Mohamed Hosni Elsayed Mubarak (Mohamed Hosni Sayyid Mubarak)

Uppgifterna i rådets akt visar att Mohamed Hosni Elsayed Mubaraks rätt till försvar och rätt till ett effektivt rättsligt skydd respekterades i de straffrättsliga förfaranden som rådet förlitat sig på. Det framgår särskilt av följande:

Mål

Den 27 juni 2013 åtalades Mohamed Hosni Elsayed Mubarak tillsammans med två andra personer för förskingring av offentliga medel, och rättsprocessen inleddes i Kairos brottmålsdomstol den 17 november 2013. Den 21 maj 2014 fällde den domstolen de tre tilltalade personerna. De tilltalade överklagade domen i kassationsdomstolen. Den 13 januari 2015 ogiltigförklarade kassationsdomstolen domen och beordrade en ny rättegång. Under den nya rättegången, den 4 och 29 april 2015, höll parterna sina muntliga pläderingar och lade fram sina skriftliga inlagor. Kairos brottmålsdomstol fällde den 9 maj 2015 de tilltalade och beordrade att de förskingrade medlen skulle återbetalas och böter betalas. Den 24 maj 2015 överklagades domen i kassationsdomstolen. Den 9 januari 2016 fastställdes de fällande domarna av kassationsdomstolen. Den 8 mars 2016 nådde de tilltalade en uppgörelse i den expertkommitté som inrättats genom premiärministerns dekret nr 2873 från 2015. Uppgörelsen godkändes den 9 mars 2016 av ministerkabinettet. Uppgörelsen förelades inte kassationsdomstolen för slutligt godkännande av överåklagaren eftersom expertkommittén inte var behörig kommitté. De tilltalade har möjlighet att inkomma med en begäran om uppgörelse till den behöriga kommittén, nämligen den nationella kommittén för återvinning av tillgångar utomlands. I mars 2019 böterna drevs böterna in. Det belopp som ska återbetalas håller på att drivas in genom begäranden om ömsesidig rättslig hjälp som de egyptiska myndigheterna har riktat till två tredjeländer.

Suzanne Saleh Thabet

Uppgifterna i rådets akt visar att Suzanne Saleh Thabets rätt till försvar och rätt till ett effektivt rättsligt skydd respekterades i de straffrättsliga förfaranden som rådet förlitat sig på. Det framgår särskilt av följande:

Beslut om frysning av tillgångar

Den 28 februari 2011 utfärdade överåklagaren ett beslut om förbud för Suzanne Saleh Thabet med flera att förfoga över sina tillgångar och medel i enlighet med artikel 208 bis/a i den egyptiska straffprocesslagen, som ger överåklagaren rätt att förbjuda den tilltalade och dennes maka och barn att förfoga över sina tillgångar om det finns anledning att misstänka att tillgångarna utgör olaglig vinning av brott som begåtts av den tilltalade. Den 8 mars 2011 fastställde den behöriga brottmålsdomstolen förbudsbeslutet. Enligt Arabrepubliken Egyptens lag har den tilltalade rätt att bestrida domstolens avgörande om förbudsbeslutet i samma domstol. Suzanne Saleh Thabet har inte bestridit avgörandet av den 8 mars 2011.

Alaa Mohamed Hosni Elsayed Mubarak (Alaa Mohammed Hosni Sayyid Mubarak)

Uppgifterna i rådets akt visar att Alaa Mohamed Hosni Elsayed Mubaraks rätt till försvar och rätt till ett effektivt rättsligt skydd respekterades i de straffrättsliga förfaranden som rådet förlitat sig på. Det framgår särskilt av följande:

Beslut om frysning av tillgångar

Den 28 februari 2011 utfärdade överåklagaren ett beslut om förbud för Alaa Mubarak med flera att förfoga över sina tillgångar och medel i enlighet med artikel 208 bis/a i den egyptiska straffprocesslagen, som ger överåklagaren rätt att förbjuda den tilltalade och dennes maka och barn att förfoga över sina tillgångar om det finns anledning att misstänka att tillgångarna utgör olaglig vinning av brott som begåtts av den tilltalade. Den 8 mars 2011 fastställde den behöriga brottmålsdomstolen förbudsbeslutet. Enligt Arabrepubliken Egyptens lag har den tilltalade rätt att bestrida domstolens avgörande om förbudsbeslutet i samma domstol. Alaa Mubarak har inte bestridit avgörandet av den 8 mars 2011.

Första målet

Den tilltalade ställdes tillsammans med en annan person inför den behöriga domstolen (Kairos brottmålsdomstol) den 30 maj 2012. Den 6 juni 2013 återförvisade domstolen målet till den allmänna åklagarmyndigheten för ytterligare utredning. Efter det att utredningen avslutats hänsköts målet på nytt till domstolen. Den 15 september 2018 meddelade Kairos brottmålsdomstol en dom varigenom den i) anmodade den expertkommitté som den hade utsett att komplettera den expertrapport som kommittén hade överlämnat till domstolen i juli 2018, ii) beordrade att de tilltalade skulle anhållas och iii) begärde att de tilltalade skulle ställas inför den nationella kommittén för återvinning av tillgångar utomlands med sikte på en eventuell förlikning. De tilltalade bestred med framgång anhållningsbeslutet, och efter en jävsinvändning mot domarpanelen hänsköts målet till ett annat av brottmålsdomstolens områden för en omprövning av sakförhållandena i målet, där de tilltalade frikändes den 22 februari 2020. Domen är inte slutlig och kan fortfarande överklagas av den allmänna åklagarmyndigheten.

Andra målet

Den 27 juni 2013 åtalades Alaa Mubarak tillsammans med två andra personer för förskingring av offentliga medel, och rättsprocessen inleddes i Kairos brottmålsdomstol den 17 november 2013. Den 21 maj 2014 fällde den domstolen de tre tilltalade personerna. De tilltalade överklagade domen i kassationsdomstolen. Den 13 januari 2015 ogiltigförklarade kassationsdomstolen domen och beordrade en ny rättegång. Under den nya rättegången, den 4 och 29 april 2015, höll parterna sina muntliga pläderingar och lade fram sina skriftliga inlagor. Kairos brottmålsdomstol fällde den 9 maj 2015 de tilltalade och beordrade att de förskingrade medlen skulle återbetalas och böter betalas. Den 24 maj 2015 överklagades domen i kassationsdomstolen. Den 9 januari 2016 fastställdes de fällande domarna av kassationsdomstolen. Den 8 mars 2016 nådde de tilltalade en uppgörelse i den expertkommitté som inrättats genom premiärministerns dekret nr 2873 från 2015. Uppgörelsen godkändes den 9 mars 2016 av ministerkabinettet. Uppgörelsen förelades inte kassationsdomstolen för slutligt godkännande av överåklagaren eftersom expertkommittén inte var behörig kommitté. De tilltalade har möjlighet att inkomma med en begäran om uppgörelse till den behöriga kommittén, nämligen den nationella kommittén för återvinning av tillgångar utomlands. I mars 2019 drevs böterna in. Det belopp som ska återbetalas håller på att drivas in genom begäranden om ömsesidig rättslig hjälp som de egyptiska myndigheterna har riktat till två tredjeländer.

Heidy Mahmoud Magdy Hussein Rasekh

Uppgifterna i rådets akt visar att Heidy Mahmoud Magdy Hussein Rasekhs rätt till försvar och rätt till ett effektivt rättsligt skydd respekterades i de straffrättsliga förfaranden som rådet förlitat sig på. Det framgår särskilt av följande:

Beslut om frysning av tillgångar

Den 28 februari 2011 utfärdade överåklagaren ett beslut om förbud för Heidy Mahmoud Magdy Hussein Rasekh med flera att förfoga över sina tillgångar och medel i enlighet med artikel 208 bis/a i den egyptiska straffprocesslagen, som ger överåklagaren rätt att förbjuda den tilltalade och dennes maka och barn att förfoga över sina tillgångar om det finns anledning att misstänka att tillgångarna utgör olaglig vinning av brott som begåtts av den tilltalade. Den 8 mars 2011 fastställde den behöriga brottmålsdomstolen förbudsbeslutet. Enligt Arabrepubliken Egyptens lag har den tilltalade rätt att bestrida domstolens avgörande om förbudsbeslutet i samma domstol. Heidy Mahmoud Magdy Hussein Rasekh har inte bestridit avgörandet av den 8 mars 2011.

Gamal Mohamed Hosni Elsayed Mubarak

Uppgifterna i rådets akt visar att Gamal Mohamed Hosni Elsayed Mubaraks rätt till försvar och rätt till ett effektivt rättsligt skydd respekterades i de straffrättsliga förfaranden som rådet förlitat sig på. Det framgår särskilt av följande:

Beslut om frysning av tillgångar

Den 28 februari 2011 utfärdade överåklagaren ett beslut om förbud för Gamal Mubarak med flera att förfoga över sina tillgångar och medel i enlighet med artikel 208 bis/a i den egyptiska straffprocesslagen, som ger överåklagaren rätt att förbjuda den tilltalade och dennes maka och barn att förfoga över sina tillgångar om det finns anledning att misstänka att tillgångarna utgör olaglig vinning av brott som begåtts av den tilltalade. Den 8 mars 2011 fastställde den behöriga brottmålsdomstolen förbudsbeslutet. Enligt Arabrepubliken Egyptens lag har den tilltalade rätt att bestrida domstolens avgörande om förbudsbeslutet i samma domstol. Gamal Mubarak har inte bestridit avgörandet av den 8 mars 2011.

Första målet

Gamal Mubarak och en annan person ställdes den 30 maj 2012 inför den behöriga domstolen (Kairos brottmålsdomstol). Den 6 juni 2013 återförvisade domstolen målet till den allmänna åklagarmyndigheten för ytterligare utredning. Efter det att utredningen avslutats hänsköts målet på nytt till domstolen. Den 15 september 2018 meddelade Kairos brottmålsdomstol en dom varigenom den i) anmodade den expertkommitté som den hade utsett att komplettera den expertrapport som kommittén hade överlämnat till domstolen i juli 2018, ii) beordrade att de tilltalade skulle anhållas och iii) begärde att de tilltalade skulle ställas inför den nationella kommittén för återvinning av tillgångar utomlands med sikte på en eventuell förlikning. De tilltalade bestred med framgång anhållningsbeslutet, och efter en jävsinvändning mot domarpanelen hänsköts målet till ett annat av brottmålsdomstolens områden för en omprövning av sakförhållandena i målet, där han frikändes den 22 februari 2020. Domen är inte slutlig och kan fortfarande överklagas av den allmänna åklagarmyndigheten.

Andra målet

Den 27 juni 2013 åtalades Gamal Mubarak tillsammans med två andra personer för förskingring av offentliga medel, och rättsprocessen inleddes i Kairos brottmålsdomstol den 17 november 2013. Den 21 maj 2014 fällde den domstolen de tre tilltalade personerna. De tilltalade överklagade domen i kassationsdomstolen. Den 13 januari 2015 ogiltigförklarade kassationsdomstolen domen och beordrade en ny rättegång. Under den nya rättegången, den 4 och 29 april 2015, höll parterna sina muntliga pläderingar och lade fram sina skriftliga inlagor. Kairos brottmålsdomstol fällde den 9 maj 2015 de tilltalade och beordrade att de förskingrade medlen skulle återbetalas och böter betalas. Den 24 maj 2015 överklagades domen i kassationsdomstolen. Den 9 januari 2016 fastställdes de fällande domarna av kassationsdomstolen. Den 8 mars 2016 nådde de tilltalade en uppgörelse i den expertkommitté som inrättats genom premiärministerns dekret nr 2873 från 2015. Uppgörelsen godkändes den 9 mars 2016 av ministerkabinettet. Uppgörelsen förelades inte kassationsdomstolen för slutligt godkännande av överåklagaren eftersom expertkommittén inte var behörig kommitté. De tilltalade har möjlighet att inkomma med en begäran om uppgörelse till den behöriga kommittén, nämligen den nationella kommittén för återvinning av tillgångar utomlands. I mars 2019 drevs böterna in. Det belopp som ska återbetalas håller på att drivas in genom begäranden om ömsesidig rättslig hjälp som de egyptiska myndigheterna har riktat till två tredjeländer.

Khadiga Mahmoud El Gammal

Uppgifterna i rådets akt visar att Khadiga El Gammals rätt till försvar och rätt till ett effektivt rättsligt skydd respekterades i de straffrättsliga förfaranden som rådet förlitat sig på. Det framgår särskilt av följande:

Beslut om frysning av tillgångar

Den 28 februari 2011 utfärdade överåklagaren ett beslut om förbud för Khadiga El Gammal med flera att förfoga över sina tillgångar och medel i enlighet med artikel 208 bis/a i den egyptiska straffprocesslagen, som ger överåklagaren rätt att förbjuda den tilltalade och dennes maka och barn att förfoga över sina tillgångar om det finns anledning att misstänka att tillgångarna utgör olaglig vinning av brott som begåtts av den tilltalade. Den 8 mars 2011 fastställde den behöriga brottmålsdomstolen förbudsbeslutet. Enligt Arabrepubliken Egyptens lag har den tilltalade rätt att bestrida domstolens avgörande om förbudsbeslutet i samma domstol. Khadiga El Gammal har inte bestridit avgörandet av den 8 mars 2011.

Mohamed Zohir Mohamed Wahid Garrana

Uppgifterna i rådets akt visar att Mohamed Zohir Mohamed Wahed Garranas rätt till försvar och rätt till ett effektivt rättsligt skydd respekterades i de straffrättsliga förfaranden som rådet förlitat sig på. Det framgår särskilt av följande:

Mål

Utredningen om förskingring av offentliga medel eller tillgångar pågår fortfarande. Rådet har inte funnit något som tyder på att Mohamed Zohir Mohamed Wahed Garranas rätt till försvar eller rätt till ett effektivt rättsligt skydd inte respekterats.

Habib Ibrahim Habib Eladli

Uppgifterna i rådets akt visar att Habib Ibrahim Habib Eladlis rätt till försvar och rätt till ett effektivt rättsligt skydd respekterades i de straffrättsliga förfaranden som rådet förlitat sig på. Det framgår särskilt av följande:

Mål

Habib Ibrahim Habib Eladli ställdes av den utredande domaren inför den behöriga domstolen anklagad för förskingring av offentliga medel. Den 7 februari 2016 beslutade den domstolen att Habib Ibrahim Habib Eladlis och hans makas och minderårige sons tillgångar skulle frysas. I överensstämmelse med det domstolsbeslutet utfärdade överåklagaren den 10 februari 2016 ett beslut om frysning av tillgångar i enlighet med artikel 208 bis/a i den egyptiska straffprocesslagen, som ger överåklagaren rätt att förbjuda den tilltalade och dennes maka och barn att förfoga över sina tillgångar om det finns anledning att misstänka att tillgångarna utgör olaglig vinning av brott som begåtts av den tilltalade. Enligt Arabrepubliken Egyptens lag har den tilltalade rätt att bestrida domstolens avgörande om förbudsbeslutet i samma domstol. Den 15 april 2017 fällde domstolen den tilltalade. Den tilltalade överklagade domen i kassationsdomstolen som den 11 januari 2018 ogiltigförklarade den fällande domen och beordrade en ny rättegång. Vid den nya rättegången dömdes han den 9 maj 2019 till böter. Såväl den allmänna åklagarmyndigheten som Habib Ibrahim Habib Eladli har överklagat domen i kassationsdomstolen. Ärendet behandlas för närvarande av den domstolen.

Elham Sayed Salem Sharshar

Uppgifterna i rådets akt visar att Elham Sayed Salem Sharshars rätt till försvar och rätt till ett effektivt rättsligt skydd respekterades i de straffrättsliga förfaranden som rådet förlitat sig på. Det framgår särskilt av följande:

Beslut om frysning av tillgångar

Elham Sayed Salem Sharshars make ställdes av den utredande domaren inför den behöriga domstolen anklagad för förskingring av offentliga medel. Den 7 februari 2016 beslutade den domstolen att hennes makes, hennes egna och deras minderårige sons tillgångar skulle frysas. I överensstämmelse med det domstolsbeslutet utfärdade överåklagaren den 10 februari 2016 ett beslut om frysning av tillgångar i enlighet med artikel 208 bis/a i den egyptiska straffprocesslagen, som ger överåklagaren rätt att förbjuda den tilltalade och dennes maka och barn att förfoga över sina tillgångar om det finns anledning att misstänka att tillgångarna utgör olaglig vinning av brott som begåtts av den tilltalade. Enligt Arabrepubliken Egyptens lag har den tilltalade rätt att bestrida domstolens avgörande om förbudsbeslutet i samma domstol. Elham Sayed Salem Sharshar har inte bestridit domstolens beslut.