Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet

om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (buller) i arbetet

1. I detta direktiv, som är det sjuttonde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG, fastställs minimikrav för att skydda arbetstagare mot hälso- och säkerhetsrisker som uppstår eller kan uppstå vid exponering för buller på arbetsplatsen, särskilt risken för hörselskador.

2. Kraven i detta direktiv skall tillämpas på verksamheter i vilka arbetstagare utsätts eller kan utsättas för risker till följd av buller på grund av sitt arbete.

3. Direktiv 89/391/EEG skall tillämpas fullt ut inom hela det område som avses i punkt 1 utan att det hindrar tillämpningen av strängare och/eller mer specifika bestämmelser i det här direktivet.

I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som här anges för de fysiska parametrar som används som riskvariabler:

a) ljudtryckets toppvärde (p peak ): maximivärde av det C-vägda momentana ljudtrycket.

b) daglig bullerexponeringsnivå (L EX,8h ) (dB(A) re. 20 μPa): tidsvägt medelvärde av bullerexponeringsnivån för en nominell åttatimmars arbetsdag enligt definitionen i internationell standard ISO 1999:1990, punkt 3.6. Det omfattar allt buller på arbetsplatsen, inklusive impulsbuller.

c) bullerexponeringsnivå per vecka (L EX,8h ): tidsvägt medelvärde av den dagliga bullerexponeringsnivån för en nominell vecka bestående av fem åttatimmars arbetsdagar enligt definitionen i internationell standard ISO 1999:1990, punkt 3.6 (not 2).

1. I detta direktiv fastställs gränsvärdena och insatsvärdena för exponering med avseende på den dagliga bullerexponeringsnivån och ljudtryckets toppvärde till:

a) Gränsvärden för exponering: LEX,8h = 87 dB(A) och ppeak = 200 Pa ( 1 )

b) Övre insatsvärden för exponering: LEX,8h = 85 dB(A) och ppeak = 140 Pa ( 2 )

c) Undre insatsvärden för exponering: LEX,8h = 80 dB(A) och ppeak = 112 Pa ( 3 )

2. Vid tillämpningen av gränsvärdena för exponering skall, när arbetstagarens faktiska exponering fastställs, hänsyn tas till den dämpande effekten av de individuella hörselskydd som arbetstagaren bär. I insatsvärdena för exponering skall effekten av sådana skydd inte beaktas.

3. Under vederbörligen motiverade omständigheter, för verksamheter där den dagliga bullerexponeringen varierar påtagligt från en arbetsdag till en annan, får medlemsstaterna, vid tillämpning av gränsvärdena och insatsvärdena för exponering, använda värdet för bullerexponeringsnivån per vecka i stället för den dagliga bullerexponeringsnivån för att bestämma de bullernivåer som arbetstagarna exponeras för, under förutsättning att

a) tillfredsställande kontroll visar att bullerexponeringsnivån per vecka inte överstiger gränsvärdet för exponering 87 dB(A), och

b) lämpliga åtgärder vidtas för att minska de risker som är förenade med dessa verksamheter så mycket som möjligt.

1. Arbetsgivaren skall, för att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 6.3 och 9.1 i direktiv 89/391/EEG, bedöma och, om nödvändigt, mäta nivåerna på det buller som arbetstagarna exponeras för.

2. De metoder och den utrustning som används skall anpassas till de aktuella förhållandena, särskilt mot bakgrund av egenskaperna hos det buller som skall mätas, exponeringens varaktighet, miljöfaktorer och mätutrustningens specifika egenskaper.

Dessa metoder och denna utrustning skall göra det möjligt att bestämma de parametrar som definieras i artikel 2 och att i ett konkret fall avgöra om de värden som fastställs i artikel 3 har överskridits.

3. De metoder som används får omfatta stickprovsundersökningar, som skall vara representativa för en arbetstagares personliga exponering.

4. Den bedömning och mätning som anges i punkt 1 skall planläggas och genomföras av behöriga instanser med lämpliga intervall, med beaktande särskilt av bestämmelserna i artikel 7 i direktiv 89/391/EEG om erforderlig sakkunskap (personer eller instanser). Resultatet av bedömningen och/eller mätningen av nivån på exponeringen för buller skall bevaras i sådan form att uppgifterna kan användas vid en senare tidpunkt.

5. Vid tillämpningen av denna artikel skall det vid bedömningen av de uppmätta värdena tas hänsyn till mätosäkerheterna i enlighet med metrologisk praxis.

6. Enligt artikel 6.3 i direktiv 89/391/EEG skall arbetsgivaren vid riskbedömningen särskilt vara uppmärksam på

a) exponeringens nivå, typ och varaktighet, inklusive all exponering för impulsbuller,

b) de gränsvärden och insatsvärden för exponeringen som fastställs i artikel 3 i det här direktivet,

c) alla effekter på hälsa och säkerhet för de arbetstagare som tillhör särskilt utsatta riskgrupper,

d) så långt det är tekniskt genomförbart, alla de effekter på arbetstagarnas hälsa och säkerhet som beror på samverkan mellan buller och arbete med ototoxiska ämnen, och mellan buller och vibrationer,

e) alla indirekta effekter på arbetstagarnas hälsa och säkerhet som beror på samverkan mellan buller och varningssignaler eller andra ljud som behöver uppmärksammas för att minska risken för olyckor,

f) information om bulleremission från tillverkarna av arbetsutrustning i enlighet med de relevanta gemenskapsdirektiven,

g) om det finns alternativ utrustning som konstruerats för att minska bulleremissionen,

h) förlängning, på arbetsgivarens ansvar, av exponeringen för buller utöver arbetstid,

i) relevant information som framkommer vid hälsokontroller, inklusive offentliggjord information när så är möjligt,

j) tillgången till hörselskydd med lämpliga dämpande egenskaper.

7. Arbetsgivaren skall inneha en riskbedömning i enlighet med artikel 9.1 a i direktiv 89/391/EEG och fastställa vilka åtgärder som skall vidtas i enlighet med artiklarna 5, 6, 7 och 8 i det här direktivet. Riskbedömningen skall bevaras på lämpligt sätt i enlighet med nationell lagstiftning och praxis. Riskbedömningen skall uppdateras regelbundet, särskilt om viktiga förändringar har ägt rum som kan göra den inaktuell, eller om resultaten av hälsokontroller visar att så är nödvändigt.

1. Med beaktande av tekniska framsteg och tillgängliga åtgärder för att påverka en risk vid källan, skall de risker som härrör från bullerexponering elimineras vid källan eller nedbringas till lägsta möjliga nivå.

Minskning av dessa risker skall genomföras på grundval av de allmänna principerna för förebyggande arbete i artikel 6.2 i direktiv 89/391/EEG, med särskilt beaktande av

a) alternativa arbetsmetoder som ger minskad exponering för buller,

b) val av lämplig arbetsutrustning som ger ifrån sig minsta möjliga buller med tanke på det arbete som skall utföras, inklusive möjligheten att förse arbetstagarna med sådan arbetsutrustning som omfattas av gemenskapsbestämmelser som syftar till eller medför att exponeringen för buller minskar,

c) utformning och planering av arbetsplatser och arbetsställen,

d) lämplig information och utbildning för att lära arbetstagarna hur arbetsutrustningen skall användas på ett riktigt sätt, i syfte att minimera exponeringen för buller,

e) tekniska åtgärder för att minska bullret, genom

i) minskning av luftburet buller, t.ex. med hjälp av skärmar, inbyggnader eller ljudabsorberande väggbeklädnader,

ii) minskning av strukturburet buller, t.ex. genom dämpning eller isolering,

f) lämpliga underhållsprogram för arbetsutrustning, arbetsplats och arbetsplatssystem,

g) bullerminskning genom arbetsorganisatoriska åtgärder som

i) begränsning av exponeringens varaktighet och intensitet,

ii) lämpliga arbetstider med tillräckliga viloperioder.

2. På grundval av den riskbedömning som anges i artikel 4 skall arbetsgivaren, om de övre insatsvärdena för exponering överskrids, utarbeta och genomföra ett program för tekniska och/eller organisatoriska åtgärder, som syftar till att minska exponeringen för buller och som särskilt beaktar de åtgärder som avses i punkt 1.

3. De arbetsplatser där arbetstagarna, på grundval av den riskbedömning som anges i artikel 4, kan exponeras för buller som överstiger de övre insatsvärdena för exponering skall förses med lämpliga skyltar. De berörda områdena skall också avgränsas och tillträdet till dem begränsas där detta är tekniskt genomförbart och risken för exponering gör det berättigat.

4. När en arbetstagare på grund av verksamhetens art utnyttjar viloutrymmen som arbetsgivaren ansvarar för, skall bullret i dessa utrymmen minskas till en nivå som är förenlig med deras syfte och användningsförhållanden.

5. Enligt artikel 15 i direktiv 89/391/EEG skall arbetsgivaren anpassa de åtgärder som avses i den här artikeln till behoven hos de arbetstagare som tillhör särskilt utsatta riskgrupper.

1. Om de risker som uppstår vid exponering för buller inte kan förebyggas med andra medel, skall ändamålsenliga, väl avpassade, individuella hörselskydd ställas till arbetstagarnas förfogande och användas av dem i överensstämmelse med bestämmelserna i direktiv 89/656/EEG av den 30 november 1989 om minimikrav för säkerhet och hälsa vid arbetstagares användning av personlig skyddsutrustning på arbetsplatsen (tredje särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) ( 4 ) och i överensstämmelse med artikel 13.2 i direktiv 89/391/EEG samt på följande villkor:

a) Om bullerexponeringen överstiger de undre insatsvärdena för exponering, skall arbetsgivaren se till att arbetstagaren har tillgång till individuella hörselskydd.

b) Om bullerexponeringen är lika med eller överstiger de övre insatsvärdena för exponering, skall individuella hörselskydd användas.

c) Individuella hörselskydd skall väljas på så sätt att risken för hörselskador elimineras eller minimeras.

2. Arbetsgivaren skall göra sitt yttersta för att se till att hörselskydd bärs och ansvara för att kontrollera att de åtgärder som vidtas i enlighet med denna artikel är effektiva.

1. Den exponering av arbetstagaren som fastställs i enlighet med artikel 3.2 får under inga omständigheter överskrida gränsvärdena för exponering.

2. Om det uppmäts att gränsvärdena för exponering överskrids, trots de åtgärder som vidtas för att genomföra detta direktiv, skall arbetsgivaren

a) vidta omedelbara åtgärder för att minska exponeringen, så att den ligger under gränsvärdena för exponering,

b) fastställa orsakerna till att gränsvärdena för exponering har överskridits, och

c) ändra skyddsåtgärderna och de förebyggande åtgärderna för att undvika att det upprepas.

Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 10 och 12 i direktiv 89/391/EEG, skall arbetsgivaren säkerställa att de arbetstagare som exponeras för buller som är lika med eller överstiger de undre insatsvärdena för exponering på arbetsplatsen, och/eller deras representanter, får information och utbildning om risker som uppkommer i samband med exponering för buller, i synnerhet när det gäller

b) de åtgärder som vidtas enligt det här direktivet i syfte att eliminera eller minimera riskerna från buller, bland annat under vilka omständigheter åtgärderna skall tillämpas,

c) de gränsvärden och insatsvärden för exponering som fastställs i artikel 3 i det här direktivet,

d) resultaten av de bedömningar och mätningar av buller som har gjorts i enlighet med artikel 4 i det här direktivet samt en förklaring av deras innebörd och potentiella risker,

e) korrekt användning av hörselskydd,

f) nyttan med samt metoder för att upptäcka och rapportera tecken på hörselskador,

g) under vilka omständigheter arbetstagare har rätt till hälsokontroller och syftet med hälsokontroller, i enlighet med artikel 10 i detta direktiv,

h) säkra arbetsrutiner för att minimera exponeringen för buller.

Samråd med och medverkan av arbetstagarna och/eller deras representanter skall genomföras i enlighet med artikel 11 i direktiv 89/391/EEG beträffande de frågor som omfattas av det här direktivet, i synnerhet

— bedömning av risker och fastställande av åtgärder som skall vidtas enligt artikel 4,

— åtgärder för att eliminera eller minska risker som härrör från bullerexponering enligt artikel 5,

— val av individuella hörselskydd enligt artikel 6.1 c.

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 14 i direktiv 89/391/EEG skall medlemsstaterna anta bestämmelser som säkerställer lämpliga hälsokontroller av arbetstagare, när resultatet av den riskbedömning och mätning som anges i artikel 4.1 i detta direktiv visar att det föreligger en hälsorisk för arbetstagarna. Dessa bestämmelser, inklusive de krav som angivits för hälsojournaler och deras tillgänglighet, skall införas i enlighet med nationell lagstiftning och/eller praxis.

2. De arbetstagare som exponeras för buller som överstiger de övre insatsvärdena för exponering skall ha rätt att få sin hörsel kontrollerad av en läkare eller annan person med lämpliga kvalifikationer för vilken en läkare är ansvarig, i enlighet med nationell lagstiftning och/eller praxis. Förebyggande hörselprov skall också erbjudas arbetstagare som exponeras för buller som överstiger de lägre insatsvärdena för exponering, när den bedömning och mätning som skall utföras enligt artikel 4.1 visar att det finns hälsorisker.

Syftet med dessa kontroller är att tidigt diagnostisera hörselnedsättningar på grund av buller och att bevara hörseln.

3. Medlemsstaterna skall anta bestämmelser för att säkerställa att det för varje arbetstagare som genomgår kontroller i enlighet med punkterna 1 och 2 upprättas en hälsojournal och att denna hålls aktuell. Hälsojournalerna skall innehålla en sammanfattning av resultaten från hälsokontrollerna. De skall föras i sådan form att de kan användas vid en senare tidpunkt och lagstadgad tystnadsplikt skall iakttas.

Kopior av relevanta hälsojournaler skall på anmodan lämnas till den behöriga myndigheten. Den enskilde arbetstagaren skall, om han eller hon begär det, få tillgång till den hälsojournal som rör honom eller henne personligen.

4. Om det vid en hörselkontroll visar sig att en arbetstagare har drabbats av en identifierbar hörselskada, skall en läkare eller, om läkaren anser det nödvändigt, en specialist bedöma om det är sannolikt att skadan beror på exponering för buller på arbetsplatsen. Om så är fallet

a) skall arbetstagaren av en läkare eller annan person med lämpliga kvalifikationer informeras om det resultat som rör honom eller henne personligen,

i) se över den riskbedömning som har gjorts i enlighet med artikel 4,

ii) se över de åtgärder som har vidtagits för att eliminera eller minska riskerna i enlighet med artiklarna 5 och 6,

iii) beakta de råd som fackmannen inom företagshälsovården, annan person med erforderliga kvalifikationer eller den behöriga myndigheten ger vid genomförandet av de åtgärder som krävs för att eliminera eller minska riskerna i enlighet med artiklarna 5 och 6, inklusive möjligheten att anvisa arbetstagaren ett annat arbete där det inte finns risk för ytterligare exponering, och

iv) anordna systematiska hälsokontroller och se till att hälsotillståndet hos alla andra arbetstagare som har exponerats på liknande sätt undersöks igen.

1. I undantagsfall, när det på grund av arbetets art sannolikt skulle innebära större risk för hälsan eller säkerheten att alltid och på ett korrekt sätt använda individuella hörselskydd, än att inte använda sådana, får medlemsstaterna bevilja undantag från bestämmelserna i artikel 6.1 a, 6.1 b och artikel 7.

2. De undantag som avses i punkt 1 skall beviljas av medlemsstaterna efter samråd med arbetsmarknadens parter, och, när så är lämpligt, med de ansvariga medicinska myndigheterna, i enlighet med nationell lagstiftning och/eller praxis. Dessa undantag skall åtföljas av villkor som, med hänsyn till de särskilda omständigheterna, garanterar att de risker som undantagen förorsakar minimeras och att de berörda arbetstagarna ges utökade hälsokontroller. Dessa undantag skall tas upp till förnyad bedömning vart fjärde år och återkallas så snart de omständigheter som motiverar dem försvinner.

3. Vart fjärde år skall medlemsstaterna till kommissionen överlämna en förteckning över de undantag som anges i punkt 1 och ange de exakta skälen och omständigheterna till att de har beviljat dessa undantag.

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 12a med avseende på rent tekniska ändringar av detta direktiv i syfte att ta hänsyn till teknisk harmonisering och standardisering som gäller planläggning, konstruktion, tillverkning eller utformning av arbetsutrustning och arbetsplatser, tekniska framsteg, förändringar av de harmoniserade europeiska standarderna eller specifikationerna samt nya rön om buller.

Om det, i vederbörligen motiverade undantagsfall där omedelbara, direkta och allvarliga risker föreligger för arbetstagares och andra personers fysiska hälsa och säkerhet, är nödvändigt av tvingande skäl till skyndsamhet, ska det förfarande som anges i artikel 12b tillämpas på delegerade akter som antas enligt den här artikeln.

1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 12 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den 26 juli 2019. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 12 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4. Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning ( 5 ).

5. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6. En delegerad akt som antas enligt artikel 12 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

1. Delegerade akter som antas enligt denna artikel ska träda i kraft utan dröjsmål och ska tillämpas så länge ingen invändning görs i enlighet med punkt 2. Delgivningen av en delegerad akt till Europaparlamentet och rådet ska innehålla en motivering till varför det skyndsamma förfarandet tillämpas.

2. Såväl Europaparlamentet som rådet får invända mot en delegerad akt i enlighet med det förfarande som avses i artikel 12a.6. I ett sådant fall ska kommissionen upphäva akten omedelbart efter det att Europaparlamentet eller rådet har delgett den sitt beslut om att invända.

I samband med tillämpningen av detta direktiv skall medlemsstaterna, i samråd med arbetsmarknadens parter och i enlighet med nationell lagstiftning och praxis, utarbeta en uppförandekodex med praktiska riktlinjer som skall hjälpa arbetstagare och arbetsgivare inom musik- och underhållningssektorn att uppfylla de rättsliga skyldigheter som fastställs i detta direktiv.

Direktiv 86/188/EEG skall upphävas med verkan från den dag som anges i första stycket i artikel 17.1.

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 15 februari 2006. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2. För att ta hänsyn till särskilda omständigheter får medlemsstaterna om så behövs ta ytterligare fem år på sig från den 15 februari 2006, dvs. sammanlagt högst åtta år, för att genomföra bestämmelserna i artikel 7 för personal ombord på sjögående fartyg.

För att en uppförandekodex med praktiska riktlinjer för genomförandet av bestämmelserna i detta direktiv skall kunna utarbetas skall medlemsstaterna ha rätt att tillämpa en maximal övergångsperiod på två år från den 15 februari 2006, vilket innebär sammanlagt fem år efter det att detta direktiv har trätt i kraft för att följa detta direktiv med avseende på musik- och underhållningssektorn, under förutsättning att de skyddsnivåer som redan uppnåtts i de olika medlemsstaterna för arbetstagare inom dessa sektorer bibehålls under denna tidsperiod.

3. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till de bestämmelser i nationell lagstiftning som de redan har antagit eller antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

		Officiella tidningen
		nr	sida	datum
►M1	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2007/30/EG Text av betydelse för EES av den 20 juni 2007	L 165	21	27.6.2007
M2	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1137/2008 av den 22 oktober 2008	L 311	1	21.11.2008
►M3	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2019/1243 av den 20 juni 2019	L 198	241	25.7.2019