1.

Den definition av små och medelstora företag som finns i kommissionens rekommendation 92/280/EG (1) om definitionen på små och medelstora företag hade införlivats i det tidigare kapitel 10. På grund av en rad tolkningssvårigheter som uppstått vid tillämpningen av kommissionens förordning 96/280/EG och enligt synpunkter som företag framfört var det nödvändigt att göra en rad ändringar i kommissionens rekommendation 96/280/EG. För tydlighetens skull beslutade sig kommissionen dock för att ersätta kommissionens rekommendation 92/280/EG med den helt nya rekommendationen 2003/361/EG, som innehåller en ny definition av mikroföretag samt små och medelstora företag.

2.

Övervakningsmyndigheten strök förutvarande kapitel 10 i riktlinjerna för statligt stöd (i vilket kommissionens rekommendation 96/280/EG hade införlivats) genom beslut nr 198/03/KOL (2) av den 5 november 2003, eftersom den nya definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag i kommissionens rekommendation 2003/361/EG också hade införlivats med bilagan till en ny gruppundantagsförordning om stöd till små och medelstora företag (3).

3.

Eftersom definitionen av små och medelstora företag tjänar som allmän referens i riktlinjerna för statligt stöd, vilka innehåller ett flertal hänvisningar till definitionen av små och medelstora företag, anser övervakningsmyndigheten att det är värdefullt att i riktlinjerna för statligt stöd införliva den nya definition av mikroföretag samt små och medelstora företag som fastställs i kommissionens rekommendation 2003/361/EG. I det nya kapitel 10 införlivas därför den nya definition av mikroföretag samt små och medelstora företag som fastställs i kommissionens rekommendation 2003/361/EG (4).

4.

Det bör klargöras att i enlighet med

ska som företag betraktas varje enhet oberoende av juridisk form som bedriver en ekonomisk verksamhet, främst sådana enheter som bedriver ett hantverk eller annan verksamhet som utförs enskilt eller inom familjen, personbolag eller organisationer som bedriver en regelbunden ekonomisk verksamhet.

5.

Kritieriet om antalet anställda (kriteriet om personalstyrka) förblir utan tvekan ett av de viktigaste och måste betraktas som huvudkriterium. Ett finansiellt kriterium är dock ett nödvändigt komplement för att få en bild av ett företags verkliga betydelse, uppträdande och konkurrenssituation. Det är dock inte önskvärt att använda omsättningen som enda finansiella kriterium, i synnerhet som handels- och distributionsföretagens omsättning till sin natur är högre än inom tillverkningssektorn. Kriteriet omsättning bör kombineras med kriteriet balansomslutning, som ger en bild av ett företags totala tillgångar. Att överskrida ett av kriterierna bör vara tillåtet.

6.

Taket för omsättningen berör företag med mycket olika ekonomisk verksamhet. För att inte i onödan begränsa definitionens användbarhet bör den uppdateras med hänsyn till både pris- och produktivitetsutvecklingen.

7.

Då det gäller taket för balansomslutningen är det rimligt att i brist på nya omständigheter behålla det tillvägagångssätt som innebär att man på taket för omsättningen tillämpar en koefficient som bygger på det statistiska förhållandet mellan dessa båda variabler. Den konstaterade statistiska utvecklingen medför en kraftigare höjning av taket för omsättningen. Eftersom denna utveckling är olika beroende på företagens storlekskategori, bör koefficienten justeras så att den så noga som möjligt återger den ekonomiska utvecklingen och så att mikroföretag eller små företag inte får en nackdel i förhållande till medelstora företag. Koefficienten ligger nära 1 för mikroföretag och små företag. För enkelhetens skull bör därför ett och samma värde behållas för dessa kategorier då det gäller taket för omsättningen och balansomslutningen.

8.

Mikroföretag är särskilt viktiga för att skapa företagaranda och sysselsättning och de bör därför definieras bättre.

9.

För att bättre förstå den ekonomiska verklighet i vilken mikroföretagen samt de små och medelstora företagen arbetar och inte använda dessa benämningar på sådana grupper av företag, som har större ekonomisk förmåga än de små och medelstora, måste man dela upp de olika typerna av företag beroende på om de är fristående, har ett aktieinnehav som inte ger kontroll (partnerföretag) eller är anknutna till andra företag. Den gräns på ett innehav på högst 25 % för att ett företag ska betraktas som fristående som fastställs i kommissionens tidigare rekommendation 96/280/EG bibehålls.

10.

För att stimulera etableringen av företag liksom finansieringen av mikroföretags samt små och medelstora företags eget kapital och för att stimulera landsbygdsutveckling och lokal utveckling, kan företag anses vara fristående även om vissa kategorier av investerare, som spelar en viktig roll för finansiering och etablering av företag, innehar 25 % eller mer. Tidigare har det dock inte fastställts några villkor för dessa investerare. Man bör särskilt uppmärksamma så kallade affärsänglar (fysiska personer eller grupper av fysiska personer som regelbundet ägnar sig åt riskkapitalinvesteringar), eftersom de, i jämförelse med andra riskkapitalinvesterare, kan bistå nya företagare med värdefull rådgivning. Deras investeringar i eget kapital är ett komplement till riskkapitalbolagens verksamhet genom att de bidrar med mindre belopp till nystartade företag.

11.

För enkelhetens skull bör, särskilt för Eftastaterna och Eftaföretagen, de villkor som fastställs i artikel 1 i rådets direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983 om sammanställd redovisning (5), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/65/EG (6), förutsatt att de motsvarar syftet med detta kapitel. För att stärka incitamenten att investera eget kapital i mikroföretag samt små och medelstora företag antas det att det inte föreligger något dominerande inflytande över företaget i fråga i enlighet med de kriterier som anges i artikel 5.3 i rådets direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 om årsbokslut i vissa typer av bolag (7), senast ändrat i direktiv 2001/65/EG.

12.

För att se till att de fördelar som ges mikroföretag samt små och medelstora företag i lagstiftning och genom andra åtgärder kommer de företag till godo som har ett verkligt behov av dem bör även förbindelserna mellan företagen via fysiska personer beaktas. För att begränsa undersökningen av dessa situationer till det absolut nödvändiga bör hänsyn tas till dessa förbindelser endast då det handlar om företag som är verksamma på samma eller angränsande marknad, eventuellt med hänvisning till övervakningsmyndighetens definition av relevant marknad i bilaga I till dess beslut om definitionen av relevant marknad i EES konkurrenslagstiftning (8).

13.

För att undvika godtyckliga distinktioner mellan olika offentliga organ i en medlemsstat och garantera klarhet om rättsläget måste det bekräftas att ett företag, vars kapital- eller röstandel till minst 25 % kontrolleras av ett offentligt organ, inte tillhör kategorin små och medelstora företag.

14.

För att minska företagens administrativa arbete, underlätta och påskynda behandlingen av de ärenden där det krävs att företag tillhör kategorin mikroföretag samt små och medelstora företag, bör vissa uppgifter om det berörda företaget kunna lämnas på heder och samvete.

15.

Det är nödvändigt att precisera den sammansättning av personalstyrkan som gäller för definitionen av kategorin mikroföretag samt små och medelstora företag. För att stimulera yrkesutbildning och varvad utbildning är det önskvärt att inte räkna in lärlingar och studerande med yrkesutbildningskontrakt vid beräkningen av personalstyrkan. Inte heller de som har mödraledighet eller föräldraledighet bör räknas in.

16.

De olika typer av företag som definieras efter sina förbindelser till andra företag motsvarar objektivt sett olika grad av integrering. Därför bör olika villkor gälla för var och en av dessa typer av företag, då man beräknar de tal som motsvarar deras verksamhet och ekonomiska styrka.

17.

Varje enhet, oberoende av juridisk form, som bedriver en ekonomisk verksamhet ska anses som ett företag. Som företag anses således sådana enheter som utövar ett hantverk eller annan verksamhet enskilt eller inom familjen, personsammanslutningar eller föreningar som bedriver en regelbunden ekonomisk verksamhet.

18.

Kategorin mikroföretag samt små och medelstora företag utgörs av företag som sysselsätter färre än 250 personer och vars årsomsättning inte överstiger 50 miljoner EUR eller vars balansomslutning inte överstiger 43 miljoner EUR per år.

19.

Inom kategorin små och medelstora företag definieras små företag som företag som sysselsätter färre än 50 personer och vars omsättning eller balansomslutning inte överstiger 10 miljoner EUR per år.

20.

Inom kategorin små och medelstora företag definieras mikroföretag som företag som sysselsätter färre än 10 personer och vars omsättning eller balansomslutning inte överstiger 2 miljoner EUR per år.

21.

’Fristående företag’ är de företag som inte betecknas som partnerföretag enligt punkterna 22–23 eller som ett anknutet företag enligt punkterna 24–28.

22.

’Partnerföretag’ är de företag som inte betecknas som anknutna företag enligt punkterna 24–28 och mellan vilka det finns följande förbindelse: ett företag (företag i tidigare marknadsled) innehar ensamt eller tillsammans med ett eller flera andra anknutna företag enligt punkterna 24–28 minst 25 % av kapitalet eller rösterna i ett annat företag (företag i senare marknadsled).

23.

Ett företag kan dock betecknas som fristående, och alltså inte anses ha ett partnerföretag, även om tröskelvärdet på 25 % har uppnåtts eller överskridits, om det gäller följande kategorier av investerare och dessa enskilt eller tillsammans inte är anknutna i den mening som avses i punkterna 24–28 till det berörda företaget:

24.

’Anknutna företag’ är de företag som mellan sig upprätthåller en av följande förbindelser:

25.

Ett bestämmande inflytande anses inte föreligga då de investerare som avses i punkt 23 inte direkt eller indirekt deltar i förvaltningen av det berörda företaget, dock utan detta påverkar deras rättigheter som aktieägare eller delägare.

26.

De företag som upprätthåller någon av de förbindelser som avses i punkt 24 via ett eller flera andra företag eller via de investerare som avses i punkt 23 ska också anses som anknutna företag.

27.

De företag som befinner sig i någon av ovanstående situationer via en fysisk person eller en grupp fysiska personer i samverkan ska anses som anknutna företag, om de helt eller delvis bedriver sin verksamhet på samma eller angränsande marknader.

28.

Som angränsande marknad ska betraktas marknaden för en produkt eller en tjänst i ett tidigare eller senare marknadsled.

29.

Utom i de fall som avses i punkt 23, kan ett företag inte anses tillhöra kategorin mikroföretag samt små och medelstora företag, om 25 % eller mer av dess kapital eller dess röstandel direkt eller indirekt kontrolleras av ett eller flera offentliga organ, individuellt eller gemensamt.

30.

Företagen får avge en försäkran om sin status som fristående företag, partnerföretag eller anknutet företag och om uppgifter rörande trösklarna i avsnitt 10.2.2. Även om kapitalspridningen inte gör det möjligt att exakt veta vem som innehar kapitalet, får företaget avge en sådan försäkran om det kan försäkra att det har rimliga skäl att anta att det inte till 25 % eller mer ägs av ett företag eller gemensamt av anknutna företag eller via fysiska personer eller grupper av fysiska personer. Sådana försäkringar ska avges utan att det påverkar de kontroller eller granskningar som föreskrivs i nationell lagstiftning eller i EES-lagstiftning.

31.

Uppgifterna för beräkning av personalstyrkan och de finansiella beloppen ska hämtas från det senast godkända räkenskapsåret och beräknas på årsbasis. De finns tillgängliga från och med att räkenskaperna har godkänts. Omsättningen ska beräknas exklusive mervärdesskatt och andra indirekta skatter.

32.

Om uppgifterna om ett företag beräknade på årsbasis vid datum för bokslut överstiger eller understiger de trösklar som anges i avsnitt 10.2.2 för personalstyrkan eller för de finansiella beloppen, erhåller eller förlorar företaget sin status av medelstort företag, litet företag eller mikroföretag först om detta inträffar under två på varandra följande år.

33.

Om företaget är nyetablerat och bokslutet ännu inte har blivit godkänt, ska uppgifterna i fråga grunda sig på en skälig uppskattning som görs under räkenskapsåret.

34.

Personalstyrkan motsvarar antalet årsarbetskrafter, det vill säga antalet personer som på heltid arbetat i företaget eller för företagets räkning under hela referensåret. Det arbete som utförs av personer som inte har arbetat hela året, som har arbetat deltid, oberoende av varaktighet, eller som utfört säsongsarbete ska beräknas som delar av årsarbetskrafter. Personalstyrkan utgörs av följande:

35.

Lärlingar och studerande under yrkesutbildning som omfattas av lärlings- eller yrkesutbildningsavtal ska inte räknas in vid beräkningen av personalstyrkan. Den tid som utgörs av mödraledighet eller föräldraledighet ska inte räknas in.

36.

I fråga om ett fristående företag ska fastställandet av uppgifterna, inklusive personalstyrkan, göras enbart på grundval av företagets egna räkenskaper.

37.

Uppgifterna, inklusive personalstyrkan, om ett företag som har partnerföretag eller anknutna företag ska beräknas på grundval av räkenskaperna och andra uppgifter om företaget eller – om sådana finns – företagets konsoliderade räkenskaper eller de konsoliderade räkenskaperna där företaget räknats in genom konsolidering.

38.

Till uppgifterna i punkt 37 ska läggas uppgifterna om det berörda företagets eventuella partnerföretag som befinner sig i ett omedelbart tidigare eller senare marknadsled i förhållande till det berörda företaget. Uppgifterna ska aggregeras i proportion till andelen av kapitalet eller rösträtten (den högsta av dessa båda andelar). Vid korsvist ägande ska den största andelen tillämpas.

39.

Till uppgifterna i punkterna 37 och 38 ska läggas 100 % av uppgifterna för de eventuella företag som är direkt eller indirekt anknutna till det berörda företaget och som inte redan har tagits med i räkenskaperna genom konsolidering.

40.

Vid tillämpningen av punkterna 37–39 ska uppgifterna om partnerföretagen hämtas från räkenskaperna och andra uppgifter, konsoliderade om sådana finns. Till dessa ska läggas 100 % av uppgifterna för de företag som är anknutna till dessa partnerföretag, såvida inte uppgifterna om dessa har räknats in genom konsolidering.

41.

Vid tillämpningen av punkterna 37–39 ska uppgifterna om de företag som är anknutna till det berörda företaget hämtas från räkenskaperna och andra uppgifter, konsoliderade om sådana finns. Till dessa ska aggregeras proportionellt uppgifterna om de eventuella partnerföretagen till dessa anknutna företag som befinner sig i ett omedelbart tidigare eller senare marknadsled i förhållande till dessa, om de inte redan har räknats in i de konsoliderade räkenskaperna i en proportion som motsvarar minst den procentsats som anges i punkt 38.

42.

När personalstyrkan inte framgår av de konsoliderade räkenskaperna, ska den beräknas genom att proportionellt aggregera uppgifterna om de företag till vilka detta företag är partnerföretag och lägga till uppgifterna om de företag till vilka det är anknutet.

43.

På grundval av en utvärdering av tillämpningen av definitionen i detta kapitel som ska göras efter det att Europeiska kommissionen har utarbetat ett utkast i detta syfte, med beaktande av eventuella ändringar av artikel 1 i direktiv 83/349/EEG, som innehåller definitionen av anknutna företag, kommer övervakningsmyndigheten vid behov att anpassa denna definition, främst taken för omsättning och balansomslutning för att ta hänsyn till erfarenheter och ekonomisk utveckling i EES.

44.

Kapitel 10 är tillämpligt från och med den dag då det antas av Eftas övervakningsmyndighet.”