Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 130s.1 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag ( 1 ),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande ( 2 ),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande ( 3 ),

i enlighet med förfarandet i artikel 189c i fördraget ( 4 ), och

av följande skäl:

Det är nödvändigt att anpassa rådets direktiv 80/778/EEG av den 15 juli 1980 om kvaliteten på vatten avsett att användas som dricksvatten ( 5 ) till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen. Erfarenheterna av genomförandet av det direktivet visar att det är nödvändigt att skapa en tillräckligt flexibel och tydlig rättslig ram som medlemsstaterna kan använda om normerna inte uppfylls. Direktivet bör vidare omprövas mot bakgrund av Fördraget om Europeiska unionen, särskilt subsidiaritetsprincipen.

I enlighet med artikel 3b i fördraget, enligt vilken gemenskapen inte får vidta några åtgärder som går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå fördragets mål är det nödvändigt att revidera direktiv 80/778/EEG så att tonvikten läggs på att väsentliga kvalitets- och hälsoparametrar iakttas, samtidigt som det överlåts på medlemsstaterna att lägga till ytterligare parametrar om de anser det lämpligt.

3.	I enlighet med subsidiaritetsprincipen måste gemenskapens åtgärder stödja och komplettera de åtgärder som vidtas av de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna.

I enlighet med subsidiaritetsprincipen kräver de naturliga och socioekonomiska skillnaderna mellan unionens regioner att de flesta beslut om kontroll och analys samt om åtgärder för att avhjälpa brister fattas på lokal, regional eller nationell nivå, förutsatt att dessa skillnader inte hindrar införandet av den ram för bestämmelser i lagar och andra författningar som fastställs i detta direktiv.

5.	Gemenskapsnormer för väsentliga och förebyggande hälsorelaterade kvalitetsparametrar för dricksvatten är nödvändiga för att ställa upp de minimimål för miljökvalitet som skall uppnås i samband med andra gemenskapsåtgärder så att hållbar användning av dricksvatten kan garanteras och främjas.

6.	Dricksvattnets betydelse för människors hälsa gör det nödvändigt att på gemenskapsnivå fastställa de väsentliga kvalitetsnormer som allt dricksvatten måste uppfylla.

7.	Det är nödvändigt att direktivet också omfattar vatten som används inom livsmedelsindustrin, om det inte kan visas att användningen av detta vatten inte påverkar den färdiga produktens hälsosamhet.

8.	För att göra det möjligt för huvudmännen att uppfylla kvalitetskraven för dricksvatten bör lämpliga vattenskyddsåtgärder vidtas för att säkerställa att yt- och grundvatten hålls rent. Samma mål kan uppnås genom att lämpliga åtgärder för beredning av vattnet vidtas innan det tillhandahålls.

9.	Förutsättningen för enhetlig europeisk vattenpolitik är att ett lämpligt ramdirektiv så småningom antas.

10.	Naturligt mineralvatten och vatten som är läkemedel skall inte omfattas av direktivet eftersom särskilda bestämmelser har antagits för dessa slag av vatten.

11.

Om en kvalitetsförsämring inträffar krävs det åtgärder för alla direkt hälsorelaterade parametrar. Dessa åtgärder bör noggrant samordnas med genomförandet av rådets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden ( 6 ) och av Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG av den 16 februari 1998 om utsläppande av biocidprodukter på marknaden ( 7 ).

12.	För ämnen som är viktiga inom hela gemenskapen är det nödvändigt att fastställa individuella parametervärden som är tillräckligt stränga för att säkerställa att direktivets syfte kan uppnås.

13.	Parametervärdena baseras på tillgänglig vetenskaplig kunskap och försiktighetsprincipen har också beaktats. Dessa värden har valts för att säkerställa att dricksvatten kan konsumeras av människor utan risk under ett helt liv och de motsvarar därför en hög hälsoskyddsnivå.

14.	Det bör skapas balans för att förhindra såväl mikrobiologiska som kemiska risker. I detta syfte och mot bakgrund av en framtida översyn av parametervärdena bör fastställandet av parametervärdena för dricksvatten baseras på hänsynen till folkhälsan och på en metod för att bedöma risk.

15.	Trots att det för närvarande inte finns tillräckliga bevis som kan ligga till grund för parametervärden på gemenskapsnivå för kemikalier som stör de endokrina funktionerna finns det ökande oro över de möjliga effekterna på människor och djur av ämnen som är skadliga för hälsan.

16.	Särskilt normerna i bilaga I baseras i allmänhet på Världshälsoorganisationens riktlinjer för kvaliteten på dricksvatten samt på utlåtanden från kommissionens vetenskapliga rådgivande kommitté om undersökning av kemiska föreningars toxicitet och ekotoxicitet.

17.	Medlemsstaterna måste fastställa värden för andra ytterligare parametrar som inte omfattas av bilaga I i de fall då detta är nödvändigt för att skydda människors hälsa på deras territorier.

18.	Medlemsstaterna får fastställa värden för andra ytterligare parametrar som inte omfattas av bilaga I i de fall då detta anses nödvändigt för att garantera kvaliteten på produktion, distribution och kontroll av dricksvatten.

19.	När medlemsstaterna anser det nödvändigt att anta strängare normer än de som framgår av bilaga I, delarna A och B, eller normer för ytterligare parametrar som inte omfattas av bilaga I men som är nödvändiga för att skydda människors hälsa, skall de underrätta kommissionen om dessa normer.

20.	När medlemsstaterna inför eller behåller strängare skyddsåtgärder är de skyldiga att följa principerna och bestämmelserna i fördraget, såsom dessa tolkas av domstolen.

21.	Parametervärdena måste iakttas när dricksvattnet görs tillgängligt för konsumenten.

22.	Kvaliteten på dricksvattnet kan påverkas av fastighetsinstallationerna. Det konstateras att varken ansvaret för fastighetsinstallationerna eller ansvaret för underhållet av dessa alltid åligger medlemsstaterna.

23.	Medlemsstaterna bör upprätta kontrollprogram för att kontrollera att dricksvattnet uppfyller direktivets krav. Dessa kontrollprogram bör vara anpassade till lokala behov och uppfylla de minimikontrollkrav som fastställs i det här direktivet.

24.	Metoderna för att analysera dricksvattnets kvalitet bör kunna garantera tillförlitliga och jämförbara resultat.

25.	Om direktivets normer inte iakttas bör den berörda medlemsstaten utreda orsaken till detta och säkerställa att nödvändiga åtgärder vidtas så snart som möjligt för att återställa vattnets kvalitet.

26.	Det är viktigt att förhindra förorenat vatten från att utgöra en potentiell fara för människors hälsa. Tillhandahållande av sådant vatten bör förbjudas eller dess användning begränsas.

27.	Om en indikatorparameter inte iakttas skall den berörda medlemsstaten undersöka om detta innebär någon risk för människors hälsa. Den skall vidta åtgärder för att återställa vattnets kvalitet om detta är nödvändigt för att skydda människors hälsa.

28.	Om det är nödvändigt med sådana åtgärder för att återställa dricksvattnets kvalitet skall, i enlighet med artikel 130r.2 i fördraget, åtgärder som hejdar problemet vid källan prioriteras.

29.

Medlemsstaterna bör under vissa förhållanden tilllåtas att bevilja undantag från detta direktiv. Det är vidare nödvändigt att fastställa en lämplig ram för dessa undantag, förutsatt att undantagen inte utgör en potentiell fara för människors hälsa och förutsatt att dricksvattenförsörjningen inom det berörda området i annat fall inte kan upprätthållas genom andra rimliga medel.

30.	Eftersom beredning eller distribution av dricksvatten kan innebära användning av vissa ämnen eller material, krävs det bestämmelser om användningen av dessa så att eventuella skadliga effekter på människors hälsa undviks.

31.

Den vetenskapliga och tekniska utvecklingen kan göra det nödvändigt med en snabb anpassning av de tekniska krav som framgår av bilagorna II och III. För att underlätta tillämpningen av de åtgärder som är nödvändiga för det syftet bör föreskrifter vidare meddelas om ett förfarande enligt vilket kommissionen, biträdd av en kommitté bestående av företrädare för medlemsstaterna, kan anta dessa anpassningar.

32.

Konsumenterna bör på ett adekvat och lämpligt sätt informeras om kvaliteten på dricksvattnet, om eventuella undantag som medlemsstaterna beviljar och om eventuella åtgärder som de behöriga myndigheterna vidtar för att avhjälpa brister. Vidare bör hänsyn tas till kommissionens behov av tekniska och statistiska uppgifter samt till enskilda personers rätt att få tillgång till adekvat information om kvaliteten på dricksvattnet.

33.	Under särskilda omständigheter och för geografiskt avgränsade områden kan det vara nödvändigt att ge medlemsstaterna en längre tidsfrist för iakttagande av vissa bestämmelser i direktivet.

34.	Direktivet skall inte påverka medlemsstaternas skyldigheter när det gäller de tidsgränser för överföring till nationell lagstiftning och tillämpning som framgår av bilaga IV.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

2. Syftet med detta direktiv är att skydda människors hälsa från de skadliga effekterna av alla slags föroreningar av dricksvatten genom att säkerställa att vattnet är hälsosamt och rent.

3. Medlemsstater som utnyttjar undantagen enligt punkt 2 b skall sörja för att den berörda befolkningen informeras om detta och om alla åtgärder som kan vidtas för att skydda människors hälsa från de skadliga effekterna av alla slags föroreningar av dricksvatten. Dessutom skall den berörda befolkningen, om det är uppenbart att vattnets kvalitet utgör en potentiell fara för människors hälsa, omedelbart ges lämpliga råd.

1. Utan att det påverkar deras skyldigheter enligt andra gemenskapsbestämmelser skall medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att dricksvatten är hälsosamt och rent. Såvitt avser minimikraven i detta direktiv är dricksvatten hälsosamt och rent om det

och om medlemsstaterna, i enlighet med de tillämpliga bestämmelserna i artiklarna 5-8 och 11 samt i enlighet med fördraget vidtar alla andra åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att dricksvattnet uppfyller kraven i detta direktiv.

2. Medlemsstaterna skall säkerställa att de åtgärder som vidtas för att genomföra bestämmelserna i detta direktiv inte under några omständigheter, vare sig direkt eller indirekt, medför försämring av den nuvarande dricksvattenkvaliteten i den mån detta har betydelse för skyddet av människors hälsa eller medför ökad förorening av vatten som används för framställning av dricksvatten.

1. Medlemsstaterna skall för parametrarna i bilaga I fastställa värden som skall gälla för dricksvatten.

2. De värden som fastställs i enlighet med punkt 1 får inte vara mindre stränga än de som fastställs i bilaga I. När det gäller parametrarna i bilaga I, del C, behöver värdena bestämmas endast för kontrolländamål och för att uppfylla skyldigheterna enligt artikel 8.

3. Medlemsstaterna skall fastställa värden för ytterligare parametrar som inte omfattas av bilaga I om skyddet av människors hälsa på deras nationella territorium eller en del av detta kräver det. De värden som fastställs skall i vart fall uppfylla kraven i artikel 4.1 a.

2. För vatten som omfattas av punkt 1 a skall medlemsstaterna anses ha fullgjort sina skyldigheter enligt denna artikel och enligt artikel 4 och artikel 8.2 om det kan visas att det bristande iakttagandet av de enligt artikel 5 fastställda parametervärdena beror på fastighetsinstallationerna eller underhållet av dessa, utom i lokaler och anläggningar där vatten tillhandahålls allmänheten, exempelvis skolor, sjukhus och restauranger.

3. Om punkt 2 är tillämplig och det finns risk för att de enligt artikel 5 fastställda parametervärdena inte iakttas med avseende på vatten som omfattas av punkt 1 a skall medlemsstaterna ändå säkerställa

1. Medlemsstaterna skall vidta alla åtgärder som behövs för att säkerställa att regelbundna kontroller av dricksvattnets kvalitet utförs i syfte att kontrollera att det vatten som är tillgängligt för förbrukarna uppfyller kraven i detta direktiv, särskilt de parametervärden som fastställs i enlighet med artikel 5. Prov bör tas på ett sådant sätt att de blir representativa för kvaliteten på det vatten som förbrukas under året. Dessutom skall medlemsstaterna vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att, i fall då desinfektion ingår i beredningen eller distributionen av dricksvatten säkerställa kontroll av att desinfektionen är effektiv, och att eventuella föroreningar som härrör från biprodukter från desinfektionen hålls på så låg nivå som möjligt utom att för den skull äventyra deinfektionen.

2. För att fullgöra skyldigheterna enligt punkt 1 skall de behöriga myndigheterna upprätta lämpliga kontrollprogram för allt dricksvatten. Dessa kontrollprogram skall uppfylla minimikraven i bilaga II.

3. Provtagningsplatserna skall bestämmas av de behöriga myndigheterna och uppfylla de relevanta kraven i bilaga II.

4. Gemenskapsriktlinjer för den kontroll som föreskrivs i denna artikel får utarbetas i enlighet med det förvaltningsförfarande som avses i artikel 12.2.

6. Medlemsstaterna skall säkerställa att ytterligare kontroll från fall till fall utförs av ämnen och mikroorganismer för vilka inget parametervärde har fastställts i enlighet med artikel 5, om det finns anledning att misstänka att de kan förekomma i sådana mängder eller sådant antal att de utgör en potentiell fara för människors hälsa.

1. Medlemsstaterna skall säkerställa att samtliga fall av bristande iakttagande av enligt artikel 5 fastställda parametervärden omedelbart utreds för att fastställa orsaken.

2. I fall av bristande iakttagande — trots de åtgärder som vidtas för att uppfylla kraven i artikel 4.1 — av de enligt artikel 5 fastställda parametervärdena, skall de berörda medlemsstaterna, om inte annat följer av artikel 6.2, säkerställa att nödvändiga åtgärder så snart som möjligt vidtas för att återställa vattnets kvalitet och prioritera sina genomförandeåtgärder, under beaktande bland annat av i hur hög grad det ifrågavarande parametervärdet har överskridits och den potentiella faran för människors hälsa.

3. Oberoende av om parametervärdena iakttas eller ej skall medlemsstaterna säkerställa att allt tillhandahållande av dricksvatten som utgör en potentiell fara för människors hälsa förbjuds eller att vattnets användning begränsas eller att sådana övriga åtgärder vidtas som är nödvändiga för att skydda människors hälsa. I sådana fall skall konsumenterna omedelbart informeras om detta och ges de råd som är nödvändiga.

4. De behöriga myndigheterna eller andra relevanta organ skall besluta vilka åtgärder enligt punkt 3 som bör vidtas under beaktande av de risker för människors hälsa som skulle bli följden om dricksvattenförsörjningen avbryts eller användningen av dricksvatten begränsas.

5. Medlemsstaterna får utarbeta riktlinjer för att hjälpa de behöriga myndigheterna att fullgöra sina skyldigheter enligt punkt 4.

6. I fall då parametervärdena eller specifikationerna i bilaga I, del C, inte iakttas skall medlemsstaterna undersöka om detta innebär någon risk för människors hälsa. De skall vidta åtgärder för att återställa vattnets kvalitet om detta är nödvändigt för att skydda människors hälsa.

7. När åtgärder vidtas för att avhjälpa brister skall medlemsstaterna säkerställa att konsumenterna underrättas om detta, utom i fall då de behöriga myndigheterna anser det förhållandet att parametervärdet inte iakttas vara av ringa betydelse.

1. Medlemsstaterna får meddela föreskrifter om undantag från de parametervärden som framgår av bilaga I, del B, eller som fastställs i enlighet med artikel 5.3, upp till ett högsta värde som de själva bestämmer, förutsatt att inget undantag utgör en potentiell fara för människors hälsa och förutsatt att dricksvattenförsörjningen inom det berörda området i annat fall inte kan upprätthållas genom några andra rimliga medel. Undantagen skall begränsas till en tid som skall vara så kort som möjligt och som inte får vara längre än tre år, och vid utgången av denna tid skall en översyn göras för att konstatera huruvida tillräckliga framsteg har gjorts. När en medlemsstat avser att tillåta ett andra undantag skall den till kommissionen översända resultatet av översynen, åtföljt av skälen för sitt beslut rörande det andra undantaget. Ett sådant andra undantag får inte avse längre tid än tre år.

2. Om synnerliga skäl föreligger kan en medlemsstat hos kommissionen begära ett tredje undantag för en period på högst tre år. Kommissionen skall fatta beslut om varje sådan begäran inom tre månader.

3. Beslut om undantag enligt punkterna 1 och 2 skall innehålla följande uppgifter:

4. Om de behöriga myndigheterna anser det förhållandet att parametervärdet inte iakttas vara av ringa betydelse och att åtgärder som vidtas i enlighet med artikel 8.2 kan avhjälpa problemet inom högst 30 dagar, behöver kraven i punkt 3 inte tillämpas.

I sådana fall skall de behöriga myndigheterna eller andra relevanta organ fastställa endast det högsta tillåtna värdet för den berörda parametern och den tid som medges för att rätta till problemet.

5. Punkt 4 får inte längre utnyttjas om ett och samma parametervärde för en viss vattentäkt inte har iakttagits under sammanlagt mer än 30 dagar under de föregående tolv månaderna.

6. De medlemsstater som unyttjar undantagen enligt denna artikel skall säkerställa att den befolkning som påverkas av ett sådant undantag omedelbart och på lämpligt sätt informeras om undantaget och om de villkor som gäller för det. Medlemsstaterna skall dessutom säkerställa att råd i de fall då det är nödvändigt ges till de särskilda befolkningsgrupper för vilka undantaget kan komma att innebära en särskild risk.

Dessa skyldigheter gäller inte de fall som beskrivs i punkt 4, om inte de behöriga myndigheterna beslutar något annat.

7. Bortsett från de undantag som meddelas i enlighet med punkt 4 skall medlemsstaterna inom två månader informera kommissionen om sådana undantag som avser en daglig vattenproduktion som överstiger 1 000 m3 i genomsnitt eller berör minst 5 000 personer, och samtidigt bifoga de uppgifter som anges i punkt 3.

8. Bestämmelserna i denna artikel gäller inte för dricksvatten som utbjuds till försäljning i flaskor eller behållare.

Medlemsstaterna skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att inga ämnen eller material för nya installationer som används vid beredning eller distribution av dricksvatten och inga föroreningar som har samband med sådana ämnen eller material för nya installationer finns kvar i dricksvattnet i högre koncentrationer än vad som är nödvändigt för ändamålet med deras användning och att de varken direkt eller indirekt minskar det skydd för människors hälsa som tillhandahålls genom detta direktiv. Tillämpningsdokument och tekniska specifikationer enligt artikel 3 och artikel 4.1 i rådets direktiv 89/106/EG av den 21 december 1988 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och författningar om byggprodukter ( 10 ) skall uppfylla de krav som ställs i detta direktiv.

1. Minst vart femte år skall kommissionen se över bilaga I mot bakgrund av vetenskapliga och tekniska framsteg och därvid lämna förslag om nödvändiga ändringar enligt förfarandet i artikel 189 c i fördraget.

2. Minst vart femte år ska kommissionen anpassa bilagorna II och III till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen.

Dessa åtgärder som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 12.3.

2. När det hänvisas till denna artikel skall artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG ( 11 ) tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

1. Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att tillräckliga och aktuella uppgifter om kvaliteten på dricksvatten är tillgängliga för konsumenterna.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av rådets direktiv 90/313/EEG av den 7 juni 1990 om rätt att ta del av miljöinformation ( 12 ) skall medlemsstaterna vart tredje år i syfte att informera konsumenterna offentliggöra en rapport om kvaliteten på dricksvattnet. Den första rapporten skall avse åren 2002, 2003 och 2004. Varje rapport skall omfatta åtminstone sådana enskilda vattentäkter som i genomsnitt tillhandahåller mer än 1 000 m3 per dag eller berör minst 5 000 personer och skall omfatta tre kalenderår och offentliggöras före utgången av det kalenderår som följer på rapporteringsperioden.

3. Medlemsstaterna skall översända sina rapporter till kommissionen inom två månader från offentliggörandet.

4. Utformningen av och det obligatoriska innehållet i de rapporter som avses i punkt 2 ska bestämmas med särskild hänsyn till de åtgärder som avses i artikel 3.2, artikel 5.2 och 5.3, artikel 7.2, artikel 8, artikel 9.6 och 9.7 och artikel 15.1, och om det är nödvändigt ändras i enlighet med det förvaltningsförfarande som avses i artikel 12.2.

5. Kommissionen skall granska medlemsstaternas rapporter och vart tredje år offentliggöra en sammanfattande rapport om kvaliteten på dricksvattnet inom gemenskapen. Denna rapport skall offentliggöras inom nio månader efter mottagandet av medlemsstaternas rapporter.

6. Tillsammans med den första rapporten om detta direktiv enligt punkt 2 ska medlemsstaterna även utarbeta en rapport som ska överlämnas till kommissionen och som ska avse de åtgärder de har vidtagit eller planerar att vidta för att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 6.3 och bilaga I del B anmärkning 10. Kommissionen ska vid behov lägga fram ett förslag om utformningen av denna rapport i enlighet med det förvaltningsförfarande som avses i artikel 12.2.

Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att dricksvattnets kvalitet överensstämmer med detta direktiv inom fem år efter det att det har trätt i kraft, utan att det påverkar tillämpningen av anmärkningarna 2, 4 och 10 i bilaga I, del B.

1. En medlemsstat får om synnerliga skäl föreligger i fråga om geografiskt avgränsade områden till kommissionen inge en särskild begäran om en längre tidsfrist än vad som föreskrivs i artikel 14. Den ytterligare tidsfristen får inre vara längre än tre år och därefter skall en översyn göras och överlämnas till kommissionen, som mot bakgrund av översynen kan bevilja en andra ytterligare tidsfrist om högst tre år. Denna bestämmelse gäller inte för dricksvatten som säljs i flaskor eller behållare.

2. En sådan begäran, som skall vara vederbörligen motiverad, skall innehålla uppgift om svårigheter som har uppstått och omfatta minst alla de uppgifter som anges i artikel 9.3.

3. Kommissionen ska behandla begäran i enlighet med det förvaltningsförfarande som avses i artikel 12.2.

4. En medlemsstat som utnyttjar denna artikel skall säkerställa att den befolkning som påverkas av dess begäran omedelbart och på lämpligt sätt informeras om resultatet av begäran. Medlemsstaten skall dessutom i fall då det är nödvändigt säkerställa rådgivning till de särskilda befolkningsgrupper, för vilka begäran kan komma att innebära en särskild risk.

1. Direktiv 80/778/EEG upphävs med verkan fem år efter det att detta direktiv träder i kraft. Om inte annat följer av punkt 2 påverkar detta upphävande inte medlemsstaternas skyldigheter när det gäller tidsgränserna i bilaga IV för överföring till nationell lagstiftning och tillämpning.

Hänvisningar till det upphävda direktivet skall förstås som hänvisningar till detta direktiv och skall läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga V.

2. När en medlemsstat har satt i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv och har vidtagit de åtgärder som föreskrivs i artikel 14, skall detta direktiv, inte direktiv 80/778/EEG, gälla för kvaliteten på dricksvatten i den medlemsstaten.

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv inom två år från dess ikraftträdande. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

När medlemsstaterna antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall medlemsstaterna själva utfärda.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till de bestämmelser i nationell lagstifning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Parameter	Parametervärde	Enhet	Anmärkning
Akrylamid	0,10	μg/l	Anmärkning 1
Antimon	5,0	μg/l
Arsenik	10	μg/l
Bensen	1,0	μg/l
Bens(a)pyren	0,010	μg/l
Bor	1,0	mg/l
Bromat	10	μg/l	Anmärkning 2
Kadmium	5,0	μg/l
Krom	50	μg/l
Koppar	2,0	mg/l	Anmärkning 3
Cyanid	50	μg/l
1,2-dikloretan	3,0	μg/l
Epiklorhydrin	0,10	μg/l	Anmärkning 1
Fluorid	1,5	mg/l
Bly	10	μg/l	Anmärkningarna 3 och 4
Kvicksilver	1,0	μg/l
Nickel	20	μg/l	Anmärkning 3
Nitrat	50	mg/l	Anmärkning 5
Nitrit	0,50	mg/l	Anmärkning 5
Pesticider	0,10	μg/l	Anmärkningarna 6 och 7
Pesticider — totalt	0,50	μg/l	Anmärkningarna 6 och 8
Polycykliska aromatiska kolväten	0,10	μg/l	Summan av koncentrationerna av specifierade föreningar; Anmärkning 9
Selen	10	μg/l
Tetrakloreten och trikloreten	10	μg/l	Summan av koncentrationerna av specifecerade parametrar
Trihalometaner — totalt	100	μg/l	Summan av koncentrationerna av specifecerade föreningar; Anmärkning 10
Vinylklorid	0,50	μg/l	Anmärkning 1

Parametervärdet avser restmonomerhalt i vattnet beräknad enligt specifikationer om maximal migration från motsvarande polymer i kontakt med vattnet.

I de fall då det är möjligt och utan att desinfektionen äventyras bör medlemsstaterna sträva efter ett lägre värde.

Värdet skall för det vatten som åsyftas i artikel 6.1 a, b och d klaras senast tio kalenderår efter det att detta direktiv träder i kraft. Från och med fem år efter detta direktiv träder i kraft och till och med tio år efter det att det träder i kraft skall ett värde för bromat på 25 μg/l tillämpas.

Detta värde gäller för ett dricksvattenprov som tagits vid tappstället genom en lämplig provtagningsmetod ( 13 ) så att provet är representativt för det genomsnittliga värdet för konsumenternas veckointag. Där så är lämpligt skall metoderna för provtagning och kontroll harmoniseras i enlighet med artikel 7.4. Medlemsstaterna skall ta hänsyn till förekomsten av toppvärden som kan ha skadliga effekter på människors hälsa.

För det vatten som avses i artikel 6.1 a, b och d skall ett värde klaras senast 15 kalenderår efter det att detta direktiv har trätt i kraft. Från och med fem år efter det att detta direktiv träder i kraft och till och med 15 år efter det att det träder i kraft skall ett värde för bly på 25 μg/l tillämpas.

Medlemsstaterna skall säkerställa att alla lämpliga åtgärder vidtas för att sänka koncentrationen av bly i dricksvatten så långt som möjligt under den period som behövs för att klara parametervärdena.

När åtgärderna genomförs för att åstadkomma att detta värde klaras, skall medlemsstaterna gradvis prioritera de områden där koncentrationerna av bly i dricksvatten är högst.

Medlemsstaterna skall säkerställa att villkoret att [nitrat]/50 + [nitrit]/3 ≤ 1, där hakparenteserna avser halterna i mg/l för nitrat (NO3) och nitrit (NO2) beaktas och att värdet 0,10 mg/l för nitriter iakttas efter vattenberedningen.

Endast de pesticider som kan antas förekomma i en viss vatttentäkt behöver kontrolleras.

Detta parametervärde gäller för varje enskild pesticid. När det gäller aldrin, dieldrin, heptaklor och heptaklorepoxid skall parametervärdet 0,030 μg/l tillämpas.

”Pesticider-totalt” betyder summan av alla enskilda pesticider som påvisas och kvantifieras vid kontrollförfarandet.

I de fall då det är möjligt och utan att desinfektionen äventyras hör medlemsstaterna sträva efter ett lägre värde.

De angivna föreningarna är kloroform, bromoform, dibromklorometan och bromdiklormetan.

Värdet för vatten sant avses i artikel 6.1 a, b och d skall klaras senast tio kalenderår efter det att detta direktiv träder i kraft. Från och med fem år efter det att detta direktiv träder i kraft och till och med tio år efter det att det träder i kraft skall ett värde för trihalometaner på 150 μg/l tillämpas.

Medlemsstaterna skall säkerställa att alla lämpliga åtgärder vidtas för att sänka koncentrationen av trihalometaner i dricksvatten så mycket som möjligt under den period som behövs för att klara parametervärdet.

Vid genomförandet av åtgärderna för att klara detta värde skall medlemsstaterna gradvis prioritera de områden där koncentrationerna av trihalometaner i dricksvatten är högst.

Parameter	Parametervärde	Enhet	Anmärkningar
Aluminium	200	μg/l
Ammonium	0,50	mg/l
Klorid	250	mg/l	Anmärkning 1
Clostridium perfringens (inbegripet sporer)	0	antal/100 ml	Anmärkning 2
Färg	Godtagbart för konsumenterna och ingen onormal förändring
Konduktivitet	2 500	μS cm-1 vid 20 °C	Anmärkning 1
Vätejonkoncentration	≥ 6,5 och ≤ 9,5	pH-enheter	Anmärkningarna 1 och 3
Järn	200	μg/l
Mangan	50	μg/l
Lukt	Godtagbart för konsumenterna och ingen onormal förändring
Oxiderbarhet	5,0	mg/l O2	Anmärkning 4
Sulfat	250	mg/l	Anmärkning 1
Natrium	200	mg/l
Smak	Godtagbart för konsumenterna och ingen onormal förändring
Antal mikroorganismer vid 22 °C	Ingen onormal förändring
Koliforma bakterier	0	antal/100 ml	Anmärkning 5
Totalt organiskt kol (TOC)	Ingen onormal förändring		Anmärkning 6
Turbiditet	Godtagbart för konsumenterna och ingen onormal förändring		Anmärkning 7

Denna parameter behöver mätas endast om vattnet kommer från eller påverkas av ytvatten. Om detta parametervärde inte iakttas skall den berörda medlemsstaten undersöka täkten för att säkerställa att det inte föreligger någon potentiell fara för människors hälsa genom förekomsten av patogena mikroorganismer, t.ex. cryptosporidium. Medlemsstaterna skall ta med resultaten från alla sådana undersökningar i de rapporter som de skall överlämna enligt artikel 13.2.

För icke kolsyrat vatten som tappas på flaskor eller behållare får minimivärdet sänkas till 4,5 pH-enheter.

För vatten som tappas på flaskor eller behållare och som är naturligt rikt på eller berikats med koldioxid får minimivärdet vara lägre.

Denna parameter behöver inte mätas för täkter med mindre vattenuttag än 10 000 m3/dag.

När det gäller beredning av ytvatten bör medlemsstaterna eftersträva ett parametervärde som inte överskrider 1,0 NTU (nephelometric turbidity units) i vattnet efter vattenberedningen.

Med undantag av tritium, kalium-40, radon och sönderfallsprodukter från radon. Kontrollfrekvenser, kontrollmetoder och de lämpligaste platserna för kontrollpunkter kommer senare att anges i bilaga II.

Syftet med begränsad kontroll är att regelbundet tillhandahålla information om den organoleptiska och mikrobiologiska kvaliteten hos dricksvattnet liksom information om effektiviteten hos dricksvattenberedningen (särskilt desinfektion) när sådan används, för att avgöra om direktivets för dricksvattnet relevanta parametervärden iakttas eller ej.

Följande parametrar skall underkastas begränsad kontroll. Medlemsstaterna får lägga till andra parametrar till denna förteckning om de anser det lämpligt.

Anmärkning 2 : Nödvändigt endast om vattnet härrör från eller påverkas av ytvatten. ( 15 )

Anmärkning 3 : Nödvändigt endast när kloraminbehandling används som desinfektionsmetod. ( 16 )

Anmärkning 4 : Nödvändigt endast när vatten säljs i flaskor eller behållare.

Syftet med en utvidgad kontroll är att tillhandahålla de uppgifter som krävs för att avgöra om direktivets samtliga parametervärden iakttas eller ej. Alla parametrar som fastställs i enlighet med artikel 5.2 och 5.3 ska underkastas utvidgad kontroll om inte de behöriga myndigheterna, för en tidsperiod som de bestämmer, finner att en parameter sannolikt inte förekommer i en viss täkt i koncentrationer som skulle kunna innebära en risk för att det ifrågavarande parametervärdet inte klaras. Denna punkt är inte tillämplig på parametrarna för radioaktivitet, vilka enligt anmärkningarna 8, 9 och 10 i bilaga I del C kommer att kontrolleras i enlighet med de kontrollkrav som antas av kommissionen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 12.3.

Lägsta provtagnings- och analysfrekvens för dricksvatten som tillhandahålls genom ett distributionsnät eller från en tankbil/tankbåt eller som används i ett livsmedelsproducerande företag

Medlemsstaterna skall ta prov vid de punkter där parametervärdena skall iakttas enligt artikel 6.1 för att säkerställa att dricksvattnet uppfyller direktivets krav. Emellertid får en medlemsstat när det gäller ett distributionsnät ta prov inom vattenförsörjningsområdet eller vid vattenverket för vissa parametrar om det kan visas att det inte sker någon väsentlig förändring av mätvärdet för de berörda parametrarna.

Ett vattenförsörjningsområde är ett geografiskt avgränsat område inom vilket dricksvatten kommer från en eller flera källor och inom vilket vattenkvaliteten kan anses vara i stort sett enhetlig.

Volymerna beräknas som ett medelvärde under ett kalenderår. En medlemsstat får använda antalet invånare i ett vattenförsörjningsområde i stället för vattenvolymen för att fastställa lägsta frekvens, varvid antas att vattenförbrukningen är 200 l per dag och person.

I fråga om oregelbunden, kortvarig försörjning skall kontrollfrekvensen för vatten som levereras i tankbil/tankbåt beslutas av den berörda medlemsstaten.

När det gäller de olika parametrarna i bilaga I får en medlemsstat minska antalet prov som anges i tabellen om

Den lägsta frekvens som tillämpas får inte understiga 50 % av det antal prov som anges i tabellen med undantag för det specialfall som avses i anmärkning 6.

Lägsta provtagnings- och analysfrekvens för vatten som tappats på flaskor eller behållare och som är avsedda för försäljning

Varje medlemsstat skall säkerställa att alla laboratorier som analyserar prov har ett system för kvalitetskontroll av analyserna som med vissa mellanrum kontrolleras av en person som inte står under laboratoriets kontroll och som är godkänd av den behöriga myndigheten för denna uppgift.

Följande metodprinciper i fråga om mikrobiologiska parametrar ges antingen som referens när en CEN/ISO-metod finns eller som vägledning i väntan på att kommissionen eventuellt i framtiden antar ytterligare internationella CEN/ISO-metoder för de parametrarna. Medlemsstaterna får använda alternativa metoder under förutsättning att bestämmelserna i artikel 7.5 följs.

Dessa åtgärder avseende ytterligare internationella CEN/ISO-metoder som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv bland annat genom att komplettera det ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 12.3.

Bestämning av odlingsbara mikroorganismer — antal mikroorganismer vid 22 °C (prEN ISO 6222)

Bestämning av odlingsbara mikroorganismer — antal mikroorganismer vid 37 °C (prEN ISO 6222)

Membranfiltrering följd av inkubering under anaeroba förhållanden av membranet på m-CP agar (anmärkning 1) vid 44 ± 1 °C i 21 ± 3 timmar. Räkna matta gula kolonier som blir skära eller röda efter exponering för ammoniumhydroxidångor under 20 till 30 sekunder.

För kontroll av turbiditet i berett ytvatten innebär de angivna kvalitetskraven att den analysmetod som används åtminstone skall kunna mäta koncentrationer lika med parametervärdet med en riktighet av 25 %, en precision av 25 % och en detektionsgräns av 25 %.

TIDSGRÄNSER FÖR ÖVERFÖRING TILL NATIONELL LAGSTIFTNING OCH FÖR TILLÄMPNING

Direktiv 80/778/EEG

Överfört den 17 juli 1982

Tillämping den 17 juli 1985

Samtliga medlemsstater utom Spanien, Portugal och de nya tyska förbundsländerna

Direktiv 81/858/EEG

(Anpassning till följd av Greklands anslutning)

Anslutningsakten för Spanien och Portugal

Spanien:	Överfört	den 1 januari 1986
Spanien:	Tillämpning	den 1 januari 1986
Portugal:	Överfört	den 1 januari 1986
Portugal:	Tillämpning	den 1 januari 1989

Direktiv 90/656/EEG för de nya tyska förbundsländerna

Anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige

Österrike:	överföring	1 januari 1995
Österrike:	tillämpning	1 januari 1995
Finland:	överföring	1 januari 1995
Finland:	tillämpning	1 januari 1995
Sverige:	överföring	1 januari 1995
Sverige:	tillämpning	1 januari 1995

Direktiv 91/692/EEG

Artiklarna 1-14

Tillämpning den 31 december 1995

Artikel 15

Ändrad med verkan från och med den 1 januari 1981

Ändrad med verkan från och med den 1 januari 1986

Ändrad med verkan från och med den 1 januari 1995

Artikel 16

Artikel 17

Artikel 17a införd

Artikel 18

Artikel 19

Ändrad

Artikel 20

Artikel 21

Detta direktiv	Direktiv 80/778/EEG
Artikel 1.1	Artikel 1.1
Artikel 1.2	—
Artikel 2.1a och 2.1b	Artikel 2
Artikel 2.2	—
Artikel 3.1a och 3.1b	Artikel 4.1
Artikel 3.2a och 3.2b	—
Artikel 3.3	—
Artikel 4.1	Artikel 7.6
Artikel 4.2	Artikel 11
Artikel 5.1	Artikel 7.1
Artikel 5.2 första meningen	Artikel 7.3
Artikel 5.2 andra meningen	—
Artikel 5.3	—
Artikel 6.1	Artikel 12.2
Artikel 6.2-6.3	—
Artikel 7.1	Artikel 12.1
Artikel 7.2	—
Artikel 7.3	Artikel 12.3
Artikel 7.4	—
Artikel 7.5	Artikel 12.5
Artikel 7.6	—
Artikel 8	—
Artikel 9.1	Artikel 9.1 och artikel 10.1
Artikel 9.2-9.6	—
Artikel 9.7	Artikel 9.2 och artikel 10.3
Artikel 9.8	—
Artikel 10	Artikel 8
Artikel 11.1	—
Artikel 11.2	Artikel 13
Artikel 12.1	Artikel 14
Artikel 12.2 och 12.3	Artikel 15
Artikel 13.1	—
Artikel 13.2-13.5	Artikel 17 a (införd genom direktiv 91/692/EEG)
Artikel 14	Artikel 19
Artikel 15	Artikel 20
Artikel 16	—
Artikel 17	Artikel 18
Artikel 18	—
Artikel 19	Artikel 21

( 4 ) Europaparlamentets yttrande av den 12 december 1996 (ECT C 20, 20.1.1997, s. 13), rådets gemensamma ståndpunkt av den 19 december 1997 (EGT C 91, 26.3.1998, s. 1) och Europaparlamentets beslut av den 13 maj 1998 (EGT C 167, 1.6.1998, s. 92).

( 5 ) EGT L 229, 30.8.1980, s. 11. Direktivet senast ändrat genom 1994 års anslutningsakt.

( 6 ) EGT L 230, 19.8.1991, s. 1. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 96/68/EG (EGT L 277, 30.10.1996, s. 25).

( 8 ) EGT L 229, 30.8.1980, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 96/70/EG (EGT L 299, 23.11.1996, s. 26).

( 9 ) EGT L 22, 9.2.1965, s. 369. Direktivet senast ändrat genom direktiv 93/39/EG (EGT L 214, 24.8.1993, s. 22).

( 10 ) EGT L 40, 11.2.1989 s. 12. Direktivet senast ändrat genom direktiv 93/68/EEG (EGT L 220, 30.8.1993, s. 1).

( 11 ) Rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (EGT L 184, 17.7.1999, s. 23).

( 13 ) Skall läggas till när resultatet av den nu pågående undersökningen föreligger.

( 14 ) I alla övriga fall finns parametrarna i förteckningen för utvidgad kontroll.

( 15 ) I alla övriga fall finns parametrarna i förteckningen för utvidgad kontroll.

( 16 ) I alla övriga fall finns parametrarna i förteckningen för utvidgad kontroll.

		Officiella tidningen
		No	page	date
►M1	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1882/2003 av den 29 september 2003	L 284	1	31.10.2003
►M2	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 596/2009 av den 18 juni 2009	L 188	14	18.7.2009

Parameter	Parametervärde
Escherichia coli (E. coli)	0/250 ml
Enterokocker	0/250 ml
Pseudomonas aeruginosa	0/250 ml
Antal mikroorganismer vid 22 °C	100/ml
Antal mikroorganismer vid 37 °C	20/ml

Distribuerad eller producerad volym vatten per dag i ett vattenförsörjningsområde (Anmärkningarna 1 och 2) m3		Begränsad kontroll antal prov per år (Anmärkningarna 3, 4 och 5)	Utvidgad kontroll antal prov per år (Anmärkningarna 3 och 5)
	≤ 100	(Anmärkning 6)	(Anmärkning 6)
> 100	≤ 1 000	4	1
> 1 000	≤ 10 000	4 + 3 per 1 000 m3/d och del därav beräknat på den totala volymen	1 + 1 per 3 300 m3/d och del därav beräknat på den totala volymen
> 10 000	≤ 100 000		3 + 1 per 10 000 m3/d och del därav beräknat på den totala volymen
> 100 000			10 + 1 per 25 000 m3/d och del därav beräknat på den totala volymen

Producerad vattenvolym per dag för försäljning i flaskor eller behållare (1) m3	Begränsad kontroll antal prov per år	Utvidgad kontroll antal prov per år
≤ 10	1	1
> 10 ≤ 60	12	1
> 60	1 per 5 m3 och del därav beräknat på den totala volymen	1 per 100 m3 och del därav beräknat på den totala volymen
(1) Volymerna beräknas som medelvärden under ett kalenderår.

Tryptos	30 g
Jästextrakt	20 g
Sackaros	5 g
L-cystein hydroklorid	1 g
MgSO4 · 7H2O	0,1 g
Bromkresolpurpur	40 mg
Agar	15 g
Vatten	1 000 ml

D-cykloserin	400 mg
Polymyxin-B sulfat	25 mg
Indoxyl-ß-D-glukosid löses i 8 ml sterilt vatten före tillsättning	60 mg
Sterilfiltrerad 0,5 % fenolftalein difatlösning	20 ml
Sterilfiltrerad 4,5 % FeCL3 · 6H2O	2 ml