Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet

om rätten att starta och driva affärsverksamhet i institut för elektroniska pengar samt om tillsyn av sådan verksamhet, om ändring av direktiven 2005/60/EG och 2006/48/EG och om upphävande av direktiv 2000/46/EG

1. I detta direktiv fastställs reglerna om rätten att driva verksamhet för utgivning av elektroniska pengar enligt vilka medlemsstaterna ska erkänna följande kategorier av utgivare av elektroniska pengar:

a) Kreditinstitut, enligt definitionen i artikel 4.1 i direktiv 2006/48/EG, inklusive, i enlighet med nationell lagstiftning, filialer enligt artikel 4.3 i det direktivet, som är lokaliserade i gemenskapen och som har huvudkontor utanför gemenskapen i enlighet med artikel 38 i det direktivet.

b) Institut för elektroniska pengar enligt definitionen i artikel 2.1 i detta direktiv inklusive, i enlighet med artikel 8 i detta direktiv och nationell lagstiftning, filialer lokaliserade inom gemenskapen och som har huvudkontor utanför gemenskapen.

d) Europeiska centralbanken och nationella centralbanker, när de inte agerar i egenskap av monetär myndighet eller andra offentliga myndigheter.

2. I avdelning II i detta direktiv fastställs även reglerna om rätten att starta och driva affärsverksamhet i institut för elektroniska pengar samt om tillsyn av sådan verksamhet.

3. Medlemsstaterna får undanta alla institut som avses i artikel 2 i direktiv 2006/48/EG från tillämpningen av alla eller vissa av bestämmelserna i avdelning II i detta direktiv, med undantag för dem som avses i första och andra strecksatserna i den artikeln.

4. Detta direktiv ska inte tillämpas på penningvärde som lagrats på instrument som omfattas av undantag enligt artikel 3 k i direktiv 2007/64/EG.

5. Detta direktiv ska inte tillämpas på penningvärde som används för att göra betalningstransaktioner som omfattas av undantag enligt artikel 3 l i direktiv 2007/64/EG.

VILLKOR FÖR ATT STARTA OCH DRIVA AFFÄRSVERKSAMHET I INSTITUT FÖR ELEKTRONISKA PENGAR SAMT FÖR TILLSYN AV SÅDAN VERKSAMHET

1. Utan att det påverkar tillämpningen av det här direktivet ska artiklarna 5, 11–17, 19.5 och 19.6 och 20–31, i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 ( 1 ), inbegripet de delegerade akter som antas enligt artiklarna 15.4, 28.5 och 29.7, gälla i tillämpliga delar för institut för elektroniska pengar.

2. Institut för elektroniska pengar ska informera de behöriga myndigheterna i förväg om alla väsentliga förändringar av åtgärderna för att skydda medel som erhållits i utbyte mot utgivna elektroniska pengar.

3. Alla fysiska eller juridiska personer som avser att direkt eller indirekt förvärva eller avyttra ett kvalificerat innehav i enlighet med artikel 4.11 i direktiv 2006/48/EG i ett institut för elektroniska pengar, eller avser att direkt eller indirekt öka eller minska ett sådant kvalificerat innehav, varigenom andelen av kapitalet eller röstetalet kommer att nå, överstiga eller understiga 20 %, 30 % eller 50 %, eller att institutet för elektroniska pengar därigenom kommer att få ställning av, eller upphöra att vara, dotterföretag, ska i förväg underrätta de behöriga myndigheterna om sina avsikter när det gäller sådana förvärv, avyttringar, ökningar eller minskningar.

Den tilltänkte köparen ska lämna uppgifter till de behöriga myndigheterna om storleken på det tilltänkta innehavet samt relevanta uppgifter enligt artikel 19a.4 i direktiv 2006/48/EG.

I fall då de personer som avses i andra stycket utövar sitt inflytande på ett sätt som sannolikt är till förfång för en sund och ansvarsfull ledning av institutet, ska de behöriga myndigheterna motsätta sig detta eller vidta åtgärder för att förhållandet ska upphöra. Sådana åtgärder får inkludera förelägganden, sanktioner gentemot styrelsen eller den verkställande ledningen, eller upphävande av rösträtt som är knuten till de aktier som innehas av de berörda aktieägarna eller medlemmarna.

Liknande åtgärder ska vidtas i fråga om fysiska eller juridiska personer som underlåter att lämna sådana underrättelser i förväg som avses i denna punkt.

Om aktier eller andelar har förvärvats trots att behöriga myndigheter har motsatt sig förvärvet, ska de behöriga myndigheterna, oavsett de åtgärder som i övrigt vidtas, föreskriva antingen att rösträtterna för sådana innehav inte får utövas eller att avgivna röster ska vara ogiltiga eller att de får förklaras ogiltiga.

Medlemsstaterna får göra undantag eller tillåta sina behöriga myndigheter att göra undantag från samtliga eller en del av de förpliktelser som avses i denna punkt för institut för elektroniska pengar som bedriver en eller flera av de verksamheter som anges i artikel 6.1 e.

4. Medlemsstaterna ska tillåta institut för elektroniska pengar att distribuera och lösa in elektroniska pengar via fysiska eller juridiska personer som agerar för deras räkning. Om institutet för elektroniska pengar distribuerar elektroniska pengar i en annan medlemsstat genom att anlita en sådan fysisk eller juridisk person ska artiklarna 27–31, med undantag av artikel 29.4 och 29.5, i direktiv (EU) 2015/2366, inbegripet de delegerade akter som antas i enlighet med artiklarna 28.5 och 29.7, gälla i tillämpliga delar för sådana institut för elektroniska pengar.

5. Utan hinder av punkt 4 i den här artikeln får institut för elektroniska pengar inte ge ut elektroniska pengar via ombud. Institut för elektroniska pengar ska tillåtas att tillhandahålla sådana betaltjänster som avses i artikel 6.1 a i det här direktivet via ombud i enlighet med villkoren som fastställs i artikel 19 i direktiv (EU) 2015/2366.

Medlemsstaterna ska kräva att institut för elektroniska pengar vid tidpunkten för auktorisationen har ett startkapital på minst 350 000 EUR, bestående av kapital och reserver som anges i artikel 57 a och b i direktiv 2006/48/EG.

1. Kapitalbasen för instituten för elektroniska pengar enligt artiklarna 57–61, 63, 64 och 66 i direktiv 2006/48/EG får inte understiga det högsta av de belopp som fastställs i punkterna 2–5 i den här artikeln eller artikel 4 i det här direktivet.

2. För de verksamheter som avses i artikel 6.1 a och som inte är knutna till utgivning av elektroniska pengar ska kapitalbaskravet för ett institut för elektroniska pengar beräknas enligt en av de tre metoderna (A, B eller C) i artikel 8.1 och 8.2 i direktiv 2007/64/EG. De behöriga myndigheterna ska i enlighet med nationell lagstiftning avgöra vilken metod som är lämpligast.

För verksamhet för utgivning av elektroniska pengar ska kapitalbaskravet för institut för elektroniska pengar beräknas enligt metod D i punkt 3.

Institut för elektroniska pengar ska vid varje tidpunkt ha en kapitalbas som är högre än eller lika hög som summan av de krav som anges i första och andra styckena.

3. Metod D: Kapitalbasen för ett institut för elektroniska pengar ska för verksamhet för utgivning av elektroniska pengar uppgå till lägst 2 % av genomsnittet av de utestående elektroniska pengarna.

4. När institut för elektroniska pengar bedriver sådan verksamhet som anges i artikel 6.1 a som inte är kopplad till utgivning av elektroniska pengar eller någon av de verksamheter som anges i artikel 6.1 b-e och beloppet för utestående elektroniska pengar är okänt i förväg ska de behöriga myndigheterna tillåta dessa institut för elektroniska pengar att beräkna sitt kapitalbaskrav på grundval av en representativ andel som förväntas användas för utfärdande av elektroniska pengar, under förutsättning att det går att göra en rimlig uppskattning av en sådan representativ andel utifrån historiska uppgifter och på ett sätt som tillfredsställer de behöriga myndigheterna. Om ett institut för elektroniska pengar inte har varit verksamt tillräckligt länge ska dess kapitalbaskrav beräknas på grundval av beräknade utestående elektroniska pengar som ska framgå av institutets verksamhetsplan med förbehåll för eventuella ändringar som begärts av de behöriga myndigheterna.

5. De behöriga myndigheterna får, på grundval av en utvärdering av institutets riskhanteringsprocesser, förlustdatabas och interna kontrollmekanismer, kräva att institutet för elektroniska pengar har en kapitalbas som är upp till 20 % högre än det belopp som skulle bli resultatet av tillämpningen av relevant metod i enlighet med punkt 2 eller tillåta institutet för elektroniska pengar att ha en kapitalbas som är upp till 20 % lägre än det belopp som skulle bli resultatet av tillämpningen av den relevanta metod som valts i enlighet med punkt 2.

6. Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för att förhindra att de poster som får ingå i kapitalbasen används flera gånger i följande fall:

a) När institutet för elektroniska pengar tillhör samma grupp som ett annat institut för elektroniska pengar, ett kreditinstitut, ett betalningsinstitut, ett värdepappersföretag, ett kapitalförvaltningsbolag eller ett försäkrings- eller återförsäkringsföretag.

7. Om villkoren i artikel 69 i direktiv 2006/48/EG är uppfyllda, får medlemsstaterna eller deras behöriga myndigheter välja att inte tillämpa punkterna 2 och 3 i den här artikeln på institut för elektroniska pengar som omfattas av den gruppbaserade tillsynen av moderkreditinstitut i enlighet med direktiv 2006/48/EG.

1. Utöver utgivning av elektroniska pengar ska institut för elektroniska pengar ha rätt att utöva följande verksamheter:

b) Beviljande av kredit för betaltjänster som avses i punkt 4, 5 eller 7 i bilagan till direktiv 2007/64/EG, om villkoren i artikel 16.3 och 16.5 i det direktivet är uppfyllda.

c) Tillhandahållande av operativa tjänster och därtill nära anknutna sidotjänster avseende utgivning av elektroniska pengar eller tillhandahållande av de betaltjänster som avses i led a.

d) Drift av betalningssystem enligt definitionen i artikel 4.6 i direktiv 2007/64/EG och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 28 i det direktivet.

Kredit som avses i första stycket led b ska inte beviljas från medel som erhållits i utbyte mot elektroniska pengar som hålls i enlighet med artikel 7.1.

2. Institut för elektroniska pengar får inte ta emot insättningar eller andra återbetalbara medel från allmänheten i den mening som avses i artikel 5 i direktiv 2006/48/EG.

3. Eventuella medel som institut för elektroniska pengar tar emot från innehavaren av elektroniska pengar ska utan dröjsmål bytas ut mot elektroniska pengar. Sådana medel ska inte betraktas som insättningar eller andra återbetalbara medel från allmänheten i den mening som avses i artikel 5 i direktiv 2006/48/EG.

4. Artikel 16.2 och 16.4 i direktiv 2007/64/EG ska tillämpas på medel som erhållits för de verksamheter som avses i punkt 1 a i den här artikeln och som inte är knuten till utgivning av elektroniska pengar.

1. Medlemsstaterna ska kräva att ett institut för elektroniska pengar ska skydda de medel som har tagits emot i utbyte mot elektroniska pengar som har getts ut i enlighet med artikel 9.1 och 9.2 i direktiv 2007/64/EG. Medel som erhålls i form av en betalning via ett betalningsinstrument behöver inte skyddas förrän de har krediterats ett betalkonto hos ett institut för elektroniska pengar eller på annat sätt gjorts tillgängliga för ett institut för elektroniska pengar, i tillämpliga fall i enlighet med de villkor för tidsåtgången för genomförandet som fastställs i direktiv 2007/64/EG. Sådana medel ska under alla förhållanden skyddas senast fem arbetsdagar, i enlighet med definitionen i artikel 4.27 i det direktivet, efter utfärdandet av elektroniska pengar.

2. För tillämpning av punkt 1 avses med säkra lågrisktillgångar sådana tillgångar som omfattas av en av kategorierna i tabell 1 i punkt 14 i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/49/EG av den 14 juni 2006 om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut ( 2 ) för vilka kapitalkravet för den specifika risken är högst 1,6 %, men andra kvalificerade poster enligt definitionen i punkt 15 i bilagan omfattas inte.

Vid tillämpningen av punkt 1 avses med säkra lågrisktillgångar även andelar i ett institut för kollektiv investering i överförbara värdepapper (Ucits) som endast investerar i tillgångar som anges i första stycket.

I undantagsfall och i tillräckligt motiverade fall får de behöriga myndigheterna på grundval av en bedömning av säkerheten, löptiden, värdet eller andra riskelement för de tillgångar som anges i första och andra styckena, avgöra vilka av dessa tillgångar som inte utgör säkra lågrisktillgångar vid tillämpningen av punkt 1.

3. Artikel 9 i direktiv 2007/64/EG ska tillämpas för institut för elektroniska pengar för sådana verksamheter som avses i artikel 6.1 a i det här direktivet och som inte är knuten till utgivning av elektroniska pengar.

4. Vid tillämpningen av punkterna 1 och 3 får medlemsstaterna eller deras behöriga myndigheter fastställa, i enlighet med nationell lagstiftning, vilken metod som ska användas av instituten för elektroniska pengar för att skydda medel.

1. När filialer till kreditinstitut med huvudkontor utanför gemenskapen startar eller bedriver verksamhet, får medlemsstaterna inte tillämpa bestämmelser som medför att dessa filialer ges en förmånligare behandling än kreditinstitut med huvudkontor inom gemenskapen.

2. De behöriga myndigheterna ska meddela kommissionen alla auktorisationer för filialer som beviljats institut för elektroniska pengar med huvudkontor utanför gemenskapen.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 får gemenskapen träffa avtal med ett eller flera tredjeländer om tillämpning av bestämmelser, vilka innebär att filialer till institut för elektroniska pengar med huvudkontor utanför gemenskapen ges identisk behandling inom hela gemenskapen.

1. Medlemsstaterna får avstå eller tillåta sina behöriga myndigheter att avstå från att helt eller delvis tillämpa de förfaranden och villkor som föreskrivs i artiklarna 3, 4, 5 och 7 i detta direktiv, med undantag av artiklarna 20, 22, 23 och 24 i direktiv 2007/64/EG, och tillåta att juridiska personer tas upp i registret för institut för elektroniska pengar om båda följande villkor är uppfyllda:

a) Den sammanlagda affärsverksamheten genererar ett genomsnittligt belopp av utestående elektroniska pengar som inte överstiger den gräns som medlemsstaten fastställt, men under inga omständigheter överstiger 5 000 000 EUR.

b) Ingen av de fysiska personer som är ansvariga för ledningen eller driften av affärsverksamheten har dömts för brott som rör penningtvätt eller finansiering av terrorism eller annan ekonomisk brottslighet.

När ett institut för elektroniska pengar bedriver sådan verksamhet som anges i artikel 6.1 a, som inte är kopplad till utgivning av elektroniska pengar eller någon av de verksamheter som anges i artikel 6.1 b-e, och beloppet för utestående elektroniska pengar inte är känt i förväg, ska de behöriga myndigheterna tillåta detta institut för elektroniska pengar att tillämpa första stycket led a på grundval av en representativ andel som förväntas användas för utfärdande av elektroniska pengar, under förutsättning att det går att göra en rimlig uppskattning av en sådan representativ andel utifrån historiska uppgifter, och på ett sätt som tillfredsställer de behöriga myndigheterna. Om ett institut för elektroniska pengar inte har varit verksam tillräckligt länge ska detta villkor bedömas på grundval av beräknade utestående elektroniska pengar som ska framgå av institutets verksamhetsplan med förbehåll för eventuella ändringar som begärts av de behöriga myndigheterna.

Medlemsstaterna får också föreskriva att de valfria undantagen i denna artikel ska vara beroende av ett ytterligare krav på ett högsta belopp som kan lagras i de betalningsinstrument eller på det betalkonto tillhörande kunden där de elektroniska pengarna lagras.

En juridisk person som är registrerad i enlighet med denna punkt får tillhandahålla betaltjänster som inte är knutna till elektroniska pengar, som getts ut i enlighet med denna artikel, endast om villkoren i artikel 26 i direktiv 2007/64/EG är uppfyllda.

2. En juridisk person som är registrerad i enlighet med punkt 1 ska vara skyldig att ha sitt huvudkontor i den medlemsstat där den faktiskt bedriver sin verksamhet.

3. En juridisk person som är registrerad i enlighet med punkt 1 ska behandlas på samma sätt som institut för elektroniska pengar. Den ska dock inte omfattas av artikel 10.9 och artikel 25 i direktiv 2007/64/EG.

4. Medlemsstaterna får föreskriva att en juridisk person som är registrerad i enlighet med punkt 1 endast får utöva vissa av de verksamheter som förtecknas i artikel 6.1.

b) minst en gång om året vid en tidpunkt som ska fastställas av de behöriga myndigheterna, informera om genomsnittet av utestående elektroniska pengar.

6. Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att se till att de berörda juridiska personerna, om villkoren i punkterna 1, 2 och 4 inte längre uppfylls, ansöker om auktorisation inom 30 kalenderdagar i enlighet med artikel 3. Den juridiska person som inte har ansökt om auktorisation inom denna period ska i enlighet med artikel 10 förbjudas att ge ut elektroniska pengar.

7. Medlemsstaterna ska se till att de behöriga myndigheterna har de befogenheter som krävs för att kontrollera att villkoren i denna artikel fortlöpande iakttas.

8. Denna artikel ska inte tillämpas när det gäller bestämmelser i direktiv 2005/60/EG eller när det gäller nationella bestämmelser om bekämpning av penningtvätt.

9. Om en medlemsstat utnyttjar undantaget i punkt 1 ska den underrätta kommissionen om detta senast den 30 april 2011. Medlemsstaten ska genast underrätta kommissionen om varje senare förändring. Medlemsstaten ska dessutom underrätta kommissionen om hur många juridiska personer som berörs och på årsbasis om det totala beloppet för utestående elektroniska pengar per den 31 december varje kalenderår, i enlighet med punkt 1.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 18 ska medlemsstaterna förbjuda fysiska eller juridiska personer som inte är utgivare av elektroniska pengar att ge ut elektroniska pengar.

1. Medlemsstaterna ska se till att utgivare av elektroniska pengar ger ut elektroniska pengar till det nominella beloppet mot erhållande av medel.

2. Medlemsstaterna ska säkerställa att utgivare av elektroniska pengar på begäran av en innehavare när som helst och till det nominella beloppet löser in det penningvärde som motsvarar innehavet av elektroniska pengar.

3. I avtalet mellan utgivaren av elektroniska pengar och innehavaren av elektroniska pengar ska villkoren för inlösen, även eventuella avgifter i samband härmed anges tydligt och väl synligt, och innehavaren av elektroniska pengar ska underrättas om dessa villkor innan denne är bunden av något avtal eller erbjudande.

4. En avgift får tas ut för inlösen endast om detta anges i avtalet i enlighet med punkt 3 och endast i något av följande fall:

b) Om avtalet innehåller en tidpunkt då det upphör att gälla och innehavaren av elektroniska pengar avslutat avtalet före denna tidpunkt.

En sådan avgift ska vara proportionerlig mot och motsvara utgivarens faktiska kostnader.

5. Om inlösen begärs före den dag då avtalet upphör att gälla får innehavaren begära inlösen av antingen en del av eller hela penningvärdet av de elektroniska pengarna.

6. Om inlösen begärs av innehavaren av de elektroniska pengarna upp till ett år efter den dag då avtalet upphör att gälla

b) om ett institut för elektroniska pengar bedriver en eller flera av de verksamheter som anges i artikel 6.1 e och det inte är känt i förväg vilken andel av medlen som ska användas som elektroniska pengar, ska alla medel för vilka innehavaren av de elektroniska pengarna har ett krav inlösas.

7. Utan hinder av punkterna 4, 5 och 6 ska rätten till inlösen för personer, med undantag för konsumenter, som accepterar elektroniska pengar, fastställas i avtalet mellan utgivarna av elektroniska pengar och dessa personer.

Medlemsstaterna ska förbjuda beviljandet av ränta eller andra förmåner som är knutna till den period under vilken innehavaren av elektroniska pengar innehar de elektroniska pengarna.

Utan att det påverkar tillämpningen av detta direktiv gäller kapitel 5 i avdelning IV i direktiv 2007/64/EG, i tillämpliga delar, för utgivare av elektroniska pengar med avseende på de skyldigheter som följer av den avdelningen.

1. Kommissionen får anta åtgärder som är nödvändiga för att uppdatera bestämmelserna i detta direktiv för att ta hänsyn till inflation eller teknik- och marknadsutvecklingen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 15.2.

2. Kommissionen ska anta åtgärder för att säkerställa en enhetlig tillämpning av undantagen i artikel 1.4 och 1.5. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 15.2.

1. Kommissionen ska biträdas av den betalningskommitté som inrättats i enlighet med artikel 85 i direktiv 2007/64/EG.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 1.3, artikel 3.3 sjätte stycket, artikel 5.7, artikel 7.4, artikel 9 och artikel 18.2, och i den utsträckning detta direktiv innehåller harmoniserade bestämmelser, får medlemsstaterna inte behålla eller införa andra bestämmelser än de som föreskrivs i detta direktiv.

2. Medlemsstaterna ska se till att utgivare av elektroniska pengar inte avviker från bestämmelser i nationell lagstiftning som genomför eller motsvarar bestämmelserna i detta direktiv på ett sätt som är till nackdel för innehavaren av elektroniska pengar, såvida inte detta uttryckligen föreskrivs i direktivet.

Senast den 1 november 2012 ska kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Europeiska centralbanken överlämna en rapport om genomförandet och resultatet av detta direktiv, särskilt i fråga om tillämpningen av tillsynskrav för institut för elektroniska pengar, vid behov åtföljd av ett förslag om översyn av direktivet.

1. Medlemsstaterna ska tillåta institut för elektroniska pengar som före den 30 april 2011 har inlett verksamhet i enlighet med nationell lagstiftning som införlivar direktiv 2000/46/EG i den medlemsstat där dess huvudkontor är beläget, att fortsätta denna verksamhet i den medlemsstaten och i varje annan medlemsstat i enlighet med de arrangemang för ömsesidigt godkännande som anges i direktiv 2000/46/EG utan krav på auktorisation i enlighet med artikel 3 i detta direktiv, och utan skyldighet att följa övriga bestämmelser i, eller som det hänvisas till i, avdelning II i detta direktiv.

Medlemsstaterna ska kräva att sådana institut för elektroniska pengar lämnar all relevant information till de behöriga myndigheterna så att dessa senast den 30 oktober 2011 ska kunna bedöma om instituten uppfyller kraven i detta direktiv och, om kraven inte uppfylls, vilka åtgärder som krävs för att se till att de uppfylls eller om det är lämpligt att återkalla auktorisationen.

Institut för elektroniska pengar som uppfyller kraven ska beviljas auktorisation och tas upp i registret och i övrigt vara skyldiga att följa bestämmelserna i avdelning II. Om instituten för elektroniska pengar inte uppfyller kraven senast den 30 oktober 2011 ska de förbjudas att ge ut elektroniska pengar.

2. Medlemsstaterna får föreskriva att ett institut för elektroniska pengar automatiskt ska beviljas auktorisation och upptas i det register som anges i artikel 3 om de behöriga myndigheterna redan har bevis för att de berörda instituten för elektroniska pengar uppfyller kraven i artiklarna 3, 4 och 5. De behöriga myndigheterna ska informera de berörda instituten för elektroniska pengar innan de beviljas auktorisation.

3. Medlemsstaterna ska tillåta institut för elektroniska pengar som före den 30 april 2011 har inlett verksamhet i enlighet med den nationella lagstiftning som införlivar artikel 8 i direktiv 2000/46/EG att fortsätta denna verksamhet inom den berörda medlemsstaten i enlighet med direktiv 2000/46/EG till och med den 30 april 2012, utan krav på att ansöka om auktorisation enligt artikel 3 i detta direktiv och utan att behöva iaktta de övriga bestämmelserna i, eller som det hänvisas till i, avdelning II i detta direktiv. Institut för elektroniska pengar som inte har beviljats auktorisation eller undantag i enlighet med artikel 9 i detta direktiv inom denna period ska förbjudas att ge ut elektroniska pengar.

4. Medlemsstaterna ska tillåta institut för elektroniska pengar som före den 13 januari 2018 har inlett verksamhet i enlighet med det här direktivet och direktiv 2007/64/EG i den medlemsstat där de har sitt säte att fortsätta bedriva verksamhet i den medlemsstaten eller i en annan medlemsstat, utan att behöva ansöka om auktorisation i enlighet med artikel 3 i det här direktivet eller iaktta övriga bestämmelser som fastställs eller anges i avdelning II i detta direktiv fram till den 13 juli 2018.

Medlemsstaterna ska kräva att institut för elektroniska pengar enligt första stycket lämnar all relevant information till de behöriga myndigheterna så att dessa senast den 13 juli 2018 ska kunna bedöma om de instituten för elektroniska pengar uppfyller kraven som fastställs i avdelning II i det här direktivet, och i annat fall vilka åtgärder som krävs för att se till att de uppfylls eller om auktorisationen bör återkallas.

Institut för elektroniska pengar enligt första stycket som vid de behöriga myndigheternas kontroll uppfyller kraven enligt avdelning II ska beviljas auktorisation och tas upp i registret. Om dessa institut för elektroniska pengar inte uppfyller kraven som fastställs i avdelning II senast den 13 juli 2018 ska de förbjudas att ge ut elektroniska pengar.

”a) Ett företag som inte är ett kreditinstitut och som bedriver en eller flera av de verksamheter som anges i punkterna 2-12 och punkterna 14 och 15 i bilaga I till direktiv 2006/48/EG, inbegripet valutaväxlingsverksamheter (bureaux de change).”

”d) elektroniska pengar enligt definitionen i artikel 2.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/110/EG av den 16 september 2009 om rätten att starta och driva affärsverksamhet i institut för elektroniska pengar samt om tillsyn av sådan verksamhet ( *1 ), om, i de fall då produkten inte kan laddas, det högsta belopp som lagras elektroniskt i produkten inte överstiger 250 EUR, eller om, i de fall då produkten kan laddas, det fastställts en begränsning till 2 500 EUR på det sammanlagda belopp som omsätts under ett kalenderår, utom när ett belopp på 1 000 EUR eller mer löses in under samma kalenderår på begäran av innehavaren av de elektroniska pengarna enligt artikel 11 i direktiv 2009/110/EG. När det gäller nationella penningtransaktioner får medlemsstaterna eller deras behöriga myndigheter öka det belopp på 250 EUR som anges i denna punkt till upp till 500 EUR.

Direktiv 2000/46/EG ska upphöra att gälla från och med den 30 april 2011, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 18.1 och 18.3 i det här direktivet.

Hänvisningar till det upphävda direktivet ska anses som hänvisningar till det här direktivet.

1. Medlemsstaterna ska senast den 30 april 2011 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

( 1 ) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 av den 25 november 2015 om betaltjänster på den inre marknaden, om ändring av direktiven 2002/65/EG, 2009/110/EG, 2013/36/EU och förordning (EU) nr 1093/2010 och om upphävande av direktiv 2007/64/EG (EUT L 337, 23.12.2015, s. 35).

		Officiella tidningen
		nr	sida	datum
►M1	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2015/2366 Text av betydelse för EES av den 25 november 2015	L 337	35	23.12.2015