Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den gemensamma marknaden enligt artiklarna 87 och 88 i fördraget (allmän gruppundantagsförordning)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 994/98 av den 7 maj 1998 om tillämpningen av artiklarna 92 och 93 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen på vissa slag av övergripande statligt stöd ( 1 ), särskilt artikel 1.1 a och b,

efter att ha offentliggjort ett utkast till denna förordning ( 2 ),

efter att ha hört Rådgivande kommittén för statligt stöd, och

av följande skäl:

(1)

Genom förordning (EG) nr 994/98 bemyndigas kommissionen att i enlighet med artikel 87 i fördraget förklara att stöd till små och medelstora företag, stöd till forskning och utveckling, stöd till miljöskydd, stöd till sysselsättning och utbildning samt stöd i enlighet med den karta som kommissionen har godkänt för varje medlemsstat för att bevilja regionalstöd, på vissa villkor är förenligt med den gemensamma marknaden och undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget.

(2)

Kommissionen har tillämpat artiklarna 87 och 88 i fördraget i ett stort antal beslut och fått tillräckliga erfarenheter för att kunna fastställa generella kriterier för vilka former av stöd till små och medelstora företag som är förenliga med den gemensamma marknaden. Detta gäller stöd i form av investeringsstöd i och utanför stödområden, stöd i form av riskkapitalordningar och stöd inom området forskning, utveckling och innovation, särskilt i samband med genomförandet av kommissionens förordning (EG) nr 70/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag ( 3 ) och, när det gäller utvidgningen av tillämpningsområdet för den förordningen till att omfatta stöd till forskning och utveckling, genomförandet av kommissionens förordning (EG) nr 364/2004 av den 25 februari 2004 om ändring av förordning (EG) nr 70/2001 ( 4 ), genomförandet av kommissionens meddelande om statligt stöd och riskkapital ( 5 ), genomförandet av gemenskapens riktlinjer för statligt stöd för att främja riskkapitalinvesteringar i små och medelstora företag ( 6 ) samt genomförandet av gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation ( 7 ).

(3)

Kommissionen har också fått tillräcklig erfarenhet av tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på stöd till utbildning, sysselsättningsstöd, stöd till miljöskydd, stöd till forskning, utveckling och innovation samt regionalstöd såväl när det gäller små och medelstora företag som stora företag, särskilt i samband med genomförandet av kommissionens förordning (EG) nr 68/2001 av den 12 januari om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd till utbildning ( 8 ), kommissionens förordning (EG) nr 2204/2002 av den 12 december 2002 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt sysselsättningsstöd ( 9 ), kommissionens förordning (EG) nr 1628/2006 av den 24 oktober 2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt regionalt investeringsstöd ( 10 ), gemenskapsramarna för statligt stöd till forskning och utveckling ( 11 ), gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation, gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till skydd för miljön från 2001 ( 12 ), gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd från 2008 ( 13 ) och riktlinjerna för statligt regionalstöd för 2007–2013 ( 14 ).

(4)

Mot bakgrund av erfarenheterna från tillämpningen av dessa bestämmelser är det nödvändigt att anpassa vissa av villkoren i förordningarna (EG) nr 68/2001, 70/2001, 2204/2002 och 1628/2006. För att förenkla tillämpningen och ge kommissionen bättre kontroll över stödet bör dessa förordningar ersättas med en enda förordning. En förenkling torde uppnås bland annat genom de gemensamma harmoniserade definitioner och gemensamma övergripande bestämmelser som föreskrivs i kapitel I i denna förordning. För att garantera enhetligheten i lagstiftningen om statligt stöd bör definitionerna av stöd och stödordning vara desamma som definitionerna av dessa begrepp i rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget ( 15 ). Denna förenkling är viktig för att säkerställa att Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning ger resultat, särskilt för små och medelstora företag.

(5)

Denna förordning bör undanta allt stöd som uppfyller alla relevanta villkor i förordningen och alla stödordningar, förutsatt att allt individuellt stöd som kan beviljas enligt dessa stödordningar uppfyller alla relevanta villkor i förordningen. För att säkerställa insyn och en effektivare övervakning av stöd, bör alla individuella stödåtgärder som beviljas i enlighet med denna förordning innehålla en tydlig hänvisning till den tillämpliga bestämmelsen i kapitel II och till den nationella lagstiftning som det individuella stödet baserar sig på.

(6)

För att kommissionen ska kunna övervaka genomförandet av denna förordning bör medlemsstaterna till den lämna alla nödvändiga uppgifter om de åtgärder som genomförs enligt förordningen. Om en medlemsstat inte lämnar uppgifter om stödåtgärderna inom en rimlig tidsfrist, kan detta anses vara ett tecken på att villkoren i förordningen inte följs. En sådan underlåtenhet kan därför leda till att kommissionen beslutar att tills vidare upphäva tillämpningen av förordningen, eller den relevanta delen av förordningen, för den berörda medlemsstaten och att alla efterföljande stödåtgärder, inklusive nya individuella stödåtgärder som beviljas på grundval av stödordningar som tidigare omfattats av denna förordning, måste anmälas till kommissionen i enlighet med artikel 88 i fördraget. Så snart medlemsstaten har lämnat korrekta och fullständiga uppgifter bör kommissionen låta förordningen bli fullt tillämplig igen.

(7)

Statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i fördraget som inte omfattas av denna förordning bör fortsätta att omfattas av anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget. Denna förordning bör inte hindra medlemsstaterna från att ändå anmäla stöd vars mål motsvarar de mål som omfattas av denna förordning. Kommissionen kommer att bedöma sådant stöd framför allt på grundval av de villkor som anges i denna förordning och i överensstämmelse med de kriterier som fastställs i särskilda riktlinjer eller rambestämmelser som kommissionen antagit, i de fall då åtgärden i fråga omfattas av ett sådant särskilt instrument.

(8)

Denna förordning bör inte gälla exportstöd eller stöd som gynnar inhemska produkter i förhållande till importerade produkter. Förordningen bör framför allt inte gälla stöd till att skapa och driva ett distributionsnät i andra länder. Stöd som avser att täcka kostnaderna för att delta i handelsmässor eller för undersökningar eller konsulttjänster som krävs för att lansera en ny eller befintlig produkt på en ny marknad bör normalt inte utgöra exportstöd.

(9)

Denna förordning bör omfatta praktiskt taget alla branscher. Inom fiskeri- och vattenbrukssektorn bör förordningen endast ge undantag för stöd till forskning, utveckling och innovation, stöd i form av riskkapital, stöd till utbildning och stöd för arbetstagare med sämre förutsättningar och arbetstagare med funktionshinder.

(10)

Mot bakgrund av de särskilda regler som gäller primär produktion av jordbruksprodukter bör denna förordning inom jordbrukssektorn endast ge undantag för stöd till forskning och utveckling, stöd i form av riskkapital, stöd till utbildning, stöd till miljöskydd och stöd för arbetstagare med sämre förutsättningar och arbetstagare med funktionshinder i den mån dessa stödkategorier inte omfattas av kommissionens förordning (EG) nr 1857/2006 av den 15 december 2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag som är verksamma inom produktion av jordbruksprodukter och om ändring av förordning (EG) nr 70/2001 ( 16 ).

(11)	Mot bakgrund av likheterna mellan bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter och andra produkter bör denna förordning gälla bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda.

(12)

Varken arbetsuppgifter som måste utföras på jordbruksföretaget för att förbereda en produkt för försäljning i första ledet eller försäljning i första ledet till återförsäljare och förädlare bör vid tillämpningen av denna förordning anses som bearbetning eller saluföring. Europeiska gemenskapernas domstol har fastslagit att så snart gemenskapen har lagstiftat om en gemensam organisation av marknaden för en viss jordbrukssektor, är medlemsstaterna skyldiga att avstå från att vidta åtgärder som kan undergräva den eller skapa undantag till den. Denna förordning bör därför inte gälla stöd vars storlek fastställs på grundval av priset på eller mängden produkter som köps eller släpps ut på marknaden, och inte heller stöd som är kopplat till skyldigheten att det måste delas med primärproducenter.

(13)	Mot bakgrund av rådets förordning (EG) nr 1407/2002 av den 23 juli 2002 om statligt stöd till kolindustrin ( 17 ) bör denna förordning inte gälla stöd som främjar verksamheter inom kolsektorn, med undantag för stöd till utbildning, stöd till forskning, utveckling och innovation samt miljöstöd.

(14)

Om en regional stödordning sägs syfta till att genomföra regionala mål, men riktas till vissa ekonomiska sektorer, kan stödordningens mål och sannolika effekter vara branschspecifika snarare än branschövergripande. Därför bör regionala stödordningar som riktas till vissa ekonomiska sektorer samt regionalstöd som beviljas för verksamheter inom stålsektorn, inom varvssektorn, enligt tillkännagivandet från kommissionen om förlängning av rambestämmelserna för statligt stöd till varvsindustrin ( 18 ), och inom syntetfibersektorn inte vara undantagna från anmälningsskyldigheten. Turistsektorn spelar dock en viktig roll för de nationella ekonomierna och har i allmänhet särskilt positiva effekter på den regionala utvecklingen. Regionala stödordningar som riktas till turistverksamhet bör därför vara undantagna från anmälningsskyldigheten.

(15)

Stöd till företag i svårigheter i den mening som avses i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter ( 19 ) bör bedömas enligt de riktlinjerna för att undvika att de kringgås. Stöd till sådana företag bör således inte omfattas av tillämpningsområdet för denna förordning. För att minska den administrativa bördan för medlemsstaterna när de beviljar små och medelstora företag stöd som omfattas av denna förordning, bör definitionen av vad som ska anses utgöra ett företag i svårigheter förenklas jämfört med den definition som används i riktlinjerna. Vid tillämpningen av denna förordning bör dessutom små och medelstora företag som har existerat under kortare tid än tre år inte betraktas som företag i svårigheter vad avser den perioden, om de inte uppfyller villkoren i relevant nationell lagstiftning för att vara föremål för ett kollektivt insolvensförfarande. Denna förenkling bör inte påverka riktlinjernas klassificering av dessa små och medelstora företag i fråga om stöd som inte omfattas av denna förordning och bör inte heller påverka denna förordnings klassificering av stora företag som företag i svårigheter, eftersom de fortsätter att omfattas av den fullständiga definitionen i riktlinjerna.

(16)

Kommissionen måste se till att godkänt stöd inte påverkar handelsvillkoren på ett sätt som strider mot det gemensamma intresset. Denna förordnings tillämpningsområde bör därför inte omfatta stöd till mottagare som har oreglerade återbetalningskrav till följd av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den gemensamma marknaden. Allt stöd för särskilda ändamål som betalas ut till en sådan mottagare och varje stödordning som inte innehåller en bestämmelse som uttryckligen utesluter sådana stödmottagare omfattas därför även i fortsättningen av anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget. Denna bestämmelse bör inte påverka de berättigade förväntningarna hos stödmottagare som inte har oreglerade återbetalningskrav.

(17)	För att garantera en konsekvent tillämpning av gemenskapens regler för statligt stöd och för att förenkla handläggningen bör man harmonisera definitionerna av begrepp som är relevanta för de olika kategorier av stöd som omfattas av denna förordning.

(18)

Vid beräkningen av stödnivån bör alla siffror som används avse belopp före eventuella avdrag för skatt eller andra avgifter. Vid beräkning av stödnivån bör stöd som betalas ut i flera omgångar diskonteras till sitt värde vid tidpunkten för beviljandet. Den ränta som ska användas för diskontering och för beräkning av stödbeloppet i ett stöd som inte beviljas i form av bidrag bör vara den gällande referensräntan vid den tidpunkt då stödet beviljades, fastställd i enlighet med meddelandet från kommissionen om en översyn av metoden för att fastställa referens- och diskonteringsräntor ( 20 ).

(19)

Om stöd ges i form av befrielse från eller nedsättning av skatter som ska betalas i framtiden, bör diskonteringen av de olika delarna av stödet göras på grundval av den referensränta som gäller vid de olika tidpunkter då skatteförmånerna får verkan, dock under förutsättning att en viss stödnivå uttryckt i bruttobidragsekvivalent respekteras. Om det är fråga om befrielse från eller nedsättning av framtida skatter är det eventuellt inte känt på förhand vilken referensränta som gäller och hur stora de olika delarna av stödet är. Medlemsstaterna bör då på förhand sätta ett tak för det diskonterade värdet på stödet som respekterar den tillämpliga stödnivån. När det blir känt hur stort stödbelopp som betalas ut ett visst år kan diskonteringen därefter ske på grundval av den gällande referensräntan vid den tidpunkten. Det diskonterade värdet på varje enskild del av stödet bör dras av från det sammanlagda takbeloppet.

(20)

Med hänsyn till behovet av insyn, likabehandling och effektiv kontroll bör denna förordning endast gälla stöd som är överblickbart. Överblickbart stöd är stöd för vilket det är möjligt att i förväg räkna ut den exakta bruttobidragsekvivalenten utan att en riskbedömning behöver göras. Framför allt stöd som ingår i lån bör betraktas som överblickbart om bruttobidragsekvivalenten har beräknats på grundval av den referensränta som anges i meddelandet från kommissionen om en översyn av metoden för att fastställa referens- och diskonteringsräntor. Stöd som ingår i skatteåtgärder bör anses vara överblickbart om det i åtgärden föreskrivs ett tak som garanterar att tillämpligt tröskelvärde inte överskrids. I fall av nedsättning av miljöskatter som inte omfattas av ett tröskelvärde för individuell anmälan enligt denna förordning behövs något tak inte anges för åtgärden för att den ska anses vara överblickbar.

(21)

Stöd som ingår i garantiordningar bör betraktas som överblickbart när metoden för att beräkna bruttobidragsekvivalenten efter anmälan har godkänts av kommissionen. För regionalt investeringsstöd gäller detta även när kommissionen har godkänt beräkningsmetoden efter antagandet av förordning (EG) nr 1628/2006. Kommissionen kommer att undersöka sådana anmälningar på grundval av kommissionens tillkännagivande om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd i form av garantier ( 21 ). Stöd som ingår i garantiordningar bör också anses vara överblickbart om stödmottagaren hör till kategorin små och medelstora företag och bruttobidragsekvivalenten har beräknats på grundval av de säkerhetsavgifter som föreskrivs i punkt 3.3 och 3.5 i det tillkännagivandet.

(22)

På grund av svårigheterna att beräkna bruttobidragsekvivalenten för stöd i form av lån med återbetalningsskyldighet bör dylikt stöd omfattas av denna förordning endast om det totala belopp som beviljas i lån med återbetalningsskyldighet ligger under det individuella tröskelvärdet för anmälan och den högsta tillåtna stödnivå som anges i denna förordning.

(23)

Stora stödbelopp bör även i fortsättningen bedömas individuellt av kommissionen, eftersom det är större risk för att sådant stöd snedvrider konkurrensen. Tröskelvärden bör därför fastställas för varje kategori av stöd som omfattas av denna förordning. Därvid bör hänsyn tas till vilken kategori av stöd det rör sig om och stödets sannolika effekter på konkurrensen. Allt stöd som överstiger tröskelvärdena omfattas även i fortsättningen av anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget.

(24)

För att garantera att stödet är proportionerligt och begränsat till det belopp som är absolut nödvändigt bör tröskelvärdena så långt det är möjligt uttryckas i stödnivåer i förhållande till en uppsättning stödberättigande kostnader. Eftersom det är svårt att fastställa de stödberättigande kostnaderna för stöd i form av riskkapital, bör tröskelvärdet för sådant stöd formuleras som högsta tillåtna stödbelopp.

(25)

Mot bakgrund av kommissionens erfarenhet bör tröskelvärdena, uttryckta i stödnivåer eller stödbelopp, fastställas till en nivå som ger en balans mellan målsättningen att skapa minsta möjliga snedvridning av konkurrensen inom den understödda sektorn och målsättningen att åtgärda ett marknadsmisslyckande eller ett sammanhållningsproblem. Tröskelvärdet för regionalt investeringsstöd bör fastställas till en nivå som tar hänsyn till stödnivåer som är tillåtna enligt regionalstödskartorna.

(26)

Vid bedömningen av om tröskelvärdena för en individuell anmälan och de högsta tillåtna stödnivåer som föreskrivs i denna förordning har följts bör hänsyn tas till det totala offentliga stöd som beviljats för det understödda projektet eller den understödda verksamheten, oavsett om finansieringen kommer från lokala, regionala eller statliga källor eller från gemenskapen.

(27)

Vidare bör det i denna förordning anges under vilka omständigheter olika kategorier av stöd som omfattas av förordningen kan kumuleras. När det gäller kumulering av stöd som omfattas av denna förordning med annat statligt stöd, bör man beakta kommissionens beslut om att godkänna det stöd som inte omfattas av denna förordning och de regler om statligt stöd som det beslutet grundar sig på. Särskilda bestämmelser bör gälla för kumulering av stöd för arbetstagare med funktionshinder med andra kategorier av stöd, särskilt investeringsstöd, som kan beräknas på grundval av lönekostnaderna i fråga. Denna förordning bör också innehålla bestämmelser om kumulering av stödåtgärder med identifierbara stödberättigande kostnader och stödåtgärder utan identifierbara stödberättigande kostnader.

(28)

För att säkerställa att stödet är nödvändigt och fungerar som en stimulans till ytterligare utveckling av verksamheter eller projekt bör förordningen inte gälla stöd till verksamheter som stödmottagaren skulle bedriva även på rena marknadsvillkor. När det gäller stöd som omfattas av denna förordning och som beviljas små eller medelstora företag bör en sådan stimulans anses föreligga om det aktuella företaget har lämnat in en ansökan till medlemsstaten innan det börjat genomföra det understödda projektet eller de understödda verksamheterna. När det gäller stöd i form av riskkapital till förmån för små och medelstora företag säkerställer villkoren i denna förordning att riskkapitalåtgärden kommer att få en stimulanseffekt. Det gäller särskilt de villkor som avser investeringsbeloppen per målföretag, i vilken grad privata investerare deltar, företagets storlek och vilken fas av företagets verksamhet som finansieras.

(29)

När det gäller stöd som omfattas av denna förordning och som ges till ett stort företag bör medlemsstaten, förutom de villkor som gäller små och medelstora företag, också se till att företaget i en intern handling har analyserat det understödda projektets eller den understödda verksamhetens bärkraft med eller utan stöd. Medlemsstaten bör kontrollera att denna interna handling bekräftar att projektet eller verksamheten har ökat påtagligt i storlek eller omfattning eller att det sammanlagda belopp som stödmottagaren investerar i det understödda projektet eller den understödda verksamheten har ökat påtagligt eller att slutförandet av projektet eller verksamheten i fråga har påskyndats påtagligt. När det gäller regionalstöd kan man också fastställa att ett stöd har en stimulanseffekt om investeringsprojektet inte skulle ha genomförts i samma form i det berörda stödområdet utan stöd.

(30)

När det gäller stöd för arbetstagare med sämre förutsättningar eller arbetstagare med funktionshinder bör en stimulanseffekt anses föreligga om stödåtgärden leder till en nettoökning av antalet arbetstagare med sämre förutsättningar eller personer med funktionshinder som anställs av berört företag eller om stödet leder till ytterligare kostnader för anläggningar eller utrustning avsedda för arbetstagare med funktionshinder. Om ett företag som ges stöd i form av lönesubventioner för att anställa arbetstagare med funktionshinder redan har fått sådant stöd för anställning av arbetstagare med funktionshinder som antingen uppfyllde villkoren i förordning (EG) nr 2204/2002 eller hade godkänts individuellt av kommissionen, antas det vid tillämpningen av denna förordning att villkoret om en nettoökning av antalet arbetstagare med funktionshinder, som uppfylldes för de förutvarande stödåtgärderna, fortfarande uppfylls.

(31)

Skattemässiga stödåtgärder bör omfattas av särskilda villkor när det gäller stimulanseffekten, eftersom dylikt stöd ges på grundval av andra förfaranden än andra stödkategorier. Nedsättningar av miljöskatter som uppfyller villkoren i rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet ( 22 ) och som omfattas av denna förordning, bör antas ha stimulanseffekt med hänsyn till att skattenedsättningarna åtminstone indirekt bidrar till att förbättra miljöskyddet genom att göra det möjligt att anta eller fortsätta tillämpa den övergripande skatteordningen i fråga och därmed uppmuntra de företag som omfattas av miljöskatten att minska sina utsläpp.

(32)

Eftersom det är svårt att fastställa om stöd för särskilda ändamål som ges till stora företag har någon stimulanseffekt, bör denna form av stöd inte omfattas av denna förordning. När stödet anmäls kommer kommissionen att granska om det finns en sådan stimulanseffekt på grundval av de kriterier som fastställs i tillämpliga riktlinjer, rambestämmelser eller andra gemenskapsinstrument.

(33)

För att säkerställa insyn och effektiv kontroll i enlighet med artikel 3 i förordning (EG) nr 994/98 är det på sin plats att utforma ett standardformulär för medlemsstaterna att använda när de lämnar sammanfattande uppgifter till kommissionen i enlighet med denna förordning så snart en stödordning eller stöd för särskilda ändamål genomförs. Formuläret för sammanfattande uppgifter bör användas för att offentliggöra åtgärden i Europeiska unionens officiella tidning och på Internet. De sammanfattande uppgifterna bör sändas till kommissionen i elektroniskt format med användning av den fastställda IT-tillämpningen. Den berörda medlemsstaten bör på Internet offentliggöra den fullständiga texten till en sådan stödåtgärd. Om det är fråga om stöd för särskilda ändamål får företagshemligheter strykas. Namnet på stödmottagaren och stödbeloppet bör dock inte betraktas som företagshemligheter. Medlemsstaterna bör se till att en sådan text finns tillgänglig på Internet så länge som stödåtgärden gäller. Med undantag för stöd i form av skatteåtgärder bör beslutet om att bevilja stöd också innehålla en hänvisning till de bestämmelser i kapitel II i denna förordning som är relevanta för det beslutet.

(34)

För att säkerställa insyn och effektiv kontroll bör kommissionen fastställa särskilda krav på utformningen av och innehållet i de årliga rapporter som medlemsstaterna ska lämna in till kommissionen. Det bör också fastställas regler för de register som medlemsstaterna bör föra över de stödordningar och individuella stöd som undantas genom denna förordning, mot bakgrund av bestämmelserna i artikel 15 i förordning (EG) nr 659/1999.

(35)

Det är nödvändigt att fastställa ytterligare villkor som bör uppfyllas av alla stödåtgärder somär undantagna genom denna förordning. Med beaktande av artikel 87.3 a och 87.3 c i fördraget bör dylikt stöd stå i proportion till de marknadsmisslyckanden eller nackdelar som ska åtgärdas för att det ska anses ligga i gemenskapens intresse. Det är därför lämpligt att i samband med investeringsstöd begränsa förordningens tillämpningsområde till stöd som ges för vissa materiella och immateriella investeringar. Mot bakgrund av överkapaciteten inom vägtransport- och lufttransportsektorerna i gemenskapen och de särskilda problemen med snedvridning av konkurrensen inom dessa sektorer, bör transportmedel och transportutrustning inte betraktas som stödberättigande investeringskostnader för företag som främst är verksamma inom dessa transportsektorer. I samband med miljöstöd bör särskilda bestämmelser gälla för definitionen av anläggningstillgångar.

(36)	I enlighet med de principer som gäller för stöd som omfattas av artikel 87.1 i fördraget bör stöd anses ha beviljats vid den tidpunkt då stödmottagaren får laglig rätt till stödet enligt tillämplig nationell lagstiftning.

(37)

För att inte gynna kapitalfaktorn på bekostnad av arbetsfaktorn i samband med en investering, bör denna förordning innehålla en möjlighet att mäta investeringsstöd till små och medelstora företag och regionalstöd på grundval antingen av investeringskostnaderna eller av kostnaderna för sysselsättning som skapas direkt genom ett investeringsprojekt.

(38)

Miljöstödsordningar i form av skattenedsättningar, stöd för arbetstagare med sämre förutsättningar, regionalt investeringsstöd, stöd till nystartade små företag, stöd till företag som nyligen bildats av kvinnliga företagare eller stöd i form av riskkapital som beviljas en stödmottagare för ett särskilt ändamål kan få stora effekter för konkurrensen på den relevanta marknaden, eftersom det gynnar stödmottagaren på bekostnad av företag som inte har fått sådant stöd. Eftersom stöd för särskilda ändamål ges till ett enda företag är det sannolikt att det endast kommer att ha begränsade positiva strukturella effekter på miljön, anställning av arbetstagare med funktionshinder och arbetstagare med sämre förutsättningar, den regionala sammanhållningen samt misslyckanden på riskkapitalmarknaden. Därför bör stödordningar som gäller dessa stödkategorier undantas genom denna förordning, medan stöd för särskilda ändamål bör anmälas till kommissionen. Regionalstöd för särskilda ändamål bör dock undantas genom denna förordning, när detta stöd används för att komplettera stöd som beviljats på grundval av en regional investeringsstödordning. Den del av stödet som utgör stöd för särskilda ändamål bör begränsas till högst 50 % av det sammanlagda stöd som beviljas för investeringen.

(39)

Bestämmelserna i denna förordning om investeringsstöd och sysselsättningsstöd till små och medelstora företag bör inte ge någon möjlighet att höja den högsta tillåtna stödnivån genom en regional bonus, såsom var fallet i förordning (EG) nr 70/2001. De högsta tillåtna stödnivåer som anges i bestämmelserna om regionalt investeringsstöd bör dock kunna beviljas även till små och medelstora företag, så länge villkoren för regionalt investerings- och sysselsättningsstöd är uppfyllda. På motsvarande sätt bör bestämmelserna om stöd för miljöinvesteringar inte ge någon möjlighet att höja de högsta tillåtna stödnivåerna genom en regional bonus. Det bör också vara möjligt att tillämpa de högsta tillåtna stödnivåer som fastställs i bestämmelserna om regionalt investeringsstöd på projekt som har positiva effekter på miljön, så länge villkoren för att bevilja regionalt investeringsstöd är uppfyllda.

(40)

Statligt regionalstöd gynnar den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i medlemsstaterna och gemenskapen som helhet genom att söka avhjälpa de nackdelar mindre gynnade områden har. Statligt regionalstöd har till syfte att stödja utvecklingen av de minst gynnade områdena genom att främja investeringar och skapande av sysselsättning inom ramen för en hållbar utveckling. Det gynnar grundandet av nya anläggningar, utvidgning av befintliga anläggningar, omställning av produktionen i en anläggning till nya produkter eller en grundläggande ändring av hela produktionsprocessen i befintliga anläggningar.

(41)

För att hindra att stora regionala investeringsprojekt på ett artificiellt sätt delas upp i delprojekt i syfte att kringgå tröskelvärdena för anmälningsskyldighet enligt denna förordning, bör ett stort investeringsprojekt betraktas som ett enda investeringsprojekt när investeringen görs under en treårsperiod av ett eller flera företag och består av anläggningstillgångar kombinerade så att de är ekonomiskt odelbara. Vid bedömningen av om en investering är ekonomiskt odelbar bör medlemsstaterna beakta de tekniska, funktionella och strategiska banden och den omedelbara geografiska närheten. Frågan om huruvida investeringen är ekonomiskt odelbar bör bedömas oberoende av ägarförhållanden. Detta innebär att bedömningen av om ett stort investeringsprojekt utgör ett enda investeringsprojekt bör vara densamma oavsett om projektet genomförs av ett företag, av fler än ett företag som delar på investeringskostnaderna eller av flera företag som svarar för kostnaderna för olika investeringar inom samma investeringsprojekt (till exempel om det rör sig om ett gemensamt företag).

(42)

Till skillnad från regionalstöd som bör begränsas till stödområden, bör investeringsstöd och sysselsättningsstöd till små och medelstora företag kunna beviljas både i stödområden och andra områden. Medlemsstaterna bör således kunna ge investeringsstöd i stödområden så länge de uppfyller antingen alla villkor för regionalt investerings- och sysselsättningsstöd eller alla villkor för investerings- och sysselsättningsstöd till små och medelstora företag.

(43)

Den ekonomiska utvecklingen av stödområdena bromsas av en relativt svagt utvecklad företagaranda och framför allt av att antalet nya företag som startas till och med understiger genomsnittssiffrorna. Det är därför nödvändigt att i denna förordning införa en kategori av stöd, som kan beviljas utöver regionalt investeringsstöd, för att uppmuntra stöd för bildandet av nya företag och för de tidiga utvecklingsfaserna för små företag i stödområdena. För att se till att detta stöd till nybildade företag i stödområden riktas på ett effektivt sätt bör denna kategori av stöd graderas i enlighet med de svårigheter som varje regionkategori har. För att stödet inte ska medföra en oacceptabel risk för snedvridning av konkurrensen, till exempel genom att befintliga företag undanträngs, bör det vara strikt begränsat till små företag, stödbeloppet bör vara begränsat och stödet bör minska med tiden. Stöd som enbart är avsett för nystartade små företag eller nybildade företag som startats av kvinnliga företagare, kan förleda befintliga små företag att upphöra med sin verksamhet och inleda den på nytt för att få denna kategori av stöd. Medlemsstaterna bör vara medvetna om denna risk och utforma stödordningarna på ett sådant sätt att detta problem undviks, till exempel genom att sätta begränsningar för ansökningar från ägare till nyligen nedlagda företag.

(44)

Gemenskapens ekonomiska utveckling kan hämmas av svag företagaranda inom vissa kategorier av befolkningen som är missgynnade på något sätt, exempelvis när det gäller att få tillgång till finansiering. Kommissionen har granskat om det finns ett eventuellt marknadsmisslyckande i detta avseende i fråga om en mängd olika kategorier av personer, och kan nu dra slutsatsen att särskilt kvinnor genomsnittligt sett startar färre företag i jämförelse med män, vilket det finns belägg för bland annat i statistiska uppgifter från Eurostat. Det är därför nödvändigt att i denna förordning ta med en kategori av stöd som stimulerar kvinnliga företagare att starta företag, för att åtgärda de specifika marknadsmisslyckanden som kvinnor drabbas av, i all synnerhet vad gäller tillgången till finansiering. Kvinnor står även inför speciella svårigheter kopplade till kostnader för vård av sina familjemedlemmar. Ett sådant stöd bör göra det möjligt att nå verklig och inte bara formell jämställdhet mellan män och kvinnor genom att minska den ojämlikhet som de facto finns när det gäller företagaranda, i linje med kraven i EG-domstolens rättspraxis. När denna förordning upphör att gälla kommer kommissionen att behöva ompröva huruvida tillämpningsområdet för detta undantag och kategorierna av berörda stödmottagare fortfarande är motiverade.

(45)

En hållbar utveckling är, tillsammans med konkurrenskraft och tryggad energiförsörjning, en av hörnstenarna i Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning. Grunden för en hållbar utveckling är bland annat ett starkt miljöskydd och en förbättring av kvaliteten på miljön. Att främja miljöhållbarhet och bekämpa klimatförändring ökar försörjningssäkerheten och säkrar de europeiska ekonomiernas konkurrenskraft och tillgång till energi till rimligt pris. Miljöskyddsområdet påverkas ofta av marknadsmisslyckanden i form av negativa externa effekter. Det är inte säkert att företagen under normala marknadsvillkor har någon drivkraft att minska sina utsläpp, eftersom en sådan minskning kan öka företagens kostnader. När företagen inte är skyldiga att internalisera miljökostnaderna, är det samhället som helhet som får betala dessa kostnader. Man kan se till att företagen internaliserar sina miljökostnader genom att införa miljölagstiftning eller skatter och avgifter. Det finns inte några fullständigt harmoniserade miljönormer på gemenskapsnivå, vilket leder till att företagen inte konkurrerar på lika villkor. Dessutom kan ett ännu bättre miljöskydd uppnås genom de initiativ som syftar till att gå längre än de obligatoriska gemenskapsnormerna, vilket kan skada de berörda företagens konkurrenskraft.

(46)

Mot bakgrund av att tillräcklig erfarenhet nu vunnits av tillämpningen av gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd bör anmälningsskyldigheten inte gälla för investeringsstöd som gör det möjligt för företagen att gå längre än gemenskapsnormerna eller att öka nivån på miljöskyddet i avsaknad av gemenskapsnormer, stöd till förvärv av transportfordon som går längre än gemenskapsnormerna eller höjer nivån på miljöskyddet i avsaknad av gemenskapsnormer, stöd till små och medelstora företag för tidig anpassning till kommande gemenskapsnormer, miljöstöd till investeringar i energisparande åtgärder, miljöstöd till investeringar i högeffektiv kraftvärme, miljöstöd till investeringar för att främja förnybara energikällor inklusive investeringsstöd för hållbara biobränslen, stöd för miljöstudier samt visst stöd i form av nedsättningar av miljöskatter.

(47)

Stöd i form av skattenedsättningar som gynnar miljöskydd och som omfattas av denna förordning bör, i linje med gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd, begränsas till en period om tio år. Efter denna tioårsperiod bör medlemsstaterna utvärdera om skattenedsättningarna i fråga är lämpliga. Detta bör inte hindra att medlemsstaterna efter utvärderingen på nytt antar dessa åtgärder eller liknande åtgärder enligt denna förordning.

(48)

En korrekt beräkning av de extra investerings- eller produktionskostnaderna för att uppnå ett miljöskyddsmål är nödvändig för att avgöra om ett stöd är förenligt med artikel 87.3 i fördraget eller inte. I gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd anges att de stödberättigande kostnaderna bör begränsas till de extra investeringskostnader som krävs för att uppnå en högre miljöskyddsnivå.

(49)

Med tanke på de svårigheter som kan uppkomma, särskilt när det gäller avdrag för fördelar som härrör från extra investeringar, bör en förenklad beräkningsmetod föreskrivas för beräkningen av de extra investeringskostnaderna. Dessa kostnader bör därför vid tillämpningen av denna förordning beräknas utan att man beaktar driftfördelar, kostnadsbesparingar eller ytterligare kompletterande produktion och utan att man beaktar driftkostnader som uppkommer under investeringens livstid. De högsta tillåtna stödnivåerna för de olika kategorierna av stöd till miljöinvesteringar har därför i denna förordning minskats systematiskt i förhållande till de högsta tillåtna stödnivåerna i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd.

(50)

När det gäller miljöstöd för investeringar i energisparande åtgärder är det lämpligt att låta medlemsstaterna välja antingen den förenklade beräkningsmetoden eller den fullständiga kostnadsberäkningen, som är identisk med den som föreskrivs i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd. Med tanke på de särskilda praktiska svårigheter som kan uppstå vid tillämpning av den fullständiga kostnadsberäkningsmetoden bör dessa kostnadsberäkningar vara bestyrkta av en extern revisor.

(51)

När denna förordning tillämpas på stöd för miljöinvesteringar i kraftvärme och stöd för miljöinvesteringar i förnybara energikällor bör de extra kostnaderna beräknas utan att man beaktar andra stödåtgärder som beviljats för samma stödberättigande kostnader, dock med undantag för annat stöd till miljöinvesteringar.

(52)

När det gäller investeringar i vattenkraftverk bör det noteras att de kan påverka miljön på två olika sätt. De har helt klart en potential i och med deras låga utsläpp av växthusgaser. Å andra sidan kan sådana anläggningar också ha en negativ effekt till exempel på vattensystem och biologisk mångfald.

(53)

För att undanröja olikheter som kan medföra snedvridningar av konkurrensen och för att underlätta samordningen mellan olika gemenskapsinitiativ och nationella initiativ som rör små och medelstora företag samt av hänsyn till administrativ klarhet och klarhet om rättsläget, bör definitionen av små och medelstora företag i denna förordning bygga på definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag ( 23 ).

(54)

Små och medelstora företag spelar en avgörande roll för att skapa arbetstillfällen och medverkar allmänt till social stabilitet och en dynamisk ekonomi. Deras utveckling kan dock begränsas av marknadsmisslyckanden som leder till att de små och medelstora företagen drabbas av vissa för sådana företag typiska nackdelar. Små och medelstora företag har ofta svårigheter att skaffa kapital (riskkapital eller lån), dels på grund av att vissa finansmarknader är ovilliga att ta risker, dels på grund av att de små och medelstora företagen ofta har begränsade möjligheter att erbjuda säkerheter. De små och medelstora företagens begränsade resurser kan också inskränka deras möjligheter att få tillgång till information, särskilt om ny teknik och nya marknader. För att underlätta för små och medelstora företag att utveckla sin verksamhet bör därför vissa kategorier av stöd till små och medelstora företag undantas genom denna förordning. Följaktligen är det motiverat att undanta sådant stöd från anmälningsskyldigheten och att, endast vid tillämpningen av denna förordning, anse att om stödbeloppet inte överstiger tröskelvärdet för anmälan, kan det antas att en stödmottagare, som omfattas av den definition av små och medelstora företag som anges i denna förordning, begränsas i sin utveckling av de typiska svårigheter som små och medelstora företag drabbas av på grund av marknadsmisslyckanden.

(55)

Med tanke på skillnaderna mellan små företag och medelstora företag bör olika grundläggande stödnivåer och olika bonusnivåer fastställas för de båda företagstyperna. Marknadsmisslyckanden som påverkar små och medelstora företag generellt, bland annat vad gäller tillgång till finansiering, medför ännu större hinder i utvecklingen av små företag i jämförelse med medelstora företag.

(56)

Erfarenheterna av tillämpningen av gemenskapens riktlinjer för statligt stöd för att främja riskkapitalinvesteringar i små och medelstora företag tyder på att ett antal speciella misslyckanden föreligger på gemenskapens riskkapitalmarknad i fråga om vissa typer av investeringar i vissa skeden av ett företags utveckling. Dessa marknadsmisslyckanden beror på att utbudet av riskkapital inte motsvarar efterfrågan. Detta innebär att utbudet av riskkapital på marknaden kan vara för begränsat och att ett företag inte får finansiering trots att det har en värdefull affärsmodell och goda tillväxtutsikter. Den huvudsakliga orsaken till de misslyckanden på riskkapitalmarknaden som främst påverkar små och medelstora företags tillgång till kapital och som kan motivera offentliga insatser, är ofullständig eller asymmetrisk information. Därför bör anmälningsskyldigheten på vissa villkor inte gälla riskkapitalordningar i form av affärsmässigt förvaltade investeringsfonder, med en tillräckligt stor andel från privata investerare i form av privat kapital som främjar vinstdrivande riskkapitalåtgärder i målföretag. Villkoren att investeringsfonderna bör vara affärsmässigt förvaltade och att deras riskkapitalåtgärder bör vara vinstdrivande bör inte hindra dem från att målinrikta sina verksamheter och uppmärksamma särskilda marknadssegment, exempelvis företag som bildats av kvinnliga företagare. Denna förordning bör inte påverka Europeiska investeringsfondens och Europeiska investeringsbankens status, såsom den definieras i gemenskapens riktlinjer för riskkapital.

(57)

Stöd till forskning, utveckling och innovation kan bidra till ekonomisk tillväxt, stärkt konkurrenskraft och ökad sysselsättning. Erfarenheterna av tillämpningen av förordning (EG) nr 364/2004, gemenskapsramarna för statligt stöd för forskning och utveckling samt gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation har visat att på grund av att såväl små och medelstora företag som stora företag har begränsade möjligheter till forskning och utveckling kan marknadsmisslyckanden hindra marknaden från att uppnå optimal produktion och leda till ineffektivitet. Sådan ineffektivitet avser i regel ”spill over”-effekter i form av positiva externa effekter/kunskap, ”spill over”-effekter i form av kollektiva nyttigheter/kunskap, ofullständig och asymmetrisk information samt samordnings- och nätverksproblem.

(58)

Stöd till forskning, utveckling och innovation är av särskild betydelse, speciellt för små och medelstora företag, eftersom en av de strukturella nackdelarna för sådana företag består av att de kan ha svårt att få tillgång till ny teknisk utveckling, tekniköverföring och högt kvalificerad personal. Därför bör stöd till små och medelstora företag för forsknings- och utvecklingsprojekt, tekniska genomförbarhetsstudier och stöd för att täcka kostnader för industriell äganderätt samt stöd till nystartade, innovativa små företag, stöd för innovationsrådgivningstjänster och för innovationsstödjande tjänster samt stöd för att hyra in högkvalificerad personal på vissa villkor undantas från anmälningsskyldigheten.

(59)

När det gäller stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt bör hela den del av forskningsprojektet som får stöd ingå i någon av kategorierna grundforskning, industriell forskning eller experimentell utveckling. När ett forskningsprojekt omfattar olika uppgifter bör det anges om uppgifterna ingår i någon av kategorierna grundforskning, industriell forskning eller experimentell utveckling eller om de inte hör till någon av dessa kategorier. Denna klassificering måste inte nödvändigtvis följa ett kronologiskt mönster som går från grundforskning till verksamhet som ligger närmare marknaden. En uppgift som utförs i ett senare skede av ett projekt kan således klassificeras som industriell forskning. Det är inte heller uteslutet att en uppgift som utförs i ett tidigare skede av projektet kan utgöra experimentell utveckling.

(60)

Inom jordbrukssektorn bör visst stöd till forskning och utveckling undantas om villkor liknande de som fastställs i de särskilda bestämmelserna för jordbrukssektorn i gemenskapens rambestämmelser för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation är uppfyllda. Det bör föreskrivas att om dessa särskilda villkor inte är uppfyllda kan stöd undantas om det uppfyller de villkor som fastställs i de allmänna bestämmelserna om forskning och utveckling i denna förordning.

(61)

Främjande av utbildning och rekrytering av arbetstagare med sämre förutsättningar och arbetstagare med funktionshinder och kompensation för merkostnader för anställning av arbetstagare med funktionshinder är ett centralt mål för gemenskapens och medlemsstaternas ekonomiska politik och socialpolitik.

(62)

Utbildning har i regel positiva externa effekter för samhället som helhet, eftersom det ökar tillgången på utbildad arbetskraft som företagen kan anställa, förbättrar gemenskapsindustrins konkurrenskraft och spelar en viktig roll i gemenskapens sysselsättningsstrategi. Utbildning, till exempel e-lärande, är också viktigt för skapande, förvärvande och spridning av kunskap, en kollektiv nyttighet av främsta vikt. Företagen i gemenskapen investerar i regel för lite i utbildning av de anställda, särskilt i fråga om allmän utbildning som inte leder till direkta och konkreta fördelar för företaget i fråga. Statligt stöd kan vara ett sätt att rätta till detta marknadsmisslyckande. Därför bör sådant stöd på vissa villkor undantas från anmälningsskyldigheten. Med tanke på de särskilda svårigheter som små och medelstora företag ställs inför och de relativt sett högre kostnader som de måste bära när de investerar i utbildning, bör stödnivåerna för stöd som är undantaget genom denna förordning höjas för små och medelstora företag. De särskilda villkor som gäller för utbildning inom sjötransportsektorn motiverar en särbehandling av denna sektor.

(63)

En åtskillnad kan göras mellan allmän och särskild utbildning. De tillåtna stödnivåerna bör variera beroende på vilken typ av utbildning det är fråga om och företagets storlek. Allmän utbildning ger färdigheter som kan överföras och förbättrar avsevärt den utbildade arbetstagarens möjligheter att få anställning. Stöd för detta ändamål medför mindre snedvridande effekter på konkurrensen, vilket innebär att högre stödnivåer kan undantas från anmälningsskyldigheten. Särskild utbildning, som främst ger fördelar för det enskilda företaget, medför större risk för snedvridning av konkurrensen och därför bör de stödnivåer som föranleder undantag från anmälningsskyldigheten vara mycket lägre. Utbildningen bör anses vara allmän även när den avser miljöförvaltning, miljöinnovation eller företagens sociala ansvar och därmed ökar stödmottagarens möjligheter att bidra till de allmänna miljömålen.

(64)

Vissa kategorier av arbetstagare med sämre förutsättningar eller arbetstagare med funktionshinder har fortfarande särskilt svårt att komma in på arbetsmarknaden. Därför finns det anledning för de offentliga myndigheterna att vidta åtgärder som stimulerar företagen att öka antalet anställda, särskilt när det gäller arbetstagare från dessa mindre gynnade kategorier. Personalkostnaderna utgör en del av de normala driftskostnaderna för alla företag. Det är därför särskilt viktigt att stöd för anställning av arbetstagare med funktionshinder eller arbetstagare med sämre förutsättningar har en positiv effekt på sysselsättningsnivåerna för dessa kategorier av arbetstagare och inte endast ger företagen möjlighet att minska sina kostnader. Sådant stöd bör därför undantas från anmälningsskyldigheten när det är sannolikt att det hjälper dessa kategorier av arbetstagare att komma tillbaka in på arbetsmarknaden eller, när det gäller arbetstagare med funktionshinder, att komma in och stanna kvar på arbetsmarknaden.

(65)

Stöd för anställning av arbetstagare med funktionshinder i form av lönesubventioner kan beräknas på grundval av den berörda arbetstagarens specifika grad av funktionshinder eller kan ges som en klumpsumma, under förutsättning att ingendera av dessa metoder leder till att stödet överstiger den högsta stödnivån för var och en av de berörda arbetstagarna.

(66)

Övergångsbestämmelser bör lämpligen fastställas för individuellt stöd som beviljats innan denna förordning trädde i kraft och som i strid med skyldigheten i artikel 88.3 i fördraget inte har anmälts. I och med upphävandet av förordning (EG) nr 1628/2006 bör det vara tillåtet att fortsätta tillämpa befintliga regionala stödordningar för investeringsstöd som omfattas av undantag enligt villkoren i den förordningen, enligt vad som anges i artikel 9.2 andra stycket i den förordningen.

(67)

Med tanke på kommissionens erfarenhet på detta område, särskilt på hur ofta det i allmänhet är nödvändigt att se över politiken på området statligt stöd, är det lämpligt att begränsa giltighetstiden för denna förordning. Om denna förordnings giltighetstid skulle löpa ut utan förlängning, bör stödordningar som redan är undantagna enligt denna förordning fortsätta att vara undantagna under ytterligare en sexmånadersperiod för att ge medlemsstaterna tid att anpassa sig.

(68)	Giltighetstiden för förordning (EG) nr 70/2001, förordning (EG) nr 68/2001 och förordning (EG) nr 2204/2002 löpte ut den 30 juni 2008 och förordning (EG) nr 1628/2006 bör upphöra att gälla.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

3. Denna förordning ska tillämpas på stöd inom alla ekonomiska sektorer med undantag för följande:

4. Denna förordning ska inte tillämpas på regionala stödordningar som är riktade till särskilda sektorer inom tillverkningsindustrin och tjänstebranschen. Stödordningar till förmån för turistverksamhet betraktas inte som riktade till särskilda sektorer.

5. Denna förordning ska inte tillämpas på stöd för särskilda ändamål som ges till stora företag, med undantag för vad som anges i artikel 13.1.

7. Vid tillämpningen av punkt 6 c ska ett litet eller medelstort företag anses vara ett företag i svårigheter om det uppfyller följande villkor:

Ett litet eller medelstort företag som har existerat under kortare tid än tre år ska vid tillämpningen av denna förordning inte anses vara i svårigheter vad avser den perioden, om det inte uppfyller villkoren i första stycket c.

1. Stödordningar som uppfyller alla villkor i kapitel I i denna förordning och de relevanta bestämmelserna i kapitel II i denna förordning ska anses vara förenliga med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i fördraget och ska vara undantagna från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget, under förutsättning att allt individuellt stöd som beviljas enligt en sådan stödordning uppfyller alla villkor i denna förordning, och att stödordningen innehåller en tydlig hänvisning till denna förordning med angivande av förordningens titel och en publiceringshänvisning till Europeiska unionens officiella tidning.

2. Individuellt stöd som beviljas enligt en stödordning som avses i punkt 1 ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i fördraget och ska vara undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget, under förutsättning att stödet uppfyller alla villkor i kapitel I i denna förordning och de relevanta bestämmelserna i kapitel II i denna förordning, och att den individuella stödåtgärden innehåller en tydlig hänvisning till de relevanta bestämmelserna i denna förordning med angivande av relevanta bestämmelser, förordningens titel samt en publiceringshänvisning till Europeiska unionens officiella tidning.

3. Stöd för särskilda ändamål som uppfyller alla villkor i kapitel I i denna förordning och de relevanta bestämmelserna i kapitel II i denna förordning ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i fördraget och ska vara undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget, under förutsättning att stödet innehåller en tydlig hänvisning till de relevanta bestämmelserna i denna förordning med angivande av de relevanta bestämmelserna, förordningens titel samt en publiceringshänvisning till Europeiska unionens officiella tidning.

1. Vid beräkningen av stödnivån ska alla siffror som används avse belopp före eventuella avdrag för skatt eller andra avgifter. Om stöd beviljas i någon annan form än som bidrag, ska stödbeloppet vara lika med stödets bidragsekvivalent. Stöd som betalas ut i flera omgångar ska diskonteras till sitt värde vid tidpunkten för beviljandet. För diskonteringen ska den referensränta som gällde vid den tidpunkt då lånet beviljades användas.

2. Om stöd ges i form av befrielse från eller nedsättning av skatter som ska betalas i framtiden, ska de olika delarna av stödet diskonteras på grundval av den referensränta som gäller vid de olika tidpunkter då skatteförmånerna får verkan, dock under förutsättning att en viss stödnivå uttryckt i bruttobidragsekvivalent respekteras.

3. De stödberättigande kostnaderna ska bestyrkas med tydliga och specificerade skriftliga underlag.

3. Stöd i form av lån med återbetalningsskyldighet ska anses vara överblickbart endast om det sammanlagda lånebeloppet inte överstiger tillämpliga tröskelvärden enligt denna förordning. Om tröskelvärdet uttrycks i form av stödnivå ska det sammanlagda lånebeloppet, uttryckt som en procentandel av de stödberättigande kostnaderna, inte överstiga den tillämpliga stödnivån.

1. Denna förordning ska inte gälla individuellt stöd, oavsett om det beviljats för särskilda ändamål eller på grundval av en stödordning, om bruttobidragsekvivalenten överstiger följande tröskelvärden:

Vid fastställandet av det lämpliga tröskelvärdet för stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt och genomförbarhetsstudier i enlighet med led e ska ett projekt anses ”huvudsakligen” bestå av grundforskning eller ”huvudsakligen” av industriell forskning om mer än 50 % av de stödberättigande projektkostnaderna härrör från verksamhet som ingår i kategorin grundforskning respektive industriell forskning. I fall där projektets huvudsakliga karaktär inte kan fastställas ska det lägsta tröskelvärdet tillämpas.

2. Regionalt investeringsstöd till stora investeringsprojekt ska anmälas till kommissionen om det sammanlagda stödbeloppet från alla källor överstiger 75 % av det högsta tillåtna stödbelopp som en investering med stödberättigande kostnader på 100 miljoner euro skulle kunna få med tillämpning av det standardtröskelvärde som gäller för stöd till stora företag enligt den godkända regionalstödskartan den dag då stödet ska beviljas.

1. Vid bedömningen av om de tröskelvärden för en individuell anmälan som fastställs i artikel 6 och de högsta tillåtna stödnivåer som fastställs i kapitel II har följts ska hänsyn tas till det totala offentliga stödet till den understödda verksamheten eller det understödda projektet, oavsett om finansieringen kommer från lokala, regionala eller statliga källor eller från gemenskapen.

2. Stöd som är undantaget genom denna förordning kan kumuleras med allt annat stöd som är undantaget genom denna förordning, om stödåtgärderna i fråga avser olika och identifierbara stödberättigande kostnader.

3. Stöd som är undantaget genom denna förordning får inte kumuleras med något annat stöd som är undantaget genom denna förordning eller med stöd av mindre betydelse som uppfyller villkoren i kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 ( 26 ), eller med annan gemenskapsfinansiering som helt eller delvis avser samma stödberättigande kostnader, om en sådan kumulering skulle leda till att stödet överskrider den högsta tillåtna stödnivån eller det högsta tillåtna stödbeloppet för denna typ av stöd enligt denna förordning.

4. Genom undantag från punkt 3 får stöd till arbetstagare med funktionshinder, i enlighet med artiklarna 41 och 42, kumuleras med stöd som är undantaget genom denna förordning och som avser samma stödberättigande kostnader, även om stödet överstiger det högsta tillåtna tröskelvärdet enligt denna förordning, men detta förutsätter att kumuleringen inte leder till en stödnivå som överstiger 100 % av de relevanta kostnaderna under någon period då arbetstagarna i fråga är anställda.

5. När det gäller kumulering av stödåtgärder med identifierbara stödberättigande kostnader som är undantagna genom denna förordning med stödåtgärder utan identifierbara stödberättigande kostnader som är undantagna genom denna förordning ska följande villkor gälla:

2. Stöd som beviljas små och medelstora företag och som omfattas av denna förordning ska anses ha stimulanseffekt om stödmottagaren har lämnat in en ansökan om stöd till den berörda medlemsstaten innan arbetet med projektet eller verksamheten inleds.

3. Stöd som beviljas stora företag och som omfattas av denna förordning ska anses ha stimulanseffekt om stödet uppfyller de villkor som anges i punkt 2 och om medlemsstaten innan den beviljar det individuella stödet i fråga har kontrollerat att den dokumentation som stödmottagaren har utarbetat uppfyller ett eller flera av följande kriterier:

4. Villkoren i punkterna 2 och 3 ska inte vara tillämpliga i fråga om skatteåtgärder om följande villkor är uppfyllda:

5. När det gäller stöd för att kompensera för merkostnader vid anställning av arbetstagare med funktionshinder, som avses i artikel 42, ska villkoren i punkterna 2 och 3 i denna artikel anses vara uppfyllda om villkoren i artikel 42.3 är uppfyllda.

När det gäller stöd i form av lönesubventioner för rekrytering av arbetstagare med sämre förutsättningar och stöd i form av lönesubventioner för anställning av arbetstagare med funktionshinder, som avses i artiklarna 40 och 41, ska villkoren i punkterna 2 och 3 i denna artikel anses vara uppfyllda om stödet medför en nettoökning av antalet anställda arbetstagare med sämre förutsättningar eller arbetstagare med funktionshinder.

När det gäller stöd i form av nedsättning av miljöskatter, som avses i artikel 25, ska villkoren i punkterna 2, 3 och 4 i denna artikel anses vara uppfyllda.

När det gäller stöd i form av riskkapital, som avses i artikel 29, ska villkoren i punkt 2 i denna artikel anses vara uppfyllda.

6. Om villkoren i punkterna 2 och 3 inte är uppfyllda ska stödåtgärden som helhet inte undantas enligt denna förordning.

1. Inom 20 arbetsdagar från ikraftträdandet av en stödordning som är undantagen genom denna förordning eller från beviljandet av ett stöd för särskilda ändamål som är undantaget genom denna förordning, ska den berörda medlemsstaten till kommissionen överlämna en sammanfattning av uppgifterna om stödåtgärden. Denna sammanfattning ska tillhandahållas elektroniskt via kommissionens fastställda IT-tillämpning och i den form som anges i bilaga III.

Kommissionen ska offentliggöra sammanfattningarna i Europeiska unionens officiella tidning och på kommissionens webbplats.

2. Vid ikraftträdandet av en stödordning som är undantagen genom denna förordning eller vid beviljandet av ett stöd för särskilda ändamål som är undantaget genom denna förordning ska den berörda medlemsstaten offentliggöra den fullständiga texten till stödåtgärden på Internet. Om det rör sig om en stödordning ska texten ange de villkor som fastställs i nationell lagstiftning för att säkerställa att de berörda bestämmelserna i denna förordning följs. Den berörda medlemsstaten ska se till att den fullständiga texten till stödåtgärden finns tillgänglig på Internet så länge den aktuella stödåtgärden är i kraft. Den sammanfattning som den berörda medlemsstaten överlämnar i enlighet med punkt 1 ska innehålla en Internetadress som leder direkt till den fullständiga texten till stödåtgärden.

3. Förutom för stöd i form av skatteåtgärder ska vid beviljande av individuellt stöd som är undantaget genom denna förordning beslutet om att bevilja stödet innehålla en tydlig hänvisning till de bestämmelser i kapitel II som berör det beslutet, till den nationella lagstiftning som säkerställer att relevanta bestämmelser i denna förordning efterlevs samt till den Internetadress som leder direkt till den fullständiga texten till stödåtgärden.

4. Utan att det påverkar de skyldigheter som anges i punkterna 1, 2 och 3 ska medlemsstaterna, när individuellt stöd beviljas enligt en befintlig stödordning för forsknings- och utvecklingsprojekt som omfattas av artikel 31 och det individuella stödet överstiger 3 miljoner euro, och när individuellt regionalt investeringsstöd beviljas på grundval av en befintlig stödordning för stora investeringsprojekt som inte omfattas av kravet på individuell anmälan i artikel 6, inom 20 arbetsdagar från den dag då den behöriga myndigheten beviljade stödet tillhandahålla kommissionen de begärda sammanfattande uppgifterna genom kommissionens fastställda IT-tillämpning och med användning av standardformuläret i bilaga II.

1. Kommissionen ska regelbundet granska de stödåtgärder som den har underrättats om i enlighet med artikel 9.

2. Medlemsstaterna ska föra detaljerade register över varje individuellt stöd eller stödordning som undantas genom denna förordning. Registren ska innehålla alla uppgifter som krävs för att säkra att de villkor som fastställs i denna förordning är uppfyllda, bland annat uppgifter om status för varje företag vars rätt till stöd eller bonus beror på om det har status som ett litet eller medelstort företag, uppgifter om stödets stimulanseffekt och uppgifter som gör det möjligt att fastställa det exakta beloppet av stödberättigande kostnader vid tillämpningen av denna förordning.

Uppgifter om individuellt stöd ska bevaras i tio år från den dag då stödet beviljades. Uppgifter om en stödordning ska bevaras i tio år från den dag då det sista stödet beviljades enligt stödordningen.

3. Efter en skriftlig anmodan från kommissionen ska den berörda medlemsstaten inom 20 arbetsdagar eller en längre tidsperiod som kan fastställas i anmodan, förse kommissionen med alla de uppgifter som kommissionen anser vara nödvändiga för att övervaka tillämpningen av denna förordning.

Om den berörda medlemsstaten inte överlämnar de begärda uppgifterna inom den tidsperiod som kommissionen fastställt eller inom en gemensamt överenskommen tidsfrist, eller om medlemsstaten överlämnar ofullständiga uppgifter, ska kommissionen skicka en påminnelse med en ny tidsfrist för överlämnandet av uppgifterna. Om medlemsstaten trots påminnelsen inte lämnar de begärda uppgifterna får kommissionen, efter att ha gett den berörda medlemsstaten tillfälle att lämna sina synpunkter, anta ett beslut om att alla eller en del av framtida stödåtgärder som omfattas av denna förordning ska anmälas till kommissionen i enlighet med artikel 88.3 i fördraget.

I enlighet med kapitel III i kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 ( 27 ) ska medlemsstaterna upprätta en rapport i elektronisk form om tillämpningen av denna förordning för varje helt år eller del av år under vilket denna förordning tillämpas. Den Internetadress som leder direkt till den fullständiga texten till stödåtgärderna ska också anges i den årliga rapporten.

1. För att en investering ska anses vara en stödberättigande kostnad vid tillämpningen av denna förordning ska den bestå av följande:

2. För att immateriella tillgångar ska anses vara stödberättigande kostnader vid tillämpningen av denna förordning ska de uppfylla samtliga följande villkor:

3. För att sysselsättning som skapas direkt genom ett investeringsprojekt ska anses vara en stödberättigande kostnad vid tillämpningen av denna förordning ska den uppfylla samtliga följande villkor:

1. Stödordningar för regionalt investerings- och sysselsättningsstöd ska anses vara förenliga med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i fördraget och ska vara undantagna från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om de uppfyller villkoren i denna artikel.

Stöd för särskilda ändamål som endast används för att komplettera stöd som beviljats på grundval av en regional stödordning för investerings- eller sysselsättningsstöd och som inte överstiger 50 % av det sammanlagda stöd som ska beviljas för investeringen ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 och ska vara undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 om det beviljade stödet för särskilda ändamål uppfyller alla villkor i denna förordning.

2. Stödet ska beviljas i områden som är berättigade till regionalstöd enligt den godkända regionalstödskartan för den berörda medlemsstaten för perioden 2007–2013. Investeringen ska bibehållas i mottagarregionen under minst fem år, eller tre år för små och medelstora företag, efter det att hela investeringen har genomförts. Detta ska inte hindra att man ersätter anläggningar eller utrustning som på grund av snabb teknisk utveckling har blivit föråldrade, under förutsättning att den ekonomiska verksamheten blir kvar i den berörda regionen under minimiperioden.

3. Stödnivån i gällande bruttobidragsekvivalent får inte överstiga det tröskelvärde för regionalstöd som gäller vid den tidpunkt då stödet beviljas i det berörda stödområdet.

4. Med undantag för stöd till stora investeringsprojekt och regionalstöd till transportsektorn, får de tröskelvärden som fastställs i punkt 3 höjas med 20 procentenheter för stöd till små företag och med 10 procentenheter för stöd till medelstora företag.

5. Tröskelvärdena i punkt 3 ska tillämpas på stödnivån beräknad antingen i procent av de stödberättigande materiella och immateriella kostnaderna för investeringen eller i procent av de beräknade lönekostnaderna för anställd personal, beräknade över en tvåårsperiod för arbetstillfällen som har skapats direkt genom investeringsprojektet, eller som en kombination av de båda om stödet inte överskrider det mest gynnsamma belopp som blir resultatet av de båda beräkningarna.

6. Om stödet beräknas på grundval av materiella eller immateriella investeringskostnader, eller på förvärvskostnaden vid övertaganden, ska stödmottagaren själv stå för ett finansiellt bidrag på minst 25 % av de stödberättigande kostnaderna, antingen med egna medel eller genom extern finansiering, i en form där inget offentligt stöd ingår. Om den högsta tillåtna stödnivå som godkänts enligt den nationella regionalstödskartan för den berörda medlemsstaten emellertid höjs i enlighet med punkt 4 och överskrider 75 %, sänks stödmottagarens finansiella bidrag i motsvarande grad. Villkoren i punkt 7 gäller också när stödet beräknas på grundval av materiella eller immateriella investeringskostnader.

7. När det gäller förvärv av en anläggning ska endast kostnaderna för att köpa tillgångar från tredje parter beaktas, om transaktionen har genomförts på marknadsvillkor. Om förvärvet åtföljs av andra investeringar, ska de kostnader som hänför sig till dessa läggas till anskaffningskostnaderna.

Kostnader för förvärv av förhyrda tillgångar, förutom mark och byggnader, ska endast beaktas om hyresavtalet är i form av finansiell leasing och innefattar en skyldighet att förvärva tillgången efter det att hyresavtalet har löpt ut. Vid hyra av mark och byggnader gäller att hyran måste fortsätta minst fem år efter beräknat datum för investeringsprojektets fullbordande, för små och medelstora företag tre år.

Utom för små och medelstora företag och vid övertaganden, ska de förvärvade tillgångarna vara nya. Om det rör sig om ett övertagande, ska de tillgångar för vilkas förvärv stöd beviljades redan före förvärvet dras av. För små och medelstora företag får de fulla kostnaderna för investeringar i immateriella tillgångar också beaktas. För stora företag är sådana kostnader stödberättigande endast upp till en gräns på 50 % av de sammanlagda stödberättigande investeringskostnaderna för projektet.

8. När stödet beräknas på grundval av lönekostnader ska sysselsättningen ha skapats direkt genom investeringsprojektet.

9. Genom undantag från punkterna 3 och 4 får de högsta tillåtna stödnivåerna för investeringar i bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter fastställas till följande nivåer:

10. För att förhindra att ett stort investeringsprojekt på ett artificiellt sätt delas upp i delprojekt ska ett stort investeringsprojekt betraktas som ett enda investeringsprojekt om investeringen görs inom en treårsperiod av samma företag (ett eller flera) och består av anläggningstillgångar som är kombinerade så att de är ekonomiskt odelbara.

1. Stödordningar till förmån för nystartade små företag ska anses vara förenliga med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i fördraget och ska vara undantagna från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om de uppfyller villkoren i punkterna 2, 3 och 4 i denna artikel.

De årliga stödbeloppen per företag får inte överstiga 33 % av de stödbelopp som föreskrivs i led a och b.

Dessa stödnivåer kan höjas med 5 % i regioner som omfattas av artikel 87.3 a i fördraget med en bruttonationalprodukt (BNP) per invånare som understiger 60 % av genomsnittet i EU-25, i regioner med en befolkningstäthet som är lägre än 12,5 invånare/km2 och på små öar med en befolkning under 5 000 personer samt i andra samhällen av samma storlek som lider av en liknande isolering.

5. De stödberättigande kostnaderna ska vara kostnader för juridiska tjänster, konsulttjänster samt administration som har ett direkt samband med bildandet av det lilla företaget, samt följande kostnader, om de faktiskt uppkommer inom de fem första åren efter företagets tillblivelse:

6. Små företag som kontrolleras av aktieägare i företag som har lagts ned under de föregående 12 månaderna kan inte få stöd enligt denna artikel om de berörda företagen är verksamma på samma relevanta marknad eller på angränsande marknader.

1. Investeringsstöd och sysselsättningsstöd till små och medelstora företag ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i fördraget och ska vara undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om villkoren i punkterna 2, 3 och 4 i denna artikel är uppfyllda.

4. Om investeringen avser bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter ska stödnivån inte överstiga följande:

1. Stödordningar till förmån för små företag som nyligen bildats av kvinnliga företagare ska anses vara förenliga med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i fördraget och ska vara undantagna från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om de uppfyller villkoren i punkterna 2–5 i denna artikel.

2. Stödmottagarna ska vara små företag som nyligen bildats av kvinnliga företagare.

De årliga stödbeloppen per företag får inte överstiga 33 % av de stödbelopp som föreskrivs i första stycket.

4. Stödnivån får inte överskrida 15 % av de stödberättigande kostnader som uppstått under de första fem åren efter företagets tillblivelse.

Investeringsstöd till företag som går längre än gemenskapsnormerna eller höjer nivån på miljöskyddet i avsaknad av gemenskapsnormer

1. Investeringsstöd som ger företag möjlighet att gå längre än gemenskapsnormerna eller höja nivån på miljöskyddet i avsaknad av gemenskapsnormer ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i fördraget och ska vara undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–8 i denna artikel.

3. Stöd får inte beviljas om förbättringarna ska säkerställa att företagen rättar sig efter gemenskapsnormer som redan har antagits men ännu inte trätt i kraft.

Stödnivån får dock höjas med 20 procentenheter för stöd till små företag och med 10 procentenheter för stöd till medelstora företag.

5. De stödberättigande kostnaderna ska vara de extra investeringskostnader som är nödvändiga för att uppnå en högre miljöskyddsnivå än vad som krävs i de berörda gemenskapsnormerna, utan att driftsfördelar och driftskostnader beaktas.

6. Vid tillämpningen av punkt 5 ska kostnaden för den investering som direkt sammanhänger med miljöskydd fastställas genom att den jämförs med den kontrafaktiska situationen.

7. Den stödberättigande investeringen ska bestå av en investering i materiella tillgångar eller i immateriella tillgångar.

8. När det gäller investeringar som har till syfte att nå upp till en miljöskyddsnivå som går längre än gemenskapsnormerna ska den kontrafaktiska situationen väljas på följande sätt:

9. Stöd till investeringar för hantering av avfall från andra företag ska inte undantas enligt denna artikel.

Stöd till förvärv av nya transportfordon som går längre än gemenskapsnormerna eller höjer nivån på miljöskyddet i avsaknad av gemenskapsnormer

1. Investeringsstöd till förvärv av nya transportfordon som ger företag verksamma inom transportsektorn möjlighet att gå längre än gemenskapsnormerna eller höja nivån på miljöskyddet i avsaknad av gemenskapsnormer ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i fördraget och ska vara undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2, 3 och 4 i denna artikel.

3. Stöd till förvärv av nya transportfordon för väg-, järnvägs- och sjötransporter samt transporter på inre vattenvägar som uppfyller antagna gemenskapsnormer ska vara undantaget om förvärvet sker innan dessa gemenskapsnormer träder i kraft och om dessa, när de väl blivit obligatoriska, inte gäller retroaktivt för redan köpta fordon.

4. Stöd till eftermontering på befintliga transportfordon i miljöskyddssyfte ska vara undantaget om det befintliga transportmedlet uppgraderas så att det uppfyller miljönormer som ännu inte trätt i kraft när det togs i bruk eller om det inte omfattas av några miljönormer.

Stödnivån får dock höjas med 20 procentenheter för stöd till små företag och med 10 procentenheter för stöd till medelstora företag.

6. De stödberättigande kostnaderna ska vara de extra investeringskostnader som krävs för att uppnå en miljöskyddsnivå som ligger över gemenskapsnormerna.

De stödberättigande kostnaderna ska beräknas på det sätts som anges i artikel 18.6 och 18.7 och utan att driftsfördelar och driftskostnader beaktas.

Stöd till små och medelstora företag för tidig anpassning till framtida gemenskapsnormer

1. Stöd som gör det möjligt för små och medelstora företag att följa nya gemenskapsnormer för miljöskydd som höjer nivån på miljöskyddet, men som ännu inte har trätt i kraft, ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i fördraget och ska vara undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2, 3 och 4 i denna artikel.

2. Gemenskapsnormerna ska ha antagits och investeringen ska genomföras och slutföras minst ett år före den dag då den berörda normen träder i kraft.

3. Stödnivån får inte överskrida 15 % av de stödberättigande kostnaderna för små företag och 10 % av de stödberättigande kostnaderna för medelstora företag om investeringen genomförs och slutförs mer än tre år före den dag då gemenskapsnormen träder i kraft och 10 % för små företag om investeringen genomförs och slutförs mellan ett och tre år före den dag då gemenskapsnormen träder i kraft.

4. De stödberättigande kostnaderna ska vara de extra investeringskostnader som krävs för att uppnå den miljöskyddsnivå som gemenskapsnormen kräver jämfört med den miljöskyddsnivå som krävdes innan normen trädde i kraft.

De stödberättigande kostnaderna ska beräknas på det sätts som anges i artikel 18.6 och 18.7 och utan att driftsfördelar och driftskostnader beaktas.

1. Stöd till miljöinvesteringar som ger företag möjlighet att uppnå energisparande ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i fördraget och ska vara undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om det uppfyller

Stödnivån får dock höjas med 20 procentenheter för stöd till små företag och med 10 procentenheter för stöd till medelstora företag.

3. De stödberättigande kostnaderna ska vara de extra investeringskostnader som är nödvändiga för att uppnå energibesparingar utöver den nivå som gemenskapsnormerna kräver.

De stödberättigande kostnaderna ska beräknas på det sätt som anges i artikel 18.6 och 18.7.

De stödberättigande kostnaderna ska beräknas med avdrag för eventuella driftsfördelar och driftskostnader som sammanhänger med den extra investeringen för energisparande och som uppkommit under de tre första åren av investeringens livslängd när det gäller små och medelstora företag, under de fyra första åren när det gäller stora företag som inte ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter för koldioxid och under de fem första åren när det gäller stora företag som ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter för koldioxid. För stora företag får denna period minskas till de första tre åren av investeringens livslängd, om det kan visas att avskrivningstiden för investeringen inte är längre än tre år.

Stödnivån får dock höjas med 20 procentenheter för stöd till små företag och med 10 procentenheter för stöd till medelstora företag.

5. De stödberättigande kostnaderna ska beräknas på det sätts som anges i artikel 18.6 och 18.7 och utan att driftsfördelar och driftskostnader beaktas.

1. Stöd till miljöinvesteringar i högeffektiv kraftvärme ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden i den mening som avses i 87.3 i fördraget och ska vara undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2, 3 och 4 i denna artikel.

Stödnivån får dock höjas med 20 procentenheter för stöd till små företag och med 10 procentenheter för stöd till medelstora företag.

3. De stödberättigande kostnaderna ska vara de extra investeringskostnader som krävs för att bygga ett högeffektivt kraftvärmeverk jämfört med referensinvesteringen. De stödberättigande kostnaderna ska beräknas på det sätts som anges i artikel 18.6 och 18.7 och utan att driftsfördelar och driftskostnader beaktas.

4. En ny kraftvärmepanna ska totalt sett leda till primärenergibesparingar jämfört med separat produktion enligt vad som anges i direktiv 2004/8/EG och beslut 2007/74/EG. En förbättring av en befintlig kraftvärmepanna eller ombyggnad av en befintlig elproduktionsenhet till en kraftvärmepanna ska leda till primärenergibesparingar jämfört med utgångsläget.

Stöd till miljöinvesteringar för att främja energi från förnybara energikällor

1. Stöd till miljöinvesteringar för att främja energi från förnybara energikällor ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i fördraget och ska vara undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2, 3 och 4 i denna artikel.

Stödnivån får dock höjas med 20 procentenheter för stöd till små företag och med 10 procentenheter för stöd till medelstora företag.

3. De stödberättigande kostnaderna ska vara stödmottagarens merkostnader i jämförelse med ett konventionellt kraftverk eller med ett konventionellt värmesystem med samma kapacitet i effektiv energiproduktion.

De stödberättigande kostnaderna ska beräknas på det sätts som anges i artikel 18.6 och 18.7 och utan att driftsfördelar och driftskostnader beaktas.

4. Stöd till miljöinvesteringar för produktion av biobränslen ska endast undantas i den mån de understödda investeringarna uteslutande används för produktion av hållbara biobränslen.

1. Stöd för studier som är direkt kopplade till sådana investeringar som avses i artikel 18, investeringar i energisparande åtgärder enligt villkoren i artikel 21 och investeringar för att främja energi från förnybara energikällor enligt villkoren i artikel 23 ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i fördraget och ska vara undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2 och 3 i denna artikel.

Stödnivån får dock höjas med 20 procentenheter för studier som genomförts för små företags räkning och med 10 procentenheter för studier som genomförs för medelstora företags räkning.

1. Miljöstödordningar i form av nedsättning av miljöskatter som uppfyller villkoren i direktiv 2003/96/EG ska anses vara förenliga med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i fördraget och ska vara undantagna från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om de uppfyller villkoren i punkterna 2 och 3 i denna artikel.

2. Den som beviljas skattenedsättningen ska betala åtminstone den minimiskattenivå för gemenskapen som fastställs i direktiv 2003/96/EG.

3. Skattenedsättningarna ska beviljas för perioder av högst tio år. Efter en sådan tioårsperiod ska medlemsstaterna på nytt bedöma om de berörda stödåtgärderna är lämpliga.

Stöd till konsulttjänster till förmån för små och medelstora företag och stöd till små och medelstora företags deltagande i mässor

1. Stöd till konsulttjänster till förmån för små och medelstora företag ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i fördraget och ska vara undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2 och 3 i denna artikel.

3. De stödberättigande kostnaderna ska vara konsultkostnaderna för tjänster som tillhandahålls av utomstående konsulter.

De berörda tjänsterna får inte vara av ett fortlöpande eller periodiskt återkommande slag och de får inte ingå i företagets ordinarie driftskostnader, såsom rutinmässig skatterådgivning, regelbunden juridisk rådgivning eller annonskostnader.

1. Stöd till små och medelstora företags deltagande i mässor ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i fördraget och ska vara undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2 och 3 i denna artikel.

3. De stödberättigande kostnaderna ska vara kostnaderna för att hyra, bygga och driva mäsståndet första gången ett företag deltar i en viss mässa eller utställning.

1. Stödordningar för riskkapital till förmån för små och medelstora företag ska anses vara förenliga med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i fördraget och ska vara undantagna från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om de uppfyller villkoren i punkterna 2–8 i denna artikel.

2. Riskkapitalåtgärderna ska bestå i deltagande i en vinstdriven private equity-fond som förvaltas på affärsmässiga grunder.

3. De delinvesteringar som ska göras av investeringsfonden får inte överstiga 1,5 miljoner euro per målföretag under någon tolvmånadersperiod.

4. För små och medelstora företag i stödområden och för små företag utanför stödområden ska riskkapitalåtgärden begränsas till såddkapital, startkapital och/eller expansionskapital. För medelstora företag utanför stödområden ska riskkapitalåtgärden begränsas till såddkapital och/eller startkapital, och således inte expansionskapital.

5. Investeringsfondens totala budget ska till minst 70 % avse investeringar i form av eget kapital eller sekundärt eget kapital i små och medelstora målföretag.

6. Minst 50 % av investeringsfondernas finansiering ska tillhandahållas av privata investerare. När det gäller investeringsfonder som uteslutande har små och medelstora företag i stödområden som målföretag ska minst 30 % av finansieringen tillhandahållas av privata investerare.

7. För att säkerställa att riskkapitalåtgärden vidtas i vinstsyfte ska följande villkor vara uppfyllda:

8. För att säkerställa att investeringsfonden förvaltas på affärsmässiga grunder ska följande villkor vara uppfyllda:

1. Stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i fördraget och ska vara undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–5 i denna artikel.

2. Den understödda delen av forsknings- och utvecklingsprojektet ska i sin helhet ingå i en eller flera av följande forskningskategorier:

Om ett forskningsprojekt omfattar olika uppgifter, ska det för varje uppgift avgöras om den omfattas av någon av de kategorier som anges i första stycket eller om den inte omfattas av någon av dessa kategorier.

Stödnivån ska fastställas för varje stödmottagare, även i sådana samarbetsprojekt som avses i punkt 4 b i.

När det gäller stöd till ett forsknings- och utvecklingsprojekt som genomförs i samarbete mellan forskningsorganisationer och företag, får det sammanlagda stöd som härrör från direkt statligt stöd till ett specifikt projekt och från bidrag från forskningsorganisationer till projektet, i den mån dessa bidrag utgör stöd, inte överstiga de tillämpliga stödnivåerna för varje stödmottagande företag.

4. De stödnivåer som fastställs för industriell forskning och experimentell utveckling i punkt 3 får höjas enligt följande:

Utläggning på entreprenad ska inte betraktas som faktiskt samarbete enligt första stycket b i och ii.

6. Alla stödberättigande kostnader ska hänföras till en specifik kategori av forskning och utveckling.

1. Stöd för tekniska genomförbarhetsstudier inför industriell forskning eller experimentell utvecklingsverksamhet ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i EG-fördraget och ska vara undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2 och 3 i denna artikel.

Stöd för små och medelstora företags kostnader för industriell äganderätt

1. Stöd till små och medelstora företag för kostnader för att erhålla och validera patent och annan industriell äganderätt ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i fördraget och ska vara undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2 och 3 i denna artikel.

2. Stödnivån får inte överskrida den nivå som föreskrivs i artikel 31.3 och 31.4 för stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt, avseende den forskningsverksamhet som först gav upphov till den industriella äganderätten.

1. Stöd till forskning och utveckling avseende produkter som förtecknas i bilaga I till fördraget ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i fördraget och ska vara undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–7 i denna artikel.

2. Stödet ska vara av intresse för alla aktörer inom den berörda sektorn eller delsektorn.

3. Innan forskningen påbörjas ska information om att forskningen ska utföras och om målet för forskningen publiceras på Internet. Ett ungefärligt datum för de förväntade resultaten och uppgift om var på Internet de kommer att publiceras, samt information om att resultatet kommer att vara gratis tillgängligt, måste ingå i informationen.

Forskningsresultaten ska hållas tillgängliga på Internet under minst fem år. De får inte publiceras senare än någon annan information som görs tillgänglig för medlemmar i någon viss organisation.

4. Stödet ska beviljas direkt till forskningsorganisationen och får inte omfatta direkt beviljande av icke-forskningsrelaterat stöd till ett företag som producerar, bearbetar eller saluför jordbruksprodukter, eller innebära prisstöd till tillverkare av sådana produkter.

5. Stödnivån får inte överskrida 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

7. Stöd till forskning och utveckling avseende produkter som förtecknas i bilaga I till fördraget och som inte uppfyller villkoren i denna artikel ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 c i fördraget och ska vara undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i artiklarna 30, 31 och 32 i denna förordning.

1. Stöd till nystartade innovativa företag ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i fördraget och ska vara undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–5 i denna artikel.

2. Stödmottagaren ska vara ett litet företag som har existerat under kortare tid än sex år vid den tidpunkt då stödet beviljas.

3. Stödmottagarens kostnader för forskning och utveckling ska utgöra minst 15 % av dess totala driftskostnader under minst ett av de tre år som föregick beviljandet av stödet eller, om det gäller ett nystartat företag utan finansiell historik, under revisionen av dess innevarande budgetperiod, vilket ska bestyrkas av en extern revisor.

Emellertid gäller att stödbeloppet inte får överstiga 1,5 miljoner euro i regioner som är berättigade till undantag enligt artikel 87.3 a i fördraget och 1,25 miljoner euro i regioner som är berättigade till undantag enligt artikel 87.3 c i fördraget.

5. Stödmottagaren får endast ta emot stöd en gång under den period då företaget uppfyller villkoren för ett nystartat innovativt företag.

Stöd för innovationsrådgivningstjänster och stöd för innovationsstödjande tjänster

1. Stöd för innovationsrådgivningstjänster och innovationsstödjande tjänster ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i fördraget och ska vara undantagets från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–6 i denna artikel.

3. Stödbeloppet får inte överstiga 200 000 euro per stödmottagare under någon treårsperiod.

4. Tjänsteleverantören ska inneha en nationell eller europeisk certifiering. Om tjänsteleverantören inte innehar någon nationell eller europeisk certifiering får stödnivån inte överskrida 75 % av de stödberättigande kostnaderna.

5. Stödmottagaren måste använda stödet för att köpa tjänsterna till marknadspris eller, om tjänstetillhandahållaren är en organisation som drivs utan vinstsyfte, till ett pris som täcker kostnaderna plus en rimlig marginal.

1. Stöd för att hyra in högkvalificerad personal från forskningsorganisationer eller stora företag till små eller medelstora företag ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i fördraget och ska vara undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–5 i denna artikel.

2. Den inhyrda personalen får inte ersätta annan personal, utan ska anställas för en nyinrättad funktion i det stödmottagande företaget och måste ha varit anställd i minst två år i den forskningsorganisation eller det stora företag som hyr ut personalen.

Den inhyrda personalen ska arbeta med forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet inom det stödmottagande lilla eller medelstora företaget.

3. Stödnivån får inte överskrida 50 % av de stödberättigande kostnaderna under högst tre år per företag och per inhyrd person.

4. De stödberättigande kostnaderna ska vara alla personalkostnader för att hyra in och sysselsätta högkvalificerad personal, inbegripet kostnaderna för att anlita ett rekryteringskontor och för att betala resekostnadsersättning för den inhyrda personalen.

5. Denna artikel ska inte tillämpas på sådana konsultkostnader som avses i artikel 26.

1. Stöd till utbildning ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden enligt artikel 87.3 i fördraget och ska vara undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2, 3 och 4 i denna artikel.

Stödnivån får dock höjas, upp till en högsta tillåten stödnivå på 80 % av de stödberättigande kostnaderna, enligt följande:

Om stödet beviljas inom sjötransportsektorn får en stödnivå på 100 % av de stödberättigande kostnaderna godkännas, oavsett om utbildningsprojektet avser särskild eller allmän utbildning, under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:

3. Om stödprojektet omfattar både särskild och allmän utbildning, som inte kan särskiljas vid beräkningen av stödnivån, och om det inte är möjligt att fastställa om utbildningsprojektet är av särskild eller allmän karaktär, ska de stödnivåer som gäller särskild utbildning tillämpas.

4. De stödberättigande kostnaderna i ett utbildningsprojekt ska vara följande:

Stöd för arbetstagare med sämre förutsättningar och arbetstagare med funktionshinder

Stöd i form av lönesubventioner för rekrytering av arbetstagare med sämre förutsättningar

1. Stödordningar i form av lönesubventioner för rekrytering av arbetstagare med sämre förutsättningar ska anses vara förenliga med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i fördraget och ska vara undantagna från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om de uppfyller villkoren i punkterna 2–5 i denna artikel.

3. De stödberättigande kostnaderna ska vara lönekostnaderna under en period på högst tolv månader efter rekryteringen.

Om emellertid den aktuella arbetstagaren tillhör kategorin arbetstagare med kraftigt sämre förutsättningar ska de stödberättigande kostnaderna vara lönekostnaderna under en period på högst 24 månader efter rekryteringen

4. Om rekryteringen, jämfört med genomsnittet de föregående tolv månaderna, inte medför en nettoökning av antalet anställda i det berörda företaget måste arbetsplatserna ha blivit vakanta efter frivillig uppsägning, funktionshinder, pension av åldersskäl, frivillig minskning av arbetstid eller avskedande på grund av försummelse och inte till följd av uppsägningar på grund av övertalighet.

5. Med undantag för fall som rör avskedande på grund av försummelser ska arbetstagare hörande till kategorin arbetstagare med sämre förutsättningar ha rätt till fortlöpande anställning under en minimiperiod som fastställs i den berörda nationella lagstiftningen eller i kollektivavtal som reglerar anställningsavtal.

Om anställningstiden är kortare än tolv månader eller, i förekommande fall, 24 månader ska stödet minskas i proportion till detta.

Stöd i form av lönesubventioner för anställning av arbetstagare med funktionshinder

1. Stöd i form av lönesubventioner för anställning av arbetstagare med funktionshinder ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i fördraget och ska vara undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2–5 i denna artikel.

3. De stödberättigande kostnaderna ska vara lönekostnaderna under den period då arbetstagaren med funktionshinder är anställd.

5. Med undantag för fall som rör avskedande på grund av försummelse ska arbetstagarna ha rätt till fortlöpande anställning under en minimiperiod som fastställs i den berörda nationella lagstiftningen eller i kollektivavtal som reglerar anställningsavtal.

Om anställningstiden är kortare än tolv månader ska stödet minskas i proportion till detta.

Stöd för att kompensera för merkostnader vid anställning av arbetstagare med funktionshinder

1. Stöd för att kompensera för merkostnader för att anställa arbetstagare med funktionshinder ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i fördraget och ska vara undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget om det uppfyller villkoren i punkterna 2 och 3 i denna artikel.

2. Stödnivån får inte överskrida 100 % av de stödberättigande kostnaderna.

3. Stödberättigande kostnader ska vara andra kostnader än lönekostnader som omfattas av artikel 41, vilka tillkommer utöver de kostnader som företaget skulle ha ådragit sig om det hade anställt arbetstagare utan funktionshinder under den period som den berörda arbetstagaren är anställd.

Hänvisningar till den upphävda förordningen och till förordning (EG) nr 68/2001, förordning (EG) nr 70/2001 och förordning (EG) nr 2204/2002 ska anses som hänvisningar till den här förordningen.

1. Denna förordning ska tillämpas på individuellt stöd som har beviljats före dess ikraftträdande om stödet uppfyller samtliga villkor i denna förordning, med undantag för artikel 9.

2. Allt stöd som har beviljats före den 31 december 2008 och som inte uppfyller villkoren i denna förordning men som uppfyller villkoren i förordning (EG) nr 70/2001, förordning (EG) nr 68/2001, förordning (EG) nr 2204/2002 eller förordning (EG) nr 1628/2006 ska anses vara förenligt med den gemensamma marknaden och ska vara undantaget från anmälningsskyldigheten i artikel 88.3 i fördraget.

Allt övrigt stöd som har beviljats innan denna förordning träder i kraft och som varken uppfyller villkoren i denna förordning eller villkoren i någon av de förordningar som anges i första stycket ska bedömas av kommissionen i enlighet med relevanta rambestämmelser, riktlinjer, meddelanden och tillkännagivanden.

3. Stödordningar som är undantagna enligt denna förordning ska vid utgången av denna förordnings giltighetstid fortsätta att omfattas av undantaget under en anpassningsperiod på sex månader, med undantag för regionala stödordningar. Undantaget för regionala stödordningar ska löpa ut den dag då de godkända regionalstödskartorna upphör att gälla.

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Varje enhet, oberoende av juridisk form, som bedriver en ekonomisk verksamhet ska anses som ett företag. Som företag anses således sådana enheter som utövar ett hantverk eller annan verksamhet enskilt eller inom familjen, personsammanslutningar eller föreningar som bedriver en regelbunden ekonomisk verksamhet.

Personalstyrka och finansiella trösklar som definition av olika företagskategorier

1. Kategorin mikroföretag samt små och medelstora företag utgörs av företag som sysselsätter färre än 250 personer och vars årsomsättning inte överstiger 50 miljoner euro eller vars balansomslutning inte överstiger 43 miljoner euro per år.

2. Inom kategorin små och medelstora företag definieras små företag som företag som sysselsätter färre än 50 personer och vars omsättning eller balansomslutning inte överstiger 10 miljoner euro per år.

3. Inom kategorin små och medelstora företag definieras mikroföretag som företag som sysselsätter färre än 10 personer och vars omsättning eller balansomslutning inte överstiger 2 miljoner euro per år.

Typer av företag som beaktas vid beräkning av personalstyrkan och de finansiella beloppen

1. ”Fristående företag” är de företag som inte betecknas som partnerföretag enligt punkt 2 eller anknutet företag enligt punkt 3.

2. ”Partnerföretag” är de företag som inte betecknas som anknutna företag enligt punkt 3 och mellan vilka det finns följande förbindelse: ett företag (företag i tidigare marknadsled) innehar ensamt eller tillsammans med ett eller flera andra anknutna företag enligt punkt 3 minst 25 % av kapitalet eller rösterna i ett annat företag (företag i senare marknadsled).

Ett företag kan dock betecknas som fristående, och alltså inte anses ha ett partnerföretag, även om tröskelvärdet på 25 % har uppnåtts eller överskridits, om det gäller följande kategorier av investerare och dessa enskilt eller tillsammans inte är anknutna i den mening som avses i punkt 3 till det berörda företaget:

3. ”Anknutna företag” är de företag som mellan sig upprätthåller en av följande förbindelser:

Ett bestämmande inflytande anses inte föreligga då de investerare som avses i punkt 2 andra stycket inte direkt eller indirekt deltar i förvaltningen av det berörda företaget, dock utan att detta påverkar deras rättigheter som aktieägare eller delägare.

De företag som upprätthåller någon av de förbindelser som avses i första stycket via ett eller flera andra företag eller via de investerare som avses i punkt 2 ska också anses som anknutna företag.

De företag som upprätthåller någon av dessa förbindelser via en fysisk person eller en grupp fysiska personer i samverkan ska också anses som anknutna företag, om dessa företag helt eller delvis bedriver sin verksamhet på samma eller angränsande marknader.

Som angränsande marknad ska betraktas marknaden för en produkt eller en tjänst i ett tidigare eller senare marknadsled.

4. Utom i de fall som avses i punkt 2 andra stycket, kan ett företag inte anses tillhöra kategorin små och medelstora företag, om 25 % eller mer av dess kapital eller dess röstandel direkt eller indirekt kontrolleras av ett eller flera offentliga organ, individuellt eller gemensamt.

5. Företagen får avge en försäkran om sin status som fristående företag, partnerföretag eller anknutet företag och om uppgifter rörande trösklarna i artikel 2. Även om kapitalspridningen inte gör det möjligt att exakt veta vem som innehar kapitalet, får företaget avge en sådan försäkran om det kan försäkra att det har rimliga skäl att anta att det inte till 25 % eller mer ägs av ett företag eller gemensamt av anknutna företag eller via fysiska personer eller grupper av fysiska personer. En sådana försäkran ska avges utan att det påverkar de kontroller eller granskningar som föreskrivs i nationell lagstiftning eller i gemenskapslagstiftningen.

Uppgifter som behövs för att beräkna personalstyrkan och de finansiella beloppen samt referensperiod

1. Uppgifterna för beräkning av personalstyrkan och de finansiella beloppen ska hämtas från det senast godkända räkenskapsperiod och beräknas på årsbasis. De beaktas från och med att räkenskaperna har godkänts. Omsättningen ska beräknas exklusive mervärdesskatt och andra indirekta skatter.

2. Om uppgifterna om ett företag beräknade på årsbasis vid datum för bokslut överstiger eller understiger de trösklar som anges i artikel 2 för personalstyrkan eller för de finansiella beloppen, erhåller eller förlorar företaget sin status av medelstort företag, litet företag eller mikroföretag först om detta inträffar under två på varandra följande år.

3. Om företaget är nyetablerat och bokslutet ännu inte har blivit godkänt, ska uppgifterna i fråga grunda sig på en skälig uppskattning som görs under räkenskapsåret.

Personalstyrkan motsvarar antalet årsarbetskrafter, det vill säga antalet personer som på heltid arbetat i företaget eller för företagets räkning under hela referensåret. Det arbete som utförs av personer som inte har arbetat hela året, som har arbetat deltid, oberoende av varaktighet, eller som utfört säsongsarbete ska beräknas som delar av årsarbetskrafter. Personalstyrkan utgörs av:

Lärlingar och studerande under yrkesutbildning som omfattas av lärlings- eller yrkesutbildningsavtal ska inte räknas in vid beräkningen av personalstyrkan. Den tid som utgörs av mödraledighet eller föräldraledighet ska inte räknas in.

1. I fråga om ett fristående företag ska fastställandet av uppgifterna, inklusive personalstyrkan, göras enbart på grundval av företagets egna räkenskaper.

2. Uppgifterna, inklusive personalstyrkan, om ett företag som har partnerföretag eller anknutna företag ska beräknas på grundval av räkenskaperna och andra uppgifter om företaget eller – om sådana finns – företagets konsoliderade räkenskaper eller de konsoliderade räkenskaperna där företaget räknats in genom konsolidering.

Till uppgifterna i första stycket ska aggregeras uppgifterna om det berörda företagets eventuella partnerföretag som befinner sig i ett omedelbart tidigare eller senare marknadsled i förhållande till det berörda företaget. Uppgifterna ska aggregeras i proportion till andelen av kapitalet eller rösträtten (den högsta av dessa båda andelar). Vid korsvist ägande ska den största andelen tillämpas.

Till uppgifterna i det första och andra stycket ska läggas 100 % av uppgifterna för de eventuella företag som är direkt eller indirekt anknutna till det berörda företaget och som inte redan har tagits med i räkenskaperna genom konsolidering.

3. Vid tillämpningen av punkt 2 ska uppgifterna om de företag som är anknutna till det berörda företaget hämtas från räkenskaperna och andra uppgifter, konsoliderade om sådana finns, till vilka ska läggas 100 % av uppgifterna för de företag som är anknutna till dessa partnerföretag, såvida inte uppgifterna om dessa har räknats in genom konsolidering.

Vid tillämpningen av punkt 2 ska uppgifterna om de företag som är anknutna till det berörda företaget hämtas från räkenskaperna och andra uppgifter, konsoliderade om sådana finns. Till dessa ska aggregeras proportionellt uppgifterna om de eventuella partnerföretagen till dessa anknutna företag som befinner sig i ett omedelbart tidigare eller senare marknadsled i förhållande till dessa, om de inte redan har räknats in i de konsoliderade räkenskaperna i en proportion som motsvarar minst den procentsats som anges i punkt 2 andra stycket.

4. När personalstyrkan inte framgår av de konsoliderade räkenskaperna, ska den beräknas genom att proportionellt aggregera uppgifterna om de företag till vilka detta företag är partnerföretag och lägga till uppgifterna om de företag till vilka det är anknutet.

Formulär för sammanfattande uppgifter angående stöd till forskning och utveckling enligt det utvidgade rapporteringskravet i artikel 9.4

Formulär för sammanfattande uppgifter angående stöd till stora investeringsprojekt enligt det utvidgade rapporteringskravet i artikel 9.4

Formulär för sammanfattande uppgifter som ska lämnas enligt artikel 9.1 angående stödordningar eller stöd för särskilda ändamål

( 3 ) EGT L 10, 13.1.2001, s. 33. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1976/2006 (EUT L 368, 23.12.2006, s. 85).

( 8 ) EGT L 10, 13.1.2001, s. 20. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1976/2006.

( 9 ) EGT L 337, 13.12.2002, s. 3. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1976/2006.

( 15 ) EGT L 83, 27.3.1999, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1791/2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1).

( 17 ) EGT L 205, 2.8.2002, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1791/2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1).

( 22 ) EUT L 283, 31.10.2003, s. 51. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2004/75/EG (EUT L 157, 30.4.2004, s. 100).

		Officiella tidningen
		No	page	date
►M1	KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 1224/2013 av den 29 november 2013	L 320	22	30.11.2013

INNEHÅLL
Kapitel I	GEMENSAMMA BESTÄMMELSER
Artikel 1	Tillämpningsområde
Artikel 2	Definitioner
Artikel 3	Villkor för undantag
Artikel 4	Stödnivå och stödberättigande kostnader
Artikel 5	Stödets överblickbarhet
Artikel 6	Tröskelvärden för individuell anmälan
Artikel 7	Kumulering
Artikel 8	Stimulanseffekt
Artikel 9	Insyn
Artikel 10	Övervakning
Artikel 11	Årlig rapportering
Artikel 12	Särskilda villkor för investeringsstöd
Kapitel II	SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR DE OLIKA STÖDKATEGORIERNA
Avsnitt 1	Regionalstöd
Artikel 13	Regionalt investerings- och sysselsättningsstöd
Artikel 14	Stöd till nystartade små företag
Avsnitt 2	Investeringsstöd och sysselsättningsstöd till små och medelstora företag
Artikel 15	Investeringsstöd och sysselsättningsstöd till små och medelstora företag
Avsnitt 3	Stöd till kvinnligt företagande
Artikel 16	Stöd till små företag som nyligen bildats av kvinnliga företagare
Avsnitt 4	Stöd till miljöskydd
Artikel 17	Definitioner
Artikel 18	Investeringsstöd till företag som går längre än gemenskapsnormerna eller höjer nivån på miljöskyddet i avsaknad av gemenskapsnormer
Artikel 19	Stöd till förvärv av nya transportfordon som går längre än gemenskapsnormerna eller höjer nivån på miljöskyddet i avsaknad av gemenskapsnormer
Artikel 20	Stöd till små och medelstora företag för tidig anpassning till framtida gemenskapsnormer
Artikel 21	Stöd till miljöinvesteringar i energisparande åtgärder
Artikel 22	Stöd till miljöinvesteringar i högeffektiv kraftvärme
Artikel 23	Stöd till miljöinvesteringar för att främja energi från förnybara energikällor
Artikel 24	Stöd för miljöstudier
Artikel 25	Stöd i form av nedsättning av miljöskatter
Avsnitt 5	Stöd till konsulttjänster till förmån för små och medelstora företag och stöd till små och medelstora företags deltagande i mässor
Artikel 26	Stöd till konsulttjänster till förmån för små och medelstora företag
Artikel 27	Stöd till små och medelstora företags deltagande i mässor
Avsnitt 6	Stöd i form av riskkapital
Artikel 28	Definitioner
Artikel 29	Stöd i form av riskkapital
Avsnitt 7	Stöd till forskning, utveckling och innovation
Artikel 30	Definitioner
Artikel 31	Stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt
Artikel 32	Stöd för tekniska genomförbarhetsstudier
Artikel 33	Stöd för små och medelstora företags kostnader för industriell äganderätt
Artikel 34	Stöd till forskning och utveckling inom jordbruks- och fiskerisektorerna
Artikel 35	Stöd till nystartade innovativa företag
Artikel 36	Stöd för innovationsrådgivningstjänster och stöd för innovationsstödjande tjänster
Artikel 37	Stöd för att hyra in högkvalificerad personal
Avsnitt 8	Stöd till utbildning
Artikel 38	Definitioner
Artikel 39	Stöd till utbildning
Avsnitt 9	Stöd för arbetstagare med sämre förutsättningar och arbetstagare med funktionshinder
Artikel 40	Stöd i form av lönesubventioner för rekrytering av arbetstagare med sämre förutsättningar
Artikel 41	Stöd i form av lönesubventioner för anställning av arbetstagare med funktionshinder
Artikel 42	Stöd för att kompensera för merkostnader vid anställning av arbetstagare med funktionshinder
Kapitel III	SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 43	Upphävande
Artikel 44	Övergångsbestämmelser
Artikel 45	Ikraftträdande och tillämplighet
Bilaga I	Definition av små och medelstora företag
Bilaga II	Formulär för sammanfattande uppgifter angående stöd till forskning och utveckling enligt det utvidgade rapporteringskravet i artikel 9.4 Formulär för sammanfattande uppgifter angående stöd till stora investeringsprojekt enligt det utvidgade rapporteringskravet i artikel 9.4
Bilaga III	Formulär för sammanfattande uppgifter som ska lämnas enligt artikel 9.1 angående stödordningar eller stöd för särskilda ändamål

Stödreferens	(fylls i av kommissionen)
Medlemsstat
Medlemsstatens referensnummer
Region	Regionens namn (NUTS (1))	Regionens stödstatus (2)
Stödbeviljande myndighet	Namn
	Adress
	Webbplats
Stödåtgärdens beteckning
Nationell rättslig grund (hänvisning till landets officiella kungörelseorgan)
Webblänk till den fullständiga texten till stödåtgärden
Typ av åtgärd	Stödordning
	Stöd för särskilda ändamål	Stödmottagarens namn
Ändring av en befintlig stödåtgärd		Kommissionens stödnummer
	Förlängning
	Ändring
Varaktighet (3)	Stödordning	(dd/mm/åå)–(dd/mm/åå)
Dag då stödet beviljades (4)	Stöd för särskilda ändamål	(dd/mm/åå)
Berörda ekonomiska sektorer	Alla stödberättigade ekonomiska sektorer
	Begränsat till vissa sektorer – Ange i enlighet med Nace Rev. 2 (5)
Typ av stödmottagare	Små och medelstora företag
	Stora företag
Budget	Årligt totalbelopp för den budget som planeras enligt ordningen (6)	Nationell valuta … (i miljoner)
	Sammanlagt belopp av stöd för särskilda ändamål som beviljats företaget (7)	Nationell valuta … (i miljoner)
	För garantier (8)	Nationell valuta … (i miljoner)
Stödinstrument (artikel 5)	Bidrag
	Räntesubvention
	Lån
	Garanti/Hänvisning till kommissionens beslut (9)
	Skatteåtgärd
	Riskkapital
	Lån med återbetalningsskyldighet
	Annat (precisera):
Vid medfinansiering från gemenskapsfonder	Hänvisning(ar):	Belopp av gemenskapsfinansiering	Nationell valuta … (i miljoner)
(1) Nomenklaturen för statistiska territoriella enheter. (2) Artikel 87.3 a i fördraget, artikel 87.3 c i fördraget, blandade områden, områden som inte är berättigade till regionalstöd. (3) Den period under vilken den beviljande myndigheten kan åta sig att bevilja stödet. (4) Stöd ska anses ha beviljats vid den tidpunkt då stödmottagaren får laglig rätt till stödet enligt tillämplig nationell lagstiftning. (5) Nace Rev. 2 är Europeiska gemenskapens statistiska näringsgrensindelning. (6) Om det är fråga om en stödordning: Ange det sammanlagda stödbelopp som planeras enligt stödordningen per år eller den beräknade skatteförlusten per år för samtliga stödinstrument som ingår i stödordningen. (7) Om det rör sig om ett stöd för särskilda ändamål: Ange totalt stödbelopp/skattebortfall. (8) För garantier: ange det (högsta) garanterade lånebeloppet. (9) I förekommande fall, hänvisning till kommissionens beslut om att godkänna metoden för att beräkna bruttobidragsekvivalenten, i överensstämmelse med artikel 5.1 c i förordningen.

Allmänna mål (förteckning)	Mål (förteckning)		Högsta tillåtna stödnivå i % eller högsta tillåtna stödbelopp i nationell valuta	Bonus för små och medelstora företag i %
Regionalt investerings- och sysselsättningsstöd (1) (artikel 13)	Stödordning		… %
	Stöd för särskilda ändamål (artikel 13.1)		… %
Stöd till nystartade små företag (artikel 14)			… %
Investeringsstöd och sysselsättningsstöd till små och medelstora företag (artikel 15)			… %
Stöd till små företag som nyligen bildats av kvinnliga företagare (artikel 16)			… %
Stöd till miljöskydd (artiklarna 17–25)	Investeringsstöd till företag som går längre än gemenskapsnormerna eller höjer nivån på miljöskyddet i avsaknad av gemenskapsnormer (artikel 18) Lämna en specifik hänvisning till den relevanta normen		… %
	Stöd till förvärv av nya transportfordon som går längre än gemenskapsnormerna eller höjer nivån på miljöskyddet i avsaknad av gemenskapsnormer (artikel 19)		… %
	Stöd till små och medelstora företag för tidig anpassning till framtida gemenskapsnormer (artikel 20)		… %
	Stöd till miljöinvesteringar i energisparande åtgärder (artikel 21)		… %
	Stöd till miljöinvesteringar i högeffektiv kraftvärme (artikel 22)		… %
	Stöd till miljöinvesteringar för att främja energi från förnybara energikällor (artikel 23)		… %
	Stöd för miljöstudier (artikel 24)		… %
	Stöd i form av nedsättning av miljöskatter (artikel 25)		… nationell valuta
Stöd till konsulttjänster till förmån för små och medelstora företag och stöd till små och medelstora företags deltagande i mässor (artiklarna 26–27)	Stöd till konsulttjänster till förmån för små och medelstora företag (artikel 26)		… %
	Stöd till små och medelstora företags deltagande i mässor (artikel 27)		… %
Stöd i form av riskkapital (artiklarna 28–29)			… nationell valuta
Stöd till forskning, utveckling och innovation (artiklarna 30–37)	Stöd för forsknings- och utvecklingsprojekt (artikel 31)	Grundforskning (artikel 31.2 a)	… %
		Industriell forskning (artikel 31.2 b)	… %
		Experimentell utveckling (artikel 31.2 c)	… %
	Stöd för tekniska genomförbarhetsstudier (artikel 32)		… %
	Stöd för små och medelstora företags kostnader för industriell äganderätt (artikel 33)		… %
	Stöd till forskning och utveckling inom jordbruks- och fiskerisektorerna (artikel 34)		… %
	Stöd till nystartade innovativa företag (artikel 35)		… nationell valuta
	Stöd för innovationsrådgivningstjänster och stöd för innovationsstödjande tjänster (artikel 36)		… nationell valuta
	Stöd för att hyra in högkvalificerad personal (artikel 37)		… nationell valuta
Stöd till utbildning (artiklarna 38–39)	Särskild utbildning (artikel 38.1)		… %
	Allmän utbildning (artikel 38.2)		… %
Stöd för arbetstagare med sämre förutsättningar och arbetstagare med funktionshinder (artiklarna 40–42)	Stöd i form av lönesubventioner för rekrytering av arbetstagare med sämre förutsättningar (artikel 40)		… %
	Stöd i form av lönesubventioner för anställning av arbetstagare med funktionshinder (artikel 41)		… %
	Stöd för att kompensera för merkostnader vid anställning av arbetstagare med funktionshinder (artikel 42)		… %
(1) Om det rör sig om regionalstöd för särskilda ändamål som beviljas enligt en stödordning, ange både den stödnivå som beviljats enligt stödordningen och stödnivån för stödet för särskilda ändamål.