arbete, förstärka yrkesutbildningssystemen och deras kvalitet, inbegripet genom mekanismer för attförutse kompetensbehoven, anpassning av kursplaner och inrättande och utveckling av arbetsbaserade system för lärande, inbegripet lärlingssystem med både teori och praktik. Eruf: — Att investera i utbildning, färdigheter och livslångt lärande genom att utveckla utbildnings- och fortbildnings-infrastrukturer.	10.4 Att det finns en nationell eller regional strategisk ram för att förbättra kvaliteten, effektiviteten och studieresultaten i systemen för yrkesutbildning inom ramen för artikel 165 i EUF-fördraget.	— Att det finns en nationell eller regional strategisk ram för att förbättra kvaliteten, effektiviteten och studieresultaten isystemen för yrkesutbildninginom ramen för artikel 165 i EUF-fördraget som innehåller åtgärder för — att öka yrkesutbildningssystemens relevans för arbetsmarknaden i nära samarbete med relevanta aktörer, bland annat genom mekanismer för att förutse kompetensbehoven, anpassning av kursplaner och förstärkning av olika former av arbetsbaserade system för lärande, — att öka kvaliteten och attraktionskraften i yrkesutbildningen bland annat genom att upprätta en nationell strategi för kvalitetssäkring av yrkesutbildning (till exempel i linje med den europeiska referensramen för kvalitetssäkring av yrkesutbildning) och att genomföra verktygen för information och erkännande, till exempel det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen (Ecvet).
11. Att förbättra den institutionella kapaciteten hos myndigheter och aktörer och förbättra effektiviteten hos den offentliga förvaltningen (artikel 9.11)	ESF: — Investeringar i institutionernas kapacitet och de offentliga förvaltningarnas och tjänsternas effektivitet på nationell, regional och lokal nivå med sikte på reformer, bättre lagstiftning och god förvaltning. Eruf: — Att förbättra den institutionella kapaciteten och effektiviteten hos den offentliga förvaltningen, genom att stärka den institutionella kapaciteten och effektiviteten hos offentliga förvaltningar och offentliga tjänster som berörs av genomförandetav Eruf, samtstödja åtgärder som rör institutionell kapacitet och effektiviteten hos offentliga förvaltningar som får stöd av ESF. Sammanhållnings-fonden: — Att förbättra den institutionella kapaciteten och effektiviteten hos den offentliga förvaltningen, genom att stärka den institutionella kapaciteten och effektiviteten hos offentliga förvaltningar och offentliga tjänster som berörs av genomförandet av sammanhållnings-fonden	— Att det finns en strategisk ram för att öka effektiviteten i medlemsstaternas förvaltning, inklusive reform av den offentliga förvaltningen.	— Att det finns en strategisk ram för att effektivisera medlemsstaternas offentliga myndigheters förvaltning och öka deras färdigheter, som håller på att genomföras och som omfattar — en analys och strategisk planering av juridiska, organisatoriska och processuella reformer, — utveckling av kvalitetshanteringssystem, — integrerade åtgärder för förenkling och rationalisering av administrativa rutiner, — utveckling och genomförande av personalstrategier som omfattar de huvudsakliga brister som konstaterats på detta område, — utveckling av färdigheter på alla nivåer i de offentliga myndigheterna, — utveckling av rutiner och verktyg för övervakning och utvärdering.
(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda (EUT L 153, 18.6.2010, s. 13). (2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG Text av betydelse för EES (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1). (3) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/32/EG av den 5 april 2006 om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster och om upphävande av rådets direktiv 93/76/EEG (EUT L 114, 27.4.2006, s. 64). (4) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG (EUT L 140, 5.6.2009, s. 16). (5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 av den 11 december 2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet och om upphävande av beslut nr 661/2010/EU (EUT L 348 20.12.2013, s. 1) (6) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 714/2009 av den 13 juli 2009 om villkor för tillträde till nät för gränsöverskridande elhandel och om upphävande av förordning (EG) nr 1228/2003 (EUT L 211, 14.8.2009, s. 15). (7) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2009 av den 13 juli 2009 om villkor för tillträde till naturgasöverföringsnäten och om upphävande av förordning (EG) nr 1775/2005 (EUT L 211, 14.8.2009, s. 36). (8) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 av den 17 april 2013 om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer och om upphävande av beslut nr 1364/2006/EG och om ändring av förordningarna (EG) nr 713/2009, (EG) nr 714/2009 och (EG) nr 715/2009

DEL II: Allmänna förhandsvillkor

Område	Förhandsvillkor	Bedömningskriterier
1. Anti-diskriminering	Att det finns administrativ kapacitet för genomförande och tillämpning av unionsrätt och unionsstrategier om antidiskriminering på området för de europeiska struktur- och investeringsfonderna	— Former, i överensstämmelse med medlemsstaternas institutionella och rättsliga ramar, för involvering av organ som ansvarar för att främja lika behandling av alla personer genom hela processen för utarbetande och genomförande av programmen, inklusive rådgivning om lika behandling i verksamhet inom de europeiska struktur- och investeringsfonderna, — former för utbildning för personal hos de myndigheter som berörs av förvaltning och styrning av de europeiska struktur- och investeringsfonderna vad gäller unionsrätt och unionsstrategier om antidiskriminering.
2. Jämställdhet	Att det finns administrativ kapacitet för genomförande och tillämpning av unionsrätt och unionsstrategier om jämställdhet på området för de europeiska struktur- och investeringsfonderna	— Former, i överensstämmelse med medlemsstaternas institutionella och rättsliga ramar, för involvering av organ som ansvarar för jämställdhetsfrågor genom hela processen för utarbetande och genomförande av programmen, inklusive rådgivning om jämställdhet i verksamhet inom de europeiska struktur- och investeringsfonderna, — former för utbildning för personal hos de myndigheter som berörs av förvaltning och styrning av de europeiska struktur- och investeringsfonderna vad gäller unionsrätt och unionsstrategier om jämställdhet samt om integrering av jämställdhetsperspektivet.
3. Funktionshinder	Att det finns administrativ kapacitet för genomförande och tillämpning av FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (1) på området för de europeiska struktur- och investeringsfonderna i enlighet med rådets beslut 2010/48/EG	— Former, i överensstämmelse med medlemsstaternas institutionella och rättsliga ramar, för samråd med och involvering av organ som ansvarar för att skydda rättigheterna för personer med funktionsnedsättning och andra berörda parter genom hela processen för utarbetande och genomförande av programmen, — former för utbildning för personal hos de myndigheter som berörs av förvaltning och styrning av de europeiska struktur- och investeringsfonderna vad gäller unionsrätt och unionsstrategier om personer med funktionsnedsättning, inklusive tillgänglighet och den praktiska tillämpningen av FN-konventionen såsom den återges i unionens lagstiftning och nationell lagstiftning, i enlighet med vad som är lämpligt, — former för att säkerställa övervakning av genomförandet av artikel 9 i FN-konventionen i samband med de europeiska struktur- och investeringsfonderna genom hela processen för utarbetande och genomförande av programmen.
4. Offentlig upphandling	Att det finns former för effektiv tillämpning av unionsrätten om offentlig upphandling på området för de europeiska struktur- och investeringsfonderna.	— Former för effektiv tillämpning av unionens regler för offentlig upphandling genom lämpliga mekanismer, — former för öppna förfaranden för tilldelning av avtal, — former för utbildning och informationsspridning för personal som berörs av de europeiska struktur- och investeringsfondernas genomförande, — former för att säkerställa förvaltningens kapacitet att genomföra och tillämpa unionens regler för offentlig upphandling.
5. Statligt stöd	Att det finns former för effektiv tillämpning av unionens regler om statligt stöd på området för de europeiska struktur- och investeringsfonderna.	— Former för effektiv tillämpning av unionens regler om statligt stöd, — former för utbildning och informationsspridning för personal som berörs av de europeiska struktur- och investeringsfondernas genomförande, — former för att öka förvaltningens kapacitet att genomföra och tillämpa unionens regler om statligt stöd.
6. Lagstiftning om miljökonsekvens-bedömningar och strategiska miljöbedömningar	Att det finns former för effektiv tillämpning av unionens lagstiftningen om miljökonsekvensbedömningar och strategiska miljöbedömningar	— Former för effektiv tillämpning av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU (2) (miljökonsekvensbedömningar) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG (3) strategiska miljöbedömningar, — former för utbildning och informationsspridning för personal som berörs av genomförandet av direktiven om miljökonsekvensbedömningar och strategiska miljöbedömningar, — former för att säkra tillräcklig förvaltningskapacitet.
7. Statistiksystem och resultatindikatorer	Att det finns en statistisk bas som räcker till för utvärderingar av programmens effektivitet och genomslag. Att det finns ett system av resultatindikatorer för att välja ut de åtgärder som mest effektivt bidrar till de önskade resultaten, mäta framstegen mot resultaten och bedöma genomslaget	— Former för insamling och sammanställning av statistisk i rätt tid som innehåller följande: — — Kartläggning av källor och mekanismer som garanterar statistisk validering. — Former för publicering av och offentlighet för aggregerad statistik. — Ett verkningsfullt system av resultatindikatorer för Eruf och Sammanhållningsfonden vilket omfattar — — val av resultatindikatorer för varje enskilt program, vilka ger information om vad som motiverar urvalet av de politiska åtgärder som finansieras inom programmet, — fastställandet av mål för dessa indikatorer, — uppfyllande av kraven på tillförlitlighet och statistisk validering för varje indikator, tydlighet vid normativ tolkning, anpassning till politiken och uppgifternas aktualitet, — Garantier för att man i all verksamhet som finansieras av programmet använder sig av ett verkningsfullt system av indikatorer.
(1) Rådets beslut av den 26 november 2009 om ingående från Europeiska gemenskapens sida av Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (EUT L 23, 27.1.2010, s. 35). (2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EUT L 26, 28.1.2012, s. 1). (3) Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan

Den förteckning över insatser som avses i artikel 115.2 ska på minst ett av medlemsstatens officiella språk innehålla följande uppgifter:

Datafältens rubriker ska också anges på minst ett annat av unionens officiella språk.

2. INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSÅTGÄRDER OCH ÅTGÄRDER FÖR ATT ÖKA SYNLIGHETEN FÖR ALLMÄNHETEN

Medlemsstaten, den förvaltande myndigheten och stödmottagarna ska vidta de åtgärder som krävs för att tillhandahålla information till och kommunicera med allmänheten om verksamhet som får stöd från ett operativt program i enlighet med denna förordning.

Dessa organ ska ombesörja en vid spridning av den information som avses i artikel 115.1.

När en informations- eller kommunikationsåtgärd rör en insats eller flera insatser som är samfinansierade av mer än en fond, kan hänvisningen i led b ersättas av hänvisningen till de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

Alla handlingar som rör genomförandet av en verksamhet och som är avsedda för allmänheten eller deltagarna, inklusive närvarointyg och andra intyg, ska innehålla en anmärkning om att insatsen fått stöd från fonden eller fonderna.

På plaketten eller skylten ska insatsens namn och huvudsakliga mål anges. Den ska utformas enligt de tekniska egenskaper som kommissionen antar i enlighet med artikel 115.4.

Den förvaltande myndighetens och, i förekommande fall, medlemsstatens kommunikationsstrategi ska omfatta följande delar:

UTNÄMNINGSKRITERIER FÖR DEN FÖRVALTANDE MYNDIGHETEN OCH DEN ATTESTERANDE MYNDIGHETEN

Med beaktande av proportionalitetsprincipen, en ram som säkerställer att lämplig riskhantering genomförs när så är nödvändigt och särskilt i händelse av stora förändringar av verksamheten.

Förfaranden för uppfyllandet av den attesterande myndighetens ansvar för att övervaka resultatet av kontrollerna av förvaltningen och resultaten av de revisioner som genomförts av eller på ansvar av revisionsmyndigheten före inlämningen av ansökningar om utbetalning till kommissionen.

JÄMFÖRELSETABELL

Förordning (EG) nr 1083/2006	Denna förordning
Artikel 1	Artikel 1
Artikel 2	Artikel 2
Artiklarna 3 och 4	Artikel 89
Artiklarna 5, 6 och 8	Artikel 90
Artikel 7	—
Artikel 9	Artiklarna 4 och 6
Artikel 10	Artikel 4.1
Artikel 11	Artikel 5
Artikel 12	Artikel 4.4
Artikel 13	Artikel 4.5
Artikel 14	Artiklarna 4.7 och 4.8 och 73
Artikel 15	Artikel 95
Artikel 16	Artikel 7
Artikel 17	Artikel 8
Artikel 18	Artikel 91
Artiklarna 19 -21	Artikel 92
Artikel 22	Artiklarna 93 och 94
Artikel 23	Artikel 92.6
Artikel 24	Artikel 91.3
Artikel 25	Artiklarna 10 och 11
Artikel 26	Artikel 12
Artikel 27	Artikel 15
Artikel 28	Artiklarna 14 och 16
Artikel 29	Artikel 52
Artikel 30	Artikel 53
Artikel 31	Artikel 113
Artikel 32	Artiklarna 26, 29 och 96.9 och 96.10
Artikel 33	Artiklarna 30 och 96.11
Artikel 34	Artikel 98
Artikel 35	Artikel 99
Artikel 36	Artikel 31
Artikel 37	Artiklarna 27 och 96.1- 96.8
Artikel 38	—
Artikel 39	Artikel 100
Artikel 40	Artikel 101
Artikel 41	Artiklarna 102 och 103
Artikel 42	Artikel 123.7
Artikel 43	—
Artikel 43a	Artikel 67
Artikel 43b	Artikel 67
Artikel 44	Artiklarna 37 - 46
Artikel 45	Artiklarna 58 och 118
Artikel 46	Artiklarna 59 och 119
Artikel 47	Artikel 54
Artikel 48	Artiklarna 55, 56.1–56.3, 57 och 114.1 och 114.2
Artikel 49	Artiklarna 56.4, 57 och 114.3
Artikel 50	Artiklarna 20–22
Artikel 51	—
Artikel 52	Artikel 121
Artiklarna 53 och 54	Artiklarna 60 och 120
Artikel 55	Artikel 61
Artikel 56	Artiklarna 65 - 70
Artikel 57	Artikel 71
Artikel 58	Artikel 73
Artikel 59	Artikel 123
Artikel 60	Artikel 125
Artikel 61	Artikel 126
Artikel 62	Artikel 127
Artikel 63	Artikel 47
Artikel 64	Artikel 48
Artikel 65	Artikel 110
Artikel 66	Artikel 49
Artikel 67	Artiklarna 50 och 111
Artikel 68	Artiklarna 51 och 112
Artikel 69	Artiklarna 115 - 117
Artikel 70	Artiklarna 74 och 122
Artikel 71	Artikel 124
Artikel 72	Artikel 75
Artikel 73	Artikel 128
Artikel 74	Artikel 148
Artikel 75	Artikel 76
Artikel 76	Artiklarna 77 och 129
Artikel 77	Artiklarna 78 och 130
Artiklarna 78 och 78a	Artikel 131
Artikel 79	—
Artikel 80	Artikel 132
Artikel 81	Artiklarna 80 och 133
Artikel 82	Artiklarna 81 och 134
Artikel 83	—
Artikel 84	Artikel 82
Artiklarna 85–87	Artikel 135
Artikel 88	—
Artikel 89	Artikel 141
Artikel 90	Artikel 140
Artikel 91	Artikel 83
Artikel 92	Artikel 142
Artikel 93	Artiklarna 86 och 136
Artikel 94	—
Artikel 95	—
Artikel 96	Artikel 87
Artikel 97	Artikel 88
Artikel 98	Artikel 143
Artikel 99	Artiklarna 85 och 144
Artikel 100	Artikel 145
Artikel 101	Artikel 146
Artikel 102	Artikel 147
Artiklarna 103 och 104	Artikel 150
Artikel 105	Artikel 152
Artikel 105a	—
Artikel 106	Artikel 151
Artikel 107	Artikel 153
Artikel 108	Artikel 154

Rådet och kommissionen är överens om att artikel 67.4, som innebär att förenklade kostnader enligt artikel 67.1 b–d inte får tillämpas om en insats eller ett projekt som ingår i en insats enbart genomförs genom offentlig upphandling, inte utesluter att genomförande av en insats genom offentlig upphandling som leder till betalningar från stödmottagaren till entreprenören på grundval av på förhand fastställda kostnader per enhet. Rådet och kommissionen är överens om att de kostnader som fastställs och betalas av stödmottagaren på grundval av dessa kostnader per enhet, som fastställts genom offentlig upphandling, ska vara verkliga kostnader som faktiskt uppkommit och betalats av stödmottagaren enligt artikel 67.1 a.

Gemensamt uttalande från Europaparlamentet, rådet och kommissionen om översynen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 vad gäller omformning av anslag

Europaparlamentet, rådet och kommissionen är överens om att, vid översynen av budgetförordningen för att harmonisera Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 med den fleråriga budgetramen för 2014–2020, införa de bestämmelser som krävs för att kunna bevilja medel från resultatreserven och vad gäller genomförandet av finansieringsinstrument enligt artikel 39 (initiativet för små och medelstora företag) enligt förordningen om gemensamma bestämmelser för de europeiska struktur- och investeringsfonderna, vad gäller omformning av

Gemensamt uttalande från Europaparlamentet, rådet och kommissionen om artikel 1

Om det, för att ta hänsyn till EHFF och EJFLU, behöver göras ytterligare motiverade undantag från de gemensamma reglerna åtar sig Europaparlamentet, rådet och Europeiska kommissionen att möjliggöra sådana undantag genom att med vederbörlig omsorg göra de ändringar som krävs i förordningen om gemensamma bestämmelser för de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

Gemensamt uttalande från Europaparlamentet och rådet om att utesluta möjligheten till retroaktivitet vad gäller tillämpningen av artikel 5.3

( 1 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EGC) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 (Se sidan 549 i detta nummer av EUT)

( 2 ) Rådets rekommendation av den 13 juli 2010 om allmänna riktlinjer för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik (EUT L 191, 23.7.2010, s. 28).

( 3 ) Rådets beslut 2010/707/EU av den 21 oktober 2010 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (EUT L 308, 24.11.2010, s. 46).

( 4 ) Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse (EUT L 352, 24.12.2013, s. 1).

( 5 ) Kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn (EUT L 352, 24.12.2013, s. 9).

( 6 ) Kommissionens förordning (EU) nr 717/2014 av den 27 juni 2014 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom fiskeri- och vattenbrukssektorn (EUT L 190, 28.6.2014, s. 45).

( 7 ) Kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 av den 15 december 2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på stöd av mindre betydelse

( 8 ) Kommissionens förordning (EG) nr 1535/2007 av den 20 december 2007 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse inom sektorn för produktion av jordbruksprodukter (EUT L 337, 21.12.2007, s. 35).

( 9 ) Kommissionens förordning (EG) nr 875/2007 av den 24 juli 2007 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse inom fiskerisektorn och om ändring av förordning (EG) nr 1860/2004 (EUT L 193, 25.7.2007, s. 6).

( 10 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (EUT L 134, 30.4.2004, s. 114).

( 11 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) (EUT L 210, 31.7.2006, s. 19).

( 12 ) Kommissionens rekommendation av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).

( 13 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 516/2014 av den 16 april 2014 om inrättande av asyl-, migrations- och integrationsfonden, om ändring av rådets beslut 2008/381/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 573/2007/EG och nr 575/2007/EG och rådets beslut 2007/435/EG (EUT L 150, 20.5.2014, s. 168).

( 14 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser (EUT L 306, 23.11.2011, s. 25).

( 15 ) Rådets förordning (EU) nr 407/2010 av den 11 maj 2010 om inrättandet av en europeisk finansiell stabiliseringsmekanism (EUT L 118, 12.5.2010, s. 1).

( 16 ) Rådets förordning (EG) nr 332/2002 av den 18 februari 2002 om upprättandet av ett system för medelfristigt ekonomiskt stöd till medlemsstaters betalningsbalans (EGT L 53, 23.2.2002, s. 1).

( 17 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 472/2013 av den 21 maj 2013 om förstärkning av den ekonomiska övervakningen och övervakningen av de offentliga finanserna i medlemsstater i euroområdet som har, eller hotas av, allvarliga problem i fråga om sin finansiella stabilitet (EUT L 140, 27.5.2013, s. 1).

( 18 ) Rådets förordning (EG) nr 1467/97 av den 7 juli 1997 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott (EGT L 209, 2.8.1997, s. 6).

( 19 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/825 av den 17 maj 2017 om inrättande av stödprogrammet för strukturreformer för perioden 2017-2020 och om ändring av förordningarna (EU) nr 1303/2013 och (EU) nr 1305/2013 (EUT L 129, 19.5.2017, s. 1).

( 20 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

( 21 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar (EUT L 169, 1.7.2015, s. 1).

( 22 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).

( 23 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).

( 24 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan (EGT L 197, 21.7.2001, s. 30).

( 25 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS)

( 26 ) Rådets förordning (EG) nr 2223/96 av den 25 juni 1996 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen (EGT L 310, 30.11.1996, s. 1).

( 27 ) Rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond (EUT L 311, 14.11.2002, s. 3).

( 28 ) Rådets förordning (EG) nr 1198/2006 av den 27 juli 2006 om Europeiska fiskerifonden (EUT L 223, 15.8.2006, s. 1)

( 29 ) Rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (EGT L 83, 27.3.1999, s. 1).

( 30 ) Europaparlamentets och 1287rådets förordning om inrättande 11 december 2013 av ett program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1639/2006/EG (Se sidan 33 i detta nummer av EUT).

( 31 ) Kommissionens beslut 2010/670/EU av den 3 november 2010 om kriterier och åtgärder för finansiering av kommersiella demonstrationsprojekt som syftar till miljösäker avskiljning och geologisk lagring av CO2 samt demonstrationsprojekt för innovativa tekniker för förnybar energi inom ramen för det system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen som infördes genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (EUT L 290, 6.11.2010. s. 39).

( 32 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1293/2013 av den 11 december 2013 om inrättandet av ett program för miljö och klimatpolitik (Life) och om upphävande av förordning (EG) nr 614/2007 (Se sidan 185 i detta nummer av EUT).

( 33 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1288/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av "Erasmus+": Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott och om upphävande av beslut nr 1719/2006/EG, nr 1720/2006/EG och nr 1298/2008/EG (Se sidan 50 i detta nummer av EUT).

( 34 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1296/2013 av den 11 december 2013 om Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (EaSI) och om ändring av beslut nr 283/2010/EU om inrättande av ett europeiskt instrument Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet (Se sidan 238 i detta nummer av EUT).

( 35 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG) nr 67/2010 (EGT L 348, 20.12.2013, s. 129).

( 36 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).

( 37 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3).

( 38 ) Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7).

		Officiella tidningen
		nr	sida	datum
►M1	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2015/1839 av den 14 oktober 2015	L 270	1	15.10.2015
►M2	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2016/2135 av den 23 november 2016	L 338	34	13.12.2016
►M3	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2017/825 av den 17 maj 2017	L 129	1	19.5.2017
►M4	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2017/1199 av den 4 juli 2017	L 176	1	7.7.2017
►M5	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2017/2305 av den 12 december 2017	L 335	1	15.12.2017
►M6	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018	L 193	1	30.7.2018
►M7	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2018/1719 av den 14 november 2018	L 291	5	16.11.2018
M8	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2019/711 av den 17 april 2019	L 123	1	10.5.2019
►M9	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2020/460 av den 30 mars 2020	L 99	5	31.3.2020
►M10	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2020/558 av den 23 april 2020	L 130	1	24.4.2020
►M11	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2020/1041 av den 15 juli 2020	L 231	4	17.7.2020
►M12	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2020/1542 av den 21 oktober 2020	L 356	1	26.10.2020