(1)

Eftas övervakningsmyndighet (nedan kallad ’övervakningsmyndigheten’) antog sina ursprungliga riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (2) år 1994. En ny version av riktlinjerna antogs 1999 (3).

(2)

Övervakningsmyndigheten vill genom dessa riktlinjer, som grundar sig på tidigare versioner, av olika skäl införa vissa ändringar och förtydliganden (4).

(3)

Att ineffektiva företag går i konkurs är ett normalt inslag i marknadsekonomin. Normen kan inte vara att ett företag som hamnar i svårigheter skall räddas av staten. Stöd till undsättnings- och omstruktureringsåtgärder har givit upphov till några av de mest kontroversiella ärendena i fråga om statligt stöd och är en av de mest snedvridande stödtyperna. Därför bör den allmänna principen om förbud mot statligt stöd såsom den fastslås i EES-avtalet förbli regeln och undantag från den regeln bör få göras endast i begränsad omfattning.

(4)

Engångsvillkoret (dvs. principen om att stöd endast får ges en gång) har ytterligare förstärkts för att undvika att undsättnings- och omstruktureringsstöd används vid upprepade tillfällen för att på konstgjord väg hålla liv i företag.

(5)

I 1999 års riktlinjer gjordes åtskillnad mellan undsättningsstöd och omstruktureringsstöd, varvid undsättningsstöd definierades som tillfälligt stöd för att hålla ett ekonomiskt försvagat företag flytande den tid som krävs för att utarbeta en omstrukturerings- eller likvidationsplan. I princip kunde omstruktureringsåtgärder som finansieras med hjälp av statligt stöd inte vidtas under denna period. Denna strikta åtskillnad mellan undsättning och omstrukturering har emellertid givit upphov till svårigheter. Företag som befinner sig i svårigheter kan redan tvingas vidta vissa akuta strukturella åtgärder under undsättningsfasen för att det ekonomiska läget inte skall förvärras. Genom dessa riktlinjer vidgas begreppet ’undsättningsstöd’ för att göra det möjligt för stödmottagaren att vidta nödåtgärder, också av strukturell karaktär, såsom att omedelbart stänga en filial eller på annat sätt överge förlustbringande verksamhet. Mot bakgrund av nödkaraktären i sådant stöd bör Efta-staterna få möjlighet att välja ett förenklat förfarande för få stödet godkända.

(6)

Vad gäller omstruktureringsstöd krävs det i riktlinjerna från 1999, som bygger på dem från 1994, att bidragstagaren lämnar ett avsevärt bidrag till omstruktureringen. Inom ramen för denna översyn är det lämpligt att med större tydlighet betona principen att detta bidrag måste vara reellt och fritt från stöd. Bidragstagarens insats tjänar ett dubbelt syfte: dels att visa att marknaderna (ägare, långivare) tror på att företaget åter skall kunna bli lönsamt inom rimlig tid, dels att garantera att omstruktureringsstödet begränsas till det minimum som krävs för att återställa lönsamheten och samtidigt begränsa snedvridningen av konkurrensen. Således kommer övervakningsmyndigheten också att kräva kompensationsåtgärder för att minimera inverkan på konkurrenterna.

(7)

Statligt undsättnings- eller omstruktureringsstöd till företag i svårigheter kan betraktas som motiverat endast på vissa villkor. Det kan exempelvis vara fallet om det finns social- eller regionalpolitiska skäl eller därför att hänsyn bör tas till de små och medelstora företagens betydelse för ekonomin eller undantagsvis därför att det är önskvärt att undsätta företag för att bevara konkurrensen på marknaden, när nedläggningen av företag skulle kunna leda till ett monopol eller oligopol med mycket få företag. Det vore däremot inte motiverat att på konstgjord väg hålla liv i ett företag som verkar inom en sektor med långsiktig strukturell överkapacitet eller som kan överleva endast som ett resultat av upprepade utbetalningar av statligt stöd.

(8)

Det finns ingen EES-definition av begreppet ’företag i svårigheter’. I dessa riktlinjer anser övervakningsmyndigheten emellertid att ett företag är i svårigheter om det inte med egna finansiella medel eller med medel från ägare/aktieägare eller långivare kan hejda förluster som utan ingripanden från de offentliga myndigheterna leder till att företaget med största sannolikhet försätts i konkurs på kort eller medellång sikt.

(9)

Oavsett storlek anses ett företag enligt dessa riktlinjer principiellt befinna sig i svårigheter under följande omständigheter:

(10)

Även om inga av de omständigheter som anges i punkt 9 föreligger, kan ett företag fortfarande anses befinna sig i svårigheter, i synnerhet om de vanliga tecknen på att ett företag befinner sig i svårigheter föreligger, såsom ökande förluster, sjunkande omsättning, växande lager, överkapacitet, minskande kassaflöde, stigande skuldsättningsgrad och finansiella kostnader samt ett sjunkande värde, som kan gå ner till noll, på nettotillgångarna. I de allvarligaste fallen kan företaget till och med vara insolvent eller befinna sig i ett kollektivt insolvensförfarande enligt nationell lagstiftning. I det sistnämnda fallet tillämpas dessa riktlinjer på stöd som ges inom ramen för ett sådant förfarande som leder till att företagets verksamhet fortsätter. Under alla omständigheter är företaget inte stödberättigat förrän det har visat sig att det inte är i stånd att genomföra en sanering med egna medel eller med medel från ägare/aktieägare eller marknaden.

(11)

Enligt dessa riktlinjer har ett nybildat företag inte rätt till undsättnings- eller omstruktureringsstöd ens om dess finansiella ställning inledningsvis är svag. Detta gäller exempelvis när ett nytt företag bildas vid nedläggningen av ett gammalt företag eller helt tar över ett sådant företags tillgångar. Ett företag kommer principiellt att betraktas som nyskapat under de första tre åren efter det att verksamheten inletts på det berörda verksamhetsområdet. Först efter denna period kommer företaget att bli berättigat till undsättnings- och omstruktureringsstöd, dock på följande villkor:

(12)

Ett företag som ingår i eller håller på att tas över av en koncern är i princip inte berättigat till stöd till undsättning och omstrukturering, förutom om det kan visas att det endast är det berörda företaget som är i svårigheter och att svårigheterna inte är en följd av en godtycklig kostnadsfördelning inom koncernen och att företagets svårigheter är så allvarliga att de inte kan åtgärdas inom koncernen. Om ett företag i svårigheter bildar ett dotterbolag, kommer dotterbolaget och det företag i svårigheter som kontrollerar det att betraktas som en grupp och kan därför få stöd på de villkor som anförs i denna punkt.

(13)

Undsättningsstöd och omstruktureringsstöd behandlas i samma riktlinjer, eftersom myndigheterna i båda fallen har att göra med företag i svårigheter och eftersom undsättningen och omstruktureringen ofta är två faser inom ett och samma förfarande, även om det rör sig om två olika mekanismer.

(14)

Undsättningsstöd utgör per definition ett tillfälligt stöd som kan krävas tillbaka. Det främsta syftet med detta stöd är att göra det möjligt att hålla ett ekonomiskt försvagat företag flytande den tid som krävs för att utarbeta en omstrukturerings- eller likvidationsplan. Den allmänna principen är att undsättningsstöd skall möjliggöra tillfällig hjälp till ett företag som ställts inför en allvarlig försämring av sin ekonomiska situation, återspeglad genom en akut likviditetskris eller teknisk insolvens. Sådant tillfälligt stöd bör ge tid till att analysera de omständigheter som lett till svårigheterna och att utveckla en lämplig plan för att avhjälpa dessa svårigheter. Dessutom måste undsättningsstöd begränsas till ett minimum. Genom undsättningsstödet får med andra ord ett företag i svårigheter en kort respit som inte får överstiga sex månader. Stödet skall bestå av reversibelt likviditetsstöd i form av lånegarantier eller lån, med en låneränta som åtminstone motsvarar de räntor som gäller lån till sunda företag, och i synnerhet den referensränta som övervakningsmyndigheten tillämpar. Strukturåtgärder som inte kräver några omedelbara insatser, såsom att staten oundvikligen och automatiskt går in och förser företaget med egna medel, kan inte finansieras med hjälp av undsättningsstöd.

(15)

Så snart en omstrukturerings- eller likvidationsplan, för vilken stöd har äskats, har upprättats och börjat genomföras kommer allt ytterligare stöd att betraktas som omstruktureringsstöd. Åtgärder som måste vidtas omedelbart för att motverka förluster, även strukturåtgärder (t.ex. omedelbar nedläggning av förlustbringande verksamhetsområden) kan genomföras med hjälp av undsättningsstödet, under förutsättning att villkoren för individuella stöd i avsnitt 16.3.1 och för stödordningar i avsnitt 16.4.3 efterlevs. Förutom i de fall där den förenklade metod som anges i avsnitt 16.3.1.2 tillämpas, måste Efta-staten påvisa att sådana strukturåtgärder behöver vidtas omgående. Undsättningsstöd kan normalt inte beviljas för ekonomisk omstrukturering.

(16)

En omstrukturering däremot grundar sig på en realistisk, enhetlig och omfattande plan som syftar till att återställa ett företags långsiktiga lönsamhet. Vanligtvis omfattar den ett eller flera av följande inslag: omorganisation och rationalisering av företagets verksamhet i syfte att göra den effektivare, vilket i allmänhet innebär att företaget avyttrar förlustbringande verksamheter, omstrukturerar de verksamheter vars konkurrenskraft kan återställas samt, ibland, diversifierar och satsar på nya lönsamma verksamheter. Finansiell omstrukturering (kapitaltillskott, skuldminskning) måste oftast åtfölja den fysiska omstruktureringen. Däremot kan en omstrukturering enligt dessa riktlinjer inte begränsa sig till ett finansiellt stöd i syfte att överbrygga tidigare förluster utan att frågan om orsakerna till dessa förluster utreds.

(17)

Riktlinjerna är tillämpliga på företag i alla branscher som omfattas av EES-avtalet och som granskas av övervakningsmyndigheten i enlighet med artikel 62 i EES-avtalet, utan att det påverkar särskilda branschspecifika regler för företag i svårigheter (9).

(18)

Enligt artikel 61.2 och 61.3 i EES-avtalet finns det möjlighet att stöd som omfattas av artikel 87.1 kan vara förenliga med den gemensamma marknaden. Bortsett från de stöd som avses i artikel 61.2, särskilt stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer eller andra exceptionella händelser, vilka inte behandlas här, är artikel 61.3 c den enda grunden för förenlighet med den gemensamma marknaden för stöd till företag i svårigheter. Enligt denna artikel har övervakningsmyndigheten befogenhet att tillåta ’stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter […] när det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset’. Detta kan särskilt vara fallet om stödet är nödvändigt för att rätta till skillnader som beror på brister i marknaden eller för att säkerställa ekonomisk och social samhållning.

(19)

Eftersom dess fortlevnad är i fara kan ett företag i svårigheter inte anses vara ett lämpligt medel för att främja andra allmänna mål förrän dess lönsamhet har säkerställts. Därför anser övervakningsmyndigheten att stöd till företag i svårigheter kan bidra till utvecklingen av näringsverksamheter utan att påverka handeln i en omfattning som strider mot EES intresse endast om de villkor som läggs fast i dessa riktlinjer uppfylls. Om de företag som kommer i fråga för undsättnings- eller omstruktureringsstöd ligger i områden som erhåller stöd, kommer övervakningsmyndigheten att ta de regionalpolitiska hänsyn som anges i artikel 61.3 a och c i EES-avtalet, vilket också beskrivs i punkterna 54–55.

(20)

Övervakningsmyndigheten kommer att rikta särskild uppmärksamhet mot behovet att förhindra att dessa riktlinjer används för att kringgå principerna i befintliga rambestämmelser och riktlinjer.

(21)

Bedömningen av undsättnings- eller omstruktureringsstödet bör inte få påverkas av förändringar i ägarstrukturen i det stödmottagande företaget.

(22)

I de fall där olagligt stöd tidigare har beviljats ett företag i svårigheter och då övervakningsmyndigheten har fattat ett negativt beslut med föreläggande om återkrav, men där återkrav inte skett i enlighet med artikel 14 i del II av protokoll 3 till Avtalet mellan EFTA-staterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol (nedan kallat ’övervakningsavtalet’) (10), skall bedömningen av alla undsättnings- eller omstruktureringsstöd som planeras att beviljas av samma företag för det första beakta den kumulativa effekten av det gamla och det nya stödet och för det andra det faktum att det gamla stödet inte betalats tillbaka (11).

(23)

Detta kapitel gäller endast stöd som anmäls enskilt till övervakningsmyndigheten. På vissa villkor kan kommissionen godkänna stödordningar som avser undsättning och omstrukturering. Villkoren för godkännande av sådana ordningar återfinns i avsnitt 16.4.

(24)

För att godkännas av kommissionen skall undsättningsstöd enligt definitionen i punkt 14 uppfylla följande villkor:

(25)

I de fall då Efta-staten har tillhandahållit en omstruktureringsplan inom sex månader från dagen för godkännandet eller, i fråga om icke anmält stöd, från genomförandet av åtgärden, förlängs tidsfristen för återbetalningen av lånet eller avslutandet av garantin till dess att övervakningsmyndigheten har fattat sitt beslut om planen, om inte övervakningsmyndigheten beslutar att en sådan förlängning inte är motiverad.

(26)

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 23 i del II av protokoll 3 till övervakningsavtalet eller möjligheten att i enlighet med artikel 1.2 andra stycket i del I av protokoll 3 till övervakningsavtalet hänskjuta ett ärende till Efta-domstolen, kommer övervakningsmyndigheten att inleda ett förfarande enligt artikel 1.2 i del I av protokoll 3 till övervakningsavtalet om Efta-staterna underlåter att meddela övervakningsmyndigheten

(27)

Övervakningsmyndigheten kan under alla förhållanden besluta att inleda ett sådant förfarande, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 23 i del II av protokoll 3 till övervakningsavtalet eller möjligheten att hänskjuta ärendet till Efta-domstolen enligt artikel 1.2 andra stycket i del I av protokoll 3 till övervakningsavtalet, om den anser att lånet eller garantin har missbrukats, eller att underlåtenheten att återbetala stödet efter det att sexmånadersperioden löpt ut inte längre är motiverad.

(28)

Det faktum att ett undsättningsstöd godkänts innebär inte nödvändigtvis att stöd som beviljas senare inom ramen för en omstruktureringsplan kommer att godkännas. Sådana omstruktureringsstöd skall bedömas för sig.

(29)

Övervakningsmyndigheten kommer så långt möjligt att eftersträva att fatta beslut inom en månad för undsättningsstöd som inte strider mot några av de villkor som nämns i avsnitt 16.3.1.1 och som uppfyller följande kumulativa krav:

(30)

Omstruktureringsstöd medför särskilda problem ur konkurrenshänseende, eftersom de kan leda till att en orättvis andel av kostnaderna för en strukturell anpassning och de åtföljande sociala och ekonomiska problemen överförs på andra tillverkare som inte får stöd, samt på övriga parter i EES-avtalet. Grundprincipen är därför att bevilja omstruktureringsstöd endast i de fall då det kan visas att beviljandet inte strider mot EES-intressen. Detta är möjligt endast om strikta villkor uppfylls och om det är säkert att eventuella snedvridningar av konkurrensen kommer att uppvägas av nyttan av att bibehålla företaget i drift (särskilt om det kan fastställas att nettoeffekten av uppsägningar till följd av företagets konkurs, tillsammans med effekterna för leverantörerna, skulle förvärra de lokala, regionala eller nationella sysselsättningsproblemen eller när försvinnandet av företaget skulle kunna leda till en monopol- eller snäv oligopolsituation) och, i förekommande fall, genom tillräckliga åtgärder till förmån för konkurrenterna.

(31)

Med förbehåll för särskilda bestämmelser om stödområden samt små och medelstora företag (se punkterna 54, 55, 56 och 58), godkänner övervakningsmyndigheten stöd endast på följande villkor:

(32)

Företaget måste anses befinna sig i svårigheter på det sätt som avses i dessa riktlinjer (se punkterna 8–12).

(33)

Stödet beviljas under förutsättning att den omstruktureringsplan som övervakningsmyndigheten skall ha godkänt för varje enskilt stöd genomförs, förutom när det gäller små och medelstora företag, vilket fastställs i avsnitt 16.3.2.5

(34)

Omstruktureringsplanen, som skall ha en så kort varaktighet som möjligt, skall göra det möjligt att återställa företagets långfristiga lönsamhet inom en rimlig tid och på grundval av realistiska antaganden om de framtida villkoren för verksamheten. Omstruktureringsstödet måste således knytas till en genomförbar omstruktureringsplan som Efta-staten förbinder sig att följa. Denna plan skall läggas fram för övervakningsmyndigheten tillsammans med alla närmare upplysningar och i synnerhet en marknadsanalys. Förbättringen av lönsamheten skall i första hand uppnås genom de interna åtgärder som anges i omstruktureringsplanen; den får vara baserad på externa faktorer, såsom pris- och efterfrågeförändringar som företaget självt inte i högre grad kan påverka, men bara om de antaganden som gjorts beträffande marknadens utveckling allmänt erkänns. En omstrukturering skall innebära att företaget överger de verksamheter som förblir olönsamma även efter omstruktureringen.

(35)

I omstruktureringsplanen måste de omständigheter som lett till att företaget hamnat i svårigheter beskrivas, vilket gör det möjligt att bedöma om de föreslagna åtgärderna är lämpliga. Planen måste bland annat beakta den nuvarande situationen och den väntade utvecklingen vad gäller utbud av och efterfrågan på de berörda produkterna på marknaden baserat på optimistiska, pessimistiska och neutrala antaganden, samt företagets särskilda starka och svaga sidor. Den måste göra det möjligt för företaget att övergå till en ny struktur som ger det utsikter till långsiktig lönsamhet och möjligheter att fungera med egna resurser.

(36)

Omstruktureringsplanen skall medföra en omvandling av företaget så att det, när omstruktureringen väl är genomförd, kan bära alla sina kostnader, inbegripet avskrivningar och finansiella kostnader. Den nuvärdesberäknade avkastningen på eget kapital i det omstrukturerade företaget måste vara tillräcklig för att företaget skall vara i stånd att konkurrera på marknaden av egen kraft. Om företagets svårigheter beror på brister i företagsstyrningen skall lämpliga ändringar genomföras.

(37)

Kompenserande åtgärder måste vidtas för att säkerställa att de negativa effekterna på handelsvillkoren minimeras så mycket som möjligt, så att de positiva effekter som uppnås överväger de negativa. I annat fall måste stödet anses ’strida mot det gemensamma intresset’ och därmed som oförenligt med EES-avtalet. Övervakningsmyndigheten kommer att beakta målet att återställa den långsiktiga lönsamheten när den avgör huruvida de kompenserande åtgärderna är tillräckliga.

(38)

Dessa åtgärder kan omfatta avyttring av tillgångar, kapacitetsminskningar eller neddragen marknadsnärvaro, sänkning av inträdeshindren på de berörda marknaderna. Vid bedömningen av kompensationsåtgärdernas lämplighet kommer övervakningsmyndigheten att ta hänsyn till marknadsstrukturen och konkurrensvillkoren för att säkerställa att sådana åtgärder inte leder till en försämring av marknadsstrukturen, exempelvis genom att indirekt leda till ett monopol eller en strikt oligopolsituation. Om en Efta-stat kan visa att en sådan situation kommer att uppstå, bör kompensationsåtgärderna utformas på ett sådant sätt att denna situation undviks.

(39)

Åtgärderna skall stå i proportion till de snedvridande effekterna av stödet och i synnerhet till företagets storlek (13) och dess relativa inflytande på den eller de marknader där det verkar. De bör särskilt vidtas på marknader där företaget kommer att ha en betydande position på marknaden efter omstruktureringen. Minskningstakten måste avgöras från fall till fall. Övervakningsmyndigheten kommer att fastställa åtgärdernas omfattning på grundval av den marknadsanalys som bifogas omstruktureringsplanen och, om det är lämpligt, på grundval av eventuella andra upplysningar som övervakningsmyndigheten har eller får in från berörda parter. Nedskärningen av företagets verksamhet skall utgöra en integrerad del av den omstrukturering som anges i planen. Denna princip gäller oberoende av om dessa avyttringar äger rum före eller efter beviljandet av statligt stöd, så länge dessa utgör en del av samma omstrukturering. Avskrivningar och nedläggning av förlustbringande verksamhet som under alla omständigheter är nödvändiga för att återställa lönsamheten kommer inte att bedömas som en minskning av kapaciteten eller marknadsnärvaron vid bedömningen av kompensationsåtgärderna. Vid en sådan bedömning kommer tidigare beviljat undsättningsstöd att vägas in.

(40)

I normalfallet kommer emellertid detta villkor inte att tillämpas på små företag eftersom det kan antas att tillfälligt stöd till små företag vanligen inte snedvrider konkurrensen i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset, förutom när något annat föreskrivs enligt reglerna för statligt stöd inom någon bestämd sektor eller när stödmottagaren verkar på en marknad där det råder ihållande överkapacitet.

(41)

När stödmottagaren verkar på en marknad där det råder långsiktig strukturell överkapacitet, enligt definitionen inom ramen för de sektorsövergripande rambestämmelserna för regionalstöd till stora investeringsprojekt (14), kan minskningen av företagets kapacitet eller marknadsnärvaro behöva bli så stor som 100 % (15).

(42)

Stödbeloppet och stödnivån skall begränsas till vad som är absolut nödvändigt för att möjliggöra en omstrukturering med hänsyn till de finansiella resurserna hos företaget, aktieägarna eller den företagsgrupp som företaget tillhör. Vid sådana bedömningar kommer allt undsättningsstöd som tidigare beviljats att beaktas. Därför skall de stödmottagande företagen i väsentlig utsträckning bidra till omstruktureringen med egna medel, inbegripet genom försäljning av tillgångar som inte är oundgängliga för företagets överlevnad, eller genom extern finansiering på marknadsmässiga villkor. Ett sådant bidrag är ett tecken på att marknaden tror på att lönsamheten verkligen kan återställas. Sådana bidrag skall vara reella, dvs. faktiska, exklusive alla väntade vinster såsom kassaflöden och de skall vara så stora som möjligt.

(43)

Övervakningsmyndigheten kommer normalt att bedöma om följande bidrag (16) till omstruktureringen som lämpliga: minst 25 % när det gäller små företag, minst 40 % för medelstora företag och minst 50 % för stora företag. I undantagsfall och i samband med särskilt svåra omständigheter som skall påvisas av Efta-staten kan övervakningsmyndigheten godkänna ett mindre bidrag.

(44)

För att begränsa den snedvridande effekten skall stödet ges i sådan form eller med ett sådant belopp att det inte förser företaget med ett överskott av likvida medel som skulle kunna användas för aggressiva verksamheter som snedvrider marknaden och som inte har anknytning till omstruktureringen. I detta syfte undersöker övervakningsmyndigheten storleken på företagets skulder efter omstruktureringen, bland annat efter alla uppskov eller minskningar av fordringar, särskilt inom ramen för ett kollektivt insolvensförfarande enligt nationell lag (17). Stödet får inte användas för att finansiera nyinvesteringar som inte är nödvändiga för att återställa företagets lönsamhet.

(45)

Utöver de kompensationsåtgärder som beskrivs i punkterna 37–42 kan övervakningsmyndigheten fastställa de villkor och skyldigheter som den anser vara nödvändiga för att konkurrensen inte skall snedvridas i en utsträckning som strider mot det gemensamma intresset, om den berörda Efta-staten inte har åtagit sig att vidta sådana åtgärder. Efta-staten kan bland annat åläggas följande:

(46)

Företaget skall genomföra omstruktureringsplanen i dess helhet och fullgöra varje annan skyldighet som anges i övervakningsmyndighetens beslut om godkännandet av stödet. Övervakningsmyndigheten betraktar det som ett missbruk av stöd om planen inte följs eller skyldigheterna inte fullgörs, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 23 i del II av protokoll 3 till övervakningsavtalet eller möjligheten att hänskjuta ärendet till domstolen enligt artikel 1.2 andra stycket i del I av protokoll 3 till övervakningsavtalet.

(47)

I fråga om omstruktureringar som avser flera år och kräver omfattande stöd, kan övervakningsmyndigheten kräva att utbetalningen av omstruktureringsstödet fördelas på flera tillfällen och förena varje delutbetalning med villkor, såsom

(48)

Övervakningsmyndigheten måste genom de regelbundna och detaljerade rapporter som Efta-staten skall lämna in kunna försäkra sig om att omstruktureringsplanen genomförs på ett riktigt sätt.

(49)

När det gäller stöd till stora företag, skall den första av dessa rapporter vanligtvis läggas fram för övervakningsmyndigheten senast sex månader från den dag då stödet beviljades. Därefter skall rapporterna lämnas till övervakningsmyndigheten minst en gång om året före ett fastställt senaste datum, så länge målen i omstruktureringsplanen inte anses ha uppnåtts. Rapporterna måste innehålla all information övervakningsmyndigheten behöver för att kunna övervaka genomförandet av omstruktureringsplanen, tidsplanen för överföringarna till företaget och dess finansiella ställning samt att alla villkor och skyldigheter som fastställs i beslutet om godkännande av stödet iakttas. Rapporterna skall i synnerhet innehålla samtliga relevanta upplysningar om de stöd, oavsett vilket ändamål de avser och om de är tillfälliga eller omfattas av en ordning, som företaget har mottagit under omstruktureringsperioden (se punkterna 67–70 om ’lämpliga åtgärder’). Om övervakningsmyndigheten vid andra tillfällen behöver få bekräftelser av vissa nödvändiga uppgifter, t.ex. om nedläggningar eller kapacitetsnedskärningar, kan den kräva att rapporter lämnas oftare.

(50)

Vad gäller stöd till små och medelstora företag räcker det normalt att det stödmottagande företagets balansräkning och resultaträkning ges in, med förbehåll för eventuella striktare bestämmelser i det beslut genom vilket stödet godkänns.

(51)

Om ett omstruktureringsstöd godkänts får den berörda Efta-staten under loppet av omstruktureringsperioden begära att övervakningsmyndigheten godtar ändringar av omstruktureringsplanen och stödbeloppet. Övervakningsmyndigheten kan tillåta sådana ändringar om följande regler iakttas:

(52)

Om de villkor som åläggs av övervakningsmyndigheten eller de åtaganden som gjorts av Efta-staten mildras, skall stödbeloppet minskas på motsvarande sätt eller skall andra villkor införas.

(53)

Om Efta-staterna genomför ändringar i en godkänd omstruktureringsplan utan att meddela övervakningsmyndigheten på vederbörligt sätt, kommer övervakningsmyndigheten att inleda ett förfarande enligt artikel 16 i del II av protokoll 3 till övervakningsavtalet (missbruk av stöd), utan att tillämpningen av artikel 23 i del II av protokoll 3 till övervakningsavtalet och möjligheten föra saken till Efta-domstolen i enlighet med artikel 1.2 andra stycket del I av protokoll 3 till övervakningsavtalet.

(54)

Övervakningsmyndigheten kommer att ta hänsyn till behovet av regional utveckling när den bedömer omstruktureringsstöd i stödområden. Det faktum att ett företag i svårigheter är beläget i ett av dessa områden motiverar emellertid inte en mer tolerant inställning till dessa stöd. På medellång och lång sikt är en region inte hjälpt av att företag hålls vid liv med hjälp av sådana medel. Med tanke på att de resurser som kan avsättas för att främja regional utveckling är begränsade, är det för övrigt i regionernas intresse att använda dessa begränsade resurser till att så snabbt som möjligt utveckla andra lönsamma och varaktiga verksamheter. Snedvridningar av konkurrensen måste slutligen minimeras också när det gäller stöd till företag i stödområden. I detta sammanhang måste man också beakta eventuella negativa sidoeffekter som kan uppstå på det berörda området och andra stödområden.

(55)

De kriterier som räknas upp i punkterna 31–53 är sålunda tillämpliga även på stödområden, och även när de regionala utvecklingsbehoven beaktas. Om inget annat anges i de branschspecifika reglerna för statligt stöd, kan villkoren för att bevilja stöd i stödområden emellertid vara mindre strikta vad beträffar genomförandet av kompensationsåtgärder och storleken på bidragstagarens insats. Om den regionala utvecklingen motiverar det, i de fall där en minskning av kapaciteten eller marknadsnärvaron förefaller vara den lämpligaste åtgärden för att undvika en otillbörlig snedvridning av konkurrensen, kommer den minskning som krävs att vara mindre inom stödområden än i områden som inte får stöd. I dessa fall, som skall påvisas av de berörda Efta-staterna, kommer åtskillnad att göras mellan områden som är berättigade till stöd enligt artikel 61.3 a i EES-avtalet och de som är det enligt artikel 61.3 c för att på så sätt beakta de allvarligare regionala problemen i de förstnämnda områdena.

(56)

Stöd till små företag (18) påverkar i allmänhet inte handelsvillkoren i lika stor utsträckning som stöd till medelstora och stora företag. Detta gäller även i fråga om omstruktureringsstöd, varför de villkor som anges i punkterna 31–53 tillämpas mindre strikt i följande avseenden:

(57)

Däremot är ’engångsprincipen’ (avsnitt 3.3) i full utsträckning tillämplig på små och medelstora företag.

(58)

Omstruktureringsplanen för små och medelstora företag behöver inte godkännas av övervakningsmyndigheten. Planen måste emellertid uppfylla villkoren i punkterna 34–36 och godkännas av den berörda Efta-staten samt meddelas till övervakningsmyndigheten. Beviljandet av stöd måste förenas med villkoret att omstruktureringsplanen genomförs helt och hållet. Det är Efta-statens skyldighet att kontrollera att dessa villkor uppfylls.

(59)

Omstruktureringsplaner medför normalt nedskärning eller nedläggning av de drabbade verksamheterna. Sådana nedskärningar är ofta nödvändiga av rationaliserings- och effektivitetsskäl, vid sidan av sådana kapacitetsminskningar som kan krävas som ett villkor för att stöd skall kunna beviljas. Oavsett orsaken till dem leder sådana åtgärder vanligtvis till nedskärningar av företagets personalstyrka.

(60)

Efta-staternas arbetslagstiftning innehåller ibland allmänna socialförsäkringssystem enligt vilka avgångsvederlag och förtidspensionering betalas direkt till den friställda personalen. Sådana program betraktas inte som statligt stöd som faller inom ramen för artikel 61.1 i EES-avtalet.

(61)

Förutom avgångsvederlagen och förtidspensionerna till anställda, medger de allmänna ordningarna för social trygghet ofta att staten täcker de ersättningar som företaget åtagit sig att betala den friställda personalen och som går utöver dess rättsliga eller avtalsmässiga skyldigheter. När sådana ordningar tillämpas generellt och utan branschvisa begränsningar på samtliga de arbetstagare i företag under omstrukturering som uppfyller på förhand fastställda villkor och ersättningen beviljas automatiskt, anses detta inte utgöra statligt stöd enligt artikel 61.1. Däremot kan sådana ordningar mycket väl inbegripa stöd om de används för att stödja omstrukturering inom vissa branscher, beroende på det selektiva sätt som de används på (19).

(62)

De skyldigheter som ett företag har enligt arbetslagstiftning eller kollektivavtal med fackföreningar i fråga om avgångsvederlag eller förtidspensioner är en del av de normala kostnader som ett företag skall finansiera med egna medel. Därför skall varje statligt bidrag till täckning av sådana kostnader anses utgöra stöd, oavsett om utbetalningarna görs direkt till företaget eller indirekt genom ett offentligt organ till personalen.

(63)

Övervakningsmyndigheten har i princip inga invändningar mot sådant stöd när det beviljas företag i svårigheter, eftersom det ger ekonomiska fördelar bortom företagets egna intressen, vilket förenklar strukturförändringar och minskar de sociala problemen.

(64)

Det är vanligt att omstruktureringsstöden, förutom att täcka kostnader för avgångsvederlag och förtidspensioner, dessutom i konkreta omstruktureringsfall används för att finansiera utbildning, rådgivning och praktisk hjälp att finna alternativ anställning, omlokalisering, yrkesutbildning och hjälp till anställda som vill starta egna företag. Övervakningsmyndigheten ser alltid positivt på sådant stöd när det beviljas företag i svårigheter.

(65)

Det är viktigt att sådant stöd som avses i punkterna 61–64 anges tydligt i omstruktureringsplanen. Stöd som avser sådana sociala åtgärder som endast kommer de anställda som sagts upp till godo beaktas inte vid fastställandet av omfattningen av de kompensationsåtgärder som nämns i punkterna 37–41.

(66)

Övervakningsmyndigheten bevakar det gemensamma intresset genom att inom ramen för omstruktureringsplanen i möjligaste mån begränsa omstruktureringarnas sociala verkningar i de stater som är parter i EES-avtalet och som inte mottar stöd.

(67)

När ett stort eller medelstort företag mottar ett omstruktureringsstöd som granskas i enlighet med dessa riktlinjer, kan beviljandet av allt annat stöd under omstruktureringsperioden, även om det beviljas i enlighet med en redan godkänd ordning, påverka övervakningsmyndigheten bedömning i fråga om omfattningen av de kompensationsåtgärder som krävs.

(68)

Anmälningar av omstruktureringsstöd till stora eller medelstora företag skall innehålla upplysningar om alla andra former av stöd som man planerar att bevilja det stödmottagande företaget under omstruktureringsperioden, utom om de omfattas av regeln om stöd av mindre betydelse eller en undantagsförordning.

(69)

Övervakningsmyndigheten skall beakta sådant stöd när den bedömer omstruktureringsstödet. Allt stöd som faktiskt beviljas stora eller medelstora företag under omstruktureringsperioden, inklusive stöd som beviljas i enlighet med en godkänd stödordning, skall anmälas individuellt till övervakningsmyndigheten, såvida denna inte redan informerats om detta i samband med att beslutet om omstruktureringsstödet fattades.

(70)

Övervakningsmyndigheten skall se till att dessa riktlinjer inte kan kringgås genom att ett stöd beviljas inom ramen för godkända stödordningar.

(71)

Undsättningsstöd är en engångsåtgärd som främst syftar till att upprätthålla driften under en begränsad tid, medan företagets framtidsutsikter bedöms. Det bör inte få vara möjligt att bevilja upprepade undsättningsstöd, som endast upprätthåller en oförändrad situation, skjuter det oundvikliga på framtiden och under tiden överför de ekonomiska och sociala problemen på andra effektivare tillverkare eller andra parter i EES-avtalet. Därför får undsättningsstöd endast beviljas en enda gång (engångsvillkoret). I syfte att undvika stödmissbruk bland företag som kan överleva endast tack vare upprepat statligt stöd, bör omstruktureringsstöd enligt samma princip endast beviljas en enda gång. Om undsättningsstöd slutligen beviljas ett företag som redan har mottagit omstruktureringsstöd, kan det anses att mottagarens svårigheter är av återkommande art och att upprepade statliga interventioner skulle ge upphov till en snedvridning av konkurrensen som strider mot det gemensamma intresset. Sådana upprepade statliga interventioner bör inte tillåtas.

(72)

När ett planerat undsättnings- eller omstruktureringsstöd anmäls till övervakningsmyndigheten, skall Efta-staten ange om företaget redan tidigare har mottagit undsättnings- eller omstruktureringsstöd, inklusive stöd som beviljats innan dessa riktlinjer började tillämpas och stöd som inte anmälts (20). Om så är fallet och det är mindre än tio år sedan undsättningsstödet beviljades eller omstruktureringsperioden löpte ut eller genomförandet av planen upphörde (den senaste av dessa tidpunkter gäller), kommer övervakningsmyndigheten inte att tillåta ytterligare undsättnings- eller omstruktureringsstöd. Undantag från denna regel kan göras i följande fall:

I de fall som anges i punkterna b och c kan det förenklade förfarande som nämns i avsnitt 16.3.1.2 inte tillämpas.

(73)

Tillämpningen av denna regel kommer på inget sätt att påverkas av ändringar i ägarförhållandena i det stödmottagande företaget sedan ett stöd beviljats och inte heller av rättsliga eller administrativa förfaranden som har till resultat att sanera balansräkningen, minska fordringarna på företaget eller avlägsna tidigare skulder, om det är fråga om ett och samma företag som fortsätter sin verksamhet.

(74)

Om en koncern har mottagit undsättnings- eller omstruktureringsstöd, tillåter övervakningsmyndigheten normalt inte något mer undsättnings- eller omstruktureringsstöd till själva koncernen eller någon av de enheter som tillhör den om inte tio år har förflutit sedan undsättningsstödet beviljades, omstruktureringsperioden upphörde eller genomförandet av omstruktureringsplanen avbröts (den senaste av dessa tidpunkter gäller). Om en enhet inom en koncern har mottagit undsättnings- eller omstruktureringsstöd, förblir dock koncernen som helhet och övriga enheter, förutom den tidigare stödmottagaren, berättigade till undsättnings- eller omstruktureringsstöd (under förutsättning att övriga bestämmelser i dessa riktlinjer efterlevs). Efta-staterna måste säkerställa att inget stöd överförs från koncernen eller andra delar därav till den tidigare stödmottagaren.

(75)

Om det är fråga om ett företag som tar över tillgångarna i ett annat företag, särskilt ett företag som varit föremål för något av de förfaranden som avses i punkt 73 eller för ett kollektivt insolvensförfarande enligt nationell lagstiftning, och som redan har mottagit ett undsättnings- eller omstruktureringsstöd, gäller engångsvillkoret inte förvärvaren om följande tre villkor är uppfyllda:

(76)

Det bör emellertid påpekas att stöd till förvärv av tillgångar utgör stöd till nyinvesteringar och därför inte kan godkännas på grundval av dessa riktlinjer.

(77)

Övervakningsmyndigheten kommer att godkänna ordningar för undsättnings- eller omstruktureringsstöd till företag i svårigheter som är små eller medelstora endast när de berörda företagen uppfyller definitionen av sådana företag. Med förbehåll för följande specifika bestämmelser tillämpas villkoren i kapitel 16.2 och 16.3, med undantag för avsnitt 16.3.1.2 som inte gäller stödordningar, vid bedömningen av sådana ordningars förenlighet med den gemensamma marknaden. Allt stöd som beviljas inom ramen för en ordning och som inte uppfyller ett av dessa villkor skall anmälas enskilt till och godkännas på förhand av övervakningsmyndigheten.

(78)

Inom ramen för de ordningar som kommer att godkännas från den dag som dessa riktlinjer börjar tillämpas kan endast stöd till förmån för små och medelstora företag som uppfyller något av de tre kriterierna i punkt 9 undantas från kravet på enskild anmälan, om annat inte anges i branschspecifika bestämmelser. Stöd till företag som inte uppfyller något av dessa tre kriterier skall anmälas enskilt till övervakningsmyndigheten så att denna kan bedöma om stödmottagaren kan anses vara ett företag i svårigheter. Stöd till företag, oberoende av stödmottagarens storlek, som verkar på en marknad där det råder långsiktig överkapacitet skall också anmälas enskilt till övervakningsmyndigheten så att den kan göra en bedömning enligt punkt 41.

(79)

För att övervakningsmyndigheten skall kunna godkänna stödordningar för undsättningsstöd skall de uppfylla villkoren i a, b, d och e i punkt 24. Undsättningsstöd får dessutom endast beviljas för en period av högst sex månader, under vilken företagets situation skall analyseras. Före utgången av denna period måste Efta-staten antingen godkänna en omstruktureringsplan eller en likvidationsplan eller begära att stödmottagaren återbetalar lånet och det stöd som motsvarar riskpremien.

(80)

Varje undsättningsstöd som beviljas för en längre period än sex månader eller som inte återbetalas inom sex månader skall anmälas enskilt till övervakningsmyndigheten.

(81)

Övervakningsmyndigheten kan godkänna ordningar för omstruktureringsstöd endast om beviljandet av stödet förenas med villkoret att stödmottagaren till fullo genomför en omstruktureringsplan, som i förväg godkänts av Efta-staten och som uppfyller följande villkor:

(82)

I ordningarna skall det maximala stödbelopp som kan beviljas ett och samma företag som en del av en åtgärd för att bevilja undsättnings- eller omstruktureringsstöd anges, även i fall av ändringar av planen. Varje stöd som överskrider detta belopp skall anmälas enskilt till övervakningsmyndigheten. Det maximala stödbelopp som kan beviljas ett företag i form av kombinerat undsättnings- och omstruktureringsstöd får inte överstiga 10 miljoner euro, inklusive stöd från andra källor eller ordningar.

(83)

Dessutom måste engångsvillkoret vara uppfyllt. Reglerna i avsnitt 16.3.3 är tillämpliga.

(84)

Efta-staterna skall också anmäla åtgärder enskilt till övervakningsmyndigheten när ett företag övertar tillgångar från ett annat företag som redan har mottagit undsättnings- eller omstruktureringsstöd.

(85)

Punkterna 48, 49 och 50 är inte tillämpliga på stödordningar. Godkännandet av en ordning kommer emellertid att knytas till en skyldighet att, vanligtvis årligen, lägga fram en rapport om genomförandet av ordningen i fråga som innehåller de upplysningar som föreskrivs i övervakningsmyndighetens instruktioner om standardiserade rapporter (22). Rapporterna skall även innehålla en förteckning över samtliga stödmottagande företag och för vart och ett skall följande upplysningar lämnas:

(86)

Övervakningsmyndigheten kommer i en separat skrivelse med stöd av artikel 1.1 i del 1 av protokoll 3 till övervakningsavtalet att föreslå att Efta-staterna vidtar lämpliga åtgärder enligt punkterna 87–88 beträffande deras befintliga stödordningar. Övervakningsmyndigheten avser att förena godkännandet av alla framtida stödordningar med villkor om att dessa bestämmelser iakttas.

(87)

Efta-stater som godtagit övervakningsmyndighetens förslag skall inom sex månader anpassa de av sina befintliga stödordningar som skall fortsätta att vara i kraft så att de överensstämmer med dessa riktlinjer.

(88)

Efta-staterna skall signalera att de godtar dessa lämpliga åtgärder senast en månad efter mottagandet av skrivelsen med förslag till lämpliga åtgärder.

(89)

Föreliggande riktlinjer skall träda i kraft den dag de antas. De förblir i kraft under fem år, om annat inte anges i ett nytt beslut.

(90)

De anmälningar som registrerats hos övervakningsmyndigheten före dagen för antagandet skall granskas enligt de villkor som gällde när anmälan gjordes.

(91)

Övervakningsmyndigheten kommer att granska förenligheten med EES-avtalet för alla undsättnings- eller omstruktureringsstöd som beviljas utan kommissionens godkännande och därmed i strid med artikel 1.3 i del I av protokoll 3 till övervakningsavtalet på grundval av dessa riktlinjer om stödet, eller en del av det, beviljades efter det att riktlinjerna offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning och EES-supplementet till denna. I alla andra fall kommer granskningen att företas på grundval av de riktlinjer som var tillämpliga när stödet beviljades.