2007D0268 — SV — 10.06.2009 — 001.001


Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

►B

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 13 april 2007

om genomförande av övervakningsprogram i medlemsstaterna avseende aviär influensa hos fjäderfä och vilda fåglar och om ändring av beslut 2004/450/EG

[delgivet med nr K(2007) 1554]

(2007/268/EG)

(EGT L 115, 3.5.2007, p.3)

Ändrad genom:

 

 

Officiella tidningen

  No

page

date

►M1

KOMMISSIONENS BESLUT av den 8 juni 2009

  L 145

45

10.6.2009




▼B

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 13 april 2007

om genomförande av övervakningsprogram i medlemsstaterna avseende aviär influensa hos fjäderfä och vilda fåglar och om ändring av beslut 2004/450/EG

[delgivet med nr K(2007) 1554]

(2007/268/EG)



EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets beslut 90/424/EEG av den 26 juni 1990 om utgifter inom veterinärområdet ( 1 ), särskilt artikel 24.2 fjärde strecksatsen och artikel 10,

med beaktande av rådets direktiv 2005/94/EG av den 20 december 2005 om gemenskapsåtgärder för bekämpning av aviär influensa och om upphävande av direktiv 92/40/EEG ( 2 ), särskilt artikel 4.2, och

av följande skäl:

(1)

I beslut 90/424/EEG fastställs förfaranden för gemenskapens ekonomiska bidrag till program för utrotning, bekämpning och övervakning av djursjukdomar.

(2)

Enligt beslut 90/424/EEG, ändrat genom beslut 2006/53/EG ( 3 ), kan medlemsstaterna få ekonomiskt bidrag från gemenskapen för utrotningsåtgärder som de vidtar för att bekämpa sådana lågpatogena virusstammar av aviär influensa som man vet kan mutera till högpatogena virusstammar. Dessutom skall medlemsstaterna enligt artikel 24.2 i beslut 90/424/EEG senast den 30 april varje år förelägga kommissionen de årliga eller fleråriga program som inleds påföljande år och för vilka de önskar få ekonomiskt bidrag från gemenskapen.

(3)

I rådets direktiv 92/40/EEG av den 19 maj 1992 om införande av gemenskapsåtgärder för bekämpning av aviär influensa ( 4 ) fastställs de bekämpningsåtgärder som gemenskapen skall vidta vid utbrott av högpatogen aviär influensa hos fjäderfä. Det innehåller dock inga föreskrifter om bekämpning av lågpatogen aviär influensa av subtyperna H5 och H7 eller om regelbunden övervakning av denna sjukdom hos fjäderfä och vilda fåglar.

(4)

Sedan 2002 genomför medlemsstaterna obligatoriska undersökningar avseende aviär influensa hos tamfjäderfä och lämnar in årliga övervakningsprogram till kommissionen, i enlighet med kommissionens beslut 2002/649/EG ( 5 ), 2004/111/EG ( 6 ), 2005/464/EG ( 7 ) och 2006/101/EG ( 8 ).

(5)

I direktiv 2005/94/EG föreskrivs vissa förebyggande åtgärder när det gäller övervakning och tidig upptäckt av aviär influensa. Medlemsstaterna skall ha införlivat direktivet senast den 1 juli 2007 och då skall direktiv 92/40/EEG upphöra att gälla.

(6)

De gemenskapsåtgärder för bekämpning av aviär influensa som föreskrivs i direktiv 2005/94/EG omfattar också utbrott av lågpatogen aviär influensa hos fjäderfä som orsakas av aviär influensa av subtyperna H5 och H7. För att det skall vara möjligt att upptäcka eventuell cirkulation av dessa virus i fjäderfäflockar skall medlemsstaterna genomföra obligatoriska övervakningsprogram. Syftet med dessa bekämpningsåtgärder är att förhindra spridning av lågpatogen aviär influensa av subtyperna H5 och H7 innan den har brett ut sig i tamfjäderfäbeståndet, så att man kan avvärja risken för att den skall mutera till högpatogen aviär influensa med eventuella förödande konsekvenser.

(7)

I direktiv 2005/94/EG föreskrivs det också att övervakningsprogram skall genomföras avseende vilda fåglar för att, på grundval av en regelbundet uppdaterad riskbedömning, öka kunskapen om de hot som vilda fåglar utgör med avseende på aviärt influensavirus hos fåglar.

(8)

Det är viktigt att stärka övervakningen med anledning av den senaste tidens höga förekomst av högpatogen aviär influensa av subtyp H5N1 hos vilda fåglar i Europa, med beaktande av resultaten av medlemsstaternas undersökningar mellan 2003 och 2006 och den senaste tidens vetenskapliga arbete inom Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) ( 9 ), i samarbete med Ornis, en vetenskaplig arbetsgrupp vid Europeiska kommissionens generaldirektorat för miljö. Dessa organ kommer att fortsätta sitt arbete, och resultaten av det kan leda till uppdateringar.

(9)

Vid genomförandet av övervakningsprogram avseende vilda fåglar skall man till fullo beakta kraven i rådets direktiv 79/409/EEG ( 10 ) när det gäller skydd och bevarande av alla naturligt förekommande vildfågelarter i gemenskapen.

(10)

I kommissionens beslut 2004/450/EG av den 29 april 2004 om standardkrav för innehållet i ansökningar om gemenskapsbidrag till program för utrotning, övervakning och bekämpning av djursjukdomar ( 11 ) fastställs standardkrav för innehållet i ansökningar om gemenskapsbidrag till program för utrotning, övervakning och bekämpning av djursjukdomar.

(11)

Eftersom det i beslut 90/424/EEG föreskrivs att gemenskapen skall lämna ekonomiskt bidrag till medlemsstaternas kostnader för program för utrotning, övervakning och bekämpning av vissa djursjukdomar, däribland aviär influensa, kan medlemsstaterna senast den 30 april varje år lämna in övervakningsprogram avseende aviär influensa till kommissionen för att få godkännande för ekonomiskt bidrag från gemenskapen, i enlighet med artikel 24.2 i beslutet. Beslut 2004/450/EG bör ändras så att det innehåller standardkrav för innehållet i ansökningar om gemenskapsbidrag till program för övervakning av aviär influensa.

(12)

Beslut 2004/450/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(13)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.



Artikel 1

Godkännande av övervakningsprogram för aviär influensa

De övervakningsprogram avseende aviär influensa hos fjäderfä och vilda fåglar som skall genomföras i medlemsstaterna i enlighet med artikel 4.1 i direktiv 2005/94/EG skall vara förenliga med riktlinjerna i bilagorna I och II till detta beslut.

Artikel 2

Ändringar i beslut 2004/450/EG

Beslut 2004/450/EG skall ändras på följande sätt:

1. I artikel 1 skall följande punkt c läggas till:

”c) åtminstone den information som anges i bilaga IV när det rör sig om den djursjukdom som anges i del C i bilaga IV”.

2. Följande del C skall läggas till i bilaga I:

”DEL C

Sjukdom som avses i artikel 1 c

Aviär influensa”

3. En ny bilaga innehållande texten i bilaga III till det här beslutet skall läggas till som bilaga IV.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.




BILAGA I

Riktlinjer för genomförandet av övervakningsprogram i medlemsstaterna avseende aviär influensa hos fjäderfä

A.   Mål, allmänna krav och kriterier för övervakning

A.1.   Mål

Serologisk övervakning av lågpatogen aviär influensa av subtyperna H5 och H7 hos fjäderfä skall ha följande mål:

1. Att påvisa subkliniska infektioner med lågpatogen aviär influensa av subtyperna H5 och H7 som ett komplement till systemen för tidig upptäckt och därigenom förebygga att dessa virus eventuellt muterar till högpatogen aviär influensa.

2. Att påvisa infektioner med lågpatogen aviär influensa av subtyperna H5 och H7 hos särskilda målgrupper av fjäderfäbestånden som är utsatta för särskild smittrisk på grund av driftsformer eller vissa arters mottaglighet för sjukdomen.

3. Att bidra till att dokumentera ett visst lands, områdes eller compartments status som fritt från anmälningspliktig aviär influensa för internationell handel enligt OIE:s regler.

A.2.   Allmänna krav och kriterier

1. Provtagningen skall avslutas senast den 31 december det år då programmet genomförs. När det gäller fjäderfä skall provtagningen omfatta en period som är anpassad till produktionsperioderna för respektive kategori av fjäderfä.

2. Av resursskäl rekommenderas att man använder prov som tagits för andra syften.

3. Analysen av proverna skall göras av medlemsstaternas nationella laboratorier för aviär influensa eller av andra laboratorier som är godkända av de behöriga myndigheterna och står under tillsyn av det nationella laboratoriet.

▼M1

4. Den behöriga myndigheten ska se till att alla positiva och negativa resultat av både serologiska och virologiska laboratorieundersökningar från övervakningen rapporteras till kommissionen via kommissionens online-system. Dessa resultat ska rapporteras var tredje månad och införas i online-systemet inom fyra veckor räknat från slutet av tremånadersperioden.

▼B

5. Alla virusisolat av aviär influensa skall sändas till Gemenskapens referenslaboratorium i överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen, om inte undantag medges enligt kapitel V punkt 4 (Differentialdiagnos) i den diagnostikhandbok som fastställs i kommissionens beslut 2006/437/EG ( 12 ). Virus av subtyperna H5 eller H7 skall lämnas omedelbart och genomgå standardtester för karakterisering (nukleotidsekvensering/IVPI) i enlighet med diagnostikhandboken.

6. Om möjligt skall de nationella referenslaboratorierna till gemenskapens referenslaboratorium lämna H5- och H7-positiva serum som har samlats in från andfåglar, för att det skall kunna etableras ett arkiv som gör det lättare att utveckla framtida test.

B.   Övervakning avseende aviär influensa hos fjäderfä

1. Alla positiva resultat skall följas upp med retrospektiva undersökningar på anläggningen, och slutsatserna av dessa undersökningar skall rapporteras till kommissionen och till gemenskapens referenslaboratorium.

▼M1

2. Särskilda protokoll som åtföljer de avsända proverna och det diagnostiska materialet till gemenskapens referenslaboratorium ska tillhandahållas av gemenskapens referenslaboratorium. Man måste se till att informationsutbytet mellan gemenskapens referenslaboratorium och de nationella referenslaboratorierna fungerar väl. Gemenskapens referenslaboratorium ska tillhandahålla tekniskt stöd och välfyllda lager av diagnostiska reagens.

▼B

3. Blodprov för serologisk undersökning skall tas på alla arter av fjäderfä, även frigående, från minst 5–10 fåglar (utom ankor, gäss och vaktlar) per anläggning och från olika djurhus om anläggningen omfattar fler än ett hus. Om det finns flera djurhus skall urvalets storlek per anläggning ökas i lämpligt omfång. Minst 5 fåglar per djurhus bör ingå i urvalet.

4. Provtagningen skall stratifieras i hela medlemsstaten så att proven kan betraktas som representativa för hela medlemsstaten, med beaktande av följande:

a) Antal anläggningar där prover skall tas (utom de med ankor, gäss och kalkoner); antalet skall bestämmas så att minst en smittad anläggning identifieras om andelen smittade anläggningar är minst 5 % med ett konfidensintervall på 95 % (se tabell 1).

b) Det antal fåglar på vilka prov tas på respektive anläggning skall fastställas så att sannolikheten för att identifiera minst en fågel som reagerar positivt är 95 %, om andelen seropositiva fåglar är större än eller lika med 30 %.

5. På grundval av en riskbedömning och den specifika situationen i den berörda medlemsstaten skall man vid provtagningen också beakta följande:

a) Produktionssätt och specifika risker; provtagningen skall anpassas till frigående och utegående djur och hobbyhöns, och man skall även ta hänsyn till andra faktorer, t.ex. kontinuerlig uppfödning, användning av ytvatten, förhållandevis längre livstid, anläggningar med flera arter eller andra relevanta faktorer.

b) Antalet anläggningar med kalkoner, ankor och gäss där prover skall tas skall bestämmas så att minst en smittad anläggning identifieras om andelen smittade anläggningar är minst 5 % med ett konfidensintervall på 99 % (se tabell 2).

c) I medlemsstater där det finns ett betydande antal anläggningar med fågelvilt, ratiter och vaktlar skall dessa inkluderas i programmet. När det gäller vaktlar skall prover tas endast på vuxna (eller värpande) avelsfåglar.

d) Provtagningen skall följa produktionssäsongen. Om det behövs kan emellertid provtagningen läggas upp så att man beaktar att andra fjäderfän som fungerar som värddjur kan finnas på anläggningen under andra perioder och då framkalla en större risk för att sjukdomen införs.

e) Om det finns ett betydande antal hobbybesättningar kan övervakningen också omfatta dem.

f) Medlemsstater som är skyldiga att ta prover avseende förekomst av Newcastlesjuka för att bibehålla sin status som icke-vaccinerande länder i enlighet med kommissionens beslut 94/327/EG ( 13 ) får använda dessa prover från avelsflockar för övervakning av antikroppar mot H5 eller H7.



Tabell 1

Antal anläggningar där prover skall tas per kategori av fjäderfä (utom anläggningar med kalkoner, ankor eller gäss)

Antal anläggningar per kategori av fjäderfä per medlemsstat

Antal anläggningar där prover skall tas

Upp till 34

Alla

35–50

35

51–80

42

81–250

53

> 250

60



Tabell 2

Antal anläggningar med kalkoner, ankor och gäss där prover skall tas

Antal anläggningar per medlemsstat

Antal anläggningar där prover skall tas

Upp till 46

Alla

47–60

47

61–100

59

101–350

80

> 350

90

C.   Särskilda krav för att påvisa smitta med aviär influensa av subtyperna H5 och H7 hos ankor, gäss och vaktlar

1. Blodprov för serologisk undersökning skall företrädesvis tas från utegående fåglar.

2. Från varje utvald anläggning skall 40–50 blodprov tas för serologisk undersökning.

3. Om det inte finns några kommersiella besättningar kan övervakningen omfatta hobbybesättningar.

D.   Laboratorietester

1. Laboratorietester skall utföras enligt diagnostikhandboken för aviär influensa (kommissionens beslut 2006/437/EG) om godkännande av en diagnostikhandbok för aviär influensa (inklusive hemagglutinationinhibitionstest på serum från ankor och gäss).

2. Om en medlemsstat planerar att göra laboratorietester som inte fastställs i diagnostikhandboken för aviär influensa, och som inte heller beskrivs i OIE:s Terrestrial Manual, skall den lämna nödvändiga valideringsuppgifter till gemenskapens referenslaboratorium samtidigt som den lämnar undersökningsprogrammet till kommissionen för godkännande.

▼M1

3. Alla positiva serologiska resultat ska bekräftas av de nationella laboratorierna genom ett hemagglutinationinhibitionstest med hjälp av stammar som gemenskapens referenslaboratorium ska anvisa och tillhandahålla enligt följande:

a) För subtyp H5 subtype:

i) Ett första test med kricka/England/7894/06 (H5N3).

ii) Test av alla positiva prover med kyckling/Skottland/59(H5N1) för eliminering av antikroppar som är korsreaktiva mot N3

b) För subtyp H7:

i) Ett första test med kalkon/England/647/77 (H7N7).

ii) Test av alla positiva prover med African Starling/983/79 (H7N1) för att eliminera antikroppar som korsreagerar med N7.

▼B




BILAGA II

Riktlinjer för genomförandet av övervakningsprogram i medlemsstaterna avseende aviär influensa hos vilda fåglar

A.   Mål, allmänna krav och kriterier för övervakning

A1.   Mål

Målet med virologisk övervakning av aviär influensa hos vilda fåglar är att identifiera risken för överföring av AI-virus (lågpatogen och högpatogen aviär influensa) till tamfjäderfä med hjälp av följande:

 Tidig påvisning av högpatogen aviär influensa av subtyp H5N1 genom undersökning av ökad sjuklighet och dödlighet hos vilda fåglar, särskilt hos utvalda högriskarter.

 I sådana fall då högpatogen aviär influensa av subtyp H5N1 påvisas hos vilda fåglar, intensifierad övervakning av levande och döda vilda fåglar för att ta reda på om vilda fåglar av andra arter kan fungera som symptomfria bärare (se del E i denna bilaga).

 Fortsatt grundläggande övervakning av diverse arter av viltlevande flyttfåglar som en del av den löpande övervakningen av lågpatogena aviära influensavirus. Prov skall företrädesvis tas från andfåglar (vattenfåglar) och Charadriiformes (strandfåglar och måsar) för att bedöma om de är bärare av lågpatogent aviärt influensavirus av subtyperna H5 och H7 (vilket hur som helst också skulle påvisa eventuellt förekommande högpatogen aviär influensa av subtyp H5N1 och andra högpatogena aviära influensavirus). Prov skall särskilt tas på högriskarter.

A2.   Allmänna krav och kriterier

1. Provtagningen skall avslutas senast den 31 december det år då programmet genomförs.

2. Analysen av proverna skall göras av medlemsstaternas nationella laboratorier för aviär influensa eller av andra laboratorier som är godkända av de behöriga myndigheterna och står under tillsyn av det nationella laboratoriet.

▼M1

3. Den behöriga myndigheten ska se till att alla positiva och negativa resultat av både serologiska och virologiska laboratorieundersökningar från övervakningen rapporteras till kommissionen via kommissionens online-system. Dessa resultat ska rapporteras var tredje månad och införas i online-systemet inom fyra veckor räknat från slutet av tremånadersperioden.

▼B

4. Alla virusisolat av aviär influensa hos vilda fåglar skall sändas till gemenskapens referenslaboratorium i överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen om inte undantag medges enligt kapitel V punkt 4 (Differentialdiagnos) i den diagnostikhandbok som fastställs i beslut 2006/437/EG. Virus av subtyperna H5 eller H7 skall lämnas omedelbart och genomgå standardtester för karakterisering (nukleotidsekvensering/IVPI) i enlighet med ovannämnda diagnostikhandbok.

B.   Undersökning avseende aviär influensa hos vilda fåglar

Utformning och genomförande

Ett nära samarbete mellan epidemiologer och ornitologer och den behöriga naturskyddsmyndigheten skall säkerställas när det gäller övervakningens utformning, hjälp med artidentifiering och optimering av provtagningen. Övervakningens utformning skall anpassas till landets situation när det gäller urval av vilka arter som skall omfattas av provtagningen, på grundval av vilka arter som är vanligast förekommande och hur stora fågelpopulationerna är. Vid uttagningen av prov skall hänsyn tas till årstidsbestämda förhållanden i flyttmönstret som kan variera i de olika medlemsstaterna. Hänsyn skall också tas till fågelarters beteende när det gäller flyttfågelleder, fåglars viktigaste habitat, flockinstinkt och beblandning med andra arter under flytt samt resultaten från föregående övervakning under 2003–2006. Dessutom kommer en löpande översyn att företas och feedback att ges via arbetsgruppen för övervakning av aviär influensa hos vilda fåglar, som analyserar nya uppgifter efter hand som de föreligger.

När det gäller högpatogen aviär influensa av subtyp H5N1 skall alla dessa faktorer tas i beaktande utifrån sannolikheten för att vilda fåglar exponeras för smittat fjäderfä och smittade vilda fåglar i områden med sjukdomsutbrott, och sannolikheten för att vilda fåglar kommer i kontakt med tamfjäderfä i driftsformerna för fjäderfä i de olika medlemsstaterna.

Som en hjälp för att bedöma sannolikhetsgraden kan beslutsträden och beslutstabellerna i EFSA:s yttrande ( 14 ), som utarbetats i samarbete med Europeiska kommissionens generaldirektoratet för miljö utgöra ett effektivt redskap vid medlemsstaternas lokala riskbedömningar för att anpassa sig till en situation i ständig utveckling, på grundval av ett nära samarbete och utväxling av synpunkter medlemsstaterna emellan.

Kontakter med organisationer som sysslar med fågelskydd/fågelskådning och stationer för ringmärkning skall uppmuntras. Provtagningen skall i förekommande fall utföras under överinseende av personal från dessa grupper eller stationer, av jägare och andra ornitologiskt kunniga personer.

1.  Passiv övervakning av sjuka och döda vilda fåglar skall inriktas på

a) områden där det förekommer ökad sjuklighet och dödlighet hos vilda fåglar,

b) områden som ligger nära inpå hav, sjöar och vattendrag där man har funnit döda fåglar, särskilt om de berörda områdena ligger i närheten av tamfjäderfäanläggningar,

c) fåglar som tillhör arter identifierade som högriskarter, se förteckningen i del D, och andra vilda fåglar som lever nära inpå dem.

2. Dessutom skall undersökningar av levande och döda vilda fåglar där det påvisats fall av H5N1 helst inriktas på

a) vilda fåglar eller fjäderfä för att om möjligt identifiera symptomfria bärare,

b) fåglar i områden med epidemiologisk förbindelse till sådana fall,

c) fåglar som kan komma i nära kontakt med tamfjäderfäanläggningar (skyddszon, övervakningszon och område B), och som kan fungera som symptomfria bärare, särskilt arter uppförda i del E.

3.  Aktiv övervakning av levande och kliniskt friska och/eller klinisk sjuka, skadade eller dödade ( 15 ) fåglar skall inriktas på

a) flyttfåglar som tillhör ordningarna Anseriformes (andfåglar) och Charadriiformes (vadarfåglar),

b) områden där man konstaterat att ett stort antal flyttfåglar av olika arter koncentreras och kommer i kontakt med varandra, särskilt om dessa områden ligger i närheten av tamfjäderfäanläggningar,

c) ett urval av högriskarter ( 16 ).

Provtagningsmetoder

1. Det skall tas svabbprov från svalg och kloak från till synes friska viltlevande fåglar för virologisk undersökning. Om det av någon anledning inte är praktiskt möjligt att ta kloaksvabbar från levande fåglar, kan försiktigt insamlade färska faecesprov vara ett alternativ. Det skall dock säkerställas spårbarhet, när det rör sig om ställen där olika fågelarter är i kontakt med varandra.

2. Prover skall tas på svabbprover från kloak och svabbprover från luftrör/svalg och/eller vävnader (hjärna, hjärta, lungor, luftrör, njurar och tarmar) från vilda fåglar som påträffats döda eller nedskjutna för virusisolering och molekylär detektion (PCR).

3. Proverna skall lagras och transporteras med särskild omsorg. Svabbproverna måste kylas omedelbart på is eller med frysklampar och lämnas in till laboratoriet så snart som möjligt. Proverna får inte frysas om detta inte är absolut nödvändigt. Om möjligt skall svabbproverna placeras i ett antibiotiskt medium eller i ett särskilt virustransportmedium, där de är helt nedsänkta. Placeringen av proverna i transportmediet är ett komplement, inte ett alternativ, till nedkylning. Om det inte finns något sådant medium skall svabbproverna läggas tillbaka i sin hylsa och skickas in torra. Om det inte går att transportera proverna till laboratoriet inom 48 timmar (transporttemperatur på 4 °C) skall proverna omedelbart frysas, lagras och sedan transporteras i torris. Lagring och transport av prover kan påverkas av en rad faktorer, vilket innebär att den metod som används skall vara ändamålsenlig.

4. Provtagningen skall genomföras i överensstämmelse med diagnostikhandboken för aviär influensa (beslut 2006/437/EG) om fastställande av metoder för bekräftande och differentialdiagnos av aviär influensa.

C.   Laboratorietester

1. Laboratorieundersökningar skall genomföras i överensstämmelse med diagnostikhandboken för aviär influensa (beslut 2006/437/EG) om metoder för bekräftande och differentialdiagnosticering av aviär influensa.

2. Om en medlemsstat planerar att göra laboratorietester som inte fastställs i diagnostikhandboken för aviär influensa, och som inte heller beskrivs i OIE:s Terrestrial Manual, skall den lämna nödvändiga valideringsuppgifter till gemenskapens referenslaboratorium samtidigt som den lämnar undersökningsprogrammet till kommissionen för godkännande.

3. Alla prov som har samlats in som led i övervakning av aviär influensa hos vilda fåglar skall testas så snabbt som möjligt om möjligt med hjälp av molekylära tekniker, och i överensstämmelse med diagnostikhandboken (beslut 2006/437/EG). Dessa tester får endast användas vid laboratorier som kan garantera kvalitetssäkring och som använder metoder som gemenskapens referenslaboratorium för aviär influensa har godkänt. Dessutom skall metoderna ha gett acceptabla resultat i de senaste jämförande undersökningarna (ringtest) av nationella laboratorier. Det rekommenderas att ett första screeningtest företas med användning av M-gen-PCR, med snabb testning av H5-positiva prov (inom två veckor), och om resultatet är positivt skall klyvningsstället analyseras så snabbt som möjligt för bestämning av om dess motiv är högpatogen aviär influensa eller lågpatogen aviär influensa. Om förekomst av högpatogen aviär influensa av subtyp H5 bekräftas, skall en ytterligare analys snabbt företas för bestämning av N-typen (även detta kan endast ge bevis som utesluter N1).

4. På laboratoriet kan det tillåtas att man samlar upp till fem prov från samma art, vilka har samlats in på samma tid och ställe, om det kan garanteras att de enskilda proverna i händelse av en positiv reaktion kan identifieras och testas igen.

5. Serologisk övervakning skall inte tillämpas i samband med undersökningar för aviär influensa hos vilda fåglar, eftersom serologiska metoder inte kan visa skillnad mellan HP- och LP-stammar, och man inte på grundval av fynd av antikroppar kan dra slutsatser om var de vilda fåglarna med sannolikhet har smittats. Serologisk övervakning kan dock ha stor betydelse när det rör sig om att undersöka hos vilka stann- och flyttfågelarter H5/H7-virus är eller har varit vanliga (eller endemiska). Sådana analyser får endast utföras av specialiserade laboratorier som använder en noggrant utvald panel av antigener för att säkerställa påvisning av hemagglutininspecifika antikroppar (dvs. för att eliminera möjligheten för interferens från N-specifika antikroppar).

D.



Förteckning över vilda fågelarter som uppvisar en förhöjd risk i fråga om aviär influensa (1)

Svenskt namn

Vetenskapligt namn

Mindre sångsvan

Cygnus columbianus

Sångsvan

Cygnus cygnus

Knölsvan

Cygnus olor

Gäss

Spetsbergsgås

Anser brachyrhynchus

Sädgås

Anser fabalis

Bläsgås (Europeisk underart)

Anser albifrons albifrons

Fjällgås

Anser erythropus

Grågås

Anser anser

Vitkindad gås

Branta leucopsis

Prutgås

Branta bernicla

Rödhalsad gås

Branta ruficollis

Kanadagås

Branta canadensis

Änder

Bläsand

Anas penelope

Kricka

Anas crecca

Gräsand

Anas platyrhynchos

Stjärtand

Anas acuta

Årta

Anas querquedula

Skedand

Anas clypeata

Marmorand

Marmaronetta angustirostris

Rödhuvad dykand

Netta rufina

Brunand

Aythya ferina

Vigg

Aythya fuligula

Vadare

Tofsvipa

Vanellus vanellus

Ljungpipare

Pluvialis apricaria

Rödspov

Limosa limosa

Brushane

Philomachus pugnax

Måsar

Skrattmås

Larus ridibundus

Fiskmås

Larus canus

(1)   Förteckningen är inte uttömmande, utan är endast avsedd för identifiering av flyttfågelarter som skulle kunna uppvisa en förhöjd risk i fråga om överföring av aviär influensa till gemenskapen, mot bakgrund av deras flyttmönster i områden där högpatogen aviär influensa av subtyp H5N1 har uppträtt antingen hos vilda fåglar eller hos fjäderfä. Den grundar sig på det vetenskapliga yttrande om flyttfåglar och deras möjliga roll vid spridningen av högpatogen aviär influensa (”Migratory birds and their possible role in the spread of highly pathogenic avian influenza”) som antogs av panelen för djurs hälsa och välbefinnande vid EFSA (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet) den 12 maj 2006 och det arbete som utförts av kommittén för anpassning till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen av direktivet om bevarande av vilda fåglar (Ornis) och entreprenörer som har avtal med Europeiska kommissionens generaldirektorat för miljö. Denna förteckning skulle dock kunna uppdateras och utökas till följd av nya resultat av ytterligare vetenskapliga studier när dessa blir tillgängliga och på grundval av den riskbedömning som nationella myndigheter gör med hänsyn till sin specifika ornitologiska situation.

E.



Förteckning över fåglar som lever nära inpå tamfjäderfä (1)

Svenskt namn

Vetenskapligt namn

Risk för kontakt med fjäderfä

Grupp 1.  Arter som är intimt förbundna med fjäderfäproduktion i Europa

Tamgås

Anser anser domesticus

Hög

Tamanka

Anas platyrhynchos

Hög

Myskanka

Cairina moschata

Hög

Klippduva

Columba livia

Hög

Gråsparv

Passer domesticus

Hög

Grupp 2.  Arter som skulle kunna dela jordbruksmark med tamfjäderfä i Nordeuropa

Ljungpipare

Pluvialis apricaria

Låg

Tofsvipa

Vanellus vanellus

Måttlig

Skrattmås

Larus ridibundus

Hög

Fiskmås

Larus canus

Hög

Gråtrut

Larus argentatus

Låg

Ringduva

Columba palumbus

Hög

Turkduva

Streptopelia decaocto

Hög

Fasan

Phasianus colchicus

Hög

Lärkarter

Alauda & Galerida spp.

Låg

Piplärkor

 

Låg

Ärlor

 

Måttlig

Björktrast

Turdus pilaris

Måttlig

Rödvingetrast

Turdus iliacus

Måttlig

Skata

Pica pica

Hög

Kaja

Corvus monedula

Hög

Råka

Corvus frugilegus

Måttlig

Kråka

Corvus corone

Måttlig

Korp

Corvus corax

Låg

Stare

Sturnus vulgaris

Hög

Svartstare

Sturnus unicolor

Hög

Gråsparv

Passer domesticus

Hög

Pilfink

Passer montanus

Hög

Finkar

 

Måttlig

Fältsparvar

Miliaria, Emberiza spp.

Måttlig

Grupp 3.  Arter som skulle kunna dela våtmarker med tamvattenfåglar i Nordeuropa

Hägrar (släktet Egretta)

Egretta spp.

Låg

Hägrar (släktet Ardea)

Ardea och andra spp.

Måttlig

Storskarv

Phalacrocorax carbo

Måttlig

Storkar

Ciconia spp.

Låg

Knölsvan

Cygnus olor

Måttlig

Grågås

Anser anser

Måttlig

Kanadagås

Branta canadensis

Låg

Änder

Anas & Aythya spp.

Låg

Gräsand

Anas platyrhynchos

Hög

Sothöna

Fulica atra

Måttlig

Rörhöna

Gallinula chloropus

Måttlig

(1)   Förteckningen är inte uttömmande, utan är endast avsedd för identifiering av stannfåglar eller europeiska icke flyttande fågelarter som lever nära inpå tamfjäderfä (särskilt i nordvästra Europa) och som i teorin befinner sig i riskzonen för överföring av högpatogen aviär influensa av subtyp H5N1 från potentiellt asymptomatiskt smittade vilda fåglar (”bridge species”). Den grundar sig på det vetenskapliga yttrande om flyttfåglar och deras eventuella roll vid spridningen av högpatogen aviär influensa (”Migratory birds and their possible role in the spread of highly pathogenic avian influenza”) som antogs av panelen för djurs hälsa och välbefinnande vid Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet den 12 maj 2006 och det arbete som utförts av kommittén för anpassning till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen av direktivet om bevarande av vilda fåglar (Ornis) och entreprenörer som har avtal med Europeiska kommissionens generaldirektorat för miljö (GD Miljö). Denna förteckning skulle dock kunna uppdateras och utökas till följd av nya resultat av ytterligare vetenskapliga studier när dessa blir tillgängliga. I synnerhet har GD Miljö gett Wetland international och Euring i uppdrag att se över, uppdatera och utöka den preliminära analysen av arter och geografiska lägen med högre riskprofil mot bakgrund av H5N1-utbrott i Europa under 2006, och att kartlägga andra högriskarter av fågel som skulle kunna fungera som ”bridge species” mellan vilda fåglar och fjäderfä och/eller människor i olika delar av Europa. Resultaten bör vara tillgängliga i slutet av juni 2007.




BILAGA III




”BILAGA IV

Standardkrav för inlämnandet av övervakningsprogram avseende aviär influensa vilka samfinansieras av gemenskapen1. Uppgifter om programmetMedlemsstat:Sjukdom:År för genomförande:Dokumentets referens:Kontaktperson (namn, telefon, fax, e-post):Datum för insändande till kommissionen:2. Beskrivning av övervakningsprogrammet för fjäderfä2.1 Mål, allmänna krav och kriterier2.2 Utformning och genomförandeTabell 2.2.1Fjäderfäanläggningar (a) (utom anläggningar med ankor och gäss) där prover skall tasSerologisk undersökning enligt punkt B i bilaga I till kommissionens beslut 2007/268/EG på anläggningar med gödkycklingar (endast riskgruppen)/gödkalkoner/kycklinguppfödning/kalkonuppfödning/värphöns/frigående värphöns/ratiter/uppfödning av vilda fåglar (fasaner, rapphöns, vaktlar …)/hobbybesättningar/annat [stryk det som inte är tillämpligt]ANVÄND ETT FORMULÄR PER FJÄDERFÄSLAGNUTS 2-kod (b)Totalt antal anläggningar (c)Totalt antal anläggningar där prover skall tasAntal prover per anläggningTotalt antal tester som skall göras per metodMetoder för laboratorieanalysTotalt(a) Med anläggningar avses besättningar eller jordbruksföretag.(b) Avser ursprungsanläggningens geografiska läge. Om en Nuts 2-kod inte kan användas skall längd- och breddgrad anges.(c) Totalt antal anläggningar med ett slags fjäderfän i en berörd NUTS 2-region.

Tabell 2.2.2Anläggningar med ankor och gäss där prover skall tas (a) enligt punkt C i bilaga I till kommissionens beslut 2007/268/EGSerologisk undersökningNUTS 2-kod (b)Totalt antal anläggningar med ankor och gässTotalt antal anläggningar med ankor och gäss där prover skall tasAntal prover per anläggningTotalt antal tester som skall göras per metodMetoder för laboratorieanalysTotalt(a) Med anläggningar avses besättningar eller jordbruksföretag.(b) Avser ursprungsanläggningens geografiska läge. Om en Nuts 2-kod inte kan användas skall längd- och breddgrad anges.2.3 Laboratorietester: beskrivning av de använda laboratorietesterna3. Beskrivning av övervakningsprogrammet för vilda fåglar3.1 Mål, allmänna krav och kriterier3.2 Utformning och genomförandeTabell 3.2.1Vilda fåglar – undersökning enligt det program för övervakning av aviär influensa hos vilda fåglar som föreskrivs i bilaga II till kommissionens beslut 2007/268/EGNUTS 2-kod (a)Vilda fåglar som provtagningen skall omfatta (b)Totalt antal prover som skall tas för aktiv övervakningTotalt antal prover som skall tas för passiv övervakningTotalt(a) Avser den plats där fåglarna eller proverna samlats in. Om en Nuts 2-kod inte kan användas skall längd- och breddgrad anges.(b) En allmän beskrivning av de vilda fåglarna skall enligt planeringen samlas in inom ramen för den aktiva och passiva övervakningen.3.3 Laboratorietester: beskrivning av de använda laboratorietesterna4. Beskrivning av sjukdomens epidemiologiska situation hos fjäderfä de senaste fem åren4.1 Åtgärder som ingår i programmet för övervakning av fjäderfä4.1.1 Utnämnande av den centrala myndighet som skall ansvara för tillsyn och samordning av de avdelningar som skall genomföra programmet4.1.2 Befintliga system för registrering av anläggningar4.1.3 Uppgifter om vaccination

5. Beskrivning av sjukdomens epidemiologiska situation hos vilda fåglar de senaste fem åren5.1 Åtgärder som ingår i programmet för övervakning av vilda fåglar5.1.1 Utnämnande av den centrala myndighet som skall ansvara för tillsyn och samordning av de avdelningar som skall genomföra programmet5.1.2 Beskrivning och avgränsning av de geografiska och administrativa områden där programmet skall genomföras5.1.3 Uppskattning av det lokala och/eller flyttande vilda beståndet6. Befintliga åtgärder avseende anmälan av sjukdomen7. Kostnader7.1. Specificering av kostnaderna:7.1.1 Fjäderfä7.1.2 Vilda fåglar7.2. Sammanställning av kostnaderna7.2.1 Övervakning av fjäderfäÅtgärder som berättigar till samfinansiering av övervakning av fjäderfäMetoder för laboratorieanalysAntal test som skall göras per metodTestkostnad per enhet (per metod)Totala kostnaderSerologisk pre-screening (a)Hemagglutinationsinhibitionstest (HI) för H5/H7 (b)VirusisoleringstestPCR testAndra åtgärderSpecificera verksamhetenProvtagningÖvrigaTotalt(a) Ange vilket laboratorietest som skall användas.(b) Ange antal tester för H5 och för H7.7.2.2 Övervakning av vilda fåglar



( 1 ) EGT L 224, 18.8.1990, s. 19. Beslutet senast ändrat genom rådets beslut 2006/965/EG (EUT L 397, 30.12.2006, s. 22).

( 2 ) EUT L 10, 14.1.2006, s. 16.

( 3 ) EUT L 29, 2.2.2006, s. 37.

( 4 ) EGT L 167, 22.6.1992, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2006/104/EG (EUT L 363, 20.12.2006, s. 352).

( 5 ) EGT L 213, 9.8.2002, s. 38.

( 6 ) EUT L 32, 5.2.2004, s. 20. Beslutet ändrat genom beslut 2004/615/EG (EUT L 278, 27.8.2004, s. 59).

( 7 ) EUT L 164, 24.6.2005, s. 52. Beslutet ändrat genom beslut 2005/726/EG (EUT L 273, 19.10.2005, s. 21).

( 8 ) EUT L 46, 16.2.2006, s. 40.

( 9 ) Vetenskapligt yttrande ”Migratory birds and their possible role in the spread of highly pathogenic avian influenza” (EFSA, 12 maj 2006) och dess tillägg (11 december 2006).

( 10 ) EGT L 103, 25.4.1979, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2006/105/EG (EUT L 363, 20.12.2006, s. 368).

( 11 ) EUT L 155, 30.4.2004, s. 90. Rättat i EUT L 92, 12.4.2005, s. 16). Beslutet ändrat genom beslut 2006/282/EG (EUT L 104, 13.4.2006, s. 40).

( 12 ) EUT L 237, 31.8.2006, s. 1.

( 13 ) EGT L 146, 11.6.1994, s. 17.

( 14 ) Vetenskapligt yttrande ”Migratory birds and their possible role in the spread of highly pathogenic avian influenza” (EFSA, 12 maj 2006).

( 15 ) Dödade vid jakt enligt kraven i rådets direktiv 79/409/EEG när det gäller skydd av alla naturligt förekommande arter av vilda fåglar.

( 16 ) Europeiska kommissionens generaldirektorat för miljö kommer att lägga fram en förteckning.