2005O0005 — SV — 01.10.2008 — 003.001


Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

►B

EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE

av den 17 februari 2005

om Europeiska centralbankens krav på statistikrapportering och förfarandena för utbytet av statistiska uppgifter om den offentliga sektorns finanser inom Europeiska centralbankssystemet

(ECB/2005/5)

(2005/327/EG)

(EGT L 109, 29.4.2005, p.81)

Ändrad genom:

 

 

Officiella tidningen

  No

page

date

►M1

EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE av den 3 februari 2006

  L 40

32

11.2.2006

►M2

EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE av den 18 december 2006 (2007/C 17/01)

  C 17

1

25.1.2007

 M3

EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE av den 15 november 2007

  L 311

49

29.11.2007

►M4

EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE av den 5 september 2008

  L 276

32

17.10.2008




▼B

EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE

av den 17 februari 2005

om Europeiska centralbankens krav på statistikrapportering och förfarandena för utbytet av statistiska uppgifter om den offentliga sektorns finanser inom Europeiska centralbankssystemet

(ECB/2005/5)

(2005/327/EG)



ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA RIKTLINJE

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artikel 5.1 och 5.2 samt artiklarna 12.1 och 14.3 i denna, och

av följande skäl:

(1)

För att kunna utföra sina uppgifter behöver Europeiska centralbankssystemet (ECBS) omfattande och tillförlitlig statistik över den offentliga sektorns finanser (government finance statistics) (GFS).

(2)

De förfaranden som framgår av denna riktlinje påverkar inte medlemsstaternas och gemenskapens ansvar och befogenheter.

(3)

Enligt artikel 5.1 i stadgan skall Europeiska centralbanken (ECB), med de nationella centralbankernas stöd, antingen från de behöriga nationella myndigheterna eller direkt från de ekonomiska aktörerna, samla in de statistiska uppgifter som behövs för att den skall kunna utföra ECBS uppgifter. I artikel 5.2 föreskrivs att de nationella centralbankerna så långt som möjligt skall utföra de uppgifter som anges i artikel 5.1.

(4)

Delar av den information som ECBS behöver på området statistik över den offentliga sektorns finanser sammanställs av andra behöriga nationella myndigheter än de nationella centralbankerna. Därför kräver vissa av de uppgifter som skall utföras inom ramen för den här riktlinjen ett samarbete mellan ECBS och de behöriga nationella myndigheterna i överensstämmelse med artikel 5.1 i stadgan och artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter ( 1 ).

(5)

Effektiva förfaranden för utbytet av statistiska uppgifter om den offentliga sektorns finanser måste skapas inom ECBS för att säkerställa att ECBS har tillgång till den aktuella statistik över den offentliga sektorns finanser som den behöver, samt att det föreligger kompatibilitet mellan statistiken och prognoserna för samma variabler som tas fram av de nationella centralbankerna. Detta gäller oavsett om statistiken sammanställs av de nationella centralbankerna eller av andra behöriga nationella myndigheter.

(6)

För enhetlighetens skull bör ECBS krav på statistik över den offentliga sektorns finanser i största möjliga mån baseras på gemenskapens statistiska standarder i enlighet med rådets förordning (EG) nr 2223/96 av den 25 juni 1996 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen ( 2 ) (nedan kallat ”ENS 95”).

(7)

Tabell 2 (”Huvudaggregat offentlig sektor”) under rubriken Leveransprogram som återfinns i bilaga B till ENS 95 tas fram två gånger per år (med en tidsförskjutning på tre månader resp. åtta månader efter utgången av det senast behandlade året) och omfattar de flesta av de grundläggande uppgifter som behövs för att uppfylla rapporteringskraven avseende inkomster och utgifter. De ytterligare uppgifter som behövs för att sammanställa summan av inkomsterna och utgifterna i euroområdet och Europeiska unionen (EU) avser främst transaktioner mellan medlemsstaterna och EU:s budget.

(8)

Enligt rådets förordning (EG) nr 3605/93 av den 22 november 1993 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen ( 3 ) skall vissa typer av statistik över den offentliga sektorns skuldsättning samt underskott/skuldanpassning tillhandahållas två gånger per år, före den 1 mars och före den 1 september. Tabell 6 (”Konto för finansiella transaktioner, fördelat på sektorer”) och tabell 7 (”Balansräkning över tillgångar och skulder, fördelat på sektorer”) under rubriken Leveransprogram som återfinns i bilaga B till ENS 95, inklusive finansräkenskaperna för den offentliga sektorn och dess undersektorer, tillhandahålls en gång per år (med en tidsförskjutning på nio månader efter utgången av det senast behandlade året). Dessa källor uppfyller dock inte ECBS behov vad gäller täckning och aktualitet.

(9)

Vad gäller statistik över den offentliga sektorns skuldsättning samt underskott/skuldanpassning har ECBS även behov av uppgifter som inte kan härledas från ovannämnda statistik; detta gäller i synnerhet uppdelningar av skulder efter ursprunglig och återstående löptid, valuta och innehavare samt av andra flöden som sammanlänkar transaktioner till marknadsvärde (i enlighet med ENS 95) och förändringar i den offentliga sektorns skuldsättning till nominellt värde i enlighet med förordning (EG) nr 3605/93. Trots de källor som beskrivits ovan är det därför nödvändigt att de behöriga nationella myndigheterna gör ytterligare sammanställningar.

(10)

Begränsningar i systemen för insamling av statistik över den offentliga sektorns finanser samt även av resurser betyder att undantag från denna riktlinje kan behöva beviljas.

(11)

Överföring av konfidentiella statistiska uppgifter från de nationella centralbankerna till ECB skall ske i sådan utsträckning som är nödvändig för att ECBS uppgifter skall kunna utföras. Föreskrifter om insynsskydd finns i artikel 8 i förordning (EG) nr 2533/98 och i Europeiska centralbankens riktlinje ECB/1998/NP28 av den 22 december 1998 om gemensamma regler och miniminormer för att insynsskydda vissa individuella statistiska uppgifter som samlats in av Europeiska centralbanken med hjälp av de nationella centralbankerna ( 4 ).

(12)

Det är nödvändigt att fastställa ett förfarande för att tekniska ändringar i bilagorna till denna riktlinje skall kunna företas på ett effektivt sätt. Sådana ändringar får dock inte leda till att den underliggande begreppsramen ändras eller att rapporteringsbördan påverkas. Hänsyn kommer att tas till de synpunkter som framförs av ECBS statistikkommitté vid tillämpningen av detta förfarande. De nationella centralbankerna kan föreslå sådana tekniska ändringar av bilagorna via statistikkommittén.

(13)

I enlighet med artiklarna 12.1 och 14.3 i stadgan utgör ECB:s riktlinjer en integrerad del av gemenskapsrätten.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.



Artikel 1

Definitioner

I denna riktlinje avses med

1)  deltagande medlemsstat: en medlemsstat som infört den gemensamma valutan i enlighet med Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

2)  euroområdet: de deltagande medlemsstaternas ekonomiska territorium och ECB,

3)  skulder, därav: med rörlig ränta: skulder i sådana finansiella instrument vars kupongbetalningar inte bestäms av en i förväg bestämd procentsats av instrumentets kapitalbelopp, utan beror på en annan ränta, avkastning eller en annan indikator.

4)  statistik över inkomster och utgífter: sådan statistik som återfinns i tabell 1A, tabell 1B och tabell 1C i bilaga I.

5)  statistik över underskott/skuldanpassning: sådan statistik som återfinns i tabell 2A och tabell 2B i bilaga I.

6)  statistik över skulder: sådan statistik som återfinns i tabell 3A och tabell 3B i bilaga I.

7)  fullständig uppsättning uppgifter: alla kategorier under ”statistik över inkomster och utgifter”, ”statistik över underskott/skuldanpassning” samt ”statistik över skulder”.

8)  huvudkategorier och underkategorier: de kategorier som benämns på detta sätt i bilaga 1.

9)  ofullständig uppsättning uppgifter: alla kategorier eller huvudkategorierna under någon av följande: ”statistik över inkomster och utgifter”, ”statistik över underskott/skuldanpassning” eller ”statistik över skulder”.

Artikel 2

De nationella centralbankernas skyldigheter i fråga om statistikrapportering

1.  De nationella centralbankerna skall kalenderårsvis rapportera statistik över den offentliga sektorns finanser till ECB i enlighet med bilaga I. Dessa uppgifter skall överensstämma med principerna och definitionerna i ENS 95 och förordning (EG) nr 3605/93, vilket mer detaljerat beskrivs i bilaga II.

▼M2

2.  Uppgifterna skall omfatta tiden från och med 1995 till och med det år som överföringen avser (år t-1).

▼B

3.  Uppgifterna om underskott/överskott, skulder, inkomster, utgifter eller nominell bruttonationalprodukt (BNP) skall åtföljas av en motivering av revideringarna om förändringen av underskott/överskott som orsakas av revideringarna är 0,3 % av BNP eller större, eller om förändringen av skulder, inkomster, utgifter eller nominell BNP som orsakas av revideringarna är 0,5 % av BNP eller större.

Artikel 3

ECB:s skyldigheter i fråga om statistikrapportering

1.  Med de uppgifter som rapporteras av de nationella centralbankerna som utgångspunkt skall ECB sköta ”GFS-databasen” som kommer att inkludera aggregerade uppgifter för euroområdet och EU. ECB skall göra innehållet i GFS-databasen tillgängligt för de nationella centralbankerna.

2.  De nationella centralbankerna skall i de statistiska uppgifterna ange för vem de får göras tillgängliga. ECB skall beakta dessa instruktioner när innehållet i GFS-databasen sprids.

Artikel 4

Tidsfrister

▼M1

1.  De nationella centralbankerna skall två gånger per år, före den 15 april och före den 15 oktober, inrapportera en fullständig uppsättning uppgifter.

▼B

2.  Om ny information föreligger mellan de två rapporteringstillfällena som framgår av punkt 1 skall de nationella centralbankerna på eget initiativ inrapportera ofullständiga uppsättningar uppgifter. Vid rapportering av en ofullständig uppsättning uppgifter som endast omfattar huvudkategorier kan de nationella centralbankerna även tillhandahålla skattningar för underkategorierna.

3.  ECB skall göra innehållet i GFS-databasen tillgängligt för de nationella centralbankerna minst en gång per månad, senast en ECB-arbetsdag efter det att ECB färdigställt uppgifterna för offentliggörande.

Artikel 5

Samarbete med behöriga nationella myndigheter

1.  Om vissa eller alla uppgifter och den information som avses i artikel 2 har sitt ursprung hos andra behöriga nationella myndigheter än de nationella centralbankerna, skall de berörda nationella centralbankerna sträva efter att inleda ett samarbete med dessa myndigheter för att säkerställa en kontinuerlig överföring av uppgifter som uppfyller ECBS standarder och krav, under förutsättning att samma resultat inte redan uppnås genom nationell lagstiftning.

2.  Om en nationell centralbank inom ramen för ett sådant samarbete inte kan uppfylla de krav som framgår av artiklarna 2 och 4, eftersom den behöriga nationella myndigheten inte givit den nationella centralbanken nödvändig information, skall ECB och den nationella centralbanken med den berörda myndigheten diskutera frågan om hur informationen kan göras tillgänglig.

Artikel 6

Standarder för överföring och kodning

De nationella centralbankerna och ECB skall använda standarderna i bilaga III för att överföra och koda de uppgifter som anges i artiklarna 2 och 3. Detta krav hindrar inte att andra medel efter överenskommelse kan användas som en reservlösning för överföring av de statistiska uppgifterna till ECB.

Artikel 7

Kvalitet

1.  ECB och de nationella centralbankerna skall följa upp och främja kvaliteten på de uppgifter som rapporteras till ECB.

2.  ECB:s direktion skall varje år rapportera till ECB-rådet om kvaliteten på den årliga statistiken över den offentliga sektorns finanser.

3.  Rapporten skall åtminstone behandla uppgifternas täckning, deras överensstämmelse med de relevanta definitionerna samt omfattningen på revideringar.

Artikel 8

Undantag

1.  Nationella centralbanker som inte kan uppfylla villkoren i artikel 2 och artikel 4.1 skall beviljas undantag av ECB-rådet. Beviljade undantag anges i bilaga IV.

2.  En nationell centralbank som beviljats ett tidsbegränsat undantag skall varje år informera ECB om de åtgärder man planerar att vidta för att uppfylla alla rapporteringskrav.

3.  ECB-rådet skall varje år se över undantagen.

Artikel 9

Förenklat ändringsförfarande

ECB:s direktion har rätt att med hänsyn tagen till de synpunkter som statistikkommittén framför göra sådana tekniska ändringar i bilagorna till den här riktlinjen som varken ändrar den underliggande begreppsramen eller påverkar rapporteringsbördan.

Artikel 10

Ikraftträdande

Denna riktlinje träder i kraft andra dagen efter det att den antas.

Artikel 11

Adressater

Denna riktlinje riktar sig till de nationella centralbankerna i de deltagande medlemsstaterna.

▼M4




BILAGA I

KRAV PÅ RAPPORTERING AV UPPGIFTER

En fullständig uppsättning uppgifter omfattar statistik över inkomster och utgifter (tabellerna 1A, 1B och 1C), statistik över underskott/skuldanpassning (tabellerna 2A och 2B) samt statistik över skulder (tabellerna 3A och 3B). Huvudkategorierna anges i fetstil, övriga är sekundära kategorier. En ofullständig uppsättning uppgifter omfattar åtminstone huvudkategorierna under statistiken över inkomster och utgifter, statistiken över underskott/skuldanpassning eller statistik över skulder. Kategorierna avser den offentliga sektorn om inte annat anges.

STATISTIK ÖVER INKOMSTER OCH UTGIFTER



Tabell 1A

Kategori

Nummer och linjärt samband

Underskott (–) eller överskott (+)

1 = 7 – 8 = 2 + 3 + 4 + 5

Statens underskott (-) eller överskott (+)

2

Delstaters underskott (–) eller överskott (+)

3

Kommuners underskott (–) eller överskott (+)

4

Socialförsäkringarnas underskott (–) eller överskott (+)

5

Primärt underskott (–) eller överskott (+)

6 = 1 + 26

Summa inkomster

7 = 9 + 31

Summa utgifter

8 = 21 + 33

Löpande inkomster

9 = 10 + 13 + 15 + 18 + 20

Direkta skatter

10

som ska betalas av företag

11

som ska betalas av hushåll

12

Indirekta skatter

13

varav mervärdesskatt

14

Sociala avgifter

15

varav arbetsgivares faktiska sociala avgifter

16

varav anställdas egenavgifter

17

Andra löpande inkomster

18

varav upplupen ränta

19

Försäljningar

20

Löpande utgifter

21 = 22 + 26 + 27 + 29

Löpande transfereringar

22 = 23 + 24 + 25

Sociala utbetalningar

23

Subventioner som ska betalas

24

Andra löpande transfereringar som ska betalas

25

Ränta som ska betalas

26

Löner och kollektiva avgifter

27

varav egentlig lön

28

Insatsförbrukning

29

Sparande brutto

30 = 9 – 21

Inkomster från kapital

31

varav kapitalskatter

32

Kapitalutgifter

33 = 34 + 35 + 36

Investeringar

34

Andra nettoanskaffningar av icke-finansiella tillgångar

35

Kapitaltransfereringar som ska betalas

36

Memorandumposter

Förfarandet vid alltför stora underskott – underskott (–) eller överskott (+)

37

Ränta som ska betalas i samband med förfarandet vid alltför stora underskott

38

Inkomster från försäljningar av UMTS-licenser

39

Faktiska sociala avgifter

40

Sociala förmåner andra än in natura

41

Bruttonationalprodukt

42

Bruttonationalprodukt i konstanta priser

43

Offentliga sektorns investeringar i konstanta priser

44



Tabell 1B

Kategori

Nummer och linjärt

Medlemsstaternas betalningar till EU:s budget

1 = 2 + 4 + 5 + 7

Indirekta skatter som betalas till EU:s budget

2

varav mervärdesskatt som betalats till EU:s budget

3

Löpande internationell samverkan som ska betalas av den offentliga sektorn till EU:s budget

4

Diverse löpande transfereringar som ska betalas av den offentliga sektorn till EU:s budget

5

varav EU:s fjärde egna resurs

6

Kapitaltransfereringar som ska betalas av den offentliga sektorn till EU:s budget

7

EU-utgifter i medlemsstaten

8 = 9 + 10 + 11 + 12 + 13

Subventioner som ska betalas från EU:s budget

9

Löpande transfereringar som ska betalas från EU:s budget till offentliga sektorn

10

Löpande transfereringar som ska betalas från EU:s budget till enheter utanför den offentliga sektorn

11

Kapitaltransfereringar som ska betalas från EU:s budget till den offentliga sektorn

12

Kapitaltransfereringar som ska betalas från EU:s budget till enheter utanför den offentliga sektorn

13

Nettointäkter från EU:s budget (nettomottagare +, nettobetalare –)

14 = 8 – 1

Memorandumpost

Kostnad för insamling av de egna medlen

15



Tabell 1C

Kategori

Nummer och linjärt samband

Konsumtionsutgifter

1 = 2 + 3 = 4 + 5 + 6 + 7 + 8 + 9 – 10

Individuella konsumtionsutgifter

2

Kollektiva konsumtionsutgifter

3

Löner och kollektiva avgifter

4 = [1A.27] (1)

Insatsförbrukning

5 = [1A.29]

Sociala transfereringar in natura som tillhandahålls via marknadsproducenter

6

Kapitalförslitning

7

Erlagda skatter på produktion minus erhållna subventioner

8

Driftsöverskott, netto

9

Försäljningar

10 = [1A.20]

Memorandumpost

Konsumtionsutgifter i konstanta priser

11

(1)   [x.y] avser kategorinummer y i tabell x.

STATISTISK ÖVER UNDERSKOTT/SKULDANPASSNING



Tabell 2A

Kategori

Nummer och linjärt samband

Underskott (–) eller överskott (+)

1 = [1A.1]

Justeringar mellan finansiella och icke-finansiella konton

2 = 1 – 3

Nettotransaktioner i finansiella tillgångar och skulder

3 = 4 – 15

Transaktioner i finansiella tillgångar (konsoliderade)

4 = 5 + 6 + 7 + 8 + 9 + 13

Transaktioner i sedlar, mynt och inlåning

5

Transaktioner med värdepapper andra än aktier – kortfristiga och långfristiga värdepapper

6

Transaktioner i finansiella derivat

7

Transaktioner i lån

8

Transaktioner i aktier och andra ägarandelar

9

Privatiseringar

10

Kapitaltillskott

11

Övrigt

12

Transaktioner i andra finansiella tillgångar

13

varav upplupna skatter minus influtna skatteintäkter

14

Transaktioner i skulder (konsoliderade)

15 = 16 + 17 + 18 + 19 + 20 + 22

Transaktioner i sedlar, mynt och inlåning

16

Transaktioner med värdepapper andra än aktier – kortfristiga värdepapper

17

Transaktioner med värdepapper andra än aktier – långfristiga värdepapper

18

Transaktioner i finansiella derivat

19

Transaktioner i lån

20

varav lån från centralbanker

21

Transaktioner i andra skulder

22

Transaktioner med skuldinstrument (konsoliderade)

= offentliga sektorns upplåningsbehov

23 = 16 + 17 + 18 + 20

23 = 25 + 26 + 27

23 = 2 – 1 + 4 – 19 – 22

Transaktioner i långfristiga skuldinstrument

24

Transaktioner avseende skuldinstrument denominerade i nationell valuta

25

Transaktioner avseende skuldinstrument denominerade i en deltagande utländsk valuta (1)

26

Transaktioner avseende skuldinstrument denominerade i en icke-deltagande utländsk valuta

27

Andra flöden

28 = 29 + 32

Värderingsförändringar med betydelse för skulden

29 = 30 + 31

Valutakursvinster eller -förluster från innehav av utländsk valuta

30

Andra värderingseffekter – nominellt värde

31

Andra volymförändringar av skulder

32

Förändring av skulderna

33 = 23 + 28

33 = 2 – 1 + 4 – 19 – 22 + 28

(1)   Ska rapporteras för åren innan medlemsstaten blev en deltagande medlemsstat.



Tabell 2B

Kategori

Nummer och linjärt samband

Transaktioner avseende skuldinstrument – icke-konsoliderade

1 = 2 + 3 + 4 + 5 + 6

Transaktioner i sedlar, mynt och inlåning (skulder) – icke konsoliderade

2

Transaktioner i kortfristiga värdepapper (skulder) – icke-konsoliderade

3

Transaktioner i långfristiga värdepapper (skulder) – icke-konsoliderade

4

Transaktioner i lån från centralbanker

5

Transaktioner i andra lån (skulder) – icke-konsoliderade

6

Konsoliderande transaktioner

7 = 8 + 9 + 10 + 11

Konsoliderande transaktioner – sedlar, mynt och inlåning

8 = 2 – [2A.16]

Konsoliderande transaktioner – kortfristiga värdepapper

9 = 3 – [2A.17]

Konsoliderande transaktioner – långfristiga värdepapper

10 = 4 – [2A.18]

Konsoliderande transaktioner – lån

11 = 6 – [2A.20] – [2A.21]

STATISTIK ÖVER SKULDER



Tabell 3A

Kategori

Nummer och linjärt samband

Skulder

1 = 2 + 3 + 4 + 5 + 6

= 7 + 12 = 13 + 14 + 15

= 16 + 17 = 19 + 20 + 22

= 24 + 25 + 26 + 27

Skulder – sedlar, mynt och inlåning (skulder)

2

Skulder – kortfristiga värdepapper (skulder)

3

Skulder – långfristiga värdepapper (skulder)

4

Skulder – lån från centralbanker (skulder)

5

Skulder – andra lån (skulder)

6

Skulder som innehas av inhemska aktörer med hemvist i medlemsstaten

7 = 8 + 9 + 10 + 11

Skulder som innehas av centralbanker

8

Skulder som innehas av andra monetära finansinstitut

9

Skulder som innehas av andra finansinstitut

10

Skulder som innehas av andra inhemska aktörer med hemvist i medlemsstaten

11

Skulder som innehas av utländska aktörer utan hemvist i medlemsstaten

12

Skulder denominerade i nationell valuta

13

Skulder denominerade i en deltagande utländsk valuta

14

Skulder denominerade i en icke-deltagande utländsk valuta

15

Kortfristiga skulder

16

Långfristiga skulder

17

varav med rörlig ränta

18

Skulder med en återstående löptid på upp till 1 år

19

Skulder med en återstående löptid på 1–5 år

20

varav med rörlig ränta

21

Skulder med en återstående löptid på över 5 år

22

varav med rörlig ränta

23

Statens andel av skulderna

24 = [3B.7] – [3B.15]

Delstaters andel av skulderna

25 = [3B.9] – [3B.16]

Kommuners andel av skulderna

26 = [3B.11] – [3B.17]

Socialförsäkringars andel av skulderna

27 = [3B.13] – [3B.18]

Memorandumposter

Skuldernas genomsnittliga återstående löptid

28

Skulder – nollkupongobligationer

29



Tabell 3B

Kategori

Nummer och linjärt samband

Skulder (icke-konsoliderade)

1 = 7 + 9 + 11 + 13

Konsoliderande element

2 = 3 + 4 + 5 + 6 = 8 + 10 + 12 + 14

= 15 + 16 + 17 + 18

Konsoliderande element – sedlar, mynt och inlåning

3

Konsoliderande element – kortfristiga värdepapper

4

Konsoliderande element – långfristiga värdepapper

5

Konsoliderande element – lån

6

Skuldtitlar som emitterats av staten

7

varav skulder som innehas av andra statliga undersektorer

8

Skuldtitlar som emitterats av delstater

9

varav skulder som innehas av andra statliga undersektorer

10

Skuldtitlar som emitterats av kommuner

11

varav skulder som innehas av andra statliga undersektorer

12

Skuldtitlar som emitterats av socialförsäkringar

13

varav skulder som innehas av andra statliga undersektorer

14

Memorandumposter

Statens innehav av skuldtitlar som emitterats av enheter inom andra statliga undersektorer

15

Delstaters innehav av skuldtitlar som emitterats av enheter inom andra statliga undersektorer

16

Kommuners innehav av skuldtitlar som emitterats av enheter inom andra statliga undersektorer

17

Socialförsäkringars innehav av skuldtitlar som emitterats av enheter inom andra statliga undersektorer

18




BILAGA II

METODDEFINITIONER

1.   Metodreferenser

De kategorier som anges i bilaga I definieras i allmänhet genom hänvisning till bilaga A till ENS 95 och/eller rådets förordning (EG) nr 3605/93 av den 22 november 1993 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott som är fogat till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen ( 5 ). Kompletterande metoddefinitioner återfinns i artikel 1 till den här riktlinjen. I nedanstående tabell anges de koder som hänvisar till olika sektorer och undersektorer.



Sektorer och undersektorer i ENS 95

 
 

Offentliga

Nationella privata

Utlandskontrollerade

Totala ekonomin

S.1

 
 
 

Icke-finansiella företag

S.11

S.11001

S.11002

S.11003

Finansiella företag

S.12

 
 
 

Centralbanker

S.121

 
 
 

Andra monetära finansinstitut

S.122

S.12201

S.12202

S.12203

Övriga finansinstitut utom försäkringsföretag och pensionsinstitut

S.123

S.12301

S.12302

S.12303

Finansiella serviceföretag

S.124

S.12401

S.12402

S.12403

Försäkringsföretag och pensionsinstitut

S.125

S.12501

S.12502

S.12503

Offentlig sektor

S.13

 
 
 

Staten

S.1311

 
 
 

Delstater

S.1312

 
 
 

Kommuner

S.1313

 
 
 

Socialförsäkring

S.1314

 
 
 

Hushåll

S.14

 
 
 

Hushållens ideella organisationer

S.15

 
 
 

Utlandet

S.2

 
 
 

Europeiska unionen

S.21

 
 
 

EU:s medlemsstater

S.211

 
 
 

EU:s institutioner

S.212

 
 
 

Tredje länder och internationella organisationer

S.22

 
 
 

2.   Definitioner av kategorierna ( 6 )

Tabell 1A

1. Underskott (–) eller överskott (+) [1A.1] är lika med nettoutlåning (+)/nettoupplåning (–) (B.9) för S.13.

2. Statens underskott (–) eller överskott (+) [1A.2] är lika med nettoutlåning (+)/nettoupplåning (–) (B.9) för S.1311.

3. Delstaters underskott (–) eller överskott (+) [1A.3] är lika med nettoutlåning (+)/nettoupplåning (–) (B.9) för S.1312.

4. Kommuners underskott (–) eller överskott (+) [1A.4] är lika med nettoutlåning (+)/ nettoupplåning (–) (B.9) för S.1313.

5. Socialförsäkringarnas underskott (–) eller överskott (+) [1A.5] är lika med nettoutlåning (+)/ nettoupplåning (–) (B.9) för S.1314.

6. Primärt underskott (–) eller överskott (+) [1A.6] är lika med underskott (–) eller överskott (+) [1A.1] plus ränta som ska betalas [1A.26].

7. Summa inkomster [1A.7] är lika med löpande inkomster [1A.9] plus inkomster från kapital [1A.31].

8. Summa utgifter [1A.8] är lika med löpande utgifter [1A.21] plus kapitalutgifter [1A.33].

9. Löpande inkomster [1A.9] är lika med direkta skatter [1A.10], plus direkta skatter [1A.13], plus sociala avgifter [1A.15], plus andra löpande inkomster [1A.18], plus försäljningar [1A.20].

10. Direkta skatter [1A.10] är lika med löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc. (D.5) som tagits upp som tillgångar i S.13.

11. Direkta skatter som ska betalas av företag [1A.11] är lika med löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc. (D.5) som tagits upp som tillgång i S.13 och användning i S.11 och S.12.

12. Direkta skatter som ska betalas av hushåll [1A.12] är lika med löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc. (D.5) som tagits upp som tillgång i S.13 och användning i S.14.

13. Indirekta skatter [1A.13] är lika med skatter på produktion och import (D.2) som tagits upp som tillgång i S.13, plus indirekta skatter som betalas till EU:s budget [1B.2].

14. Indirekta skatter varav mervärdesskatt [1A.14] är lika med mervärdesskatter (skatter av momstyp) (D.211) som tagits upp som tillgång i S.13 och S.212.

15. Sociala avgifter [1A.15] är lika med sociala avgifter (D.61) som tagits upp som tillgång i S.13.

16. Sociala avgifter, varav arbetsgivares faktiska sociala avgifter [1A.16] är lika med arbetsgivares faktiska kollektiva avgifter (D.6111) som tagits upp som tillgång i S.13.

17. Sociala avgifter, varav anställdas egenavgifter [1A.17] är lika med anställdas egenavgifter (D.6112) som tagits upp som tillgång i S.13.

18. Andra löpande inkomster [1A.18] är lika med kapitalinkomst (D.4), skadeförsäkringsfordringar (D.72), löpande internationell samverkan (D.74), samt diverse löpande transfereringar (D.75) som tagits upp som tillgång i S.13, förutom S.13 ränta (D.41) som även är användning i S.13, plus erhållna övriga produktionssubventioner (D.39) som är användning i S.13, minus löpande transfereringar som ska betalas av EU:s budget till offentliga sektorn [1B.10], plus nettointäkter från EU:s budget [1B.14], om värdet är positivt.

19. Andra löpande inkomster varav upplupen ränta [1A.19] är lika med ränta (D.41) som tagits upp som tillgång i S.13 och användning i alla sektorer utom S.13.

20. Försäljningar [1A.20] är lika med marknadsproduktion (P.11), plus produktion för egen slutlig användning (P.12), plus betalning för övrig icke-marknadsproduktion (P.131) som tagits upp som tillgång i S.13.

21. Löpande utgifter [1A.21] är lika med löpande transfereringar [1A.22], plus ränta som ska betalas [1A.26], plus löner och kollektiva avgifter [1A.27], plus insatsförbrukning [1A.29].

22. Löpande transfereringar [1A.22] är lika med sociala utbetalningar [1A.23], plus subventioner [1A.24], plus andra löpande transfereringar som ska betalas [1A.25].

23. Sociala utbetalningar [1A.23] är lika med sociala förmåner andra än in natura (D.62), plus sociala transfereringar in natura relaterade till utgifter för varor som levereras till hushållen via marknadsproducenter (D.6311 + D.63121 + D.63131) som tagits upp som tillgång i S.13, plus diverse löpande transfereringar (D.75) som tagits upp som användning i S.13 och som tillgångar i S.15.

24. Subventioner som ska betalas [1A.24] är lika med subventioner (D.3) som tagits upp bland tillgångarna i S.13, plus subventioner som ska betalas från EU:s budget [1B.9] till nationella aktörer.

25. Andra löpande transfereringar som ska betalas [1A.25] är lika med löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc. (D.5), övriga produktionsskatter (D.29), kapitalinkomst (D.4) förutom ränta (D.41), skadeförsäkringspremier (netto) (D.71), löpande internationell samverkan (D.74) som tagits upp som användning i S.13, och diverse löpande transfereringar (D.75) som tagits upp som användning i S.13 och som tillgångar i alla sektorer utom S.15, minus löpande transfereringar (D.74 och D.75) som ska betalas av den offentliga sektorn till EU:s budget [1B.4 och 1B.5], minus nettointäkter från EU:s budget [1B.14], om värdet är negativt.

26. Ränta som ska betalas [1A.26] är lika med ränta (D.41) som tagits upp som användning i S.13 och som tillgångar i alla sektorer utom S.13.

27. Löner och kollektiva avgifter [1A.27] är lika med löner och kollektiva avgifter (D.1) som tagits upp som användning i S.13.

28. Löner och kollektiva avgifter, varav egentlig lön [1A.28] är lika med egentlig lön (D.11) som tagits upp som användning i S.13.

29. Insatsförbrukning [1A.29] är lika med insatsförbrukning (P.2) som tagits upp som användning i S.13.

30. Sparande brutto [1A.30] är lika med löpande inkomster [1A.9], minus löpande utgifter [1A.21].

31. Inkomster från kapital [1A.31] är lika med erhållna kapitaltransfereringar (D.9) som tagits upp som förändringar av skulder och nettoförmögenhet i S.13 och som tagits upp under kapitaltransfereringar som ska betalas av alla sektorer utom S.13, minus kapitaltransfereringar som ska betalas från EU:s budget till offentliga sektorn [1B.12].

32. Inkomster från kapital varav kapitalskatter [1A.32] är lika med kapitalskatter (D.91) som tagits upp som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.13.

33. Kapitalutgifter [1A.33] är lika med investeringar [1A.34], plus andra nettoanskaffningar av icke-finansiella tillgångar [1A.35], plus kapitaltransfereringar som ska betalas [1A.36].

34. Investeringar [1A.34] är lika med fast bruttoinvestering (P.51) som tagits upp som förändringar i tillgångar i S.13.

35. Andra nettoanskaffningar av icke finansiella tillgångar [1A.35] är lika med ökningen i lagerinvesteringar (P.52), nettoanskaffning av värdeföremål (P.53) och nettoanskaffning av icke finansiella icke producerade tillgångar (K.2) som tagits upp som förändringar i tillgångar i S.13.

36. Kapitaltransfereringar som ska betalas [1A.36] är lika med kapitaltransfereringar som ska betalas (D.9) som tagits upp som förändringar av skulder och nettoförmögenhet i S.13 och som tagits upp som kapitaltransfereringar som ska erhållas av alla sektorer utom S.13, plus kapitaltransfereringar som ska betalas från EU:s budget till enheter utanför den offentliga sektorn [1B.13], minus kapitaltransfereringar som ska betalas från offentliga sektorn till EU:s budget [1B.7].

37. EDP (förfarandet vid alltför stora underskott) underskott (–) eller överskott (+) [1A.37] är lika med EDP nettoutlåning (+)/nettoupplåning (–) (EDPB.9) i S.13.

38. Ränta som ska betalas i samband med förfarandet vid alltför stora underskott [1A.38] är lika med EDP-ränta (EDPD.41) som tagits upp som användning i S.13 och som tillgångar i alla sektorer utom S.13.

39. Inkomster från försäljning av UMTS-licenser [1A.39] (universal mobile telecommunication systems) är lika med de inkomster som erhålls från försäljningen av tredje generationens mobiltelefonlicenser som tagits upp som avyttring av icke-finansiella tillgångar enligt Eurostats beslut om redovisningen av mobiltelefonlicenser.

40. Faktiska sociala avgifter [1A.40] är lika med faktiska sociala avgifter (D.611) som tagits upp som tillgång i S.13.

41. Sociala förmåner andra än in natura [1A.41] är lika med sociala förmåner andra än in natura (D.62) som tagits upp som användning i S.13.

42. Bruttonationalprodukt [1A.42] är lika med bruttonationalprodukt (B.1*g) till marknadspris.

43. Bruttonationalprodukt i konstanta priser [1A.43] är lika med bruttonationalprodukt (B.1*g) till konstanta priser.

44. Offentliga sektorns investeringar i konstanta priser [1A.44] är lika med fast bruttoinvestering (P.51), i konstanta priser, som tagits upp som förändringar i tillgångar i S.13.

Tabell 1B

1. Medlemsstaternas betalningar till EU:s budget [1B.1] är lika med indirekta skatter som betalas till EU:s budget plus löpande internationell samverkan (D.74) som ska betalas av den offentliga sektorn till EU:s budget [1B.4] plus diverse löpande transfereringar (D.75) som ska betalas av den offentliga sektorn till EU:s budget [1B.5] plus kapitaltransfereringar (D.9) som ska betalas av den offentliga sektorn till EU:s budget [1B.7].

2. Indirekta skatter som ska betalas till EU:s budget [1B.2] är lika med skatter på produktion och import (D.2) som tagits upp som tillgång i S.212.

3. Indirekta skatter varav mervärdesskatt som betalats till EU:s budget [1B.3] är lika med mervärdesskatter (skatter av momstyp) (D.211) som tagits upp som tillgång i S.212.

4. Löpande internationell samverkan som ska betalas av den offentliga sektorn till EU:s budget [1B.4] är lika med löpande internationell samverkan (D.74) som tagits upp som tillgång i S.212 och som användning i S.13.

5. Diverse löpande transfereringar som ska betalas av den offentliga sektorn till EU:s budget [1B.5] är lika med diverse löpande transfereringar (D.75) som tagits upp som tillgång i S.212 och som användning i S.13.

6. Diverse löpande transfereringar som ska betalas av den offentliga sektorn till EU:s budget, varav EU:s fjärde egna resurs [1B.6], är lika med den BNI-relaterade fjärde avgiften (ENS 95 punkt 4 138) som tagits upp som diverse löpande transfereringar (D.75) bland tillgångar i S.212 och som användning i S.13.

7. Kapitaltransfereringar som ska betalas av den offentliga sektorn till EU:s budget [1B.7] är lika med kapitaltransfereringar (D.9) som ska betalas som tagits upp som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.13 och som kapitaltransfereringar som ska mottas i S.212.

8. EU-utgifter i medlemsstaten [1B.8] är lika med subventioner (D.3) som ska betalas från EU:s budget [1B.9], plus löpande transfereringar (D.7) som ska betalas från EU:s budget till offentliga sektorn [1B.10], plus löpande transfereringar (D.7) som ska betalas från EU:s budget till enheter utanför den offentliga sektorn [1B.11], plus kapitaltransfereringar (D.9) som ska betalas från EU:s budget till offentliga sektorn [1B.12], plus kapitaltransfereringar (D.9) som ska betalas från EU:s budget till enheter utanför den offentliga sektorn [1B.13].

9. Subventioner som ska betalas från EU:s budget [1B.9] är lika med subventioner [D.3] som tagits upp som tillgång i S.212.

10. Löpande transfereringar som ska betalas från EU:s budget till den offentliga sektorn [1B.10] är lika med löpande internationell samverkan (D.74) och diverse löpande transfereringar (D.75) som tagits upp som tillgång i S.13 och som användning i S.212.

11. Löpande transfereringar som ska betalas från EU:s budget till enheter utanför den offentliga sektorn [1B.11] är lika med diverse löpande transfereringar [D.75] som tagits upp som användning i S.212 och som tillgångar i alla sektorer utom S.13.

12. Kapitaltransfereringar som ska betalas från EU:s budget till den offentliga sektorn [1B.12] är lika med kapitaltransfereringar som ska mottas (D.9) som tagits upp som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.13 och som förändringar i tillgångar i S.212.

13. Kapitaltransfereringar som ska betalas från EU:s budget till enheter utanför den offentliga sektorn [1B.13] är lika med kapitaltransfereringar som ska betalas (D.9) som tagits upp som förändringar i tillgångarna i S.212 och som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i alla sektorer utom S.13.

14. Nettointäkter från EU:s budget [1B.14] är lika med den offentliga sektorns nettointäkter från EU:s budget plus de nettointäkter från EU:s budget som enheter utanför den offentliga sektorn haft.

15. Kostnad för insamling av de egna medlen [1B.15] är den del av marknadsproduktionen (P.11) som tagits upp som tillgång i S.13 och är den kostnad som betalas från EU:s budget för insamling av de egna medlen.

Tabell 1C

1. Konsumtionsutgifter [1C.1] är lika med konsumtionsutgift (P.3) som tagits upp som användning i S.13.

2. Individuella konsumtionsutgifter [1C.2] är lika med individuell konsumtionsutgift (P.31) som tagits upp som användning i S.13.

3. Kollektiva konsumtionsutgifter [1C.3] är lika med kollektiv konsumtionsutgift (P.32) som tagits upp som användning i S.13.

4. Löner och kollektiva avgifter [1C.4] är lika med [1A.27].

5. Insatsförbrukning [1C.5] är lika med [1A.29].

6. Sociala transfereringar in natura som tillhandahålls via marknadsproducenter [1C.6] är lika med sociala transfereringar in natura relaterade till utgifter för varor som levereras till hushållen via marknadsproducenter (D.6311 + D.63121 + D.63131) som tagits upp som användning i S.13.

7. Kapitalförslitning [1C.7] är lika med kapitalförslitning (K.1) som tagits upp som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.13.

8. Erlagda skatter på produktion minus erhållna subventioner [1C.8] är lika med inbetalning av övriga produktionsskatter (D.29) som tagits upp som användning i S.13 minus erhållna övriga produktionssubventioner (D.39) som tagits upp som användning i S.13.

9. Driftöverskott (netto) [1C.9] är lika med driftöverskott (netto) (B.2n) i S.13.

10. Försäljningar [1C.10] är lika med [1A.20].

11. Konsumtionsutgifter i konstanta priser [1C.11] är lika med konsumtionsutgift (P.3) i konstanta priser som tagits upp som användning i S.13.

Tabell 2A

1. Underskott (–) eller överskott (+) [2A.1] är lika med [1A.1].

2. Justeringar mellan finansiella och icke-finansiella konton [2A.2] är lika med underskott (–) eller överskott (+) [2A.1], minus nettotransaktioner i finansiella tillgångar och skulder [2A.3].

3. Nettotransaktioner i finansiella tillgångar och skulder [2A.3] är lika med transaktioner i nettoanskaffningen av finansiella tillgångar [2A.4] minus nettoökningen av transaktioner i skulder [2A.15].

4. Transaktioner i finansiella tillgångar [2A.4] är lika med transaktioner i sedlar, mynt och inlåning (F.2) [2A.5], transaktioner med värdepapper andra än aktier (F.33) [2A.6], transaktioner i finansiella derivat (F.34) [2A.7], transaktioner med lån (F.4) [2A.8], transaktioner med aktier och andra ägarandelar (F.5) [2A.9] och transaktioner med andra finansiella tillgångar [2A.13], som tagits upp som förändringar i tillgångar i S.13 och som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i alla sektorer utom S.13.

5. Transaktioner i sedlar, mynt och inlåning (tillgångar) [2A.5] är lika med nettoanskaffningen av sedlar, mynt och inlåning (F.2) som tagits upp som förändringar i tillgångar i S.13 och som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i alla sektorer utom S.13.

6. Transaktioner med värdepapper andra än aktier – kortfristiga och långfristiga värdepapper [2A.6] är lika med nettoanskaffningen av värdepapper andra än aktier, exklusive finansiella derivat (F.33), som tagits upp som förändringar i tillgångar i S.13 och som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i alla sektorer utom S.13.

7. Transaktioner i finansiella derivat (tillgångar) [2A.7] är lika med nettobetalningar avseende finansiella derivat (F.34) som tagits upp som förändringar i tillgångar i S.13 och som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i alla sektorer utom S.13.

8. Transaktioner i lån (tillgångar) [2A.8] är lika med nya lån (F.4) som netto beviljats av den offentliga sektorn, efter avdrag för lån som återbetalats, som tagits upp som förändringar i tillgångar i S.13 och som förändringar i skulder och nettotillgångar i alla sektorer utom S.13.

9. Transaktioner i aktier och andra ägarandelar (tillgångar) [2A.9] är lika med nettoanskaffningen av aktier och andra ägarandelar (F.5) som tagits upp som förändringar i tillgångar i S.13.

10. Privatiseringar (netto) [2A.10] är lika med transaktioner i aktier och andra ägarandelar (F.5) som tagits upp som förändringar i tillgångar i S.13 och som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.11 eller S.12 som sker inom ramen för att kontrollen över låntagarenheten lämnas över eller tas (ENS 95 punkt 2.26) ( 7 ) av S.13; t.ex. kan sådana transaktioner utföras av S.13 med låntagarenheten direkt eller med en annan långivarenhet.

11. Kapitaltillskott (netto) [2A.11] är lika med transaktioner i aktier och andra ägarandelar (F.5) som tagits upp som förändringar i tillgångar i S.13 och som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.11 eller S.12 som inte sker inom ramen för att kontrollen över låntagarenheten lämnas över eller tas av S.13 och som sker direkt med låntagarenheten.

12. Andra [2A.12] är lika med transaktioner i aktier och andra ägarandelar (F.5) som tagits upp som förändringar i tillgångar i S.13 och som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.11, S.12 eller S.14 som inte sker inom ramen för att kontrollen över låntagarenheten lämnas över eller tas av S.13 och inte utförs av S.13 med låntagarenheten direkt utan med en annan långivarenhet.

13. Transaktioner i andra finansiella tillgångar [2A.13] är lika med nettoanskaffningen av monetärt guld och särskilda dragningsrätter (F.1) som tagits upp som förändringar i tillgångar i S.13, nettoanskaffningen av försäkringstekniska reserver (F.6) och andra obetalda inkomster (F.7) som tagits upp som förändringar i tillgångar i S.13 och som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i alla sektorer utom S.13.

14. Transaktioner i andra finansiella tillgångar, varav upplupna skatter minus influtna skatteintäkter [2A.14] är lika med den del av andra obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter (F.7 tillgångar) som avser skatter och sociala avgifter i D2, D5, D6 och D91, minus det skattebelopp som faktiskt influtit, som tagits upp som förändringar i tillgångar i S.13 och som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i alla sektorer utom S.13.

15. Transaktioner i skulder (konsoliderade) [2A.15] är lika med transaktioner i sedlar, mynt och inlåning (F.2) [2A.16], transaktioner i kortfristiga värdepapper (F.331) [2A.17], transaktioner i långfristiga värdepapper (F.332) [2A.18], transaktioner i finansiella derivat (F.34) [2A.19], transaktioner med lån (F.4) [2A.20] och transaktioner i andra skulder [2A.22], som tagits upp som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.13 och som förändringar i tillgångar i alla sektorer utom S.13.

16. Transaktioner i sedlar, mynt och inlåning (skulder) [2A.16] är lika med nettoanskaffningen av sedlar, mynt och inlåning (F.2) som tagits upp som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.13 och som förändringar i tillgångar i alla sektorer utom S.13.

17. Transaktioner med värdepapper andra än aktier – kortfristiga värdepapper (skulder) [2A.17] är lika med nettoanskaffningen av värdepapper andra än aktier, exklusive finansiella derivat vars ursprungliga löptid är högst ett år (F.331) som tagits upp som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.13 och som förändringar i tillgångar i alla sektorer utom S.13.

18. Transaktioner med värdepapper andra än aktier – långfristiga värdepapper (skulder) [2A.18] är lika med nettoanskaffningen av värdepapper andra än aktier, exklusive finansiella derivat vars ursprungliga löptid är över ett år (F.332) som tagits upp som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.13 och som förändringar i tillgångar i alla sektorer utom S.13.

19. Transaktioner i finansiella derivat (skulder) [2A.19] är lika med nettointäkter avseende finansiella derivat (F.34) som tagits upp som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.13 och som förändringar i tillgångar i alla sektorer utom S.13.

20. Transaktioner i lån (skulder) [2A.20] är lika med ny upplåning (F.4) netto efter avdrag för existerande lån som återbetalats, som tagits upp som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.13 och som förändringar i tillgångar i alla sektorer utom S.13.

21. Transaktioner i lån varav lån från centralbanker [2A.21] är lika med transaktioner med lån (F.4) som tagits upp som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.13 och som förändringar i tillgångar i S.121.

22. Transaktioner i andra skulder [2A.22] är lika med nettoökningen av försäkringstekniska reserver (F.6) och obetalda inkomster (F.7) som tagits upp som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.13 och som förändringar i tillgångar i alla sektorer utom S.13.

23. Transaktioner med skuldinstrument (konsoliderade) [2A.23] är lika med nettoökningen av skulder avseende sedlar, mynt och inlåning (F.2) [2A.16], värdepapper andra än aktier, exklusive derivat, [2A.17 och 2A.18] (F.33), och lån (F.4) [2A.20]. Även den offentliga sektorns upplåningsbehov omfattas.

24. Transaktioner i långfristiga skuldinstrument [2A.24] är lika med nettoökningen av skulder avseende skuldinstrument [2A.23] vars ursprungliga löptid är längre än ett år.

25. Transaktioner avseende skuldinstrument denominerade i nationell valuta [2A.25] är lika med nettoökningen av skulder avseende skuldinstrument [2A.23] denominerade i lagligt betalningsmedel i medlemsstaten.

26. Transaktioner avseende skuldinstrument denominerad i en deltagande utländsk valuta [2A.26] är lika med nettoökningen av skulder avseende skuldinstrument [2A.23] denominerade i ecu, plus skuldinstrument denominerade i euro innan medlemsstaten blev en deltagande medlemsstat, plus skuldinstrument denominerade i lagligt betalningsmedel i en deltagande medlemsstat innan staten blev en deltagande medlemsstat. Detta exkluderar nationell valuta [2A.25].

27. Transaktioner avseende skuldinstrument denominerade i en icke-deltagande utländsk valuta [2A.27] är lika med nettoökningen av skulder avseende skuldinstrument [2A.23] som inte ingår i [2A.25] eller [2A.26].

28. Andra flöden [2A.28] är lika med värderingsförändringar med betydelse för skulden [2A.29] plus andra volymförändringar av skulder [2A.32].

29. Värderingsförändringar med betydelse för skulden [2A.29] är lika med valutakursvinster eller -förluster från innehav av utländsk valuta [2A.30], plus andra värderingseffekter – nominellt värde [2A.31].

30. Valutakursvinster eller -förluster från innehav av utländsk valuta [2A.30] är lika med nominella kapitalvinster/-förluster (K.11) avseende skulder [3A.1] vars värde på grund av förändringar av valutakurserna förändras när de räknas om till nationell valuta.

31. Andra värderingseffekter – nominellt värde [2A.31] är lika med förändring av skulderna [2A.33], minus transaktioner med skuldinstrument [2A.23], minus valutakursvinster eller -förluster från innehav av utländsk valuta [2A.30], minus andra volymförändringar av skulder [2A.32].

32. Andra volymförändringar av skulder [2A.32] är lika med andra volymförändringar (K.7, K.8, K.10 och K.12) av skulder klassade antingen som sedlar, mynt och inlåning (AF.2), värdepapper andra än aktier, exklusive finansiella derivat (AF.33), eller lån (AF.4) som inte är tillgångar i S.13.

33. Förändring av skulderna [2A.33] är lika med skulder [3A.1] under år t, minus skulder [3A.1] under år t – 1.

Tabell 2B

1. Transaktioner avseende skuldinstrument – icke-konsoliderade [2B.1] är lika med transaktioner i sedlar, mynt och inlåning (skulder) – icke-konsoliderade [2B.2], plus transaktioner i kortfristiga värdepapper (skulder) – icke-konsoliderade [2B.3], transaktioner i långfristiga värdepapper (skulder) – icke-konsoliderade [2B.4], plus transaktioner i lån från centralbanker [2B.5], plus transaktioner i andra lån (skulder) – icke-konsoliderade [2B.6].

2. Transaktioner i sedlar, mynt och inlåning (skulder) – icke-konsoliderade [2B.2] är lika med transaktioner med sedlar, mynt och inlåning (F.2) som tagits upp som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.13.

3. Transaktioner i kortfristiga värdepapper (skulder) – icke-konsoliderade [2B.3] är lika med transaktioner med värdepapper andra än aktier, exklusive finansiella derivat (F.33) vars ursprungliga löptid är högst ett år, som tagits upp som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.13.

4. Transaktioner i långfristiga värdepapper (skulder) – icke-konsoliderade [2B.4] är lika med transaktioner med värdepapper andra än aktier, exklusive finansiella derivat (F.33) vars ursprungliga löptid är över ett år, som tagits upp som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.13.

5. Transaktioner i lån från centralbanker [2B.5] är lika med transaktioner med lån (F.4) som tagits upp som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.13 och som förändringar i tillgångar i S.121.

6. Transaktioner i andra lån (skulder) – icke-konsoliderade [2B.6] är lika med transaktioner i lån (F.4) som tagits upp som förändringar i skulder och nettoförmögenhet i S.13 och som förändringar i tillgångar i alla sektorer utom S.121.

7. Konsoliderande transaktioner [2B.7] är lika med transaktioner avseende skuldinstrument – icke-konsoliderade [2B.1], minus konsoliderade transaktioner i skuldinstrument [2A.23].

8. Konsoliderande transaktioner – sedlar, mynt och inlåning [2B.8] är lika med transaktioner i sedlar, mynt och inlåning (skulder) – icke-konsoliderade [2B.2], minus konsoliderade transaktioner i sedlar, mynt och inlåning (skulder) [2A.16].

9. Konsoliderande transaktioner – kortfristiga värdepapper [2B.9] är lika med transaktioner i kortfristiga värdepapper (skulder) – icke-konsoliderade [2B.3], minus konsoliderade transaktioner i kortfristiga värdepapper (skulder) [2A.17].

10. Konsoliderande transaktioner – långfristiga värdepapper [2B.10] är lika med transaktioner i långfristiga värdepapper (skulder) – icke-konsoliderade [2B.4], minus konsoliderade transaktioner i långfristiga värdepapper (skulder) [2A.18].

11. Konsoliderande transaktioner – lån [2B.11] är lika med transaktioner i andra lån (skulder) – icke-konsoliderade [2B.6], minus konsoliderade transaktioner i lån (skulder) [2A.20] minus transaktioner i lån från centralbanker [2A.21].

Tabell 3A

1. Skulder [3A.1] är lika med skulder enligt definitionen i förordning (EG) nr 3605/93.

2. Skulder – sedlar, mynt och inlåning (skulder) [3A.2] är lika med andelen skulder [3A.1] i posten sedlar, mynt och inlåning (AF.2).

3. Skulder – kortfristiga värdepapper (skulder) [3A.3] är lika med andelen skulder [3A.1] i posten värdepapper andra än aktier, exklusive finansiella derivat (AF.33), vars ursprungliga löptid är högst ett år.

4. Skulder – långfristiga värdepapper (skulder) [3A.4] är lika med andelen skulder [3A.1] i posten värdepapper andra än aktier, exklusive finansiella derivat (AF.33), vars ursprungliga löptid är över ett år.

5. Skulder – lån från centralbanker (skulder) [3A.5] är lika med andelen skulder [3A.1] i posten lån (AF.4) som är en tillgång i S.121.

6. Skulder – andra lån (skulder) [3A.6] är lika med andelen skulder [3A.1] i instrumentet lån (AF.4) som inte är någon tillgång i S.121.

7. Skulder som innehas av inhemska aktörer med hemvist i medlemsstaten [3A.7] är lika med skulder som innehas av centralbanker [3A.8], skulder som innehas av andra monetära finansinstitut [3A.9], skulder som innehas av andra finansinstitut [3A.10] samt skulder som innehas av andra inhemska aktörer med hemvist i medlemsstaten [3A.11].

8. Skulder som innehas av centralbanker [3A.8] är lika med andelen skulder [3A.1] som är en tillgång i S.121.

9. Skulder som innehas av andra monetära finansinstitut [3A.9] är lika med andelen skulder [3A.1] som är en tillgång i S.122.

10. Skulder som innehas av andra finansinstitut [3A.10] är lika med andelen skulder [3A.1] som är en tillgång i S.123, S.124 eller S.125.

11. Skulder som innehas av andra inhemska aktörer med hemvist i medlemsstaten [3A.11] är lika med andelen skulder [3A.1] som är en tillgång i S.11, S.14 eller S.15.

12. Skulder som innehas av utländska aktörer utan hemvist i medlemsstaten [3A.12] är lika med andelen skulder [3A.1] som är en tillgång i S.2.

13. Skulder denominerade i nationell valuta [3A.13] är lika med andelen skulder [3A.1] denominerade i medlemsstatens lagliga betalningsmedel.

14. Skulder denominerade i en deltagande utländsk valuta [3A.14] är lika med – innan medlemsstaten blev en deltagande medlemsstat – andelen skulder [3A.1] denominerade i det lagliga betalningsmedlet i en av de deltagande medlemsstaterna (med undantag för nationell valuta [3A.13]), plus skulder denominerade i ecu eller euro.

15. Skulder denominerade i en icke-deltagande utländsk valuta [3A.15] är lika med andelen skulder [3A.1] som inte ingår i [3A.13] eller [3A.14].

16. Kortfristiga skulder [3A.16] är lika med andelen skulder [3A.1] vars ursprungliga löptid är högst ett år.

17. Långfristiga skulder [3A.17] är lika med andelen skulder [3A.1] vars ursprungliga löptid är över ett år.

18. Långfristiga skulder, varav med rörlig ränta [3A.18] är lika med andelen långfristiga skulder [3A.17] med variabel räntesats.

19. Skulder med en återstående löptid på upp till ett år [3A.19] är lika med andelen skulder [3A.1] vars återstående löptid är högst ett år.

20. Skulder med en återstående löptid på mellan ett och fem år [3A.20] är lika med andelen skulder [3A.1] vars återstående löptid är mellan ett och fem år.

21. Skulder med en återstående löptid på mellan ett och fem år, varav med rörlig ränta [3A.21] är lika med andelen skulder [3A.1] vars återstående löptid är mellan ett och fem år [3A.20] och vars räntesats är variabel.

22. Skulder med en återstående löptid på över fem år [3A.22] är lika med andelen skulder [3A.1] vars återstående löptid är över fem år.

23. Skulder med en återstående löptid på över fem år, därav: med rörlig ränta [3A.23] är lika med andelen skulder vars återstående löptid är över fem år [3A.22] och vars räntesats är variabel.

24. Statens andel av skulderna [3A.24] är lika med skulder i S.1311 som inte är tillgångar i S.1311, minus tillgångar i S.1311 som är skulder i S.13 andra än S.1311 [3B.15].

25. Delstaters andel av skulderna [3A.25] är lika med skulder i S.1312 som inte är tillgångar i S.1312, minus tillgångar i S.1312 som är skulder i S.13 andra än S.1312 [3B.16].

26. Kommuners andel av skulderna [3A.26] är lika med skulder i S.1313 som inte är tillgångar i S.1313, minus tillgångar i S.1313 som är skulder i S.13 andra än S.1313 [3B.17].

27. Socialförsäkringars andel av skulderna [3A.27] är lika med skulder i S.1314 som inte är tillgångar i S.1314, minus tillgångar i S.1314 som är skulder i S.13 andra än S.1314 [3B.18].

28. Skuldernas genomsnittliga återstående löptid [3A.28] är lika med den genomsnittliga återstående löptiden viktad efter utestående belopp, uttryckt i år.

29. Skulder – nollkupongobligationer [3A.29] är lika med andelen skulder [3A.1] som består av nollkupongobligationer, dvs. obligationer utan kupongränta vars avkastning bestäms av skillnaden mellan priset vid inlösen och priset vid emissionen.

Tabell 3B

1. Skulder (icke-konsoliderade) [3B.1] är lika med skulder i S.13, inklusive sådana som är tillgångar i S.13, i samma instrument som skulder [3A.1].

2. Konsoliderande element [3B.2] är lika med skulder i S.13 som samtidigt är tillgångar i S.13, i samma instrument som skulder [3A.1].

3. Konsoliderande element – sedlar, mynt och inlåning [3B.3] är lika med andelen konsoliderande element [3B.2] i posten sedlar, mynt och inlåning (F.2).

4. Konsoliderande element – kortfristiga värdepapper [3B.4] är lika med andelen konsoliderande element [3B.2] i instrumentet värdepapper andra än aktier, exklusive finansiella derivat (F.33), vars ursprungliga löptid är högst ett år.

5. Konsoliderande element – långfristiga värdepapper [3B.5] är lika med andelen konsoliderande element [3B.2] i instrumentet värdepapper andra än aktier, exklusive finansiella derivat (F.33), vars ursprungliga löptid är över ett år.

6. Konsoliderande element – lån [3B.6] är lika med andelen konsoliderande element [3B.2] i posten lån (F.4).

7. Skuldtitlar som emitterats av staten [3B.7] är lika med skulder i S.1311 som inte är tillgångar i S.1311, i samma instrument som skulder [3A.1].

8. Skuldtitlar som emitterats av staten, varav skulder som innehas av andra statliga undersektorer [3B.8] är lika med skulder i S.1311 som är tillgångar i S.1312, S.1313 eller S.1314, i samma instrument som skulder [3A.1].

9. Skuldtitlar som emitterats av delstater [3B.9] är lika med skulder i S.1312 som inte är tillgångar i S.1312, i samma instrument som skulder [3A.1].

10. Skuldtitlar som emitterats av delstater, varav skulder som innehas av andra statliga undersektorer [3B.10] är lika med skulder i S.1312 som är tillgångar i S.1311, S.1313 eller S.1314, i samma instrument som skulder [3A.1].

11. Skuldtitlar som emitterats av kommuner [3B.11] är lika med skulder i S.1313 som inte är tillgångar i S.1313, i samma instrument som skulder [3A.1].

12. Skuldtitlar som emitterats av kommuner, varav skulder som innehas av andra statliga undersektorer [3B.12] är lika med skulder i S.1313 som är tillgångar i S.1311, S.1312 eller S.1314, i samma instrument som skulder [3A.1].

13. Skuldtitlar som emitterats av socialförsäkringar [3B.13] är lika med skulder i S.1314 som inte är tillgångar i S.1314, i samma instrument som skulder [3A.1].

14. Skuldtitlar som emitterats av socialförsäkringar, varav skulder som innehas av andra statliga undersektorer [3B.14] är lika med skulder i S.1314 som är tillgångar i S.1311, S.1312 eller S.1313, i samma instrument som skulder [3A.1].

15. Statens innehav av skuldtitlar som emitterats av enheter inom andra statliga undersektorer [3B.15] är lika med skulder i S.1312, S.1313 eller S.1314 som är tillgångar i S.1311, i samma instrument som skulder [3A.1].

16. Delstaters innehav av skuldtitlar som emitterats av enheter inom andra statliga undersektorer [3B.16] är lika med skulder i S.1311, S.1313 eller S.1314 som är tillgångar i S.1312, i samma instrument som skulder [3A.1].

17. Kommuners innehav av skuldtitlar som emitterats av enheter inom andra statliga undersektorer [3B.17] är lika med skulder i S.1311, S.1312 eller S.1314 som är tillgångar i S.1313, i samma instrument som skulder [3A.1].

18. Socialförsäkringars innehav av skuldtitlar som emitterats av enheter inom andra statliga undersektorer [3B.18] är lika med skulder i S.1311, S.1312 eller S.1313 som är tillgångar i S.1314, i samma instrument som skulder [3A.1].

▼B




BILAGA III

STANDARDER FÖR ÖVERFÖRING OCH KODNING

För den elektroniska överföringen av de statistiska uppgifter som anges i artiklarna 2 och 3 skall de nationella centralbankerna och ECB använda de system som tillhandahålls av ECBS, vilka bygger på telekommunikationsnätet ESCB-Net. Det meddelandeformat som har utvecklats för detta utbyte av statistiska uppgifter är GESMES/TS. Alla tidsserier skall kodas med hjälp av den nyckelfamilj nedan som gäller för statistik över den offentliga sektorns finanser.



Nyckelfamilj för statistik över den offentliga sektorns finanser

Nummer

Namn

Beskrivning

Kod

1

Frekvens

De rapporterade tidsseriernas frekvens

CL_FREQ

2

Referensområde

Tvåsiffrig alfanumerisk ISO-landskod för det rapporterande landet eller aggregatet

CL_AREA_EE

3

Justeringar

Här anges om någon justering av tidsserien företagits, t.ex. för säsongsvariationer och/eller variationer i antalet arbetsdagar.

CL_ADJUSTMENT

4

Användning eller borgenärs-/tillgångssektor

Sektor för vilken kategorin är användning/förändring i tillgångar

CL_SECTOR_ESA

5

Post

Kategori tidsserierna

CL_GOVNT_ITEM_ESA

6

Tillgång eller gäldenärs-/skuldsektor

Sektor för vilken kategorin är en resurs/förändring i skulder och nettoförmögenhet

CL_SECTOR_ESA

7

Värdering

Den värderingsmetod som använts

CL_GOVNT_VALUATION

8

Seriens enhet

Enhet i vilken kategorin rapporteras och andra särdrag

CL_GOVNT_ST_SUFFIX

▼M4 —————



( 1 ) EGT L 318, 27.11.1998, s. 8.

( 2 ) EGT L 310, 30.11.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1267/2003 (EUT L 180, 18.7.2003, s. 1).

( 3 ) EGT L 332, 31.12.1993, s. 7. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 351/2002 (EGT L 55, 26.2.2002, s. 23.)

( 4 ) Offentliggjord i EGT L 55, 24.2.2001, s. 72, som bilaga III till beslut ECB/2000/12 av den 10 november 2000 om offentliggörande av vissa av Europeiska centralbankens rättsakter och rättsliga instrument.

( 5 ) EGT L 332, 31.12.1993, s. 7.

( 6 ) [x.y] avser kategorinummer y i tabell x.

( 7 ) Vilket leder till att låntagarenheten klassas om från undersektor S.11001 eller S.12x01 till undersektor S.11002/3 eller S.12x02/3 eller vice versa.