02009R1222 — SV — 26.07.2019 — 002.001

Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet

Ändrad genom:

▼B

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EG nr 1222/2009

av den 25 november 2009

om märkning av däck vad gäller drivmedelseffektivitet och andra väsentliga parametrar

(Text av betydelse för EES)

Artikel 1

Syfte

1.  Denna förordning syftar till att göra vägtransporterna säkrare och ekonomiskt och miljömässigt effektivare genom att främja drivmedelseffektiva, säkra däck med lågt externt däck- och vägbanebuller.

2.  Genom denna förordning fastställs en ram för tillhandahållande av harmoniserad information om däckparametrar genom märkning, så att slutanvändarna kan göra välgrundade val vid köp av däck.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1.  Denna förordning ska tillämpas på C1-, C2- och C3-däck.

2.  Denna förordning ska inte tillämpas på

Artikel 3

Definitioner

I denna förordning avses med

Artikel 4

Däckleverantörernas ansvarsområden

1.  Leverantörerna ska se till att C1- och C2-däck som levereras till distributörer eller slutanvändare

2.  Dekal och märke enligt punkt 1 ska utformas enligt föreskrifterna i bilaga II.

3.  Leverantörerna ska ange däckets klassificering för drivmedelseffektivitet, klassificering och det uppmätta värdet för externt däck- och vägbanebuller och, i tillämpliga fall, väggrepp på vått underlag för C1-, C2- och C3-däck i tekniskt reklammaterial, inbegripet på deras webbplatser, enligt bilaga I, i den ordning som fastställs i bilaga III.

4.  Leverantörerna ska göra den tekniska dokumentationen tillgänglig för medlemsstaternas myndigheter på begäran, för en period som löper ut fem år efter det att det sista däcket av en viss däcktyp har kommit ut på marknaden. Den tekniska dokumentationen ska vara så detaljerad att myndigheterna kan kontrollera tillförlitligheten för informationen på märkningen när det gäller drivmedelseffektivitet, väggrepp på vått underlag och externt däck- och vägbanebuller.

Artikel 5

Däckdistributörernas ansvarsområden

1.  Distributörerna ska se till att

2.  I de fall då däck som bjuds ut till försäljning inte förvaras så att slutanvändarna kan se dem, ska distributörerna ge slutanvändaren information om dessa däcks klassificering vad gäller drivmedelseffektivitet och väggrepp på vått underlag samt klassificering och det uppmätta värdet för externt däck- och vägbanebuller.

3.  För C1-, C2- och C3-däck ska distributörerna ange klassificering för drivmedelseffektivitet, det uppmätta värdet för externt däck- och vägbanebuller och, i tillämpliga fall, klassificering för väggrepp vid vått väglag enligt bilaga I på eller tillsammans med de fakturor som slutanvändarna får vid inköp av däck.

Artikel 6

Fordonsleverantörernas och fordonsdistributörernas ansvarsområden

När slutanvändare på försäljningsstället erbjuds att välja mellan olika däck för montering på ett nytt fordon som fordonsleverantörer och -distributörer säljer, ska dessa före försäljningen tillhandahålla slutanvändarna information, för vart och ett av de däck som erbjuds, om klassificeringen för drivmedelseffektivitet, klassificering och det uppmätta värdet för externt däck- och vägbanebuller samt, i tillämpliga fall däckets klassificering för väggrepp på vått underlag i fråga om C1-däck, C2- och C3-däck i enlighet med bilaga I och i den ordning som fastställs i bilaga III. Denna information ska åtminstone ingå i åtminstone det elektroniska tekniska reklammaterialet.

Artikel 7

Harmoniserade testmetoder

Den information som ska tillhandahållas enligt artiklarna 4, 5 och 6 om däckens klassificering för drivmedelseffektivitet, klassificering och det uppmätta värdet för externt däck- och vägbanebuller och klassificering för väggrepp vid vått väglag ska tas fram genom tillämpning av de harmoniserade testmetoder som anges i bilaga I.

Artikel 8

Kontrollförfarande

Medlemsstaterna ska bedöma överensstämmelsen för de deklarerade klassificeringarna när det gäller drivmedelseffektivitet och väggrepp på vått underlag, i den mening som avses i bilaga I delarna A och B, och deklarerad klassificering och det uppmätta värdet för externt däck- och vägbanebuller i den mening som avses i bilaga I del C i enlighet med förfarandet i bilaga IV.

Artikel 9

Inre marknaden

1.  När kraven i denna förordning uppfylls ska medlemsstaterna varken förbjuda eller begränsa tillhandahållandet av däck som avses i artikel 2 på marknaden på grundval av produktinformation.

2.  Medlemsstaterna ska anse att märkning och produktinformation uppfyller denna förordning om det inte finns bevis på motsatsen. De får kräva att leverantörer tillhandahåller teknisk dokumentation i enlighet med artikel 4.4, så att de kan bedöma tillförlitligheten hos deklarerade värden och klasser.

Artikel 10

Incitament

Medlemsstaterna ska inte tillhandahålla några incitament som omfattar däck med en lägre klassificering än klass C avseende drivmedelseffektivitet eller väggrepp på vått underlag, i den mening som avses i bilaga I, del A respektive del B. Beskattning och skatteåtgärder utgör inte incitament i den mening som avses i denna förordning.

▼M3

Artikel 11

Ändringar och anpassning till den tekniska utvecklingen

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 12a med avseende på ändring av denna förordning i fråga om följande:

▼B

Artikel 12

Efterlevnad

I enlighet med förordning (EG) nr 765/2008 ska medlemsstaterna säkerställa att de myndigheter som ansvarar för marknadsövervakning kontrollerar överensstämmelsen med artiklarna 4, 5 och 6 i den här förordningen.

▼M3

Artikel 12a

Utövande av delegeringen

1.  Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 11 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den 26 juli 2019. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3.  Den delegering av befogenhet som avses i artikel 11 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.  Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning ( 1 ).

5.  Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.  En delegerad akt som antas enligt artikel 11 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

▼M3 —————

▼B

Artikel 14

Översyn

1.  Kommissionen ska bedöma om det behövs en översyn av denna förordning, med beaktande av bland annat

2.  Kommission ska lägga fram resultatet av bedömningen för Europaparlamentet och rådet senast den 1 mars 2016 och, i lämpliga fall, lägga fram förslag för Europaparlamentet och rådet.

Artikel 15

Övergångsbestämmelse

Artiklarna 4 och 5 ska inte tillämpas på däck som tillverkas före den 1 juli 2012.

Artikel 16

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning ska tillämpas från och med den 1 november 2012.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

BILAGA I

KLASSIFICERING AV DÄCKPARAMETRAR

Del A: Drivmedelseffektivitet, klassificering

▼M2

Drivmedelseffektivitetsklassen ska fastställas på grundval av rullmotståndskoefficienten (RRC) enligt den skala från ”A” till ”G” som anges nedan, och mätas i enlighet med bilaga 6 till Föreskrifter nr 117 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) och dess efterföljande ändringar, och anpassas i enlighet med förfarandet i bilaga IVa.

▼B

Om däcktypen är godkänd för mer än en däckklass (t.ex. C1 och C2) ska man för att fastställa drivmedelseffektiviteten för denna däcktyp använda den klassificeringsskala som tillämpas på den högsta däckklassen (t.ex. C2, inte C1).

Del B: Klasser avseende väggrepp i vått väglag

▼M2

G = G(T) – 0,03

där G(T) = kandidatdäckets index för väggrepp på vått underlag mätt i en testcykel

▼B

Del C: Klass och det uppmätta värdet för externt däck- och vägbanebuller

Det uppmätta värdet för externt däck- och vägbanebuller (N) ska beräknas i decibel och mätas i enlighet med Föreskrifter nr 117 från FN/ECE och dess efterföljande ändringar.

Klass i fråga om externt däck- och vägbanebuller ska fastställas med utgångspunkt i de gränsvärden (LV) som anges i bilaga II, del C, till förordning (EG) nr 661/2009 i enlighet med följande.

BILAGA II

MÄRKNINGENS UTFORMNING

1.   Märkets format

1.1	Det märke som avses i artiklarna 4.1 och 5.1 ska vara utformat i enlighet med illustrationen nedan:

1.2	Nedan tillhandahålls specifikationer för märket:

2.   Dekal

BILAGA III

Information som tillhandahålls i tekniskt reklammaterial

▼M2

BILAGA IV

Kontrollförfarande

Överensstämmelsen för de deklarerade klasserna vad gäller drivmedelseffektivitet och väghållning på vått underlag samt det deklarerade värdet för externt däck- och vägbanebuller, ska bedömas för varje däcktyp eller varje grupp av däck som leverantören har fastställt; detta ska göras i enlighet med ett av följande förfaranden:

Vid bedömning av mätuppgifterna som erhållits vid test av produktionsöverensstämmelse ska man beakta tillåtna avvikelser i tabell 1.

▼M2

BILAGA IVa

Förfarande för laboratorieanpassning för mätning av rullmotstånd

1.   DEFINITIONER

För laboratorieanpassningsförfarandet gäller följande definitioner:

2.   ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

2.1    Princip

Den uppmätta rullmotståndskoefficienten (RRCm ) i ett referenslaboratorium (l) ska anpassas till de tillskrivna värdena i nätverket av referenslaboratorier.

RRCm i ett kandidatlaboratorium (c) ska vara anpassat genom ett självvalt referenslaboratorium i nätverket.

2.2    Urvalskrav för däck

En uppsättning med fem eller fler anpassningsdäck ska väljas för anpassningsförfarandet i enlighet med kriterierna nedan. En uppsättning ska väljas för C1- och C2-däck tillsammans, och en uppsättning för C3-däck.

Varje anpassningsdäck ska kontrolleras före användning och ersättas när

2.3    Mätmetod

Referenslaboratoriet ska mäta varje anpassningsdäck fyra gånger och behålla de tre senaste resultaten för vidare analys, i enlighet med punkt 4 i bilaga 6 till FN/ECE:s Föreskrifter nr 117 och dess senare ändringar, och tillämpa de villkor som anges i punkt 3 i bilaga 6 till FN/ECE:s Föreskrifter nr 117 och dess senare ändringar.

Kandidatlaboratoriet ska mäta varje anpassningsdäck (n + 1) gånger (n specificeras i punkt 5), och behålla de n senaste resultaten för vidare analys, i enlighet med punkt 4 i bilaga 6 till FN/ECE:s Föreskrifter nr 117 och dess senare ändringar, och tillämpa de villkor som anges i punkt 3 i bilaga 6 till FN/ECE:s Föreskrifter nr 117 och dess senare ändringar.

Varje gång ett anpassningsdäck mäts ska däcket/hjulenheten avlägsnas från maskinen och hela testningsförfarande enligt punkt 4 i bilaga 6 till FN/ECE:s Föreskrifter nr 117 och senare ändringar ska upprepas.

Kandidat- eller referenslaboratoriet ska beräkna:

där

2.4    Dataformat som ska användas för beräkningar och resultat

3.   KRAV FÖR REFERENSLABORATORIER OCH FÖR FASTSTÄLLANDE AV TILLSKRIVNA VÄRDEN

Det tillskrivna värdena för varje anpassningsdäck ska fastställas av ett nätverk av referenslaboratorier. Efter två år ska nätverket bedöma stabiliteten och giltigheten hos de tillskrivna värdena.

Varje referenslaboratorium som deltar i nätverket ska uppfylla specifikationerna i bilaga 6 till FN/ECE:s Föreskrifter nr 117 och dess senare ändringar och ha en standardavvikelse (σm) som

Uppsättningarna av anpassningsdäck som överensstämmer med specifikationerna i punkt 2.2 ska mätas i enlighet med avsnitt 2.3 av varje referenslaboratorium i nätverket.

Det tillskrivna värdet för varje anpassningsdäck är medelvärdet av de uppmätta värden som angetts av referenslaboratorierna inom nätverket för detta anpassningsdäck.

4.   FÖRFARANDE FÖR ANPASSNING AV ETT REFERENSLABORATORIUM TILL DE TILLDELADE VÄRDENA

Varje referenslaboratorium (l) ska anpassa sig till de tillskrivna värdena för uppsättningen anpassningsdäck med hjälp av tekniken linjär regression, A1 l och B1 l , som beräknas enligt följande formel:

RRC = A1 l * RRC m,l + B1 l

där

5.   KRAV FÖR KANDIDATLABORATORIER

Kandidatlaboratorier ska upprepa anpassningsförfarande minst vartannat år, och efter varje betydande ändring av maskinen och varje avvikelse i övervakningsuppgifterna för maskinens kontrolldäck.

En gemensam uppsättning med fem olika däck, som uppfyller specifikationerna i punkt 2.2, ska mätas i enlighet med avsnitt 2.3 av kandidatlaboratoriet och av ett referenslaboratorium. Fler än fem anpassningsdäck får testas på begäran av kandidatlaboratoriet.

Kandidatlaboratoriet ska förse det valda referenslaboratoriet med uppsättningen anpassningsdäck.

Kandidatlaboratoriet (c) ska uppfylla specifikationerna i bilaga 6 till FN/ECE:s Föreskrifter nr 117 och dess senare ändringar och helst ha standardavvikelser (σm ) som

Om kandidatlaboratoriets standardavvikelser (σm) är högre än värdena ovan avseende tre mätningar ska antalet upprepade mätningar ökas enligt följande:

n = (σm/γ)2, avrundat till närmaste högre heltal

där

6.   FÖRFARANDE FÖR ANPASSNING AV ETT KANDIDATLABORATORIUM

Ett referenslaboratorium (l) i nätverket ska beräkna den linjära regressionen som funktion av kandidatlaboratoriet (c), A2c och B2c, enligt följande:

RRC m,l = A2c × RRCm,c + B2c

där

Anpassat RRC för däck som testats av kandidatlaboratoriet beräknas enligt följande:

RRC = (A1 l × A2c) × RRCm,c + (A1 l × B2c + B1 l )

▼M1

BILAGA V

Provningsmetod för mätning av index för väggrepp på vått underlag (G) för C1-däck

1.   OBLIGATORISKA STANDARDER

Följande dokument gäller:

2.   DEFINITIONER

För provning av C1-däck avseende väggrepp på vått underlag gäller följande definitioner:

3.   ALLMÄNNA PROVNINGSFÖRHÅLLANDEN

3.1    Provningsbanans egenskaper

Provningsbanan ska ha följande egenskaper:

3.2    Metoder för att mäta det fuktade underlagets friktionsegenskaper

a)    Metoden med pendelinstrument (British Pendulum Number, BPN)

Metoden med pendelinstrument (British Pendulum Number) ska följa definitionen i ASTM E 303-93 (förnyat godkännande 2008).

Gummidelen i pendelns glidstycke ska ha den sammansättning och de fysikaliska egenskaper som anges i ASTM E 501-08.

Värdet på British Pendulum Number (BPN) ska ligga mellan 42 och 60 efter temperaturkorrigering enligt det som anges nedan.

BPN-värdet ska korrigeras med det fuktade banunderlagets temperatur. Om inga rekommendationer ges av pendeltillverkaren kan följande formel användas:

BPN = BPN(uppmätt värde) + temperaturkorrigering

temperaturkorrigering = – 0,0018 t 2 + 0,34 t – 6,1

där t är det fuktade banunderlagets temperatur i Celsiusgrader.

Förslitning av glidstycket: Glidstycket ska anses vara utslitet och bör bytas ut när förslitningen på styckets slagkant når till 3,2 mm i glidstyckets plan eller 1,6 mm vertikalt enligt avsnitt 5.2.2 och figur 3 i ASTM E 303-93 (förnyat godkännande 2008).

BPN-värdena för det banunderlag som används för mätning av våtgrepp med en instrumenterad personbil måste vara enhetliga och därvid gäller att provningsbanans BPN-värden längs bromssträckan inte får variera eftersom detta kan bidra till spridning av provningsresultaten. Det fuktade underlagets friktionsegenskaper ska mätas fem gånger i varje BPN-mätpunkt som ska ligga var tionde meter, och variationskoefficienten för BPN-medelvärdena får inte överskrida 10 %.

b)    Metoden ASTM E 1136 Standard Reference Test Tyre (SRTT14″)

Genom undantag från punkt 4 i avsnitt 2 används i denna metod ett referensdäck som har de egenskaper som anges i ASTM E 1136-93 (förnyat godkännande 2003) och som hänvisas till som SRTT14″ ( 2 ).

Medelvärdet för högsta bromskraftskoefficient (μ peak,ave) för SRTT14″ ska vara 0,7 ± 0,1 vid 65 km/h.

Medelvärde för högsta bromskraftskoefficient (μ peak,ave) för SRTT14″ ska korrigeras för det fuktade underlagets yttemperatur enligt följande:

där t är det fuktade banunderlagets temperatur i Celsiusgrader.

3.3    Atmosfäriska förhållanden

Vindförhållandena får inte påverka fuktningen av underlaget (vindavskärmningar är tillåtna).

Både det fuktade underlagets temperatur och omgivningstemperaturen ska ligga mellan 2 °C och 20 °C för vinterdäck och mellan 5 °C och 35 °C för normala däck.

Det fuktade underlagets temperatur får inte variera med mer än 10 °C under provningen.

Skillnaden mellan omgivningstemperatur och det fuktade underlagets temperatur måste vara mindre än 10 °C.

4.   PROVNINGSMETODER FÖR MÄTNING AV VÄGGREPP PÅ VÅTT UNDERLAG

För beräkning av index för väggrepp vid vått underlag (G) för ett kandidatdäck ska kandidatdäckets bromsverkan vid vått underlag jämföras med bromsverkan vid vått underlag för ett referensdäck på ett fordon som färdas rakt framåt på en våt belagd yta. Mätningen görs med den ena av följande två metoder:

4.1    Testmetod med en instrumenterad personbil

4.1.1    Princip

Vid denna metod mäts decelerationsprestanda hos C1-däck under bromsning, med användning av en instrumenterad personbil försedd med låsningsfria bromsar (ABS). Med instrumenterad personbil avses en personbil som har den mätutrustning som förtecknas i avsnitt 4.1.2.2 och som är avsedd att användas för denna testmetod. Utgående från en definierad starthastighet appliceras bromsarna tillräckligt hårt på fyra hjul samtidigt för att aktivera ABS-systemet. Medelvärdet för decelerationen beräknas mellan två förhandsdefinierade hastigheter.

4.1.2    Utrustning

4.1.2.1    Fordon

Tillåtna modifikationer på personbilen är sådana som leder till att

Alla andra modifikationer av bromssystemet är otillåtna.

4.1.2.2    Mätutrustning

Fordonet ska ha en givare som är lämplig för mätning av hastighet på vått underlag och mätning av tillryggalagt avstånd mellan två hastigheter.

För mätning av fordonshastigheten ska ett femte hjul eller ett system med kontaktlös hastighetsmätning användas.

4.1.3    Konditionering av provningsbanan och fuktningsbetingelser

Provningsbanan ska fuktas minst en halv timme före provning så att temperaturen mellan underlag och vatten hinner jämnas ut. Vatten ska tillföras utifrån genomgående under hela provningen. Vattendjupet ska vara 1,0 ± 0,5 mm över hela provningsområdet mätt vid beläggningens högsta punkt.

Därefter ska provningsbanan konditioneras genom minst tio provningskörningar vid 90 km/h och med däck som inte ingår i provningsprogrammet.

4.1.4    Däck och fälgar

4.1.4.1    Förberedelse och inkörning av däck

Provningsdäcken ska trimmas för att avlägsna alla utskjutande delar på mönsterytan som kan finnas kvar efter gjutprocessen.

Provningsdäcken ska monteras på de testfälgar som anvisas av däcktillverkaren.

Däckfoten ska säkras med användning av ett lämpligt smörjmedel. Överskott smörjmedel ska undvikas för att däcket inte ska glida på fälgen.

Testdäcken med fälgar ska lagras på samma plats under minst två timmar så att alla har samma omgivningstemperatur före provningen. De ska avskärmas från solljus så att de inte blir för varma.

Före själva provningen ska däcken köras in med två bromsprovningar.

4.1.4.2    Däckbelastning

Den statiska belastningen på vart och ett av axelns däck ska ligga mellan 60 % och 90 % av provningsdäckets belastningskapacitet. Belastningarna på däcken på samma axel ska inte variera med mer än 10 %.

4.1.4.3    Däckets pumptryck

På främre och bakre axeln ska pumptrycket vara 220 kPa (för standarddäck och däck för tilläggsbelastning). Pumptrycket ska kontrolleras vid omgivningstemperatur strax innan provningen och justeras vid behov.

4.1.5    Förfarande

4.1.5.1    Provningskörning

Följande provningsförfarande ska användas för varje provningskörning:

Vid manuell transmission ska föraren släppa kopplingen, trycka kraftigt på bromsen och hålla den nere så länge som behövs för mätningen.

Vid automatisk transmission ska föraren lägga i neutral växel, trycka kraftigt på bromsen och hålla den nere så länge som behövs för mätningen.

Om någon av de specifikationer som anges ovan (inbegripet hastighetstolerans, längsgående och tvärgående tolerans för bromsningens startpunkt och bromsningstiden) inte uppfylls under provningskörningen, ska mätningen förkastas och en ny provningskörning genomföras.

4.1.5.2    Provningscykel

Ett antal provningskörningar görs för att mäta index för väggrepp på vått underlag för en uppsättning kandidatdäck (T) enligt nedanstående förfarande. Varje provningskörning ska göras i samma riktning och upp till tre olika uppsättningar kandidatdäck kan mätas inom samma provningscykel.

4.1.6    Bearbetning av mätresultaten

4.1.6.1    Beräkning av medelvärde för decelerationen (AD)

Medelvärdet för decelerationen (AD) beräknas för varje giltig provningskörning uttryckt som m/s–2 enligt följande:

där

4.1.6.2    Validering av resultaten

Variationskoefficienten för AD beräknas enligt följande:

(standardavvikelse/medelvärde) × 100

För referensdäck (R) : Om variationskoefficienten AD för två efterföljande grupper med tre provningskörningar för en uppsättning referensdäck är högre än 3 % ska alla data förkastas och provningen upprepas för alla provningsdäck (kandidatdäcken och referensdäcken).

För kandidatdäck (T) : Variationskoefficienten AD beräknas för var och en uppsättning kandidatdäck. Om en variationskoefficient är högre än 3 % ska data förkastas och provningen upprepas för den uppsättningen kandidatdäck.

4.1.6.3    Beräkning av justerat medelvärde för deceleration (Ra)

Medeldecelerationen (AD) för den uppsättning referensdäck som används för beräkningen av bromskraftskoefficienten justeras enligt positionen för var och en uppsättning kandidatdäck i en given provningscykel.

Detta justerade AD-värde för referensdäcket (Ra) beräknas uttryckt som m/s-2 i enlighet med tabell 1, där R1 är medelvärdet för AD-värdena från första provningen av uppsättningen referensdäck (R) och R2 är medelvärdet för AD-värdena från den andra provningen av samma uppsättning referensdäck (R).

4.1.6.4    Beräkning av bromskraftskoefficienten (BFC)

Bromskraftskoefficienten (BFC) beräknas för en bromsning på de två axlarna enligt tabell 2, där Ta (a = 1, 2 eller 3) är medelvärdet för AD-värdena för var och en uppsättning kandidatdäck (T) som ingår i provningscykeln.

4.1.6.5    Beräkning av kandidatdäckets index för väggrepp på vått underlag

Kandidatdäckets index för väggrepp på vått underlag (G(T)) beräknas enligt följande:

där

4.1.7    Jämförelse av väggreppsprestanda på vått underlag mellan ett kandidatdäck och ett referensdäck med användning av ett kontrolldäck

4.1.7.1    Allmänt

Om kandidatdäcket är betydligt större eller betydligt mindre än referensdäcket är det eventuellt inte möjligt att göra en jämförelse på samma instrumenterade personbil. Vid denna provningsmetod används ett övergångsdäck (kontrolldäck enligt definitionen i punkt 5 i avsnitt 2).

4.1.7.2    Princip för metoden

Principen är att man använder en uppsättning kontrolldäck och två olika instrumenterade personbilar vid provningscykeln för en uppsättning kandidatdäck som jämförs med en uppsättning referensdäck.

Den ena instrumenterade personbilen förses med uppsättningen referensdäck och därefter uppsättningen kontrolldäck, och den andra förses med uppsättningen kontrolldäck och därefter uppsättningen kandidatdäck.

De specifikationer som anges i avsnitten 4.1.2. till 4.1.4 gäller.

Den första provningscykeln utgör en jämförelse mellan uppsättningen kontrolldäck och uppsättningen referensdäck.

Den andra provningscykeln utgör en jämförelse mellan uppsättningen kandidatdäck och uppsättningen kontrolldäck. Den andra provningscykeln genomförs på samma bana och under samma dag som den första provningscykeln. Vid den andra provningscykeln ska den fuktade ytans temperatur ska ligga inom ± 5 °C från temperaturen vid den första provningscykeln. Samma uppsättning kontrolldäck ska användas vid den första och den andra provningscykeln.

Kandidatdäckets index för väggrepp på vått underlag (G(T)) beräknas enligt följande:

G(T) = G1 × G2

där

4.1.7.3    Lagring och förvaring

Alla däck inom en uppsättning kontrolldäck måste ha lagrats i samma förhållanden. Så snart upprättningen kontrolldäck har provats i jämförelse med referensdäcket ska de särskilda lagringsförhållanden som definieras i ASTM E 1136-93 (förnyat godkännande 2003) tillämpas.

4.1.7.4    Ersättning av referensdäck och kontrolldäck

Om provningen leder till ojämn förslitning eller skada på däck eller om det finns förslitning som påverkar provningsresultaten, ska däcken inte längre användas.

4.2    Provningsmetod med släpvagn som dras av ett fordon eller med ett däckprovningsfordon

4.2.1    Princip

Mätningarna genomförs på provningsdäck som monterats på en släpvagn som dras av ett fordon (nedan kallat dragfordon) eller på ett däckprovningsfordon. Bromsen i provningspositionen appliceras kraftigt tills det uppstår tillräckligt bromsmoment för att producera den högsta bromskraft som förekommer före hjullåsning vid en provningshastighet på 65 km/h.

4.2.2    Utrustning

4.2.2.1    Dragfordon och släpvagn eller däckprovningsfordon

4.2.2.2    Mätutrustning

4.2.3    Konditionering av provningsbanan

Provningsbanan ska konditioneras genom minst tio provningskörningar med 65 ± 2 km/h och med däck som inte ingår i provningsprogrammet.

4.2.4    Fuktningsbetingelser

Fuktningen av underlaget kan också genomföras så att dragfordonet och släpvagnen eller däckprovningsfordonet förses med ett fuktningssystem. För en släpvagnskombination ska vattentanken monteras på dragfordonet. Munstyckena för applicering av vatten på underlaget framför provningsdäcken ska ha en utformning som säkerställer att vattenskiktet som kommer i kontakt med provningsdäcket har ett enhetligt tvärsnitt vid provningshastigheten och minimerar stänk och översprutning.

Munstyckena ska vara konfigurerade och positionerade så att vattenstrålarna är riktade mot provningsdäcket och pekar mot underlaget i en vinkel på 20° till 30°.

Vattnet ska träffa underlaget mellan 0,25 m och 0,45 m framför däckkontaktytans mittpunkt. Munstyckena ska vara på 25 mm höjd över underlaget eller på minimihöjden för att undvika eventuella hinder på banunderlaget, men under inga omständigheter högre än 100 mm ovanför underlaget.

Vattenskiktet ska vara minst 25 mm bredare än provningsdäckets mönster och ska appliceras så att däcket ligger mitt mellan skiktets ytterkanter. Vattentillförseln ska vara tillräcklig för att ge ett vattendjup på 1,0 ± 0,5 mm och ska vara jämn under hela provningen inom ± 10 %. Volymen vatten per enhet fuktad bredd ska vara direkt proportionell mot provningshastigheten. Mängden vatten som tillförs vid 65 km/h ska vara 18 l/s per meter fuktat underlag med ett vattendjup på 1,0 mm.

4.2.5    Däck och fälgar

4.2.5.1    Förberedelse och inkörning av däck

Testdäcken ska trimmas för att avlägsna alla utskjutande delar på mönsterytan som kan finnas kvar efter gjutprocessen.

Provningsdäcken ska monteras på de testfälgar som anvisas av däcktillverkaren.

Däckfoten ska säkras med användning av ett lämpligt smörjmedel. Överskott smörjmedel ska undvikas för att däcket inte ska glida på fälgen.

Testdäcken med fälgar ska lagras på samma plats under minst två timmar så att alla har samma omgivningstemperatur före provningen. De ska avskärmas från solljus så att de inte blir för varma.

Före själva provningen ska däcken köras in med två bromsprovningar med den belastning, det tryck och den hastighet som anges i 4.2.5.2, 4.2.5.3 och 4.2.7.1.

4.2.5.2    Däckbelastning

Provningsbelastningen på provningsdäcket är 75 ± 5 % av provningsdäckets belastningskapacitet.

4.2.5.3    Däckets pumptryck

Provningsdäckens lufttryck i kallt tillstånd ska vara 180 kPa för standardbelastade däck. För däck med tilläggsbelastning ska lufttrycket i kallt tillstånd vara 220 kPa.

Pumptrycket ska kontrolleras vid omgivningstemperatur strax innan provningen och justeras vid behov.

4.2.6    Förberedelse av dragfordon och släpvagn eller däckprovningsfordon

4.2.6.1    Släpvagn

För enaxlade släpvagnar ska krokhöjden och tvärgående position justeras efter att provningsdäcket har försetts med den specifika provningsbelastningen, så att det inte uppstår störningar av mätresultaten. Det längsgående avståndet från mittpunkten på kopplingens ledade knutpunkt till släpvagnsaxelns tvärgående mittlinje ska vara minst tio gånger krokhöjden eller kopplingens (krokens) höjd.

4.2.6.2    Instrument och utrustning

När ett femte hjul används ska det installeras enligt tillverkarens specifikationer och placeras möjligast nära släpvagnens eller däckprovningsfordonets mittbaneposition.

4.2.7    Förfarande

4.2.7.1    Provningskörning

Följande provningsförfarande ska användas för varje provningskörning:

4.2.7.2    Provningscykel

Ett antal provningskörningar utförs i syfte att mäta provningsdäckets index för väggrepp på vått underlag (T) enligt nedan beskrivet förfarande. Varje provningskörning ska utföras längs samma sträcka på provningsbanan och i samma riktning. Upp till tre kandidatdäck kan mätas inom samma provningscykel förutsatt att provningarna genomförs inom en och samma dag.

4.2.8    Bearbetning av mätresultaten

4.2.8.1    Beräkning av högsta bromskraftskoefficient

Däckets högsta bromskraftskoefficient (μpeak ) är det högsta värdet för μ(t) före hjullåsning och beräknas enligt nedan för varje provningskörning. Analoga signaler bör filtreras för att avlägsna brus. Digitalt registrerade signaler måste filtreras enligt en metod med glidande medelvärde.

där:

4.2.8.2    Validering av resultaten

Variationskoefficienten för μpeak beräknas enligt följande:

(standardavvikelse/medelvärde) × 100

För referensdäck (R) : Om referensdäckets variationskoefficient för högsta bromskraftskoefficient (μpeak ) är högre än 5 % ska alla data förkastas och provningen upprepas för alla provningsdäck (kandidatdäck och referensdäck).

För kandidatdäck (T) : Variationskoefficienten för högsta bromskraftskoefficient (μpeak ) beräknas för varje kandidatdäck. Om en variationskoefficient är högre än 5 % ska data förkastas och provningen upprepas för det kandidatdäcket.

4.2.8.3    Beräkning av justerat medelvärde för högsta bromskraftskoefficient

Medelvärdet för högsta bromskraftskoefficient för det referensdäck som används för beräkningen av bromskraftskoefficienten justeras enligt positionen för vart och ett kandidatdäck i en given provningscykel.

Detta justerade medelvärde för referensdäckets högsta bromskraftskoefficient (Ra) beräknas i enlighet med tabell 3, där R1 är medelvärdet för högsta bromskraftskoefficienten från första provningen av referensdäck (R) och R2 är medelvärdet för högsta bromskraftskoefficienten från den andra provningen av referensdäck (R).

4.2.8.4    Beräkning av medelvärdet för högsta bromskraftskoefficienten (μpeak,ave )

Medelvärdet för de högsta bromskraftskoefficienterna (μ peak,ave ) beräknas enligt tabell 4, där Ta (a = 1, 2 eller 3) är medelvärdet för de högsta bromskraftskoefficienter som uppmätts för ett kandidatdäck inom en provningscykel.

4.2.8.5    Beräkning av kandidatdäckets index för väggrepp på vått underlag

Kandidatdäckets index för väggrepp på vått underlag (G(T)) beräknas enligt följande:

där

Tillägg A

Exempel på provningsrapporter för index för väggrepp på vått underlag

EXEMPEL 1:   Provningsrapport för index för väggrepp på vått underlag när metoden med släpvagn används

EXEMPEL 2:   Provningsrapport för index för väggrepp på vått underlag när metoden med personbil används

( 1 ) EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

( 2 ) Storleken för ASTM E 1136 SRTT är P195/75R14.