02006L0025 — SV — 26.07.2019 — 004.001
Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet
Ändrat genom:
▼B
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2006/25/EG
av den 5 april 2006
om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (artificiell optisk strålning) i arbetet (nittonde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG)
AVSNITT I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Artikel 1
Syfte och tillämpningsområde
1. I detta direktiv, som är det nittonde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG, fastställs minimikrav för att skydda arbetstagare mot sådana hälso- och säkerhetsrisker som uppstår eller kan uppstå vid exponering för artificiell optisk strålning under arbetet.
2. Detta direktiv avser den hälso- och säkerhetsrisk som arbetstagare utsätts för på grund av den skadliga inverkan som följer av att ögon och hud exponeras för artificiell optisk strålning.
3. Direktiv 89/391/EEG skall tillämpas fullt ut inom hela det område som avses i punkt 1 utan att det påverkar tillämpningen av strängare och/eller mer specifika bestämmelser i det här direktivet.
Artikel 2
Definitioner
I detta direktiv gäller följande definitioner:
a)
optisk strålning: all elektromagnetisk strålning inom våglängdsområdet 100 nm och 1 mm. Detta optiska strålningsspektrum indelas i ultraviolett strålning, synlig strålning och infraröd strålning:
i)
ultraviolett strålning (UVS): optisk strålning inom våglängdsområdet 100 nm och 400 nm. Det ultravioletta området indelas i UVA (315–400 nm), UVB (280-315 nm) och UVC (100–280 nm).
ii)
synlig strålning: optisk strålning inom våglängdsområdet 380 nm och 780 nm.
iii)
infraröd strålning (IRS): optisk strålning inom våglängdsområdet 780 nm och 1 mm. Det infraröda området indelas i IRA (780-1 400 nm), IRB (1 400 –3 000 nm) och IRC (3 000 nm–1 mm).
b)
laser (ljusförstärkning genom stimulerad emission av strålning): varje anordning som kan fås att producera eller förstärka elektromagnetisk strålning inom våglängdsområdet för optisk strålning framförallt genom processen med kontrollerad stimulerad emission.
c)
laserstrålning: optisk strålning från en laser.
d)
icke-koherent strålning: all annan optisk strålning än laserstrålning.
e)
gränsvärden för exponering: gränser för exponering för optisk strålning som grundar sig direkt på fastställd inverkan på hälsan och biologiska överväganden. Om dessa gränsvärden respekteras kommer det att säkerställa att arbetstagare som exponeras för artificiella optiska strålkällor skyddas mot alla kända negativa hälsoeffekter.
f)
irradians (E) eller effekttäthet: effekten av den infallande strålningen på en yta per areaenhet uttryckt i watt per kvadratmeter (W m -2).
g)
strålningsexponering (H): tidsintegralen av irradiansen uttryckt i joule per kvadratmeter (J m-2).
h)
radians (L): strålningsflödet eller uteffekten per rymdvinkelenhet per areaenhet uttryckt i watt per kvadratmeter per steradian (W m-2 sr-1).
i)
nivå: den kombination av irradians, strålningsenergi och radians som en arbetstagare utsätts för.
Artikel 3
Gränsvärden för exponering
1. Gränsvärden för exponering för annan icke-koherent strålning än den som härrör från naturliga optiska strålkällor fastställs i bilaga I.
2. Gränsvärden för exponering för laserstrålning fastställs i bilaga II.
AVSNITT II
ARBETSGIVARENS SKYLDIGHETER
Artikel 4
Fastställande av exponering och bedömning av risker
1. För att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 6.3 och 9.1 i direktiv 89/391/EEG skall arbetsgivaren, för arbetstagare som utsätts för artificiella optiska strålkällor, bedöma och om nödvändigt mäta och/eller beräkna nivåerna på den optiska strålning som arbetstagarna kan utsättas för, så att nödvändiga åtgärder för att förebygga att exponeringen inte överskrider tillämpliga gränsvärden kan fastställas och genomföras. Den metod som tillämpas för bedömning, mätning och/eller beräkning skall följa IEC: s (Internationella elektrotekniska kommissionen) standarder för laserstrålning samt CIE: s (International Commission on Illumination – internationellt organ för standardisering inom belysningsområdet) och CEN: s (Europeiska standardiseringskommittén) rekommendationer för icke-koherent strålning. När det gäller sådan exponering som inte omfattas av dessa standarder och rekommendationer, och fram till dess att lämpliga EU-standarder eller EU-rekommendationer finns tillgängliga, skall bedömning, mätning och/eller beräkning genomföras i enlighet med tillgängliga nationella eller internationella vetenskapligt grundade riktlinjer. I båda dessa exponeringssituationer får vid bedömningen hänsyn också tas till de uppgifter som tillverkarna av utrustningen har lämnat, om den omfattas av relevanta gemenskapsdirektiv.
2. De bedömningar, mätningar och/eller beräkningar som avses i punkt 1 skall med lämpliga intervall planeras och genomföras av behöriga instanser eller personer, med beaktande särskilt av bestämmelserna i artiklarna 7 och 11 i direktiv 89/391/EEG om sakkunnig hjälp och personal samt om samråd med och medverkan av arbetstagare. Resultatet av bedömningen, inbegripet resultatet av den mätning och/eller de beräkningar av exponeringsnivån som avses i punkt 1, skall bevaras i sådan form att det är möjligt att använda uppgifterna vid en senare tidpunkt.
3. I enlighet med artikel 6.3 i direktiv 89/391/EEG skall arbetsgivaren vid riskbedömningen särskilt vara uppmärksam på
a) nivå, våglängdsområde och duration av exponering för artificiella optiska strålkällor,
b) de gränsvärden för exponering som avses i artikel 3 i det här direktivet,
c) eventuell inverkan på hälsa och säkerhet för de arbetstagare som tillhör särskilt känsliga riskgrupper,
d) eventuell möjlig inverkan på arbetstagares hälsa och säkerhet som följd av interaktion på arbetsplatsen mellan optisk strålning och kemiska ämnen som påverkar ljuskänsligheten,
e) eventuella indirekta effekter, som tillfällig bländning, explosion eller eld,
f) förekomst av ersättningsutrustning som konstruerats för att minska exponeringen för artificiell optisk strålning,
g) adekvat information från hälsokontroller, inbegripet offentliggjord information, i den mån det är möjligt,
h) exponering för artificiell optisk strålning från flera källor,
i) en klassificering som tillämpas på laser definierad i enlighet med tillämplig IEC-standard och, i fråga om sådana artificiella källor som kan orsaka skador liknande dem som orsakas av laserstrålning av klass 3 B eller 4, någon likvärdig klassificering,
j) information från tillverkarna av optiska strålkällor och därmed sammanhängande arbetsutrustning i enlighet med de relevanta gemenskapsdirektiven.
4. Arbetsgivaren skall förfoga över en riskbedömning i enlighet med artikel 9.1 a i direktiv 89/391/EEG och fastställa vilka åtgärder som skall vidtas i enlighet med artiklarna 5 och 6 i det här direktivet. Riskbedömningen skall lagras i lämplig form i enlighet med nationell lagstiftning och praxis; den får innehålla dokumentation från arbetsgivaren om att riskerna med avseende på optisk strålning är av sådan art och omfattning att en ytterligare detaljerad riskbedömning är onödig. Riskbedömningen skall uppdateras regelbundet, särskilt om viktiga förändringar har ägt rum som kan göra den inaktuell eller om resultat av hälsokontroller visar att så är nödvändigt.
Artikel 5
Bestämmelser som syftar till att undvika eller minska riskerna
1. Med beaktande av teknikens framsteg och möjligheten att påverka en risk vid källan skall de risker som härrör från exponering för artificiell optisk strålning undanröjas eller reduceras till ett minimum.
Reduktion av de risker som härrör från exponering för artificiell optisk strålning skall genomföras på grundval av de allmänna principer för förebyggande arbete som anges i direktiv 89/391/EEG.
2. När en riskbedömning som utförs i enlighet med artikel 4.1 för arbetstagare som utsätts för artificiella optiska strålkällor visar på en möjlighet att gränsvärdena för exponering överskrids skall arbetsgivaren utarbeta och genomföra en handlingsplan som innehåller tekniska och/eller organisatoriska åtgärder utformade för att förhindra att exponeringen överskrider gränsvärdena, varvid följande särskilt skall beaktas:
a) Alternativa arbetsmetoder som minskar risken för optisk strålning.
b) Val av utrustning som ger upphov till mindre optisk strålning, med beaktande av det arbete som skall utföras.
c) Tekniska åtgärder, så att den optiska strålningen kan minskas, inbegripet vid behov genom användning av spärranordningar, avskärmning eller liknande hälsoskyddsmekanismer.
d) Lämpliga program för underhåll av arbetsutrustning, arbetsplatser och system för arbetsställen.
e) Utformning och planering av arbetsplatser och arbetsställen.
f) Begränsning av exponeringens duration och nivå.
g) Tillgång till lämplig personlig skyddsutrustning.
h) Instruktioner från tillverkaren av utrustningen, om den omfattas av relevanta gemenskapsdirektiv.
3. Mot bakgrund av den riskbedömning som skall utföras i enlighet med artikel 4 skall de arbetsplatser där arbetstagarna kan komma att utsättas för nivåer av optisk strålning från artificiella optiska strålkällor som överstiger gränsvärdena för exponering markeras med lämpliga skyltar i enlighet med rådets direktiv 92/58/EEG av den 24 juni 1992 om minimikrav beträffande varselmärkning och signaler för hälsa och säkerhet i arbetet (nionde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (
1
). De berörda områdena skall identifieras och tillträdet till dem begränsas, där detta är tekniskt möjligt och där det föreligger risk för att gränsvärdena för exponering kan överskridas.
4. Arbetstagare får under inga omständigheter utsättas för strålning som överskrider gränsvärdena för exponering. Om gränsvärdena för exponering överskrids, trots de åtgärder som arbetsgivaren vidtagit för att följa detta direktiv i fråga om artificiella optiska strålkällor, skall arbetsgivaren vidta omedelbara åtgärder för att sänka exponeringen till en nivå som understiger gränsvärdena för exponering. Arbetsgivaren skall fastställa orsakerna till att gränsvärdena för exponering har överskridits och anpassa skyddsåtgärder och förebyggande åtgärder för att undvika att detta upprepas.
5. I enlighet med artikel 15 i direktiv 89/391/EEG skall arbetsgivaren anpassa de åtgärder som avses i denna artikel till behoven hos de arbetstagare som tillhör särskilt känsliga riskgrupper.
Artikel 6
Information till och utbildning av arbetstagare
Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 10 och 12 i direktiv 89/391/EEG skall arbetsgivaren säkerställa att de arbetstagare som utsätts för risker på grund av artificiell optisk strålning på arbetsplatsen, och/eller deras representanter, får all nödvändig information och utbildning om resultatet av den riskbedömning som föreskrivs i artikel 4 i det här direktivet, särskilt när det gäller
a) åtgärder som vidtas för att genomföra det här direktivet,
b) gränsvärden för exponering och därmed sammanhängande potentiella risker,
c) resultaten av de bedömningar, mätningar och/eller beräkningar av exponeringsnivåerna för artificiell optisk strålning som har gjorts i enlighet med artikel 4 i det här direktivet, med en förklaring av deras innebörd och potentiella risker,
d) hur exponeringens skadliga inverkan på hälsan upptäcks och hur den skall rapporteras,
e) under vilka omständigheter arbetstagare har rätt till hälsokontroller,
f) säkra arbetsrutiner för att minimera riskerna i samband med exponering,
g) korrekt användning av lämplig personlig skyddsutrustning.
Artikel 7
Samråd med och medverkan av arbetstagare
Samråd med och medverkan av arbetstagare och/eller deras representanter skall genomföras i enlighet med artikel 11 i direktiv 89/391/EEG beträffande de frågor som omfattas av det här direktivet.
AVSNITT III
ÖVRIGA BESTÄMMELSER
Artikel 8
Hälsokontroll
1. I syfte att förebygga och i tid upptäcka alla negativa hälsoeffekter samt för att förebygga alla långsiktiga risker för hälsan och alla risker för kronisk sjukdom orsakade av exponering för optisk strålning skall medlemsstaterna anta bestämmelser som säkerställer lämpliga hälsokontroller av arbetstagare i enlighet med artikel 14 i direktiv 89/391/EEG.
2. Medlemsstaterna skall se till att hälsokontrollen utförs av en läkare, en sakkunnig inom företagshälsovården eller en medicinsk myndighet som är ansvarig för hälsokontroller i enlighet med nationell lagstiftning och praxis.
3. Medlemsstaterna skall anta bestämmelser för att säkerställa att det för varje arbetstagare som genomgår hälsokontroll i enlighet med punkt 1 upprättas en hälsojournal och att denna hålls aktuell. Hälsojournalerna skall innehålla en sammanfattning av resultaten från hälsokontrollerna. De skall föras i sådan form att de kan användas vid en senare tidpunkt, med beaktande av eventuell tystnadsplikt. Kopior av relevanta hälsojournaler skall på anmodan lämnas till den behöriga myndigheten, med beaktande av eventuell tystnadsplikt. Arbetsgivaren skall vidta lämpliga åtgärder för att se till att den läkare, den sakkunnige inom företagshälsovården eller den medicinska myndighet som ansvarar för hälsokontrollen, enligt vad medlemsstaten beslutar är lämpligt, får tillgång till resultaten av den riskbedömning som avses i artikel 4, om dessa resultat kan ha betydelse för hälsokontrollen. Den enskilde arbetstagaren skall på begäran få tillgång till sin personliga hälsojournal.
4. Om det konstateras att en arbetstagare utsatts för en exponering över gränsvärdena skall denne beredas möjlighet att genomgå en läkarundersökning i enlighet med nationell lagstiftning och praxis. En läkarundersökning skall också utföras om det vid en hälsokontroll visar sig att en arbetstagare har drabbats av en identifierbar sjukdom eller skadlig inverkan på hälsan som en läkare eller en sakkunnig inom företagshälsovården anser bero på exponering för artificiell optisk strålning på arbetsplatsen. I båda fallen, då gränsvärdena överskridits eller skadliga inverkningar på hälsan (inbegripet sjukdomar) identifierats
a) skall arbetstagaren av en läkare eller annan person med lämpliga kvalifikationer informeras om det resultat som rör denne personligen och därvid särskilt också erhålla information och råd om de hälsokontroller som denne bör genomgå efter avslutad exponering,
b) skall arbetsgivaren informeras om eventuella betydelsefulla resultat av hälsokontrollerna, med beaktande av eventuell tystnadsplikt,
— se över den riskbedömning som har gjorts i enlighet med artikel 4,
— se över de åtgärder som har vidtagits för att undanröja eller minska riskerna i enlighet med artikel 5,
— beakta de råd som en sakkunnig inom företagshälsovården, annan person med erforderliga kvalifikationer eller den behöriga myndigheten ger vid genomförandet av de åtgärder som krävs för att eliminera eller minska riskerna i enlighet med artikel 5, och
— anordna fortlöpande hälsokontroller och se till att hälsotillståndet hos alla andra arbetstagare som har exponerats på liknande sätt undersöks igen. I sådana fall får den behöriga läkaren, den sakkunnige inom företagshälsovården eller den behöriga myndigheten föreslå att personer som har exponerats skall genomgå läkarundersökning.
Artikel 9
Sanktioner
Medlemsstaterna skall fastställa lämpliga sanktioner för överträdelser av den nationella lagstiftning som antagits i enlighet med detta direktiv. Dessa sanktioner skall vara effektiva, proportionella och avskräckande.
▼M4
Artikel 10
Ändring av bilagorna
Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 10a med avseende på rent tekniska ändringar av bilagorna i syfte att ta hänsyn till teknisk harmonisering och standardisering som gäller planläggning, konstruktion, tillverkning eller utformning av arbetsutrustning eller arbetsplatser, tekniska framsteg, förändringar av de harmoniserade europeiska standarderna eller internationella specifikationerna samt nya vetenskapliga rön om exponering för optisk strålning i arbetet. Ändringarna får inte medföra någon ändring av de gränsvärden för exponering som anges i bilagorna.
Om det, i vederbörligen motiverade undantagsfall där omedelbara, direkta och allvarliga risker föreligger för arbetstagares och andra personers fysiska hälsa och säkerhet, är nödvändigt av tvingande skäl till skyndsamhet, ska det förfarande som anges i artikel 10b tillämpas på delegerade akter som antas enligt den här artikeln.
▼M4
Artikel 10a
Utövande av delegeringen
1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.
2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 10 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den 26 juli 2019. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.
3. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 10 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
4. Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (
2
).
5. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.
6. En delegerad akt som antas enligt artikel 10 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
Artikel 10b
Skyndsamt förfarande
1. Delegerade akter som antas enligt denna artikel ska träda i kraft utan dröjsmål och ska tillämpas så länge ingen invändning görs i enlighet med punkt 2. Delgivningen av en delegerad akt till Europaparlamentet och rådet ska innehålla en motivering till varför det skyndsamma förfarandet tillämpas.
2. Såväl Europaparlamentet som rådet får invända mot en delegerad akt i enlighet med det förfarande som avses i artikel 10a.6. I ett sådant fall ska kommissionen upphäva akten omedelbart efter det att Europaparlamentet eller rådet har delgett den sitt beslut om att invända.
▼M4 —————
▼B
AVSNITT IV
SLUTBESTÄMMELSER
▼M1 —————
▼B
Artikel 13
Praktiska riktlinjer
För att underlätta genomförandet av detta direktiv skall kommissionen utarbeta praktiska riktlinjer avseende bestämmelserna i artiklarna 4 och 5 samt i bilagorna I och II.
Artikel 14
Införlivande
1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 27 april 2010. De skall genast underrätta kommissionen om detta.
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.
2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar eller redan har antagit inom det område som omfattas av detta direktiv.
▼M3
Artikel 14a
1. Utan att det påverkar de allmänna principerna om skydd och förebyggande åtgärder när det gäller arbetstagarnas hälsa och säkerhet får Frankrike fram till och med den 31 december 2017 göra undantag från tillämpningen av de bestämmelser som krävs för att följa detta direktiv på Mayotte som yttersta randområde i den mening som avses i artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat Mayotte), under förutsättning att det gäller tillämpning som kräver särskilda tekniska anläggningar som inte finns på Mayotte.
Det första stycket är inte tillämpligt på kraven i artikel 5.1 i detta direktiv och inte heller på de bestämmelser i det här direktivet som återspeglar de allmänna principer som anges i direktiv 89/391/EEG.
2. Alla undantag från det här direktivet som beror på tillämpningen av åtgärder som existerar den 1 januari 2014 eller på antagandet av nya åtgärder ska föregås av ett samråd med arbetsmarknadens parter i enlighet med nationell lagstiftning och praxis. Sådana undantag ska tillämpas på ett sätt som, med hänsyn till de särskilda omständigheterna på Mayotte, säkerställer att de risker för arbetstagarna som undantaget medför reduceras till ett minimum och att de berörda arbetstagarna omfattas av förstärkta hälsokontroller.
3. De nationella undantagsåtgärderna ska ses över varje år, efter samråd med arbetsmarknadens parter, och dras tillbaka så snart som de omständigheter som berättigade dem upphör.
▼B
Artikel 15
Ikraftträdande
Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 16
Adressater
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
BILAGA I
Icke-koherent optisk strålning
De biofysiskt relevanta värdena för exponering för optisk strålning kan fastställas med hjälp av nedanstående formler. Vilka formler som skall användas beror på inom vilket område strålningen sänds ut från strålkällan och resultatet bör jämföras med motsvarande gränsvärden för exponering som anges i tabell 1.1. Mer än ett värde för exponering och motsvarande gränsvärde för exponering kan vara relevant för en given källa för optisk strålning.
Beteckningarna a-o hänvisar till motsvarande rader i tabell 1.1.
|
a)
|
|
(Heff är endast relevant i området 180-400 nm)
|
|
b)
|
|
(HUVA är endast relevant i området 315-400 nm)
|
|
c, d)
|
|
(LB är endast relevant i området 300-700 nm)
|
|
e, f)
|
|
(EB är endast relevant i området 300-700 nm)
|
|
g-l)
|
|
(Se tabell 1.1 för relevanta värden på λ1 och λ2)
|
|
m, n)
|
|
(EIR är endast relevant i området 780-3 000 nm)
|
|
o)
|
|
(Hskin är endast relevant i området 380-3 000 nm)
|
För att uppnå syftet med detta direktiv kan ovanstående formler ersättas med följande uttryck och användning av diskreta värden som anges i de följande tabellerna:
|
a)
|
|
och
|
|
b)
|
|
och
|
|
c, d)
|
|
|
|
e, f)
|
|
|
|
g-l)
|
|
(Se tabell 1.1 för relevanta värden på λ1 och λ2)
|
|
m, n)
|
|
|
|
o)
|
|
och
|
Anmärkningar:
|
Eλ (λ, t), Eλ
|
spektral irradians eller spektral effekttäthet: effekten av den infallande strålningen på en yta per areaenhet, uttryckt i watt per kvadratmeter per nanometer [W m-2 nm-1]; värdena på Eλ (λ, t) och Eλ kommer från mätningar eller kan tillhandahållas av tillverkaren av utrustningen.
|
|
Eeff
|
effektiv irradians(UV-område): beräknad irradians inom UV-våglängdsområdet 180 nm och 400 nm spektralt viktat med S (λ), uttryckt i watt per kvadratmeter [W m-2].
|
|
H
|
strålningsexponering: integralen av irradiansen över tiden, uttryckt i joule per kvadratmeter [J m-2].
|
|
Heff
|
effektiv strålningsexponering: strålningsexponering spektralt viktad med S (λ), uttryckt i joule per kvadratmeter [J m-2].
|
|
EUVA
|
total irradians (UVA): beräknad irradians inom UVA‐våglängdsområdet 315-400 nm, uttryckt i watt per kvadratmeter [W m-2].
|
|
HUVA
|
strålningsexponering: integralen eller summan av irradiansen över tid och våglängd inom UVA‐våglängdsområdet 315 nm och 400 nm, uttryckt i joule per kvadratmeter [J m-2].
|
|
S (λ)
|
spektral viktning: hänsyn tas till att hälsoeffekterna av UV-strålning på ögon och hud är beroende av våglängden (tabell 1.2) [dimensionslös].
|
|
t, Δt
|
tid, exponeringens duration: uttryckt i sekunder [s].
|
|
λ
|
våglängd: uttryckt i nanometer [nm].
|
|
Δ λ
|
bandbredd: uttryckt i nanometer [nm], av beräknings- eller mätningsintervallen.
|
|
Lλ (λ), Lλ
|
spektral radians: från källan, uttryckt i watt per kvadratmeter per steradian per nanometer [W m-2 sr -1 nm-1].
|
|
R (λ)
|
spektral viktning: hänsyn tas till att den termiska skadan på ögat som orsakas av synlig strålning och IRA‐strålning är beroende av våglängden (tabell 1.3) [dimensionslös].
|
|
LR
|
effektiv radians (termisk skada): beräknad strålning spektralt viktad med R (λ), uttryckt i watt per kvadratmeter per steradian [W m-2 sr -1].
|
|
B (λ)
|
spektral viktning: hänsyn tas till att den fotokemiska skadan på ögat som orsakas av strålning av blått ljus är beroende av våglängden (tabell 1.3) [dimensionslös].
|
|
LB
|
effektiv radians (blått ljus): beräknad radians spektralt viktad med B (λ), uttryckt i watt per kvadratmeter per steradian [W m-2 sr -1].
|
|
EB
|
effektiv irradians (blått ljus): beräknad irradians spektralt viktad med B (λ), uttryckt i watt per kvadratmeter [W m-2].
|
|
EIR
|
total irradians (termisk skada): beräknad irradians för infraröd strålning i våglängdsområdet 780 nm och 3 000 nm, uttryckt i watt per kvadratmeter [W m-2].
|
|
Eskin
|
total irradians (synlig, IRA och IRB): beräknad irradians för synlig och infraröd strålning i våglängdsområdet 380 nm och 3 000 nm, uttryckt i watt per kvadratmeter [W m 2].
|
|
Hskin
|
strålningsexponering: integralen eller summan av irradiansen över tid och våglängd inom våglängdsområdet 380 nm och 3 000 nm för synlig och infraröd strålning, uttryckt i joule per kvadratmeter (J m-2).
|
|
α
|
infallsvinkel: infallsvinkeln från en strålkälla, betraktad från en punkt i rummet, uttryckt i milliradianer (mrad). En strålkälla är det verkliga eller virtuella föremål som ger minsta möjliga bild på näthinnan.
|
Tabell 1.1
Gränsvärden för exponering för icke-koherent optisk strålning
|
Index
|
Våglängd i nm
|
Gränsvärde för exponering (ELV)
|
Enhet
|
Anmärkning
|
Kroppsdel
|
Risk
|
|
a.
|
180-400
(UVA, UVB och UVC)
|
Heff = 30
8 timmar per dag
|
[J m-2]
|
|
|
öga
|
hornhinna
indhinna
ins
|
hud
|
fotokeratit
konjunktivit
kataraktogenes
erytem
elastos
hudcancer
|
|
b.
|
315-400
(UVA)
|
HUVA = 104
8 timmar per dag
|
[J m-2]
|
|
öga lins
|
kataraktogenes
|
|
c.
|
300-700
(Blått ljus) se not 1
|
för t ≤ 10 000 s
|
LB :[W m-2 sr-1]
t: [sekunder]
|
för α ≥ 11 mrad
|
öga näthinna
|
fotoretinit
|
|
d.
|
300-700
(Blått ljus)
se not 1
|
LB = 100
för t > 10 000 s
|
[W m-2 sr-1]
|
|
e.
|
300-700
(Blått ljus)
se not 1
|
för t ≤ 10 000 s
|
EB: [W m-2]
t: [sekunder]
|
för α < 11 mrad
se not 2
|
|
f.
|
300-700
(Blått ljus)
se not 1
|
EB = 0,01
t >10 000 s
|
[W m-2]
|
|
g.
|
380-1 400
(Synligt och IRA)
|
för t >10 s
|
[W m-2 sr-1]
|
Cα = 1,7 för
α ≤ 1,7 mrad
Cα = α för
1,7 ≤ α ≤ 100 mrad
Cα = 100 för
α > 100 mrad
λ1= 380; λ2= 1 400
|
öga näthinna
|
brännskada på näthinnan
|
|
h.
|
380-1 400
(Synligt och IRA)
|
för 10 μs ≤ t ≤ 10 s
|
LR:[W m-2 sr-1]
t: [sekunder]
|
|
i.
|
380-1 400
(Synligt och IRA)
|
för t <10 μs
|
[W m-2 sr-1]
|
|
j.
|
780-1 400
(IRA)
|
för t > 10 s
|
[W m-2 sr-1]
|
Cα = 11 för
α ≤ 11 mrad
Cα = α för
11≤ α ≤ 100 mrad
Cα = 100 för
α > 100 mrad
(synfält: 11 mrad)
λ1= 780; λ2= 1 400
|
öga näthinna
|
brännskada
på näthinna
|
|
k.
|
780-1 400
(IRA)
|
för 10 μs ≤ t ≤ 10 s
|
LR: [W m-2 sr-1]
t: [sekunder]
|
|
l.
|
780-1 400
(IRA)
|
för t < 10 μs
|
[W m-2 sr-1]
|
|
m.
|
780-3 000
(IRA och IRB)
|
EIR = 18 000 t-0,75
för t ≤ 1 000 s
|
E: [W m-2]
t: [sekunder]
|
|
|
brännskada på hornhinnan
katarakt
|
|
n.
|
780-3 000
(IRA och IRB)
|
EIR = 100
för t > 1 000 s
|
[W m-2]
|
|
o.
|
380-3 000
(Synligt, IRA
och IRB)
|
Hskin = 20 000 t0,25
för t < 10 s
|
H: [J m-2]
t: [sekunder]
|
|
hud
|
brännskada
|
|
Not 1: Området 300-700 nm täcker delar av UVB-strålning, all UVA-strålning och merparten av synlig strålning. Den associerade skadan kallas emellertid i allmänhet ”blåljusskada”. Blåljus i egentlig mening täcker bara ungefär området 400-490 nm.
Not 2: För stadig fixering av mycket små källor med en infallsvinkel på < 11 mrad, kan LB konverteras till EB. Detta är normalt bara tillämpligt för oftalmologiska instrument eller ett stabiliserat öga under anestesi. Den maximala tid ögat kan stirra beräknas genom: tmax = 100/EB med EB uttryckt i W m-2. På grund av ögonrörelser under normala synuppgifter överstiger denna inte 100 s.
|
Tabell 1.2
S (λ) [dimensionslös], 180 nm-400 nm
|
λ i nm
|
S (λ)
|
λ i nm
|
S (λ)
|
λ i nm
|
S (λ)
|
λ i nm
|
S (λ)
|
λ i nm
|
S (λ)
|
|
180
|
0,0120
|
228
|
0,1737
|
276
|
0,9434
|
324
|
0,000520
|
372
|
0,000086
|
|
181
|
0,0126
|
229
|
0,1819
|
277
|
0,9272
|
325
|
0,000500
|
373
|
0,000083
|
|
182
|
0,0132
|
230
|
0,1900
|
278
|
0,9112
|
326
|
0,000479
|
374
|
0,000080
|
|
183
|
0,0138
|
231
|
0,1995
|
279
|
0,8954
|
327
|
0,000459
|
375
|
0,000077
|
|
184
|
0,0144
|
232
|
0,2089
|
280
|
0,8800
|
328
|
0,000440
|
376
|
0,000074
|
|
185
|
0,0151
|
233
|
0,2188
|
281
|
0,8568
|
329
|
0,000425
|
377
|
0,000072
|
|
186
|
0,0158
|
234
|
0,2292
|
282
|
0,8342
|
330
|
0,000410
|
378
|
0,000069
|
|
187
|
0,0166
|
235
|
0,2400
|
283
|
0,8122
|
331
|
0,000396
|
379
|
0,000066
|
|
188
|
0,0173
|
236
|
0,2510
|
284
|
0,7908
|
332
|
0,000383
|
380
|
0,000064
|
|
189
|
0,0181
|
237
|
0,2624
|
285
|
0,7700
|
333
|
0,000370
|
381
|
0,000062
|
|
190
|
0,0190
|
238
|
0,2744
|
286
|
0,7420
|
334
|
0,000355
|
382
|
0,000059
|
|
191
|
0,0199
|
239
|
0,2869
|
287
|
0,7151
|
335
|
0,000340
|
383
|
0,000057
|
|
192
|
0,0208
|
240
|
0,3000
|
288
|
0,6891
|
336
|
0,000327
|
384
|
0,000055
|
|
193
|
0,0218
|
241
|
0,3111
|
289
|
0,6641
|
337
|
0,000315
|
385
|
0,000053
|
|
194
|
0,0228
|
242
|
0,3227
|
290
|
0,6400
|
338
|
0,000303
|
386
|
0,000051
|
|
195
|
0,0239
|
243
|
0,3347
|
291
|
0,6186
|
339
|
0,000291
|
387
|
0,000049
|
|
196
|
0,0250
|
244
|
0,3471
|
292
|
0,5980
|
340
|
0,000280
|
388
|
0,000047
|
|
197
|
0,0262
|
245
|
0,3600
|
293
|
0,5780
|
341
|
0,000271
|
389
|
0,000046
|
|
198
|
0,0274
|
246
|
0,3730
|
294
|
0,5587
|
342
|
0,000263
|
390
|
0,000044
|
|
199
|
0,0287
|
247
|
0,3865
|
295
|
0,5400
|
343
|
0,000255
|
391
|
0,000042
|
|
200
|
0,0300
|
248
|
0,4005
|
296
|
0,4984
|
344
|
0,000248
|
392
|
0,000041
|
|
201
|
0,0334
|
249
|
0,4150
|
297
|
0,4600
|
345
|
0,000240
|
393
|
0,000039
|
|
202
|
0,0371
|
250
|
0,4300
|
298
|
0,3989
|
346
|
0,000231
|
394
|
0,000037
|
|
203
|
0,0412
|
251
|
0,4465
|
299
|
0,3459
|
347
|
0,000223
|
395
|
0,000036
|
|
204
|
0,0459
|
252
|
0,4637
|
300
|
0,3000
|
348
|
0,000215
|
396
|
0,000035
|
|
205
|
0,0510
|
253
|
0,4815
|
301
|
0,2210
|
349
|
0,000207
|
397
|
0,000033
|
|
206
|
0,0551
|
254
|
0,5000
|
302
|
0,1629
|
350
|
0,000200
|
398
|
0,000032
|
|
207
|
0,0595
|
255
|
0,5200
|
303
|
0,1200
|
351
|
0,000191
|
399
|
0,000031
|
|
208
|
0,0643
|
256
|
0,5437
|
304
|
0,0849
|
352
|
0,000183
|
400
|
0,000030
|
|
209
|
0,0694
|
257
|
0,5685
|
305
|
0,0600
|
353
|
0,000175
|
|
|
|
210
|
0,0750
|
258
|
0,5945
|
306
|
0,0454
|
354
|
0,000167
|
|
|
|
211
|
0,0786
|
259
|
0,6216
|
307
|
0,0344
|
355
|
0,000160
|
|
|
|
212
|
0,0824
|
260
|
0,6500
|
308
|
0,0260
|
356
|
0,000153
|
|
|
|
213
|
0,0864
|
261
|
0,6792
|
309
|
0,0197
|
357
|
0,000147
|
|
|
|
214
|
0,0906
|
262
|
0,7098
|
310
|
0,0150
|
358
|
0,000141
|
|
|
|
215
|
0,0950
|
263
|
0,7417
|
311
|
0,0111
|
359
|
0,000136
|
|
|
|
216
|
0,0995
|
264
|
0,7751
|
312
|
0,0081
|
360
|
0,000130
|
|
|
|
217
|
0,1043
|
265
|
0,8100
|
313
|
0,0060
|
361
|
0,000126
|
|
|
|
218
|
0,1093
|
266
|
0,8449
|
314
|
0,0042
|
362
|
0,000122
|
|
|
|
219
|
0,1145
|
267
|
0,8812
|
315
|
0,0030
|
363
|
0,000118
|
|
|
|
220
|
0,1200
|
268
|
0,9192
|
316
|
0,0024
|
364
|
0,000114
|
|
|
|
221
|
0,1257
|
269
|
0,9587
|
317
|
0,0020
|
365
|
0,000110
|
|
|
|
222
|
0,1316
|
270
|
1,0000
|
318
|
0,0016
|
366
|
0,000106
|
|
|
|
223
|
0,1378
|
271
|
0,9919
|
319
|
0,0012
|
367
|
0,000103
|
|
|
|
224
|
0,1444
|
272
|
0,9838
|
320
|
0,0010
|
368
|
0,000099
|
|
|
|
225
|
0,1500
|
273
|
0,9758
|
321
|
0,000819
|
369
|
0,000096
|
|
|
|
226
|
0,1583
|
274
|
0,9679
|
322
|
0,000670
|
370
|
0,000093
|
|
|
|
227
|
0,1658
|
275
|
0,9600
|
323
|
0,000540
|
371
|
0,000090
|
|
|
Tabell 1.3
B (λ), R (λ) [dimensionslös], 380 nm-1 400 nm
|
λ i nm
|
B (λ)
|
R (λ)
|
|
300 ≤ λ < 380
|
0,01
|
–
|
|
380
|
0,01
|
0,1
|
|
385
|
0,013
|
0,13
|
|
390
|
0,025
|
0,25
|
|
395
|
0,05
|
0,5
|
|
400
|
0,1
|
1
|
|
405
|
0,2
|
2
|
|
410
|
0,4
|
4
|
|
415
|
0,8
|
8
|
|
420
|
0,9
|
9
|
|
425
|
0,95
|
9,5
|
|
430
|
0,98
|
9,8
|
|
435
|
1
|
10
|
|
440
|
1
|
10
|
|
445
|
0,97
|
9,7
|
|
450
|
0,94
|
9,4
|
|
455
|
0,9
|
9
|
|
460
|
0,8
|
8
|
|
465
|
0,7
|
7
|
|
470
|
0,62
|
6,2
|
|
475
|
0,55
|
5,5
|
|
480
|
0,45
|
4,5
|
|
485
|
0,32
|
3,2
|
|
490
|
0,22
|
2,2
|
|
495
|
0,16
|
1,6
|
|
500
|
0,1
|
1
|
|
500 < λ ≤ 600
|
100,02 ·(450-λ)
|
1
|
|
600 < λ ≤ 700
|
0,001
|
1
|
|
700 < λ ≤ 1 050
|
–
|
100,002 ·(700- λ)
|
|
1 050 < λ ≤ 1 150
|
–
|
0,2
|
|
1 150 < λ ≤ 1 200
|
–
|
0,2 · 100,02 ·(1 150 - λ)
|
|
1 200 < λ ≤1 400
|
–
|
0,02
|
BILAGA II
Optisk strålning från laser
De biofysiskt relevanta värdena för exponering för optisk strålning kan fastställas med hjälp av nedanstående formler. Vilka formler som skall användas beror på våglängden och durationen av den strålning som sänds ut från strålkällan och resultaten bör jämföras med motsvarande gränsvärden för exponering som anges i tabellerna 2.2-2.4. Mer än ett värde för exponering och motsvarande gränsvärde för exponering kan vara tillämpligt för en given källa för optisk strålning från laser.
Koefficienter som används för beräkningarna i tabellerna 2.2-2.4 anges i tabell 2.5 och korrigeringar för upprepad exponering anges i tabell 2.6.
Anmärkningar:
|
dP
|
effekt: uttryckt i watt [W].
|
|
dA
|
yta: uttryckt i kvadratmeter [m2].
|
|
E (t), E
|
irradians eller effekttäthet: effekten av den infallande strålningen på en yta per areaenhet, vanligen uttryckt i watt per kvadratmeter [W m–2]. Värdena på E(t), E kommer från mätningar eller kan tillhandahållas av tillverkaren av utrustningen.
|
|
H
|
strålningsexponering: integralen av irradiansen över tiden, uttryckt i joule per kvadratmeter [J m-2].
|
|
t
|
tid, duration av exponeringen: uttryckt i sekunder [s].
|
|
λ
|
våglängd: uttryckt i nanometer [nm].
|
|
γ
|
begränsande konvinkel för synfält: uttryckt i milliradianer [mrad].
|
|
γm
|
synfält: uttryckt i milliradianer [mrad].
|
|
α
|
infallsvinkel: för en källa uttryckt i milliradianer [mrad].
|
|
|
begränsande apertur: cirkulär yta inom vilken genomsnittlig exponering för irradians och strålning beräknas.
|
|
G
|
integrerad radians: integralen av radiansen över en given exponeringstid uttryckt som strålningsenergi per ytenhet av en strålande yta per rymdvinkelenhet, uttryckt i joule per kvadratmeter per steradian [J m-2 sr -1].
|
Tabell 2.1
Strålningsrisker
|
Våglängd [nm]
γ
|
Strålnings-område
|
Påverkat organ
|
Risk
|
Tabell över gränsvärden för exponering
|
|
180-400
|
UV
|
öga
|
fotokemisk skada och termisk skada
|
2.2, 2.3
|
|
180-400
|
UV
|
hud
|
erytem
|
2.4
|
|
400-700
|
synligt
|
öga
|
skada på näthinnan
|
2.2
|
|
400-600
|
synligt
|
öga
|
fotokemisk skada
|
2.3
|
|
400-700
|
synligt
|
hud
|
termisk skada
|
2.4
|
|
700-1 400
|
IRA
|
öga
|
termisk skada
|
2.2, 2.3
|
|
700-1 400
|
IRA
|
hud
|
termisk skada
|
2.4
|
|
1 400 -2 600
|
IRB
|
öga
|
termisk skada
|
2.2
|
|
2 600 -106
|
IRC
|
öga
|
termisk skada
|
2.2
|
|
1 400 -106
|
IRB, IRC
|
öga
|
termisk skada
|
2.3
|
|
1 400 -106
|
IRB, IRC
|
hud
|
termisk skada
|
2.4
|
Tabell 2.2
Gränsvärden för laserexponering av ögat – Kort exponeringstid < 10 s
Tabell 2.3
Gränsvärden för laserexponering av ögat – Lång exponeringstid ≥ 10 s
Tabell 2.4
Gränsvärden för laserexponering av hud
Tabell 2.5
Tillämpade korrektionsfaktorer och andra beräkningsparametrar
|
Parameter enligt ICNIRP
|
Giltigt spektralområde (nm)
|
Värde
|
|
CA
|
λ < 700
|
CA = 1,0
|
|
700-1 050
|
CA = 10 0,002 (λ – 700)
|
|
1 050 -1 400
|
CA = 5,0
|
|
CB
|
400-450
|
CB = 1,0
|
|
450-700
|
CB = 10 0,02 (λ – 450)
|
|
CC
|
700-1 150
|
CC = 1,0
|
|
1 150 -1 200
|
CC = 10 0,018 (λ – 1 150 )
|
|
1 200 -1 400
|
CC = 8,0
|
|
T1
|
λ < 450
|
T1 = 10 s
|
|
450-500
|
T1 = 10 · [10 0,02 (λ – 450)] s
|
|
λ > 500
|
T1 = 100 s
|
|
Parameter enligt ICNIRP
|
Giltigt för biologisk effekt
|
Värde
|
|
αmin
|
alla termiska effekter
|
αmin = 1,5 mrad
|
|
Parameter enligt ICNIRP
|
Giltigt vinkelområde (mrad)
|
Värde
|
|
CE
|
α < αmin
|
CE = 1,0
|
|
αmin < α < 100
|
CE = α/αmin
|
|
α > 100
|
CE = α2/(αmin · αmax) mrad med αmax = 100 mrad
|
|
T2
|
α < 1,5
|
T2 = 10 s
|
|
1,5 < α < 100
|
T2 = 10 · [10 (α – 1,5 )/98,5 ] s
|
|
α > 100
|
T2 = 100 s
|
|
Parameter enligt ICNIRP
|
Giltigt tidsintervall för exponering (s)
|
Värde
|
|
γ
|
t ≤ 100
|
γ = 11 [mrad]
|
|
100 < t < 104
|
γ = 1,1 t 0,5 [mrad]
|
|
t > 104
|
γ = 110 [mrad]
|
Tabell 2.6
Korrektion vid upprepad exponering
Var och en av följande tre allmänna regler bör tillämpas på all upprepad exponering från lasersystem med upprepade pulser eller scanning:
1. Exponeringen för en enstaka puls i en följd av pulser får inte överstiga gränsvärdet för exponering för en enstaka puls av den pulsdurationen.
2. Exponeringen för en grupp av pulser (eller en undergrupp av pulser i en följd av pulser) under tiden t får inte överstiga gränsvärdet för exponering för tiden t.
3. Exponeringen för en enstaka puls inom en grupp av pulser får inte överstiga gränsvärdet för exponering för en enstaka puls multiplicerat med en kumulativ-termal korrigeringsfaktor Cp=N-0,25, där N är antalet pulser. Denna regel gäller endast gränsvärden för exponering i syfte att skydda mot termiska skador, där alla pulser under kortare tid än Tmin behandlas som en enda puls.
|
Parameter
|
Giltigt spektralområde (nm)
|
Värde
|
|
Tmin
|
315 < λ ≤ 400
|
Tmin = 10 -9 s (= 1 ns)
|
|
400 < λ ≤ 1 050
|
Tmin = 18· 10 -6 s (= 18 μs)
|
|
1 050 < λ ≤ 1 400
|
Tmin = 50· 10 -6 s (= 50 μs)
|
|
1 400 < λ ≤ 1 500
|
Tmin = 10 -3 s (= 1 ms)
|
|
1 500 < λ ≤ 1 800
|
Tmin = 10 s
|
|
1 800 < λ ≤ 2 600
|
Tmin = 10 -3 s (= 1 ms)
|
|
2 600 < λ ≤ 10 6
|
Tmin = 10 -7 s (= 100 ns)
|