02011L0016 — SV — 01.01.2018 — 003.001


Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet

►B

RÅDETS DIREKTIV 2011/16/EU

av den 15 februari 2011

om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG

(EGT L 064 11.3.2011, s. 1)

Ändrad genom:

 

 

Officiella tidningen

  nr

sida

datum

►M1

RÅDETS DIREKTIV 2014/107/EU av den 9 december 2014

  L 359

1

16.12.2014

►M2

RÅDETS DIREKTIV (EU) 2015/2376 av den 8 december 2015

  L 332

1

18.12.2015

►M3

RÅDETS DIREKTIV (EU) 2016/881 av den 25 maj 2016

  L 146

8

3.6.2016

►M4

RÅDETS DIREKTIV (EU) 2016/2258 av den 6 december 2016

  L 342

1

16.12.2016




▼B

RÅDETS DIREKTIV 2011/16/EU

av den 15 februari 2011

om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG



KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

1.  I detta direktiv fastställs de regler och förfaranden enligt vilka medlemsstaterna ska samarbeta med varandra för att utbyta sådana upplysningar som kan antas vara relevanta för administration och verkställighet av medlemsstaternas nationella lagstiftningar i fråga om de skatter som avses i artikel 2.

2.  I detta direktiv fastställs även bestämmelser för sådant utbyte av upplysningar som avses i punkt 1 på elektronisk väg, samt för de regler och förfaranden enligt vilka medlemsstaterna och kommissionen ska samarbeta i frågor som gäller samordning och utvärdering.

3.  Detta direktiv ska inte påverka tillämpningen i medlemsstaterna av reglerna om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål. Det ska inte heller påverka medlemsstaternas fullgörande av eventuella skyldigheter när det gäller mer omfattande administrativt samarbete som följer av andra rättsliga instrument, däri inbegripet bilaterala eller multilaterala avtal.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1.  Detta direktiv ska tillämpas på alla typer av skatter som tas ut av en medlemsstat eller av medlemsstatens territoriella eller administrativa underenheter, däri inbegripet dess lokala myndigheter, eller på dessas vägnar.

2.  Utan hinder av vad som sägs i punkt 1 ska detta direktiv inte tillämpas på mervärdesskatt och tullar eller på punktskatter som omfattas av annan unionslagstiftning om administrativt samarbete mellan medlemsstaterna. Detta direktiv ska inte heller tillämpas på obligatoriska sociala avgifter som ska betalas till medlemsstaten eller en underenhet i medlemsstaten eller till offentligrättsliga socialförsäkringsinstitutioner.

3.  Inte i något fall ska de skatter som avses i punkt 1 tolkas som att de omfattar

a) avgifter, t.ex. för intyg och andra handlingar som utfärdas av offentliga myndigheter, eller

b) avgifter av avtalsmässig karaktär, t.ex. ersättning för allmännyttiga tjänster.

4.  Detta direktiv ska tillämpas på de skatter som avses i punkt 1 och som tas ut på de territorier där fördragen är tillämpliga enligt artikel 52 i fördraget om Europeiska unionen.

Artikel 3

Definitioner

I detta direktiv gäller följande definitioner:

1.

behörig myndighet : den myndighet i en medlemsstat som har utsetts som sådan av medlemsstaten. Med behöriga myndigheter ska även avses ett centralt kontaktkontor, ett kontaktorgan eller en behörig tjänsteman som agerar i enlighet med detta direktiv genom delegering i enlighet med artikel 4.

2.

centralt kontaktkontor : det kontor som har utsetts som sådant och som har huvudansvaret för kontakterna med andra medlemsstater när det gäller administrativt samarbete.

3.

kontaktorgan : varje annat kontor än det centrala kontaktkontoret vilket har utsetts som sådant för att direkt utbyta upplysningar enligt detta direktiv.

4.

behörig tjänsteman : varje tjänsteman som har givits behörighet att direkt utbyta upplysningar enligt detta direktiv.

5.

begärande myndighet : det centrala kontaktkontoret, ett kontaktorgan eller en behörig tjänsteman i en medlemsstat som begär bistånd på den behöriga myndighetens vägnar.

6.

anmodad myndighet : det centrala kontaktkontoret, ett kontaktorgan eller en behörig tjänsteman i en medlemsstat som tar emot en begäran om bistånd på den behöriga myndighetens vägnar.

7.

administrativ utredning : alla kontroller, utredningar och andra åtgärder som medlemsstaterna genomför för att fullgöra sina skyldigheter att sörja för en korrekt tillämpning av skattelagstiftningen.

8.

utbyte av upplysningar på begäran : utbyte av upplysningar baserat på en begäran som en begärande medlemsstat lämnar till en anmodad medlemsstat avseende ett specifikt fall.

▼M3

9.

automatiskt utbyte :

a) vid tillämpning av artiklarna 8.1, 8a och 8aa, systematiskt lämnande av på förhand bestämda upplysningar till en annan medlemsstat, utan föregående begäran, med i förväg fastställda regelbundna intervaller. Med tillgängliga upplysningar enligt artikel 8.1 avses sådana upplysningar i skattemyndigheternas akter i den medlemsstat som lämnar informationen vilka kan inhämtas i enlighet med förfarandena för insamling och behandling av upplysningar i den medlemsstaten,

b) vid tillämpning av artikel 8.3a, systematiskt lämnande av på förhand bestämda upplysningar om personer med hemvist i andra medlemsstater till den relevanta hemvistmedlemsstaten, utan föregående begäran, med i förväg fastställda regelbundna intervaller,

c) vid tillämpning av andra bestämmelser i detta direktiv än artiklarna 8.1, 8.3a, 8a och 8aa, systematiskt lämnande av på förhand bestämda upplysningar i enlighet med leden a och b i denna punkt.

I artiklarna 8.3a, 8.7a, 21.2, 25.2 och 25.3 ska alla begrepp med stor begynnelsebokstav ha den betydelse som de har enligt motsvarande definitioner i bilaga I. I artikel 8aa och bilaga III ska alla begrepp med stor begynnelsebokstav ha den betydelse som de har enligt motsvarande definitioner i bilaga III.

▼B

10.

utbyte utan föregående begäran : icke systematiskt lämnande av upplysningar till en annan medlemsstat, vid vilken tidpunkt som helst och utan föregående begäran.

11.

person :

a) en fysisk person,

b) juridisk person,

c) om gällande lagstiftning medger det, en sammanslutning av personer som har befogenhet att utföra rättshandlingar men som inte har en juridisk persons rättsställning, eller

d) varje annan juridisk konstruktion, oavsett slag eller form, och oberoende av om den har status som juridisk person, som äger eller förvaltar tillgångar, inklusive inkomster som härrör därifrån, som omfattas av en skatt som täcks av detta direktiv.

12.

på elektronisk väg : med hjälp av elektronisk utrustning för behandling, inbegripet inbegripet digital signalkomprimering, och lagring av uppgifter, via kabel, radio, optisk teknik eller andra elektromagnetiska medel.

13.

CCN-nätet : den gemensamma plattform som bygger på gemensamma kommunikationsnätet (CCN), vilken unionen har utformat för att säkerställa all överföring på elektronisk väg mellan behöriga myndigheter på området för tull och beskattning.

▼M2

14.

förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor :

varje avtal, meddelande eller varje annat instrument eller åtgärd med liknande effekter, inbegripet sådana som utfärdas, ändras eller förnyas i samband med en skatterevision och som

a) utfärdas, ändras eller förnyas av regeringen eller skattemyndigheten i en medlemsstat, eller av medlemsstatens territoriella eller administrativa underenheter, inbegripet lokala myndigheter, eller på deras vägnar, oavsett om det faktiskt används eller inte,

b) utfärdas, ändras eller förnyas till en viss person eller grupp av personer och som den personen eller gruppen av personer har rätt att förlita sig på,

c) avser tolkning eller tillämpning av en rättslig eller administrativ bestämmelse som rör administration eller verkställighet av nationell lagstiftning rörande skatter i en medlemsstat eller dess territoriella eller administrativa underenheter, inbegripet lokala myndigheter,

d) avser en gränsöverskridande transaktion eller frågan om huruvida den verksamhet som bedrivs av en person i en annan jurisdiktion utgör ett fast driftsställe och

e) äger rum före transaktionerna eller den verksamhet i en annan jurisdiktion som eventuellt ger upphov till ett fast driftsställe eller före inlämnandet av en skattedeklaration som täcker den period under vilken transaktionen eller serien av transaktioner eller verksamheter ägde rum.

Gränsöverskridande transaktioner kan omfatta, men är inte begränsade till, investeringar, tillhandahållande av varor, tjänster och finansiering eller användning av materiella eller immateriella tillgångar och behöver inte direkt beröra den person som mottar förhandsbeskedet i gränsöverskridande skattefrågor.

15.

förhandsbesked om prissättning :

varje avtal, meddelande eller annat instrument eller åtgärd med liknande effekter, inbegripet sådana som utfärdas, ändras eller förnyas i samband med en skatterevision och som

a) utfärdas, ändras eller förnyas av regeringen eller skattemyndigheten i en eller flera medlemsstater, inbegripet berörda medlemsstaters territoriella eller administrativa underenheter eller lokala myndigheter, eller på deras vägnar, oavsett om det faktiskt används,

b) utfärdas, ändras eller förnyas till en viss person eller grupp av personer och som den personen eller gruppen av personer har rätt att förlita sig på och

c) före gränsöverskridande transaktioner mellan företag i intressegemenskap fastställer en uppsättning lämpliga kriterier för fastställandet av internprissättningen för dessa transaktioner eller fastställer fördelningen av vinst till ett fast driftsställe.

Företag är i intressegemenskap när ett företag deltar direkt eller indirekt i ett annat företags förvaltning, kontroll eller kapital, eller när samma personer deltar direkt eller indirekt i företagens förvaltning, kontroll eller kapital.

Internpriser är de priser som ett företag använder vid överföring av fysiska varor eller immateriella tillgångar eller vid tillhandahållande av tjänster till företag i intressegemenskap, och internprissättning ska förstås i enlighet med detta.

16.

gränsöverskridande transaktion :

vid tillämpning av punkt 14, en transaktion eller serie av transaktioner där

a) inte samtliga parter i transaktionen eller serien av transaktioner har sin skatterättsliga hemvist i den medlemsstat som utfärdar, ändrar eller förnyar förhandsbeskedet i gränsöverskridande skattefrågor,

b) någon av parterna i transaktionen eller serien av transaktioner samtidigt har sin skatterättsliga hemvist i mer än en jurisdiktion,

c) en av parterna i transaktionen eller serien av transaktioner bedriver affärsverksamhet i en annan jurisdiktion via ett fast driftsställe och transaktionen eller serien av transaktioner utgör en del av eller hela verksamheten vid det fasta driftsstället; en gränsöverskridande transaktion eller serie av transaktioner ska också omfatta de arrangemang som vidtagits av en person rörande affärsverksamhet i en annan jurisdiktion som den personen bedriver via ett fast driftsställe, eller

d) transaktionen eller serien av transaktioner har gränsöverskridande verkan.

Vid tillämpning av punkt 15 avses med gränsöverskridande transaktion en transaktion eller serie av transaktioner som rör företag i intressegemenskap som inte samtliga har sin skatterättsliga hemvist inom en enda jurisdiktions territorium eller där en transaktion eller serie av transaktioner har gränsöverskridande verkan.

17.

: Vid tillämpning av punkterna 15 och 16 avses med företag varje form av bedrivande av affärsverksamhet.

▼B

Artikel 4

Organisation

1.  Varje medlemsstat ska, inom en månad från den 11 mars 2011, underrätta kommissionen om sin behöriga myndighet enligt detta direktiv och ska utan dröjsmål underrätta kommissionen om eventuella ändringar.

Kommissionen ska göra informationen tillgänglig för de övriga medlemsstaterna och offentliggöra en förteckning över medlemsstaternas myndigheter i Europeiska unionens officiella tidning.

2.  Den behöriga myndigheten ska utse ett centralt kontaktkontor. Den behöriga myndigheten ska ansvara för att underrätta kommissionen och de övriga medlemsstaterna om detta.

Det centrala kontaktkontoret får också utses som ansvarig för kontakterna med kommissionen. Den behöriga myndigheten ska ansvara för att underrätta kommissionen om detta.

3.  Den behöriga myndigheten i varje medlemsstat får utse kontaktorgan med den behörighet som tilldelas i enlighet med dess nationella lagstiftning eller policy. Det centrala kontaktkontoret ska ansvara för att hålla förteckningen över dessa kontaktorgan aktuell och ställa den till förfogande för de centrala kontaktkontoren i de övriga berörda medlemsstaterna och för kommissionen.

4.  Den behöriga myndigheten i varje medlemsstat får utse behöriga tjänstemän. Det centrala kontaktkontoret ska ansvara för att hålla förteckningen över dessa behöriga tjänstemän aktuell och ställa den till förfogande för de centrala kontaktkontoren i de övriga berörda medlemsstaterna och för kommissionen.

5.  De tjänstemän som medverkar i administrativt samarbete enligt detta direktiv ska under alla omständigheter anses vara behöriga tjänstemän för detta ändamål i enlighet med villkor som fastställs av de behöriga myndigheterna.

6.  När ett kontaktorgan eller en behörig tjänsteman skickar eller tar emot en begäran eller ett svar på en begäran om samarbete, ska de underrätta det centrala kontaktkontoret i sin medlemsstat i enlighet med de förfaranden som denna medlemsstat fastställer.

7.  Om ett kontaktorgan eller en behörig tjänsteman tar emot en begäran om samarbete som faller utanför den behörighet som den tilldelas i enlighet med medlemsstatens nationella lagstiftning eller policy, ska de utan dröjsmål överlämna denna begäran till det centrala kontaktkontoret i sin medlemsstat och underrätta den begärande myndigheten om detta. I ett sådant fall ska tidsfristen enligt artikel 7 börja löpa dagen efter det att begäran om samarbete överlämnas till det centrala kontaktkontoret.



KAPITEL II

UTBYTE AV UPPLYSNINGAR



AVSNITT I

Utbyte av upplysningar på begäran

Artikel 5

Förfarande för utbyte av upplysningar på begäran

På begäran av den begärande myndigheten ska en anmodad myndighet till den begärande myndigheten lämna alla sådana upplysningar som avses i artikel 1.1 som den har tillgång till eller som den erhåller till följd av administrativa utredningar.

Artikel 6

Administrativa utredningar

1.  Den anmodade myndigheten ska se till att de administrativa utredningar utförs som krävs för att få fram de upplysningar som avses i artikel 5.

2.  Den begäran som avses i artikel 5 får innehålla en motiverad begäran om en särskild administrativ utredning. Om den anmodade myndigheten anser att det inte behövs någon administrativ utredning, ska den omedelbart underrätta den begärande myndigheten om skälen till detta.

3.  För att erhålla de begärda upplysningarna eller genomföra den begärda administrativa utredningen ska den anmodade myndigheten följa samma förfaranden som den skulle ha gjort om den hade agerat på eget initiativ eller på begäran av en annan myndighet i den egna medlemsstaten.

4.  Om den begärande myndigheten särskilt begär detta, ska den anmodade myndigheten tillhandahålla originalhandlingar, förutsatt att detta inte strider mot de gällande bestämmelserna i den anmodade myndighetens medlemsstat.

Artikel 7

Tidsfrister

1.  Den anmodade myndigheten ska snarast möjligt, dock senast inom sex månader från det att begäran mottagits, lämna de upplysningar som avses i artikel 5.

Om emellertid den anmodade myndigheten redan har tillgång till upplysningarna ska den lämnas inom två månader.

2.  För vissa särskilda fall kan den anmodade och den begärande myndigheten komma överens om andra tidsfrister än dem som anges i punkt 1.

3.  Den anmodade myndigheten ska omedelbart och under alla omständigheter inom sju arbetsdagar från mottagandet, om möjligt på elektronisk väg, bekräfta för den begärande myndigheten att den har mottagit en begäran.

4.  Den anmodade myndigheten ska inom en månad efter mottagandet av begäran underrätta den begärande myndigheten om eventuella brister i begäran och om den behöver ytterligare bakgrundsinformation. Om så är fallet ska de tidsfrister som fastställs i punkt 1 börja löpa dagen efter det att den anmodade myndigheten har erhållit den ytterligare information som behövs.

5.  Om den anmodade myndigheten inte kan besvara begäran inom den berörda tidsfristen, ska den omedelbart och under alla omständigheter inom tre månader från mottagandet av begäran underrätta den begärande myndigheten om skälen till detta och om den dag som den anser sig kunna besvara begäran.

6.  När den anmodade myndigheten inte har tillgång till de begärda upplysningarna eller inte kan besvara begäran om upplysningar eller vägrar att göra det av de skäl som anges i artikel 17, ska den omedelbart, och under alla omständigheter inom en månad efter mottagandet av begäran, underrätta den begärande myndigheten om skälen till detta.



AVSNITT II

Obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar

Artikel 8

Räckvidd och villkor för det obligatoriska automatiska utbytet av upplysningar

1.  Den behöriga myndigheten i varje medlemsstat ska genom ett automatiskt utbyte av upplysningar till varje annan medlemsstats behöriga myndighet lämna tillgängliga upplysningar rörande beskattningsperioder från och med den 1 januari 2014, avseende personer bosatta i den andra medlemsstaten när det gäller följande specificerade kategorier av inkomst och kapital såsom de får förstås enligt den nationella lagstiftningen i den medlemsstat som lämnar upplysningarna:

a) Inkomster från anställning.

b) Styrelsearvoden.

c) Livförsäkringsprodukter som inte omfattas av andra unionsrättsakter om utbyte av upplysningar och andra liknande åtgärder.

d) Pensioner.

e) Ägande av och inkomster från fast egendom.

2.  Före den 1 januari 2014 ska medlemsstaterna informera kommissionen om de kategorier som förtecknas i punkt 1 för vilka de har upplysningar tillgängliga. De ska informera kommissionen om eventuella senare ändringar i detta hänseende.

▼M1

3.  En medlemsstats behöriga myndighet får meddela varje annan medlemsstats behöriga myndighet att den inte önskar erhålla upplysningar beträffande en eller flera av de kategorier av inkomst och kapital som avses i punkt 1. Den ska också underrätta kommissionen om detta.

Det kan tolkas som att en medlemsstat inte önskar få upplysningar i enlighet med punkt 1 om den inte informerar kommissionen om någon kategori alls för vilken den har upplysningar tillgängliga.

▼M1

3a.  Varje medlemsstat ska vidta de åtgärder som krävs för att se till att dess Rapporteringsskyldiga finansiella institut följer reglerna för rapportering och åtgärder för kundkännedom (due diligence) i bilagorna I och II och för att säkerställa att reglerna faktiskt genomförs och efterlevs i enlighet med avsnitt IX i bilaga I.

I enlighet med de tillämpliga bestämmelserna om rapportering och åtgärder för kundkännedom i bilagorna I och II ska den behöriga myndigheten i varje medlemsstat, genom automatiskt utbyte av upplysningar och inom den tidsfrist som anges i punkt 6.b, till varje annan medlemsstats behöriga myndighet lämna följande upplysningar om beskattningsperioder från och med den 1 januari 2016 avseende ett Rapporteringspliktigt konto:

a) Namn, adress, Skatteregistreringsnummer samt födelsedatum och födelseort (när det gäller fysiska personer) för varje Rapporteringsskyldig person som är Kontohavare av detta konto och, när det gäller Enheter som är Kontohavare och som efter tillämpning av reglerna om åtgärder för kundkännedom i enlighet med bilagorna fastställs ha en eller flera Personer med bestämmande inflytande som är Rapporteringsskyldiga personer, Enhetens namn, adress och Skatteregistreringsnummer samt varje Rapporteringskyldig persons namn, adress, Skatteregistreringsnummer samt födelsedatum och födelseort.

b) Kontonummer (eller, om kontonummer saknas, funktionell motsvarighet till sådant).

c) Det Rapporteringsskyldiga finansiella institutets namn och identifikationsnummer (i förekommande fall).

d) Kontots saldo eller värde (inklusive Kontantvärdet eller återköpsvärdet om det rör sig om ett Försäkringsavtal med kontantvärde eller ett Livränteavtal) vid utgången av relevant kalenderår eller annan lämplig rapporteringsperiod, eller att kontot avslutats, om kontot avslutats under det aktuella kalenderåret eller den aktuella perioden.

e) När det gäller Depåkonton:

i) Totalt bruttobelopp för ränta, totalt bruttobelopp för utdelning och totalt bruttobelopp för annan inkomst som härrör från de tillgångar som förvaltas på kontot, och som i vart och ett av fallen betalats ut till eller krediterats kontot (eller med avseende på kontot) under ett kalenderår eller annan lämplig rapporteringsperiod.

ii) Total bruttoavkastning från försäljning eller inlösen av Finansiella tillgångar som betalats ut till eller krediterats kontot under ett kalenderår eller annan lämplig rapporteringsperiod där det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet agerat förvaltare, mäklare, ombud eller annan form av företrädare för Kontohavaren.

f) När det gäller Inlåningskonton, totalt bruttobelopp för ränta som betalats ut till eller krediterats kontot under ett kalenderår eller annan lämplig rapporteringsperiod.

g) När det gäller konton som inte anges i led e eller f, totalt bruttobelopp som under ett kalenderår eller annan lämplig rapporteringsperiod betalats ut till eller krediterats Kontohavaren med avseende på kontot och som det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet står som garant för eller är gäldenär för, inklusive sammanlagt belopp för eventuella betalningar av inlösen som gjorts till Kontohavaren under ett kalenderår eller annan lämplig rapporteringsperiod.

Vid utbyte av upplysningar enligt denna punkt ska, om inget annat föreskrivs i denna punkt eller i bilagorna, belopp och typ för betalningar som görs avseende ett Rapporteringspliktigt konto fastställas i enlighet med den nationella lagstiftningen i den medlemsstat som lämnar upplysningarna.

Första och andra styckena i denna punkt ska ha företräde framför punkt 1 c och alla andra unionens rättsliga instrument, inklusive rådets direktiv 2003/48/EG ( 1 ) i den mån det berörda utbytet av upplysningar omfattas av punkt 1 c eller något annat av unionens rättsliga instrument, inklusive direktiv 2003/48/EG.

▼M2 —————

▼M1

6.  Lämnande av upplysningar ska ske i enlighet med följande:

a) För de kategorier som fastställs i punkt 1 ska upplysningarna lämnas åtminstone en gång om året, inom sex månader från utgången av det beskattningsår i medlemsstaten under vilket upplysningarna blev tillgängliga.

b) För de upplysningar som fastställs i punkt 3a ska upplysningarna lämnas årligen, inom nio månader från utgången av det kalenderår eller den andra lämpliga rapporteringsperiod som upplysningarna gäller för.

▼B

7.  Före de datum som avses i artikel 29.1 ska kommissionen fastställa de praktiska formerna för det automatiska utbytet av upplysningar i enlighet med förfarandet i artikel 26.2.

▼M1

7a.  Varje medlemsstat ska senast den 31 juli 2015 till kommissionen överlämna sin förteckning över enheter och konton som ska betraktas som Icke rapporteringsskyldiga finansiella institut och Undantagna konton i enlighet med punkterna B.1 c och C.17 g i avsnitt VIII i bilaga I. Varje medlemsstat ska även underrätta kommissionen om eventuella ändringar i förteckningen. Kommissionen ska offentliggöra en samlad förteckning över de uppgifter den mottagit i Europeiska unionens officiella tidning och uppdatera den förteckningen vid behov.

Medlemsstaterna ska säkerställa att dessa typer av Icke rapporteringsskyldiga finansiella institut och Undantagna konton uppfyller alla de krav som anges i punkterna B.1 c och C.17 g i avsnitt VIII i bilaga I och i synnerhet att ett Finansiellt instituts status som ett Icke rapporteringsskyldigt finansiellt institut eller ett kontos status som Undantaget konto inte äventyrar syftet med detta direktiv.

▼B

8.  Om medlemsstaterna i bilaterala eller multilaterala avtal som ingås med andra medlemsstater kommer överens om ett automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om ytterligare inkomst- och kapitalkategorier, ska de anmäla dessa avtal till kommissionen, som ska göra dessa avtal tillgängliga för alla övriga medlemsstater.

▼M2

Artikel 8a

Tillämpningsområde och villkor för obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning

1.  Den behöriga myndigheten i en medlemsstat där ett förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor eller ett förhandsbesked om prissättning har utfärdats, ändrats eller förnyats efter den 31 december 2016 ska genom automatiskt utbyte lämna upplysningar om detta till de behöriga myndigheterna i samtliga övriga medlemsstater samt Europeiska kommissionen, med den begränsning av de fall som anges i punkt 8 i denna artikel, i enlighet med de tillämpliga praktiska arrangemang som antagits i enlighet med artikel 21.

2.  Medlemsstatens behöriga myndighet ska, i enlighet med de tillämpliga praktiska arrangemang som antagits i enlighet med artikel 21, också lämna upplysningar till de behöriga myndigheterna i samtliga övriga medlemsstater samt Europeiska kommissionen, med den begränsning av de fall som anges i punkt 8 i denna artikel, om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning som har utfärdats, ändrats eller förlängts inom en period med början fem år före den 1 januari 2017.

Om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning har utfärdats, ändrats eller förlängts mellan den 1 januari 2012 och den 31 december 2013 ska sådana upplysningar lämnas under förutsättning att de fortfarande var giltiga den 1 januari 2014.

Om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning har utfärdats, ändrats eller förlängts mellan den 1 januari 2014 och den 31 december 2016 ska sådana upplysningar lämnas oavsett om de fortfarande är giltiga.

Medlemsstaterna får från det lämnande av upplysningar som avses i denna punkt undanta upplysningar om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning som har utfärdats, ändrats eller förlängts före den 1 april 2016 till en särskild person eller grupp av personer, med undantag för dem som huvudsakligen bedriver finansiell verksamhet eller investeringsverksamhet, med en årlig nettoomsättning, enligt definitionen i artikel 2.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU ( 2 ), för hela gruppen, på mindre än 40 000 000 EUR (eller motsvarande summa i en annan valuta) under det beskattningsår som föregår dagen för utfärdande, ändring eller förnyelse av dessa förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning.

3.  Bilaterala eller multilaterala förhandsbesked om prissättning med tredjeländer ska undantas från det automatiska utbytet av upplysningar enligt denna artikel om det internationella skatteavtal enligt vilket förhandsbeskedet om prissättning förhandlades fram inte tillåter att upplysningar om det lämnas till tredje man. Sådana bilaterala eller multilaterala förhandsbesked om prissättning kommer att utbytas enligt artikel 9 om det internationella skatteavtal enligt vilket förhandsbeskedet om prissättning förhandlades fram tillåter att de lämnas ut och den behöriga myndigheten i tredjelandet ger sitt tillstånd till att upplysningarna lämnas ut.

När ett bilateralt eller multilateralt förhandsbesked om prissättning undantas från automatiskt utbyte av upplysningar enligt den första meningen i första stycket i denna punkt ska emellertid de upplysningar som anges i punkt 6 i denna artikel och som avses i den begäran som ledde till att ett sådant bilateralt eller multilateralt förhandsbesked om prissättning utfärdades i stället utbytas enligt punkterna 1 och 2 i denna artikel.

4.  Punkterna 1 och 2 ska inte tillämpas i det fall där ett förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor uteslutande gäller och omfattar en eller flera fysiska personers skatteärenden.

5.  Utbytet av upplysningar ska ske i enlighet med följande:

a) Med avseende på utbytet av upplysningar i enlighet med punkt 1, inom tre månader efter utgången av det kalenderhalvår under vilket förhandsbeskeden i gränsöverskridande skattefrågor eller förhandsbeskeden om prissättning utfärdades, ändrades eller förnyades.

b) Med avseende på utbytet av upplysningar i enlighet med punkt 2, före den 1 januari 2018.

6.  De upplysningar som en medlemsstat ska lämna i enlighet med punkterna 1 och 2 i denna artikel ska omfatta följande:

a) Identiteten på personen, med undantag av fysiska personer, och när så är lämpligt den grupp av personer som den tillhör.

b) En sammanfattning av innehållet i förhandsbeskedet i gränsöverskridande skattefrågor eller förhandsbeskedet om prissättning, inbegripet en beskrivning av relevant affärsverksamhet eller relevanta transaktioner eller serier av transaktioner i abstrakta termer, som inte leder till att det röjs någon affärshemlighet, företagshemlighet eller yrkeshemlighet eller ett i näringsverksamhet använt förfaringssätt eller upplysning vars lämnande skulle strida mot allmän ordning.

c) Datum då förhandsbeskedet i gränsöverskridande skattefrågor eller förhandsbeskedet om prissättning utfärdades, ändrades eller förnyades.

d) Startdatum för giltighetsperioden för förhandsbeskedet i gränsöverskridande skattefrågor eller förhandsbeskedet om prissättning, om detta anges.

e) Slutdatum för giltighetsperioden för förhandsbeskedet i gränsöverskridande skattefrågor eller förhandsbeskedet om prissättning, om detta anges.

f) Typen av förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor eller förhandsbesked om prissättning.

g) Beloppet för den transaktion eller serie av transaktioner som förhandsbeskedet i gränsöverskridande skattefrågor eller förhandsbeskedet om prissättning avser, om det hänvisas till detta belopp i förhandsbeskedet i gränsöverskridande skattefrågor eller förhandsbeskedet om prissättning.

h) En beskrivning av den uppsättning kriterier som används för att fastställa internprissättningen eller själva internpriset om det gäller ett förhandsbesked om prissättning.

i) En angivelse av den metod som används för att fastställa internprissättningen eller själva internpriset om det gäller ett förhandsbesked om prissättning.

j) En angivelse av eventuella andra medlemsstater som sannolikt kommer att beröras av förhandsbeskedet i gränsöverskridande skattefrågor eller förhandsbeskedet om prissättning.

k) En angivelse av varje person, med undantag av fysiska personer, i eventuella andra medlemsstater som sannolikt kommer att beröras av förhandsbeskedet i gränsöverskridande skattefrågor eller förhandsbeskedet om prissättning (med angivande av vilka medlemsstater som de berörda personerna har anknytning till).

l) En angivelse av huruvida de uppgifter som lämnas är baserade på förhandsbeskedet i gränsöverskridande skattefrågor eller förhandsbeskedet om prissättning i sig eller på den begäran som avses i punkt 3 andra stycket i denna artikel.

7.  För att underlätta det utbyte av upplysningar som avses i punkt 6 i denna artikel ska kommissionen anta de praktiska arrangemang som krävs för att genomföra denna artikel, inbegripet åtgärder för att standardisera lämnandet av upplysningar enligt punkt 6 i denna artikel, som en del av förfarandet för att fastställa standardformuläret i artikel 20.5.

8.  Upplysningar enligt definitionerna i punkt 6 a, b, h och k i denna artikel ska inte lämnas till Europeiska kommissionen.

9.  Den behöriga myndigheten i de berörda medlemsstaterna, som fastställs i punkt 6 j, ska, om möjligt på elektronisk väg, bekräfta mottagandet av upplysningarna till den behöriga myndighet som tillhandahöll dem, utan dröjsmål och under alla omständigheter senast sju arbetsdagar efter mottagandet. Denna åtgärd ska tillämpas fram till dess att den katalog som avses i artikel 21.5 tas i drift.

10.  Medlemsstaterna kan, i enlighet med artikel 5 och med beaktande av artikel 21.4, begära ytterligare upplysningar, inbegripet den fullständiga texten till förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor eller förhandsbesked om prissättning.

▼M3

Artikel 8aa

Tillämpningsområde och villkor för obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar om land-för-land-rapporten

1.  Varje medlemsstat ska vidta nödvändiga åtgärder för att kräva att det Yttersta moderföretaget i en Multinationell koncern med skatterättslig hemvist på dess territorium eller någon annan Rapporteringsskyldig enhet i enlighet med avsnitt II i bilaga III, lämnar en land-för-land-rapport med avseende på sitt Rapporterade räkenskapsår inom tolv månader efter den sista dagen i den Multinationella koncernens Rapporterade räkenskapsår i enlighet med avsnitt II i bilaga III.

2.  Den behöriga myndigheten i en medlemsstat där land-för-land-rapporten togs emot i enlighet med punkt 1 ska, genom automatiskt utbyte och inom den tidsfrist som anges i punkt 4, lämna land-för-land-rapporten till varje annan medlemsstat i vilken, enligt upplysningarna i land-för-land-rapporten, en eller flera Ingående enheter i den Multinationella koncern till vilken den Rapporteringsskyldiga enheten hör antingen har skatterättslig hemvist eller är skattskyldiga avseende den affärsverksamhet som bedrivs genom ett fast driftställe.

3.  Land-för-land-rapporten ska innehålla följande upplysningar om den Multinationella koncernen:

a) Sammanställda upplysningar om intäkter, resultat före inkomstskatt, betald inkomstskatt, upplupen inkomstskatt, aktiekapital, ackumulerade vinstmedel, antal anställda och andra materiella anläggningstillgångar än kontanter eller likvida medel avseende varje jurisdiktion i vilken den Multinationella koncernen bedriver verksamhet.

b) En identifiering av varje Ingående enhet i den Multinationella koncernen med angivande av jurisdiktion för den Ingående enhetens skatterättsliga hemvist och av den jurisdiktion enligt vars lagstiftning den Ingående enheten har bildats, om denna skiljer sig från jurisdiktionen för skatterättslig hemvist, samt den Ingående enhetens huvudsakliga ekonomiska verksamhet eller verksamheter.

4.  Upplysningarna ska lämnas inom 15 månader efter den sista dagen av det Räkenskapsår för den Multinationella koncernen som land-för-land-rapporten avser. Den första land-för-land-rapporten ska lämnas för det Räkenskapsår för den Multinationella koncernen som inleds den 1 januari 2016 eller senare, vilket ska ske inom 18 månader efter den sista dagen i detta Räkenskapsår.

▼M2

Artikel 8b

Statistik om automatiska utbyten

1.  Före den 1 januari 2018 ska medlemsstaterna tillhandahålla kommissionen statistik för det berörda året om omfattningen av det automatiska utbytet av upplysningar enligt artiklarna 8 och 8a och, i den omfattning det är möjligt, information om administrativa och andra relevanta kostnader och fördelar i samband med de utbyten som ägt rum och eventuella potentiella ändringar, både för skatteförvaltningar och för tredje man.

2.  Före den 1 januari 2019 ska kommissionen lägga fram en rapport med en översyn över och bedömning av den statistik och information som mottagits i enlighet med punkt 1 i denna artikel angående frågor såsom administrativa och andra relevanta kostnader samt fördelar med det automatiska utbytet av upplysningar liksom praktiska aspekter i samband med detta. Om det bedöms som lämpligt ska kommissionen lägga fram ett förslag för rådet om kategorierna och villkoren i artikel 8.1, inbegripet villkoret att upplysningar om personer med hemvist i andra medlemsstater ska vara tillgängliga, eller de poster som anges i artikel 8.3a, eller båda.

När rådet behandlar ett förslag från kommissionen ska det bedöma möjligheterna att ytterligare förstärka effektiviteten och funktionen av det automatiska utbytet av upplysningar och förbättra dess standard i syfte att uppnå följande:

a) Den behöriga myndigheten i varje medlemsstat ska, genom automatiskt utbyte, till varje annan medlemsstats behöriga myndighet lämna upplysningar rörande beskattningsperioder från och med den 1 januari 2019 avseende personer med hemvist i den andra medlemsstaten när det gäller samtliga kategorier av inkomst och kapital i artikel 8.1 såsom de ska förstås enligt den nationella lagstiftningen i den medlemsstat som lämnar upplysningarna.

b) Förteckningarna över kategorier och poster i artikel 8.1 och 8.3a ska utvidgas så att de omfattar andra kategorier och poster, däribland royalties.

▼B



AVSNITT III

Utbyte av upplysningar utan föregående begäran

Artikel 9

Räckvidd och villkor för utbyte av upplysningar utan föregående begäran

1.  Den behöriga myndigheten i varje medlemsstat ska lämna de upplysningar som avses i artikel 1.1 till den behöriga myndigheten i varje annan berörd medlemsstat i följande fall:

a) Den behöriga myndigheten i den ena medlemsstaten har skäl att anta att det kan uppstå ett skattebortfall i den andra medlemsstaten.

b) En skattskyldig erhåller en skattenedsättning eller skattebefrielse i en medlemsstat vilket skulle föranleda en ökning av skatten eller till skattskyldighet i den andra medlemsstaten.

c) Affärstransaktioner mellan en skattskyldig i en medlemsstat och en skattskyldig i den andra medlemsstaten genomförs genom ett eller flera länder på ett sådant sätt att det kan leda till skattebortfall i den ena eller andra medlemsstaten eller i båda.

d) Den behöriga myndigheten i en medlemsstat har skäl att anta att ett skattebortfall kan bli följden av artificiella överföringar av vinster inom koncerner.

e) Upplysningar som har lämnats till den ena medlemsstaten av den andra medlemsstatens behöriga myndighet har gjort det möjligt att erhålla upplysningar som kan vara relevanta för fastställande av skattskyldighet i den senare medlemsstaten.

2.  De behöriga myndigheterna i vardera medlemsstat får, genom utbyte utan föregående begäran, till de behöriga myndigheterna i de övriga medlemsstaterna överlämna alla upplysningar som de har kännedom om och som kan vara användbara för behöriga myndigheter i de övriga medlemsstaterna:

Artikel 10

Tidsfrister

1.  Den behöriga myndighet för vilken sådana upplysningar som avses i artikel 9.1 blir tillgängliga ska överlämna dessa upplysningar till den behöriga myndigheten i varje annan berörd medlemsstat snarast möjligt, dock senast en månad efter det att de blir tillgängliga.

2.  Den behöriga myndighet till vilken uppgifterna har överlämnats enligt artikel 9 ska, om möjligt på elektronisk väg, bekräfta mottagandet av uppgifterna för den behöriga myndighet som tillhandahöll dem, omedelbart och under alla omständigheter senast sju arbetsdagar efter mottagandet.



KAPITEL III

ANDRA FORMER AV ADMINISTRATIVT SAMARBETE



AVSNITT I

Närvaro vid de administrativa myndigheterna och medverkan i administrativa utredningar

Artikel 11

Räckvidd och villkor

1.  I syfte att utbyta sådana upplysningar som avses i artikel 1.1, får tjänstemän som bemyndigats av den begärande myndigheten, efter överenskommelse mellan den begärande myndigheten och den anmodade myndigheten och på de villkor som fastställts av den anmodade myndigheten,

a) närvara vid de kontor där förvaltningsmyndigheterna i den anmodade medlemsstaten utför sina arbetsuppgifter,

b) närvara vid administrativa utredningar som utförs på den anmodade medlemsstatens territorium.

Om de begärda upplysningarna finns i dokumentation som den anmodade myndighetens tjänstemän har tillgång till, ska den begärande myndighetens tjänstemän få kopior av denna.

2.  I den utsträckning som detta är tillåtet enligt lagstiftningen i den anmodade medlemsstaten kan det i den överenskommelse som avses i punkt 1 föreskrivas att när tjänstemän från den begärande myndigheten närvarar vid administrativa utredningar får de intervjua personer och granska handlingar.

Om den person som är föremål för utredning vägrar att respektera de utredningsåtgärder som vidtas av tjänstemän från den begärande myndigheten, ska den anmodade myndigheten behandla den vägran som om den hade skett mot dess egna tjänstemän.

3.  De bemyndigade tjänstemän från den begärande myndigheten som uppehåller sig i en annan medlemsstat i enlighet med punkt 1 ska alltid kunna uppvisa en skriftlig fullmakt, där deras identitet och befattning anges.



AVSNITT II

Samtidiga kontroller

Artikel 12

Samtidiga kontroller

1.  När två eller flera medlemsstater kommer överens om att på respektive eget territorium utföra samtidiga kontroller av en eller flera personer som är av gemensamt eller kompletterande intresse för dem i syfte att utbyta erhållna upplysningar, ska punkterna 2, 3 och 4 tillämpas.

2.  Den behöriga myndigheten i varje medlemsstat ska självständigt identifiera de personer beträffande vilka de avser att föreslå en samtidig kontroll. Den ska underrätta den behöriga myndigheten i de övriga berörda medlemsstaterna om de ärenden beträffande vilka den avser föreslå en samtidig kontroll och därvid motivera sina val.

Den ska ange den tidsperiod under vilken sådana kontroller ska utföras.

3.  Den behöriga myndigheten i varje berörd medlemsstat ska avgöra om den önskar delta i samtidiga kontroller. Den ska meddela den behöriga myndighet som föreslagit en samtidig kontroll sitt samtycke till att delta i kontrollen eller en motiverad vägran att delta.

4.  Den behöriga myndigheten i varje berörd medlemsstat ska utse en företrädare med ansvar för att övervaka och samordna kontrollen.



AVSNITT III

Administrativ delgivning

Artikel 13

Begäran om delgivning

1.  På begäran av den behöriga myndigheten i en medlemsstat ska den behöriga myndigheten i en annan medlemsstat, i enlighet med gällande bestämmelser om delgivning av liknande handlingar i den anmodade medlemsstaten, delge mottagaren alla handlingar och beslut som kommer från de administrativa myndigheterna i den begärande medlemsstaten och som rör tillämpningen på dess territorium av lagstiftning om skatter som omfattas av detta direktiv.

2.  Begäran om delgivning ska innehålla uppgift om ämnet för den handling eller det beslut som ska delges och om mottagarens namn och adress samt all annan information som kan underlätta identifiering av mottagaren.

3.  Den anmodade myndigheten ska omedelbart underrätta den begärande myndigheten om hur begäran om delgivning har behandlats, framför allt om den dag då handlingen eller beslutet delgivits mottagaren.

4.  Den begärande myndigheten ska begära delgivning i enlighet med denna artikel enbart när den inte kan utföra delgivning i enlighet med gällande bestämmelser om delgivning av berörda handlingar i den begärande medlemsstaten eller där sådan delgivning skulle medföra orimliga svårigheter. En medlemsstats behöriga myndighet får delge alla handlingar direkt med rekommenderad post eller på elektronisk väg till en person som befinner sig på en annan medlemsstats territorium.



AVSNITT IV

Återkoppling

Artikel 14

Villkor

1.  När en behörig myndighet lämnar upplysningar i enlighet med artikel 5 eller artikel 9 får den begära att den behöriga myndighet som tar emot upplysningarna ger återkoppling om detta. Om återkoppling begärs, ska den behöriga myndighet som tog emot upplysningarna, med beaktande av de tillämpliga reglerna om skattesekretess och skydd av uppgifter i dess medlemsstat, så snart som möjligt men dock senast inom tre månader efter det att resultatet av användningen av de begärda upplysningarna har blivit känt, översända återkoppling till den behöriga myndighet som lämnade upplysningarna. Kommissionen ska fastställa de praktiska formerna i enlighet med förfarandet i artikel 26.2.

2.  Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska ge återkoppling rörande det automatiska utbytet av upplysningar till de övriga berörda medlemsstaterna en gång per år i enlighet med en bilateral överenskommelse om de praktiska formerna för återkopplingen.



AVSNITT V

Utbyte av bästa praxis och erfarenheter

Artikel 15

Räckvidd och villkor

1.  Tillsammans med kommissionen ska medlemsstaterna utreda och utvärdera det administrativa samarbetet som följer av detta direktiv och dela med sig av sina erfarenheter i syfte att förbättra samarbetet och vid behov utforma regler på de berörda områdena.

2.  Medlemsstaterna får, tillsammans med kommissionen, utarbeta riktlinjer om alla aspekter som anses nödvändiga för utbyte av bästa praxis och erfarenheter.



KAPITEL IV

VILLKOR FÖR DET ADMINISTRATIVA SAMARBETET

Artikel 16

Utlämnande av upplysningar och dokument

1.  Alla upplysningar, oavsett form, som utväxlas mellan medlemsstaterna vid tillämpning av detta direktiv ska omfattas av den sekretess och åtnjuta samma skydd som liknande upplysningar ges enligt nationell lagstiftning i den mottagande medlemsstaten. Sådana upplysningar får användas för administration och verkställighet av medlemsstaternas nationella lagstiftningar avseende de skatter som avses i artikel 2.

Sådana upplysningar får också användas för fastställande och uppbörd av andra skatter och avgifter som omfattas av artikel 2 i rådets direktiv 2010/24/EU av den 16 mars 2010 om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som avser skatter, tullar och andra åtgärder ( 3 ) eller för fastställande och uppbörd av obligatoriska socialavgifter.

De får dessutom användas i samband med rättsliga och administrativa förfaranden som kan leda till påföljd och som inletts på grund av överträdelser av skattelagstiftningen, utan att det påverkar allmänna regler och bestämmelser om svarandes och vittnens rättigheter vid sådana förfaranden.

2.  Upplysningar och dokument som tagits emot i enlighet med detta direktiv får med tillstånd av den behöriga myndighet i den medlemsstat som lämnade upplysningar i enlighet med detta direktiv, användas för andra ändamål än dem som avses i punkt 1, dock endast i den utsträckning som detta är tillåtet enligt lagstiftningen i den medlemsstat vars behöriga myndighet tagit emot upplysningarna. Ett sådant tillstånd ska beviljas om informationen kan användas för liknande ändamål i den medlemsstat vars behöriga myndighet lämnade dem.

3.  Om en behörig myndighet i en medlemsstat anser att upplysningar som den har tagit emot från en annan medlemsstats behöriga myndighet sannolikt kan vara till nytta för de ändamål som avses i punkt 1 för en tredje medlemsstats behöriga myndighet, får den vidarebefordra upplysningarna till denna senare behöriga myndighet, under förutsättning att det överlämnandet av upplysningar står i överensstämmelse med reglerna och förfarandena i detta direktiv. Den ska underrätta den behöriga myndighet i den medlemsstat från vilken upplysningarna ursprungligen härrör om sin avsikt att vidarebefordra dessa upplysningar till en tredje medlemsstat. Den medlemsstat från vilken upplysningarna ursprungligen härrör kan motsätta sig ett sådant vidarebefordrande av upplysningarna inom tio arbetsdagar från mottagandet av meddelandet från den medlemsstat som önskar vidarebefordra upplysningarna.

4.  Tillstånd att använda upplysningarna i enlighet med punkt 2, som har vidarebefordrats i enlighet med punkt 3, kan endast beviljas av den behöriga myndigheten i den medlemsstat från vilken upplysningarna ursprungligen härrör.

5.  Upplysningar, rapporter, redogörelser och andra dokument eller vidimerade kopior av eller utdrag ur sådana, som den anmodade myndigheten har erhållit och lämnat till den begärande myndigheten i enlighet med detta direktiv får åberopas som bevismaterial av behöriga instanser i den begärande medlemsstaten, på samma villkor som för liknande upplysningar, rapporter, redogörelser och andra dokument som har lämnats av en annan myndighet i den medlemsstaten.

▼M3

6.  Trots vad som sägs i punkterna 1 och 4 i denna artikel ska upplysningar som lämnas mellan medlemsstaterna i enlighet med artikel 8aa användas för övergripande riskanalys inom internprissättningsområdet och andra risker med anknytning till skattebaserosion och flyttning av vinster, inbegripet bedömning av risken för att medlemmar i den Multinationella koncernen inte efterlever tillämpliga regler för internprissättning, och om lämpligt för ekonomisk och statistisk analys. Justering av internprissättning av den mottagande medlemsstatens skattemyndigheter ska inte baseras på de uppgifter som utbyts i enlighet med artikel 8aa. Trots detta föreligger det inget förbud mot att använda de upplysningar som lämnas mellan medlemsstaterna i enlighet med artikel 8aa som grund för att göra ytterligare efterforskningar om den Multinationella koncernens arrangemang för internprissättning eller andra skattefrågor vid en skatterevision, och lämpliga justeringar av en Ingående enhets skattepliktiga inkomst som följd därav.

▼B

Artikel 17

Begränsningar

1.  En anmodad myndighet i en medlemsstat ska ge en begärande myndighet i en annan medlemsstat sådana upplysningar som avses i artikel 5, under förutsättning att den begärande myndigheten har uttömt de vanliga informationskällor som den under omständigheterna kunde ha använt för att skaffa de begärda upplysningarna, utan att riskera det önskade resultatet.

2.  Detta direktiv ska inte medföra någon skyldighet för en anmodad medlemsstat att utföra utredningar eller överlämna upplysningar, om det skulle strida mot dess lagstiftning att för egna ändamål utföra sådana utredningar eller inhämta de begärda upplysningarna.

3.  Den behöriga myndigheten i en anmodad medlemsstat får vägra att lämna upplysningar, om den begärande medlemsstaten av rättsliga skäl inte får lämna liknande upplysningar.

4.  Lämnande av upplysningar får vägras, om det skulle leda till att en affärshemlighet, företagshemlighet, yrkeshemlighet eller ett i näringsverksamhet använt förfaringssätt röjs, eller om det gäller upplysningar vilkas lämnande skulle strida mot allmän ordning.

5.  Den anmodade myndigheten ska underrätta den begärande myndigheten om skälen till att den vägrar att besvara en begäran om upplysningar.

Artikel 18

Skyldigheter

1.  När en medlemsstat begär upplysningar i enlighet med detta direktiv, ska den anmodade medlemsstaten använda de medel som den förfogar över för att inhämta de begärda upplysningarna, även om denna medlemsstaten kanske inte behöver upplysningarna för sina egna beskattningsändamål. Den skyldigheten ska inte påverka tillämpningen av artikel 17.2, 17.3 och 17.4, vilkas åberopande inte i något fall medför en rätt för en anmodad medlemsstat att vägra att lämna upplysningar enbart därför att den inte har något eget intresse av denna information.

2.  Artikel 17.2 och 17.4 får under inga omständigheter tolkas som att den ger en medlemsstats anmodade myndighet rätt att vägra att lämna upplysningar enbart därför att dessa upplysningar innehas av en bank, annan finansiell institution, ombud, representant eller förvaltare eller på grund av att upplysningarna rör äganderätt i en person.

3.  Utan hinder av vad som sägs i punkt 2 får en medlemsstat vägra att lämna de begärda upplysningarna om dessa upplysningar avser beskattningsperioder som infaller före den 1 januari 2011 och om lämnandet av upplysningarna hade kunnat vägras med stöd av artikel 8.1 i direktiv 77/799/EEG om begäran hade lämnats före den 11 mars 2011.

Artikel 19

Utvidgning av mer omfattande samarbete som erbjuds ett tredjeland

När en medlemsstat erbjuder ett tredjeland ett mer omfattande samarbete än vad som föreskrivs i detta direktiv, får den medlemsstaten inte vägra att erbjuda någon annan medlemsstat som så önskar att inleda ett sådant ömsesidigt mer omfattande samarbete med den medlemsstaten.

Artikel 20

Standardformulär och standardiserade datorformat

1.  Begäranden om upplysningar och administrativa utredningar enligt artikel 5 och svar på dessa, mottagningsbevis, begäranden om ytterligare bakgrundsinformation och oförmåga eller vägran att besvara enligt artikel 7 ska i möjligaste mån skickas med hjälp av ett standardformulär som antagits av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 26.2.

Standardformulären får åtföljas av rapporter, redogörelser och alla andra typer av dokument, eller vidimerade kopior av eller utdrag ur dessa.

2.  Standardformuläret enligt punkt 1 ska innefatta åtminstone följande upplysningar som ska lämnas av den begärande myndigheten:

a) Identiteten på den person som är föremål för utredning eller undersökning.

b) Det beskattningsändamål för vilket upplysningarna begärs.

I enlighet med internationell praxis kan den begärande myndigheten, såvitt det är känt, uppge namn och adress på varje person som kan antas inneha de begärda upplysningarna, samt varje annan uppgift som kan underlätta den anmodade myndighetens insamling av upplysningarna.

3.  Upplysningar som lämnas utan föregående begäran och därpå följande mottagningsbevis som lämnas enligt artiklarna 9 respektive 10, begäran om delgivning enligt artikel 13 samt återkoppling enligt artikel 14 ska lämnas med hjälp av det standardformulär som antagits av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 26.2.

▼M1

4.  Det automatiska utbytet av upplysningar enligt artikel 8 ska ske med användning av ett standardiserat datorformat som syftar till att underlätta detta automatiska utbyte och som baseras på det befintliga datorformatet som, i enlighet med artikel 9 i direktiv 2003/48/EG, ska användas för alla typer av automatiskt utbyte av upplysningar och ska fastställas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 26.2.

▼M2

5.  Ett standardformulär, inbegripet språkordningen, ska antas av kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26.2 före den 1 januari 2017. Det automatiska utbytet av upplysningar om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning i enlighet med artikel 8a ska ske via detta standardformulär. Detta standardformulär ska inte gå utöver de komponenter för utbyte av upplysningar som förtecknas i artikel 8a.6 och andra besläktade områden med anknytning till dessa komponenter som är nödvändiga för att man ska uppnå målen i artikel 8a.

Den språkordning som avses i första stycket ska inte hindra medlemsstaterna från att lämna de upplysningar som avses i artikel 8a på något av unionens officiella språk och arbetsspråk. I denna språkordning kan emellertid föreskrivas att de centrala delarna av sådana upplysningar också ska lämnas på något annat av unionens officiella språk och arbetsspråk.

▼M3

6.  Det automatiska utbytet av upplysningar om land-för-land-rapporten i enlighet med artikel 8aa ska ske med användning av standardformuläret i tabellerna 1, 2 och 3 i avsnitt III i bilaga III. Kommissionen ska genom genomförandeakter anta språkordningen för utbytet senast den 31 december 2016. Den ska inte hindra medlemsstaterna från att lämna de upplysningar som avses i artikel 8aa på något av unionens officiella språk och arbetsspråk. Denna språkordning får emellertid föreskriva att de centrala delarna av sådana upplysningar också lämnas på något annat av unionens officiella språk. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26.2.

▼B

Artikel 21

Praktiska arrangemang

1.  Upplysningar som lämnas i enlighet med detta direktiv ska i möjligaste mån lämnas på elektronisk väg med hjälp av CCN-nätet.

I enlighet med förfarandet i artikel 26.2 ska kommissionen vid behov anta de praktiska arrangemang som krävs för att genomföra första stycket.

▼M1

2.  Kommissionen ska ansvara för den utveckling av CCN-nätet som krävs för att upplysningarna ska kunna utbytas mellan medlemsstaterna och för att säkerställa CCN-nätets säkerhet.

Medlemsstaterna ska ansvara för den utveckling av sina system som behövs för att upplysningarna ska kunna utbytas med hjälp av CCN-nätet och för att säkerställa sina systems säkerhet.

Medlemsstaterna ska säkerställa att varje Rapporteringsskyldig fysisk person underrättas om en säkerhetsöverträdelse med avseende på dennes uppgifter när denna överträdelse sannolikt kommer att påverka skyddet av dennes personuppgifter eller integritet negativt.

Medlemsstaterna ska avstå från ersättningskrav för utgifter som uppstår vid tillämpningen av detta direktiv, utom i tillämpliga fall vad gäller expertarvoden.

▼M2

3.  Personer som är vederbörligen ackrediterade av kommissionens ackrediteringsmyndighet för säkerhet kan få tillgång till dessa upplysningar endast i den mån som det är nödvändigt för drift, underhåll och utveckling av den katalog som avses i punkt 5 samt CCN-nätet.

▼B

4.  En begäran om samarbete, inbegripet begäran om delgivning, och bifogade dokument får avfattas på varje språk som den anmodade och den begärande myndigheten kommit överens om.

En sådan begäran ska åtföljas av en översättning till det officiella språket eller något av de officiella språken i den anmodade myndighetens medlemsstat endast i de särskilda fall när denna myndighet motiverar en begäran om översättning.

▼M2

5.  Kommissionen ska senast den 31 december 2017 utveckla och tillhandahålla tekniskt och logistiskt stöd till en säker central medlemsstatskatalog för administrativt samarbete i fråga om beskattning där upplysningar som ska lämnas inom ramen för artikel 8a.1 och 8a.2 ska samlas i syfte att uppfylla det krav på automatiskt utbyte som föreskrivs i artikel 8a.1 och 8a.2. De behöriga myndigheterna i alla medlemsstaterna ska ha tillgång till de upplysningar som samlas i denna katalog. Kommissionen ska även ha tillgång till de upplysningar som samlas i denna katalog, dock med de begränsningar som anges i artikel 8a.8. De nödvändiga praktiska arrangemangen ska antas av kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26.2.

Fram till dess att denna säkra centrala katalog tas i drift ska det automatiska utbyte som föreskrivs i artikel 8a.1 och 8a.2 utföras i enlighet med punkt 1 i den här artikeln och tillämpliga praktiska arrangemang.

▼M3

6.  Upplysningar som lämnas i enlighet med artikel 8aa.2 ska lämnas på elektronisk väg med hjälp av CCN-nätet. Kommissionen ska genom genomförandeakter anta nödvändiga praktiska bestämmelser för uppgraderingen av CCN-nätet. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26.2.

▼B

Artikel 22

Särskilda skyldigheter

1.  Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att

a) säkerställa en ändamålsenlig intern samordning inom den organisation som avses i artikel 4,

b) upprätta ett direkt samarbete med de myndigheter i de övriga medlemsstaterna som avses i artikel 4,

c) se till att de arrangemang för administrativt samarbete som föreskrivs i detta direktiv fungerar på ett smidigt sätt.

▼M4

1a.  Vid genomförandet och verkställigheten av medlemsstaternas lagstiftning som ger verkan åt detta direktiv, och för att säkerställa att det administrativa samarbete som det inrättar fungerar, ska medlemsstaterna i lag föreskriva att skattemyndigheterna ges tillgång till de mekanismer, förfaranden, handlingar och den information som avses i artiklarna 13, 30, 31 och 40 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 ( 4 ).

▼B

2.  Kommissionen ska till varje medlemsstat vidarebefordra all allmän information avseende genomförande och tillämpning av detta direktiv som den tar emot och som den har möjlighet att tillhandahålla.



KAPITEL V

FÖRBINDELSERNA MED KOMMISSIONEN

Artikel 23

Utvärdering

1.  Medlemsstaterna och kommissionen ska undersöka och utvärdera hur det administrativa samarbete som föreskrivs i detta direktiv fungerar.

2.  Medlemsstaterna ska till kommissionen lämna alla relevanta upplysningar som krävs för att utvärdera hur ändamålsenligt det administrativa samarbetet enligt detta direktiv är när det gäller att bekämpa skatteundandragande och skatteflykt.

▼M3

3.  Medlemsstaterna ska till kommissionen lämna en årlig utvärdering av ändamålsenligheten hos det automatiska utbyte av upplysningar som avses i artiklarna 8, 8a och 8aa samt de praktiska resultat som uppnåtts. Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa former och villkor för hur denna årliga utvärdering ska lämnas. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26.2.

▼B

4.  Kommissionen ska i enlighet med förfarandet i artikel 26.2 fastställa en förteckning över de statistiska uppgifter som medlemsstaterna ska lämna för utvärderingen av detta direktiv.

▼M2 —————

▼M2

Artikel 23a

Sekretess

1.  Upplysningar som har lämnats till kommissionen i enlighet med detta direktiv ska behandlas konfidentiellt av kommissionen i enlighet med de bestämmelser som gäller för unionsmyndigheter och får inte användas för andra ändamål än dem som krävs för att fastställa huruvida och i vilken utsträckning medlemsstater följer detta direktiv.

2.  Upplysningar som har lämnats till kommissionen av en medlemsstat i enlighet med artikel 23, samt alla rapporter eller dokument som har utarbetats av kommissionen med användning av sådana upplysningar, får lämnas till övriga medlemsstater. Sådana inlämnade upplysningar ska omfattas av den sekretess och åtnjuta samma skydd som liknande upplysningar ges enligt nationell lagstiftning i den mottagande medlemsstaten.

De rapporter och dokument som utarbetats av kommissionen och som avses i det första stycket får endast användas av medlemsstaterna för analysändamål och får inte offentliggöras eller göras tillgängliga för någon annan person eller något annat organ utan kommissionens uttryckliga samtycke.

▼B



KAPITEL VI

FÖRBINDELSER MED TREDJELÄNDER

Artikel 24

Utbyte av upplysningar med tredjeländer

1.  När en medlemsstats behöriga myndighet från ett tredjeland tar emot upplysningar som kan antas vara relevanta för administration och verkställighet av den medlemsstatens nationella lagstiftningar i fråga om de skatter som avses i artikel 2, får denna myndighet, om det är tillåtet enligt ett avtal med det tredjelandet, vidarebefordra dessa upplysningar till de medlemsstaters behöriga myndigheter för vilka upplysningarna kan vara till nytta och till alla begärande myndigheter.

2.  De behöriga myndigheterna får i enlighet med nationella bestämmelser om överföring av personuppgifter till tredjeländer lämna upplysningar som tagits emot enligt detta direktiv till ett tredjeland, under förutsättning att samtliga av följande villkor är uppfyllda:

a) Den behöriga myndigheten i den medlemsstat från vilken upplysningar härrör har samtyckt till att de vidarebefordras.

b) Det berörda tredjelandet har åtagit sig att erbjuda det samarbete som krävs för insamling av bevisning för den oriktiga eller olagliga karaktären av transaktioner som verkar strida mot eller utgöra en överträdelse av skattelagstiftningen.



KAPITEL VII

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 25

Dataskydd

▼M1

1.  Allt utbyte av upplysningar enligt detta direktiv ska omfattas av bestämmelserna om genomförande av direktiv 95/46/EG. Medlemsstaterna ska emellertid, för en korrekt tillämpning av detta direktiv, begränsa tillämpningsområdet för de skyldigheter och rättigheter som avses i artiklarna 10, 11.1, 12 och 21 i direktiv 95/46/EG i den utsträckning som behövs för att skydda de intressen som avses i artikel 13.1 e i det direktivet.

▼M2

1a.  Förordning (EG) nr 45/2001 är tillämplig på all behandling av personuppgifter enligt detta direktiv av unionens institutioner och organ. För en korrekt tillämpning av detta direktiv ska emellertid tillämpningsområdet för de skyldigheter och rättigheter som anges i artiklarna 11, 12.1 och 13–17 i förordning (EG) nr 45/2001 begränsas i den utsträckning som krävs för att skydda de intressen som avses i artikel 20.1 b i den förordningen.

▼M1

2.  Rapporteringsskyldiga finansiella institut och de behöriga myndigheterna i varje medlemsstat ska anses vara registeransvariga enligt direktiv 95/46/EG.

3.  Utan hinder av vad som sägs i punkt 1 ska varje medlemsstat säkerställa att varje Rapporteringsskyldigt finansiellt institut under dess jurisdiktion underrättar varje berörd Rapporteringsskyldig fysisk person om att de upplysningar om denne som avses i artikel 8.3a kommer att samlas in och överföras i enlighet med detta direktiv och ska säkerställa att det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet tillhandahåller denna person med alla upplysningar som denne är berättigad till enligt den inhemska lagstiftning som genomför direktiv 95/46/EG i tillräckligt god tid för att den fysiska personen ska kunna utöva sina rättigheter vad gäller uppgiftsskydd och, under alla omständigheter, innan det berörda Rapporteringsskyldiga finansiella institutet rapporterar de upplysningar som avses i artikel 8.3a till den behöriga myndigheten i dess hemvistmedlemsstat.

4.  Upplysningar som behandlas i enlighet med detta direktiv ska inte lagras längre än vad som är nödvändigt för att uppnå syftet med detta direktiv, och under alla omständigheter i enlighet med varje registeransvarigs inhemska regler om tidsfrister.

▼M3

Artikel 25a

Sanktioner

Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner för överträdelse av nationella bestämmelser som antagits i enlighet med detta direktiv vad avser artikel 8aa och ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de tillämpas. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

▼M3

Artikel 26

Kommittéförfarande

1.  Kommissionen ska biträdas av kommittén för administrativt samarbete i fråga om beskattning. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 ( 5 ).

2.  När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

▼B

Artikel 27

Rapportering

Vart femte år efter den 1 januari 2013 ska kommissionen lämna en rapport om tillämpningen av direktivet till Europaparlamentet och rådet.

Artikel 28

Upphävande av direktiv 77/799/EEG

Direktiv 77/799/EEG ska upphöra att gälla den 1 januari 2013.

Hänvisningar till det upphävda direktivet ska anses som hänvisningar till det här direktivet.

Artikel 29

Införlivande

1.  Medlemsstaterna ska med verkan från och med den 1 januari 2013 sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv.

De ska dock med verkan från och med den 1 januari 2015 sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa artikel 8 i detta direktiv.

De ska genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.  Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 30

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 31

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

▼M1




BILAGA I

REGLER OM RAPPORTERING OCH ÅTGÄRDER FÖR KUNDKÄNNEDOM (due diligence) VAD GÄLLER UPPLYSNINGAR OM FINANSIELLA KONTON

I denna bilaga fastställs de regler om rapportering och åtgärder för kundkännedom som ska tillämpas av Rapporteringsskyldiga finansiella institut för att göra det möjligt för medlemsstaterna att genom automatiskt utbyte lämna de upplysningar som avses i artikel 8.3a i detta direktiv. I bilagan beskrivs också de regler och administrativa förfaranden som medlemsstaterna ska ha för att säkerställa effektivt genomförande av och överensstämmelse med de förfaranden för rapportering och kundkännedom som fastställs nedan.

AVSNITT I

ALLMÄNNA RAPPORTERINGSKRAV

A. Med förbehåll för bestämmelserna i punkterna C–E ska varje Rapporteringsskyldigt finansiellt institut rapportera följande upplysningar till den behöriga myndigheten i dess medlemsstat avseende varje Rapporteringspliktigt konto hos detta Rapporteringsskyldiga finansiella institut:

1. Namn, adress, den eller de medlemsstater där personen har sin hemvist, Skatteregistreringsnummer samt födelsedatum och födelseort (när det gäller fysiska personer) för varje Rapporteringsskyldig person som är Kontohavare av kontot och när det gäller Enheter som är Kontohavare och som efter tillämpning av förfarandena för kundkännedom i enlighet med avsnitten V, VI och VII fastställs ha en eller flera Personer med bestämmande inflytande som är Rapporteringsskyldiga personer, Enhetens namn, adress, den eller de medlemsstater och (i förekommande fall) de andra jurisdiktioner där Enheten har sin hemvist, Skatteregistreringsnummer samt varje Rapporteringskyldig persons namn, adress, den eller de medlemsstater där personen har sin hemvist, Skatteregistreringsnummer samt födelsedatum och födelseort.

2. Kontonummer (eller, om kontonummer saknas, funktionell motsvarighet till sådant).

3. Det Rapporteringsskyldiga finansiella institutets namn och (i förekommande fall) identifikationsnummer.

4. Kontots saldo eller värde (inklusive Kontantvärdet eller återköpsvärdet om det rör sig om ett Försäkringsavtal med kontantvärde eller ett Livränteavtal) vid utgången av relevant kalenderår eller annan lämplig rapporteringsperiod, eller att kontots avslutats, om kontot avslutats under det aktuella kalenderåret eller den aktuella perioden.

5. När det gäller Depåkonton:

a) Totalt bruttobelopp för ränta, totalt bruttobelopp för utdelning och totalt bruttobelopp för annan inkomst som härrör från de tillgångar som förvaltas på kontot, och som i vart och ett av fallen betalats ut till eller krediterats kontot (eller med avseende på kontot) under ett kalenderår eller annan lämplig rapporteringsperiod.

b) Total bruttoavkastning från försäljning eller inlösen av Finansiella tillgångar som betalats ut till eller krediterats kontot under ett kalenderår eller annan lämplig rapporteringsperiod där det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet agerat förvaltare, mäklare, ombud eller annan form av företrädare för Kontohavaren.

6. När det gäller Inlåningskonton, totalt bruttobelopp för ränta som betalats ut till eller krediterats kontot under ett kalenderår eller annan lämplig rapporteringsperiod.

7. När det gäller konton som inte beskrivs i punkt A.5 eller A.6, totalt bruttobelopp som under ett kalenderår eller annan lämplig rapporteringsperiod betalats ut till eller krediterats Kontohavaren med avseende på kontot och som det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet står som garant för eller är gäldenär för, inklusive sammanlagt belopp för eventuella betalningar av inlösen som gjorts till Kontohavaren under ett kalenderår eller annan lämplig rapporteringsperiod.

B. I de upplysningar som rapporteras måste den valuta som varje belopp visas i anges.

C. Utan hinder av vad som sägs i punkt A.1 behöver inte Skatteregistreringsnummer eller födelsedatum rapporteras för Rapporteringspliktiga konton som är Redan befintliga konton om Skatteregistreringsnumret eller födelsedatumet inte finns i det Rapporteringsskyldiga finansiella institutets arkiv och inte i övrigt ska inhämtas av en sådan Rapporteringsskyldigt finansiellt institut enligt nationell lag eller något av unionens rättsliga instrument. Ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut ska dock göra rimliga ansträngningar för att inhämta Skatteregistreringsnummer och födelsedatum för Redan befintliga konton före utgången av det kalenderår som följer på det år då Redan befintliga konton identifierats som Rapporteringspliktiga konton.

D. Utan hinder av vad som sägs i punkt A.1 behöver inte Skatteregistreringsnummer rapporteras om ett Skatteregistreringsnummer inte har utfärdats av den behöriga medlemsstaten eller annan hemvistjurisdiktion.

E. Utan hinder av vad som sägs i punkt A.1 behöver inte födelseort rapporteras om inte

1. det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet i övrigt ska inhämta och rapportera den i enlighet med nationell lag eller det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet i övrigt skulle eller ska inhämta och rapportera den i enlighet med något av unionens rättsliga instrument som har verkan eller hade verkan den 5 januari 2015, och

2. den finns tillgänglig bland de elektroniskt sökbara uppgifter som innehas av det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet.

AVSNITT II

ALLMÄNNA KRAV AVSEENDE ÅTGÄRDER FÖR KUNDKÄNNEDOM

A. Ett konto ska betraktas som ett Rapporteringspliktigt konto från och med den dag det har identifierats som ett sådant i enlighet med förfarandena för kundkännedom i avsnitten II–VII, och om inte annat föreskrivs ska upplysningar med avseende på ett Rapporteringspliktigt konto rapporteras årligen under det kalenderår som följer på det år för vilket upplysningarna gäller.

B. Ett kontos saldo eller värde ska fastställas per den sista dagen ett kalenderår eller annan lämplig rapporteringsperiod.

C. Om ett gränsbelopp för saldo eller värde ska fastställas per den sista dagen ett kalenderår ska relevant saldo eller värde fastställas per den sista dagen för den rapporteringsperiod som löper ut vid slutet av eller inom det kalenderåret.

D. Medlemsstaterna får låta Rapporteringsskyldiga finansiella institut använda sig av tjänsteleverantörer, i enlighet med nationell lag, för att fullgöra de skyldigheter avseende rapportering och åtgärder för kundkännedom som åligger de Rapporteringsskyldiga finansiella instituten, men skyldigheterna ska förbli det Rapporteringsskyldiga finansiella institutets ansvar.

E. Medlemsstaterna får låta Rapporteringsskyldiga finansiella institut tillämpa förfaranden för kundkännedom för Nya kontonRedan befintliga konton och förfaranden för kundkännedom för HögvärdekontonLågvärdekonton. Om en medlemsstat tillåter att förfaranden för kundkännedom för Nya konton används för Redan befintliga konton ska övriga regler för Redan befintliga konton fortsätta att gälla.

AVSNITT III

ÅTGÄRDER FÖR KUNDKÄNNEDOM FÖR REDAN BEFINTLIGA ENSKILDA KONTON

A. Inledning. Följande förfaranden gäller för att fastställa vilka Redan befintliga enskilda konton som är Rapporteringspliktiga konton.

B.  Lågvärdekonton. Följande förfaranden gäller för Lågvärdekonton.

1. Bostadsadress. Om det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet i sina arkiv har en aktuell bostadsadress till en innehavare av ett enskilt konto som baseras på Styrkande dokumentation får det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet när den fastställer huruvida innehavaren av detta enskilda konto är en Rapporteringsskyldig person, betrakta Kontohavaren som en person som har sin skatterättsliga hemvist i medlemsstaten eller i den andra jurisdiktion i vilken adressen är lokaliserad.

2. Sökning i elektroniska arkiv. Om det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet inte förlitar sig på en aktuell bostadsadress till innehavaren av det enskilda kontot som baseras på Styrkande dokumentation i enlighet med punkt B.1 ska det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet söka igenom de elektroniskt sökbara uppgifter som innehas av det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet efter något av följande indicier och tillämpa punkterna B.3–6:

a) Identifiering av att Kontohavaren har hemvist i en medlemsstat.

b) Aktuell postadress eller bostadsadress (inklusive postbox) i en medlemsstat.

c) Ett eller flera telefonnummer i en medlemsstat och inget telefonnummer i den medlemsstat där det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet har sitt säte.

d) Stående order (förutom avseende Inlåningskonton) om överföring av medel till ett konto i en medlemsstat.

e) Gällande fullmakt eller underteckningsrätt som tilldelats en person med adress i en medlemsstat, eller

f) en poste restante-adress (hold mail) eller c/o-adress i en medlemsstat om det är den enda adress som det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet har registrerad för Kontohavaren.

3. Om inga av de indicier som anges i punkt B.2 upptäcks under sökningen i de elektroniska arkiven behöver inga ytterligare åtgärder vidtas förrän förhållandena ändras på ett sådant sätt att ett eller flera indicier kan kopplas till kontot eller kontot blir ett Högvärdekonto.

4. Om något av de indicier som anges i punkt B.2 a–e upptäcks under sökningen i de elektroniska arkiven eller om förhållandena ändras på ett sådant sätt att ett eller flera indicier kan kopplas till kontot ska det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet betrakta Kontohavaren som en person som har sin skatterättsliga hemvist i varje medlemsstat för vilken ett indicium identifierats, om den inte väljer att tillämpa punkt B.6 och ett av de undantag som anges i den punkten föreligger med avseende på kontot.

5. Om en poste restante-adress eller c/o-adress upptäcks under sökningen i de elektroniska arkiven och ingen annan adress och inga andra av de indicier som anges i punkt B.2 a–e identifieras för Kontohavaren ska det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet, i den ordning som är bäst anpassad efter omständigheterna, tillämpa den sökning i pappersarkiv som beskrivs i punkt C.2 eller från Kontohavaren försöka inhämta ett intygande eller Styrkande dokumentation för att fastställa Kontohavarens skatterättsliga hemvist. Om man efter sökningen i pappersarkiv inte lyckas fastställa något indicium och om försöket att inhämta ett intygande från Kontohavaren eller Styrkande dokumentation misslyckas ska det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet till den behöriga myndigheten i sin medlemsstat anmäla kontot som ett konto utan dokumentation.

6. Trots att indicier upptäckts i enlighet med punkt B.2 behöver ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut inte anse att en Kontohavare har hemvist i en medlemsstat såvida:

a) Upplysningarna om Kontohavaren inbegriper en aktuell postadress eller bostadsadress i den medlemsstaten, eller ett eller flera telefonnummer i den medlemsstaten (och inget telefonnummer i den medlemsstat där det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet har sitt säte) eller stående order (förutom avseende inlåningskonton) om överföring av medel till ett konto i en medlemsstat och det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet inhämtar, eller tidigare har granskat och innehar, dokumentation i form av

i) ett intygande där Kontohavaren intygar att denne har hemvist i en eller flera medlemsstater eller i en annan eller andra jurisdiktioner som inte är den medlemsstaten, och

ii)  Styrkande dokumentation som fastställer Kontohavarens status som icke rapporteringsskyldig.

b) Upplysningarna om Kontohavaren inbegriper en gällande fullmakt eller underteckningsrätt som tilldelats en person med adress i den medlemsstaten och det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet inhämtar eller tidigare har granskat och innehar dokumentation i form av

i) ett intygande där Kontohavaren intygar att denne har hemvist i en eller flera medlemsstater eller i en annan eller andra jurisdiktioner som inte är den medlemsstaten, eller

ii)  Styrkande dokumentation som fastställer Kontohavarens status som icke rapporteringsskyldig.

C. Förstärkta granskningsförfaranden för Högvärdekonton. Följande förstärkta granskningsförfaranden gäller för Högvärdekonton:

1. Sökning i elektroniska arkiv. Vad gäller Högvärdekonton ska det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet söka igenom de elektroniskt sökbara uppgifter som innehas av det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet efter de indicier som beskrivs i punkt B.2.

2. Sökning i pappersarkiv. Om det Rapporteringsskyldiga finansiella institutets elektroniskt sökbara arkiv innehåller fält för och omfattar alla de upplysningar som beskrivs i punkt C.3 krävs ingen ytterligare sökning i pappersarkiv. Om de elektroniska arkiven inte omfattar alla dessa upplysningar ska det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet när det är fråga om Högvärdekonton även söka igenom gällande huvudkundregister och, om upplysningarna inte finns i gällande huvudkundregister, följande dokument som rör kontot och som det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet har inhämtat under de senaste fem åren, efter något av de indicier som beskrivs i punkt B.2:

a) Den senaste inhämtade Styrkande dokumentationen avseende kontot.

b) Det senaste kontoöppningsavtalet eller annan dokumentation när det gäller kontots öppnande.

c) Den dokumentation som senast inhämtats av det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet i enlighet med förfaranden för kundkännedom/bekämpning av penningtvätt (nedan kallade AML/KYC-förfaranden) eller för andra regleringsändamål.

d) Gällande fullmakter eller underteckningsrätter.

e) Gällande stående order (förutom avseende Inlåningskonton) om överföring av medel.

3. Undantag i det fall de elektroniska arkiven innehåller tillräckliga upplysningar. Ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut behöver inte göra den sökning i pappersarkiv som beskrivs i punkt C.2 om det Rapporteringsskyldiga finansiella institutets elektroniskt sökbara upplysningar inbegriper följande:

a)  Kontohavarens hemvist.

b) Den bostadsadress och den postadress till Kontohavaren som vid det aktuella tillfället finns registrerad hos det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet.

c) Eventuella telefonnummer som vid det aktuella tillfället finns registrerade för Kontohavaren hos det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet.

d) När det gäller andra Finansiella konton än Inlåningskonton, upplysningar om huruvida stående order finns för överföring av medel från kontot till ett annat konto (inklusive ett konto hos en annan filial till det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet eller ett annat Finansiellt institut).

e) Upplysningar om huruvida en giltig c/o- eller poste restante-adress finns för Kontohavaren.

f) Upplysningar om huruvida fullmakt eller underteckningsrätt finns för kontot.

4. Förfrågan hos kundansvarig om faktisk kännedom. Utöver sådana sökningar i elektroniska arkiv och pappersarkiv som beskrivs i punkterna C.1 och C.2 ska det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet betrakta varje Högvärdekonto för vilket det finns en kundansvarig (inklusive Finansiella konton som lagts samman med ett sådant Högvärdekonto) som ett Rapporteringspliktigt konto om den kundansvarige har faktisk kännedom om att Kontohavaren är en Rapporteringsskyldig person.

5. Konsekvenser av att indicier upptäcks.

a) Om inga av de indicier som anges i punkt B.2 upptäcks under det förstärkta granskningsförfarande för Högvärdekonton som beskrivs i punkt C och om kontot inte har identifierats som ett konto som innehas av en Rapporteringsskyldig person i enlighet med punkt C.4 behöver inga ytterligare åtgärder vidtas förrän förhållandena ändras på ett sådant sätt att ett eller flera indicier kan kopplas till kontot.

b) Om något av de indicier som anges i punkt B.2 a–e upptäcks under det förstärkta granskningsförfarande för Högvärdekonton som beskrivs i punkt C eller om förhållandena senare ändras på ett sådant sätt att ett eller flera indicier kan kopplas till kontot ska det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet betrakta kontot som ett Rapporteringspliktigt konto i förhållande till var och en av de medlemsstater för vilka ett indicium identifierats, såvida inte institutet väljer att tillämpa punkt B.6 och ett av de undantag som anges i den punkten föreligger med avseende på kontot.

c) Om en c/o- eller poste restante-adress upptäcks under det förstärkta granskningsförfarande för Högvärdekonton som beskrivs i punkt C och ingen annan adress och inga andra av de indicier som anges i punkt B.2 a–e identifieras för Kontohavaren ska det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet från Kontohavaren inhämta ett intygande eller Styrkande dokumentation som fastställer Kontohavarens skatterättsliga hemvist eller hemvister. Om det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet inte kan inhämta ett sådant intygande eller sådan Styrkande dokumentation måste den anmäla kontot till den behöriga myndigheten i sin medlemsstat som ett konto utan dokumentation.

6. Om ett Redan befintligt personkonto inte är ett Högvärdekonto per den 31 december 2015, men övergår till att bli ett Högvärdekonto per den sista dagen ett senare kalenderår ska det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet senast inom det kalenderår som närmast följer på det kalenderår då kontot övergår till att bli ett Högvärdekonto slutföra det förstärkta granskningsförfarande som beskrivs i punkt C med avseende på detta konto. Om kontot baserat på denna granskning identifieras som ett Rapporteringspliktigt konto ska det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet rapportera de föreskrivna upplysningarna om detta konto med avseende på det år då det identifierades som ett Rapporteringspliktigt konto och därefter årligen, såvida inte Kontohavaren upphör att vara en Rapporteringsskyldig person.

7. Om ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut tillämpar det förstärkta granskningsförfarande som beskrivs i punkt C för ett Högvärdekonto behöver det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet inte, förutom när det gäller sådan förfrågan hos kundansvarig som beskrivs i punkt C.4, återigen tillämpa detta förfarande för samma Högvärdekonto under något efterföljande år, om det inte gäller ett konto utan dokumentation, i vilket fall det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet ska upprepa förfarandet tills ett sådant konto inte längre är utan dokumentation.

8. Om förhållandena ändras med avseende på ett Högvärdekonto på ett sådant sätt att ett eller flera av de indicier som anges i punkt B.2 kan kopplas till kontot ska det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet betrakta kontot som ett Rapporteringspliktigt konto i förhållande till var och en av de medlemsstater för vilka indicierna identifierats, såvida inte det väljer att tillämpa punkt B.6 i detta avsnitt och ett av de undantag som anges i den punkten föreligger med avseende på kontot.

9. Ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut ska genomföra förfaranden för att säkerställa att en kundansvarig identifierar varje ändring i förhållandena avseende ett konto. Om en kundansvarig exempelvis får information om att Kontohavaren har en ny postadress i en medlemsstat ska det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet betrakta den nya adressen som ändrade förhållanden och ska, om institutet väljer att tillämpa punkt B.6, inhämta nödvändig dokumentation från Kontohavaren.

D. Granskning av Redan befintliga enskilda konton som är Högvärdekonton ska ha utförts senast den 31 december 2016. Granskning av Redan befintliga enskilda konton som är Lågvärdekonton ska ha utförts senast den 31 december 2017.

E.  Redan befintliga enskilda konton som identifierats som Rapporteringspliktiga konton i enlighet med detta avsnitt ska betraktas som Rapporteringspliktiga konton under alla efterföljande år om inte Kontohavaren upphör att vara en Rapporteringsskyldig person.

AVSNITT IV

ÅTGÄRDER FÖR KUNDKÄNNEDOM FÖR NYA ENSKILDA KONTON

Följande förfaranden gäller för att fastställa vilka Nya enskilda konton som är Rapporteringspliktiga konton.

A. När det gäller Nya enskilda konton ska det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet vid kontots öppnande inhämta ett intygande från Kontohavaren som kan utgöra en del av dokumentationen vid kontots öppnande och som gör det möjligt för det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet att fastställa Kontohavarens skatterättsliga hemvist, samt bekräfta rimligheten i detta intygande på grundval av de upplysningar som det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet inhämtat i samband med kontots öppnande, inklusive dokumentation som inhämtats i enlighet med AML/KYC-förfaranden.

B. Om det av intygandet från Kontohavaren framgår att Kontohavaren har sin skatterättsliga hemvist i en medlemsstat ska det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet betrakta kontot som ett Rapporteringspliktigt konto, intygandet ska dock även innehålla kontoinnehavarens Skatteregistreringsnummer avseende den medlemsstaten (om inte annat följer av avsnitt I punkt D) samt födelsedatum.

C. Om förhållandena ändras avseende ett Nytt enskilt konto på ett sätt som gör att det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet får kännedom om eller ges anledning att känna till att den ursprungliga intygandet från Kontohavaren är inkorrekt eller otillförlitligt kan det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet inte förlita sig på det ursprungliga intygandet utan ska inhämta ett giltigt intygande från Kontohavaren i vilken Kontohavarens skatterättsliga hemvist fastställs.

AVSNITT V

ÅTGÄRDER FÖR KUNDKÄNNEDOM FÖR REDAN BEFINTLIGA ENHETSKONTON

Följande förfaranden gäller för att fastställa vilka Redan befintliga enhetskonton som är Rapporteringspliktiga konton.

A. Enhetskonton som inte behöver granskas, identifieras eller rapporteras. Såvida inte det Rapporteringsskyldiga institutet gör ett annat val, antingen avseende alla Redan befintliga enhetskonton eller, separat, avseende en tydligt identifierad grupp av sådana konton, behöver inte ett Redan befintligt enhetskonto med ett sammanlagt saldo eller värde som den 31 december 2015 inte överstiger ett belopp angivet i varje medlemsstats nationella valuta motsvarande 250 000 USD granskas, identifieras eller rapporteras som ett Rapporteringspliktigt konto förrän kontots sammanlagda saldo eller värde överstiger detta belopp den sista dagen något efterföljande kalenderår.

B. Enhetskonton som ska granskas. Ett Redan befintligt enhetskonto som har ett sammanlagt saldo eller värde som den 31 december 2015 överstiger ett belopp angivet i varje medlemsstats nationella valuta som motsvarar 250 000 USD, och ett Redan befintligt enhetskonto som den 31 december 2015 inte överstiger detta belopp men vars sammanlagda saldo eller värde överstiger detta belopp den sista dagen något efterföljande kalenderår, måste granskas i enlighet med de förfaranden som anges i punkt D.

C.  Rapporteringspliktiga enhetskonton. Vad gäller de Redan befintliga enhetskonton som beskrivs i punkt B ska bara konton som innehas av en eller flera Enheter som är Rapporteringsskyldiga personer eller av Passiva icke-finansiella enheter med en eller flera Personer med bestämmande inflytande som är Rapporteringsskyldiga personer betraktas som Rapporteringspliktiga konton.

D. Granskningsförfaranden för att identifiera Rapporteringspliktiga enhetskonton. För sådana Redan befintliga enhetskonton som beskrivs i punkt B ska ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut tillämpa följande granskningsförfaranden för att fastställa om kontot innehas av en eller flera Rapporteringsskyldiga personer eller av Passiva icke-finansiella enheter med en eller flera Personer med bestämmande inflytande som är Rapporteringsskyldiga personer:

1. Fastställa huruvida Enheten är en Rapporteringsskyldig person.

a) Granska upplysningar som innehas för regleringsändamål eller kundrelationsändamål (inklusive upplysningar som inhämtats i enlighet med AML/KYC-förfaranden) för att fastställa om upplysningarna visar att Kontohavaren har sin hemvist i en medlemsstat. Med upplysningar som tyder på att en Kontohavare har sin hemvist i en medlemsstat avses bland annat platsen för Enhetens bildande eller organisation, eller en adress i en medlemsstat.

b) Om upplysningarna tyder på att Kontohavaren har sin hemvist i en medlemsstat ska det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet betrakta kontot som ett Rapporteringspliktigt konto såvida inte institutet från Kontohavaren inhämtar ett intygande eller, baserat på upplysningar som det förfogar över eller som är allmänt tillgängliga, rimligen fastställer att Kontohavaren inte är en Rapporteringsskyldig person.

2. Fastställa huruvida Enheten är en Passiv icke-finansiell enhet med en eller flera Personer med bestämmande inflytande som är Rapporteringsskyldiga personer. När det är fråga om en Kontohavare av ett Redan befintligt konto (inklusive en Enhet som är en Rapporteringsskyldig person) ska det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet fastställa huruvida Kontohavaren är en Passiv icke-finansiell enhet med en eller flera Personer med bestämmande inflytande som är Rapporteringsskyldiga personer. Om någon av Personerna med bestämmande inflytande över den Passiva icke-finansiella enheten är en Rapporteringsskyldig person ska kontot betraktas som ett Rapporteringspliktigt konto. När det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet fastställer ovanstående ska den följa riktlinjerna i punkt D.2 a–c i den ordning som efter omständigheterna är lämpligast.

a) Fastställa huruvida Kontohavaren är en Passiv icke-finansiell enhet. För att fastställa huruvida Kontohavaren är en Passiv icke-finansiell enhet ska det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet från Kontohavaren inhämta ett intygande där dennes status fastställs, såvida inte institutet, på grundval av upplysningar som den förfogar över eller som är allmänt tillgängliga, rimligen kan fastställa att Kontohavaren är en Aktiv icke-finansiell enhet eller ett annat Finansiellt institut än en sådan Investeringsenhet som beskrivs i avsnitt VIII punkt A.6 b som inte är ett Finansiellt institut i en deltagande jurisdiktion.

b) Identifiera Personer med bestämmande inflytande över Kontohavaren. För att identifiera Personer med bestämmande inflytande över Kontohavaren får ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut förlita sig på upplysningar som inhämtas och förvaras i enlighet med AML/KYC-förfaranden.

c) Fastställa huruvida en Person med bestämmande inflytande över en Passiv icke-finansiell enhet är en Rapporteringsskyldig person. För att fastställa huruvida en Person med bestämmande inflytande över en Passiv icke-finansiell enhet är en Rapporteringsskyldig person får ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut förlita sig på

i) upplysningar som inhämtats och förvaras i enlighet med AML/KYC-förfaranden när det är fråga om ett Redan befintligt enhetskonto som innehas av en eller flera Icke-finansiella enheter och vars sammanlagda saldo eller värde inte överstiger ett belopp angivet i varje medlemsstats nationella valuta som motsvarar 1 000 000 USD, eller

ii) ett intygande från Kontohavaren eller Personen med bestämmande inflytande från den eller de medlemsstater eller den eller de andra jurisdiktioner där Personen med bestämmande inflytande har sin skatterättsliga hemvist.

E. Tidsplan för granskning och ytterligare förfaranden som gäller för Redan befintliga enhetskonton.

1. Granskning av Redan befintliga enhetskonton med ett sammanlagt saldo eller värde som den 31 december 2015 överstiger ett belopp angivet i varje medlemsstats nationella valuta som motsvarar 250 000 USD ska ha utförts senast den 31 december 2017.

2. Granskning av Redan befintliga enhetskonton med ett sammanlagt saldo eller värde som den 31 december 2015 inte överstiger ett belopp angivet i varje medlemsstats nationella valuta som motsvarar 250 000 USD, men som överstiger detta belopp den 31 december något efterföljande år, ska ha slutförts före utgången av det kalenderår som följer på det år då det sammanlagda saldot eller värdet överstiger detta belopp.

3. Om förhållandena ändras med avseende på ett Redan befintligt enhetskonto på ett sätt som gör att det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet får kännedom om eller ges anledning till att känna till att intygandet eller annan dokumentation med avseende på ett konto är inkorrekt eller otillförlitlig ska det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet ompröva sin bedömning av kontots status i enlighet med de förfaranden som anges i punkt D.

AVSNITT VI

ÅTGÄRDER FÖR KUNDKÄNNEDOM FÖR NYA ENHETSKONTON

Följande förfaranden gäller för att fastställa vilka Nya enhetskonton som är Rapporteringspliktiga konton.

Granskningsförfaranden för att identifiera Rapporteringspliktiga enhetskonton. För Nya enhetskonton ska ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut tillämpa följande granskningsförfaranden för att fastställa huruvida kontot innehas av en eller flera Rapporteringsskyldiga personer eller av Passiva icke-finansiella enheter med en eller flera Personer med bestämmande inflytande som är Rapporteringsskyldiga personer:

1. Fastställa huruvida Enheten är en Rapporteringsskyldig person.

a) Inhämta ett intygande från Kontohavaren som kan utgöra en del av dokumentationen vid kontots öppnande och som gör det möjligt för det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet att fastställa Kontohavarens skatterättsliga hemvist, samt bekräfta rimligheten i detta intygande på grundval av de upplysningar som det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet inhämtat i samband med kontots öppnande, inklusive dokumentation som inhämtats i enlighet med AML/KYC-förfaranden. Om Enheten i sitt intygande anger att denne inte har någon skatterättslig hemvist får det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet förlita sig på adressen till Enhetens huvudkontor för att fastställa Kontohavarens hemvist.

b) Om det av intygandet framgår att Kontohavaren har sin hemvist i en medlemsstat ska det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet betrakta kontot som ett Rapporteringspliktigt konto såvida den inte baserat på upplysningar som den förfogar över eller som är allmänt tillgängliga med rimlighet fastställer att kontoinnehavaren inte är en Rapporteringsskyldig person med avseende på den medlemsstaten.

2. Fastställa huruvida Enheten är en Passiv icke-finansiell enhet med en eller flera Personer med bestämmande inflytande som är Rapporteringsskyldiga personer. När det gäller en Kontohavare av ett Nytt enhetskonto (inklusive en Enhet som är en Rapporteringsskyldig person) måste det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet fastställa huruvida Kontohavaren är en Passiv icke-finansiell enhet med en eller flera Personer med bestämmande inflytande som är Rapporteringsskyldiga personer. Om någon Person med bestämmande inflytande över den Passiva icke-finansiella enheten är en Rapporteringsskyldig person ska kontot betraktas som ett Rapporteringspliktigt konto. När det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet fastställer ovanstående ska den följa riktlinjerna i punkt A.2 a–c i den ordning som efter omständigheterna är lämpligast.

a) Fastställa huruvida Kontohavaren är en Passiv icke-finansiell enhet. För att fastställa huruvida Kontohavaren är en Passiv icke-finansiell enhet ska det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet förlita sig på ett intygande från Kontohavaren för att fastställa dennes status, såvida inte institutet, på grundval av upplysningar som den förfogar över eller som är allmänt tillgängliga, rimligen kan fastställa att Kontohavaren är en Aktiv icke-finansiell enhet eller ett Finansiellt institut som inte är en sådan Investeringsenhet som beskrivs i avsnitt VIII punkt A.6 b som inte är ett Finansiellt institut i en deltagande jurisdiktion.

b) Identifiera Personer med bestämmande inflytande över Kontohavaren. För att identifiera Personer med bestämmande inflytande över Kontohavaren får ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut förlita sig på upplysningar som inhämtas och förvaras i enlighet med AML/KYC-förfaranden.

c) Fastställa huruvida en Person med bestämmande inflytande över en Passiv icke-finansiell enhet är en Rapporteringsskyldig person. För att fastställa huruvida en Person med bestämmande inflytande över en Passiv icke-finansiell enhet är en Rapporteringsskyldig person får ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut förlita sig på ett intygande från Kontohavaren eller från Personen med bestämmande inflytande.

AVSNITT VII

SÄRSKILDA REGLER OM ÅTGÄRDER FÖR KUNDKÄNNEDOM

Följande ytterligare regler gäller för genomförande av de förfaranden för kundkännedom som beskrivs ovan:

A. Användning av intygande från Kontohavaren och Styrkande dokumentation. Ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut får inte förlita sig på ett intygande från Kontohavaren eller på Styrkande dokumentation om det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet känner till eller har anledning att känna till att intygandet från Kontohavaren eller den Styrkande dokumentationen är inkorrekta eller otillförlitliga.

B. Alternativa förfaranden för Finansiella konton som innehas av Fysiska personer som är förmånstagare till ett försäkringsavtal med kontantvärde eller ett Livränteavtal samt för Gruppförsäkringsavtal med kontantvärde eller Grupplivränteavtal. Ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut får anta att en fysisk person som är förmånstagare (och som inte är försäkringstagare) till ett Försäkringsavtal med kontantvärde eller ett Livränteavtal och som mottar en dödsfallsförmån, inte är en Rapporteringsskyldig person och får betrakta ett sådant Finansiellt konto som ett icke Rapporteringspliktigt konto, såvida inte det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet har faktisk kännedom om eller anledning att känna till att förmånstagaren är en Rapporteringsskyldig person. Ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut har anledning att känna till att en förmånstagare i ett Försäkringsavtal med kontantvärde eller ett Livränteavtal är en Rapporteringsskyldig person om de upplysningar som inhämtats av det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet med avseende på förmånstagaren innehåller sådana indicier som beskrivs i avsnitt III punkt B. Om ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut har faktisk kännedom om eller har anledning att känna till att förmånstagaren är en Rapporteringsskyldig person ska det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet följa förfarandena i avsnitt III punkt B.

Ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut får betrakta ett Finansiellt konto som är en medlems andel i ett Gruppförsäkringsavtal med kontantvärde eller ett Grupplivränteavtal som ett Finansiellt konto som inte är Rapporteringspliktigt konto fram till den dag då en summa ska utbetalas till den anställda/försäkringstagaren eller förmånstagaren, om det Finansiella kontot som är en medlems andel i ett Gruppförsäkringsavtal med kontantvärde eller ett Grupplivränteavtal uppfyller följande krav:

i)  Gruppförsäkringsavtalet med kontantvärde eller Grupplivränteavtalet är ställt till en arbetsgivare och täcker 25 eller fler anställda/försäkringstagare.

ii) De anställda/försäkringstagarna har rätt att erhålla det kontraktsvärde som är kopplat till deras andel och namnge förmånstagare för den förmån som ska utbetalas vid den anställdes död.

iii) Det sammanlagda belopp som ska utbetalas till en anställd/försäkringstagare eller förmånstagare överstiger inte ett belopp angivet i varje medlemsstats nationella valuta som motsvarar 1 000 000 USD.

I detta direktiv avses med Gruppförsäkringsavtal med kontantvärde ett Försäkringsavtal med kontantvärde som i) täcker fysiska personer som är anslutna genom en arbetsgivare, en branschorganisation, en fackförening eller annan förening eller grupp, och som ii) tar ut en premie för varje medlem i gruppen (eller medlemmar av en kategori inom gruppen) som fastställs utan att ta hänsyn till medlemmarnas (eller medlemskategoriernas) personliga hälsoförhållanden förutom ålder, kön och rökvanor.

I detta direktiv avses med Grupplivränteavtal ett Livränteavtal i vilket rättighetsinnehavarna är fysiska personer som är anslutna genom en arbetsgivare, en branschorganisation, en fackförening eller annan förening eller grupp.

C. Regler för sammanläggning av kontosaldon samt valutaomvandling.

1. Sammanläggning av enskilda konton. För att fastställa ett sammanlagt saldo eller värde för de Finansiella konton som innehas av en fysisk person ska ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut lägga samman samtliga Finansiella konton som förvaltas av det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet eller av en Närstående enhet, men endast om det Rapporteringsskyldiga finansiella institutets it-system kopplar de Finansiella kontona till ett dataelement som exempelvis ett kundnummer eller Skatteregistreringsnummer samt tillåter sammanläggning av kontosaldon och kontovärden. Varje innehavare av ett gemensamt ägt Finansiellt konto ska påföras det totala saldot eller värdet för det gemensamt ägda Finansiella kontot vid tillämpningen av de sammanläggningskrav som beskrivs i denna punkt.

2. Sammanläggning av Enhetskonton. För att fastställa ett sammanlagt saldo eller värde för de Finansiella konton som innehas av en Enhet ska ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut beakta samtliga Finansiella konton som förvaltas av det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet eller av en Närstående enhet, men endast om det Rapporteringsskyldiga finansiella institutets it-system kopplar de Finansiella kontona till ett dataelement som exempelvis ett kundnummer eller Skatteregistreringsnummer samt tillåter sammanläggning av kontosaldon och kontovärden. Varje innehavare av ett gemensamt ägt Finansiellt konto ska påföras det totala saldot eller värdet för det gemensamt ägda Finansiella kontot vid tillämpningen av de sammanläggningskrav som beskrivs i denna punkt.

3. Särskild sammanläggningsregel för kundansvariga. För att fastställa ett sammanlagt saldo eller värde för ett Finansiellt konto som innehas av en person i syfte att avgöra om ett Finansiellt konto är ett Högvärdekonto ska det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet, i förekommande fall, även lägga samman samtliga Finansiella konton som en kundansvarig känner till eller har anledning att känna till direkt eller indirekt ägs, kontrolleras eller har öppnats (förutom i egenskap av förvaltare) av en och samma person.

4. Belopp ska förstås så att de omfattar motsvarande belopp i andra valutor. Alla belopp som anges i varje medlemsstats nationella valuta ska förstås omfatta motsvarande belopp i andra valutor, i enlighet med nationell lagstiftning.

AVSNITT VIII

DEFINIERADE BEGREPP

Följande begrepp ska ha den betydelse som anges nedan:

A.   Rapporteringsskyldigt finansiellt institut

1.

Rapporteringsskyldigt finansiellt institut : ett Finansiellt institut i en medlemsstat som inte är ett Icke rapporteringsskyldigt finansiellt institut. Begreppet Finansiellt institut i en medlemsstat: i) ett Finansiellt institut som har sin hemvist i en medlemsstat, men inte filialer till det Finansiella institutet som är belägna utanför den medlemsstaten och ii) en filial till ett Finansiellt institut som inte har sin hemvist i en medlemsstat om filialen är belägen i den medlemsstaten.

2.

Finansiellt institut i en deltagande jurisdiktion : i) ett Finansiellt institut som har sin hemvist i en deltagande jurisdiktion, men inte filialer till det Finansiella institutet som är belägna utanför en sådan deltagande jurisdiktion och ii) en filial till ett Finansiellt institut som inte har sin hemvist i en deltagande jurisdiktion om filialen är belägen i en sådan deltagande jurisdiktion.

3.

Finansiellt institut : ett Depåinstitut, ett Inlåningsinstitut, en Investeringsenhet eller ett Specificerat försäkringsföretag.

4.

Depåinstitut : en Enhet där innehav av Finansiella tillgångar för andras räkning utgör en väsentlig del av verksamheten. En Enhets innehav av Finansiella tillgångar för andras räkning ska anses utgöra en väsentlig del av verksamheten om de bruttointäkter inom Enheten som härrör från innehav av Finansiella tillgångar och därtill knutna finansiella tjänster motsvarar eller överstiger 20 % av Enhetens bruttointäkter under den period som är kortast av antingen i) den treårsperiod som avslutas den 31 december (eller det slutdatum som gäller för räkenskapsår som inte är kalenderår) det år som föregår det år då bedömningen görs, eller ii) den period som Enheten har existerat.

5.

Inlåningsinstitut : en Enhet som tar emot insättningar inom ramen för sin ordinarie bankverksamhet eller liknande verksamhet.

6.

Investeringsenhet

:

a) en Enhet vars näringsverksamhet till övervägande del består i att bedriva en eller flera av följande verksamheter för en kund eller för en kunds räkning:

i) Handel med penningmarknadsinstrument (checkar, växlar, inlåningsbevis, derivatinstrument etc.), valuta, valuta-, ränte- och indexinstrument, överlåtbara värdepapper eller handel med råvaruterminer.

ii) Individuell och kollektiv portföljförvaltning.

iii) Annan investering, administration eller förvaltning av Finansiella tillgångar för andra personers räkning.

eller

b) en Enhet vars bruttointäkter främst kommer från investering i, återinvestering i och handel med Finansiella tillgångar om Enheten förvaltas av en annan Enhet som är ett sådant Depåinstitut, Inlåningsinstitut, Specificerat försäkringsföretag eller en sådan Investeringsenhet som beskrivs i punkt A.6 a.

En Enhet ska anses ha som övervägande näringsverksamhet att bedriva en eller flera av de verksamheter som avses i punkt A.6 a, eller en Enhets bruttointäkter ska anses främst komma från investering i, återinvestering i och handel med Finansiella tillgångar i enlighet med punkt A.6 b, om de bruttointäkter inom Enheten som härrör från verksamheten i fråga motsvarar eller överstiger 50 % av Enhetens bruttointäkter under den period som är kortast av antingen i) den treårsperiod som avslutas den 31 december det år som föregår det år då bedömningen görs, eller ii) den period som Enheten har existerat. Med Investeringsenhet avses inte en Enhet som på grund av att den uppfyller något av villkoren i punkt D.8 d–g är en Aktiv icke-finansiell enhet.

Tolkningen av denna punkt ska stämma överens med motsvarande formuleringar i definitionen av financial institution i rekommendationerna från arbetsgruppen för finansiella åtgärder (Financial Action Task Force, FATF).

7.

Finansiella tillgångar : värdepapper (till exempel aktier i företag, andelar i en delägarbeskattad juridisk person (partnership) eller förmånsintresse i ett bolag eller en trust med ett stort antal delägare eller ett börsnoterat bolag eller trust; skuldebrev, obligationer, lånebevis för en delägarbeskattad juridisk person, eller andra skuldbevis), delägarandelar, råvaror, swappar (till exempel ränteswappar, valutaswappar, basswappar, räntetak, räntegolv, råvaruswappar, aktieswappar, aktieindexswappar och liknande avtal), Försäkringsavtal eller Livränteavtal eller en andel (inklusive ett termins- eller forwardkontrakt eller en option) i ett värdepapper, delägarandel, råvara, swap, Försäkringsavtal eller Livränteavtal. Med Finansiella tillgångar avses inte icke belånade direkta fastighetsinnehav.

8.

Specificerat försäkringsföretag : en Enhet som är ett försäkringsföretag (eller ett försäkringsföretags holdingbolag) och som tecknar, eller är förpliktigat att verkställa utbetalningar i enlighet med, ett Försäkringsavtal med kontantvärde eller Livränteavtal.

B.   Icke rapporteringsskyldigt finansiellt institut

1.

Icke rapporteringsskyldigt finansiellt institut

:

ett Finansiellt institut som är

a) en Myndighetsenhet, en Internationell organisation eller en Centralbank, förutom avseende en utbetalning som hänför sig till en skyldighet som uppstått i samband med sådan kommersiell finansiell verksamhet som ett Specificerat försäkringsföretag, ett Depåinstitut eller ett Inlåningsinstitut ägnar sig åt,

b) en Bred pensionsfond, en Smal pensionsfond, en pensionsfond hos ett statligt organ, Internationell organisation eller Centralbank eller en Kvalificerad kreditkortsutfärdare,

c) en annan Enhet för vilken risken är låg att den används för skatteundandragande och som liknar någon av de Enheter som anges i punkt B.1 a–b samt finns uppförd på den förteckning över Icke rapporteringsskyldiga finansiella institut som avses i artikel 8.7a i detta direktiv, om det Finansiella institutets status som en Icke rapporteringsskyldigt finansiellt institut inte äventyrar syftet med detta direktiv,

d) ett Undantaget företag för kollektiva investeringar, eller

e) en trust om trustförvaltaren är ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut och rapporterar alla upplysningar som ska rapporteras i enlighet med avsnitt I avseende trustens samtliga Rapporteringspliktiga konton,

2.

Myndighetsenhet

:

en medlemsstats eller annan jurisdiktions regering, ett subnationellt politiskt förvaltningsområde i en medlemsstat eller i en annan jurisdiktion (för att undvika oklarheter omfattar subnationellt politiskt förvaltningsområde stat, provinser, län och kommuner), eller ett av en medlemsstat eller en annan jurisdiktion eller en eller flera av de ovannämnda, helägt organ eller verk (var och en utgör en Myndighetsenhet). Denna kategori omfattar integrerade delar, kontrollerade enheter och subnationella politiska förvaltningsområden i en medlemsstat eller i annan jurisdiktion.

a)  integrerad del (av en medlemsstat eller en annan jurisdiktion): en person, organisation, förvaltning, byrå, fond, verk eller annat organ, oavsett sammansättning, som utgör en styrande myndighet i en medlemsstat eller en annan jurisdiktion. Myndighetens nettoinkomster ska krediteras myndighetens eget konto eller annat konto som tillhör medlemsstaten eller den andra jurisdiktionen, och ingen del härav får utfalla till förmån för en privatperson. Med integrerad del avses inte en fysisk person som är statschef, tjänsteman eller handläggare inom offentlig förvaltning och som agerar i privat eller eget syfte.

b)  kontrollerad enhet: Enhet som till sin form är skild från medlemsstaten eller den andra jurisdiktionen eller som på annat sätt utgör en separat juridisk person, under förutsättning att

i)  Enheten helt och hållet ägs och kontrolleras av en eller flera Myndighetsenheter, antingen direkt eller via en eller flera kontrollerade enheter,

ii)  Enhetens nettoinkomster krediteras Enhetens eget konto eller konton hos en eller flera Myndighetsenheter, och ingen del av Enhetens inkomster utfaller till förmån för någon privatperson, och

iii)  Enhetens tillgångar tillfaller en eller flera Myndighetsenheter vid upplösning.

c) Inkomster anses inte utfalla till förmån för privatpersoner om dessa personer är de avsedda förmånstagarna för ett offentligt program, och verksamheten inom programmet bedrivs till förmån för allmänheten och för det allmännas bästa eller rör administration inom någon fas av myndighetsutövning. Utan hinder av det som anges ovan ska inkomsterna anses utfalla till förmån för privatpersoner om inkomsterna härrör från en Myndighetsenhet som används för att bedriva kommersiell näringsverksamhet, t.ex. kommersiell bankverksamhet som tillhandahåller tjänster till privatpersoner.

3.

Internationell organisation : Internationell organisation, eller organ eller verk som ägs helt av sådan organisation. Denna kategori omfattar mellanstatliga organisationer (inklusive överstatliga organisationer) som i) huvudsakligen består av regeringar, ii) har en gällande överenskommelse om säte eller ett i huvudsak liknande avtal med medlemsstaten och iii) vars inkomster inte utfaller till förmån för privatpersoner.

4.

Centralbank : en institution som enligt lag eller regeringsbeslut är den centrala myndighet, förutom medlemsstatens regering, som utfärdar instrument avsedda att användas som cirkulerande valuta. En sådan institution kan inbegripa ett organ som är skilt från medlemsstatens regering, oavsett om det helt eller delvis ägs av medlemsstaten.

5.

Bred pensionsfond

:

fond som etablerats för att tillhandahålla förmåner vid ålderspensionering, invaliditet eller dödsfall, eller någon kombination av dessa, till förmånstagare som är eller tidigare har varit anställda (eller förmånstagare som angetts av sådana anställda) hos en eller flera arbetsgivare på grundval av utförda tjänster, under förutsättning att fonden

a) inte har någon enskild förmånstagare som har rätt till mer än 5 % av fondens tillgångar,

b) regleras av offentlig myndighet och rapporterar in uppgifter om sina förmånstagare till skattemyndigheterna och

c) uppfyller minst ett av följande krav:

i) Fonden är generellt undantagen från beskattning av investeringsinkomst, alternativt att investeringsinkomster från kontot är föremål för uppskjuten skatt eller lägre skattesats, på grund av fondens status som ålderspensionssystem eller annat pensionssystem.

ii) Minst 50 % av inbetalningarna till fonden (med undantag för överföringar av tillgångar från sådana andra system som beskrivs i punkterna B.5–7 eller från sådana pensionskonton som beskrivs i punkt C.17.a kommer från den finansierande arbetsgivaren.

iii) Utdelning eller uttag från fonden medges endast vid specificerade händelser i samband med ålderspensionering, invaliditet eller dödsfall (förutom överföringar till sådana andra pensionsfonder som beskrivs i punkterna B.5–7 i detta avsnitt eller sådana pensionskonton som beskrivs i punkt C.17.a, alternativt att utdelning eller uttag som görs före sådana specificerade händelser är förbundna med kostnader.

iv) Inbetalningar (med undantag för vissa tillåtna kompensationsinbetalningar) som arbetstagare gör till fonden ska begränsas med hänsyn till arbetstagarens intjänade inkomst alternativt får inte överstiga ett belopp angivet i varje medlemsstats nationella valuta som motsvarar 50 000 USD per år, varvid de regler för sammanläggning av konton och valutaomräkning som anges i avsnitt VII punkt C ska tillämpas.

6.

Smal pensionsfond

:

fond som etablerats för att tillhandahålla förmåner vid ålderspensionering, invaliditet eller dödsfall till förmånstagare som är eller tidigare har varit anställda (eller förmånstagare som angetts av sådana anställda) hos en eller flera arbetsgivare på grundval av utförda tjänster, under förutsättning att

a) fonden har färre än 50 deltagare,

b) fonden finansieras av en eller fler arbetsgivare som inte är Investeringsenheter eller Passiva icke-finansiella enheter,

c) arbetstagarens och arbetsgivarens respektive inbetalningar till fonden (med undantag för överföringar av tillgångar från sådana pensionskonton som beskrivs i punkt C.17 a) begränsas med hänsyn till arbetstagarens intjänade inkomster och ersättningar,

d) deltagare som inte har sin hemvist i medlemsstaten inte har rätt till mer än 20 % av fondens tillgångar, och

e) fonden är offentligt reglerad och rapporterar in uppgifter om sina förmånstagare till skattemyndigheterna.

7.

Pensionsfond hos en myndighetsenhet, en Internationell organisation eller en Centralbank : en fond som etablerats av en Myndighetsenhet, en Internationell organisation eller en Centralbank för att tillhandahålla förmåner vid ålderspensionering, invaliditet eller dödsfall till förmånstagare som är eller tidigare har varit anställda (eller förmånstagare som angetts av sådana anställda) eller som inte är eller tidigare varit anställda om förmånerna tillhandahållits förmånstagarna på grundval av personligen utförda tjänster åt Myndighetsenheten, den Internationella organisationen eller Centralbanken.

8.

Kvalificerad kreditkortsutfärdare

:

ett Finansiellt institut som uppfyller följande krav:

a) Det Finansiella institutet är ett Finansiellt institut endast på grundval av att den utfärdar kreditkort på vilka insättningar endast accepteras när en kund gör en inbetalning som överstiger det utestående saldot med avseende på kortet och det överskjutande beloppet inte omedelbart återbetalas till kunden.

b) Det Finansiella institutet inför riktlinjer och förfaranden senast den 1 januari 2016 antingen för att förhindra att en kund gör en inbetalning som överstiger det utestående saldot med mer än ett belopp angivet i varje medlemsstats nationella valuta som motsvarar 50 000 USD, eller för att säkerställa att en kundbetalning som överstiger det utestående saldot med mer än detta belopp återbetalas till kunden inom 60 dagar, varvid de regler för sammanläggning av konton och valutaomräkning som anges i avsnitt VII.C ska tillämpas i båda fallen. I detta sammanhang ska en överskjutande kundbetalning inte avse kreditsaldon som uppstått på grund av omtvistade debiteringar, medan däremot kreditsaldon som uppstått på grund av returnerade varor omfattas.

9.

Undantaget företag för kollektiva investeringar

:

en Investeringsenhet som regleras som ett företag för kollektiva investeringar, under förutsättning att alla andelar i företaget för kollektiva investeringar ägs av eller genom Enheter eller fysiska personer som inte är Rapporteringsskyldiga personer, med undantag för Passiva icke-finansiella enheter med Personer med bestämmande inflytande som är Rapporteringsskyldiga personer.

En Investeringsenhet som regleras som ett företag för kollektiva investeringar ska inte anses inte ha uppfyllt kraven för ett Undantaget företag för kollektiva investeringar i punkt B.9 endast på grundval av att företaget för kollektiva investeringar har emitterat fysiska aktier ställda till innehavaren (nedan kallade innehavaraktier), under förutsättning att

a) företaget för kollektiva investeringar inte har emitterat och inte emitterar några fysiska innehavaraktier efter den 31 december 2015,

b) företaget för kollektiva investeringar drar in alla sådana aktier efter inlösen,

c) företaget för kollektiva investeringar vidtar de förfaranden för kundkännedom som anges i avsnitten II–VII och rapporterar alla upplysningar som ska rapporteras med avseende på sådana aktier när sådana aktier blir föremål för inlösen eller annan utbetalning, och

d) företaget för kollektiva investeringar har infört riktlinjer och förfaranden för att säkerställa att sådana aktier löses in eller spärras snarast möjligt och i alla händelser före den 1 januari 2018.

C.   Finansiellt konto

1.

Finansiellt konto

:

ett konto hos ett Finansiellt institut, inklusive Inlåningskonton, Depåkonton och

a) när det är fråga om en Investeringsenhet, andel i eget kapital eller skulder i det Finansiella institutet. Trots vad som anges i det föregående omfattar begreppet Finansiellt konto inte andel i eget kapital eller skulder i en Enhet som är en Investeringsenhet enbart på grundval av att den i) erbjuder investeringsrådgivning till kund och agerar på sådan kunds vägnar eller ii) hanterar portföljer för kund och agerar på sådan kunds vägnar i syfte att investera, förvalta eller administrera Finansiella tillgångar som i kundens namn sätts in hos ett annat Finansiellt institut än en sådan Enhet.

b) när det är fråga om ett Finansiellt institut som inte beskrivs i punkt C.1 a, andel i eget kapital eller skulder i det Finansiella institutet om typen av andel har valts i syfte att undvika rapportering i enlighet med avsnitt I, och

c)  Försäkringsavtal med kontantvärde eller Livränteavtal som tecknas eller förvaltas av ett Finansiellt institut, dock inte icke-investeringsrelaterad, icke-överförbar och omedelbart utbetalbar livränteförsäkring som tecknats för en fysisk person och innebär penningutbetalning av ålders- eller invaliditetspensionsförmån på ett konto som är ett Undantaget konto.

Med Finansiellt konto avses inte ett sådant konto som är ett Undantaget konto.

2.

Inlåningskonto : ett företags-, löne-, spar-, termins- eller kapitalkonto eller ett konto som finns dokumenterat genom bankcertifikat, sparbevis, investeringsbevis, inlåningsbevis eller annat liknande instrument som tillhandahålls av ett Finansiellt institut inom ramen för dess regelmässiga bankverksamhet eller liknande verksamhet. Ett Inlåningskonto omfattar även belopp som förvaltas av ett försäkringsföretag och som i enlighet med ett avtal om garanterad investering eller liknande avtal är föremål för utbetalning eller kreditering av ränta.

3.

Depåkonto : ett konto (dock inte ett Försäkrings- eller Livränteavtal) som innehåller Finansiella tillgångar och förs till förmån för annan person.

4.

Andel i eget kapital : när det gäller en delägarbeskattad juridisk person som är ett Finansiellt institut, en andel antingen i den juridiska personens kapital eller i dess avkastning. När det gäller en trust som är ett Finansiellt institut ska Andel i eget kapital anses innehas av en person som betraktas som stiftare eller förmånstagare för hela eller del av trusten eller annan fysisk person som utövar verklig kontroll över trusten. En Rapporteringsskyldig person ska betraktas som förmånstagare av en trust om den Rapporteringsskyldiga personen har rätt att direkt eller indirekt (t.ex. genom ombud) erhålla en fixerad utdelning eller kan, direkt eller indirekt, erhålla en diskretionär utdelning från trusten.

5.

Försäkringsavtal : ett avtal (dock inte Livränteavtal) som innebär att utfärdaren förbinder sig att betala ut ett belopp i samband med en specificerad oförutsedd händelse förknippad med dödsfall, sjukdom, olycksfall, skadeståndsanspråk eller egendomsskaderisk.

6.

Livränteavtal : ett avtal enligt vilket utfärdaren förbinder sig att göra utbetalningar under en viss tidsperiod som helt eller delvis fastställs med hänsyn till den förväntade livslängden för en eller flera fysiska personer. Begreppet innefattar även avtal som betraktas som Livränteavtal i enlighet med lagstiftning, föreskrifter eller praxis inom den medlemsstat eller annan jurisdiktion inom vilken avtalet slöts och i enlighet med vilken utfärdaren förbinder sig att göra utbetalningar under ett visst antal år.

7.

Försäkringsavtal med kontantvärde : ett Försäkringsavtal (som inte är ett ansvarsåterförsäkringsavtal mellan två försäkringsföretag) med ett Kontantvärde.

8.

Kontantvärde

:

det belopp som är det högsta av i) det belopp som försäkringstagaren har att erhålla vid återköp eller uppsägning av avtalet (utan avdrag för avgifter för återköp eller pantsättning) och ii) det belopp som försäkringstagaren kan låna i enlighet med eller med hjälp av avtalet. Utan hinder av vad som sägs ovan innefattar begreppet Kontantvärde inte ett belopp som ska betalas enligt ett Försäkringsavtal

a) endast då en fysisk person som är försäkrad enligt ett livförsäkringsavtal avlider,

b) som en personskade- eller sjukdomsförmån eller annan försäkringsförmån som utgör ersättning för ekonomisk skada som uppkommit i samband med en sådan händelse som försäkringen gäller för,

c) som en återbetalning till försäkringstagaren av premie (exklusive försäkringsavgifter, oavsett om de faktiskt uppkommit) som tidigare erlagts i enlighet med ett Försäkringsavtal (som inte är ett investeringsrelaterat livförsäkringsavtal eller livränteavtal) på grund av att avtalet hävts eller sagts upp, risken reducerats under avtalets löptid eller premien ändrats till följd av en korrigering av ett räknefel eller liknande fel,

d) som en återbäring till försäkringstagaren (utom utbetalning vid uppsägning) förutsatt att återbäringen avser ett Försäkringsavtal enligt vilket de enda förmåner som ska betalas beskrivs i punkt C.8 b, eller

e) som avkastning på en förskottspremie eller en premieinbetalning för ett Försäkringsavtal för vilket premien ska betalas minst årligen, om beloppet av förskottspremien eller premieinbetalningen inte överstiger nästa årspremie som ska betalas enligt avtalet.

9.

Redan befintligt konto

:

a) ett Finansiellt konto som förvaltas av ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut från och med den 31 december 2015,

b) varje Finansiellt konto tillhörande en Kontohavare, oavsett vilket datum detta Finansiella konto öppnades om

i)  Kontohavaren även innehar ett Finansiellt konto som är ett Redan befintligt konto enligt punkt C.9 a hos det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet (eller hos en Närstående enhet inom samma medlemsstat som det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet),

ii) det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet (och, i tillämpliga fall, den Närstående enheten inom samma medlemsstat som det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet) behandlar de två ovannämnda Finansiella kontona, samt Kontohavarens eventuella andra Finansiella konton som behandlas som Redan befintliga konton enligt led b, som ett enda Finansiellt konto i syfte att följa standarderna för kunskapskrav i avsnitt VII.A och i syfte att fastställa saldot eller värdet av något av de Finansiella kontona vid tillämpning av något av tröskelvärdena för konton,

iii) det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet, med avseende på ett Finansiellt konto som omfattas av AML/KYC-förfaranden, får uppfylla kraven för sådana förfaranden för det Finansiella kontot genom att använda de AML/KYC-förfaranden som genomförs för det Redan befintliga kontot enligt punkt C.9 a, och

iv) det för att öppna det Finansiella kontot inte krävs att Kontohavaren tillhandahåller nya, kompletterande eller ändrade kundupplysningar utöver dem som krävs för detta direktivs tillämpning.

10.

Nytt konto : ett Finansiellt konto som förvaltas av ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut och som öppnas den 1 januari 2016 eller senare, såvida det inte behandlas som ett Redan befintligt konto enligt punkt C.9 b.

11.

Redan befintligt enskilt konto : ett Redan befintligt konto som innehas av en eller flera fysiska personer.

12.

Nytt enskilt konto : ett Nytt konto som innehas av en eller flera fysiska personer.

13.

Redan befintligt enhetskonto : ett Redan befintligt konto som innehas av en eller flera Enheter.

14.

Lågvärdekonto : ett Redan befintligt enskilt konto med ett sammanlagt saldo eller värde den 31 december 2015 som inte överstiger ett belopp angivet i varje medlemsstats nationella valuta som motsvarar 1 000 000 USD.

15.

Högvärdekonto : ett Redan befintligt enskilt konto med ett sammanlagt saldo eller värde den 31 december 2015 eller den 31 december något efterföljande år som överstiger ett belopp angivet i varje medlemsstats nationella valuta som motsvarar 1 000 000 USD.

16.

Nytt enhetskonto : ett Nytt konto som innehas av en eller flera Enheter.

17.

Undantaget konto

:

a) Ett pensionskonto som uppfyller följande krav:

i) Kontot regleras som ett individuellt pensionskonto eller ingår som en del i en registrerad eller reglerad pensionsordning vars syfte är att tillhandahålla pensionsförmåner (inklusive förmåner vid invaliditet eller dödsfall).

ii) Kontot är förknippat med skattelättnader (t.ex. genom att insättningar på kontot som annars skulle beskattas är avdragsgilla eller inte räknas in i Kontohavarens bruttoinkomster eller beskattas enligt lägre skattesats, eller genom att investeringsinkomster från kontot är föremål för uppskjuten skatt eller lägre skattesats).

iii) Inrapportering av upplysningar till skattemyndigheterna krävs med avseende på kontot.

iv) Utbetalningar sker på villkor att en specificerad pensionsålder uppnåtts eller att invalididet eller dödsfall inträffat, alternativt att utbetalningar som görs innan sådana specificerade händelser inträffat är förbundna med kostnader.

v) Antingen i) är de årliga insättningarna begränsade till ett belopp angivet i varje medlemsstats nationella valuta motsvarande högst 50 000 USD eller ii) får det totala belopp som sätts in på kontot under en livstid uppgå till högst ett belopp angivet i varje medlemsstats nationella valuta motsvarande högst 1 000 000 USD, och i båda fallen ska de regler för sammanläggning av konton och valutaomräkning som anges i avsnitt VII.C tillämpas

Ett Finansiellt konto som i övrigt uppfyller kravet i punkt C.17 a v fortsätter att uppfylla detta krav även om ett sådant Finansiellt konto får erhålla tillgångar eller medel som överförts från ett eller flera Finansiella konton som uppfyller kraven i punkt C.17 a–b eller från en eller flera pensionsfonder som uppfyller något av kraven i punkterna B.5–7.

b) Ett konto som uppfyller följande krav:

i) Kontot regleras som ett investeringsinstrument med annat syfte än att tillhandahålla pension och är föremål för regelbunden handel på en etablerad värdepappersmarknad, alternativt regleras det som ett sparinstrument med annat syfte än att tillhandahålla pension.

ii) Kontot är förknippat med skattelättnader (t.ex. genom att insättningar på kontot som annars skulle beskattas är avdragsgilla eller inte räknas in i Kontohavarens bruttoinkomster eller beskattas enligt lägre skattesats, eller genom att investeringsinkomster från kontot är föremål för uppskjuten skatt eller lägre skattesats).

iii) För uttag krävs uppfyllande av specifika kriterier i fråga om syftet med investerings- eller sparkontot (till exempel tillhandahållande av utbildningsförmåner eller sjukvårdsförmåner), och kostnader tillämpas om uttag görs utan att dessa kriterier är uppfyllda.

iv) De årliga insättningarna är begränsade till högst ett belopp angivet i varje medlemsstats nationella valuta som motsvarar högst 50 000 USD, med tillämpning av de bestämmelser som anges i avsnitt VII.C om sammanläggning av konton och valutaomräkning.

Ett Finansiellt konto som i övrigt uppfyller kravet i punkt C.17 b iv fortsätter att uppfylla detta krav även om ett sådant Finansiellt konto får erhålla tillgångar eller medel som överförts från ett eller flera Finansiella konton som uppfyller kraven i punkt C.17 a–b eller från en eller flera pensionsfonder som uppfyller något av kraven i punkterna B.5–7.

c) Ett livförsäkringsavtal med en löptid som löper ut innan den försäkrade personen når 90 års ålder, förutsatt att avtalet uppfyller följande krav:

i) Regelbundna premier som inte minskar över tid och som ska betalas minst årligen under den tid som avtalet löper eller fram till dess att den försäkrade fyller 90 år, beroende på vilken period som är kortast.

ii) Avtalet har inget avtalsvärde som en person kan få tillgång till (genom uttag, lån eller på annat sätt) utan att avtalet sägs upp.

iii) Det belopp (förutom dödsfallsförmån) som ska betalas ut vid avtalets annullering eller utgång får inte överstiga de sammanlagda premier som betalats in under avtalet, minus dödsfalls-, sjukdoms- och omkostnadsersättning (oavsett om sådan faktiskt uppkommit) för den period eller de perioder som avtalet löpt och eventuella belopp som betalats innan avtalet annullerats eller löpt ut.

iv) Avtalet innehas inte av en person som förvärvat avtalet i värdeskapande syfte.

d) Ett konto som innehas uteslutande av dödsbo om kopia på den avlidnes testamente eller dödsattest finns med i dokumentationen för kontot.

e) Ett konto som upprättats i samband med något av följande:

i) Domstols beslut eller dom.

ii) Försäljning, byte eller uthyrning av fast eller lös egendom, under förutsättning att kontot uppfyller följande krav:

 Kontomedlen utgörs uteslutande av förskottsbetalning, handpenning, deposition av ett lämpligt belopp som säkerhet med en direkt koppling till transaktionen i fråga, eller en liknande betalning, eller av Finansiella tillgångar som satts in på kontot i samband med försäljning, byte eller uthyrning av egendomen.

 Kontot har öppnats och används uteslutande för att säkerställa fullgörandet av köparens skyldighet att betala köpeskilling för egendomen, säljarens skyldighet att stå för eventuella ansvarsförpliktelser eller uthyrarens eller hyrestagarens skyldighet att ersätta eventuella skador på den hyrda egendomen i enlighet med hyreskontraktet.

 Tillgångarna på kontot, inklusive de inkomster som de genererar, kommer att utbetalas eller på annat sätt utfalla till förmån för köparen, säljaren, uthyraren eller hyrestagaren (inklusive för att någon av dessa ska kunna uppfylla sina skyldigheter) när egendomen säljs, byts eller överlåts, eller när avtalet upphör att gälla.

 Kontot är inte ett marginalkonto eller liknande konto som öppnats i samband med att en Finansiell tillgång säljs eller byts.

 Kontot är inte knutet till ett konto som beskrivs i punkt C.17 f.

iii) Skyldighet för ett Finansiellt institut som betalar kostnader för ett lån med fast egendom som säkerhet att sätta av en del av betalningen uteslutande i syfte att underlätta att skatter eller försäkringsavgifter som rör den fasta egendomen kan betalas vid ett senare tillfälle.

iv) Ett Finansiellt instituts skyldighet, enbart i syfte att underlätta betalning av skatter vid ett senare tillfälle.

f) Ett Inlåningskonto som uppfyller följande krav:

i) Kontot finns uteslutande på grund av att en kund gör en inbetalning som överstiger det utestående saldot med avseende på ett kreditkort eller annan revolverande kredit, och det överskjutande beloppet återbetalas inte omedelbart till kunden.

ii) Det Finansiella institutet inför riktlinjer och förfaranden senast den 1 januari 2016 antingen för att förhindra att en kund gör en inbetalning som överstiger det utestående saldot med mer än ett belopp angivet i varje medlemsstats nationella valuta som motsvarar 50 000 USD, eller för att säkerställa att en kundbetalning som överstiger det utestående saldot med mer än detta belopp återbetalas till kunden inom 60 dagar, varvid de regler för valutaomräkning som anges i avsnitt VII.C ska tillämpas i båda fallen. I detta sammanhang ska en överskjutande kundbetalning inte avse kreditsaldon som uppstått på grund av omtvistade debiteringar, medan däremot kreditsaldon som uppstått på grund av returnerade varor omfattas.

g) Andra konton med låg risk för skatteundandragande och som liknar något av de konton som beskrivs i punkt C.17 a–f och finns uppförda på den förteckning över Undantagna konton som avses i artikel 8.7a i detta direktiv, om kontots status som ett Undantaget konto inte äventyrar syftet med detta direktiv.

D.   Rapporteringspliktiga konton

1.

Rapporteringspliktigt konto : ett Finansiellt konto som förvaltas av ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut i en medlemsstat och innehas av en eller flera Rapporteringsskyldiga personer eller en Passiv icke-finansiell enhet med en eller flera Personer med bestämmande inflytande som är Rapporteringsskyldiga personer, förutsatt att det har identifierats som ett sådant i enlighet med de åtgärder för kundkännedom som beskrivs i avsnitten II–VII.

2.

Rapporteringsskyldig person : en person i en medlemsstat som inte är i) ett bolag vars aktier det handlas regelmässigt med på en eller flera etablerade värdepappersmarknader, ii) ett bolag som är en Närstående enhet till ett bolag som beskrivs i led i, iii) en Myndighetsenhet, iv) en Internationell organisation, v) en Centralbank eller vi) ett Finansiellt institut.

3.

En person i en medlemsstat : med avseende på en medlemsstat en fysisk person eller Enhet som har sin hemvist i en annan medlemsstat i enlighet med den andra medlemsstatens skattelagstiftning eller ett dödsbo efter en avliden som hade sin hemvist i en annan medlemsstat. I detta syfte ska en Enhet såsom en delägarbeskattad juridisk person, en delägarbeskattad juridisk person med begränsat ansvar eller liknande juridisk konstruktion som inte har någon skatterättslig hemvist behandlas som om den hade sin hemvist i den jurisdiktion där platsen för dess faktiska företagsledning finns.

4.

Deltagande jurisdiktion

:

med avseende på en medlemsstat

a) övriga medlemsstater,

b) övriga jurisdiktioner i) med vilka den berörda medlemsstaten har en överenskommelse enligt vilken den jurisdiktionen tillhandahåller de upplysningar som specificeras i avsnitt I, och ii) som identifieras i en förteckning som offentliggörs av den medlemsstaten och anmäls till Europeiska kommissionen,

c) övriga jurisdiktioner i) med vilka unionen har en överenskommelse enligt vilken den jurisdiktionen kommer att tillhandahålla de upplysningar som specificeras i avsnitt I, och ii) som identifieras i en förteckning som offentliggörs av Europeiska kommissionen.

5.

Personer med bestämmande inflytande : de fysiska personer som utövar kontroll över en Enhet. När det är fråga om en trust avses stiftare, förvaltare, beskyddare (i förekommande fall), förmånstagare eller förmånstagarkrets(ar) och andra fysiska personer som utövar verklig kontroll över trusten, och när det är fråga om en juridisk konstruktion som inte är en trust avser begreppet personer i motsvarande eller liknande ställning. Tolkningen av Personer med bestämmande inflytande måste stämma överens med rekommendationerna från arbetsgruppen för finansiella åtgärder.

6.

Icke-finansiell enhet : varje Enhet som inte är ett Finansiellt institut.

7.

Passiv icke-finansiell enhet : varje i) Icke-finansiell enhet som inte är en Aktiv icke-finansiell enhet, eller ii) en Investeringsenhet som beskrivs i punkt A.6 b som inte är ett Finansiellt institut i en deltagande jurisdiktion.

8.

Aktiv icke-finansiell enhet

:

varje Icke-finansiell enhet som uppfyller något av följande kriterier:

a) Mindre än 50 % av den Icke-finansiella enhetens bruttointäkter under föregående kalenderår eller annan lämplig rapporteringsperiod utgörs av passiva intäkter, och mindre än 50 % av de tillgångar som innehades av den Icke-finansiella enheten under föregående kalenderår eller annan lämplig rapporteringsperiod utgörs av tillgångar som genererar eller innehas i syfte att generera passiva intäkter.

b) Aktierna i den Icke-finansiella enheten är föremål för regelmässig handel på en etablerad värdepappersmarknad, eller också är enheten en Närstående enhet till en Enhet vars aktier är föremål för regelmässig handel på en etablerad värdepappersmarknad.

c) Den Icke-finansiella enheten är en Myndighetsenhet, en Internationell organisation, en Centralbank eller en Enhet som helt ägs av någon av dessa.

d) Väsentligen all verksamhet i den Icke-finansiella enheten består i att äga (hela eller delar av) det utestående aktieinnehavet i, eller tillhandahålla finansiering och tjänster till, ett eller flera dotterbolag som bedriver handel eller affärsverksamhet som inte utgör verksamhet i en Finansiell enhet, där dock en Enhet inte ska anses ha denna status om Enheten fungerar som (eller utger sig för att vara) en investeringsfond, såsom exempelvis en private equity-fond, riskkapitalfond, leveraged buy-out-fond eller någon form av investeringsinstrument vars syfte är att förvärva eller finansiera bolag och sedan äga andelar i dessa bolag som anläggningstillgångar för investeringsändamål.

e) Den Icke-finansiella enheten bedriver ännu inte någon affärsverksamhet och har inte tidigare bedrivit någon affärsverksamhet men investerar kapital i tillgångar i syfte att bedriva annan affärsverksamhet än verksamhet i en Finansiell enhet, under förutsättning att den Icke-finansiella enheten inte anses uppfylla kraven för detta undantag efter det datum som infaller 24 månader efter det datum då den Icke-finansiella enheten först etablerades.

f) Den Icke-finansiella enheten har inte varit en Finansiell enhet under de senaste fem åren och håller på att avveckla sina tillgångar eller genomgår en omorganisation i syfte att fortsätta eller återuppta affärsverksamhet som inte utgör verksamhet i en Finansiell enhet.

g) Den Icke-finansiella enheten ägnar sig huvudsakligen åt finansierings- och hedgingtransaktioner med eller åt Närstående enheter som inte är Finansiella enheter, och tillhandahåller inte några finansierings- eller hedgingtjänster till någon Enhet som inte är en Närstående enhet, förutsatt att den grupp som sådana Närstående enheter ingår i huvudsakligen ägnar sig åt affärsverksamhet som inte utgör verksamhet i en Finansiell enhet.

h) Den Icke-finansiella enheten uppfyller samtliga följande krav:

i) Den har etablerats och är verksam i den medlemsstat eller jurisdiktion där den har sin hemvist uteslutande för religiösa, välgörenhetsmässiga, vetenskapliga, konstnärliga, kulturella, idrottsliga eller utbildningsmässiga ändamål, eller har etablerats och är verksam i den medlemsstat eller jurisdiktion där den har sin hemvist och är en yrkesorganisation, branschorganisation, handelskammare, arbetstagarorganisation, jordbruks- eller trädgårdsbruksorganisation, medborgarorganisation eller en organisation som uteslutande verkar för att främja social välfärd.

ii) Den är befriad från inkomstskatt i den medlemsstat eller jurisdiktion där den har sin hemvist.

iii) Den har inga aktieägare eller medlemmar med ägar- eller vinstintressen när det gäller dess intäkter eller tillgångar.

iv) Gällande lagstiftning i den medlemsstat eller jurisdiktion där den Icke-finansiella enheten har sin hemvist eller Enhetens stiftelseurkund tillåter inte att några av Enhetens intäkter eller tillgångar utdelas till eller används till förmån för privatperson eller Enhet som inte är en välgörenhetsenhet, förutom om detta sker som en följd av den Icke-finansiella enhetens välgörenhetsverksamhet eller som betalning av rimlig ersättning för utförda tjänster eller som betalning som motsvarar skäligt marknadsvärde för egendom som den Icke-finansiella enheten har förvärvat.

v) Gällande lagstiftning i den medlemsstat eller jurisdiktion där den Icke-finansiella enheten har sin hemvist eller den Icke-finansiella enhetens stiftelseurkund föreskriver att alla tillgångar vid den Icke-finansiella enhetens likvidation eller upplösning överförs till en Myndighetsenhet eller annan organisation utan vinstsyfte eller tillfaller regeringen i den medlemsstat eller jurisdiktion där den Icke-finansiella enheten har sin hemvist eller något politiskt förvaltningsområde under sådan regering.

E.   Övrigt

1.

Kontohavare : den person som den kontohållande Finansiella enheten har registrerat eller identifierat som innehavare av ett Finansiellt konto. En person som inte är ett Finansiellt institut och som i egenskap av ombud, förmyndare, förvaltare, underteckningsbehörig, investeringsrådgivare eller förmedlare förvaltar ett Finansiellt konto till förmån för annan person eller för annan persons räkning ska inte anses vara innehavare av kontot vid tillämpningen av detta direktiv, utan denna andra person ska anses vara innehavare av kontot. När det är fråga om ett Försäkringsavtal med kontantvärde eller ett Livränteavtal är Kontohavaren varje person som har rättmätig tillgång till Kontantvärdet eller rätt att ändra avtalets förmånstagare. Om det inte finns någon person som har tillgång till Kontantvärdet eller rätt att ändra förmånstagare ska Kontohavaren anses vara varje person som i avtalet anges som ägare och varje person med förvärvade rättigheter till utbetalning i enlighet med avtalet. När ett Försäkringsavtal med kontantvärde eller ett Livränteavtal faller ut anses varje person som i enlighet med avtalet har rätt till utbetalning som Kontohavare.

2.

AML/KYC-förfaranden : ett Rapporteringsskyldigt finansiellt instituts åtgärder för kundkännedom i enlighet med kraven på bekämpning av penningtvätt eller liknande krav som det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet omfattas av.

3.

Enhet : en juridisk person eller rättslig konstruktion, såsom ett bolag, en delägarbeskattad juridisk person, en trust eller en stiftelse.

4.

Närstående enhet : i) en Enhet som kontrollerar eller kontrolleras av en annan Enhet, ii) en Enhet som står under gemensam kontroll med en annan Enhet eller iii) två Enheter som är Investeringsenheter enligt punkt A.6 b och står under gemensam företagsledning, och ledningen uppfyller kraven på åtgärder för kundkännedom för sådana Investeringsenheter. Med kontroll avses här direkt eller indirekt innehav av över 50 % av rösterna och värdet i en Enhet.

5.

Skatteregistreringsnummer : identifikationsnummer för skattebetalare (eller funktionell motsvarighet om sådant nummer saknas).

6.

Styrkande dokumentation

:

a) Ett hemvistsintyg utfärdat av ett behörigt myndighetsorgan (till exempel en regering, ett regeringsorgan eller en kommun) i den medlemsstat eller jurisdiktion där betalningsmottagaren uppger sig ha hemvist.

b) För fysiska personer, en giltig identitetshandling som utfärdats av ett behörigt myndighetsorgan (till exempel en regering, ett regeringsorgan eller en kommun) och som innehåller personens namn och vanligtvis används för identifikationsändamål.

c) När det är fråga om en Enhet, officiella handlingar som utfärdats av ett behörigt myndighetsorgan (till exempel en regering, ett regeringsorgan eller en kommun) och som innehåller Enhetens namn och adressen till dess huvudkontor antingen i den medlemsstat eller jurisdiktion där Enheten säger sig ha sin hemvist eller i den medlemsstat eller jurisdiktion där Enheten bildades eller organiserades.

d) Årsredovisningshandling, tredje parts kreditrapport, konkursansökan eller rapport från myndighet med ansvar för värdepapperstillsyn.

När det är fråga om ett Redan befintligt enhetskonto får Rapporteringsskyldiga finansiella institut som Styrkande dokumentation använda varje klassificering i det Rapporteringsskyldiga finansiella institutets arkiv med avseende på Kontohavaren och som fastställts på grundval av ett standardiserat system för branschkoder, som registrerats av det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet i överensstämmelse med dess normala affärsmetoder för förfaranden för kundkännedom/bekämpning av penningtvätt eller för andra regleringsändamål (utom beskattningsändamål) och som det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet genomförde före dagen för klassificeringen av det Finansiella kontot som ett Redan befintligt konto, förutsatt att det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet inte känner till eller inte har anledning att känna till att en sådan klassificering är felaktig eller otillförlitlig. Ett Standardiserat system för branschkoder är ett kodsystem som används för att klassificera verksamheter efter verksamhetstyp för andra ändamål än skatteändamål.

AVSNITT IX

FAKTISKT GENOMFÖRANDE

I enlighet med artikel 8.3a i detta direktiv ska det i medlemsstaterna finnas regler och administrativa förfaranden för att säkerställa ett effektivt genomförande och effektiv efterlevnad av de förfaranden för rapportering och åtgärder för kundkännedom som anges ovan, inbegripet:

1. Regler för att förhindra att Finansiella institut, fysiska personer eller förmedlare inför rutiner avsedda att kringgå förfarandena för rapportering och åtgärderna för kundkännedom.

2. Regler enligt vilka det krävs att Rapporteringsskyldiga finansiella institut för register över de åtgärder som vidtas och de belägg som åberopas för att genomföra förfarandena ovan samt lämpliga åtgärder för att inhämta dessa registrerade upplysningar.

3. Administrativa förfaranden för att verifiera Rapporteringsskyldiga finansiella instituts efterlevnad av förfarandena för rapportering och åtgärderna för kundkännedom, och administrativa förfaranden för uppföljning av ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut när icke dokumenterade konton rapporteras.

4. Administrativa förfaranden för att säkerställa att risken är fortsatt låg för att de Enheter och konton som enligt nationell lagstiftning är Icke rapporteringsskyldiga finansiella institut och Undantagna konton ska användas för skatteundandragande.

5. Effektiva verkställighetsbestämmelser för att komma tillrätta med bristande efterlevnad.

AVSNITT X

GENOMFÖRANDEDATUM FÖR RAPPORTERINGSSKYLDIGA FINANSIELLA INSTITUT BELÄGNA I ÖSTERRIKE

För Rapporteringsskyldiga finansiella institut belägna i Österrike ska samtliga hänvisningar till ”2016” och ”2017” i denna bilaga betraktas som hänvisningar till ”2017” respektive ”2018”.

Vad gäller Redan befintliga konton som innehas av Rapporteringsskyldiga finansiella institut belägna i Österrike ska samtliga hänvisningar till den 31 december 2015 i denna bilaga betraktas som hänvisningar till den 31 december 2016.




BILAGA II

KOMPLETTERANDE REGLER OM RAPPORTERING OCH ÅTGÄRDER FÖR KUNDKÄNNEDOM VAD GÄLLER UPPLYSNINGAR OM FINANSIELLA KONTON

1.   Ändrade förhållanden

Ändrade förhållanden är varje förändring som leder till tillägg av upplysningar som är relevanta för en persons status eller som på annat sätt står i strid med personens status. Ändrade förhållanden är även varje förändring eller tillägg av upplysningar avseende Kontohavarens konto (inbegripet tillägg, ersättning eller annan förändring avseende en Kontohavare) eller varje förändring eller tillägg av upplysningar avseende varje konto som är knutet till ett sådant konto (med tillämpning av de regler för sammanläggning av konton som beskrivs i punkt C.1–3) om en sådan förändring eller ett sådant tillägg av upplysningar påverkar Kontohavarens status.

Om ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut har gjort en kontroll av hemvistadressen enligt bilaga I avsnitt III punkt B.1, och ändrade förhållanden gör att det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet får kännedom om eller ges anledning till att känna till att den ursprungliga Styrkande dokumentationen (eller annan motsvarande dokumentation) är felaktig eller otillförlitlig, måste det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet, senast den sista dagen på kalenderåret i fråga eller annan lämplig rapporteringsperiod eller 90 kalenderdagar efter anmälan eller upptäckten av sådana ändrade förhållanden, inhämta ett intygande från Kontohavaren och ny Styrkande dokumentation för att fastställa Kontohavarens skatterättsliga hemvist(er). Om det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet inte kan inhämta intyganden och den Styrkande dokumentationen till denna dag måste det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet tillämpa det förfarande för sökning i elektroniska arkiv som beskrivs i bilaga I avsnitt III punkt B.2–6.

2.   Intyganden för Nya enhetskonton

I syfte att fastställa, i fråga om Nya enhetskonton, huruvida en Person med bestämmande inflytande över en Passiv icke-finansiell enhet är en Rapporteringsskyldig person får ett Rapporteringsskyldigt finansiellt institut endast använda ett intygande, antingen från Kontohavaren eller från Personen med bestämmande inflytande.

3.   Ett Finansiellt instituts hemvist

Ett Finansiellt institut har sin hemvist i en medlemsstat om den omfattas av medlemsstatens jurisdiktion (dvs. att medlemsstaten kan ålägga det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet en rapporteringsskyldighet). Om ett Finansiellt institut har sin skatterättsliga hemvist i en medlemsstat omfattas den i allmänhet av medlemsstatens jurisdiktion och är således ett Finansiellt institut i den medlemsstaten. När det är fråga om en trust som är ett Finansiellt institut (oavsett om den har sin skatterättsliga hemvist i en medlemsstat) anses trusten omfattas av en medlemsstats jurisdiktion om en eller flera av dess förvaltare har sin hemvist i denna medlemsstat, utom om trusten rapporterar samtliga upplysningar som krävs i enlighet med detta direktiv med avseende på Rapporteringspliktiga konton som förvaltas av trusten till en annan medlemsstat eftersom den har sin skatterättsliga hemvist i denna andra medlemsstat. Om ett Finansiellt institut (med undantag för truster) inte har någon skatterättslig hemvist (t.ex. eftersom den behandlas som skatterättslig transparent eller är belägen i en jurisdiktion som inte har någon inkomstskatt) anses den lyda under en medlemsstats jurisdiktion och är således ett Finansiellt institut i en medlemsstat om

a) den är registrerad i enlighet med medlemsstatens lagstiftning,

b) den har sin företagsledning (inbegripet faktisk företagsledning) i medlemsstaten eller

c) den omfattas av finansiell tillsyn i medlemsstaten.

Om ett Finansiellt institut (med undantag för truster) har sin hemvist i två eller fler medlemsstater kommer detta Finansiella institut att omfattas av skyldigheterna avseende rapportering och åtgärder för kundkännedom i den medlemsstat där den förvaltar det eller de Finansiella kontona.

4.   Kontoförvaltning

Ett konto anses i allmänhet förvaltas av ett Finansiellt institut enligt följande:

a) Ett Depåkonto förvaltas av det Finansiella institut som förvaltar tillgångarna på kontot (inbegripet ett Finansiellt institut som i egenskap av mäklare innehar tillgångar för en Kontohavare i detta institut).

b) Ett Inlåningskonto förvaltas av det Finansiella institut som är skyldigt att göra utbetalningar med avseende på kontot (utom ett ombud för ett Finansiellt institut oavsett om ombudet är ett Finansiellt institut).

c) Ränta på aktiekapital eller lån som utgör ett Finansiellt konto i ett Finansiellt institut förvaltas av ett sådant Finansiellt institut.

d) Ett Försäkringsavtal med kontantvärde eller ett Livränteavtal förvaltas av det Finansiella institut som är skyldigt att göra utbetalningar med avseende på avtalet.

5.   Truster som är Passiva icke-finansiella enheter

En Enhet såsom en delägarbeskattad juridisk person, en delägarbeskattad juridisk person med begränsat ansvar eller liknande juridisk konstruktion som i enlighet med bilaga I avsnitt VIII punkt D.3 inte har någon skatterättslig hemvist, ska behandlas som om den hade hemvist i den jurisdiktion där platsen för dess faktiska företagsledning finns. För dessa syften anses en juridisk person eller juridisk konstruktion ”likna” en delägarbeskattad juridisk person och en delägarbeskattad juridisk person med begränsat ansvar om den inte behandlas som en beskattningsbar enhet i en medlemsstat enligt medlemsstatens skattelagstiftning. I syfte att undvika dubbelrapportering (med tanke på omfattningen av begreppet Personer med bestämmande inflytande i fråga om truster) får en trust som är en Passiv icke-finansiell enhet inte anses vara en liknande juridisk konstruktion.

6.   Adress till Enhetens huvudkontor

Ett av de krav som beskrivs i bilaga I avsnitt VIII punkt E.6 c är att den officiella dokumentationen om en Enhet ska innehålla adressen till Enhetens huvudkontor antingen i den medlemsstat eller jurisdiktion där Enheten uppger sig ha sin hemvist, eller den medlemsstat eller jurisdiktion där Enheten bildades eller organiserades. Adressen till Enhetens huvudkontor är i allmänhet platsen för dess faktiska företagsledning. Adressen till ett Finansiellt institut där Enheten för ett konto, en postbox eller en adress som används enbart för post är inte adressen till Enhetens huvudkontor såvida inte denna adress är den enda adress som Enheten använder och anges som Enhetens registrerade adress i dess organisationsdokumentation. Vidare är en adress som tillhandahålls med anvisningar om att hålla kvar all post till adressen i fråga inte adressen till Enhetens huvudkontor.

▼M3




BILAGA III

RAPPORTERINGSREGLER FÖR MULTINATIONELLA KONCERNER

AVSNITT I

DEFINIERADE BEGREPP

1.

Koncern : ett antal företag som är knutna till varandra genom ägande eller kontroll på ett sådant sätt att de antingen är skyldiga att upprätta Koncernredovisningar för finansiell rapportering enligt tillämpliga redovisningsprinciper eller skulle vara skyldiga att göra det, om egetkapitalandelar i något av företagen handlades på en offentlig värdepappersmarknad.

2.

Företag : varje form av affärsverksamhet som bedrivs av varje person som avses i artikel 3.11 b, c och d.

3.

Multinationell koncern : varje Koncern som består av två eller flera företag med skatterättslig hemvist i olika jurisdiktioner eller som består av ett företag med skatterättslig hemvist i en jurisdiktion som beskattas avseende den verksamhet som bedrivs genom ett fast driftställe i en annan jurisdiktion, vilken inte är en Undantagen multinationell koncern.

4.

Undantagen multinationell koncern : med avseende på varje givet Räkenskapsår för Koncernen, en koncern med totala koncernintäkter på mindre än 750 000 000 EUR eller ett belopp i lokal valuta som i januari 2015 ungefär motsvarade 750 000 000 EUR under det Räkenskapsår som omedelbart föregår det Rapporterade räkenskapsår som avspeglas i dess Koncernredovisning för ett sådant föregående Räkenskapsår.

5.

Ingående enhet

:

något av följande:

a) Varje separat affärsenhet i en Multinationell koncern som ingår i den Multinationella koncernens Koncernredovisning för finansiella rapporteringsändamål eller som skulle ingå i denna, om egetkapitalandelar i sådana affärsenheter i en Multinationell koncern handlades på en offentlig värdepappersmarknad.

b) Varje sådan affärsenhet som undantas från den Multinationella koncernens Koncernredovisning uteslutande på grund av storlek eller väsentlighet.

c) Varje fast driftställe i en separat affärsenhet inom en Multinationell koncern som omfattas av led a eller b under förutsättning att affärsenheten utarbetar en separat redovisning för ett sådant fast driftställe för ändamål som gäller finansiell rapportering, lagstiftning, inkomstdeklaration eller interna förvaltnings- och kontrollfrågor.

6.

Rapporteringsskyldig enhet : den Ingående enhet som är skyldig att lämna en land-för-land-rapport i enlighet med kraven i artikel 8aa.3 i den jurisdiktion där den har sin hemvist för den Multinationella koncernens räkning. Den Rapporteringsskyldiga enheten kan vara det Yttersta moderföretaget, det Ställföreträdande moderföretaget eller varje enhet som beskrivs i avsnitt II punkt 1.

7.

Yttersta moderföretag

:

en Ingående enhet i en Multinationell koncern som uppfyller följande kriterier:

a) Den äger direkt eller indirekt en andel i en eller flera andra Ingående enheter i en sådan Multinationell koncern som är tillräcklig för att det ska vara skyldigt att upprätta Koncernredovisning enligt redovisningsprinciper som tillämpas allmänt inom den jurisdiktion där den har sin hemvist eller skulle vara skyldigt att göra detta, om dess egetkapitalandelar handlades på en offentlig värdepappersmarknad inom den jurisdiktion där den har sin hemvist.

b) Det finns inte någon annan Ingående enhet i den Multinationella koncernen som direkt eller indirekt äger en sådan andel som beskrivs i led a i den först nämnda Ingående enheten.

8.

Ställföreträdande moderföretag : en Ingående enhet i en Multinationell koncern som av den Multinationella koncernen som enda ersättare för det Yttersta moderföretaget har utsetts att lämna land-för-land-rapporten i den jurisdiktion där den Ingående enheten har sin hemvist på den Multinationella koncernens vägnar, om ett eller flera av de villkor som anges i punkt 1 b i avsnitt II är tillämpliga.

9.

Räkenskapsår : en årlig redovisningsperiod för vilken det Yttersta moderföretaget i den Multinationella koncernen utarbetar finansiella rapporter.

10.

Rapporterat räkenskapsår : det Räkenskapsår för de finansiella och operativa resultat som tas upp i den land-för-land-rapport som avses i artikel 8aa.3.

11.

Kvalificerande avtal mellan behöriga myndigheter : ett avtal som ingåtts mellan behöriga företrädare för en EU-medlemsstat och en jurisdiktion utanför unionen vilka är parter i ett Internationellt avtal och som kräver ett automatiskt utbyte av land-för-land-rapporter mellan parternas jurisdiktioner.

12.

Internationellt avtal : den multilaterala konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden, bilaterala eller multilaterala skatteavtal eller varje avtal om utbyte av upplysningar i skatteärenden som en medlemsstat är part i, vilket enligt sina villkor ger rätt till utbyte av skatteupplysningar mellan jurisdiktioner, däribland automatiskt utbyte av sådana upplysningar.

13.

Koncernredovisning : en Multinationell koncerns finansiella rapporter, där tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöden hos det Yttersta moderföretaget och de Ingående enheterna redovisas som en enda ekonomisk enhet.

14.

Systemsammanbrott : när det gäller en jurisdiktion, antingen att en jurisdiktion har ett Kvalificerande avtal mellan behöriga myndigheter som är i kraft med en medlemsstat men har avbrutit automatiskt utbyte (av andra orsaker än sådana som är förenliga med villkoren i avtalet) eller att en jurisdiktion av andra skäl fortlöpande underlåtit att automatiskt till en medlemsstat lämna land-för-land-rapporter i sin besittning för Multinationella koncerner som har Ingående enheter i denna medlemsstat.

AVSNITT II

ALLMÄNNA RAPPORTERINGSKRAV

1. En Ingående enhet med hemvist i en medlemsstat som inte är Yttersta moderföretag för en Multinationell koncern ska lämna en land-för-land-rapport för en Multinationell koncerns Rapporterade räkenskapsår i vilken den är en Ingående enhet, om följande kriterier är uppfyllda:

a) Enheten har skatterättslig hemvist i en medlemsstat.

b) Ett av följande villkor är tillämpligt:

i) Det Yttersta moderföretaget i den Multinationella koncernen är inte skyldigt att lämna en land-för-land-rapport i den jurisdiktion där det har sin hemvist.

ii) Den jurisdiktion där det Yttersta moderföretaget har skatterättslig hemvist har ett gällande Internationellt avtal i vilket medlemsstaten är part, men har inte ett gällande Kvalificerande avtal mellan behöriga myndigheter i vilket medlemsstaten är part vid den tidpunkt som anges i artikel 8aa.1, för lämnande av land-för-land-rapporten för det Rapporterade räkenskapsåret.

iii) Det har skett ett Systemsammanbrott i den jurisdiktion där det Yttersta moderföretaget har skatterättslig hemvist som av medlemsstaten har anmälts till den Ingående enheten med skatterättslig hemvist i medlemsstaten.

Medlemsstaterna får besluta att skyldigheten för Ingående enheter i enlighet med punkt 1 i detta avsnitt ska gälla för land-för-land-rapporter med avseende på Rapporterade räkenskapsår som inleds den 1 januari 2017 eller senare, utan att det påverkar skyldigheten för det Yttersta moderföretaget enligt artikel 8aa.1 eller dess Ställföreträdande moderföretag att lämna den första land-för-land-rapporten med avseende på en Multinationell koncerns Räkenskapsår vilket inleds den 1 januari 2016 eller senare.

En Ingående enhet med hemvist i en medlemsstat enligt första stycket i denna punkt ska begära att dess Yttersta moderföretag förser den med all information som krävs för att den ska kunna uppfylla sina skyldigheter att lämna en land-för-land-rapport i enlighet med artikel 8aa.3. Om denna Ingående enhet trots detta inte har erhållit eller inskaffat all den information som krävs för att lämna en rapport för den Multinationella koncernen, ska denna Ingående enhet lämna en land-för-land-rapport som innehåller all erhållen eller inskaffad information som den förfogar över och underrätta den medlemsstat där den har sin hemvist om att det Yttersta moderföretaget har vägrat att tillhandahålla den nödvändiga informationen. Detta ska inte påverka den berörda medlemsstatens rätt att tillämpa påföljder enligt sin nationella lagstiftning och denna medlemsstat ska underrätta alla medlemsstater om denna vägran.

Om det finns fler än en Ingående enhet i samma Multinationella koncern med skatterättslig hemvist i unionen och ett eller flera av villkoren i led b i första stycket är tillämpliga, får den Multinationella koncernen utse en av dessa Ingående enheter att lämna land-för-land-rapporten i enlighet med kraven i artikel 8aa.3 med avseende på varje Rapporterat räkenskapsår inom den tidsfrist som anges i artikel 8aa.1 och underrätta medlemsstaten om att lämnandet är avsett att tillgodose kraven på lämnande för alla Ingående enheter i den Multinationella koncernen med skatterättslig hemvist i unionen. Denna medlemsstat ska i enlighet med artikel 8aa.2 lämna den mottagna land-för-land-rapporten till varje annan medlemsstat i vilken, enligt upplysningarna i land-för-land-rapporten, en eller flera Ingående enheter i den Rapporteringsskyldiga enhetens Multinationella koncern antingen har skatterättslig hemvist eller är skattskyldig avseende den affärsverksamhet som bedrivs genom ett fast driftställe.

Om en Ingående enhet inte kan erhålla eller förvärva all den information som krävs för att lämna en land-för-land-rapport, i enlighet med artikel 8aa.3, ska denna Ingående enhet inte kunna utses till Rapporteringsskyldig enhet för den Multinationella koncernen i enlighet med fjärde stycket i denna punkt. Denna bestämmelse ska inte påverka den Ingående enhetens skyldighet att underrätta sin hemvistmedlemsstat om att det Yttersta moderföretaget har vägrat att tillhandahålla den nödvändiga informationen.

2. En sådan enhet som beskrivs i punkt 1 ska, om ett eller flera av de villkor som anges i led b i första stycket i punkt 1 är tillämpliga, genom undantag från punkt 1 inte vara skyldig att lämna en land-för-land-rapport med avseende på något Rapporterat räkenskapsår, om den Multinationella koncern som den är en Ingående enhet i har lämnat en land-för-land-rapport i enlighet med artikel 8aa.3 med avseende på ett sådant Räkenskapsår genom ett Ställföreträdande moderföretag som har lämnat land-för-land-rapporten till skattemyndigheten i den jurisdiktion där det har sin hemvist, på eller före det datum som anges i artikel 8aa.1 och, om det Ställföreträdande moderföretaget har sin skatterättsliga hemvist i en jurisdiktion utanför unionen, följande villkor är uppfyllda:

a) Jurisdiktionen där det Ställföreträdande moderföretaget har sin skatterättsliga hemvist kräver lämnande av land-för-land-rapporter som uppfyller kraven i artikel 8aa.3.

b) Jurisdiktionen där det Ställföreträdande moderföretaget har sin skatterättsliga hemvist har ett gällande Kvalificerande avtal mellan behöriga myndigheter i vilket medlemsstaten är part vid den tidpunkt som anges i artikel 8aa.1 för lämnande av land-för-land-rapporten för det Rapporterade räkenskapsåret.

c) Jurisdiktionen där det Ställföreträdande moderföretaget har sin skatterättsliga hemvist har inte underrättat medlemsstaten om ett Systemsammanbrott.

d) Jurisdiktionen där det Ställföreträdande moderföretaget har sin skatterättsliga hemvist har senast den sista dagen i en sådan Multinationell koncerns Rapporterade räkenskapsår av den Ingående enhet som har skatterättslig hemvist inom dess jurisdiktion underrättats om att det är Ställföreträdande moderföretag.

e) En anmälan har lämnats till medlemsstaten i enlighet med punkt 4.

3. Medlemsstaterna ska begära att varje i en Multinationell koncern Ingående enhet med skatterättslig hemvist i medlemsstaten underrättar medlemsstaten om huruvida den är det Yttersta moderföretaget, det Ställföreträdande moderföretaget eller den Ingående enhet som utses enligt punkt 1 senast den sista dagen av det Rapporterade räkenskapsåret för en sådan Multinationell koncern. Medlemsstaterna får förlänga denna tidsfrist till den sista dagen för inlämning av en inkomstdeklaration för denna Ingående enhet för det föregående räkenskapsåret.

4. Medlemsstaterna ska begära att en i en Multinationell koncern Ingående enhet med skatterättslig hemvist i medlemsstaten som inte är det Yttersta moderföretaget eller Ställföreträdande moderföretaget eller den Ingående enhet som utses enligt punkt 1, ska underrätta medlemsstaten om den Rapporteringsskyldiga enhetens identitet och skatterättsliga hemvist senast den sista dagen av det Rapporterade räkenskapsåret för en sådan Multinationell koncern. Medlemsstaterna får förlänga denna tidsfrist till den sista dagen för inlämning av en inkomstdeklaration för denna Ingående enhet för det föregående räkenskapsåret.

5. I land-för-land-rapporten ska valutan för de belopp som avses i rapporten anges.

AVSNITT III

LAND-FÖR-LAND-RAPPORT

Α.   Mall för land-för-land-rapporten



Tabell 1  Översikt över fördelning av inkomster, skatter och affärsverksamheter per skattejurisdiktion

Den Multinationella koncernens namn:

Räkenskapsår:

Valuta:

Skattejurisdiktion

Intäkter

Vinst (Förlust) före inkomstskatt

Inbetald inkomstskatt (kontantmetod)

Upplupen inkomstskatt – innevarande år

Andelskapital

Ackumulerade vinstmedel

Antal anställda

Andra materiella tillgångar än kontanter och likvida medel

Fristående part

Närstående part

Totalt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 



Tabell 2  Förteckning över alla Ingående enheter i en Multinationell koncern i varje sammanställning per skattejurisdiktion

Den Multinationella koncernens namn:

Räkenskapsår:

Skattehemvistjurisdiktion

Ingående enheter med skatterättslig hemvist i jurisdiktionen

Jurisdiktion för bildande eller registrering, om annan än den där enheten har skatterättslig hemvist

Huvudsaklig(-a) verksamhet(-er)

Forskning och utveckling

Innehav eller förvaltning av immateriella tillgångar

Inköp eller upphandling

Tillverkning eller produktion

Försäljning, marknadsföring eller distribution

Administrations-, lednings- eller stödtjänster

Tillhandahållande av tjänster till fristående parter

Koncernintern finansiering

Reglerade finansiella tjänster

Försäkringar

Innehav av aktier eller andra aktieinstrument

Vilande

Annat (1)

 

1.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(1)   Specificera arten av den Ingående enhetens verksamhet under ”Kompletterande information”.

Tabell 3   Kompletterande information

Den Multinationella koncernens namn:

Räkenskapsår:

Lägg till sådan ytterligare kortfattad information eller sådana kortfattade förklaringar som ni anser nödvändiga eller som skulle underlätta förståelsen av de obligatoriska uppgifter som lämnas i land-för-land-rapporten.

B.   Allmänna anvisningar för ifyllande av land-för-land-rapporten

1.   Syfte

Mallen ska användas för att rapportera en Multinationell koncerns fördelning av intäkter, skatter och affärsverksamheter per skattejurisdiktion.

2.   Behandling av filialer och fasta driftställen

Uppgifter om det fasta driftstället ska rapporteras med hänvisning till den skattejurisdiktion där det är beläget och inte med hänvisning till den skattejurisdiktion där den affärsenhet som det fasta driftstället är en del av har hemvist. Rapportering som rör den skattejurisdiktion där den affärsenhet som det fasta driftstället är en del av har hemvist ska inte innehålla finansiella uppgifter med anknytning till det fasta driftstället.

3.   Period som omfattas av den årliga mallen

Mallen ska omfatta det rapporteringsskyldiga multinationella företagets Räkenskapsår. För Ingående enheter ska mallen konsekvent återspegla endera av följande uppgifter, vilket det rapporteringsskyldiga multinationella företaget själv får fatta beslut om:

a) Information för en relevant Ingående enhets Räkenskapsår vilket löper ut samma datum som ett rapporteringsskyldigt multinationellt företags Räkenskapsår eller under den tolvmånadersperiod som föregår detta datum.

b) Information om alla relevanta Ingående enheter som rapporterats för det rapporteringsskyldiga multinationella företagets Räkenskapsår.

4.   Uppgiftskälla

Det rapporteringsskyldiga multinationella företaget ska konsekvent varje år använda samma uppgiftskällor vid ifyllandet av mallen. Det rapporteringsskyldiga multinationella företaget kan välja att använda uppgifter från sitt paket för konsoliderad redovisning, från separata enheters lagstadgade finansiella rapporter, lagstadgade finansiella rapporter eller intern resultatredovisning. Det är inte nödvändigt att stämma av intäkts-, vinst- och skatterapporteringen i mallen mot Koncernredovisningen. Om lagstadgade finansiella rapporter används som underlag för rapportering, ska alla belopp omräknas till det rapporteringsskyldiga multinationella företagets fastställda använda valuta enligt den genomsnittliga växelkursen för det år som anges i mallens avsnitt om ”kompletterande information”. Det är inte nödvändigt att göra justeringar för skillnader i redovisningsprinciper som tillämpas i olika skattejurisdiktioner.

Det rapporteringsskyldiga multinationella företaget ska lämna en kort beskrivning av de uppgiftskällor som använts vid utarbetandet av mallen i dess avsnitt om ”kompletterande information”. Om en ändring har gjorts i den uppgiftskälla som används varje år, ska det rapporteringsskyldiga multinationella företaget förklara orsakerna till ändringen och dess konsekvenser i mallens avsnitt om ”kompletterande information”.

C.   Särskilda instruktioner för ifyllande av land-för-land-rapporten

1.   Översikt över fördelning av intäkter, skatter och affärsverksamheter per skattejurisdiktion (tabell 1)

1.1   Skattejurisdiktion

I den första kolumnen i mallen ska det rapporteringsskyldiga multinationella företaget förteckna alla skattejurisdiktioner i vilka Ingående enheter i den Multinationella koncernen har skatterättslig hemvist. En skattejurisdiktion definieras som en stat eller en icke-statlig jurisdiktion med skatterättslig autonomi. En separat post ska införas för alla Ingående enheter i den Multinationella koncern som enligt det rapporteringsskyldiga multinationella företaget inte anses ha skatterättslig hemvist i någon skattejurisdiktion för skatteändamål. Om en Ingående enhet har hemvist i fler än en skattejurisdiktion, ska det tillämpliga skatteavtalets utslagsgivande bestämmelser tillämpas för att fastställa vilken skattejurisdiktion som är hemvist. Om inget tillämpligt skatteavtal finns, ska den Ingående enheten rapporteras i den skattehemvistjurisdiktion där den Ingående enhetens verkliga ledning finns. Platsen för verklig ledning ska fastställas genom internationellt överenskomna standarder.

1.2   Intäkter

I de tre kolumnerna i mallen under rubriken ”Intäkter” ska det rapporteringsskyldiga multinationella företaget lämna följande information:

a) Summan av intäkterna från alla Ingående enheter i den Multinationella koncernen i den relevanta skattejurisdiktion som genererats från transaktioner med närstående företag.

b) Summan av intäkterna från alla Ingående enheter i den Multinationella koncernen i den relevanta skattejurisdiktionen som genererats från transaktioner med fristående parter.

c) Den totala summan av de belopp som avses i leden a och b.

Intäkter ska inbegripa intäkter från försäljning av lager och egendom, tjänster, licensavgifter, räntor, bidrag och alla andra belopp. Intäkterna ska utesluta betalningar från andra Ingående enheter som behandlas som utdelning i betalarens skattejurisdiktion.

1.3   Resultat före inkomstskatt

I den femte kolumnen i mallen ska det rapporteringsskyldiga multinationella företaget rapportera summan av resultatet före inkomstskatt för alla Ingående enheter med skatterättslig hemvist i den relevanta skattejurisdiktionen. Resultatet före inkomstskatt ska omfatta alla extraordinära poster i resultaträkningen.

1.4   Inbetald inkomstskatt (kontantmetod)

I den sjätte kolumnen i mallen ska det rapporteringsskyldiga multinationella företaget rapportera det totala beloppet inkomstskatt som faktiskt betalats under det relevanta Räkenskapsåret av samtliga Ingående enheter med skatterättslig hemvist i den relevanta skattejurisdiktionen. Betalda skatter ska innefatta kontanta skatter som betalats av den Ingående enheten till den relevanta skattejurisdiktionen och alla övriga skattejurisdiktioner. Betalda skatter ska innefatta källskatt som betalats av andra enheter (närstående företag och fristående företag) med avseende på betalningar till den Ingående enheten. Om företag A med hemvist i skattejurisdiktion A uppbär räntor i skattejurisdiktion B, ska källskatten i skattejurisdiktion B följaktligen rapporteras av företag A.

1.5   Upplupen inkomstskatt (innevarande år)

I den sjunde kolumnen i mallen ska det rapporteringsskyldiga multinationella företaget rapportera summan av upplupen aktuell skatt för beskattningsbara vinster eller förluster under rapporteringsåret för alla Ingående enheter med skatterättslig hemvist i den relevanta skattejurisdiktionen. Aktuell skatt ska bara återspegla verksamhet under innevarande år och ska inte inkludera uppskjutna skatter eller avsättningar för osäkra skatteskulder.

1.6   Aktiekapital

I den åttonde kolumnen i mallen ska det rapporteringsskyldiga multinationella företaget rapportera summan av aktiekapital för alla Ingående enheter med skatterättslig hemvist i den relevanta skattejurisdiktionen. Fasta driftställens aktiekapital ska rapporteras av den rättsliga enhet i vilken de ingår, såvida det inte i regleringssyfte finns ett fastställt kapitalkrav i det fasta driftställets skattejurisdiktion.

1.7   Ackumulerade vinstmedel

I den nionde kolumnen i mallen ska det rapporteringsskyldiga multinationella företaget rapportera summan av de totala ackumulerade vinstmedlen för alla Ingående enheter med skatterättslig hemvist i den relevanta skattejurisdiktionen vid årets utgång. Fasta driftställens ackumulerade vinstmedel ska rapporteras av den rättsliga enhet i vilken de ingår.

1.8   Antal anställda

I den tionde kolumnen i mallen ska det rapporteringsskyldiga multinationella företaget rapportera det totala antal anställda i heltidsekvivalenter (FTE) för alla Ingående enheter med skatterättslig hemvist i den relevanta skattejurisdiktionen. Antalet anställda får rapporteras utifrån antalet vid årets utgång, på grundval av den genomsnittliga sysselsättningsnivån under året eller på någon annan grund som konsekvent tillämpas mellan olika skattejurisdiktioner och för varje år. För detta ändamål får oberoende uppdragstagare som deltar i den Ingående enhetens ordinarie verksamhet rapporteras som anställda. Skälig avrundning eller ungefärlig beräkning av antalet anställda är tillåten, förutsatt att en sådan avrundning eller beräkning inte väsentligt snedvrider den relativa fördelningen av anställda mellan olika skattejurisdiktioner. Konsekventa tillvägagångssätt ska tillämpas mellan varje år och mellan olika enheter.

1.9   Andra materiella tillgångar än kontanter och likvida medel

I den elfte kolumnen i mallen ska det rapporteringsskyldiga multinationella företaget rapportera summan av det bokförda nettovärdet av materiella tillgångar för alla Ingående enheter med skatterättslig hemvist i den relevanta skattejurisdiktionen. Fasta driftställens tillgångar ska redovisas i den skattejurisdiktion i vilken det fasta driftstället är beläget. Materiella tillgångar ska för detta ändamål inte innefatta kontanter eller likvida medel, immateriella tillgångar eller finansiella tillgångar.

2.   Förteckning över alla Ingående enheter i en Multinationell koncern som ingår i varje sammanställning per skattejurisdiktion (tabell 2)

2.1    Ingående enheter med hemvist i skattejurisdiktionen

Det rapporteringsskyldiga multinationella företaget ska, per skattejurisdiktion och den rättsliga enhetens namn, förteckna alla Ingående enheter i en Multinationell koncern med skattemässig hemvist i den relevanta skattejurisdiktionen. Såsom anges i punkt 2 i de allmänna anvisningarna ska dock fasta driftställen förtecknas i den skattejurisdiktion där de är belägna. Den rättsliga enhet i vilken det är ett fast driftställe ska anges.

2.2   Organisationens skattejurisdiktion eller etablering om annan än hemvistens skattejurisdiktion

Det rapporteringsskyldiga multinationella företaget ska rapportera namnet på den jurisdiktion enligt vars lagstiftning den Multinationella koncernens Ingående enhet har registrerats eller bildats, om den är en annan än den jurisdiktion där enheten har skatterättslig hemvist.

2.3   Huvudsaklig(a) verksamhet(er)

Det rapporteringsskyldiga multinationella företaget ska ange arten av den Ingående enhetens huvudsakliga verksamhet(er) i den relevanta skattejurisdiktionen, genom att kryssa i en eller flera lämpliga rutor.



( 1 ) Rådets direktiv 2003/48/EG av den 3 juni 2003 om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar (EUT L 157, 26.6.2003, s. 38).

( 2 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).

( 3 ) EUT L 84, 31.3.2010, s. 1.

( 4 ) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 5.6.2015, s. 73).

( 5 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).