Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet

om Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (EaSI) och om ändring av beslut nr 283/2010/EU om inrättande av ett europeiskt instrument Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet

1. Genom denna förordning inrättas Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (nedan kallat programmet), vars syfte är att bidra till genomförandet av Europa 2020-strategin inbegripet dess övergripande mål, integrerade riktlinjer och flaggskeppsinitiativ, genom att ge ekonomiskt stöd till unionens mål att främja en hög sysselsättning som är hållbar och av god kvalitet, garantera ett fullgott och skäligt socialt skydd, bekämpa social utestängning och fattigdom samt förbättra arbetsvillkoren.

a) Programdelen Progress, som dels ska stödja utveckling, genomförande, övervakning och utvärdering av unionens instrument och politik som avses i artikel 1 och relevant unionsrätt, dels ska främja evidensbaserat beslutsfattande och social innovation och social utveckling, i partnerskap med arbetsmarknadens parter, det civila samhällets organisationer och offentliga och privata organ.

b) Programdelen Eures, som ska stödja verksamhet som utförs av Eures, det vill säga de särskilda förmedlingar som EES-länderna och Schweiz utser, tillsammans med arbetsmarknadens parter, andra arbetsförmedlare och andra berörda parter, för att utveckla utbyte och spridning av information och andra former av samarbete, såsom gränsöverskridande partnerskap, för att främja arbetstagarnas frivilliga geografiska rörlighet på ett rättvist sätt och bidra till en hög sysselsättning som är hållbar och av god kvalitet.

c) Programdelen Mikrofinansiering och socialt entreprenörskap, som ska öka tillgången till och utbudet av finansiering för juridiska och fysiska personer enligt vad som avses i artikel 26.

2. De gemensamma bestämmelser som fastställs i denna avdelning ska tillämpas på samtliga de tre programdelar som anges i punkt 1 a, b och c, utöver särskilda bestämmelser i avdelning II.

a) Stärka egenansvaret bland beslutsfattare på alla nivåer och få till stånd konkreta, samordnade och innovativa åtgärder på både unionsnivå och medlemsstatsnivå, i fråga om unionens mål på de områden som avses i artikel 1, i nära samarbete med arbetsmarknadens parter och organisationer i det civila samhället samt offentliga och privata organ.

b) Stödja utveckling av tillräckliga, tillgängliga och effektiva sociala trygghetssystem och arbetsmarknader och underlätta politiska reformer på de områden som avses i artikel 1, särskilt genom att främja anständigt arbete och anständiga arbetsvillkor, en förebyggande kultur på arbetsmiljöområdet, en sundare balans mellan yrkesliv och privatliv, goda styrelseformer för sociala ändamål, däribland konvergens, liksom ömsesidigt lärande och social innovation.

c) Se till att unionsrätten på de områden som avses i artikel 1 verkligen tillämpas och, där så krävs, bidra till en modernisering av unionsrätten i linje med principen om anständigt arbete och med hänsyn till principen om smart lagstiftning.

d) Främja arbetstagarnas frivilliga geografiska rörlighet på ett rättvist sätt och göra det lättare att hitta arbete genom att utveckla högkvalitativa och inkluderande arbetsmarknader i unionen som är öppna och tillgängliga för alla, samtidigt som arbetstagarnas rättigheter respekteras i hela unionen, inklusive den fria rörligheten.

e) Främja sysselsättning och social delaktighet genom att öka tillgången och tillgängligheten till mikrofinansiering för utsatta personer som vill starta ett mikroföretag, liksom för befintliga mikroföretag, och genom att öka de sociala företagens tillgång till finansiering.

2. För att uppnå dessa mål ska programmet i alla sina programdelar och åtgärder syfta till att

b) främja jämställdhet mellan kvinnor och män, även genom jämställdhetsintegrering och vid behov jämställdhetsbudgetering,

c) bekämpa diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning,

d) vid utformningen och genomförandet av unionens politik och verksamhet främja en hög sysselsättning som är hållbar och av god kvalitetgarantera ett fullgott och skäligt socialt skydd samt bekämpa långtidsarbetslöshet, fattigdom och social utestängning.

1. Finansieringsramen för genomförandet av programmet under perioden från den 1 januari 2014 till den 31 december 2020 ska uppgå till 919 469 000 EUR i löpande priser.

2. Följande vägledande procentandelar ska som ett genomsnitt tillämpas under hela programperioden på de programdelar som anges i artikel 3.1:

3. Kommissionen får utnyttja upp till 2 % av den finansieringsram som avses i punkt 1 för att finansiera driftskostnader till stöd för genomförandet av programmet.

4. Kommissionen får utnyttja den finansieringsram som avses i punkt 1 för att finansiera tekniskt och/eller administrativt stöd, särskilt när det gäller kontroll, utläggning av översättning, möten med experter samt informations- och kommunikationsverksamhet till ömsesidig nytta för kommissionen och stödmottagarna.

5. Årliga anslag ska godkännas av Europaparlamentet och rådet inom de gränser som fastställs i den fleråriga budgetramen.

Åtgärder som är stödberättigande enligt programmet får genomföras gemensamt med andra unionsinstrument, förutsatt att sådana åtgärder uppfyller målen för såväl programmet som för de andra instrument som berörs.

1. Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna se till att verksamhet som utförs inom ramen för programmet överensstämmer med och kompletterar andra av unionens åtgärder, såsom de europeiska struktur- och investeringsfonderna, enligt vad som anges i den gemensamma strategiska ramen som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 ( 2 ), i synnerhet inom ESF.

2. Programmet ska komplettera andra unionsprogram, utan att det påverkar tillämpningen av de särskilda förfarandena i de programmen. Samma stödberättigande kostnader ska inte beviljas dubbel finansiering, och en nära samverkan ska utvecklas mellan programmet, andra unionsprogram och de europeiska struktur- och investeringsfonderna, särskilt ESF.

3. Den verksamhet som stöds genom programmet ska vara förenlig med både unionsrätten och nationell rätt, inklusive regler för statligt stöd, och med de grundläggande ILO-konventionerna.

4. Samstämmighet och komplementaritet ska även säkras genom ett aktivt deltagande av lokala och regionala myndigheter.

Kommissionen ska upprätta de förbindelser som krävs med sysselsättningskommittén, kommittén för socialt skydd, den rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor, gruppen med generaldirektörer med ansvar för arbetsmarknadsfrågor och den rådgivande kommittén för fri rörlighet för arbetskraft för att se till att de regelbundet och på lämpligt sätt informeras om framstegen när det gäller programmets genomförande. Kommissionen ska också informera andra kommittéer som behandlar politikområden, instrument och åtgärder av betydelse för programmet.

1. Kommissionen ska informera intressenterna i unionen, däribland arbetsmarknadens parter och organisationer i det civila samhället, om resultaten av programmets genomförande och ska bjuda in till ett åsiktsutbyte i detta avseende.

2. Resultaten av de åtgärder som genomförts inom programmet ska presenteras och spridas regelbundet och på lämpligt sätt till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén, liksom till arbetsmarknadens parter och allmänheten, så att deras inverkan, hållbarhet och mervärde för unionen maximeras.

3. Informationsinsatserna ska även bidra till information om unionens politiska prioriteringar, i den mån de anknyter till de allmänna målen i denna förordning, och ska förse allmänheten med information om dessa prioriteringar.

1. Kommissionen ska förvalta mikrokreditinstrumentet i enlighet med budgetförordningen.

2. I bidragsavtalet ska det anges vilken del av unionens ekonomiska bidrag som ska baseras på ersättning av faktiska stödberättigande kostnader och vilken del som ska baseras på schablonsatser, enhetskostnader eller klumpsummor.

1. När åtgärder som finansieras inom ramen för detta program genomförs ska kommissionen vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att unionens ekonomiska intressen skyddas mot bedrägeri, korruption och all annan olaglig verksamhet, med hjälp av verksamma kontroller och, där oegentligheter uppdagats, återkrävande av medel, i första hand genom avräkning av belopp som betalats ut på felaktiga grunder men även, när så är lämpligt, genom åläggande av effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner i enlighet med artikel 325 i EUF-fördraget, rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 ( 3 ) och budgetförordningen.

2. Kommissionen eller dess företrädare och revisionsrätten ska ges befogenhet att på grundval av handlingar och genom kontroller på plats granska alla bidragsmottagare, uppdragstagare och underleverantörer som har tagit emot medel från unionen inom ramen för programmet.

3. Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) får, i enlighet med bestämmelserna och förfarandena i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 ( 4 ) och i rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 ( 5 ), genomföra utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller någon annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med bidragsavtal, beslut om bidrag eller avtal som finansieras genom programmet.

4. Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1, 2 och 3 ska avtal, bidragsavtal och beslut om bidrag som följer av genomförandet av detta program innehålla bestämmelser som uttryckligen ger kommissionen, revisionsrätten och Olaf befogenhet att genomföra sådana revisioner och utredningar som avses i de punkterna i enlighet med sina respektive behörigheter.

I syfte att utföra en regelbunden övervakning av programmet, och för att göra de eventuella anpassningar som krävs på grund av de politiska och finansieringsrelaterade prioriteringarna, ska kommissionen utarbeta en inledande kvalitativ och kvantitativ övervakningsrapport som omfattar det första året, följd av tre rapporter som omfattar följande tvåårsperioder, och ska överlämna dessa rapporter till Europaparlamentet och rådet. Rapporterna ska även vidarebefordras till Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén för kännedom. Rapporterna ska omfatta programmets resultat och i vilken omfattning principerna om jämställdhet mellan kvinnor och män och jämställdhetsintegrering har tillämpats och hur diskrimineringsfrågor, inbegripet tillgänglighetsfrågor, har beaktats i programverksamheten. I syfte att öka insynen i programmet ska rapporterna göras tillgängliga för allmänheten.

1. En halvtidsutvärdering av programmet ska genomföras senast den 1 juli 2017 för att kvalitativt och kvantitativt mäta de framsteg som gjorts när det gäller att uppfylla programmets mål, ta upp den sociala miljön i unionen och eventuella större förändringar som införts genom unionslagstiftningen, avgöra huruvida resurserna har använts effektivt samt bedöma programmets unionsmervärde. Resultaten från halvtidsutvärderingen ska läggas fram för Europaparlamentet och rådet.

2. Om den utvärdering som avses i punkt 1 i den här artikeln, eller en utvärdering som genomförs i enlighet med artikel 19 i beslut nr 1672/2006/EG eller artikel 9 i beslut nr 283/2010/EU, visar på stora brister i programmet, ska kommissionen vid behov lägga fram ett förslag för Europaparlamentet och rådet som omfattar lämpliga ändringar av programmet för att ta hänsyn till resultatet från utvärderingen.

3. Innan den lägger fram ett förslag om förlängning av programmet efter 2020, ska kommissionen för Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén lägga fram en utvärdering av styrkorna och svagheterna i konceptet för programmet under perioden 2014–2020.

4. Senast den 31 december 2022 ska kommissionen genomföra en efterhandsutvärdering för att mäta programmets effekter och unionsmervärde och lämna en rapport med denna utvärdering till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén. Rapporten ska göras tillgänglig för allmänheten.

1. Programdelen Progress ska stödja åtgärder inom de tematiska avsnitt som avses i leden a, b och c. Under hela programperioden ska den vägledande fördelningen av de totala anslagen till programdelen Progress mellan de olika tematiska avsnitten respektera följande minimiandelar:

En eventuell återstod ska fördelas till ett eller flera av de tematiska avsnitt som avses i första stycket a, b eller c, eller till en kombination av dessa.

2. Av de totala anslagen till programdelen Progress ska en avsevärd andel användas för att främja nyskapande sociala projekt som en metod för att testa och utvärdera innovativa lösningar med sikte på att genomföra dem i större skala.

Utöver de allmänna mål som anges i artikel 4 ska programdelen Progress ha följande specifika mål:

a) Utveckla och sprida jämförande analytisk kunskap av hög kvalitet, i syfte att säkerställa att unionens politik på de områden som avses i artikel 1 bygger på välgrundade fakta och är relevanta för behoven, problemen och förutsättningarna i de enskilda medlemsstaterna och övriga länder som deltar i programmet.

b) Underlätta ett ändamålsenligt och integrerat informationsutbyte, ömsesidigt lärande och dialog om unionens politik på de områden som avses i artikel 1, på unionsnivå, nationell och internationell nivå, i syfte att hjälpa medlemsstaterna och övriga länder som deltar i programmet att utveckla sin politik och medlemsstaterna att genomföra unionsrätten.

c) Tillhandahålla ekonomiskt stöd för att pröva social- och arbetsmarknadspolitiska innovationer, och vid behov bygga upp de viktigaste aktörernas kapacitet att utforma och genomföra nyskapande sociala projekt och göra relevant kunskap och expertis tillgänglig.

d) Ge unionens organisationer och de nationella organisationerna ekonomiskt stöd för att öka deras kapacitet att utveckla, främja och stödja genomförandet av unionens instrument och politik som avses i artikel 1 samt av unionsrätten.

a) Insamling av uppgifter och statistik, med hänsyn till både kvalitativa och kvantitativa kriterier, och utveckling av gemensamma metoder, klassificeringar, mikrosimuleringar, indikatorer och referensvärden, där så är lämpligt uppdelade efter kön och ålder.

b) Undersökningar, studier, analyser och rapporter, bland annat genom finansiering av nätverk av experter och utveckling av expertis inom tematiska avsnitt.

c) Kvalitativa och kvantitativa utvärderingar och konsekvensbedömningar som genomförs av såväl offentliga som privata organ.

e) Utarbetande och genomförande av nyskapande sociala projekt som en metod för prövning och utvärdering av innovativa lösningar, i syfte att omsätta dem i större skala.

a) Utbyte och spridning av god praxis, innovativa strategier och erfarenheter, inbördes utvärderingar, riktmärkning och ömsesidigt lärande på europeisk nivå.

d) Utarbetande och publicering av vägledningar, rapporter och utbildningsmaterial och åtgärder för information och kommunikation samt mediebevakning av de initiativ som stöds genom programmet.

f) Utveckling och underhåll av informationssystem i syfte att utbyta och sprida information om unionens politik och lagstiftning samt arbetsmarknadsinformation.

a) Driftskostnaderna för de centrala nätverk på unionsnivå vars verksamhet berör och bidrar till målen för programdelen Progress.

b) Kapacitetsuppbyggnad hos nationella förvaltningar och facktjänster som medlemsstaterna utsett att ansvara för att främja den geografiska rörligheten och hos mikrokreditgivare.

c) Inrättande av arbetsgrupper med nationella tjänstemän som övervakar genomförandet av unionsrätten.

d) Nätverkande och samarbete mellan fackorgan och andra relevanta intressenter, nationella, regionala och lokala myndigheter samt arbetsförmedlingar på europeisk nivå.

e) Finansiering av olika observationscentrum på europeisk nivå, bland annat i fråga om centrala tematiska avsnitt.

Unionen får bidra till finansieringen av verksamhet inom programdelen Progress som finansieras efter förslagsinfordran, dock som en allmän regel med högst 80 % av de sammanlagda stödberättigande utgifterna. Ekonomiskt stöd som överskrider detta tak får beviljas endast i vederbörligen motiverade undantagsfall.

c) kandidatländerna samt potentiella kandidater, i enlighet med de allmänna principerna och allmänna villkoren i de ramavtal som ingåtts med dessa länder för deras deltagande i unionens program.

2. Programdelen Progress ska vara öppen för alla offentliga och/eller privata organ, aktörer och institutioner, särskilt

3. Kommissionen får samarbeta med internationella organisationer, särskilt Europarådet, OECD, ILO och andra FN-organ samt Världsbanken.

4. Kommissionen får samarbeta med tredjeländer som inte deltar i programmet. Företrädare för dessa tredjeländer får delta i evenemang av ömsesidigt intresse (såsom konferenser, workshoppar och seminarier) som äger rum i de länder som deltar i programmet, och kostnaderna för deras deltagande får täckas av programmet.

Programdelen Eures ska stödja åtgärder inom de tematiska avsnitt som avses i leden a, b och c. Under hela programperioden ska den vägledande fördelningen av de totala anslagen till programdelen Eures mellan de olika tematiska avsnitten respektera följande minimiandelar:

a) Lättillgänglighet i fråga om information om lediga platser, platsansökningar samt all tillhörande information för sökande och arbetsgivare: 15 %.

b) Utveckling av tjänster för rekrytering och anställning av arbetstagare genom förmedling av lediga platser och platsansökningar på unionsnivå, i synnerhet riktade program för rörlighet: 15 %.

En eventuell återstod ska fördelas till ett eller flera av de tematiska avsnitt som avses i första stycket a, b eller c, eller till en kombination av dessa.

Utöver de allmänna mål som anges i artikel 4 ska programdelen Eures ha följande specifika mål:

a) Se till att information om lediga platser, platsansökningar samt motsvarande information och rådgivning, liksom all tillhörande information, såsom information om boende- och arbetsvillkor, görs lättillgänglig för potentiella sökande respektive arbetsgivare. Detta ska uppnås genom utbyte och spridning av sådan information på transnationell, interregional och gränsöverskridande nivå med hjälp av standardformulär för interoperabilitet för lediga platser och platsansökningar samt på andra lämpliga sätt, såsom individuell rådgivning och mentorskap, särskilt för lågkvalificerade arbetstagare.

b) Stödja tillhandahållandet av Eures-tjänster för rekrytering och anställning av arbetstagare i sysselsättning som är hållbar och av god kvalitet, genom förmedling av lediga platser och platsansökningar. Stödet till Eures-tjänster ska omfatta olika skeden i platsförmedlingen, från förberedelser för rekrytering till stöd efter anställning, för att hjälpa den sökande att komma in på arbetsmarknaden; sådana stödtjänster kan innefatta riktade program för rörlighet för att tillsätta lediga platser inom en viss sektor, ett visst yrke, ett visst land eller en grupp länder eller för särskilda grupper av arbetstagare, såsom rörelsebenägna ungdomar, där ett tydligt ekonomiskt behov har konstaterats.

Programdelen Eures får användas för att finansiera åtgärder för att främja frivillig rörlighet för enskilda inom unionen, på ett rättvist sätt, och för att undanröja hinder för rörligheten, i synnerhet följande åtgärder:

a) Utveckling av och verksamhet inom Eures gränsöverskridande partnerskap på begäran av tjänster med territoriellt ansvar för gränsregioner.

b) Tillhandahållande av tjänster för information, rådgivning, platsförmedling och rekrytering åt gränsöverskridande arbetstagare.

c) Utveckling av den flerspråkiga digitala plattformen för förmedling av lediga platser och platsansökningar.

d) Utveckling av riktade program för rörlighet, efter förslagsinfordringar, för att tillsätta lediga platser på områden där brister på arbetsmarknaden har konstaterats, och/eller för att hjälpa rörelsebenägna arbetstagare på områden där ett tydligt ekonomiskt behov har konstaterats.

e) Ömsesidigt lärande mellan Eures-aktörer och utbildning av Eures-rådgivare, inklusive rådgivare inom Eures gränsöverskridande partnerskap.

f) Informations- och kommunikationsverksamhet för att öka medvetenheten om vinsterna med geografisk och yrkesmässig rörlighet i allmänhet och om Eures verksamhet och tjänster.

Unionen får bidra till finansieringen av verksamhet inom programdelen Eures som finansieras efter förslagsinfordran, dock som en allmän regel med högst 95 % av de sammanlagda stödberättigande utgifterna. Ekonomiskt stöd som överskrider detta tak får beviljas endast i vederbörligen motiverade undantagsfall.

b) EES-länderna, i enlighet med EES-avtalet, och Schweiziska edsförbundet i enlighet med avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, om fri rörlighet för personer ( 6 ).

2. Programdelen Eures ska vara öppen för alla organ, aktörer och institutioner som har utsetts av en medlemsstat eller av kommissionen och som uppfyller villkoren för deltagande i Eures enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/589 ( 7 ). Sådana organ, aktörer och institutioner ska särskilt inkludera

Programdelen Mikrofinansiering och socialt entreprenörskap ska stödja åtgärder inom de tematiska avsnitt som avses i leden a och b. Under hela programperioden ska den vägledande fördelningen av de totala anslagen till programdelen Mikrofinansiering och socialt entreprenörskap mellan de olika tematiska avsnitten respektera följande minimiandelar:

En eventuell återstod ska fördelas till de tematiska avsnitt som avses i första stycket a eller b, eller till en kombination av dessa.

Utöver de allmänna mål som anges i artikel 4 ska programdelen Mikrofinansiering och socialt entreprenörskap ha följande specifika mål:

i) utsatta personer som har förlorat eller riskerar att förlora sitt arbete eller som har svårigheter att komma in på eller tillbaka till arbetsmarknaden, eller som hotas av eller befinner sig i ett socialt utanförskap, och som missgynnas när det gäller tillgång till den traditionella kreditmarknaden och vill starta eller utveckla ett eget mikroföretag,

ii) mikroföretag i både inlednings- och utvecklingsskedet, särskilt mikroföretag som anställer personer som avses i led a.

c) Stödja utvecklingen av den sociala investeringsmarknaden och underlätta tillgången till finansiering för sociala företag genom att tillgängliggöra eget kapital och därmed likställt kapital, låneinstrument samt bidrag på upp till 500 000 EUR för sociala företag som antingen har en årlig omsättning som inte överstiger 30 miljoner EUR eller en årlig balansräkning som inte överstiger 30 miljoner EUR och som inte är fondföretag.

För att trygga komplementariteten ska kommissionen och medlemsstaterna inom sina respektive behörighetsområden nära samordna dessa åtgärder med åtgärder som vidtas inom ramen för sammanhållningspolitiken och nationell politik.

Stöd till mikrofinansiering och sociala företag, även för institutionell kapacitetsuppbyggnad, i synnerhet genom de finansieringsinstrument som föreskrivs i del I avdelning VIII i budgetförordningen, och bidrag får tillhandahållas genom programdelen Mikrofinansiering och socialt entreprenörskap.

1. Deltagande i programdelen Mikrofinansiering och socialt entreprenörskap ska vara öppet för offentliga och privata organ på nationell, regional eller lokal nivå i de länder som avses i artikel 18.1 och som i dessa länder tillhandahåller

2. Kommissionen ska säkerställa att programdelen är tillgänglig utan diskriminering för alla offentliga och privata organ i medlemsstaterna.

3. För att nå ut till de slutliga stödmottagarna och skapa konkurrenskraftiga och livskraftiga mikroföretag ska de offentliga och privata organ som utför den verksamhet som avses i punkt 1 a ha ett nära samarbete med organisationer som företräder de slutliga mottagarna av mikrokrediter, däribland organisationer i det civila samhället, och med organisationer –i synnerhet sådana som stöds av ESF – och ska tillhandahålla program för mentorskap och utbildning till sådana slutliga stödmottagare. I detta avseende ska tillräcklig uppföljning av stödmottagarna säkerställas både före och efter bildandet av mikroföretaget.

4. Offentliga och privata organ som utför den verksamhet som avses i punkt 1 a ska tillämpa strikta normer i fråga om styrning, förvaltning och kundskydd, i enlighet med den europeiska uppförandekoden för tillhandahållande av mikrokrediter, och sträva efter att motverka att personer och företag blir överskuldsatta, till exempel för att de beviljas krediter till mycket höga räntor eller på villkor som riskerar att leda till insolvens.

Utom när det gäller gemensamma åtgärder ska de medel som anslagits för programdelen Mikrofinansiering och socialt entreprenörskap täcka hela kostnaden för åtgärder som genomförs genom finansieringsinstrument, inklusive betalningsskyldigheter gentemot finansiella mellanhänder, såsom förluster som härrör från garantier, förvaltningsarvoden till de enheter som förvaltar EU:s medel samt alla andra bidragsberättigande kostnader.

1. För att genomföra de instrument och bidrag som avses i artikel 27 får kommissionen sluta avtal med de enheter som förtecknas i artikel 139.4 i budgetförordningen, och i synnerhet med Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden. Sådana avtal ska innehålla detaljerade bestämmelser om genomförandet av de uppgifter som anförtros dessa enheter, inklusive bestämmelser för att se till att åtgärderna kompletterar och är samordnade med unionens och medlemsstaternas befintliga finansieringsinstrument och för att fördela resurserna på ett balanserat sätt mellan medlemsstaterna och de övriga deltagande länderna. Finansieringsinstrument enligt del I avdelning VIII i budgetförordningen får tillhandahållas via ett för ändamålet avsett investeringsverktyg som får finansieras av programmet och/eller av andra investerare.

2. Det investeringsverktyg som avses i punkt 1 får tillhandahålla bland annat lån, eget kapital och riskdelningsinstrument för mellanhänder, direkt finansiering för sociala företag eller bådadera. Eget kapital kan tillhandahållas bland annat i form av öppna kapitalandelar, passivt delägande, aktie- eller andelsägarlån samt kombinationer av olika slags kapitalandelar som emitterats till investerarna.

3. Villkoren, exempelvis räntorna, för mikrokrediter som direkt eller indirekt stöds av denna programdel ska återspegla nyttan av stödet och vara motiverade med hänsyn till underliggande risker och de faktiska kreditkostnaderna.

4. I enlighet med artikel 140.6 i budgetförordningen ska årliga återbetalningar som genereras av ett finansieringsinstrument tilldelas det finansieringsinstrumentet fram till den 1 januari 2024, medan intäkter ska återföras till unionens allmänna budget efter avdrag för förvaltningskostnader och -avgifter. För finansieringsinstrument som redan inrättats under den fleråriga budgetramen för perioden 2007–2013 ska årliga återbetalningar och intäkter som genereras av insatser som inletts under den föregående perioden tilldelas den nuvarande periodens finansieringsinstrument.

5. När de avtal som slutits med de enheter som avses i punkt 1 löper ut, eller efter investeringsperioden för de specialiserade investeringsverktygen, ska skuldsaldo till unionen betalas till unionens allmänna budget.

6. De enheter som avses i punkt 1 i den här artikeln och, där så är relevant, deras fondförvaltare, ska sluta skriftliga avtal med de offentliga och privata organ som avses i artikel 28. I dessa avtal ska fastställas att offentliga och privata tjänsteleverantörer är skyldiga att använda de medel som tillhandahålls inom programdelen Mikrofinansiering och socialt entreprenörskap i enlighet med de mål som anges i artikel 26, samt att de är skyldiga att lämna uppgifter för utarbetandet av de årliga genomföranderapporter som föreskrivs i artikel 31.

1. De enheter som avses i artikel 30.1 och, i förekommande fall, fondförvaltarna ska överlämna årliga genomföranderapporter till kommissionen med uppgifter om vilka verksamheter som beviljats stöd, det ekonomiska genomförandet samt fördelningen av och tillgången till finansiering och investering per sektor, geografiskt område och typ av stödmottagare. Rapporterna ska också innehålla uppgifter om godkända och avslagna ansökningar med avseende på varje specifikt mål och, de avtal som slutits av berörda offentliga och privata aktörer, de åtgärder som finansierats och deras resultat, inklusive de sociala följderna, skapandet av sysselsättning samt de stödmottagande företagens hållbarhet. Kommissionen ska översända dessa rapporter till Europaparlamentet för kännedom.

2. Uppgifterna i de årliga genomföranderapporterna ska inarbetas i de övervakningsrapporter som ska läggas fram vartannat år enligt artikel 12. Sådana övervakningsrapporter ska omfatta de årsrapporter som föreskrivs i artikel 8.2 i beslut nr 283/2010/EU, utförlig information om kommunikationsverksamhet samt information om komplementaritet med andra unionsinstrument, särskilt ESF.

Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa arbetsprogram som omfattar de tre programdelarna. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 36.3.

Arbetsprogrammen ska, i tillämpliga fall, avse en löpande treårsperiod och ska innehålla en beskrivning av de åtgärder som ska finansieras, förfarandena för valet av åtgärder som ska finansieras av unionen, geografisk täckning, målgrupper samt en vägledande tidsplan för genomförandet. I arbetsprogrammen ska också anges vilket belopp som anslås för varje specifikt mål. Arbetsprogrammen ska förstärka programmets samstämmighet genom att kopplingarna mellan de tre programdelarna anges.

Åtgärder som krävs för att genomföra programmet, såsom kriterierna för utvärdering av det, inklusive kriterier för kostnadseffektivitet och arrangemang för spridning och överföring av resultat, ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 36.2.

1. Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Kommittén ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Åtgärder som avses i artiklarna 4, 5 och 6 i beslut nr 1672/2006/EG och som inleds före den 1 januari 2014 ska fortsätta att omfattas av det beslutet. I fråga om sådana åtgärder ska kommissionen biträdas av den kommitté som avses i artikel 36 i denna förordning.

1. Den slutliga utvärdering som föreskrivs i artikel 13.4 i denna förordning ska omfatta den slutliga utvärderingen enligt artikel 9 i beslut nr 283/2010/EU.

2. Kommissionen ska göra en särskild slutlig utvärdering av programdelen Mikrofinansiering och socialt entreprenörskap senast ett år efter det att avtalen med enheterna har löpt ut.

"4. Efter att mikrokreditinstrumentet har löpt ut ska skuldsaldot till unionen göras tillgängligt för stöd till mikrofinansiering och sociala företag i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1296/2013 av den 11 december 2013 om Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (EaSI) ( *1 ).

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

( 1 ) Kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).

( 2 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden som omfattas av den gemensamma strategiska ramen, om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden (Se sidan 320 i detta nummer av EUT).

( 3 ) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).

( 4 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

( 5 ) Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).

( 7 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/589 av den 13 april 2016 om ett europeiskt nätverk för arbetsförmedlingar (Eures), om arbetstagares tillgång till rörlighetstjänster och om ytterligare integration av arbetsmarknaderna samt om ändring av förordningarna (EU) nr 492/2011 och (EU) nr 1296/2013 (EUT L 107, 22.4.2016, s. 1).

		Officiella tidningen
		nr	sida	datum
►M1	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2016/589 av den 13 april 2016	L 107	1	22.4.2016
►M2	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018	L 193	1	30.7.2018