Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet

— för anläggningar med färre än 350 värphöns,

— för anläggningar för inhysning av avelsvärphöns.

Dessa anläggningar omfattas dock fortfarande av de relevanta kraven i direktiv 98/58/EG.

1. De definitioner som finns i artikel 2 i direktiv 98/58/EG är tillämpliga vid behov.

a) ”värphöns”: höns av arten Gallus gallus som är värpmogna och som hålls för produktion av ägg som inte är avsedda för kläckning,

b) ”rede”: ett avskilt utrymme vars golvmaterial inte får vara tillverkat av rutnät i metall som kan komma i kontakt med hönsen, avsett för äggläggning och för enstaka höns eller en grupp höns (kollektivrede),

c) ”strö”: luckert material vars konsistens gör det möjligt för hönsen att tillfredsställa sina etologiska behov,

d) ”tillgänlig area”: den area som är minst 30 cm bred och har högst 14 % lutning med minst 45 cm fri höjd. Den area som redena upptar skall inte räknas in i den tillgängliga arean.

I enlighet med det eller de system som väljs av medlemsstaterna skall dessa se till att ägarna eller de som håller värphöns, utöver relevanta bestämmelser i direktiv 98/58/EG och i bilagan till detta direktiv, tillämpar de krav som är särskilda för vart och ett av nedanstående system, nämligen följande:

a) Antingen bestämmelserna i kapitel I vad avser alternativa system,

b) eller bestämmelserna i kapitel II vad avser icke inredda burar,

c) eller bestämmelserna i kapitel III vad avser inredda burar.

1. Medlemsstaterna skall se till att åtminstone nedanstående minimikrav från och med den 1 januari 2002 uppfylls av alla produktionsanläggningar som avses i detta kapitel och som är nybyggda, ombyggda eller som tas i bruk för första gången.

1) Alla anläggningar skall vara utrustade så att samtliga värphöns har tillgång till

a) antingen raka fodertråg med en trågkant om minst 10 cm per höna eller runda fodertråg med en trågkant om minst 4 cm per höna,

b) antingen raka vattentråg med en trågkant om 2,5 cm per höna eller runda vattentråg med en trågkant om 1 cm per höna. Om vattennipplar eller vattenkoppar används skall det dessutom finnas minst en vattennippel eller en vattenkopp per grupp om tio höns. Där vattennipplar eller vattenkoppar används skall minst två vattennipplar eller två vattenkoppar vara tillgängliga för varje höna,

c) minst ett rede per sju värphöns. Om kollektivreden används skall en yta på minst 1 m2 beräknas för högst 120 höns,

d) sittpinnar av lämpligt slag utan vassa kanter och som ger varje höna minst 15 cm. Sittpinnarna får inte vara placerade ovanför ströbädden och det horisontella avståndet mellan pinnarna skall vara minst 30 cm och mellan pinne och vägg minst 20 cm,

e) en ströarea om minst 250 cm2 area per höna; minst en tredjedel av golvarean skall täckas med strö.

2) Golvet i anläggningarna skall vara så konstruerat att det på ett lämpligt sätt ger stöd för var och en av de främre klorna på varje fot.

3) Förutom bestämmelserna i punkterna 1 och 2 gäller följande:

a) För sådana inhysningssystem som gör det möjligt för hönsen att röra sig fritt mellan olika plan skall

i) antalet våningsplan i höjdled vara begränsat till fyra,

ii) den fria höjden mellan våningsplanen vara minst 45 cm,

iii) utrustningen för utfodring och vattning vara fördelad på ett sådant sätt att alla höns har lika tillgång till den,

iv) våningsplanen placeras så att spillning inte kan falla ner på lägre plan.

b) När värphönsen har möjlighet till utevistelse skall

i) flera öppningar ge direkt tillträde till utomhusytorna och vara minst 35 cm höga och 40 cm breda och finnas utefter hela byggnadens längd. En total öppningsbredd om 2 m måste i varje fall finnas tillgänglig för varje grupp om 1 000 höns.

— ha en area som är avpassad till beläggningsgraden och markytans beskaffenhet så att förorening undviks,

— vara försedda med skydd mot dåligt väder och rovdjur och vid behov med lämpliga vattentråg.

4) Beläggningsgraden skall inte vara mer än nio värphöns per kvadratmeter tillgänglig area. När den tillgängliga arean motsvarar den tillgängliga golvarean får dock medlemsstaterna fram till och med den 31 december 2011 tillåta en beläggningsgrad på tolv höns per kvadratmeter tillgänglig area för de anläggningar som använder sig av detta system den 3 augusti 1999.

2. Medlemsstaterna skall se till att de minimikrav som anges i punkt 1 tillämpas på samtliga alternativa system från och med den 1 januari 2007.

1. Medlemsstaterna skall se till att samtliga burar som avses i detta kapitel från och med den 1 januari 2003 uppfyller följande minimikrav:

1) En burarea på minst 550 cm2 i det horisontella planet skall vara tillgänglig för varje värphöna att disponera utan begränsning; i synnerhet får inte deflektorplattor mot spill inkräkta på denna area.

2) Det skall finnas ett fodertråg som hönsen har oinskränkt tillgång till. Dess längd skall vara minst 10 cm multiplicerat med antalet höns i buren.

3) Om inte vattennipplar eller vattenkoppar finns, skall varje bur vara försedd med ett rakt vattentråg av samma längd som det fodertråg som beskrivs i punkt 2. Där vattennipplar eller vattenkoppar används, skall minst två nipplar eller koppar vara tillgängliga för varje bur.

4) Burarna skall vara minst 40 cm höga över 65 % av burarean och höjden får inte understiga 35 cm på något ställe.

5) Burgolven skall vara konstruerade så att de ger tillräckligt stöd åt de främre klorna på varje fot. Lutningen får inte överstiga 14 % eller 8o. Vad gäller golv med någon annan typ av rutnät än rektangulärt metallnät får medlemsstaterna tillåta en större lutning.

6) Burarna skall vara försedda med klonötare av lämpligt slag.

2. Medlemsstaterna skall se till att inhyrning i sådana burar som avses i detta kapitel förbjuds från och med den 1 januari 2012. Dessutom är det förbjudet att bygga eller för första gången ta i bruk de burar som avses i detta kapitel från och med den 1 januari 2003.

3. Genom undantag från punkt 2 får värphöns på Mayotte som yttersta randområde i den mening som avses i artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat Mayotte) fortsätta att inhysas i sådana burar som avses i detta kapitel till och med den 31 december 2017.

Från och med den 1 januari 2014 är det förbjudet att på Mayotte bygga eller för första gången ta i bruk sådana burar som avses i detta kapitel.

Ägg från anläggningar som inhyser värphöns i sådana burar som avses i detta kapitel får endast saluföras på den lokala marknaden på Mayotte. Dessa ägg och deras förpackningar ska vara tydligt märkta med ett särskilt märke som möjliggör nödvändiga kontroller. En tydlig beskrivning av detta särskilda märke ska lämnas in till kommissionen senast den 1 januari 2014.

Medlemsstaterna skall se till att alla sådana burar som avses i detta kapitel från och med den 1 januari 2002 åtminstone uppfyller följande minimikrav:

a) en burarea på minst 750 cm2 per höna varav 600 cm2 skall vara tillgänglig area, burens höjd på andra ställen än ovanför den tillgängliga arean skall vara minst 20 cm vid varje punkt och den totala arean för varje bur skall vara minst 2 000 cm2,

c) strö i vilket hönsen kan picka och sprätta,

d) lämpliga sittpinnar med en längd på minst 15 cm per höna.

2) Det skall finnas ett fodertråg som hönsen har oinskränkt tillgång till. Dess längd skall vara minst 12 cm multiplicerat med antalet höns i buren.

3) Varje bur skall vara försedd med lämpligt vattningssystem med hänsyn till gruppens storlek; om vattennipplar eller vattenkoppar används skall minst två nipplar eller koppar vara inom räckhåll för varje höna.

4) För att göra det lättare att inspektera, sätta in eller ta ut hönsen skall det finnas ett mellanrum mellan burraderna om minst 90 cm och ett avstånd om 35 cm mellan lokalens golv och de nedersta burraderna.

5) Burarna skall vara utrustade med klonötare av lämpligt slag.

Medlemsstaterna skall se till att de anläggningar som ingår i tillämpningsområdet för detta direktiv registreras av den behöriga myndigheten under ett individuellt nummer med vars hjälp de ägg som släpps ut på marknaden som livsmedel kan spåras.

Tillämpningsföreskrifter för denna artikel skall fastställas enligt förfarandet i artikel 11 före den 1 januari 2002.

2. Medlemsstaterna ska senast den 31 augusti varje år lägga fram en årsrapport för kommissionen om de inspektioner som den behöriga myndigheten utfört under föregående år för att kontrollera att kraven i detta direktiv efterlevs. Rapporten ska åtföljas av en analys av de allvarligaste fallen av bristande efterlevnad och en nationell handlingsplan för förebyggande eller minskning av sådana fall under de kommande åren. Kommissionen ska lägga fram sammanfattningar av dessa rapporter för medlemsstaterna.

3. Före den 1 januari 2002 skall kommissionen, i enlighet med förfarandet i artikel 11, lägga fram förslag för att harmonisera

b) den form som rapporterna enligt punkt 2 skall ha, vad de skall innehålla samt hur ofta de skall lämnas in.

Senast den 1 januari 2005 skall kommissionen till rådet överlämna en rapport utarbetad på grundval av ett utlåtande från Vetenskapliga veterinärmedicinska kommittén om de olika uppfödningssystemen för värphöna, i synnerhet när det gäller de system som avses i detta direktiv, med beaktande av dels de patologiska, zootekniska, fysiologiska och etologiska aspekterna, dels inverkan på hälsa och miljö.

Denna rapport skall även utarbetas på grundval av en undersökning om de socio-ekonomiska konsekvenserna av de olika systemen samt inverkan för förbindelserna med gemenskapens ekonomiska partner.

Rapporten skall vidare åtföljas av lämpliga förslag som beaktar slutsatserna i nämnda rapport samt resultaten av förhandlingarna inom ramen för Världshandelsorganisationen.

Rådet skall med kvalificerad majoritet fatta beslut om dessa förslag senast inom 12 månader efter det att de har lagts fram.

1. Kommissionen skall biträdas av Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, som inrättats genom artikel 58 i förordning (EG) nr 178/2002 ( 1 ).

2. När det hänvisas till denna artikel skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG ( 2 ) tillämpas.

1. Medlemsstaterna skall senast den 1 januari 2002 anta de lagar och andra författningar samt även de eventuella sanktioner som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna kan, i enlighet med de allmänna bestämmelserna i fördraget, bibehålla eller tillämpa strängare bestämmelser för skyddet av värphöns än de som anges i detta direktiv. De skall informera kommissionen om varje sådan åtgärd.

3. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Utöver relevanta bestämmelser i bilagan till direktiv 98/58/EG skall följande krav tillämpas:

1. Alla höns skall inspekteras av ägaren eller den som ansvarar för dem åtminstone en gång om dagen.

2. Bullernivån skall hållas så låg som möjligt. Varaktigt eller plötsligt buller skall undvikas. Konstruktion, installation, underhåll och drift av fläktsystem för ventilation, utfodringsanläggningar och annan utrustning skall utformas så att de ger ifrån sig så litet buller som möjligt.

3. Samtliga byggnader skall ha sådan belysning att hönsen tydligt kan se varandra och själva synas tydligt för att de visuellt skall kunna utforska sin omgivning och uppvisa normal aktivitet. Om dagsljus finns skall ljusöppningarna vara placerade på sådant sätt att de ger en jämn fördelning av ljuset i lokalerna.

Efter de första dagarnas tillvänjning skall systemet vara så inrättat att hälsoproblem och beteendestörningar undviks. Systemet bör därför ha en 24-timmarsrytm med en tillräcklig och sammanhängande mörkerperiod på, som riktvärde, ungefär ett tredjedels dygn för att ge hönsen möjlighet att vila och för att undvika problem, till exempel med nedsatt immunförsvar och ögonbesvär. En tillräckligt lång period av halvmörker bör iakttas när ljuset avtar för att ge hönsen möjlighet att finna sin viloplats utan att störas eller skadas.

4. Samtliga lokaler, all utrustning och alla redskap som kommer i direkt beröring med hönsen skall fullständigt rengöras och desinficeras regelbundet och under alla omständigheter varje gång anläggningen töms av sanitära skäl och innan en ny grupp höns sätts in. Så länge lokalerna används måste samtliga ytor och all utrustning på tillfredsställande sätt hållas rena.

Gödsel måste avlägsnas så ofta det är nödvändigt och döda höns en gång om dagen.

5. Inhysningssystemen bör vara utrustade på ett sådant sätt att hönsen inte kan rymma.

6. Anläggningar i flera våningar skall vara försedda med lämpliga anordningar eller så skall lämpliga åtgärder vidtas som gör det möjligt att direkt och utan hinder inspektera samtliga våningar och som gör det lättare att ta ut hönorna.

7. Buröppningens form och storlek bör vara sådana att ett vuxet höns kan tas ut utan att utsättas för onödigt lidande eller skadas.

8. Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i punkt 19 i bilagan till direktiv 98/58/EEG är varje form av stympning förbjuden.

För att förhindra fjäderplockning eller kannibalism får emellertid medlemsstaterna ge tillstånd att trimma näbben på kycklingar som inte är äldre än 10 dagar, om kycklingarna är avsedda för äggläggning och om denna operation utförs av kvalificerad personal.

		Officiella tidningen
		nr	sida	datum
►M1	RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 806/2003 av den 14 april 2003	L 122	1	16.5.2003
►M2	RÅDETS DIREKTIV 2013/64/EU av den 17 december 2013	L 353	8	28.12.2013
►M3	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017	L 95	1	7.4.2017