2013R0099 — SV — 29.12.2013 — 001.001


Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

►B

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 99/2013

av den 15 januari 2013

om programmet för europeisk statistik 2013–2017

(Text av betydelse för EES och Schweiz)

(EGT L 039, 9.2.2013, p.12)

Ändrad genom:

 

 

Officiella tidningen

  No

page

date

►M1

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1383/2013 av den 17 december 2013

  L 354

84

28.12.2013




▼B

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 99/2013

av den 15 januari 2013

om programmet för europeisk statistik 2013–2017

(Text av betydelse för EES och Schweiz)



EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 338.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet ( 1 ), och

av följande skäl:

(1)

Tillförlitliga empiriska data och statistik är helt avgörande för att man ska kunna mäta framstegen och utvärdera effektiviteten i unionens politik och program, särskilt inom ramen för Europa 2020-strategin som kommissionen lade fram i sitt meddelande av den 3 mars 2010”Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla” (Europa 2020).

(2)

I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik ( 2 ) bör det inrättas ett flerårigt program för europeisk statistik (nedan kallat det fleråriga programmet) som ska utgöra en ram för finansieringen av unionsåtgärder.

(3)

I enlighet med förordning (EG) nr 223/2009 bör det fleråriga programmet utgöra ramen för utvecklingen, framställningen och spridningen av den europeiska statistiken, och där bör anges vilka huvudområden och mål som gäller för de åtgärder som planeras under högst fem år. Där bör fastställas vilka informationsbehov som ska prioriteras för att unionens verksamhet ska kunna genomföras. Behovet bör vägas mot de resurser som krävs på unionsnivå och på nationell nivå för att sammanställa den önskade statistiken samt mot uppgiftslämnarbördan och de kostnader som är förenade med uppgiftslämnandet, varvid särskild vikt ska läggas vid kostnadseffektiviteten.

(4)

Utvecklingen, framställningen och spridningen av europeisk statistik inom det fleråriga programmets rättsliga ram bör uppnås genom nära och samordnat samarbete inom det europeiska statistiksystemet (ESS) mellan unionens statistikmyndighet, dvs. kommissionen (Eurostat), och de nationella statistikbyråerna och andra nationella myndigheter som utsetts av medlemsstaterna ( 3 ) (nedan gemensamt kallade nationella statistikmyndigheter). De nationella statistikbyråernas och kommissionens (Eurostats) yrkesmässiga oberoende är av avgörande betydelse för tillhandahållandet av tillförlitlig statistik av hög kvalitet.

(5)

Ett närmare samarbete mellan kommissionen (Eurostat) och de nationella statistikbyråerna är helt avgörande för att höja kvaliteten på den europeiska statistiken. Detta närmare samarbete bör huvudsakligen fokusera på tillhandahållande av ytterligare metodutbildningsprogram i statistik och närliggande områden, på utveckling och spridning av befintlig god praxis inom ESS samt på personalutbyte mellan medlemsstaterna och kommissionen (Eurostat) i båda riktningar.

(6)

Genomförandet av det fleråriga programmet innebär en möjlighet att ta fram harmoniserad europeisk statistik för att bidra till utveckling, framställning och spridning av gemensam, jämförbar och tillförlitlig statistisk information på unionsnivå.

(7)

Statistik av hög kvalitet som utvecklas, framställs och sprids inom ramen för det fleråriga programmet är avgörande för evidensbaserat beslutsfattande och bör tillhandahållas i god tid och bidra till genomförandet av unionens politik enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och Europa 2020-strategin och av andra politiska handlingslinjer i kommissionens strategiska prioriteringar för 2010–2014, nämligen en kraftfullare och integrerad ekonomisk styrning, klimatfrågan, reformen av jordbrukspolitiken, tillväxt och social sammanhållning, jämställdhet, medborgarnas Europa och globalisering. Sådan statistik bör främjas genom åtgärder som finansieras genom det fleråriga programmet, där unionen kan skapa ett tydligt mervärde, och som syftar till att säkerställa att ekonomiska, sociala och miljömässiga indikatorer jämställs.

(8)

När man fastställer de statistikområden som ska utvecklas bör de mål i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 691/2011 av den 6 juli 2011 om europeiska miljöräkenskaper ( 4 ) som avser utvecklingen av nya moduler i miljöräkenskaperna beaktas.

(9)

Dessutom bör man i statistiska undersökningar ägna särskild uppmärksamhet åt hur arbetstagare och andra medborgare påverkas av programmen för budgetkonsolidering. De statistiska uppgifterna ska samlas in på ett sådant sätt att utvecklingen i enskilda medlemsstater synliggörs, t.ex. när det gäller arbetslöshet, storlek på och förändringar av sociala transfereringar, arbetstillfällenas antal och kvalitet, arbetskraftens rörlighet inom medlemsstaterna, inom unionen och mellan unionen och tredjeländer samt de relaterade sociogeografiska förändringarna i lönestruktur och utbildningsåtgärder.

(10)

På senare år har EES ställts inför ett antal utmaningar. För det första kan en brist på nationell statistik av hög kvalitet få skadliga återverkningar i medlemsstaterna och i unionen i allmänhet. Genomgående tillförlitlig statistik av hög kvalitet, som framställts av yrkesmässigt oberoende nationella statistikbyråer, är därför av avgörande betydelse för beslutsfattandet på både nationell nivå och unionsnivå och framför allt inom ramen för euroområdets tillsynsmekanismer.

(11)

För det andra har behovet av europeisk statistik ökat stadigt, och det är knappast troligt att denna tendens kommer att vända. Den ekonomiska globaliseringen utgör en särskild utmaning, som kräver att en serie nya mätinstrument tas fram för att mäta globala värdekedjor genom internationell samordning, för att ge en bättre bild av den ekonomiska tillväxten och skapandet av sysselsättning.

(12)

För det tredje förändras behovens karaktär ständigt, vilket kräver mer synergieffekter mellan statistikområden.

(13)

För det fjärde kan lämpliga uppdelningar av tillgängliga uppgifter göra det lättare att övervaka den ekonomiska och finansiella krisens effekter och konsekvenserna av genomförda insatser för medborgarna, bland annat för de mest sårbara.

(14)

För det femte har statistiken ändrat karaktär. Den är inte längre endast en informationskälla för beslutsändamål, utan är nu en grundläggande faktor i beslutsfattandet. Evidensbaserat beslutsfattande kräver statistik som uppfyller höga kvalitetskrav som är knutna till statistikens särskilda syften, och det finns ett allt större behov av komplex, flerdimensionell statistik som underlag för sammansatta politikområden. För att på ett korrekt sätt uppfylla kraven för det politiska beslutsfattandet behövs i förekommande fall könsuppdelade uppgifter.

(15)

För det sjätte kommer man i ESS framöver att prioritera hög kvalitet, inklusive aktualitet, eftersom det tillkommit nya aktörer på informationsmarknaden, varav somliga tillhandahåller information nästan i realtid.

(16)

För det sjunde gör budgetåtstramningar såväl på nationell nivå som på unionsnivå samt behovet att ytterligare minska bördan för företag och allmänhet situationen än mer svårhanterlig.

(17)

Meddelandet från kommissionen av den 10 augusti 2009 om produktionsmetoden för EU-statistik: en vision för det kommande årtiondet och ESS-strategin för genomförandet av metoden behandlar alla dessa sju frågor genom att man försöker finna nya sätt att arbeta inom ESS för att göra systemet effektivare och flexiblare. Genomförandet av detta meddelande utgör kärnan i det fleråriga programmet inom ramen för den gemensamma ESS-strategin.

(18)

För att kunna säkerställa integritet och kvalitetsstyrning vid utveckling, framställning och spridning av europeisk statistik enligt denna förordning bör de nationella statistikbyråerna och kommissionen (Eurostat) vidta alla åtgärder som krävs för att upprätthålla allmänhetens förtroende för statistiken och möjliggöra en striktare tillämpning av gällande uppförandekod för europeisk statistik samt av kommissionens meddelande av den 15 april 2011 om en effektiv kvalitetsledning för den europeiska statistiken, samtidigt som principerna i dessa respekteras.

(19)

I syfte att skapa en bättre balans mellan de begränsade resurser som är tillgängliga för nationella och europeiska statistikproducenter för att framställa europeisk statistik och det ökande behovet av statistik bör utarbetandefasen för kommissionens årliga statistiska arbetsprogram, där detaljerna för det fleråriga programmet fastställs, omfatta en systematisk och grundlig översyn av de statistiska prioriteringarna i syfte att minska antalet mindre viktiga statistiksatsningar och förenkla befintliga processer, samtidigt som den officiella statistikens tillförlitlighet förbättras och dess höga kvalitetsstandarder bibehålls. Hänsyn bör även tas till belastningen på uppgiftslämnarna, oavsett om de är företag, centrala, regionala eller lokala myndigheter, hushåll eller enskilda. Denna process bör eftersträvas i nära samarbete med såväl användare som producenter av europeisk statistik.

(20)

Den ekonomiska bördan bör i detta sammanhang fördelas på rimligt sätt mellan unionens och medlemsstaternas budgetar. Utöver den budget som anslås genom denna förordning bör de nationella statistikmyndigheterna därför på det nationella planet tilldelas de anslag som krävs för att genomföra de beslutade enskilda statistikåtgärderna i syfte att genomföra detta fleråriga program.

(21)

Med tanke på bördan när det gäller efterlevnad av lagstiftningen, särskilt för mindre medlemsstater, bör kommissionen (Eurostat) kunna erbjuda medlemsstaterna tekniskt stöd och sakkunskap för att hjälpa dem att övervinna forskningsbegränsningar och större metodologiska hinder, i syfte att säkerställa efterlevnad och tillhandahållande av uppgifter av hög kvalitet.

(22)

Finansieringsramen för det fleråriga programmet bör också fördelas på ett sådant sätt att den täcker de utgifter som behövs för att förbättra processen för att ta fram europeisk statistik av hög kvalitet och kapaciteten att göra detta, samt utgifter för nationella statistikers utbildningsbehov.

(23)

Ekonomiskt stöd från unionen bör stödja åtgärder för att utveckla, framställa och sprida europeisk statistik i enlighet med denna förordning. Stödet bör utformas som bidrag, offentliga upphandlingsavtal eller annan finansiering som behövs för att uppnå målen i det fleråriga programmet. I detta sammanhang bör användningen av engångsbelopp vara det huvudsakliga sättet att förenkla förvaltningen av bidrag.

(24)

I enlighet med artikel 15 i förordning (EG) nr 223/2009 om europeisk statistik bör en lämplig finansieringsstruktur tas fram till stöd för nätverk för samarbete.

(25)

De länder i Europeiska frihandelssammanslutningen som deltar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-/Efta-länderna) och Schweiz bör ges möjlighet att delta i det fleråriga programmet. Även andra länder bör kunna delta i det fleråriga programmet, särskilt unionens grannländer, länder som ansökt om medlemskap i unionen och kandidatländer eller anslutande länder.

(26)

I samband med genomförandet av det fleråriga programmet bör samarbete med tredjeländer som inte deltar i det fleråriga programmet uppmuntras när det är lämpligt, varvid eventuella relevanta avtal, eller planerade avtal, mellan de berörda länderna och unionen bör beaktas.

(27)

För att kunna betraktas som finansieringsbeslut i enlighet med artikel 84.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella bestämmelser för unionens allmänna budget ( 5 ) (budgetförordningen), måste de årliga arbetsprogram som kommissionen antar för att genomföra det fleråriga programmet ange eftersträvade mål, förväntade resultat, genomförandemetod och totalbelopp. De måste dessutom innehålla en beskrivning av de åtgärder som ska finansieras, uppgift om det belopp som anslagits för varje åtgärd och en vägledande tidsplan för genomförandet. Det är önskvärt att de också anger de eftersträvade målens relevans för användarnas behov och en projektplan. För bidrag bör de innehålla prioriteringar, huvudkriterier för utvärdering och den högsta andelen samfinansiering. Dessutom bör det årliga arbetsprogrammet innehålla lämpliga indikatorer för att övervaka resultaten.

(28)

Eftersom målet för denna förordning, nämligen att inrätta det fleråriga programmet, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och det därför bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(29)

En förhandsutvärdering har utförts i enlighet med principerna för sund ekonomisk förvaltning, med syftet att se till att det fleråriga programmet inriktas på behovet av effektivitet och ändamålsenlighet när det gäller att uppfylla målen och säkerställa att man redan vid utarbetandet av det fleråriga programmet tar hänsyn till budgetrestriktionerna. De åtgärder som vidtas inom det fleråriga programmet bör övervakas och utvärderas med jämna mellanrum med avseende på deras värde och verkan, inklusive av oberoende externa utvärderare. För att det fleråriga programmet ska kunna utvärderas har mätbara mål ställts upp och indikatorer tagits fram.

(30)

Genom denna förordning fastställs för 2013 en finansieringsram för det fleråriga programmet som, under det årliga budgetförfarandet, utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten enligt punkt 37 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning ( 6 ).

(31)

Utöver den finansieringsram som fastställs genom denna förordning bör de enskilda statistikåtgärder som syftar till att genomföra det fleråriga programmet, inbegripet åtgärder som sker i form av överenskommelser mellan nationella statistikmyndigheter och kommissionen (Eurostat), i möjligaste mån tilldelas tillräckliga anslag på nationell nivå.

(32)

Konsekvensbedömningen av denna förordning, som anger kostnadsbesparingar för unionen och medlemsstaterna, utgör grundvalen för det fleråriga programmets finansieringsåtaganden. Kostnadsbesparingar kommer särskilt att kunna göras till följd av nya produktionsmetoder för europeisk statistik som ett resultat av utvecklingen på området för informations- och kommunikationsteknik.

(33)

Under hela utgiftscykeln bör Europeiska unionens ekonomiska intressen skyddas med hjälp av proportionella åtgärder som ska göra det möjligt att förebygga, spåra och utreda oriktigheter, att återkräva sådana medel som förlorats eller som utbetalats eller använts felaktigt och att fastställa sanktioner vid behov.

(34)

I syfte att säkerställa kontinuiteten för den statistiska verksamheten inom ramen för ESS under hela kalenderåret 2013, och av hänsyn till rättssäkerheten, bör denna förordning träda i kraft samma dag som den offentliggörs och tillämpas från och med den 1 januari 2013. Tillämpningsdagen för denna förordning bör, särskilt, berättiga utbetalningar till kontraktsanställda liksom aktiviteter inom ramen för det programmet.

(35)

I enlighet med förordning (EG) nr 223/2009 har utkastet till det fleråriga programmet lagts fram för förhandsgranskning av kommittén för det europeiska statistiksystemet, europeiska rådgivande kommittén för statistik som inrättades genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 234/2008/EG ( 7 ) samt kommittén för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik, inrättad genom rådets beslut 2006/856/EG ( 8 ).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.



Artikel 1

Inrättande av programmet för europeisk statistik

Härmed inrättas programmet för europeisk statistik för perioden 2013–2017 (nedan kallat programmet).

Artikel 2

Mervärde

Programmets mervärde utgörs av att det säkerställer att den europeiska statistiken inriktas på den information som behövs för att utforma, genomföra, övervaka och utvärdera unionens politik. Dessutom bidrar det till ett effektivt resursutnyttjande genom att främja åtgärder som i hög grad stöder utvecklingen, framställningen och spridningen av harmoniserad, jämförbar, tillförlitlig, användarvänlig och tillgänglig statistik, på grundval av enhetliga standarder och gemensamma principer såsom fastställs i uppförandekoden för europeisk statistik som antogs av kommittén för det europeiska statistiksystemet (ESS-kommittén), i synnerhet kvalitetskriterierna relevans, precision och tillförlitlighet, aktualitet och punktlighet, tillgänglighet och förståeligt, sammanhang och jämförbarhet.

Artikel 3

Tillämpningsområde

1.  Genom denna förordning fastställs dels programplaneringsramen för utveckling, framställning och spridning av europeisk statistik, dels huvudområde och mål för de åtgärder som planeras för perioden 2013–2017, i enlighet med artiklarna 13 och 14 i förordning (EG) nr 223/2009 om europeisk statistik.

2.  Programmet omfattar inte åtgärder som ingår i programmet för modernisering av den europeiska företags- och handelsstatistiken (Meets-programmet), inrättat genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1297/2008/EG ( 9 ), fram till dess att Meets-programmet löper ut den 31 december 2013, men det omfattar mål inom ramen för företags- och handelsstatistiken som är tänkta att genomföras från 2014 till 2017.

Artikel 4

Mål

1.  Programmets övergripande mål är att det europeiska statistiksystemet (ESS) ska fortsätta att vara ledande när det gäller att tillhandahålla statistik av hög kvalitet om Europa.

2.  Med hänsyn tagen till de tillgängliga resurserna såväl på nationell nivå som på unionsnivå samt uppgiftslämnarbördan ska följande specifika mål eftersträvas för de statistikåtgärder som vidtas för att genomföra programmet:

Mål 1 : Att tillhandahålla statistik i god tid som kan tjäna som underlag för utveckling, övervakning och utvärdering av unionens politik och som på lämpligt sätt avspeglar prioriteringarna samtidigt som en balans upprätthålls mellan de ekonomiska, sociala och miljömässiga områdena och uppfyller behoven hos ett brett spektrum av användare av europeisk statistik, inklusive andra beslutsfattare, forskare, företag och Europas medborgare i allmänhet, på ett kostnadseffektivt sätt utan onödigt dubbelarbete.

Mål 2 : Att genomföra nya produktionsmetoder för den europeiska statistiken för att åstadkomma effektivitetsvinster och kvalitetsförbättringar.

Mål 3 : Att stärka samarbetet inom ESS och med partner utanför systemet för att ytterligare förbättra systemets produktivitet och dess ledande ställning när det gäller officiell statistik världen över.

Mål 4 : Att se till att leveranser av sådan statistik hålls på konstant nivå under programmets hela löptid, förutsatt att detta inte stör mekanismerna för prioritetssättning inom ESS.

3.  De allmänna och specifika målen i punkterna 1 och 2 preciseras närmare i bilagan, tillsammans med de indikatorer som används för att övervaka programmets genomförande. I enlighet med artiklarna 13 och 14 i förordning (EG) nr 223/2009 ska programmet vara föremål för en detaljerad årlig planering där en integrerad mekanism för att fastställa prioriteringar ingår i processen. Målen i programmet ska uppnås genom nära och samordnat samarbete inom ESS. Programmet ska inbegripa utveckling av lämpliga instrument som leder till förbättrad kvalitet, ökad flexibilitet inom ESS och bättre förmåga att i god tid tillgodose användarnas behov. Det ska även bana väg för utvecklingen av tillförlitliga indikatorer som kan hantera 2000-talets utmaningar, nämligen mäta miljömässig hållbarhet, livskvalitet och social sammanhållning, och registrera ekonomisk verksamhet inom tjänstesektorn och den sociala ekonomin.

Artikel 5

Statistikstyrning och statistikens oberoende, transparens och kvalitet

1.  Europeisk statistik ska framställas på ett yrkesmässigt oberoende och transparent sätt.

2.  Programmet ska genomföras i enlighet med principerna i uppförandekoden i syfte att framställa och sprida harmoniserad och jämförbar europeisk statistik av hög kvalitet i enlighet med definitionen i artikel 12 i förordning (EG) nr 223/2009 och säkerställa att ESS som helhet fungerar korrekt. De nationella statistikbyråerna och unionens statistikmyndighet (kommissionen [Eurostat]) ska genom sitt yrkesmässiga oberoende se till att den europeiska statistiken uppfyller uppförandekoden.

3.  Nationella statistikbyråer och andra nationella myndigheter som utses av medlemsstaterna (nedan gemensamt kallade nationella statistikmyndigheter), och kommissionen (Eurostat), vilka ansvarar för utvecklingen, framställningen och spridningen av europeisk statistik ska

 verka för att förstärka en institutionell och organisatorisk miljö som främjar samordning, effektivitet och trovärdighet hos nationella statistikmyndigheter och kommissionen (Eurostat) som framställer och sprider europeisk statistik,

 lägga vikt vid de statistiska principer som fastställs i artikel 2.1 i förordning (EG) nr 223/2009 och användarnas behov,

 tillgodose behoven hos användare inom unionens institutioner i enlighet med förordning (EG) nr 223/2009 och sträva efter att ta fram statistik som tillgodoser ett brett spektrum av användare av europeisk statistik, inklusive andra beslutsfattare, forskare, företag och Europas medborgare i allmänhet, och

 samarbeta med statistikorgan på internationell nivå för att främja användningen av internationella begrepp, klassificeringar, metoder och andra standarder, i synnerhet för att säkerställa ökad konsekvens och bättre jämförbarhet på internationell nivå.

4.  Varje medlemsstat ska sträva efter att se till att dess förfaranden för statistikframställning är utformade på ett standardiserat sätt och, i möjligaste mån, förstärkta med granskningsmekanismer.

5.  För transparensens skull ska kommissionen (Eurostat) när det är lämpligt offentliggöra sin bedömning av kvaliteten på nationella bidrag till den europeiska statistiken som en del av kvalitetsrapporteringen och övervakningen av efterlevnaden.

6.  Kommissionen (Eurostat) ska överväga hur den ska göra sina publikationer, särskilt de som görs tillgängliga på dess webbplats, mer användarvänliga för icke-fackmän, och ska ge smidig tillgång till kompletta uppgiftsserier och visa lättförståeliga och jämförande diagram för att informationen ska vara av större nytta för medborgarna. Kommissionens (Eurostats) regelbundna uppdateringar ska om möjligt ge information om varje medlemsstat och erbjuda årliga, månatliga uppgiftsserier och långtidsserier när det är lämpligt och då fördelarna är större än kostnaden för insamlingen.

Artikel 6

Fastställande av statistiska prioriteringar

1.  Programmet ska säkerställa statistiska initiativ som ligger till grund för utveckling, genomförande och övervakning av unionens nuvarande politik och ge statistiskt stöd till viktiga krav som uppstår till följd av nya politiska initiativ från unionen.

2.  Kommissionen ska vid utarbetandet av de årliga arbetsprogram som avses i artikel 9 säkerställa ett effektivt fastställande av prioriteringar och en årlig översyn av och rapport om statistiska prioriteringar. De årliga arbetsprogrammen kommer därigenom att syfta till att säkerställa att europeisk statistik framställs inom ramen för de tillgängliga resurserna på nationell nivå och på unionsnivå. Prioriteringarna ska bidra till att minska kostnader och börda till följd av nya statistikkrav genom att minska statistikkraven på befintliga områden inom den europeiska statistiken och ska eftersträvas i nära samarbete med medlemsstaterna.

3.  Kommissionen ska se till att instrument tas fram och genomförs för att årligen se över prioriteringarna för den statistiska verksamheten i syfte att bidra till att minska kostnaderna och bördorna för uppgiftslämnare och statistikproducenter.

4.  Vid införandet av nya åtgärder eller vid införandet av omfattande revideringar av befintlig statistik ska kommissionen vederbörligen motivera dessa åtgärder eller revideringar och tillhandahålla information med medlemsstaternas medverkan angående uppgiftslämnarbördan och produktionskostnaderna i enlighet med artikel 14.3 i förordning (EG) nr 223/2009.

▼M1

Artikel 7

Finansiering

1.  Unionens finansieringsram för genomförandet av programmet för 2013 ska vara 57,3 miljoner EUR, som täcks av programperioden 2007–2013. Unionens finansieringsram för genomförandet av programmet för 2014–2017 ska vara 234,8 miljoner EUR, som täcks av programperioden 2014–2020.

2.  Kommissionen ska verkställa unionens finansiella stöd i enlighet med budgetförordningen.

3.  Kommissionen ska fatta sitt beslut om årliga anslag med beaktande av Europaparlamentets och rådets rättigheter.

▼B

Artikel 8

Administrativt och tekniskt stöd

Programmets budget får täcka utgifter för förberedelse-, övervaknings-, kontroll-, revisions- och utvärderingsverksamhet som krävs för programmets förvaltning och för att dess mål ska uppnås, särskilt undersökningar, expertmöten, ersättningar till statistikexperter, informations- och kommunikationssatsningar, utgifter kopplade till it-nät för informationsbehandling och informationsutbyte samt alla andra utgifter för tekniskt och administrativt stöd som kommissionen har för förvaltningen av programmet. Budgeten får även täcka tekniskt stöd och sakkunskap till medlemsstater som på grund av särskilda omständigheter inte kan framställa viss europeisk statistik eller statistik av den kvalitet som krävs.

Artikel 9

Årliga arbetsprogram

Kommissionen ska för genomförandet av programmet anta årliga arbetsprogram som uppfyller kraven i artikel 17 i förordning (EG) nr 223/2009 och som innehåller uppgift om eftersträvade mål och förväntade resultat, i enlighet med de allmänna och specifika mål som anges i artikel 4.1 och 4.2 i denna förordning. Varje årligt arbetsprogram ska meddelas Europaparlamentet i informationssyfte.

Artikel 10

Finansieringsformer

Ekonomiskt stöd från unionen får beviljas i form av bidrag, offentlig upphandling eller annan finansiering som behövs för att uppnå de allmänna och specifika målen i artikel 4.1 och 4.2.

Artikel 11

Stödberättigande åtgärder

1.  Ekonomiskt stöd från unionen ska stödja åtgärder för att utveckla, framställa och sprida europeisk statistik som behövs för att uppnå de allmänna och specifika mål som avses i artikel 4.1 och 4.2. Åtgärder med stort mervärde för unionen ska prioriteras i enlighet med artikel 2.

2.  Ekonomiskt stöd till nätverk för samarbete som avses i artikel 15 i förordning (EG) nr 223/2009 får beviljas i form av bidrag till en åtgärd och får täcka upp till 95 % av de stödberättigande kostnaderna.

3.  Vid behov kan bidrag på upp till 50 % av de stödberättigande kostnaderna beviljas för administrationskostnader hos organisationer som avses i artikel 12.3.

4.  Medlemsstaterna kan som bidrag till kostnader för åtgärder som bygger på uppgiftsinsamling få ersättning upp till en högsta gräns som fastställs för varje uppgiftsinsamling, i form av ett engångsbelopp per uppsättning data för vilka fullständiga resultat ska sändas till kommissionen. Kommissionen ska fastställa dessa engångsbelopp med beaktande av uppgiftsinsamlingens komplexitet.

Artikel 12

Bidragsmottagare

1.  I enlighet med artikel 128.1 i budgetförordningen kan de nationella statistikmyndigheter som anges i artikel 5.2 i förordning (EG) nr 223/2009 få bidrag utan någon ansökningsomgång.

2.  Nätverk för samarbete får inkludera bidragsmottagare som avses i punkt 1 och andra organ utan någon ansökningsomgång i överensstämmelse med artikel 128.1 i budgetförordningen.

3.  De bidrag till administrationskostnader som avses i artikel 11.3 får beviljas organisationer som uppfyller följande två kriterier:

a) De är icke vinstdrivande, oberoende av näringslivs-, handels- och företagsintressen eller andra motstridiga intressen, och deras främsta mål och verksamhet är att främja och stödja genomförandet av uppförandekoden och genomförandet av nya produktionsmetoder för europeisk statistik vilka syftar till effektivitetsvinster och kvalitetsförbättringar på unionsnivå.

b) De har lämnat tillräckliga uppgifter om medlemskap, interna regler och finansieringskällor till kommissionen.

Artikel 13

Skyddet av unionens ekonomiska intressen

1.  Kommissionen ska se till att unionens ekonomiska intressen skyddas vid genomförandet av åtgärder som finansieras enligt den här förordningen, genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom konsekventa och effektiva kontroller och, om oriktigheter upptäcks, genom återkrav av felaktigt utbetalda medel samt vid behov genom effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner.

2.  Kommissionen eller dess företrädare och revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revision, på grundval av handlingar och kontroller på plats, hos alla stödmottagare, uppdragstagare och underleverantörer som erhållit unionsfinansiering enligt den här förordningen.

Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) ska, när det är lämpligt, i enlighet med förfarandena i rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på plats som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter, utföra kontroller på plats och inspektioner hos ekonomiska aktörer som direkt eller indirekt berörs av unionsfinansiering ( 10 ), i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med bidragsavtal, bidragsbeslut eller andra avtal som finansieras enligt denna förordning.

Utan att det påverkar tillämpningen av första och andra stycket ska befogenheten att utföra revision, kontroller på plats och inspektioner uttryckligen tillerkännas kommissionen, revisionsrätten och Olaf i samarbetsavtal med tredjeland eller internationella organisationer, bidragsavtal, bidragsbeslut och andra avtal som ingås med tillämpning av den här förordningen.

Artikel 14

Tredjeländers deltagande i programmet

Följande länder ska kunna delta i programmet för europeisk statistik:

a) EES-/Efta-länderna i enlighet med de villkor som fastställs i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

b) Schweiz, i enlighet med de villkor som fastställs i avtalet av den 26 oktober 2004 mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om samarbete på statistikområdet ( 11 ).

c) Tredjeländer som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, länder som ansökt om medlemskap i unionen, kandidatländer och anslutande länder samt de länder på västra Balkan som deltar i stabiliserings- och associeringsprocessen, i enlighet med de villkor som fastställs i respektive bilaterala eller multilaterala avtal med de länderna om de allmänna principerna för deras deltagande i unionens program.

Artikel 15

Utvärdering och översyn av programmet

1.  Kommissionen ska efter samråd med ESS-kommittén lägga fram en lägesrapport om genomförandet av programmet för Europaparlamentet och rådet, vilket ska ske senast den 30 juni 2015.

2.  Senast den 31 december 2016 får kommissionen, på grundval av den lägesrapport som avses i punkt 1 och efter samråd med ESS-kommittén, inför Europaparlamentet och rådet lägga fram ett förslag om en förlängning av programmet för perioden 2018–2020, dock med beaktande av den fleråriga budgetramen för 2014–2020.

3.  Senast den 31 december 2018 ska kommissionen, efter samråd med ESS-kommittén och europeiska rådgivande kommittén för statistik, lägga fram en slutlig utvärderingsrapport om genomförandet av programmet för Europaparlamentet och rådet.

Artikel 16

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2013.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.




BILAGA

Statistisk infrastruktur och mål för programmet för europeisk statistik 2013–2017

Inledning

För genomförandet av unionens politik krävs hög kvalitet, jämförbar och tillförlitlig statistik om unionens ekonomi, sociala förhållanden och miljö och dess beståndsdelar på nationell och regional nivå. Den europeiska statistiken är också av avgörande betydelse för Europa, genom att göra det möjligt för allmänheten och Europas medborgare att både förstå och kunna delta i den demokratiska processen och i debatten om dagens och framtidens union.

Programmet för europeisk statistik utgör den rättsliga ramen för utveckling, framställning och spridning av europeisk statistik 2013–2017.

Den europeiska statistiken utvecklas, framställs och sprids inom lagstiftningens ramar genom nära och samordnat samarbete inom det europeiska statistiksystemet (ESS).

Statistik som utvecklas, framställs och sprids inom ramen för programmet för europeisk statistik 2013–2017 (nedan kallat programmet) bidrar till genomförandet av unionens politik enligt EUF-fördraget och Europa 2020 och dess respektive flaggskeppsinitiativ och andra politiska handlingslinjer i kommissionens strategiska prioriteringar.

Eftersom programmet är ett flerårigt program som omfattar en period av fem år, och med tanke på att EES strävar efter att ha och bibehålla en central roll på statistikområdet, är programmet ambitiöst i fråga om tillämpningsområde och mål, men det kommer att genomföras successivt. Utvecklingen av ett effektivt fastställande av prioriteringar och förenklingsverktyg kommer att vara en målsättning för programmet.

Statistisk infrastruktur

Programmet kommer att sträva efter att fastställa en infrastruktur för statistisk information. Denna infrastruktur måste kunna användas intensivt för en mängd olika tillämpningar.

Den europeiska statistiken framställs i första hand för att användas som underlag för det politiska beslutsfattandet. Denna statistik bör emellertid också vara tillgänglig och lättåtkomlig för andra beslutsfattare, forskare, företag och Europas medborgare i allmänhet eftersom den är en kollektiv nyttighet som bekostas av Europas medborgare och företag, som därmed också bör kunna dra nytta av tjänsterna i samma utsträckning. För att infrastrukturen ska tjäna sitt syfte måste den utformas i enlighet med sunda principer som dels gör den ändamålsenlig för en rad olika syften, dels gör den tillräckligt flexibel så att den kan anpassas efter användarnas skiftande behov under kommande år.

Infrastrukturen för statistisk information framgår av figuren nedan.

INFRASTRUKTUREN FÖR STATISTISK INFORMATION

SÄRSKILDA ÄNDAMÅLINDIKATOREROLIKA ÄNDAMÅLRÄKENSKAPSSYSTEMDATA

Förklaring

Data :

uppgifter som de nationella statistikmyndigheterna har sammanställt på grundval av traditionella statistiska metoder (urvalsundersökningar, totalundersökningar osv.) och uppgifter från andra källor som återanvänds för statistikändamål. Uppgifterna anpassas efter de behov som finns på ett visst politikområde, t.ex. arbetsmarknad, migration eller jordbruk.

Begreppet omfattar även uppgifter som samlats in för administrativa ändamål men som de nationella statistikmyndigheterna använder för statistikändamål (vanligen kallade uppgifter från administrativa källor).

Räkenskapssystem : sammanhängande och integrerade räkenskaper, balansräkningar och tabeller som bygger på en uppsättning internationellt överenskomna bestämmelser. Genom ett räkenskapssystem säkerställs en hög grad av konsekvens och jämförbarhet, och statistikuppgifterna kan samlas in och presenteras i ett format som är särskilt utformat för analys och politiskt beslutsfattande.

Indikatorer : en indikator är ett samlingsmått avseende en central fråga eller företeelse och har härletts ur en rad observerade fakta. Indikatorer kan användas för att påvisa relativa positioner eller visa positiva eller negativa förändringar. Indikatorerna tjänar vanligtvis direkt som underlag för politiska handlingslinjer inom unionen och internationellt. Inom strategiska politikområden är de viktiga för uppställningen av mål och övervakningen av måluppfyllelsen.

Inom detta överordnade system kommer det i programmet att göras en ytterligare uppdelning mellan tre pelare av statistik, nämligen företag, medborgarnas Europa, samt geodatastatistik, miljö- och jordbruksstatistik och annan sektorsstatistik.

Unionspolitiken och relevant internationell politik styr vilka statistikbehov som programmet behöver tillgodose med sin omarbetade struktur och motsvarande produktionsprocesser. Varje enskild politisk handlingslinje för unionen och internationellt avspeglas i den statistiska infrastrukturens olika komponenter och omfattas av särskilda satsningar i programmet. Nya handlingslinjer under kommande år kommer att täckas in genom att det skapas nya inriktningar med indikatorer/räkenskaper utifrån de statistikuppgifter som framställs inom de tre pelarna.

STATISTISK INFORMATION – STRUKTUR OCH DYNAMIK

Statistikbehov med anknytning till EU-politiken och internationell politik – IndikatorerRäkenskaps-system och harmoniserade statistiksystem för framtagande av indikatorerStatistik för användning i räkenskaps-systemEuropa 2020, ekonomisk styrning & ekonomisk globaliseringEkonomisk och social prestandaEkologisk hållbarhetFöretagMedborgarnas EuropaGeodatastatistik, miljö- och jordbruksstatistik och annan sektorsstatistik

Mål

Programmets övergripande mål är att ESS ska fortsätta att vara ledande när det gäller att tillhandahålla statistik av hög kvalitet om Europa.

Med hänsyn tagen till de tillgängliga resurserna såväl på nationell nivå som på unionsnivå samt till uppgiftslämnarbördan ska följande specifika mål eftersträvas för de statistikåtgärder som vidtas för att genomföra programmet:

 Mål 1: Att tillhandahålla statistik i god tid som kan tjäna som underlag för utvecklingen, övervakningen och utvärderingen av unionens politik och som på lämpligt sätt avspeglar prioriteringarna samtidigt som en balans upprätthålls mellan de ekonomiska, sociala och miljömässiga områdena och tillgodoser behoven hos ett brett spektrum av användare av europeisk statistik, inklusive andra beslutsfattare, forskare, företag och Europas medborgare i allmänhet, på ett kostnadseffektivt sätt utan onödigt dubbelarbete.

 Mål 2: Att genomföra nya produktionsmetoder för den europeiska statistiken för att åstadkomma effektivitetsvinster och kvalitetsförbättringar.

 Mål 3: Att stärka samarbetet inom ESS och med partner utanför systemet för att ytterligare förbättra systemets produktivitet och dess ledande ställning när det gäller officiell statistik världen över.

 Mål 4: Att se till att sådan statistik fortgående levereras under programmets hela löptid, förutsatt att detta inte stör ESS:s prioritetssättande mekanismer.

Dessa specifika mål är uppdelade på olika prioritetsområden som beskrivs nedan. Mål 1 och 4 ingår i ”I. Statistikprodukter”, mål 2 i ”II. Produktionsmetoderna för europeisk statistik” och mål 3 i ”III. Partnerskap”.

I.    STATISTIKPRODUKTER

1.    Indikatorer

1.1    Europa 2020

Antagandet av Europa 2020 vid Europeiska rådets möte i juni 2010 har i hög grad format unionens och den nationella politikens strategiska agenda för de kommande åren. Genom denna agenda fastställs ett antal överordnade mål och flaggskeppsinitiativ för vilka EES måste tillhandahålla statistiska indikatorer på en rad områden (förbättrade villkor för innovation, forskning och utveckling, sysselsättningsfrämjande åtgärder, uppfyllelse av unionens klimat- och energimål, resurseffektivitet, förbättrade utbildningsnivåer, inklusive rörlighet i utbildningssyfte, aktivt och hälsosamt åldrande samt främjande av social delaktighet genom fattigdomsbekämpning).

Att tillhandahålla statistik av hög kvalitet, som bör finnas tillgänglig i god tid, och övervaka genomförandet av Europa 2020. Nya indikatorer ska så långt det är möjligt bygga på tillgängliga statistiska uppgifter.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

 uppdaterade överordnade målindikatorer för Europa 2020 (inom sysselsättning, forskning och utveckling, innovation, energi/klimatförändringar, utbildning, miljö, socialt skydd, social delaktighet och fattigdom) på kommissionens (Eurostats) webbplats,

 statistik som underlag för övervakningen av genomförandet av flaggskeppsinitiativen inom Europa 2020,

 ytterligare indikatorer till stöd för förhands- och efterhandsutvärderingen av unionens ekonomi-, social- och miljöpolitik, och

 indikatorer på sysselsättning som skiljer mellan deltid och heltid, samt indikatorer på arbetslöshet med hänsyn till människor i aktiveringsåtgärder såsom utbildning.

1.2    Ekonomisk styrning

Krisen och spänningarna på finansmarknaderna har belyst behovet av att stärka unionens ekonomiska styrning. Unionen har redan tagit avgörande steg när det gäller ekonomisk styrning och samordning, som i vissa fall kommer att få avsevärda effekter i form av statistik utöver den pågående statistikverksamheten.

Att ta fram ny statistik, och förbättra den statistik som redan finns, som är relevant för unionens beslutsfattare och allmänheten i samband med unionens kraftfullare och integrerade ekonomiska styrning och övervakningscykeln som integrerar stabilitets- och tillväxtpakten och den ekonomiska politiken.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

 statistikunderlag till resultattavlan över makroekonomiska obalanser och den bakomliggande analysen,

 statistikunderlag för en förstärkt stabilitets- och tillväxtpakt som särskilt syftar till framställning och tillhandahållande av statistik av hög kvalitet om offentlig skuldsättning,

 utveckling och utarbetande av en uppsättning indikatorer för att mäta konkurrenskraft, och

 en effektiv kvalitetsledning genom hela produktionskedjan, som även omfattar data om de offentliga finanserna från tidigare led och de underliggande arbetsprocesserna i medlemsstaterna.

Att förse de europeiska beslutsfattarna med tillförlitlig statistik och indikatorer för administrativa ändamål och lagstiftningsändamål samt för övervakning av specifika unionspolitiska åtaganden.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

 ett fastställt tillämpningsområde för statistiken för administrativa ändamål och lagstiftningsändamål enligt överenskommelse med användarna om detta tillämpningsområde, och

 fastställande, om lämpligt, genomförande och förklaring av ett effektivt kvalitetsledningssystem för dessa indikatorer.

1.3    Ekonomisk globalisering

Sociala, ekonomiska och andra effekter av finanskrisen, de ökade flödena över gränserna och fragmenteringen av produktionsprocesserna har belyst behovet av ett mer sammanhängande system och bättre mätning av den globaliserade produktionen.

Att förbättra de indikatorer och den statistik om den ekonomiska globaliseringen och de globala värdekedjorna som står till unionens beslutsfattares och allmänhetens förfogande.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

 en uppdatering av de indikatorer som redan finns om den ekonomiska globaliseringen på kommissionens (Eurostats) webbplats,

 utveckling av nya indikatorer om globala värdekedjor, inklusive flöden och beroende av naturresurser,

 analys av de globala värdekedjorna, eventuellt med hjälp av lämpliga input-outputtabeller samt utrikeshandels- och företagsstatistik, inklusive sammanlänkning av mikrodata, och

 undersökning av behovet av att reformera beräkningen och fördelningen av finansförmedlingstjänster.

2.    Räkenskapssystem

Kommissionens meddelande av den 20 augusti 2009Bortom BNP – Att mäta framsteg i en föränderlig värld och offentliggörandet av Stiglitz-Sen-Fitoussi-rapporten om mätning av ekonomiska resultat och samhällsutveckling har gett nya impulser för att ta itu med EES:s främsta utmaning, nämligen hur man kan få till stånd bättre statistik om övergripande frågor och mer integrerad statistik för att beskriva komplexa sociala, miljörelaterade och ekonomiska företeelser, utöver de traditionella måtten på ekonomisk produktion. Europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (ENS) ger en integrerad och konsekvent ram för all ekonomisk statistik men bör kompletteras med andra indikatorer för att ge mer heltäckande information för politik och beslutsfattande.

2.1    Ekonomiska och sociala resultat

Den ekonomiska krisen har gjort det ännu viktigare med en uppsättning makroekonomiska indikatorer av hög kvalitet för att man bättre ska kunna förstå och analysera konjunktursvängningarna och deras effekter på samhället och lättare kunna fatta beslut. Den i allt högre grad globaliserade produktionen gör det nödvändigt att utveckla ett enhetligt system som gör det lättare att tolka och integrera statistik från olika områden.

Att komplettera mätningen av de ekonomiska resultaten med olika dimensioner av globalisering, livskvalitet, tillgång till varor och tjänster, ekologisk hållbarhet, hälsa, välbefinnande, social sammanhållning och social delaktighet. Att ta fram ett system för analys av den globaliserade produktionen.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

 genomförande och sammanställning av årliga och kvartalsvisa nationalräkenskaper samt årliga regionala räkenskaper i enlighet med ENS,

 indikatorer på fördelningen av inkomst och konsumtion mellan hushållen (genom att stämma av aggregat från nationalräkenskaperna med data från hushållsundersökningen eller administrativa data),

 sammanställning av aktuell prisstatistik av hög kvalitet, särskilt harmoniserade konsumentprisindex,

 framtagande av satelliträkenskaper för två nya områden,

 upprättande av en databas för mätning av tillväxt och produktivitet, där hänsyn tas till ändringar i produktiviteten inom både den offentliga och privata sektorn,

 en begreppsmässig ram för analys av den globaliserade produktionen,

 en begreppsmässig ram för mätning av den livskvalitet och det välbefinnande som uppnåtts, och

 anpassning av motsvarande redovisningsbegrepp och statistiska begrepp så långt detta är möjligt.

Att tillhandahålla centrala makroekonomiska och sociala indikatorer och europeiska ekonomiska huvudindikatorer som en sammanhängande uppsättning indikatorer för att tillgodose statistikkraven i unionen och internationellt, och anpassa de europeiska ekonomiska huvudindikatorerna efter användarnas skiftande behov.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

 samordnad utveckling av resultattavlor för centrala makroekonomiska och sociala indikatorer samt indikatorer för hållbar utveckling,

 harmoniserade metoder för centrala makroekonomiska och sociala indikatorer och europeiska ekonomiska huvudindikatorer,

 förbättrad jämförbarhet mellan indikatorer internationellt,

 bättre verktyg som underlättar tolkningen och spridningen av indikatorer, och

 harmoniserad bostadsstatistik och närliggande statistik som är tillgänglig för alla medlemsstater.

2.2    Miljömässig hållbarhet

Att skydda, bevara och förbättra miljön för nuvarande och kommande generationer samt motverka effekterna av klimatförändringarna är frågor som ligger högt på den europeiska dagordningen och är mål i fördragen. För en effektiv politik i de frågorna krävs statistik över en rad olika områden.

Att tillhandahålla miljöräkenskaper och statistik med avseende på klimatförändringar, med hänsyn tagen till den internationella utvecklingen på området.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

 ett sammanhängande miljöräkenskapssystem som utformats som s.k. satelliträkenskaper till nationalräkenskapernas huvudkonton och ger information om luftföroreningar, energiförbrukning, flöden och reserver av viktiga materiella naturresurser och vatten, handel med basråvaror och råvaror av avgörande betydelse, miljöskatter och utgifter för miljöskydd, eventuellt inklusive grön tillväxt/upphandling,

 uppdatering, utveckling, framställning och spridning av indikatorer som visar sekundär belastning, effekterna av klimatförändringarna, även på hälsan, sårbarhet och anpassningsprocessen, och

 utveckling av en huvudindikator som mäter den globala miljöbelastningen.

3.    Data

3.1    Företag

En stor del av unionspolitiken fokuserar på de europeiska företagen. Dessutom ansvarar företagen för att tillhandahålla grundläggande uppgifter. Det är därför stor efterfrågan på företagsstatistik i vid mening som kan användas som underlag för beslutsfattandet, men som också kan ge Europas medborgare och företag en bättre bild av denna politik, där man skiljer mellan stora företag, medelstora företag och småföretag för vilka det finns ett allt större behov av detaljerad och harmoniserad statistik. Samtidigt behöver den administrativa bördan och uppgiftslämnarbördan minskas.

Att göra de statistiska produktionsprocesserna effektivare och mer ändamålsenliga. Att tillhandahålla statistik av hög kvalitet om viktiga områden där företagen står i fokus, såsom företagsstatistik, konjunkturindikatorer, företagens investeringar i personal och kompetens, internationella transaktioner, globalisering, övervakning av den inre marknaden, FoU och innovation samt turism. Särskild vikt bör läggas vid tillgången till uppgifter om industri- eller tjänstesektorer med högt förädlingsvärde, framför allt inom den gröna, digitala eller sociala ekonomin (t.ex. hälsa och utbildning).

Detta mål ska uppnås med hjälp av

 återanvändning av data som finns i statistiksystemet eller i samhället samt en gemensam infrastruktur och gemensamma verktyg,

 statistik och indikatorer om företag som tillhandahålls på årsbasis eller med tätare mellanrum,

 statistik som beskriver Europas ställning i världen och unionens relationer med resten av världen,

 tillhandahållande av statistik för analys av de globala värdekedjorna och utarbetande av Eurogruppens register som utgångspunkt för att samla in uppgifter om globaliseringen som spänner över flera olika områden,

 bättre balans mellan statistiska insamlingar för handeln med varor respektive tjänster genom förbättrad tillgång till uppgifter om tjänster samt åtgärder för att förbättra balansen mellan varu- och tjänstestatistiken,

 utveckling av verktyg för övervakningen av den inre marknaden, t.ex. instrumentet för övervakning av livsmedelspriser och tillhörande indikatorer,

 tillhandahållande av statistik om resultaten på viktiga områden inom innovation och FoU genom utökad användning av patentregister och ökad forskning samt användning av enskilda mikrodata för statistikändamål,

 statistik om tillgång och efterfrågan inom turism genom optimerad uppgiftsinsamling och bättre integrering av turismuppgifter med uppgifter från andra områden, och

 statistik om resursanvändning och resurseffektivitet som så långt det är möjligt baseras på de uppgiftsinsamlingar som redan finns.

3.2    Medborgarnas Europa

Europas medborgare står i centrum för unionens politikområden. Det är därför stor efterfrågan på socialstatistik i vid mening som ett underlag för beslutsfattandet och för att övervaka socialpolitikens resultat, men också som ett medel för att ge Europas medborgare bättre möjligheter att bedöma hur politiken påverkar dem i vardagen och deras välbefinnande.

Att tillhandahålla statistik om viktiga socialpolitiska områden med medborgarna i fokus, t.ex. välbefinnande, hållbarhet, social sammanhållning, fattigdom, ojämlikheter, demografiska utmaningar (särskilt den åldrande befolkningen och migration), arbetsmarknaden, utbildning, inklusive utbildning i tidig ålder, vuxenutbildning, yrkesutbildning och ungdomars rörlighet i utbildningssyfte, kultur, fysisk aktivitet, livskvalitet, säkerhet, hälsa, funktionshinder, konsumtion, fri rörlighet och den inre marknaden, ungdomars rörlighet, teknisk innovation och nya livsstilsval. Denna statistik bör när så är möjligt vara könsuppdelad för grupper av särskilt intresse för beslutsfattare på det socialpolitiska området. Prioriteringar ska fastställas i enlighet med artikel 6.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

 en konsoliderad grundläggande infrastruktur för europeisk socialstatistik med uppgiftsinsamlingar genom undersökningar och från administrativa källor och en gemensam uppsättning grundläggande variabler,

 grundläggande sociala undersökningar som tillhandahåller uppgifter (inklusive mikrodata) om enskilda och hushåll och som effektiviseras och kompletteras med ytterligare och mindre vanligt förekommande mikrodatainsamlingar,

 utbildningsstatistik, inklusive effektivisering och modernisering av vuxenutbildningsundersökningen,

 tillhandahållande av statistik över inkomstmässiga ojämlikheter med hjälp av en jämförbar nationell huvudindikator samt uppgifter om ojämlikheter när det gäller tillgång till grundläggande varor och tjänster,

 metodarbete för statistik om fysisk aktivitet och kultur,

 tillhandahållande av statistik om trygghet mot brott, hälsa, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1338/2008 av den 16 december 2008 om gemenskapsstatistik om folkhälsa och hälsa och säkerhet i arbetet ( 12 ), och funktionshinder,

 genomförande av åtgärder i arbetsprogrammet för att integrera migrationsstatistiken i ett vidare sammanhang,

 indikatorer på livskvalitet för att mäta framstegen i samhället,

 inledande förberedelser inför nästa folk- och bostadsräkning (som planeras äga rum 2021).

3.3    Geodatastatistik, miljö- och jordbruksstatistik och annan sektorsstatistik

Sammankopplingen av statistik med georefererade data och geodataanalys erbjuder nya möjligheter som ESS kommer att utforska närmare. Särskild vikt kommer att behöva läggas vid vissa frågor, t.ex. sekretess och statistisk validitet vid skattningar på små områden.

Energi- och transportstatistik kommer att få stor betydelse i framtiden som underlag för Europa 2020 och klimatpolitiken.

Jordbrukets betydelse bland unionens politikområden kommer att fortsätta under 2013–2017. Statistikarbetet kommer i hög grad att påverkas av resultatet av diskussionerna om den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013. Tonvikten kommer att läggas vid miljöfrågor, biologisk mångfald/ekosystem, ekonomi, människors hälsa och säkerhet samt sociala frågor.

Att verka för ett evidensbaserat beslutsfattande genom flexiblare och ökad användning av rumslig information i kombination med social-, ekonomi- och miljöstatistik.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

 vidareutveckling, underhåll och drift av infrastrukturen för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire), inrättad genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG ( 13 ), särskilt unionens geoportal,

 tillhandahållande av diverse geografisk information genom samarbete med unionsprogram för markanvändningsundersökningar och fjärranalys, och

 integrering av statistikuppgifter när så är ändamålsenligt för att därigenom skapa en flexibel infrastruktur som grundar sig på flera källor för tillhandahållande av riktad analys i tid och rum.

Att tillhandahålla miljöstatistik som underlag för beslutsfattandet i unionen.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

 grundläggande miljöstatistik om resurser, t.ex. om avfall och återvinning, vatten, råvarufyndigheter, ekosystemtjänster och biologisk mångfald på nationell och om möjligt regional nivå samt grundläggande statistik avseende klimatförändringarna som underlag för åtgärder och politik för begränsning och anpassning på alla relevanta nivåer, från lokal nivå till unionsnivå.

Att tillhandahålla energi- och transportstatistik som underlag för unionens politik.

Detta mål ska uppnås med hjälp av framtagande och spridning av statistik om

 förnybar energi,

 energibesparingar/energieffektivitet, och

 transportsäkerhet, passagerarrörlighet, vägtrafikmätningar och intermodal godstransport.

Att tillhandahålla jordbruks-, fiske- och skogsbruksstatistik för utvecklingen och övervakningen av den gemensamma jordbruks- och fiskeripolitiken i överensstämmelse med centrala europeiska strategiska hållbarhetsmål och landsbygdsutvecklingsmål, genom att bedriva regelbunden verksamhet för utveckling, framställning och spridning av statistik.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

 reviderad och förenklad insamling av jordbruksuppgifter i överensstämmelse med översynen av den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013,

 omorganiserad insamling av jordbruksuppgifter, särskilt med syftet att förbättra de tillhandahållna uppgifternas kvalitet och aktualitet,

 en fullständig översyn av datahanteringssystemet för markanvändning/marktäcke och utarbetande och genomförande av ett nytt system på grundval av detta,

 genomförande av datainsamlingssystemet för samanvändbara jordbruksmiljöindikatorer, på grundval av befintliga metoder när så är möjligt,

 lämpliga uppdelningar per region, och

 genomförande och spridning av en uppsättning centrala skogsbruksuppgifter från de integrerade miljöekonomiska räkenskaperna för skogsbruket, t.ex. skogsareal, volym och värde av skog på rot samt räkenskaper för skogsbruk.

II.    PRODUKTIONSMETODER FÖR EUROPEISK STATISTIK

ESS står för närvarande inför en rad utmaningar: ökad efterfrågan på statistik av hög kvalitet, ett växande behov av komplex, flerdimensionell statistik, nya aktörer på informationsmarknaden, begränsade resurser, behovet av att ytterligare minska uppgiftslämnarbördan samt diversifieringen av kommunikationsverktyg. Detta innebär att man successivt behöver anpassa metoderna för framställning och spridning av den officiella europeiska statistiken.

1.    Kvalitetsledning inom ESS

Att genomföra ett kvalitetsledningssystem inom EES med utgångspunkt i uppförandekoden.

Att intensifiera utbytet av god praxis vid genomförandet av uppförandekoden och se till att kvalitetsrapporterna täcker in olika användarbehov.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

 införande av nya övervakningsmekanismer och en andra omgång kollegial granskning för att bedöma efterlevnaden av uppförandekoden,

 sammanjämkning av kvalitetsledningssystemen inom ESS och Europeiska centralbankssystemet (ECBS),

 tillgodosedda användarbehov i fråga om kvalitetsrapportering, och

 standardisering av kvalitetsrapporter inom olika statistiska områden på unionsnivå.

2.    Prioriteringar och förenkling

ESS står inför en betydande utmaning, nämligen hur man ska tillhandahålla europeisk statistik av hög kvalitet för att tillgodose det växande behovet av statistik i ett läge då medlemsstaternas budgetar är hårt åtstramade och inga nyanställningar görs vid kommissionen eller i medlemsstaterna, vilket för vissa organ kommer att resultera i en verklig minskning av personalresurser. Med tanke på de begränsade resurserna såväl på europeisk som på nationell nivå är det viktigt att lägga tonvikten vid prioriteringar och förenklingsåtgärder, vilket kräver alla ESS-partners engagemang. En mekanism för att fastställa prioriteringar har integrerats i utarbetandet av de årliga arbetsprogrammen och kommer att användas under hela programmets löptid. Detta innebär bl.a. en årlig översyn av befintliga statistikkrav med utgångspunkt i initiativ som lagts fram av kommissionen om att minska statistikkraven, med hänsyn till användarnas, producenternas och uppgiftslämnarnas intressen. Denna process bör eftersträvas i nära samarbete med användare och producenter av europeisk statistik.

Att inrätta en prioriteringsmekanism för ESS i syfte att förenkla inrapporteringskraven och göra anpassningar till nya statistikbehov, samtidigt som hänsyn tas till producenternas begränsningar, till uppgiftslämnarbördan och användarnas behov.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

 fastställda prioriteringar och resurstilldelningar i enlighet med dessa prioriteringar,

 fastställande av ESS:s prioriteringar som ett led i det årliga arbetsprogram som avses i artikel 9,

 hänsynstagande till resultaten av samråden med användare och producenter i det årliga arbetsprogrammet, och

 information till användarna om förenkling av statistikområden och om reducerade eller avskaffade uppgiftsinsamlingar.

3.    Statistik för flera olika ändamål och effektivitetsvinster i produktionen

Att gradvis införa en verksamhetsarkitektur för ESS som möjliggör mer integrerad framställning av den europeiska statistiken, med beaktande av de kostnader som uppstått inom ESS genom införandet, att harmonisera och standardisera produktionsmetoder och metadata för statistiken, att öka horisontell (olika statistikområden) och vertikal (olika ESS-partner) integrering av de statistiska produktionsprocesserna i ESS i överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen, att använda och integrera flera olika datakällor samt att framställa statistik för flera olika ändamål. Särskild vikt kommer att läggas vid sekretessfrågor som kommer att uppstå vid ökad användning, återanvändning och utbyte av mikrodata och administrativa register.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

 utökad användning av lämpliga administrativa uppgifter på alla statistikområden,

 kartläggning och användning av nya datakällor för europeisk statistik,

 större deltagande från kommissionen (Eurostat) och de nationella statistikmyndigheternas sida i utformningen av administrativa register,

 ökad användning av statistisk matchning och datalänkningstekniker för att skapa ett större utbud av europeisk statistik,

 användning av modellen för europeisk statistik för snabb politisk respons i specifika och vederbörligen motiverade fall,

 ökad integrering av produktionsprocesserna för den europeiska statistiken genom insatser som samordnas av ESS,

 ytterligare harmonisering av statistiska begrepp mellan olika statistikområden,

 utveckling och genomförande av en flexibel it-referensinfrastruktur och tekniska standarder för förbättrad driftskompatibilitet, gemensamt utnyttjande av data och metadata samt gemensam datamodellering,

 användning av standardverktyg på it-området i alla statistikprocesser,

 utveckling av metodologiska standarder för att öka användningen av och tillgången till harmoniserade metoder (inklusive blandade metoder för uppgiftsinsamling) och harmoniserade metadata,

 stärkt roll för de statistiska företagsregistren som den plats där statistikenheter för all företagsrelaterad statistik förvaras och används som en källa för nationalräkenskaperna, och

 förbättrat tillhandahållande av metadata, framför allt bakgrundsinformation om hur data samlats in, om kvaliteten på data och om hur dessa data kan göras mer lättförståeliga för användarna.

Att se till att ESS är välfungerande och konsekvent genom effektivt samarbete och effektiv kommunikation.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

 verkligt och effektivt stöd för partnerskapet inom ESS,

 utarbetande och tillämpning av rutiner för uppgifts- och arbetsfördelningen inom ESS, och

 vidareutveckling och idrifttagande av samarbetsnätverken.

4.    Spridnings- och kommunikationsverksamhet

Att göra ESS till den främsta uppgiftskällan för europeisk statistik för alla användare, och särskilt för offentliga och privata beslutsfattare, genom att tillhandahålla en statistiktjänst av hög kvalitet som bygger på principerna om fri och enkel tillgång till den europeiska statistiken.

Att intensifiera och utvidga dialogen mellan statistikanvändare och statistikproducenter för att tillgodose användarnas behov av statistik av hög kvalitet. Att användarna involveras i utvecklingsarbetet på ett tidigt stadium är avgörande för ett effektivare och mer ändamålsenligt ESS.

Att utvidga och rationalisera utbudet av produkter för spridning för att tillgodose behoven hos de användare som använder ny teknik.

Att upprätta en kostnadseffektiv och integrerad säker infrastruktur inom ESS för tillgång till konfidentiella uppgifter i vetenskapligt syfte.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

 erkännande av ESS som den främsta referenspunkten för användare av europeisk statistik,

 inrättande av en integrerad säker infrastruktur för tillgång till mikrodata om unionen,

 inrättande av ett system för att hantera ansökningar från användare om direkt tillgång till och råd vid tolkning av statistiken,

 produkter för spridning som är anpassade efter behoven hos de användare som använder ny teknik,

 fler statistikprodukter om övergripande frågor,

 ökad användning av ny teknik för kommunikation och spridning (t.ex. SDMX-baserad),

 större utbud av mikrodatauppsättningar för forskningsändamål i enlighet med datasekretesslagstiftning på unionsnivå och på nationell nivå, och

 utarbetning av datauppsättningar för att underlätta användningen av statistikuppgifter för utbildnings- och forskningsändamål.

5.    Utbildning, innovation och forskning

Att tillgodose utbildnings- och utvecklingsbehov i ESS genom en kombination av utbildningskurser och möjligheter till lärande och utveckling.

Att förbättra samarbetet mellan ESS-medlemmarna när det gäller kunskapsöverföring samt utbyte och genomförande av bästa praxis och gemensamma innovativa tillvägagångssätt vid statistikframställning.

Att organisera verksamhet som inkluderar forskarvärlden samt dess medverkan i och bidrag till förbättringen av de statistiska produktionskedjorna och av kvaliteten på officiell statistik.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

 inrättande av en akademisk examen på avancerad nivå (t.ex. master i officiell statistik),

 utbildningsprogram som är inriktade på användarnas och andra medborgares behov,

 en bredare användning av resultat från forskningsprojekt vid framställningen och spridningen av statistik,

 erkännande av ESS som en referenspunkt för statistikforskningen,

 ett brett deltagande av forskarvärlden i forskningsverksamhet som rör officiell statistik, och

 inrättande av adekvata verktyg för utbyte av praxis och genomförande av gemensamma lösningar inom ESS.

III.    PARTNERSKAP

1.    Partnerskap inom ess och med partner utanför systemet

I en anda av partnerskap är de nationella statistikmyndigheterna och kommissionen (Eurostat) ansvariga för att utveckla, framställa och sprida europeisk statistik.

Att genomföra den förbättrade styrningsstrukturen för ESS.

Detta mål ska uppnås med hjälp av genomförande av översynen av förordning (EG) nr 223/2009 och av kommissionens beslut 2012/504/EU av den 17 september 2012 om Eurostat ( 14 ).

Att stärka kommissionens (Eurostats) roll som samordnare i egenskap av Europeiska unionens statistikbyrå.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

 kommissionens (Eurostats) medverkan på ett tidigt stadium i fråga om de statistiska aspekterna av alla kommissionsinitiativ, och

 regelbunden dialog med berörda aktörer på högsta ledningsnivå.

Att genom gemensamma projekt och samordnade satsningar utöka samarbetet med ECBS samt med de europeiska och internationella organisationer som deltar i framställningen av data för statistiska eller administrativa ändamål. Att se till att unionsstandarder och internationella standarder är samstämmiga.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

 ett gemensamt kvalitetssystem för ESS och ECBS,

 kommissionens (Eurostats) ökade medverkan i internationella rådgivande grupper,

 fastställande och genomförande av nya samarbetsformer för att se till att statistiska utvecklingar samordnas väl mellan internationella organisationer och att arbetet fördelas effektivt,

 tillämpning av FN:s nya rekommenderade nationalräkenskapssystem, ENS, FN:s system för miljöräkenskaper, de europeiska miljöräkenskaperna och handböckerna för betalningsbalansstatistiken.

Att främja och genomföra statistisk rådgivning och statistisk stödverksamhet i länder utanför unionen i överensstämmelse med prioriteringarna i unionens utrikespolitik, med särskild tonvikt vid utvidgningen och den europeiska grannskapspolitiken.

Detta mål ska uppnås med hjälp av

 ESS utövning av sin ledande roll internationellt,

 tillhandahållande av uppgifter för ändamål som rör unionens utrikespolitik,

 stöd till kommissionens avdelningar vid genomförandet av utvecklingspolitiken och politiken för internationellt samarbete, i deras relationer med internationella organisationer och i frågor som är av gemensamt statistiskt intresse för utomeuropeiska regioner eller länder,

 spridning av relevanta statistikuppgifter som underlag för utvidgningsprocessen och förhandlingarna,

 minimering av antalet begärda undantag från nya medlemsstater som medför att uppgifter saknas,

 upprättande av avtal och samförståndsavtal med tredjeländer,

 utformning och genomförande av program för tekniskt samarbete,

 tekniskt bistånd som inriktas på harmonisering och inrapportering av uppgifter, och

 förbättrat samarbete och samordningsverksamhet mellan deltagare i ESS.



( 1 ) Europaparlamentets ståndpunkt av den 12 december 2012 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 20 december 2012.

( 2 ) EUT L 87, 31.3.2009, s. 164.

( 3 ) Detta påverkar inte tillämpningen av artikel 5 i protokoll nr 4 om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken.

( 4 ) EUT L 192, 22.7.2011, s. 1.

( 5 ) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.

( 6 ) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.

( 7 ) EUT L 73, 15.3.2008, s. 13.

( 8 ) EUT L 332, 30.11.2006, s. 21.

( 9 ) EUT L 340, 19.12.2008, s. 76.

( 10 ) EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.

( 11 ) EUT L 90, 28.3.2006, s. 2.

( 12 ) EUT L 354, 31.12.2008, s. 70.

( 13 ) EUT L 108, 25.4.2007, s. 1.

( 14 ) EUT L 251, 18.9.2012, s. 49.