01980L0181 — SV — 13.06.2020 — 005.001


Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet

►B

RÅDETS DIREKTIV

av den 20 december 1979

om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning för måttenheter och om upphävande av direktiv 71/354/EEG.

(80/181/EEG)

(EGT L 039 15.2.1980, s. 40)

Ändrat genom:

 

 

Officiella tidningen

  nr

sida

datum

►M1

RÅDETS DIREKTIV 85/1/EEG av den 18 december 1984

  L 2

11

3.1.1985

►M2

RÅDETS DIREKTIV 89/617/EEG av den 27 november 1989

  L 357

28

7.12.1989

►M3

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 1999/103/EG av den 24 januari 2000

  L 34

17

9.2.2000

►M4

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2009/3/EG Text av betydelse för EES av den 11 mars 2009

  L 114

10

7.5.2009

►M5

KOMMISSIONENS DIREKTIV (EU) 2019/1258 Text av betydelse för EES av den 23 juli 2019

  L 196

6

24.7.2019


Rättat genom:

►C1

Rättelse, EGT L 311, 12.12.2000, s.  50 (1999/103/EG)




▼B

RÅDETS DIREKTIV

av den 20 december 1979

om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning för måttenheter och om upphävande av direktiv 71/354/EEG.

(80/181/EEG)



Artikel 1

Författningsenliga måttenheter, som skall användas för att ange storheter, skall enligt detta direktiv vara

a) 

de enheter som anges i bilagans kapitel I,

▼M4

b) 

de enheter som anges i bilagans kapitel II, men endast i de medlemsstater där de var tillåtna den 21 april 1973,

▼M2

c) 

de enheter som anges i bilagans kapitel III, men endast i de medlemsstater där de var tillåtna den 21 april 1973 och fram till den dag som medlemsstaterna i fråga bestämmer. Denna dag får inte vara senare än den 31 december 1994,

d) 

de enheter som anges i bilagans kapitel IV, men endast i de medlemsstater där de var tillåtna den 21 april 1973 och fram till den dag som medlemsstaterna i fråga bestämmer. Denna dag får inte vara senare än den 31 december 1999.

▼B

Artikel 2

▼M4

a) 

Skyldigheterna enligt artikel 1 avser mätdon som används, mätningar som utförs och värden på storheter som anges med hjälp av måttenheter.

▼B

b) 

Detta direktiv skall inte hindra att inom luft- och sjöfart och järnvägstrafik används andra måttenheter än dem som föreskrivs i direktivet, vilka fastställts genom internationella konventioner eller överenskommelser som är bindande för gemenskapen eller medlemsstaterna.

Artikel 3

1.  I detta direktiv betyder kompletterande visning att en eller flera visningar av en storhet med hjälp av enheter som inte finns upptagna i bilagans kapitel I åtföljs av en visning av en storhet med hjälp av en enhet som finns upptagen i kapitlet.

▼M4

2.  Kompletterande visning ska vara tillåten.

▼B

3.  Medlemsstaterna får dock kräva att mätdon skall visa storheter med hjälp av endast en författningsenlig måttenhet.

4.  Visning av storheter med hjälp av måttenheter som ingår i kapitel I skall dominera. Särskilt gäller att visning av storhet med hjälp av måttenhet som inte upptas i kapitel I inte får ske med hjälp av skrivtecken som är större än skrivtecknen i motsvarande visning med hjälp av enhet som upptas i kapitel I.

▼M2 —————

▼B

Artikel 4

Användning av måttenheter som inte längre är författningsenliga skall godtas för

— 
produkter och utrustning som redan finns på marknaden och/eller är i bruk när detta direktiv antas,
— 
komponenter och delar av produkter samt utrustning som krävs för att komplettera eller ersätta komponenter eller delar av sådana produkter och utrustning.

Användning av författningsenliga måttenheter får dock krävas för mätdons visningsanordningar.

Artikel 5

Den internationella standarden ISO 2955 av den ►M2  15 maj 1983 ◄ , ”Information processing — Representation of SI and other units for use in systems with limited character sets”, skall tillämpas för det område som anges i punkt 1 i standarden.

Artikel 6

Direktiv 71/354/EEG skall upphöra att gälla den 1 oktober 1981.

▼M2 —————

▼M3

Artikel 6a

Frågor rörande tillämpningen av detta direktiv, och i synnerhet rörande kompletterande visningar, skall granskas närmare, och lämpliga åtgärder skall vid behov vidtas i enlighet med förfarandet i artikel 18 i rådets direktiv 71/316/EEG ( 1 ).

▼M4

Artikel 6b

Kommissionen ska övervaka den marknadsutveckling som har samband med detta direktiv och genomförandet av detsamma med avseende på en väl fungerande inre marknad och internationell handel och ska lägga fram en rapport, om det är lämpligt tillsammans med förslag, för Europaparlamentet och rådet senast den 31 december 2019.

▼B

Artikel 7

a) 

Medlemsstaterna skall före den 1 juli 1981 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som krävs för att följa detta direktiv. De skall genast informera kommissionen om detta.

Dessa bestämmelser skall tillämpas från den 1 oktober 1981.

b) 

Från dagen för detta direktivs anmälan skall medlemsstaterna också se till att kommissionen underrättas om alla förslag till lagar eller andra författningar som skall antas inom det område som detta direktiv omfattar. Detta skall ske i så god tid att kommissionen kan avge yttrande om respektive förslag.

Artikel 8

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.




BILAGA

KAPITEL I

FÖRFATTNINGSENLIGA MÅTTENHETER SOM OMNÄMNS I ARTIKEL 1 a

1.   SI-ENHETER OCH DERAS TIOPOTENSMULTIPLER

▼M5

1.1.   SI-grundenheter



Storhet

Enhet

Benämning

Beteckning

Tid

sekund

s

Längd

meter

m

Massa

kilogram

kg

Elektrisk ström

ampere

A

Termodynamisk temperatur

kelvin

K

Substansmängd

mol

mol

Ljusstyrka

candela

cd

Grundenheterna i SI definieras på följande sätt:

Grundenhet för tid
Sekund, beteckning s, är SI-enheten för tid. Den definieras genom att det fasta numeriska värdet av cesiumfrekvensen Δν Cs, frekvensen för övergången mellan de två hyperfinnivåerna i det ostörda grundtillståndet hos atomen cesium 133, antas vara 9 192 631 770 när det uttrycks i enheten Hz, som är lika med s–1.
Grundenhet för längd
Meter, beteckning m, är SI-enheten för längd. Den definieras genom att det fasta numeriska värdet av ljusets hastighet i tomrum c antas vara 299 792 458 när det uttrycks i enheten m/s, där sekunden definieras som Δν Cs.
Grundenhet för massa
Kilogram, beteckning kg, är SI-enheten för massa. Den definieras genom att det fasta numeriska värdet av Plancks konstant h antas vara 6,626 070 15 × 10–34 när det uttrycks i enheten J s, som är lika med kg m2 s–1, där metern och sekunden definieras med hänvisning till c och Δν Cs.
Grundenhet för elektrisk ström
Ampere, beteckning A, är SI-enheten för elektrisk ström. Den definieras genom att det fasta numeriska värdet av elementarladdningen e antas vara 1,602 176 634 × 10–19 när det uttrycks i enheten C, som är lika med A s, där sekunden definieras med hänvisning till Δν Cs.
Grundenhet för termodynamisk temperatur
Kelvin, beteckning K, är SI-enheten för termodynamisk temperatur. Den definieras genom att det fasta numeriska värdet av Boltzmanns konstant k antas vara 1,380 649 × 10–23 när det uttrycks i enheten J K–1, som är lika med kg m2 s–2 K–1, där kilogrammet, metern och sekunden definieras med hänvisning till h, c och Δν Cs.
Grundenhet för substansmängd
Mol, beteckning mol, är SI-enheten för substansmängd. En mol innehåller exakt 6,022 140 76 × 1023 systemelement. Detta tal är det fasta numeriska värdet av Avogadros konstant, N A, när det uttrycks i enheten mol–1 och kallas Avogadros tal.
Substansmängden, beteckning n, i ett system är ett mått på antalet specificerade systemelement. Ett systemelement kan vara en atom, en molekyl, en jon, en elektron, andra partiklar eller specificerade grupper av partiklar.
Grundenhet för ljusstyrka
Candela, beteckning cd, är SI-enheten för ljusstyrka i en given riktning. Den definieras genom att det fasta numeriska värdet av ljusutbytet för monokromatisk strålning med frekvensen 540 × 1012 Hz, K cd, antas vara 683 när det uttrycks i enheten lm W–1, som är lika med cd sr W–1, eller cd sr kg–1 m–2 s3, där kilogrammet, metern och sekunden definieras med hänvisning till h, c och Δν Cs.

1.1.1.   Särskild benämning och beteckning för den härledda SI-enheten för temperatur vid angivelse av Celsiustemperatur



Storhet

Enhet

Benämning

Beteckning

Celsiustemperatur

grad Celsius

°C

Celsiustemperaturen t definieras som differensen t = T – T0 mellan de två termodynamiska temperaturerna T och T 0 där T 0 = 273,15 K. Ett temperaturintervall eller en temperaturskillnad får uttryckas i antingen kelvin eller grader Celsius. Enheten grad Celsius är lika med enheten kelvin.

▼M4

1.2.   Härledda SI-enheter

▼M4 —————

▼M4

1.2.2.   Allmän regel för härledda SI-enheter

Enheter, samstämt härledda från SI-grundenheter, uttryckta algebraiskt som en produkt av potenser av SI-grundenheter med en numerisk faktor lika med 1.

1.2.3.   Härledda SI-enheter med särskilda namn och beteckningar



Storhet

Enhet

Uttryckt i

Benämning

Beteckning

andra SI-enheter

SI-grundenhet

Plan vinkel

radian

rad

 

m · m–1

Rymdvinkel

steradian

sr

 

m2 · m–2

Frekvens

hertz

Hz

 

s–1

Kraft

newton

N

 

m · kg · s–2

Tryck

pascal

Pa

N · m–2

m–1 · kg · s–2

Energi, arbete, värmemängd

joule

J

N · m

m2 · kg · s–2

Effekt (1), strålningsflöde

watt

W

J · s–1

m2 · kg · s–3

Elmängd, laddning

coulomb

C

 

s · A

Elektrisk spänning, elektrisk potential, elektromotorisk kraft

volt

V

W · A–1

m2 · kg · s–3 · A–1

Resistans

ohm

Ω

V · A–1

m2 · kg · s–3 · A–2

Konduktans

siemens

S

A · V–1

m–2 · kg–1 · s3 · A2

Kapacitans

farad

F

C · V–1

m–2 · kg–1 · s4 · A2

Magnetiskt flöde

weber

Wb

V · s

m2 · kg · s–2 · A–1

Magnetisk flödestäthet

tesla

T

Wb · m–2

kg · s–2 · A–1

Induktans

henry

H

Wb · A–1

m2 · kg · s–2 · A–2

Ljusflöde

lumen

lm

cd · sr

cd

Belysning

lux

lx

lm · m–2

m–2 · cd

Aktivitet (inom radiologin)

becquerel

Bq

 

s–1

Absorberad dos (inom radiologin)

gray

Gy

J · kg–1

m2 · s–2

Dosekvivalent

sievert

Sv

J · kg–1

m2 · s–2

Katalytisk aktivitet

katal

kat

 

mol · s–1

(1)   Särskilda benämningar på effektenheten: voltampere, med beteckningen VA, för skenbar växelströmseffekt; var, med beteckningen var, för reaktiv växelströmseffekt. Enheten var ingår inte i någon CPGM-resolution.

Enheter som härletts ur SI-grundenheter kan uttryckas med hjälp av de enheter som räknats upp i kapitel I.

Särskilt kan härledda enheter i SI uttryckas med hjälp av de benämningar och beteckningar som anges i tabellen ovan. SI-enheten för dynamisk viskositet kan till exempel uttryckas som m-1 · kg · s-1 eller N · s · m-2 eller Pa · s.

▼B

1.3.   Multipelprefix och deras beteckningar

▼C1



Faktor

Prefix

Beteckning

1024

yotta

Y

1021

zetta

Z

1018

exa

E

1015

peta

P

1012

tera

T

109

giga

G

106

mega

M

103

kilo

k

102

hekto

h

101

deka

da

10–1

deci

d

10–2

centi

c

10–3

milli

m

10–6

mikro

μ

10–9

nano

n

10–12

piko

p

10–15

femto

f

10–18

atto

a

10–21

zepto

z

10–24

yokto

y

▼B

Benämningar och beteckningar på massenhetens multipelenheter bildas med prefix till ordet gram respektive till beteckningen g.

Om en härledd enhet uttrycks som en kvot, kan dess multipelenheter bildas med prefix till enheter i täljaren eller enheter i nämnaren eller i båda dessa.

Sammansatta prefix, alltså prefix som bildas genom att flera av prefixen ovan sätts samman, är inte tillåtna.

1.4.   Tillåtna särskilda benämningar och beteckningar på SI-multipelenheter



Storhet

Enhet

Benämning

Beteckning

Värde

Volym

liter

l eller L (1)

1 l = 1 dm3 = 10-3 m3

Massa

ton

t

1 t = 1 Mg = 103 kg

Tryck

bar

bar (2)

1 bar = 105 Pa

(1)   Bägge beteckningarna I och L för enheten liter är tillåtna. (CPGM 1979, sextonde konferensen, resolution nr 5.)

(2)   Enhet som i broschyr från International Bureau of Weights and Measures upptas bland temporärt tillåtna enheter.

Anmärkning:

De under punkt 1.3 upptagna prefixen med beteckningar får användas tillsammans med de enheter och beteckningar som upptas i tabell 1.4.

2.   ENHETER SOM DEFINIERATS MED HJÄLP AV SI-ENHETER, MEN SOM INTE ÄR MULTIPELENHETER AV DESSA



Storhet

Enhet

Benämning

Beteckning

Värde

Plan vinkel

varv* (1) ()

 

1 varv = 2π rad

nygrad* eller gon*

gon*

1 gon = π/200 rad

grad

°

1° = π/180 rad

minut

1′ = π/10 800 rad

sekund

1″ = π/648 000 rad

Tid

minut

min

1 min = 60 s

timme

h

1 h = 3 600  s

dag

d

1 d = 86 400  s

(1)   Tecknet * efter en benämning eller beteckning anger att denna inte upptas på de listor som fastställts av CPGM, SIPM eller BIPM. Detta gäller hela denna bilaga.

(2)   Ingen internationell beteckning finns.

Anmärkning:

Endast benämningen nygrad eller gon och beteckningen gon får kombineras med de under punkt 1.3 upptagna prefixen.

▼M3

3.   ENHETER SOM ANVÄNDS MED SI, VARS VÄRDEN SI ÄR EXPERIMENTELLT FRAMTAGNA



Storhet

Enhet

Benämning

Beteckning

Definition

Energi

Elektronvolt

eV

En elektronvolt är ökningen av den kinetiska energin för en elektron som passerar i tomrum från en punkt till en annan vars potential är en volt högre.

Masse

Atommassaenhet

u

En atommassaenhet är 1/12 av massan av en atom av nukliden 12C.

Anm.:

De under punkt 1.3 upptagna prefixen och beteckningarna får användas tillsammans med dessa båda enheter och deras beteckningar.

▼B

4.   ENHETER OCH BENÄMNINGAR PÅ ENHETER SOM ENDAST TILLÅTS INOM SPECIALOMRÅDEN



Storhet

Enhet

Benämning

Beteckning

Värde

Optiska systems brytningsförmåga

dioptri*

 

1 dioptri = 1 m-1

Ädelstenars massa

metrisk karat

 

1 metrisk karat = 2·10-4 kg

Markareal

ar

a

1 a = 102 m2

Textilfibrers längdvikt

tex*

tex*

1 tex = 10-4 kg · m-1

▼M1

Blodtryck

millimeter kvicksilver

mm Hg (*)

1 mm Hg = 133,322 Pa

Effektiv tvärsnittsarea

barn

b

1 b = 10-28 m2

▼B

Anmärkning:

►M1  De under punkt 1.3 upptagna beteckningarna och prefixen får användas tillsammans med enheterna ovan och deras beteckningar, utom med enheten millimeter kvicksilver och dess beteckning. Multipeln 102 a benämns dock hektar. ◄

5.   SAMMANSATTA ENHETER

Sammansatta enheter bildas genom sammansättning av de i kapitel 1 upptagna enheterna.

▼M2

KAPITEL II

FÖRFATTNINGSENLIGA MÅTTENHETER ENLIGT ARTIKEL 1 b, SOM FÅR ANVÄNDAS ENDAST FÖR SÄRSKILDA ÄNDAMÅL



Ändamål

Enhet

Benämning

Ungefärligt värde

Beteckning

 

 

Vägskyltar, mätning av avstånd och hastighet

mile

1 mile =

1 609  m

mile

yard

1 yd =

0,9144 m

yd

fot

1 ft =

0,3048 m

ft

tum

1 in =

2,54×10-2 m

in

Utskänkning av fatöl och cider; mjölk i returförpackningar

pint

1 pt =

0,5683×10-3 m3

pt

▼M4 —————

▼M2

Handel med ädla metaller

troy ounce

1 oz tr =

31,10×10-3 kg

oz tr

▼M4

Sammansatta enheter får bildas genom att enheter som upptas i detta kapitel sätts samman med varandra eller med enheter som upptas i kapitel I.

▼B

KAPITEL III

FÖRFATTNINGSENLIGA MÅTTENHETER SOM OMNÄMNS I ARTIKEL 1 C



STORHETER, BENÄMNINGAR, BETECKNINGAR OCH UNGEFÄRLIGA VÄRDEN

▼M2 —————

Längd

tum

1 in = 2,54·10-2 m

fot

1 ft = 0,3048 m

▼M2 —————

▼B

mile

1 mile = 1 609  m

yard

1 yd = 0,9144 m

Area

kvadratfot

1 sq ft = 0,929·10-1 m2

acre

1 ac = 4 047  m2

kvadratyard

1 sq yd = 0,8361 m2

Volym

fluid ounce

1 fl oz = 28,41·10-6 m3

gill

1 gill = 0,1421·10-3 m3

pint

1 pt = 0,5683·10-3 m3

quart

1 qt = 1,137·10-3 m3

gallon

1 gal = 4,546·10-3 m3

Massa

ounce (avoirdupois)

1 oz = 28,35·10-3 kg

troy ounce

1 oz tr = 31,10·10-3 kg

pound

1 lb = 0,4536 kg

Energi

therm

1 therm = 105,506·106 J

Fram till den tidpunkt som anges i artikel 1 c får sammansatta enheter bildas genom sammansättning av enheter som upptas i kapitel III med varandra eller med enheter som upptas i kapitel I.

▼M2

KAPITEL IV

FÖRFATTNINGSENLIGA MÅTTENHETER ENLIGT ARTIKEL 1 d, SOM FÅR ANVÄNDAS ENDAST FÖR SÄRSKILDA ÄNDAMÅL



Ändamål

Enhet

Benämning

Ungefärligt värde

Beteckning

 

 

Navigering inom sjöfarten

famn

1 fm =

1,829 m

fm

Öl, cider, vatten, läskedryck och jos i returförpackningar

pint fluid

1 pt =

0,5683×10-3 m3

pt

ounce

1 fl oz =

28,41×10-6 m3

fl. oz

Spritdrycker

gill

1 gill =

0,142×10-3 m3

gill

Varor i lösvikt

ounce

(avoirdupois)

1 oz =

28,35×10-3 kg

oz

pund

1 lb =

0,4536 kg

lb

Gasdistribution

therm

1 therm =

105,506×106 J

therm

Fram till den dag som bestäms enligt artikel 1 d får sammansatta enheter bildas genom att de enheter som upptas i detta kapitel kombineras med varandra eller med enheterna i kapitel I.



( 1 ) EGT L 202, 6.9.1971, s. 1.