26.5.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 117/10


Begäran om förhandsavgörande framställd av Rechtbank van koophandel Brussel (Belgien) den 5 mars 2007 – Beecham Group plc, SmithKline Beecham plc, Glaxo Group Ltd, Stafford-Miller Ltd, GlaxoSmithKline Consumer Healthcare NV och GlaxoSmithKline Consumer Healthcare BV mot Andacon NV

(Mål C-132/07)

(2007/C 117/17)

Rättegångsspråk: nederländska

Hänskjutande domstol

Rechtbank van koophandel Brussel

Parter i målet vid den nationella domstolen

Sökande: Beecham Group plc, SmithKline Beecham plc, Glaxo Group Ltd, Stafford-Miller Ltd, GlaxoSmithKline Consumer Healthcare NV och GlaxoSmithKline Consumer Healthcare BV

Svarande: Andacon NV

Tolkningsfrågor

1)

Skall artikel 9 första stycket i förordning nr 1891/2004 (1) tolkas så, att den behöriga tullmyndigheten eller det behöriga tullkontoret inte får lämna en underrättelse enligt artikel 9.2 i förordning nr 1383/2003 (2) eller (låta) utföra en undersökning enligt artikel 9.3 andra stycket i förordning nr 1383/2003, så länge den ansökan om ingripande som ingavs före den 1 juli 2004 inte kompletterats med en sådan förklaring som avses i artikel 6 i förordning nr 1383/2003? Utgör förklaringen i fråga med andra ord ett formellt krav för att ansökan om ingripande skall förbli giltig?

2)

Skall artikel 4.2 i förordning nr 1383/2003 tolkas så, att tullen i Antwerpen hade rätt att lägga fram sex prover från varorna för varumärkesinnehavaren för att kunna bestämma huruvida det var fråga om förfalskningar, under förutsättning att en sådan underrättelse inte är jämförbar med en undersökning i enlighet med artikel 9.3 andra stycket i förordning nr 1383/2003, enligt vilken det är tillåtet att kontrollera varornas ursprung och härkomst, eller med en teknisk analys av ett taget prov i enlighet med artikel 9.3 sista stycket i förordning nr 1383/2003? Om så är fallet, måste detta framläggande då ske inom den i artikel 4.1 i förordningen föreskrivna fristen om tre arbetsdagar?

3)

Utgör förordning nr 1383/2003 hinder för belgiska tulltjänstemän att vid sidan om de kanaler som föreskrivs i förordningen – härvid avses bland annat artikel 9.2 och 9.3 första stycket – exempelvis i samband med ett vittnesmål inför eller editionsföreläggande från belgisk domstol, lämna information som införskaffats i samband med tillämpning av förordningen?

4)

Utgör förordning nr 1383/2003 hinder mot att information som erhållits till följd av tillämpning av artiklarna 4.2 (se fråga nr 2), 9.2 och 9.3, utom sådan som avses i artikel 9.3 första stycket, eller genom ett vittnesmål inför eller editionsföreläggande från belgisk domstol (se fråga nr 3) används i ett förfarande som inte syftar till att fastställa att det rör sig om falska varor, exempelvis i ett förfarande om förhindrande av parallellimport?


(1)  Kommissionens förordning (EG) nr 1891/2004 av den 21 oktober 2004 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1383/2003 om tullmyndigheternas ingripande mot varor som misstänks göra intrång i vissa immateriella rättigheter och om vilka åtgärder som skall vidtas mot varor som gör intrång i vissa immateriella rättigheter (EGT L 328, s. 16).

(2)  EUT L 196, 2.8.2003, s. 7.