2010L0030 — SV — 05.06.2014 — 001.001
Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
|
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2010/30/EU av den 19 maj 2010 om märkning och standardiserad produktinformation som anger energirelaterade produkters användning av energi och andra resurser (omarbetning) (EGT L 153, 18.6.2010, p.1) |
Ändrad genom:
|
|
|
Officiella tidningen |
||
|
No |
page |
date |
||
|
Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU Text av betydelse för EES av den 25 oktober 2012 |
L 315 |
1 |
14.11.2012 |
|
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2010/30/EU
av den 19 maj 2010
om märkning och standardiserad produktinformation som anger energirelaterade produkters användning av energi och andra resurser
(omarbetning)
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 194.2,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande ( 1 ),
efter att ha hört Regionkommittén,
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet ( 2 ), och
av följande skäl:|
(1) |
Rådets direktiv 92/75/EEG av den 22 september 1992 om märkning och standardiserad konsumentinformation som anger hushållsapparaters förbrukning av energi och andra resurser ( 3 ) har ändras väsentligt ( 4 ). Med anledning av nya ändringar bör det av tydlighetsskäl omarbetas. |
|
(2) |
Tillämpningsområdet för direktiv 92/75/EEG är begränsat till hushållsapparater. Kommissionens meddelande av den 16 juli 2008 om handlingsplanen för hållbar konsumtion och produktion samt en hållbar industripolitik har visat att en utvidgning av tillämpningsområdet för direktiv 92/75/EEG till att omfatta energirelaterade produkter som direkt eller indirekt kraftigt påverkar energianvändningen under användning skulle kunna förstärka potentiella synergieffekter mellan existerande lagstiftningsåtgärder – i synnerhet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter ( 5 ). Det här direktivet bör inte påverka tillämpningen av direktiv 2009/125/EG. Tillsammans med det direktivet och andra unionsinstrument utgör det här direktivet en del av en bredare rättslig ram och leder i samband med en helhetsstrategi till ytterligare energibesparingar och miljövinster. |
|
(3) |
I ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte den 8 och 9 mars 2007 betonades behovet av att öka energieffektiviteten i unionen för att uppnå besparingsmålet på 20 % av unionens energianvändning senast 2020, fastställa mål för utvecklingen av förnybara energikällor i hela EU och minskning av utsläppen av växthusgaser samt efterlystes ett genomgripande och snabbt genomförande av de nyckelområden som fastställs i kommissionens meddelande av den 19 oktober 2006 med titeln ”Handlingsplan för energieffektivitet: att förverkliga möjligheterna”. I handlingsplanen betonas de enorma möjligheterna till energibesparingar inom produktsektorn. |
|
(4) |
Effektivare energirelaterade produkter genom väl underbyggda val från konsumenternas sida blir till nytta för EU:s ekonomi överlag. |
|
(5) |
Om slutanvändare får tillgång till korrekt, relevant och jämförbar information om den energi som varje enskild energirelaterad produkt använder, bör detta påverka deras val till förmån för produkter som kräver mindre energi och andra väsentliga resurser under användning, eller som indirekt leder till lägre användning, och därigenom motivera tillverkarna att minska användningen av energi och andra väsentliga resurser hos de produkter som de tillverkar. Indirekt bör detta även främja en effektiv användning av produkterna för att bidra till EU:s energibesparingsmål på 20 %. I brist på sådan information kommer marknadskrafterna inte själva att kunna främja en rationell användning av energi och andra väsentliga resurser för dessa produkter. |
|
(6) |
Det bör erinras om att det finns unionslagstiftning och nationell lagstiftning som ger konsumenterna vissa rättigheter när det gäller inköpta produkter, inklusive kompensation eller utbyte av produkten. |
|
(7) |
Kommissionen bör tillhandahålla en prioritetsförteckning över energirelaterade produkter som kan omfattas av en delegerad akt enligt detta direktiv. Denna förteckning kan införas i den arbetsplan som avses i direktiv 2009/125/EG. |
|
(8) |
Information spelar en avgörande roll när det gäller att påverka marknadskrafterna, och det är därför nödvändigt att införa en enhetlig etikett för samtliga produkter av samma slag, att förse eventuella köpare med kompletterande standardiserad information om dessa produkters energikostnader och användning av andra väsentliga resurser och att vidta åtgärder för att säkerställa att också eventuella slutanvändare som inte har möjlighet att se produkten utställd, och därigenom inte heller etiketten, förses med denna information. För att etiketten ska vara effektiv och framgångsrik bör den vara lätt att känna igen för slutanvändare samt enkel och kortfattad. För detta ändamål bör etikettens nuvarande utformning behållas som informationsunderlag för att ge slutanvändare information om produkters energieffektivitet. Energianvändningen och annan information om produkterna bör mätas enligt harmoniserade standarder och metoder. |
|
(9) |
Såsom det påpekas i kommissionens konsekvensbedömning som åtföljer dess förslag till detta direktiv har märkningssystemet tagits som modell i olika länder världen över. |
|
(10) |
Medlemsstaterna bör regelbundet övervaka efterlevnaden av detta direktiv och inkludera all relevant information i den rapport som de enligt detta direktiv är skyldiga att lämna till kommissionen vart fjärde år, särskilt med avseende på leverantörernas och återförsäljarnas ansvar. |
|
(11) |
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter ( 6 ) innehåller allmänna bestämmelser om marknadskontroll som rör saluföring av produkter. För att uppfylla syftet med detta direktiv, anger det mer detaljerade bestämmelser i detta hänseende. Dessa bestämmelser överensstämmer med förordning (EG) nr 765/2008. |
|
(12) |
Ett helt frivilligt system skulle leda till att bara några produkter blir märkta eller försedda med standardiserad produktinformation, vilket kan vara förvirrande eller till och med missvisande för vissa slutanvändare. Därför måste det system som nu införs säkerställa att samtliga berörda produkter förses med information om användningen av energi och andra väsentliga resurser genom märkning och enhetliga informationsblad om produkten. |
|
(13) |
Under användning påverkar energirelaterade produkter direkt eller indirekt användningen av många olika former av energi, varav elektricitet och gas är de viktigaste. Detta direktiv bör därför omfatta energirelaterade produkter som under användning direkt eller indirekt påverkar användningen av alla former av energi. |
|
(14) |
Energirelaterade produkter som under användning har en betydande direkt eller indirekt inverkan på användningen av energi eller, när det är relevant, väsentliga resurser och som erbjuder tillräckliga möjligheter att förbättra energieffektiviteten bör omfattas av en delegerad akt, när tillhandahållande av information genom märkning kan stimulera slutanvändare att köpa mer effektiva produkter. |
|
(15) |
För att uppfylla unionens mål i fråga om klimatförändringar och energitrygghet, och med tanke på att den totala energi som används av produkter förväntas fortsätta att öka på längre sikt, kan det i de delegerade akterna enligt detta direktiv, när så är lämpligt, även föreskrivas att produktens totala energianvändning särskilt anges på etiketten. |
|
(16) |
En rad medlemsstater har regler för offentlig upphandling som kräver att upphandlande myndigheter ska köpa energieffektiva produkter. En rad medlemsstater har också infört incitament för energieffektiva produkter. Kriterierna för att produkter ska kunna komma i fråga för offentliga upphandlingar eller incitament kan skilja sig kraftigt från en medlemsstat till en annan. Att hänvisa till prestandaklasser som nivåer för vissa produkter, i enlighet med de delegerade akterna enligt detta direktiv, kan minska skillnaderna när det gäller offentliga upphandlingar och incitament och främja utnyttjandet av effektiva produkter. |
|
(17) |
Incitament som medlemsstaterna tillhandahåller för att främja effektiva produkter kan utgöra statligt stöd. Detta direktiv föregriper inte utgången av eventuella förfaranden för statligt stöd som kan inledas enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) avseende sådana incitament och bör inte omfatta beskattning och skattefrågor. Det står medlemsstaterna fritt att besluta om utformningen av sådana incitament. |
|
(18) |
Främjandet av energieffektiva produkter genom märkning, offentliga upphandlingar och incitament bör inte vara till skada för sådana produkters miljöprestanda totalt sett eller deras funktion. |
|
(19) |
Kommissionen bör ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget i fråga om märkning och standardiserad produktinformation som anger energirelaterade produkters användning av energi och andra väsentliga resurser under användning. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. |
|
(20) |
Kommissionen bör regelbundet förelägga Europaparlamentet och rådet en sammanfattning, omfattande EU och varje enskild medlemsstat, av de av medlemsstaterna enligt detta direktiv framlagda rapporterna om efterlevnadsåtgärder och graden av efterlevnad. |
|
(21) |
Kommissionen bör ansvara för anpassningen av märkningsklassificeringarna i syfte att säkerställa förutsägbarhet för branschen och begriplighet för konsumenterna. |
|
(22) |
Den tekniska utvecklingen och potentialen för ytterligare betydande energibesparingar kan, i olika utsträckning alltefter produkt, nödvändiggöra fortsatt produktdifferentiering och motivera en översyn av klassificeringen. Denna översyn bör framför allt innefatta en möjlighet till omskalning. Översynen bör ske så snabbt som möjligt i fråga om produkter som på grund av sin mycket innovativa karaktär i väsentlig mån kan bidra till energieffektivitet. |
|
(23) |
När kommissionen 2012 granskar de framsteg som gjorts och rapporterar om genomförandet av handlingsplanen för hållbar konsumtion och produktion, kommer den särskilt att granska om det behövs ytterligare åtgärder för att förbättra produkters energi- och miljöprestanda, inbegripet bland annat möjligheten att informera konsumenterna om produkternas koldioxidavtryck eller om deras miljöpåverkan under livscykeln. |
|
(24) |
Skyldigheten att införliva detta direktiv med nationell lagstiftning bör endast gälla de bestämmelser som utgör en innehållsmässig ändring i förhållande till direktiv 92/75/EEG. Skyldigheten att införliva de oförändrade bestämmelserna följer av direktiv 92/75/EEG. |
|
(25) |
När medlemsstaterna tillämpar detta direktivs bestämmelser bör de sträva efter att avstå från att anta åtgärder som skulle kunna medföra onödigt byråkratiska och tunga krav på de berörda marknadsaktörerna, i synnerhet små och medelstora företag. |
|
(26) |
Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas skyldigheter vad gäller tidsfristerna för införlivande med nationell lagstiftning och tillämpningen av direktiv 92/75/EEG. |
|
(27) |
I enlighet med punkt 34 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning ( 7 ) uppmuntras medlemsstaterna att för egen del och i unionens intresse upprätta egna tabeller som så långt det är möjligt visar överensstämmelsen mellan detta direktiv och införlivandeåtgärderna samt att offentliggöra dessa tabeller. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Tillämpningsområde
1. Genom detta direktiv inrättas en ram för harmoniseringen av nationella åtgärder när det gäller information till slutanvändaren, särskilt genom märkning och standardiserad produktinformation, om användning av energi och, där så är relevant, andra väsentliga resurser under användning samt kompletterande uppgifter om energirelaterade produkter, för att därigenom ge slutanvändarna möjlighet att välja mer effektiva produkter.
2. Detta direktiv ska tillämpas på energirelaterade produkter som under användning har en betydande direkt eller indirekt inverkan på användningen av energi och, när det är relevant, andra väsentliga resurser.
3. Detta direktiv ska inte tillämpas på
a) begagnade produkter,
b) transportmedel för personer eller varor,
c) märkplåtar eller motsvarande som fästs på produkter av säkerhetsskäl.
Artikel 2
Definitioner
I detta direktiv avses med
|
a) |
energirelaterad produkt eller produkt : en vara som påverkar energianvändningen när den används och som släpps ut på marknaden och/eller tas i bruk i unionen, inklusive delar avsedda att ingå i energirelaterade produkter som omfattas av detta direktiv, vilka släpps ut på marknaden och/eller tas i bruk som enskilda delar för slutanvändare och vilkas miljöprestanda kan bedömas separat, |
|
b) |
informationsblad : en standardiserad uppställning av information om en produkt, |
|
c) |
andra väsentliga resurser : vatten, kemikalier eller varje annat ämne som en produkt använder vid normal användning, |
|
d) |
kompletterande information : övriga upplysningar om en produkts prestanda och egenskaper som gäller, eller bidrar till att bedöma, dess användning av energi eller andra väsentliga resurser, baserade på mätbara uppgifter, |
|
e) |
direkt påverkan : påverkan av produkter som under användning faktiskt använder energi, |
|
f) |
indirekt påverkan : påverkan av produkter som inte använder energi men som under användning bidrar till energisparande, |
|
g) |
återförsäljare : detaljist eller annan person som säljer, hyr ut, erbjuder för avbetalning eller ställer ut produkter som är avsedda för slutanvändare, |
|
h) |
leverantör : tillverkaren eller dennes auktoriserade representant inom unionen eller den importör som släpper ut produkten eller tar denna i bruk på unionsmarknaden. Om det inte finns någon sådan ska varje fysisk eller juridisk person som släpper ut produkter som omfattas av detta direktiv, eller tar dem i bruk, anses vara leverantör, |
|
i) |
utsläppande på marknaden : tillgängliggörande av en produkt för första gången på unionsmarknaden i syfte att den ska spridas eller användas inom unionen, i vinstsyfte eller gratis och oavsett försäljningsteknik, |
|
j) |
ibruktagande : den första användningen av en produkt för avsett ändamål inom unionen, |
|
k) |
obehörig användning av etiketten : användning av etiketten av andra än medlemsstaternas myndigheter eller EU:s institutioner på ett sätt som inte föreskrivs i detta direktiv eller i en delegerad akt. |
Artikel 3
Medlemsstaternas ansvar
1. Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa följande:
a) Alla leverantörer och återförsäljare, som är etablerade inom deras territorier, ska fullgöra de skyldigheter som anges i artiklarna 5 och 6.
b) För produkter som omfattas av detta direktiv ska det vara förbjudet att anbringa andra etiketter, märken, symboler eller påskrifter som inte uppfyller kraven i detta direktiv eller de relevanta delegerade akterna, om anbringandet kan leda till missförstånd eller förväxling hos slutanvändarna beträffande användning av energi eller, där det är relevant, andra väsentliga resurser under användning.
c) I samband med införandet av systemet med etiketter och informationsblad avseende energianvändning eller energisparande ska upplysnings- och reklamkampanjer genomföras i syfte att främja energieffektivitet och mer ansvarsfull energianvändning av slutanvändare.
d) Lämpliga åtgärder ska vidtas för att uppmuntra de relevanta nationella eller regionala myndigheter som är ansvariga för genomförandet av detta direktiv att samarbeta och förse varandra och kommissionen med information för att bidra till tillämpningen av detta direktiv. I det administrativa samarbetet och informationsutbytet ska elektroniska kommunikationsmedel utnyttjas i största möjliga mån och vara kostnadseffektiva, varvid relevanta EU-program får ge stöd. Sådant samarbete ska garantera säkerheten och sekretessen vid behandlingen samt, där det är nödvändigt, skyddet av känslig information som tillhandahållits i samband med förfarandet. Kommissionen ska vidta lämpliga åtgärder för att uppmuntra och bidra till samarbete mellan medlemsstaterna enligt detta led.
2. Om en medlemsstat konstaterar att en produkt inte överensstämmer med alla relevanta krav som fastställs i detta direktiv och dess delegerade akter för etiketten och informationsbladet, ska leverantören vara skyldig att säkerställa att produkten är i överensstämmelse med dessa krav genom att medlemsstaterna fastställer effektiva och proportionerliga villkor för detta.
Om det finns tillräckliga bevis för att en produkt brister i överensstämmelse, ska den berörda medlemsstaten vidta erforderliga förebyggande åtgärder samt åtgärder som syftar till att säkerställa överensstämmelse inom en bestämd tidsram, med beaktande av den skada som vållats.
Om den bristande överensstämmelsen fortsätter ska den berörda medlemsstaten fatta beslut om att begränsa eller förbjuda utsläppande på marknaden och/eller ibruktagande av produkten i fråga eller se till att den dras tillbaka från marknaden. Om produkten dras tillbaka från marknaden eller om utsläppande på marknaden förbjuds, ska kommissionen och övriga medlemsstater informeras omedelbart.
3. Vart fjärde år ska medlemsstaterna lämna en rapport till kommissionen med en närmare redogörelse för de åtgärder som medlemsstaterna har vidtagit för att säkerställa efterlevnad och graden av efterlevnad på deras territorier.
Kommissionen får genom att fastställa riktlinjer fastställa närmare föreskrifter om det allmänna innehållet i dessa rapporter.
4. Kommissionen ska för kännedom regelbundet tillhandahålla Europaparlamentet och rådet en sammanfattning av dessa rapporter.
Artikel 4
Informationskrav
Medlemsstaterna ska säkerställa följande:
a) Information om hushållsapparaters användning av elektrisk energi, andra former av energi och, där så är relevant, andra väsentliga resurser under användning samt ytterligare upplysningar ska lämnas, i enlighet med delegerade akter enligt detta direktiv, till slutanvändarna genom ett informationsblad och en etikett, när sådana produkter ställs ut för eller bjuds ut till försäljning, hyra eller kreditköp till slutanvändare direkt eller indirekt genom någon form av distansförsäljning, inbegripet via Internet.
b) Den information som avses i led a ska tillhandahållas för inbyggda eller installerade produkter endast när det krävs i den tillämpliga delegerade akten.
c) All reklam för en särskild typ av energirelaterade produkter som omfattas av en delegerad akt enligt detta direktiv ska, när energirelaterad information eller prisinformation utlämnas, innehålla en hänvisning till produktens energieffektivitetsklass.
d) Allt tekniskt reklammaterial om energirelaterade produkter som beskriver de specifika tekniska parametrarna för en produkt, nämligen tekniska manualer och broschyrer från tillverkare, i pappersform eller på Internet, ska ge slutanvändare den information som behövs om energianvändningen eller innehålla en hänvisning till produktens energieffektivitetsklass.
Artikel 5
Leverantörernas ansvar
Medlemsstaterna ska säkerställa följande:
a) Leverantörer som släpper ut på marknaden eller tar i bruk sådana produkter som omfattas av en delegerad akt ska tillhandahålla en etikett och ett informationsblad i enlighet med detta direktiv och den delegerade akten.
b) Leverantörerna ska upprätta teknisk dokumentation i den utsträckning som behövs för att kunna bedöma riktigheten av den information som finns på etiketten och i informationsbladet. Den tekniska dokumentationen ska innehålla
i) en allmän beskrivning av produkten,
ii) resultaten av konstruktionsberäkningar, om det är relevant,
iii) tillgängliga provningsrapporter, även sådana som utarbetats av anmälda organ som är behöriga enligt annan unionslagstiftning,
iv) när värdena används för liknande modeller, de hänvisningar som möjliggör identifiering av dessa modeller.
För detta ändamål får leverantörerna använda dokumentation som är upprättad i enlighet med krav som fastställs i relevant unionslagstiftning.
c) Leverantörerna ska hålla den tekniska dokumentationen tillgänglig för kontroll intill utgången av femte året efter det att den sista berörda produkten har tillverkats.
Leverantörerna ska på begäran göra en elektronisk version av den tekniska dokumentationen tillgänglig för medlemsstatens marknadsövervakningsmyndigheter och för kommissionen inom tio arbetsdagar efter det att den behöriga myndigheten i en medlemsstat eller kommissionen har mottagit begäran.
d) Leverantörerna ska kostnadsfritt förse återförsäljare med erforderliga etiketter för märkning och produktinformation.
Utan att det påverkar leverantörernas val av system för leverans av etiketter, ska leverantörer skyndsamt leverera etiketter efter beställning från återförsäljare.
e) Förutom etiketter ska leverantörerna tillhandahålla ett informationsblad.
f) Leverantörerna ska inkludera ett informationsblad i alla broschyrer om produkten. Om leverantören inte tillhandahåller broschyrer om produkten, ska leverantören tillhandahålla informationsblad tillsammans med andra handlingar som åtföljer produkten.
g) Leverantörerna ansvarar för att uppgifterna på de etiketter och informationsblad som de tillhandahåller är korrekta.
h) Leverantörerna ska anses ha givit sitt samtycke till att uppgifterna på etiketten eller i informationsbladet offentliggörs.
Artikel 6
Återförsäljarnas ansvar
Medlemsstaterna ska säkerställa följande:
a) Återförsäljare ska på ett synligt och läsbart sätt anbringa etiketter på korrekt sätt och sörja för att informationsbladet finns med i produktbroschyren eller i andra handlingar som åtföljer produkterna när de säljs till slutanvändare.
b) När en produkt som omfattas av en delegerad akt ställs ut ska återförsäljare fästa en lämplig etikett i den relevanta språkversionen på den väl synliga plats som anges i den tillämpliga delegerade akten.
Artikel 7
Distansförsäljning och andra försäljningsformer
När produkter bjuds ut till försäljning, hyra eller kreditköp genom postorder, via katalog, via Internet, telefonförsäljning eller på något annat sätt som innebär att man inte kan vänta sig att en eventuell slutanvändare ser produkten utställd, ska delegerade akter innehålla bestämmelser som säkerställer att eventuella slutanvändare före köpet får den information som lämnas på etiketten för produkten i fråga och i informationsbladet. I delegerade akter ska det, när det är lämpligt, specificeras på vilket sätt etiketten eller informationsbladet, eller den information som anges på etiketten eller informationsbladet, ska anbringas eller lämnas till en eventuell slutanvändare.
Artikel 8
Fri rörlighet
1. Medlemsstaterna får inte förbjuda, begränsa eller förhindra utsläppandet på marknaden eller ibruktagandet, inom sina territorier, av produkter som omfattas av och är förenliga med detta direktiv och den tillämpliga delegerade akten.
2. Medlemsstaterna ska anse att etiketter och informationsblad uppfyller kraven i detta direktiv och i de delegerade akterna, om de inte har bevis om motsatsen. Medlemsstaterna ska kräva att leverantörerna tillhandahåller bevis i den mening som avses i artikel 5 för att styrka riktigheten av den information som lämnats på deras etiketter och informationsblad, om de har anledning att misstänka att informationen inte är korrekt.
Artikel 9
Offentliga upphandlingar och incitament
▼M1 —————
3. Om medlemsstaterna tillhandahåller ett incitament för en produkt som omfattas av en delegerad akt ska de sträva efter de högsta prestandanivåer och den högsta energieffektivitetsklass som anges i den tillämpliga delegerade akten. Beskattning och skattefrågor utgör inte incitament i den mening som avses i detta direktiv.
4. Om medlemsstaterna tillhandahåller incitament för produkter, både för slutanvändare av produkter med hög energieffektivitet och för industrier som marknadsför och producerar sådana produkter, ska de uttrycka prestandanivåerna i form av klasser som de är definierade i den tillämpliga delegerade akten, utom när de föreskriver högre prestandanivåer än tröskelvärdet för den högsta energieffektivitetsklass som anges i den delegerade akten. Medlemsstaterna får föreskriva högre prestandanivåer än tröskelvärdet för den högsta energieffektivitetsklass som anges i den delegerade akten.
Artikel 10
Delegerade akter
1. Kommissionen ska fastställa närmare föreskrifter om etiketten och informationsbladet genom delegerade akter i enlighet med artiklarna 11, 12 och 13, för varje produkttyp i överensstämmelse med denna artikel.
Om en produkt uppfyller kriterierna i punkt 2 ska den omfattas av en delegerad akt i enlighet med punkt 4.
De delegerade akterna ska innehålla bestämmelser om information som tillhandahålls på etiketten och i informationsbladet om användning av energi och andra väsentliga resurser under användning som gör det möjligt för slutanvändare att fatta inköpsbeslut på bättre grunder och för marknadsövervakningsmyndigheter att kontrollera huruvida produkter överensstämmer med den information som tillhandahålls.
Om en delegerad akt innehåller bestämmelser om både energieffektivitet och användning av väsentliga resurser för en produkt, ska etikettens utformning och innehåll framhäva produktens energieffektivitet.
2. De kriterier som avses i punkt 1 är följande:
a) Enligt senast tillgängliga uppgifter och med beaktande av de kvantiteter som släpps ut på unionsmarknaden, ska produkterna ge betydande möjligheter att spara energi och, när det är relevant, andra väsentliga resurser.
b) Det ska finnas stora skillnader i fråga om relevanta prestandanivåer för produkter som har likvärdig funktionalitet och som är tillgängliga på marknaden.
c) Kommissionen ska ta hänsyn till relevant unionslagstiftning och självreglering, exempelvis frivilliga avtal, som förväntas uppnå de politiska målen snabbare eller till lägre kostnad än obligatoriska krav.
3. När kommissionen utarbetar ett utkast till en delegerad akt ska den
a) ta hänsyn till de miljöparametrar som anges i del 1 i bilaga I till direktiv 2009/125/EG som betecknas som betydande i den relevanta genomförandeåtgärd som antagits i enlighet med direktiv 2009/125/EG och som är relevanta för slutanvändaren under användning,
b) göra en bedömning av aktens effekter på miljö, slutanvändare och tillverkare, inbegripet små och medelstora företag, i fråga om konkurrenskraft, även på marknader utanför unionen, innovation, marknadstillträde samt kostnader och nytta,
c) hålla lämpliga samråd med berörda aktörer,
d) fastställa genomförandedatum, eventuella stegvisa åtgärder eller övergångsåtgärder eller övergångsperioder, särskilt med beaktande av eventuella konsekvenser för små och medelstora företag eller för särskilda produktgrupper som främst tillverkas av små och medelstora företag.
4. De delegerade akterna ska i synnerhet ange följande:
a) En exakt definition av det produktslag som avses.
b) De mätstandarder och mätmetoder som ska tillämpas för att ta fram den information som avses i artikel 1.1.
c) Närmare uppgifter om den tekniska dokumentation som krävs enligt artikel 5.
d) Utformningen av och innehållet på den etikett som avses i artikel 4; den ska i största möjliga utsträckning ha ett enhetligt utseende för de olika produktgrupperna och ska under alla omständigheter vara klart synlig och läsbar. Klassificeringen med bokstäver från A–G ska bibehållas som utgångspunkt för etikettens utformning; stegen i klassificeringen ska motsvara betydande energi- och kostnadsbesparingar ur slutanvändarens perspektiv.
Ytterligare tre klasser kan läggas till i klassificeringen om de tekniska framstegen kräver detta. Dessa ytterligare klasser ska vara A+, A++ och A+++ för den effektivaste klassen. I princip kommer det totala antalet klasser att begränsas till sju, såvida inte fler klasser fortfarande utnyttjas.
Färgskalan ska bestå av högst sju olika färger från mörkgrön till röd. Färgkoden för den högsta klassen ska alltid vara mörkgrön och denna färg får inte användas för någon annan klass. Om det finns fler än sju klasser kan endast den röda färgen dupliceras.
Klassificeringen ska särskilt ses över när en betydande andel produkter på den inre marknaden uppnår de två högsta energiklasserna och när ytterligare besparingar kan åstadkommas genom ytterligare differentiering av produkter.
Detaljerade kriterier för en eventuell omklassificering av produkter ska när så är lämpligt fastställas i varje enskilt fall i den relevanta delegerade akten.
e) Den plats på den utställda produkten där etiketten ska anbringas och det sätt på vilket etiketten och/eller informationen ska tillhandahållas när produkten bjuds ut till försäljning enligt artikel 7. Om det är lämpligt, kan det i de delegerade akterna föreskrivas att etiketten ska fästas på produkten eller tryckas på förpackningen, eller fastställas närmare föreskrifter om märkningskraven för kataloger, distansförsäljning och Internetförsäljning.
f) Innehållet i det informationsblad eller den kompletterande information som avses i artiklarna 4 och 5 c, och, om det behövs, formatet och andra närmare uppgifter. Den information som lämnas på etiketten ska även ingå i informationsbladet.
g) Etikettens specifika innehåll för annonsering av, bland annat och beroende på vad som är lämpligt, energiklassen och andra relevanta prestandanivåer för den aktuella produkten i läsbar och synlig form.
h) Varaktigheten av de klassificeringar som anges på etiketten, när så är lämpligt, i enlighet med led d.
i) Noggrannheten i deklarationerna på etiketten och i informationsbladen.
j) Datum för utvärdering och eventuell revidering av den delegerade akten, med hänsyn till takten i den tekniska utvecklingen.
Artikel 11
Utövande av delegering
1. Befogenhet att anta de delegerade akter som avses i artikel 10 ska ges till kommissionen för en period på fem år från den 19 juni 2010. Kommissionen ska utarbeta en rapport om de delegerade befogenheterna senast sex månader innan perioden på fem år löpt ut. Delegeringen av befogenhet ska automatiskt förlängas med perioder av samma längd, om den inte återkallas av Europaparlamentet eller rådet i enlighet med artikel 12.
2. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska kommissionen samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.
3. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i artiklarna 12 och 13.
Artikel 12
Återkallande av delegering
1. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 10 får återkallas av Europaparlamentet eller rådet.
2. Den institution som har inlett ett internt förfarande för att besluta huruvida en delegering av befogenhet ska återkallas ska sträva efter att informera den andra institutionen och kommissionen i rimlig tid innan det slutliga beslutet fattas, och ange vilka delegerade befogenheter som kan komma att återkallas samt de eventuella skälen för detta.
3. Beslutet om återkallande innebär att delegeringen av de befogenheter som anges i beslutet upphör att gälla. Det får verkan omedelbart eller vid ett senare, i beslutet angivet, datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan trätt i kraft. Det ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 13
Invändning mot delegerade akter
1. Europaparlamentet eller rådet får invända mot en delegerad akt inom en period på två månader från delgivningsdagen.
På Europaparlamentets eller rådets initiativ får denna period förlängas med två månader.
2. Om varken Europaparlamentet eller rådet vid utgången av denna period har invänt mot den delegerade akten ska den offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft den dag som anges i den.
Den delegerade akten får offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft före utgången av denna period om både Europaparlamentet och rådet har underrättat kommissionen om att de har beslutat att inte göra invändningar.
3. Om Europaparlamentet eller rådet invänder mot en delegerad akt ska den inte träda i kraft. Den institution som invänder mot den delegerade akten ska ange skälen för detta.
Artikel 14
Utvärdering
Kommissionen ska senast den 31 december 2014 se över detta direktivs och dess delegerade akters ändamålsenlighet och lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet.
Vid detta tillfälle ska kommissionen också bedöma
a) det sätt på vilket artikel 4 c bidrar till detta direktivs syfte,
b) effektiviteten hos artikel 9.1,
c) behovet av att ändra artikel 10.4 d mot bakgrund av den tekniska utvecklingen och i vilken mån konsumenterna förstår etikettens utformning.
Artikel 15
Sanktioner
Medlemsstaterna ska fastställa regler om de sanktioner som ska tillämpas vid överträdelser av de nationella bestämmelser som har antagits enligt detta direktiv och dess delegerade akter, inklusive otillåten användning av etiketten, och ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att de genomförs. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Medlemsstaterna ska anmäla dessa bestämmelser till kommissionen senast den 20 juni 2011 och ska utan dröjsmål meddela kommissionen eventuella ändringar som påverkar bestämmelserna.
Artikel 16
Införlivande
1. Medlemsstaterna ska senast den 20 juni 2011 sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser.
De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 20 juli 2011.
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. De ska även innehålla en uppgift om att hänvisningar i befintliga lagar och andra författningar till direktiv 92/75/EEG ska anses som hänvisningar till det här direktivet. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras och om hur uppgiften ska formuleras ska varje medlemsstat själv utfärda.
2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
Artikel 17
Upphävande
Direktiv 92/75/EEG, ändrat genom den förordning som anges i del A i bilaga I, ska upphöra att gälla med verkan från och med den 21 juli 2011, utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter när det gäller de tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning och tillämpning av direktivet som anges i del B i bilaga I.
Hänvisningar till direktiv 92/75/EEG ska anses som hänvisningar till det här direktivet och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga II.
Artikel 18
Ikraftträdande
Detta direktiv träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 5 d, g och h ska tillämpas från och med den 31 juli 2011.
Artikel 19
Adressater
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
BILAGA I
DEL A
Upphävt direktiv och ändring av det
(som avses i artikel 17)
|
Rådets direktiv 92/75/EEG (EGT L 297, 13.10.1992, s. 16) |
|
|
Förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1) |
Endast punkt 32 i bilaga III |
DEL B
Tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning
(som avses i artikel 16)
|
Direktiv |
Sista datum för införlivande |
|
92/75/EEG |
1 januari 1994 |
BILAGA II
Jämförelsetabell
|
Direktiv 92/75/EEG |
Detta direktiv |
|
Artikel 1.1 inledningen, första meningen |
Artikel 1.1 |
|
Artikel 1.1 inledningen, andra meningen |
Artikel 1.2 |
|
Artikel 1.1 första till sjunde strecksatserna |
— |
|
Artikel 1.2 |
— |
|
— |
Artikel 1.3 a och b |
|
Artikel 1.3 |
Artikel 1.3 c |
|
— |
Artikel 2 a och b |
|
Artikel 1.4 första och andra strecksatserna |
Artikel 2 g och h |
|
Artikel 1.4 tredje strecksatsen |
— |
|
Artikel 1.4 fjärde strecksatsen |
Artikel 2 c |
|
Artikel 1.4 femte strecksatsen |
Artikel 2 d |
|
— |
Artikel 2 e, f, i, j och k |
|
Artikel 1.5 |
— |
|
Artikel 2.1 |
Artikel 4 a |
|
— |
Artikel 4 b, c och d |
|
Artikel 2.2 |
— |
|
Artikel 2.3 |
Artikel 5 b |
|
Artikel 2.4 |
Artikel 5 b och c |
|
Artikel 3.1 |
Artikel 5 a |
|
Artikel 3.2 |
Artikel 5 e och f |
|
Artikel 3.3 |
Artikel 5 g |
|
Artikel 3.4 |
Artikel 5 h |
|
— |
Artikel 6 a |
|
Artikel 4 a |
Artikel 6 b |
|
Artikel 4 b |
Artikel 5 d |
|
Artikel 5 |
Artikel 7 |
|
Artikel 6 |
— |
|
Artikel 7 a |
Artikel 3.1 a |
|
Artikel 7 b |
Artikel 3.1 b |
|
Artikel 7 c |
Artikel 3.1 c |
|
— |
Artikel 3.1 d |
|
— |
Artikel 3.2, 3.3 och 3.4 |
|
Artikel 8.1 |
Artikel 8.1 |
|
Artikel 8.2 |
Artikel 8.2 |
|
Artikel 9 |
— |
|
— |
Artikel 9 |
|
Artikel 10 |
— |
|
— |
Artikel 10.1, 10.2 och 10.3 |
|
Artikel 11 |
— |
|
Artikel 12 a |
Artikel 10.4 a |
|
Artikel 12 b |
Artikel 10.4 b |
|
Artikel 12 c |
Artikel 10.4 c |
|
Artikel 12 d |
Artikel 10.4 d |
|
Artikel 12 e |
Artikel 10.4 e |
|
Artikel 12 f |
Artikel 10.4 f |
|
Artikel 12 g |
— |
|
— |
Artikel 10.4 g, h, i och j |
|
— |
Artiklarna 11, 12, 13, 14 och 15 |
|
Artikel 13 |
Artikel 17 |
|
Artikel 14 |
Artikel 16 |
|
— |
Artikel 18 |
|
Artikel 15 |
Artikel 19 |
|
— |
Bilaga I |
|
— |
Bilaga II |
( 1 ) EUT C 228, 22.9.2009, s. 90.
( 2 ) Europaparlamentets ståndpunkt av den 5 maj 2009 (ännu ej offentliggjord i EUT), rådets ståndpunkt vid första behandlingen av den 14 april 2010 (ännu ej offentliggjord i EUT) och Europaparlamentets ståndpunkt av den 18 maj 2010 (ännu ej offentliggjord i EUT).
( 3 ) EGT L 297, 13.10.1992, s. 16.
( 4 ) Se bilaga I del A.
( 5 ) EUT L 285, 31.10.2009, s. 10.
( 6 ) EUT L 218, 13.8.2008, s. 30.
( 7 ) EUT C 321, 31.12.2003, s. 1.