2006L0113 — SV — 11.12.2008 — 001.001


Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

►B

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2006/113/EG

av den 12 december 2006

om kvalitetskrav för skaldjursvatten

(kodifierad version)

(EGT L 376, 27.12.2006, p.14)

Ändrad genom:

 

 

Officiella tidningen

  No

page

date

►M1

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1137/2008 av den 22 oktober 2008

  L 311

1

21.11.2008




▼B

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2006/113/EG

av den 12 december 2006

om kvalitetskrav för skaldjursvatten

(kodifierad version)



EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 175.1,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget ( 1 ), och

av följande skäl:

(1)

Rådets direktiv 79/923/EEG av den 30 oktober 1979 om kvalitetskrav för skaldjursvatten ( 2 ) har ändrats flera gånger ( 3 ) på väsentliga punkter. Av tydlighetsskäl bör det direktivet kodifieras.

(2)

I syfte att skydda och förbättra miljön krävs konkreta åtgärder för att skydda vattenområden, inklusive skaldjursvatten, mot föroreningar.

(3)

Det är nödvändigt att skydda vissa populationer av skaldjur från olika skadliga effekter av utsläpp av förorenande ämnen i havet.

(4)

Europaparlamentets och rådets beslut nr 1600/2002/EG av den 22 juli 2002 om fastställande av gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram ( 4 ) anger att kvalitetsmål måste utarbetas gemensamt för fastställande av de olika krav som en viss miljö måste uppfylla, bland annat definitionen av parametrarna för vattenområden inklusive skaldjursvatten.

(5)

Skillnader mellan gällande bestämmelser i de olika medlemsstaterna vad avser kvalitetskraven för skaldjursvatten kan skapa ojämlika konkurrensvillkor och på så sätt direkt påverka hur den inre marknaden fungerar.

(6)

För att kunna uppnå målen i detta direktiv måste medlemsstaten ange de vatten för vilka det skall tillämpas och fastställa gränsvärden enligt vissa parametrar. De vatten som har angetts på detta sätt måste uppfylla dessa värden inom sex år efter det att de har angivits.

(7)

I syfte att kontrollera att kvaliteten på skaldjursvatten uppfyller kraven bör ett minsta antal prover tas och mätningar som avser de parametrar som anges i bilaga I utföras. Sådan provtagning kan utföras i mindre omfattning eller avbrytas mot bakgrund av resultatet av mätningarna.

(8)

Vissa naturliga förhållanden ligger utanför medlemsstaternas kontroll och det är därför nödvändigt att i vissa fall kunna avvika från detta direktiv.

(9)

Den tekniska och vetenskapliga utvecklingen kan göra det nödvändigt att snabbt anpassa några av de krav som anges i bilaga I. För att underlätta beslut om de åtgärder som krävs för detta ändamål bör ett förfarande fastställas om ett nära samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen. Ett sådant samarbete bör äga rum inom den kommitté för anpassning till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen som inrättades genom artikel 13.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/44/EG av den 6 september 2006 om kvaliteten på sådant sötvatten som behöver skyddas eller förbättras för att upprätthålla fiskbestånden ( 5 ).

(10)

Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas skyldigheter vad gäller de tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning av direktiven som anges i bilaga II del B.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.



Artikel 1

Detta direktiv avser kvaliteten på skaldjursvatten och är tillämpligt på de kustvatten och bräckvatten som enligt vad som anges av medlemsstaterna behöver skyddas eller förbättras för att göra det möjligt för skaldjur (blötdjur som tillhör klasserna snäckor eller musslor) att leva och växa till i dessa vatten och på så sätt bidra till en hög kvalitet på sådana skaldjursprodukter som äts direkt av människor.

Artikel 2

De parametrar som är tillämpliga på de vatten som medlemsstaterna har angett finns förtecknade i bilaga I.

Artikel 3

1.  Medlemsstaterna skall för de vatten som har angetts, fastställa värden för de parametrar som finns förtecknade i bilaga I, i de fall värden anges i kolumn G eller I. De skall beakta anmärkningarna i båda kolumnerna.

2.  Medlemsstaterna får inte fastställa värden som är mindre stränga än de som anges i kolumn I i bilaga I och skall sträva efter att nå värdena i kolumn G, med beaktande av den princip som anges i artikel 8.

3.  För utsläpp av ämnen som omfattas av parametrarna ”organiska halogenföreningar” och ”metaller” skall de standarder för utsläpp som medlemsstaterna har fastställt enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/11/EG av den 15 februari 2006 om förorening genom utsläpp av vissa farliga ämnen i gemenskapens vattenmiljö ( 6 ) tillämpas samtidigt med de kvalitetsmål och andra förpliktelser som följer av det här direktivet, särskilt sådana som avser provtagning.

Artikel 4

1.  Medlemsstaterna skall göra ett första angivande av skaldjursvatten och får därefter ange ytterligare vattendrag.

2.  Medlemsstaterna får se över beslutet att ange vissa vatten, särskilt för att ta hänsyn till faktorer som inte var kända när beslutet fattades, varvid den princip som anges i artikel 8 skall beaktas.

Artikel 5

Medlemsstaterna skall upprätta program för att minska föroreningarna och säkerställa att angivna vatten, inom sex år efter beslutet enligt artikel 4, uppfyller kraven, både vad avser de värden som medlemsstaterna har fastställt enligt artikel 3 och anmärkningarna i kolumnerna G och I i bilaga I.

Artikel 6

1.  Vid tillämpningen av artikel 5 skall de angivna vattnen anses uppfylla bestämmelserna i detta direktiv om prover från sådana vatten, tagna med minst den frekvens som fastställs i bilaga I vid samma provtagningsplats och under en period av 12 månader, visar att de uppfyller kraven både vad gäller de värden som medlemsstaterna har fastställt enligt artikel 3 och anmärkningarna i kolumnerna G och I i bilaga I enligt följande:

a) 100 % av proverna för parametrarna ”organiska halogenföreningar” och ”metaller”,

b) 95 % av proverna för parametrarna ”salthalt” och ”löst syre”,

c) 75 % av proverna för övriga parametrar i bilaga I.

Om provtagningsfrekvensen i enlighet med artikel 7.2 för alla parametrarna i bilaga I utom för ”organiska halogenföreningar” och ”metaller” är lägre än den som anges i bilaga I, skall kraven beträffande värdena och anmärkningarna enligt första stycket i denna punkt, vara uppfyllda för alla prover.

2.  Avvikelser från de av medlemsstaterna enligt artikel 3 fastställda värdena eller från anmärkningarna i kolumn G eller I i bilaga I skall inte beaktas vid beräkningen avseende de procenttal som anges i punkt 1, om de är följden av en katastrof.

Artikel 7

1.  Medlemsstaternas behöriga myndigheter skall utföra provtagningar åtminstone så ofta som anges i bilaga I.

2.  Om den behöriga myndigheten konstaterar att kvaliteten på de vatten som har angetts är väsentligt högre än den som följer av en tillämpning av de värden som har fastställts enligt artikel 3 och anmärkningarna i kolumnerna G och I i bilaga I, kan provtagningsfrekvensen minskas. Om vattnet inte är förorenat och om det inte finns någon risk för försämring av vattenkvaliteten, kan den behöriga myndigheten i fråga besluta att ingen provtagning behövs.

3.  Om provtagning visar att kraven inte följs vad avser ett värde som har fastställts i enlighet med artikel 3 eller i fråga om anmärkningarna i kolumnerna G och I i bilaga I, skall den behöriga myndigheten fastställa om detta beror på en tillfällighet, har en naturlig orsak eller beror på förorening, och därefter vidta lämpliga åtgärder.

4.  Den exakta provtagningspunkten, avståndet från denna till den närmaste punkt där utsläpp av föroreningar sker och det djup på vilket proverna skall tas skall fastställas av den behöriga myndigheten i varje medlemsstat med särskilt beaktande av lokala miljöförhållanden.

5.  De referensmetoder för analys som skall användas vid beräkningen av värdet avseende parametrarna i fråga anges i bilaga I. Laboratorier som använder andra metoder skall säkerställa att de uppnådda resultaten är likvärdiga eller jämförbara med dem som anges i bilaga I.

Artikel 8

Genomförandet av åtgärder som vidtas på grundval av detta direktiv får inte i något fall direkt eller indirekt leda till ökad förorening av kustvatten och bräckvatten.

Artikel 9

Medlemsstaterna får när som helst fastställa strängare värden för vattnen i fråga än de som fastställs i detta direktiv. De får också fastställa bestämmelser vad avser andra parametrar än dem som regleras i detta direktiv.

Artikel 10

Om en medlemsstat överväger att ange skaldjursvatten i omedelbar närhet till en annan medlemsstats gräns, skall dessa stater samråda för att bestämma för vilka vattenområden detta direktiv kan komma att tillämpas och konsekvenserna av de gemensamma kvalitetsmålen, vilka efter samråd i frågan skall bestämmas av varje berörd medlemsstat. Kommissionen får delta i dessa överläggningar.

Artikel 11

Medlemsstaterna får besluta om avvikelser från detta direktiv i händelse av väderförhållanden eller geografiska förhållanden av exceptionellt slag.

▼M1

Artikel 12

Med biträde från den kommitté som inrättas genom artikel 13.1 i direktiv 2006/44/EG ska kommissionen besluta om de åtgärder som är nödvändiga för att anpassa de G-värden för parametrarna samt de analysmetoder som anges i bilaga I till detta direktiv till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen. Dessa åtgärder som avser att ändra icke väsentliga delar i detta direktiv, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 13.2 i direktiv 2006/44/EG.

▼B

Artikel 13

1.  Vid tillämpningen av detta direktiv skall medlemsstaterna förse kommissionen med information om

a) de vatten som har angetts enligt artikel 4.1, i form av en sammanfattning,

b) en översyn av angivna vattenområden enligt artikel 4.2,

c) de bestämmelser som har fastställts för att införa nya parametrar enligt artikel 9.

2.  Om en medlemsstat tillämpar bestämmelserna i artikel 11, skall den omedelbart underrätta kommissionen om detta, och ange sina skäl och förväntad varaktighet.

3.  Allmänt sett skall medlemsstaterna med anledning av en välgrundad begäran från kommissionen förse den senare med all information som behövs för tillämpningen av detta direktiv.

Artikel 14

Vart tredje år, och för första gången för perioden från 1993 t.o.m. 1995, skall medlemsstaterna lämna uppgifter till kommissionen om genomförandet av detta direktiv genom en områdesrapport, som även skall omfatta andra relevanta gemenskapsdirektiv. Rapporten skall utarbetas på grundval av frågeformulär eller mallar som kommissionen fastställer i enlighet med förfarandet i artikel 6.2 i rådets direktiv 91/692/EEG av den 23 december 1991 om att standardisera och rationalisera rapporteringen om genomförandet av vissa direktiv om miljön ( 7 ). Frågeformuläret eller mallarna skall lämnas till medlemsstaterna sex månader innan den period börjar som rapporten skall avse. Rapporten skall sändas till kommissionen senast nio månader efter utgången av den treårsperiod som rapporten avser.

Kommissionen skall senast nio månader efter mottagandet av medlemsstaternas rapporter offentliggöra en gemenskapsrapport om genomförandet av detta direktiv.

Artikel 15

Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 16

Direktiv 79/923/EEG skall upphöra att gälla, utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter vad gäller de tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning av direktiven som anges i bilaga II del B.

Hänvisningar till det upphävda direktivet skall anses som hänvisningar till detta direktiv och skall läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga III.

Artikel 17

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 18

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.




BILAGA I

KVALITET PÅ SKALDJURSVATTEN



 

Parameter

G

I

Referensmetoder för analys

Lägsta provtagnings- och mätfrekvens

1.

pH

pH enheter

 

7–9

— Elektrometri

— Mäts in situ vid provtagningstillfället

Kvartalsvis

2.

Temperatur °C

Ett utsläpp som påverkar skaldjursvatten får inte orsaka att vattnets temperatur överstiger temperaturen hos vatten som inte har påverkats på detta sätt med mer än 2 °C

 

— Termometri

— Mäts in situ vid provtagningstillfället

Kvartalsvis

3.

Färgtal (efter filtrering)mg Pt/l

 

Ett utsläpp som påverkar skaldjursvatten får inte orsaka att vattnets färg efter filtrering avviker från färgen på vatten som inte har påverkats på detta sätt med mer än 10 mg Pt/l

— Filtreras genom ett 0,45 μm membran

— Fotometrisk metod med platinakobolt-skalan

Kvartalsvis

4.

Suspenderad substansmg/l

 

Ett utsläpp som påverkar skaldjursvatten får inte orsaka att den suspenderade substans som vattnet innehåller, överstiger innehållet i vatten som inte har påverkats på detta sätt med mer än 30 %

— Filtrering genom ett 0,45 μm membran, torkning vid 105 °C och vägning

— Centrifugering (i minst 5 minuter med en genomsnittlig acceleration av 2 800 till 3 200 g), torkning vid 105 °C och vägning

Kvartalsvis

5.

Salthalt (‰)

12–38 ‰

– ≤ 40 ‰

– Ett utsläpp som påverkar skaldjursvatten får inte orsaka att vattnets salthalt överstiger salthalten i vatten som inte har påverkats på detta sätt med mer än 10 %

Mätning av konduktivitet

Månadsvis

6.

Mättnadsgrad i löst syre

(%)

≥ 80 %

– ≥ 70 % (medelvärde)

– Om en enskild mätning skulle ge ett värde lägre än 70 %, skall mätningen göras om

– En enskild mätning får inte ge ett värde mindre än 60 % utom i fall då detta inte är till skada för skaldjursbeståndens tillväxt

– Winkler-metoden

– Elektrokemisk metod

Månadsvis, med minst ett prov som är representativt för låga syreförhållanden på provtagningsdagen. Om misstanke finns om stora dagliga variationer skall dock minst två prov tas per dag

7.

Kolväten från mineraloljor

 

Kolväten får inte förekomma i skaldjursvatten i sådana kvantiteter att de

— ger en synlig beläggning på vattenytan och/eller en beläggning på skaldjur

— har en skadlig inverkan på skaldjur

Okulärbesiktning

Kvartalsvis

8.

Organiska halogenföreningar

Koncentrationen av varje ämne i skaldjurets kött skall vara så låg att den, i enlighet med artikel 1, bidrar till en hög kvalitet hos skaldjursprodukter

Koncentration av varje ämne i skaldjursvatten eller i skaldjurskött får inte vara lika med eller överstiga en nivå som har skadliga följder för skaldjuren och deras larver

Gaskromatografi, efter extraktion med lämpliga lösningsmedel och rening

Varje halvår

9.

Metaller

Koncentrationen av varje ämne i skaldjurets kött skall vara så lågt att den, i enlighet med artikel 1, bidrar till en hög kvalitet hos skaldjursprodukter

Koncentrationen av varje ämne i skaldjursvatten eller i skaldjurskött får inte överstiga en nivå som har skadliga följder för skaldjuren och deras larver

Dessa metallers synergieffekter skall beaktas

Atomabsorptionsspektrometri som vid behov föregås av koncentration och/eller extraktion

Varje halvår

Silver

Ag

Arsenik

As

Kadmium

Cd

Krom

Cr

Koppar

Cu

Kvicksilver

Hg

Nickel

Ni

Bly

Pb

Zink

Zn

mg/l

 

10.

Fekala kolibakterier/100 ml

≤ 300 i skaldjurskött och vätska innanför skal

 

Utspädningsmetod med jäsning i flytande substrat i minst tre rör i tre utspädningar. Odling av de positiva rören på ett annat substrat för konfirmering. Räkning i enlighet med MPN (most probable number). Inkubationstemperatur: 44 ± 0,5 °C

Kvartalsvis

11.

Ämnen som påverkar smaken på skaldjuret

 

Koncentrationen lägre än vad som kan antas påverka smaken på skaldjuret

Undersökning av skaldjuren genom smaktest om något av dessa ämnen antas förekomma

 

12.

Saxitoxin (producerat av dinoflagellater)

 
 
 
 

Förkortningar:

G (guide) = riktvärde

I (imperativ) = obligatoriskt




BILAGA II

DEL A

Upphävt direktiv och dess ändring



Rådets direktiv 79/923/EEG

(EGT L 281, 10.11.1979, s. 47)

 

Rådets direktiv 91/692/EEG

(EGT L 377, 31.12.1991, s. 48)

Endast bilaga I punkt e

DEL B

Tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning

(hänvisningar i artikel 16)



Direktiv

Tidsfrist för införlivande

79/923/EEG

6 november 1981

91/692/EEG

1 januari 1993




BILAGA III

JÄMFÖRELSETABELL



Direktiv 79/923/EEG

Detta direktiv

Artikel 1

Artikel 1

Artikel 2

Artikel 2

Artikel 3

Artikel 3

Artikel 4.1 och 4.2

Artikel 4.1

Artikel 4.3

Artikel 4.2

Artikel 5

Artikel 5

Artikel 6.1 första stycket inledande meningen

Artikel 6.1 första stycket inledande meningen

Artikel 6.1 första stycket första strecksatsen

Artikel 6.1 första stycket a

Artikel 6.1 första stycket andra strecksatsen

Artikel 6.1 första stycket b

Artikel 6.1 första stycket tredje strecksatsen

Artikel 6.1 första stycket c

Artikel 6.1 andra stycket

Artikel 6.1 andra stycket

Artikel 6.2

Artikel 6.2

Artikel 7

Artikel 7

Artikel 8

Artikel 8

Artikel 9

Artikel 9

Artikel 10

Artikel 10

Artikel 11

Artikel 11

Artikel 12

Artikel 12

Artikel 13 första stycket inledande meningen

Artikel 13.1 inledande meningen

Artikel 13 första stycket första strecksatsen

Artikel 13.1 a

Artikel 13 första stycket andra strecksatsen

Artikel 13.1 b

Artikel 13 första stycket tredje strecksatsen

Artikel 13.1 c

Artikel 13 andra stycket

Artikel 13.2

Artikel 13 tredje stycket

Artikel 13.3

Artikel 14

Artikel 14

Artikel 15.1

Artikel 15.2

Artikel 15

Artikel 16

Artikel 17

Artikel 16

Artikel 18

Bilaga

Bilaga I

Bilaga II

Bilaga III



( 1 ) Europaparlamentets yttrande av den 12 oktober 2006 (ännu ej offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den 30 november 2006.

( 2 ) EGT L 281, 10.11.1979, s. 47. Direktivet ändrat genom direktiv 91/692/EEG (EGT L 377, 31.12.1991, s. 48).

( 3 ) Se bilaga II, del A.

( 4 ) EGT L 242, 10.9.2002, s. 1.

( 5 ) EUT L 264, 25.9.2006, s. 20.

( 6 ) EUT L 64, 4.3.2006, s. 52.

( 7 ) EGT L 377, 31.12.1991, s. 48. Direktivet ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).