1996R2406 — SV — 02.06.2005 — 004.001
Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
|
RÅDETS FÖRORDNING (EG) Nr 2406/9 av den 26 november 1996 om fastställande av gemensamma marknadsnormer för saluföring av vissa fiskeriprodukter (EGT L 334, 23.12.1996, p.1) |
Ändrad genom:
|
|
|
Officiella tidningen |
||
|
No |
page |
date |
||
|
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 323/97 av den 21 februari 1997 |
L 52 |
8 |
22.2.1997 |
|
|
L 298 |
1 |
25.11.2000 |
||
|
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2495/2001 av den 19 december 2001 |
L 337 |
23 |
20.12.2001 |
|
|
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 790/2005 av den 25 maj 2005 |
L 132 |
15 |
26.5.2005 |
|
Ändrad genom:
|
L 236 |
33 |
23.9.2003 |
RÅDETS FÖRORDNING (EG) Nr 2406/9
av den 26 november 1996
om fastställande av gemensamma marknadsnormer för saluföring av vissa fiskeriprodukter
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 3759/92 av den 17 december 1992 om den gemensamma organisationen av marknaden för fiskeri- och vattenbruksprodukter ( 1 ), särskilt artikel 2.3 i denna,
med beaktande av kommissionens förslag, och
med beaktande av följande:Gemensamma marknadsnormer har fastställts dels för vissa fiskarter genom förordning (EEG) nr 103/76 ( 2 ), dels för räkor av släktet Crangon genom förordning (EEG) nr 104/76 ( 3 ). För att beakta utvecklingen av marknaden och förändringar i handelsbruk måste nya omfattande förändringar göras i dessa förordningar. Följaktligen är det nödvändigt att göra en total översyn av dessa bestämmelser i en enda ny rättsakt, i syfte att säkerställa att de är tydliga och kan tillämpas på ett korrekt sätt. Förordningarna (EEG) nr 103/76 och (EEG) nr 104/76 bör därför ersättas.
Det huvudsakliga målet med de gemensamma marknadsnormerna för fiskeriprodukter är att förbättra produktkvaliteten och därmed att underlätta avsättningen, till gagn för både producenter och konsumenter. Eftersom det handlar om icke beredda produkter som saluförs i färskt eller fryst tillstånd avgörs kvaliteten i hög grad av färskheten, som fastställs genom organoleptisk undersökning på grundval av objektiva kriterier. För att fiskeriproduktpartier skall ha samma färskhetsgrad måste de innehålla produkter av samma art, komma från samma fångstplats och samma fartyg.
Ett begränsat men tillräckligt antal färskhetskategorier bör fastställas på grundval av en skala som fastställs för varje produktgrupp. Eftersom kvalitetsprodukter måste stödjas senast från den 1 januari 2000, är det dock inte lämpligt att tillåta att samtliga färskhetskategorier omfattas av de interventionsmekanismer som införts som en del av systemen inom marknadsorganisationen.
De gemensamma marknadsnormerna syftar också till att fastställa enhetliga handelsegenskaper för produkterna i fråga för hela gemenskapsmarknaden för att förhindra snedvridning av konkurrensen och dessutom att möjliggöra att marknadsorganisationens prissystem tillämpas på samma sätt. I detta syfte bör ett krav vara att fiskeriprodukter graderas på grundval av storlekskategorier som fastställs i förhållande till produkternas vikt eller, i vissa särskilda fall, deras storlek.
De gemensamma marknadsnormerna skall tillämpas när alla berörda produkter som är avsedda som livsmedel, oavsett om de har sitt ursprung i gemenskapen eller kommer från tredje land, säljs för första gången inom gemenskapens territorium. Dessa normer skall tillämpas utan att det påverkar antagna hygienföreskrifter eller regler som fastställts inom ramen för åtgärder för bevarandet av fiskeresurser. Det är särskilt viktigt att erinra om att de biologiska minimistorlekar som eventuellt är i kraft under alla omständigheter har företräde i förhållande till de minimistorlekar som fastställs för fiskeriprodukter genom gemensamma marknadsnormer.
Tillämpningen av gemensamma marknadsnormer på produkter från tredje land innebär att det krävs kompletterande information på förpackningarna. Denna informationär dock inte nödvändig om det rör sig om produkter som införs i gemenskapen av fartyg som för tredje lands flagg på samma villkor som för gemenskapsfångster.
Mot bakgrund av rådande praxis i flertalet medlemsstater är det lämpligt att industrin graderar fiskeriprodukter i färskhets- och storlekskategorier. Särskilt i syfte att bedöma färskheten utifrån organoleptiska kriterier bör berörda branschorganisationer utnämna experter för detta ändamål.
För att hålla varandra underrättade bör varje medlemsstat förse de andra medlemsstaterna och kommissionen med en förteckning över berörda experters och branschorganisationers namn och adresser.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
A.
Almänna bestämmelser
Artikel 1
1. I denna förordning fastställs i fråga om vissa fiskeriprodukter de gemensamma marknadsnormer som avses i artikel 2 i förordning (EEG) nr 3759/92, nedan kallad grundförordningen.
2. I den här förordningen avses med
|
a) |
saluföring : det första försäljningsutbudet och/eller den första försäljningen som livsmedel på gemenskapens territorium, |
|
b) |
parti : den mängd fiskeriprodukter av samma art som bearbetats på samma sätt och som eventuellt kommer från samma fångstplats och samma fartyg, |
|
c) |
fångstplats : den inom fiskerinäringen vanliga beteckningen på den plats där fångsten gjorts, |
|
d) |
produktform : den form i vilken fisken saluförs, såsom hel, rensad, utan huvud, etc., |
|
e) |
synliga parasiter : en parasit eller grupp av parasiter av en storlek, färg eller struktur som klart skiljer sig från fiskvävnad och som kan iakttas utan förstorande optiska hjälpmedel under för det mänskliga ögat goda ljusförhållanden. |
3.
a) Bestämmelserna i den här förordningen i fråga om färskhetskategorier för fiskeriprodukter skall tillämpas utan att det påverkar kraven i rådets direktiv 91/493/EEG av den 22 juli 1991 om fastställande av hygienkrav för produktionen och marknadsföringen av fiskprodukter ( 4 ).
b) Till dess kommissionen antar ett beslut enligt direktiv 91/493/EEG anges kriterierna för fisk som är otjänlig som livsmedel i kategorin för fisk som ”inte är tillåten” i bilaga I till den här förordningen.
Artikel 2
1. De produkter som avses i artikel 3, och som har sitt ursprung i gemenskapen eller som kommer från tredje land, får endast saluföras om de uppfyller kraven i denna förordning.
2. Bestämmelserna i denna förordning skall dock inte tillämpas på små produktkvantiteter som av kustfiskaren avsätts direkt till detaljhandlare eller konsumenter.
3. Detaljerade bestämmelser för tillämpningen av denna artikel skall antas enligt förfarandet i artikel 32 i grundförordningen.
Artikel 3
1. Gemensamma marknadsnormer fastställs härigenom för följande produkter:
a) Saltvattenfisk enligt KN-nummer 0302:
— Rödspätta (Pleuronectes platessa).
— Långfenad tonfisk (Thunnus alalunga).
— Blåfenad tonfisk (Thunnus thynnus).
— Fisk av släktet Thunnus eller Parathunnus obesus.
— Sill/strömming av arten Clupea harengus.
— Torsk av arten Gadus morhua.
— Sardiner av arten Sardina pilchardus.
— Kolja (Melanogrammus aeglefinus).
— Gråsej (Pollachius virens).
— Lyrtorsk (Pollachius pollachius).
— Makrill av arten Scomber scombrus.
— Makrill av arten Scomber japonicus.
— Taggmakrill (Trachurus spp.).
— Pigghaj och rödhaj (Squalus acanthias och Scyliorhinus spp.).,
— Kungsfisk (Sebastes spp.).
— Vitling (Merlangius merlangus).
— Blåvitling (Micromesistius poutassou eller Gadus poutassou).
— Långa (Molva spp.).
— Ansjovis (Engraulis spp.).
— Kummel av arten Merluccius merluccius.
— Glasvar (Lepidorhombus spp.).
— Havsbraxen (Brama spp.).
— Marulk (Lophius spp.).
— Sandskädda (Limanda Limanda).
— Bergtunga (Microstomus kitt).
— Skäggtorsk och glyskolja (Trisopterus luscus och Trisopterus minutus).
— Oxögonfisk (Boops boops),
— Picarel (Maena smaris).
— Havsål (Conger conger).
— Knotfisk (Trigla spp.)
— Multefisk (Mugil spp.).
— Rocka (Raja spp.).
— Skrubbskädda (Platichthys flesus).
— Tunga (Solea spp.).
— Strumpebandsfisk och dolkfisk (Lepidopus caudatus och Aphanopus carbo).
— Mulle (Mullus barbatus, Mullus surmuletus).
— Havsruda (Spondyliosoma cantharus).
— Skarpsill (Sprattus sprattus).
b) Kräftdjur enligt KN-nummer 0306, antingen levande, färska eller kylda eller ångkokta eller kokta i vatten:
— Hästräka (Crangon crangon) och nordhavsräka (Pandalus borealis).
— Krabba (Cancer pagurus).
— Havskräfta (Nephrops norvegicus).
— Bläckfisk enligt KN-nummer 0307:
— Tioarmad bläckfisk (Sepia officinalis och Rossia macrosoma).
d) Stor kammussla och andra ryggradslösa vattendjur enligt KN-nummer 0307:
— Stor kammussla (Pecten maximus).
— Vanlig valthornssnäcka (Buccinum undatum).
2. De marknadsnormer som avses i punkt 1 omfattar följande:
a) Färskhetskategori.
b) Storlekskategori.
B.
Färskhetskategorier
Artikel 4
1. Färskhetskategori skall fastställas för varje parti på grundval av produkternas färskhet och ett antal ytterligare krav.
Färskhetsgrad skall definieras med hänvisning till särskilda värderingar för olika typer av produkter enligt bilaga I till denna förordning.
2. På grundval av värderingarna som avses i punkt 1 skall de produkter som avses i artikel 3 klassificeras i parti enligt någon av följande färskhetskategorier:
a) Extra, A eller B i fråga om fisk, broskfiskar, bläckfisk och havskräfta.
b) Extra eller A i fråga om räkor.
Levande havskräfta skall dock klassificeras i en kategori benämnd E.
3. Krabba, stor kammussla och vanlig valthornssnäcka enligt artikel 3 skall inte klassificeras enligt särskilda färskhetsnormer.
Dock får endast hela krabbor saluföras, med undantag av romhonor och krabbor med mjukt skal.
Artikel 5
1. Varje parti måste innehålla produkter av samma färskhetsgrad. Ett litet parti behöver dock inte ha samma färskhet. Om det inte har det skall partiet placeras i den lägsta färskhetskategori som är företrädd i det.
2. Färskhetskategori skall tydligt anges med läsliga och outplånliga bokstäver som är minst 5 cm höga på de etiketter som anbringas på partierna.
Artikel 6
1. Fisk, broskfiskar, bläckfisk och havskräfta enligt artikel 3 placerade som parti i kategori B skall inte vara berättigade, i den mån det gäller partiet, till ekonomisk kompensation som avses i artiklarna 12, 12a, 14 och 15 i grundförordningen.
2. Fisk, broskfiskar, bläckfisk och havskräfta i färskhetskategorin Extra skall vara fri från tryckmärken, skador, fläckar och missfärgningar.
3. Fisk, broskfisk, bläckfisk och havskräfta i färskhetskategori A skall vara fri från fläckar och missfärgningar. En mycket liten andel med lättare tryckmärken och ytliga skador skall tolereras.
4. För fisk, broskfisk, bläckfisk och havskräfta i färskhetskategori B skall en liten andel med allvarligare tryckmärken och ytliga skador tolereras. Fisken skall vara fri från fläckar och missfärgningar.
5. När produkterna klassificeras i färskhetskategorier skall, utan att det påverkar tillämpningen av gällande hygienbestämmelser, även förekomsten av synliga parasiter och deras eventuella negativa inverkan på produktens kvalitet beaktas, dock med hänsyn till typ av produkt och produktform.
6. Detaljerade bestämmelser för tillämpningen till denna artikel skall vid behov antas i enlighet med förfarandet i artikel 32 i grundförordningen.
C.
Storlekskategorier
Artikel 7
1. Produkter enligt artikel 3 skall bedömas efter vikt eller antal per kilo. Hästräkor och krabbor skall dock delas in i storlekskategorier på grundval av skalets omfång. Stora kammusslor och vanliga valthornssnäckor skall delas in i storlekskategorier på grundval av snäckans omfång.
2. De minimistorlekar som fastställs i denna förordning i enlighet med skalan i bilaga II skall tillämpas utan att det påverkar de minimistorlekar, uttryckta i längd, som krävs enligt följande:
— Rådets förordning (EEG) nr 1866/86 av den 12 juni 1986 om fastställande av vissa tekniska åtgärder för bevarande av fiskeresurserna i Östersjön, Bälten och Öresund ( 5 ).
— Rådets förordning (EEG) nr 3094/86 av den 7 oktober 1986 om vissa tekniska åtgärder för bevarande av fiskeresurserna ( 6 ).
— Rådets förordning (EG) nr 1626/94 av den 27 juni 1994 om vissa tekniska åtgärder för bevarande av fiskeresurserna i Medelhavet ( 7 ).
För de behöriga myndigheternas kontroll skall för de arter som omfattas av marknadsnormerna de föreskrivna biologiska minimistorlekarna enligt bilaga II följas.
Artikel 8
1. Partier skall placeras i storlekskategorier enligt den skala som återges i bilaga II.
2. Varje parti måste innehålla produkter av samma storlek. Ett litet parti behöver dock inte vara av samma storlek. Om det inte har det skall partiet placeras i den lägsta kategori som är företrädd i det.
3. Storlekskategori och produktform skall tydligt anges med outplånliga bokstäver som är minst 5 cm höga på de etiketter som anbringas på partierna
Nettovikten i kilo skall klart och tydligt anges på varje parti. I fråga om partier som säljs i standardförpackningar är denna viktuppgift inte nödvändig om den vägning som genomförs före försäljningen visar att förpackningarnas innehåll väl motsvarar det förmodade innehållet uttryckt i kilo.
4. Detaljerade bestämmelser för tillämpningen av denna artikel skall antas enligt förfarandet i artikel 32 i grundförordningen, särskilt vad gäller vägningsmetod och bestämning av den högre eller lägre variation i nettovikt mot den angivna eller förmodade nettovikten som tillåts i fråga om varje parti.
Artikel 9
Pelagisk fisk får klassificeras i andra färskhets- och storlekskategorier enligt ett stickprovsförfarande. Detta system skall säkerställa att färskhet och storlek hos produkterna i partiet är så enhetlig som möjligt.
Detaljerade bestämmelser för tillämpning av denna artikel, särskilt vad gäller bestämning av antalet stickprover som skall tas, vikten eller volymen på fisken inom varje stickprov samt bedömningsmetoder för klassificering och kontroll av vikten på saluförda partier, skall antas enligt förfarandet i artikel 32 i grundförordningen.
Artikel 10
För att säkerställa lokala eller regionala leveranser av kräftdjur och krabba i vissa kustområden inom gemenskapen får undantag från de minimistorlekar som fastställs för dessa produkter i bilaga II antas..
Områdena i fråga skall bestämmas och de motsvarande saluföringsstorlekarna skall antas enligt förfarandet i artikel 32 i grundförordningen.
D.
Produkter från tredje land
Artikel 11
1. Utan att det påverkar bestämmelserna i artikel 2.1 får produkter enligt artikel 3 importerade från tredje land endast saluföras om de är presenterade i förpackningar på vilka följande information klart och tydligt framgår:
— Ursprungsland tryckt med romerska bokstäver som är minst 20 millimeter höga.
— Vetenskapligt namn på varan och handelsnamn.
— Produktform.
— Färskhets- och storlekskategori.
— Nettovikt i kilo av produkterna i förpackningen.
— Datum för sortering och avsändningsdatum.
— Leverantörens namn och adress.
2. Produkter som avses i artikel 3, som landats i en gemenskapshamn direkt från fångstplatsen av fartyg som för tredje lands flagg, och som är avsedda att saluföras skall dock omfattas av samma bestämmelser som dem som är tillämpliga på gemenskapsfångster utan att detta påverkar förordning EEG nr 1093/94 ( 8 ).
E.
Slutbestämmelser
Artikel 12
1. Fiskeriindustrin skall dela in produkterna i färskhetskategorierna Extra, A och B och storlekskategorier i samarbete med experter som för detta syfte utnämnts av berörda branschorganisationer. Medlemsstaterna skall utföra kontroller för att säkerstäila att bestämmelserna i denna artikel följs.
2. De behöriga nationella myndigheterna får själva åta sig indelningen om denna inte utförs enligt förfarandet i punkt 1.
Artikel 13
Varje medlemsstat skall förse övriga medlemsstater och kommissionen senast en månad före dagen för denna förordnings ikraftträdande med en förteckning över namn på och adresser till de experter och branschorganisationer som avses i artikel 12. De övriga medlemsstaterna och kommissionen skall informeras om ändringar i denna lista.
Artikel 14
Kommissionen skall före den 31 december 2001 lägga fram en rapport till rådet om resultatet av tillämpningen av artikel 6.1 i den här förordningen samt, vid behov, lämpliga förslag.
Artikel 15
Förordningarna (EEG) nr 103/76 och 104/76 skall härmed upphöra att gälla. Hänvisningar till dessa förordningar skall tolkas som hänvisningar till denna förordning.
Artikel 16
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1997..
2. Utan hinder av vad som sägs i stycke 1 skall bestämmelserna i artikel 6.1 gälla från och med den 1 januari 2000.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
BILAGA I
FÄRSKHETSVÄRDERINGAR
De värderingar som anges i denna bilaga är tillämpliga på följande produkter eller grupper av produkter, med beaktande av de bedömningskriterier som är specifika för var och en av dem.
A. Vitfisk
Kolja, torsk, gråsej, lyrtorsk, kungsfisk, vitling, långa, kummel, havsbraxen, marulk, skäggtorsk, oxögonfisk, picarel, havsål, knotfisk, multefisk, rödspätta, glasvar, tunga, sandskädda, bergtunga, skrubbskädda, strumpebandsfisk
B. Blåfisk
Långfenad tonfisk, blåfenad tonfisk, bigeye tuna, blåvitling, sill/strömming, sardin, makrill, taggmakrill, ansjovis ►M4 , skarpsill ◄
C. Broskfisk
Haj, rocka
D. Bläckfisk
Bläckfisk
E. Kräftdjur
1. Räkar
2. Havskräfta
A. VITFISK
|
Kriterier |
||||
|
Färskhetskategori |
Inte tillåten (1) |
|||
|
Extra |
A |
B |
||
|
Skinn |
Kraftigt, glänsande pigment (med undantag av kungsfisk) eller genomskinligt, utan missfärgning |
Kraftig men inte glänsande pigmentering |
Pigmentering på väg att bli missfärgad och matt |
Matt pigmentering (2) |
|
Hudslem |
Vattnigt; genomskinligt |
Lätt grumligt |
Mjölkaktigt |
Gulgrått, ogenomskinligt slem |
|
Ögon |
Konvexa (utstående); svart, klar pupill; genomskinlig hornhinna |
Konvexa (utstående) och lätt insjunkna, svart matt pupill, svagt opaliserande hornhinna |
Platta; opaliserande hornhinna; ogenomskinlig pupill |
Konkava i mitten; grå pupill, mjölkaktig hornhinna (2) |
|
Gälar |
Klara färger; inget slem |
Mindre färgade; slemmet genomskinligt |
Gråbruna på väg att missfärgas; tjockt och ogenomskinligt slem |
Gulaktiga; mjölkaktigt slem (2) |
|
Bukhinna (på urtagen fisk) |
Glatt; klar; svår att lossa från köttet |
En aning matt; kan lossas från köttet |
Porös; lossnar lätt från köttet |
Sitter inte fast på köttet (2) |
|
Lukt från gälar och bukhåla — vitfisk med undantag av rödspätta |
Som tång |
Ingen lukt av tång; neutral lukt |
Fermenterad; lätt syrlig |
Syrlig (2) |
|
— Rödspätta |
Som färsk olja; pepparaktig; jordlukt |
Oljig tång eller lätt söt |
Som olja; fermenterad, unken något härsken |
Syrlig |
|
Kött |
Fast och elastiskt, jämn yta (3) |
Mindre elastiskt |
Något mjukt (löst), mindre elastiskt; vaxartat (sammetsmjukt) och matt yta |
Mjukt (löst) (2); fjäll som lossnar lätt från skinnet; ytan snarast skrynklig |
|
Ytterligare kriterier för marulk utan huvud |
||||
|
Blodkärl (bukmuskler) |
Skarpa konturer och klart röda |
Skarpa konturer, mörkare blod |
Diffusa och bruna |
Helt (2) diffusa, bruna och gulnande kött |
|
(1) Denna kolumn skall endast tillämpas till dess kommissionen antar ett beslut enligt rådets direktiv 91/493/EEG som anger kriterierna för fisk som är otjänlig som livsmedel. (2) Eller i ett senare stadium av förruttnelse. (3) Innan rigor mortis inträder är inte färsk fisk fast och elastisk men skall ändå höra till kategori Extra. |
||||
B. BLÅFISK
|
Kriterier |
||||
|
Färskhetskategori |
Inte tillåten (1) |
|||
|
Extra |
A |
B |
||
|
Skinn (2) |
Kraftig pigmentering, klara glänsande regnbågsskimrande färger; tydlig skillnad mellan ryggsida och buksida |
Mindre lyster; faddare färger; mindre skillnad mellan ryggsida och buksida |
Matt, utan lyster, fadda färger; skinnet skrynklar när man böjer fisken |
Mycket matt pigmentering; skinnet lossnar från köttet (3) |
|
Hudslem |
Vattnigt, genomskinligt |
Lätt grumligt |
Mjölkaktigt |
Gulgrått, ogenomskinligt slem (3) |
|
Köttkonsistens (2) |
Mycket fast, styvt |
Ganska styvt, fast |
Något mjukt |
Mjukt (löst) (3) |
|
Gällock |
Silvriga |
Silvriga, lätt röd- eller brunaktiga |
Brunaktiga med tydliga blodsutgjutningar |
Gulaktiga (3) |
|
Ögon |
Konvexa; utstående; blåsvart klar pupill, genomskinligt ”ögonlock” |
Konvexa och lätt insjunkna; mörk pupill, svagt opaliserande hornhinna |
Platta, töcknig pupill; blodsutgjutningar runt ögat |
Konkava i mitten; grå pupill, mjölkaktig hornhinna (3) |
|
Gälar (2) |
Mörkröda till purpurröda i sin helhet Inget slem |
Mindre klar färg, något bleknad i kanterna Genomskinligt slem. |
Tjocknande och missfärgade; ogenomskinligt slem |
Gulaktigt; mjölkaktigt slem (3) |
|
Lukt från gälar |
Färsk tång; skarp jodaktig |
Luktfri eller som tång Neutral lukt |
Fet, något svavelaktig (4) lukt, som unket härsket späck eller som rutten frukt |
Rutten, syrlig (3) |
|
(1) Denna kolumn skall endast tillämpas till dess kommissionen antar ett beslut som anger kriterierna för fisk som är otjänlig som livsmedel enligt direktiv 91/493/EEG. (2) För sill och makrill som konserveras i kylt havsvatten (antingen kylt av is (CSW) eller fryst på mekaniskt vis (RSW)) och som svarar mot de krav som anges i direktiv 92/48/EEG (EGT nr L 187, 7.7.1992, s. 41) bilaga II, punkt 8, gäller följande färskhetskategorier: — Kriteriet A gäller kategorierna Extra och A. (3) Eller i ett senare stadium av förruttnelse. (4) Isad fisk luktar härsket innan den luktar unket, CSW/RSW-fisk luktar unket innan den luktar härsket. |
||||
C. BROSKFISKAR
|
Kriterier |
||||
|
Färskhetskategori |
Inte tillåten (1) |
|||
|
Extra |
A |
B |
||
|
Ögon |
Konvexa, mycket klart lysande och regnbågsskimrande; små pupiller |
Konvexa och lätt insjunkna; har förlorat lyster och regnbågsskimmer; ovala pupiller |
Platta, matta |
Konkav, gulaktiga (2) |
|
Helhetsintryck |
Rigor mortis eller partiell rigor mortis; en aning klart slem på skinnet |
Stadiet rigor mortis passerat; inget slem på skinnet, särskilt inte i munhålan och gälöppningarna |
Något slem i munhålan och gälöppningarna; käken svagt tillplattad |
Mycket slem i munnen och på gälöppningarna (2) |
|
Lukt |
Tånglukt |
Luktfri eller lätt unken lukt men inte av ammoniak |
Lätt lukt av ammoniak; syrlig |
Kraftig ammoniaklukt () |
Särskilda eller ytterligare kriterier för rocka
|
Extra |
A |
B |
Inte tillåten (1) |
|
|
Skinn |
Kraftig, regnbågsskimrande och glänsande pigmentering, vattnigt slem |
Kraftig pigmentering, vattnigt slem |
Pigmentering på väg att bli missfärgad och matt; ogenomskinligt slem |
Missfärgning, skrynklat skinn, tjockt slem |
|
Köttkonsistens |
Fast och elastiskt |
Fast |
Mjukt |
Löst |
|
Utseende |
Kanten på fenorna genomskinlig och bågformig |
Styva fenor |
Lös |
Hängande |
|
Buk |
Vit och glänsande med en ljuslila kant runt fenorna |
Vit och glänsande med röda fläckar runt fenorna |
Vitt och matt, med talrika röda eller gula fläckar |
Gult till grönaktigt bukskinn, röda fläckar på själva köttet |
(1) Denna kolumn skall endast tillämpas till dess kommissionen antar ett beslut som anger kriterierna för fisk som är otjänlig som livsmedel enligt rådets direktiv 91/493/EEG.
(2) Eller i ett senare stadium av förruttnelse.
D. BLÄCKFISK
|
Kriterier |
|||
|
Färskhetskategorie |
|||
|
Extra |
A |
B |
|
|
Skinn |
Kraftig pigmentering; skinnet sitter fast vid köttet |
Matt pigmentering; skinnet sitter fast vid köttet |
Missfärgat; lossnar ganska lätt från köttet |
|
Kött |
Mycket fast; pärlemovitt |
Fast; kritvitt |
Något mjukt, vitrosa eller lätt gulnat |
|
Armar |
Lossnar inte utan kraft |
Lossnar inte utan kraft |
Lossnar lättare |
|
Lukt |
Frisk; tång |
Luktfri eller svag lukt |
Bläcklukt |
E. KRÄFTDJUR
1) Hästräkor
|
Kriterier |
||
|
Färskhetskategori |
||
|
Extra |
A |
|
|
Lägsta krav på egenskaper |
— Skalyta; fuktig och glänsande — Vid omflyttning skall räkorna falla separat — Kött utan främmande lukt — Fria från sand, slem och andra främmande ämnen |
Samma som för kategorin Extra |
|
Utseende: |
||
|
1) Hästräka med skal |
— Hästräka klar rödrosa färg med små vita fläckar; skalets ryggsida till större delen ljus |
— Färgen går från blekt rödrosa till blåaktigt röd med vita fläckar; skalets ryggsida bör vara ljus med dragning åt grått |
|
2) Nordhavsräka |
— Enhetlig rosa färg |
— Rosa färg som kan börja mörkna på huvudet |
|
Köttets tillstånd vid och efter urtagning ur skalet |
— Lossnar lätt med nästan inga förluster av kött — Fast, inte segt |
— Lossnar mindre lätt med smärre förluster av kött — Mindre fast, lätt segt |
|
Lossnade räkdelar |
Få lossnade räkdelar är tillåtet |
En mindre antal lossnade räkdelar är tillåtet |
|
Lukt |
Färsk tång, svagt söt lukt |
Syrlig, ingen lukt av tång |
2. Havskräfta
|
Kriterier |
|||
|
Färskhetskategori |
|||
|
Extra |
A |
B |
|
|
Skal |
Blekrosa eller rosa till orangerött |
Blekrosa eller rosa till orangerött; inga svarta fläckar |
Lätt missfärgning; aningen svarta fläckar och färgen med en dragning åt grått, särskilt på skalet och mellan stjärtsegmenten |
|
Ögon och gälar |
Ögat glänsande svart; gälarna rosa |
Ögat matt gråsvart; gälarna med en dragning åt grått |
Gälarna mörkgrå eller grön färg på skalets ryggsida |
|
Lukt |
Karakteristik mild skaldjurslukt |
Förlust av den karakteristiska lukten av skaldjur, men ingen lukt av ammoniak |
Lätt syrlig lukt |
|
Kött (i stjärten) |
Genomskinligt, blåaktigt kött med dragning åt vitt |
Köttet har förlorat genomskinligheten men är inte missfärgat |
Ogenomskinligt och något matt |
BILAGA II
STORLEKSKATEGORIER
|
Storleksskala |
Minimistorlek att respektera under de förhållanden som föreskrivs i de förordningar som anges i artikel 7 |
|||||
|
Art |
Storlek |
Kg/fisk (1) |
Antal fiskar per kilo (2) |
Område |
Geografisk zon |
Minimistorlek |
|
Sill/strömming (Clupea harengus) |
1 |
0,250 eller mer |
4 eller färre |
1 |
ICES Vb (EG-zon) |
20 cm |
|
2 |
0,125–0,250 |
5–8 |
2 |
20 cm |
||
|
3 |
0,085–0,125 |
9–11 |
(a) |
18 cm |
||
|
4(a) |
0,050–0,085 |
12–20 |
3 |
(b) |
20 cm |
|
|
Sill/strömming (Clupea harengus) från Östersjön, fångad och landad söder om 59o 30' |
4(b) |
0,036–0,085 |
12–27 |
|||
|
Sill/strömming (Clupea harengus) från Östersjön, fångad och landad norr om 59o 30' |
4(c) |
0,057–0,085 |
12–17 |
|||
|
5 |
0,031–0,057 |
18–32 |
||||
|
6 |
0,023–0,031 |
33–44 |
||||
|
Sill/strömming (Clupea harengus) från Östersjön, fångad och landad i vatten under Estlands respektive Lettlands suveränitet och jurisdiktion |
7(a) |
0,023–0,036 |
28–44 |
|||
|
7(b) |
0,014–0,023 |
45–70 |
||||
|
Sill/strömming (Clupea harengus) från Östersjön, fångad och landad i Rigabukten |
8 |
0,010–0,014 |
71–100 |
|||
|
Sardiner (Sardina pilchardus) |
1 |
0,067 och däröver |
15 eller färre |
ännu ej fastställd |
||
|
2 |
0,042 till 0,067 |
16 till 24 |
||||
|
3 |
0,028 till 0,042 |
25 till 35 |
||||
|
4 |
0,015 till 0,028 |
36 till 67 |
||||
|
Medelhavet |
0,011 till 0,028 |
36 till 91 |
||||
|
Rödhaj (Scyliorhinus spp.) |
1 |
2 och däröver |
— |
— |
||
|
2 |
1 till 2 |
|||||
|
3 |
0,5 till 1 |
|||||
|
Pigghaj (Squalus acanthias) |
1 |
2,2 och däröver |
— |
— |
||
|
2 |
1 till 2,2 |
|||||
|
3 |
0,5 till 1 |
|||||
|
Rödfisk (Sebastes spp.) |
1 |
2 och däröver |
— |
— |
||
|
2 |
0,6 till 2 |
|||||
|
3 |
0,35 till 0,6 |
|||||
|
Torsk (Gadus morhua) |
1 |
7 och däröver |
— |
1 |
35 cm |
|
|
2 |
4 till 7 |
2 |
35 cm |
|||
|
3 |
2 till 4 |
30 cm |
||||
|
4 |
1 till 2 |
3 |
35 cm |
|||
|
5 |
0,3 till 1 |
Östersjön |
Söder om 59o30′ N |
35 cm |
||
|
Sej (Pollachius virens) |
1 |
5 och däröver |
— |
1 |
35 cm |
|
|
2 |
3 till 5 |
2 |
35 cm |
|||
|
3 |
1,5 till 3 |
30 cm |
||||
|
4 |
0,3 till 1,5 |
3 |
35 cm |
|||
|
Östersjön |
Söder om 59o30′ N |
30 cm |
||||
|
Kolja (Melanogrammus aeglefinus) |
1 |
1 och däröver |
— |
1 |
ICES Vb (EG-zon) |
30 cm |
|
2 |
0,57 till 1 |
2 |
30 cm |
|||
|
3 |
0,37 till 0,57 |
27 cm |
||||
|
4 |
0,17 till 0,37 |
3 |
30 cm |
|||
|
Vitling (Merlangius merlangus) |
1 |
0,5 och däröver |
— |
1 |
27 cm |
|
|
2 |
0,35 till 0,5 |
2 |
23 cm |
|||
|
3 |
0,25 till 0,35 |
23 cm |
||||
|
4 |
0,11 till 0,25 |
3 |
23 cm |
|||
|
Länga (Molva spp.) |
1 |
5 och däröver |
— |
1 |
— |
|
|
2 |
3 till 5 |
2 |
ännu ej fastställd |
|||
|
3 |
1,2 till 3 |
— |
||||
|
3 |
63 cm |
|||||
|
Makrill (Scomber scombrus) |
1 |
0,5 och däröver |
50 eller färre |
1 |
20 cm |
|
|
2 |
0,2 till 0,5 |
51 till 125 |
2 |
Utom Nordsjön |
20 cm |
|
|
Medelhavet |
3 |
0,1 till 0,2 |
126 till 250 |
Nordsjön |
30 cm |
|
|
0,08 till 0,2 |
126 till 325 |
3 |
20 cm |
|||
|
5 |
20 cm |
|||||
|
Medelhavet |
18 cm |
|||||
|
Spansk makrill (Scomber japonicus) |
1 |
0,5 och däröver |
— |
— |
||
|
2 |
0,25 till 0,5 |
|||||
|
3 |
0,14 till 0,25 |
|||||
|
4 |
0,05 till 0,14 |
|||||
|
Ansjovis (Engraulis spp.) |
1 |
0,033 och däröver |
30 eller färre |
3 |
Utom ICEX IX a) |
12 cm |
|
2 |
0,020 till 0,033 |
31 till 50 |
3 |
ICES IX a) |
10 cm |
|
|
3 |
0,012 till 0,020 |
51 till 83 |
Medelhavet |
9 cm |
||
|
4 |
0,008 till 0,012 |
84 till 125 |
||||
|
Rödspätta (Pleuronectes platessa) |
1 |
0,6 och däröver |
— |
1 |
25 cm |
|
|
2 |
0,4 till 0,6 |
2 |
25 cm |
|||
|
3 |
0,3 till 0,4 |
27 cm |
||||
|
4 |
0,15 till 0,3 |
Nordsjön |
27 cm |
|||
|
3 |
25 cm |
|||||
|
Östersjön |
Underområden 22 till 25 |
25 cm |
||||
|
Underområden 26 till 28 |
21 cm |
|||||
|
Underområden 29 Söder om 59o30′ N |
18 cm |
|||||
|
Kummel (Merluccius merluccius) |
1 |
2,5 och däröver |
— |
1 |
30 cm |
|
|
2 |
1,2 till 2,5 |
2 |
30 cm |
|||
|
3 |
0,6 till 1,2 |
30 cm |
||||
|
4 |
0,28 till 0,6 |
3 |
27 cm |
|||
|
5 |
0,2 till 0,28 |
Medelhavet |
20 cm |
|||
|
Medelhavet |
0,15 till 0,28 |
|||||
|
Glasvar (Lepidorhombus spp.) |
1 |
0,45 och däröver |
— |
1 |
25 cm |
|
|
2 |
0,25 till 0,45 |
2 |
25 cm |
|||
|
3 |
0,20 till 0,25 |
25 cm |
||||
|
4 |
0,11 till 0,20 |
3 |
20 cm |
|||
|
Medelhavet |
0,05 till 0,20 |
|||||
|
Havsbraxen (Brama spp.) |
1 |
0,8 och däröver |
— |
— |
||
|
2 |
0,2 till 0,8 |
|||||
|
Marulk (Lophius spp.) hela, rensade |
1 |
8 och däröver |
— |
1 |
— |
|
|
2 |
4 till 8 |
2 |
ännu ej fastställd |
|||
|
3 |
2 till 4 |
— |
||||
|
4 |
1 till 2 |
3 |
ännu ej festställd |
|||
|
5 |
0,5 till 1 |
Medelhavet |
30 cm |
|||
|
Marulk (Lophius spp.) utan huvud |
1 |
4 och däröver |
— |
— |
||
|
2 |
2 till 4 |
|||||
|
3 |
1 till 2 |
|||||
|
4 |
0,5 till 1 |
|||||
|
5 |
0,2 till 0,5 |
|||||
|
Sandskädda (Limanda limanda) |
1 |
0,25 och däröver |
— |
1 |
15 cm |
|
|
2 |
0,13 till 0,25 |
2 |
15 cm |
|||
|
23 cm |
||||||
|
Nordsjön |
23 cm |
|||||
|
3 |
23 cm |
|||||
|
Bergtunga (Microstomus kitt) |
1 |
0,6 och däröver |
— |
1 |
25 cm |
|
|
2 |
0,35 till 0,6 |
2 |
25 cm |
|||
|
3 |
0,18 till 0,35 |
25 cm |
||||
|
3 |
25 cm |
|||||
|
Långfenad tonfisk (Thunnus alalunga) |
1 |
4 och däröver |
— |
— |
||
|
2 |
1,5 till 4 |
|||||
|
Blåfenad tonfisk (Thunnus thynnus) |
1 |
70 och däröver |
— |
Medelhavet |
70 cm eller 6,4 kg |
|
|
2 |
50 till 70 |
|||||
|
3 |
25 till 50 |
|||||
|
4 |
10 till 25 |
|||||
|
5 |
6,4 till 10 |
|||||
|
Tonfisk (Thunnus obesus) |
1 |
10 och däröver |
— |
— |
||
|
2 |
3,2 till 10 |
|||||
|
Bleka (Pollachius pollachius) |
1 |
5 och däröver |
— |
1 |
— |
|
|
2 |
3 till 5 |
2 |
30 cm |
|||
|
3 |
1,5 till 3 |
— |
||||
|
4 |
0,3 till 1,5 |
3 |
30 cm |
|||
|
Blåvitling (Micromesistius poutassou eller Gadus poutassou) |
1 |
— |
7 eller färre |
— |
||
|
2 |
8 till 14 |
|||||
|
3 |
15 till 25 |
|||||
|
4 |
26 till 30 |
|||||
|
Skäggtorsk (Trisopterus luscus) och Glyskolja (Trisopterus minutus) |
1 |
0,4 och däröver |
— |
3 |
ännu ej fastställd |
|
|
2 |
0,25 till 0,4 |
|||||
|
3 |
0,125 till 0,25 |
|||||
|
4 |
0,05 till 0,125 |
|||||
|
Oxögonfisk (Boops boops) |
1 |
— |
5 eller färre |
— |
||
|
2 |
6 till 31 |
|||||
|
3 |
32 till 70 |
|||||
|
Picarel (Maena maris) |
1 |
— |
20 eller färre |
— |
||
|
2 |
21 till 40 |
|||||
|
3 |
41 till 90 |
|||||
|
Havsål (Conger conger) |
1 |
7 och däröver |
— |
1 |
— |
|
|
2 |
5 till 7 |
2 |
58 cm |
|||
|
3 |
0,5 till 5 |
— |
||||
|
3 |
58 cm |
|||||
|
Knot (Trigla spp.) rouge |
1 |
1 och däröver |
— |
— |
||
|
2 |
0,4 till 1 |
|||||
|
3 |
0,2 till 0,4 |
|||||
|
4 |
0,06 till 0,2 |
|||||
|
Andra slag av knot |
1 |
0,25 och däröver |
||||
|
2 |
0,2 till 0,25 |
|||||
|
Fjärsing (Trachurus spp.) |
1 |
0,6 och däröver |
— |
1 |
15 cm |
|
|
2 |
0,4 till 0,6 |
2 |
15 cm |
|||
|
3 |
0,2 till 0,4 |
3 |
15 cm |
|||
|
4 |
0,08 till 0,2 |
5 |
15 cm |
|||
|
5 |
0,02 till 0,08 |
Medelhavet |
12 cm |
|||
|
Multe (Mugil spp.) |
1 |
1 och däröver |
— |
1 |
— |
|
|
2 |
0,5 till 1 |
2 |
20 cm |
|||
|
3 |
0,2 till 0,5 |
— |
||||
|
4 |
0,1 till 0,2 |
3 |
20 cm |
|||
|
Medelhavet |
16 cm |
|||||
|
Rocka (Raja spp.) |
1 |
5 och däröver |
— |
— |
||
|
2 |
3 till 5 |
|||||
|
3 |
1 till 3 |
|||||
|
4 |
0,3 till 1 |
|||||
|
Rocka (Vingar) |
1 |
3 och däröver |
— |
— |
||
|
2 |
0,5 till 3 |
|||||
|
Skrubbskädda (Platichthys Flesus) |
1 |
mer än 0,3 |
— |
1 |
24 cm |
|
|
2 |
0,2 till och med 0,3 |
2 |
24 cm |
|||
|
24 cm |
||||||
|
3 |
24 cm |
|||||
|
Östersjön |
underområden 22-25 |
25 cm |
||||
|
underområden 26-28 |
21 cm |
|||||
|
underområden 29-32 söder om 59o30′N |
18 cm |
|||||
|
Tunga (Solea spp.) |
1 |
0,5 och däröver |
— |
1 |
24 cm |
|
|
2 |
0,33 till 0,5 |
2 |
24 cm |
|||
|
3 |
0,25 till 0,33 |
24 cm |
||||
|
4 |
0,17 till 0,25 |
3 |
24 cm |
|||
|
5 |
0,12 till 0,17 (3) |
Medelhavet |
20 cm |
|||
|
1 |
0,5 och däröver |
|||||
|
2 |
0,33 till 0,5 |
|||||
|
3 |
0,25 till 0,35 |
|||||
|
4 |
0,2 till 0,25 |
|||||
|
5 |
0,12 till 0,2 (4) |
|||||
|
Strumpebandsfisk (Lepidopus caudatus) |
1 |
3 och däröver |
— |
— |
||
|
2 |
2 till 3 |
|||||
|
3 |
1 till 2 |
|||||
|
4 |
0,5 till 1 |
|||||
|
(Aphanopus carbo) |
1 |
3 och däröver |
— |
— |
||
|
2 |
0,5 till 3 |
|||||
|
Bläckfisk (Sepia officinalis och Rossia macrosoma) |
1 |
0,5 och däröver |
— |
— |
||
|
2 |
0,3 till 0,5 |
|||||
|
3 |
0,1 till 0,3 |
|||||
|
Havskräfta (Nephrops norvegicus) |
1 |
— |
20 och färre |
2 |
Skagerrak och Kattegat |
40 mm (9) |
|
2 |
21 till 30 |
130 mm (10) |
||||
|
3 |
31 till 40 |
|||||
|
4 |
fler en 40 |
2 |
utom Skottland Irländska sjön [ICES VI a) och VII a)], Skagerrak och Kattegat |
25 mm (9) |
||
|
85 mm (10) |
||||||
|
2 |
20 mm (9) |
|||||
|
Havet väster om Skottland och Irländska sjön [ICES VI a) och VII a)] |
70 mm (10) |
|||||
|
3 |
20 mm (9) |
|||||
|
Medelhavet |
70 mm (10) |
|||||
|
20 mm (9) |
||||||
|
70 mm (10) |
||||||
|
Havskräftstjärtar |
1 |
— |
60 och färre |
2 |
Skagerrak och Kattegat |
72 mm |
|
2 |
61 till 120 |
|||||
|
3 |
||||||
|
4 |
121 till 180 |
2 |
utom havet väster om Skottland, Irländska sjön [ICES VI a) och VII a)], Skagerrak och Kattegat |
46 mm |
||
|
fler än 180 |
||||||
|
2 |
havet väster om Skottland och Irländska sjön [ICES VI a) och VII a)] |
37 mm |
||||
|
3 |
37 mm |
|||||
|
Hästräkor (Crangon crangon) |
1 |
6,8 mm och däröver (5) |
— |
— |
||
|
2 |
6,5 mm och däröver |
|||||
|
Nordhavsräkor (Pandalus borealis) färska eller kylda |
En storlek |
— |
250 och färre |
— |
||
|
Nordhavsräkor kokta eller ångkokta |
1 |
— |
160 och färre |
— |
||
|
2 |
161 till 250 |
|||||
|
Krabbtaska (Cancer pagurus) |
1 |
16 cm och däröver (6) |
— |
— |
||
|
2 |
13 till 16 cm (6) |
|||||
|
(1) Den övre gräns som fastställts för storlekskategorierna föreslås som utesluten. (2) För makrill = antal fiskar per 25 kg. (3) Denna tabell skall tillämpas t.o.m. 31 december 1997. (4) Denna tabell skall tillämpas fr.o.m. 1 december 1998. (5) Skalets bredd. (6) Skalets bredd, mätt på det bredaste stället. (7) Utom Skagerrak och Kattegatt. (8) Skagerrak och Kattegat. (9) Skalets längd. (10) Total längd. |
||||||
|
Storleksskala |
Minimistorlek att respektera under de förhållanden som föreskrivs i de förordningar som anges i artikel 7 |
|||||
|
Art |
Storlek |
Kg/fisk eller snäckstorlek |
Antal fiskar per kilo |
Område |
Geografisk zon |
Minimistorlek |
|
Stor kammussla (Pecten maximus) |
Endast en storlek |
10 cm och däröver (3) |
Zonerna 1–5 utom Skagerrak/Kattegatt och ICES VIIa norr om latitud 52o 30′ N och VIId |
100 mm (1) |
||
|
ICES VIIa norr om latitud 52o 30′ N och VIId |
110 mm (1) |
|||||
|
Vanlig valthornssnäcka (Buccinum undatum) |
Endast en storlek |
4,5 cm och däröver (3) |
Zonerna 1–5 utom Skagerrak/Kattegatt |
45 mm (1) |
||
|
Mulle (Mullus surmuletus och Mullus barbatus) |
1 |
500 g och däröver |
||||
|
2 |
200–499 g |
|||||
|
3a |
40–199 g |
|||||
|
Medelhavet |
3b |
18–199 g |
Medelhavet |
11 cm (2) |
||
|
Havsruda (Spondyliosoma cantharus) |
1 |
800 g och däröver |
||||
|
2 |
500–799 g utesluten |
|||||
|
3 |
300–499 g utesluten |
|||||
|
4 |
180–299 g utesluten |
|||||
|
(1) Fastställs i rådets förordning (EG) nr 850/98 av den 30 mars 1998 för bevarande av fiskeresurserna genom tekniska åtgärder för skydd av unga exemplar av marina organismer (EGT L 125, 27.4.1998, s. 1). Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1298/2000 (EGT L 148, 22.6.2000, s. 1). (2) Fastställs i förordning (EG) nr 1626/94. (3) Snäckans bredd, mätt på det bredaste stället. |
||||||
|
Storleksskala |
Minimistorlek som skall gälla under de förhållanden som föreskrivs i de förordningar som anges i artikel 7 |
|||||
|
Art |
Storlek. |
Kg/fisk |
Antal fiskar per kilo |
Område |
Geografiskt område |
Minimistorlek |
|
Skarpsill (Sprattus sprattus) |
1 |
0,004 och däröver |
250 eller färre |
|||
( 1 ) EGT nr L 388, 31.12.1992, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 3318/94 (EGT nr L 350, 31.12.1994, s. 15).
( 2 ) EGT nr L 20, 28.1.1976, s. 29. Förordningen senast ändrad genom förordning (EEG) nr 1935/93. (EGT nr L 176, 20.7.1993, s. 1).
( 3 ) EGT nr L 20, 28.1.1976, s. 35. Förordningen senast ändrad genom förordning (EEG) nr 1300/95 (EGT nr L 126, 9.6.1995, s. 3).
( 4 ) EGT nr L 268, 24.9.1991, s. 15. Direktivet senast ändrat genom direktiv 96/23/EG (EGT nr L 125, 23.5.1996, s. 10).
( 5 ) EGT nr L 162, 18.6.1986, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1821/96 (EGT nr L 241, 21.9.1996, s. 8).
( 6 ) EGT nr L 288, 11.10.1986, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 3071/95 av den 22.12.1995 (EGT nr L 329, 30.12.1995, s. 14).
( 7 ) EGT nr L 171, 6.7.1994, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1075/96 (EGT nr L 142, 15.6.1986, s. 1).
( 8 ) EGT nr L 121, 12.5.1994, s. 3.
( 9 ) Denna kolumn skall endast tillämpas till dess kommissionen antar ett beslut som anger kriterierna för fisk som är otjänlig som livsmedel enligt rådets direktiv 91/493/EEG.
( 10 ) Eller i ett senare stadium av förruttnelse.