Talare: Carlos Carnero González yttrade sig om bortförandet i Gaza av den spanske fotografen Emilio Fernández Morenatti.

2. Debatt om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt av demokratiska och rättsstatliga principer (tillkännagivande av ingivna resolutionsförslag)

Nedanstående ledamöter eller politiska grupper hade, i enlighet med artikel 115 i arbetsordningen, begärt en debatt om följande resolutionsförslag:

Begäran från rådet om tillämpning av brådskande förfarande (artikel 134 i arbetsordningen) på följande förslag:

Denna punkt skulle tas upp under omröstningen torsdagen den 26.10.2006 kl. 11.30.

Tidsfristen för ingivande av ändringsförslag skulle löpa ut den onsdag 25.10.2006 kl. 10.00.

Uttalanden av parlamentets talman och ordförandena för partigrupperna: Minneshögtid till minne av det ungerska upproret 1956

Josep Borrell Fontelles, Europaparlamentets talman, Hans-Gert Poettering (ordförande för PPE-DE-gruppen), Martin Schulz (ordförande för PSE-gruppen), Bronisław Geremek, för ALDE-gruppen, Daniel Cohn-Bendit (ordförande för Verts/ALE-gruppen), Francis Wurtz (ordförande för GUE/NGL-gruppen), Cristiana Muscardini (ordförande för UEN-gruppen), Johannes Blokland för IND/DEM-gruppen, och Luca Romagnoli, grupplös, gjorde uttalanden.

Resolutionsförslag som lagts fram som avslutning på debatten (artikel 103.2 i arbetsordningen):

Muntlig fråga (O-0098/2006) från Jan Andersson och Karin Jöns, för utskottet EMPL, till kommissionen: Återintegrering på arbetsmarknaden av bröstcancerpatienter och användning av socialfonderna för fortbildning av sjukvårdspersonal inom bröstcancervården (B6-0433/2006)

Muntlig fråga (O-0101/2006) från Karl-Heinz Florenz och Karin Jöns, för utskottet ENVI, till kommissionen: Tidig diagnostisering och behandling av bröstcancer i det utvidgade EU (B6-0434/2006)

Muntlig fråga (O-0116/2006) från Anna Záborská och Karin Jöns, för utskottet FEMM, till kommissionen: Uppföljning av Europaparlamentets resolution av den 5 juni 2003 om bröstcancer i Europeiska unionen (B6-0436/2006)

Karin Jöns, Jan Andersson, Karl-Heinz Florenz och Anna Záborská (frågeställare) utvecklade de muntliga frågorna.

Markos Kyprianou (ledamot av kommissionen) och Vladimír Špidla (ledamot av kommissionen) besvarade frågorna.

Talare: John Bowis för PPE-DE-gruppen, Stephen Hughes för PSE-gruppen, Elizabeth Lynne för ALDE-gruppen, Hiltrud Breyer för Verts/ALE-gruppen, Adamos Adamou för GUE/NGL-gruppen, Liam Aylward för UEN-gruppen, Urszula Krupa för IND/DEM-gruppen, Irena Belohorská, grupplös, Cristina Gutiérrez-Cortines, Dorette Corbey, Anneli Jäätteenmäki, Satu Hassi, Ilda Figueiredo, Jean-Claude Martinez, Françoise Grossetête, Anne Ferreira, Marian Harkin, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Karin Scheele, Lissy Gröner, Edite Estrela, Britta Thomsen, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Marta Vincenzi, Karin Jöns, Markos Kyprianou och Vladimír Špidla.

Resolutionsförslag som lagts fram som avslutning på debatten (artikel 108.5 i arbetsordningen):

6. Stödprogram för den europeiska audiovisuella sektorn (Media 2007) ***II (debatt)

Andrabehandlingsrekommendation om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut om genomförandet av ett stödprogram för den europeiska audiovisuella sektorn (Media 2007) [06233/2/2006 - C6-0271/2006 - 2004/0151(COD)] - Utskottet för kultur och utbildning

Talare: Marie Panayotopoulos-Cassiotou för PPE-DE-gruppen, Marianne Mikko för PSE-gruppen, Alfonso Andria för ALDE-gruppen, Helga Trüpel för Verts/ALE-gruppen, Seán Ó Neachtain för UEN-gruppen, Thomas Wise för IND/DEM-gruppen, Tadeusz Zwiefka, Nikolaos Sifunakis, Bernat Joan i Marí, Georgios Karatzaferis och Viviane Reding.

Andrabehandlingsrekommendation om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av programmet Kultur (2007-2013) [06235/3/2006 - C6-0269/2006 - 2004/0150(COD)] - Utskottet för kultur och utbildning

Talare: Bogusław Sonik för PPE-DE-gruppen, Guy Bono för PSE-gruppen, Claire Gibault för ALDE-gruppen, Helga Trüpel för Verts/ALE-gruppen, Zdzisław Zbigniew Podkański för UEN-gruppen, Alessandro Battilocchio, grupplös, och Ján Figeľ.

Omröstningsresultaten (ändringsförslag, särskilda omröstningar, delade omröstningar etc.) återfinns i bilagan ”Omröstningsresultat” som bifogas protokollet.

8.1 Förenta nationerna: godkännande av fordon enligt kategori M2 eller M3 avseende deras allmänna konstruktion *** (artikel 131 i arbetsordningen) (omröstning)

Rekommendation om rådets beslut om gemenskapens anslutning till Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europas föreskrifter nr 107 om enhetliga bestämmelser för godkännande av fordon enligt kategori M2 eller M3 avseende deras allmänna konstruktion [07884/1/2006 - C6-0198/2006 - 2005/0250 (AVC)] - Utskottet för internationell handel

8.2 Bulgariens och Rumäniens anslutning: rekrytering av tjänstemän till Europeiska gemenskaperna * (artikel 131 i arbetsordningen) (omröstning)

Betänkande om förslaget till rådets förordning om införande, med anledning av Bulgariens och Rumäniens anslutning, av särskilda, temporära åtgärder för rekrytering av tjänstemän till Europeiska gemenskaperna [KOM(2006)0271 - C6-0221/2006 - 2006/0091(CNS)] - Utskottet för rättsliga frågor

8.3 Ändring av stadgarna för det gemensamma företaget Galileo * (artikel 131 i arbetsordningen) (omröstning)

Betänkande om förslaget till rådets förordning om ändring av stadgarna för det gemensamma företaget Galileo i bilagan till rådets förordning (EG) nr 876/2002 [KOM(2006)0351 - C6-0252/2006 - 2006/0115 (CNS)] - Utskottet för industrifrågor, forskning och energi

8.4 Norges finansiella deltagande i arbetet vid Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk * (artikel 131 i arbetsordningen) (omröstning)

Betänkande om förslaget till rådets beslut om ingående av ett avtal mellan Europeiska gemenskapen och Norge om översyn av Norges ekonomiska bidrag enligt avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Norge om Norges deltagande i arbetet vid Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk [KOM(2006)0115 - C6-0140/2006 - 2006/0037(CNS)] - Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

8.5 Begäran om upphävande av Bogdan Goliks immunitet (artikel 131 i arbetsordningen) (omröstning)

Betänkande om begäran om upphävande av Bogdan Goliks immunitet [2006/2218(IMM)] - Utskottet för rättsliga frågor

8.6 Begäran om fastställelse av Mario Borghezios immunitet och privilegier (artikel 131 i arbetsordningen) (omröstning)

Betänkande om begäran om fastställelse av Mario Borghezios immunitet och privilegier [2006/2151(IMM)] - Utskottet för rättsliga frågor

8.7 Förslag till ändringsbudget nr 3/2006 (artikel 131 i arbetsordningen) (omröstning)

Betänkande om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 3/2006 för budgetåret 2006 - Avsnitt III, Kommissionen - Avsnitt VIII (Del B) Europeiska datatillsynsmannen [11297/2006 - C6-0239/2006 - 2006/2119(BUD)] - Budgetutskottet.

Antogs genom en enda omröstning (ändringsförslag P6_TA(2006)0427, resolution P6_TA(2006)0428)

8.8 Förslag till ändringsbudget nr 5/2006 (artikel 131 i arbetsordningen) (omröstning)

Betänkande om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 5/2006 för budgetåret 2006 - Avsnitt III, kommissionen [13561/2006 - C6-0333/2006 - 2006/2202(BUD)] - Budgetutskottet

8.9 Strategiskt partnerskap mellan EU och Sydafrika (artikel 131 i arbetsordningen) (omröstning)

Betänkande om ett strategiskt partnerskap mellan EU och Sydafrika [2006/2234(INI)] - Utskottet för utveckling

Andrabehandlingsrekommendation om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om det finansiella instrumentet för miljön (Life +) [06284/1/2006 - C6-0226/2006 - 2004/0218(COD)] - Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

8.11 Stödprogram för den europeiska audiovisuella sektorn (Media 2007) ***II (omröstning)

Betänkande om förslaget till rådets beslut om gemenskapens räddningstjänstmekanism (omarbetning) [KOM (2006)0029 - C6-0076/2006 - 2006/0009(CNS)] - Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

8.14 Genomförandeåtgärder (nivå 2) för direktivet om insynskrav (omröstning)

Betänkande om kvinnors invandring: invandrarkvinnors roll och ställning i EU [2006/2010(INI)] - Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

Betänkande om inkassering av gemenskapsmedel [2005/2163(INI)] - Budgetkontrollutskottet

De skriftliga röstförklaringar som ingivits i enlighet med artikel 163.3 i arbetsordningen återfinns i det fullständiga förhandlingsreferatet från sammanträdet.

Rättelserna och avsiktsförklaringarna till avgivna röster återfinns på webbplatsen ”Séance en direct”, ”Results of votes (roll-call votes)/Résultats des votes (appels nominaux)” samt i den tryckta versionen av bilagan ”Resultat av omröstningarna med namnupprop”.

Den elektroniska versionen på Europarl uppdateras regelbundet under högst två veckor efter den aktuella omröstningsdagen.

Därefter slutförs förteckningen över rättelserna till de avgivna rösterna för att översättas och offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Maria Carlshamre hade låtit meddela att hennes omröstningsapparat inte fungerat under omröstningen.

Fausto Correia hade låtit meddela att han inte kunnat rösta om de tre sista omröstningarna då hans kort enligt honom inte fungerat under de föregående omröstningarna.

Behöriga svenska myndigheter hade meddelat att Olle Schmidt utsetts till ledamot av parlamentet i stället för Cecilia Malmström med verkan från och med den 19.10.2006.

I enlighet med artikel 3.2 i arbetsordningen skall Olle Schmidt fram till dess att en prövning har skett av bevisen för att han utsetts eller beslut fattats beträffande en eventuell tvist tillträda sina uppdrag i parlamentet och i dess organ, varvid han skall ha alla de rättigheter som följer av uppdragen, förutsatt att han i undertecknat en skriftlig förklaring om att han inte innehar något uppdrag som är oförenligt med uppdraget som ledamot av Europaparlamentet.

Talmannen välkomnade å parlamentets vägnar den iranska författaren och journalisten Akbar Ganji, som hade tagit plats på åhörarläktaren.

14. Förslag till allmän budget 2007 (avsnitt III) - Förslag till allmän budget 2007 (avsnitt I, II, IV, V, VI, VII, VIII) (debatt)

Betänkande om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2007 och ändringsskrivelsen nr 1/2007 (5733/2006 - SEK(2006)0762), till förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2007 - Avsnitt III, kommissionen [C6-0299/2006 - 2006/2018(BUD)] - Budgetutskottet

Betänkande om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2007 - Avsnitt I, Europaparlamentet - Avsnitt II, Rådet - Avsnitt IV, Domstolen - Avsnitt V, Revisionsrätten - Avsnitt VI, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén - Avsnitt VII, Regionkommittén - Avsnitt VIII(A), Ombudsmannen - Avsnitt VIII(B), Europeiska datatillsynsmannen [C6-0300/2006 - 2006/2018(BUD)] - Budgetutskottet

Talare: Ulla-Maj Wideroos (rådets tjänstgörande ordförande) och Dalia Grybauskaitė (ledamot av kommissionen).

Talare: Jürgen Schröder (föredragande av yttrande från utskottet DEVE), Ona Juknevičienė (föredragande av yttrande från utskottet EMPL), Jutta Haug (föredragande av yttrande från utskottet ENVI), Neena Gill (föredragande av yttrande från utskottet ITRE), Bill Newton Dunn (föredragande av yttrande från utskottet IMCO), Anne E. Jensen (föredragande av yttrande från utskottet TRAN), Marian Harkin (föredragande av yttrande från utskottet REGI), Marc Tarabella (föredragande av yttrande från utskottet AGRI), Rosa Miguélez Ramos (föredragande av yttrande från utskottet PECH), Helga Trüpel (föredragande av yttrande från utskottet CULT), Gérard Deprez (föredragande av yttrande från utskottet LIBE), Carlos Carnero González (föredragande av yttrande från utskottet AFCO), Piia-Noora Kauppi (föredragande av yttrande från utskottet FEMM), Alexandra Dobolyi (föredragande av yttrande från utskottet PETI), Ville Itälä för PPE-DE-gruppen, Catherine Guy-Quint för PSE-gruppen, Anne E. Jensen för ALDE-gruppen, Helga Trüpel för Verts/ALE-gruppen, Esko Seppänen för GUE/NGL-gruppen, Wojciech Roszkowski för UEN-gruppen, Dariusz Maciej Grabowski för IND/DEM-gruppen, Sergej Kozlík, grupplös, Janusz Lewandowski, Giovanni Pittella, Kyösti Virrankoski, Gérard Onesta, Diamanto Manolakou, Zbigniew Krzysztof Kuźmiuk, Michael Henry Nattrass, Hans-Peter Martin och Ingeborg Gräßle.

Talare: Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Nathalie Griesbeck, Pedro Guerreiro, Liam Aylward, Hélène Goudin, Jean-Claude Martinez, Antonis Samaras, Vladimír Maňka, Markus Ferber, Szabolcs Fazakas, Simon Busuttil, Katerina Batzeli, László Surján, Herbert Bösch och Salvador Garriga Polledo.

(Sammanträdet avbröts kl. 17.05, i avvaktan på frågestunden, och återupptogs kl. 17.30.)

Behöriga danska myndigheter hade meddelat att Christel Schaldemose utsetts till ledamot av parlamentet i stället för Henrik Dam Kristensen med verkan från och med den 15.10.2006.

I enlighet med artikel 3.2 i arbetsordningen skall Christel Schaldemose fram till dess att en prövning har skett av bevisen för att hon utsetts eller beslut fattats beträffande en eventuell tvist tillträda sina uppdrag i parlamentet och i dess organ, varvid hon skall ha alla de rättigheter som följer av uppdragen, förutsatt att hon i undertecknat en skriftlig förklaring om att hon inte innehar något uppdrag som är oförenligt med uppdraget som ledamot av Europaparlamentet.

Jacques Barrot (kommissionens vice ordförande) besvarade frågan och följdfrågor från Gary Titley (ersättare för frågeställaren), Reinhard Rack och Jörg Leichtfried.

Franco Frattini (kommissionens vice ordförande) besvarade frågan samt följdfrågor från Michl Ebner och Alexander Stubb.

Peter Mandelson (ledamot av kommissionen) besvarade frågan samt följdfrågor från Paulo Casaca, Piia-Noora Kauppi och Edite Estrela.

Fråga 43 (Lambert van Nistelrooij): Kommissionens förslag om roaming i allmänna mobilnät i gemenskapen.

Viviane Reding (ledamot av kommissionen) besvarade frågan samt följdfrågor från Lambert van Nistelrooij, Andreas Mölzer och Justas Vincas Paleckis.

Fråga 44 (Stavros Arnaoutakis): Användning av höghastighetsinternet (bredband).

Viviane Reding besvarade frågan samt följdfrågor från Stavros Arnaoutakis, Mairead McGuinness och Malcolm Harbour.

Peter Mandelson besvarade frågan samt följdfrågor från Sarah Ludford, Paul Rübig och Philip Bushill-Matthews.

Peter Mandelson besvarade frågan samt följdfrågor från Seán Ó Neachtain, David Martin och Georgios Papastamkos.

Joaquín Almunia (ledamot av kommissionen) besvarade frågan samt följdfrågor från Bernd Posselt, Danutė Budreikaitė och Hélène Goudin.

Joaquín Almunia besvarade frågan samt följdfrågor från Justas Vincas Paleckis, Laima Liucija Andrikienė och David Martin.

Frågorna 72 och 89 bortföll då de ämnen de avsåg fanns upptagna på föredragningslistan för den aktuella sammanträdesperioden.

De frågor som på grund av tidsbrist inte hade besvarats skulle erhålla skriftliga svar (se bilagan till det fullständiga förhandlingsreferatet).

Andrabehandlingsrekommendation om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av programmet ”Aktiv ungdom” för perioden 2007-2013 [06236/3/2006 - C6-0273/2006 - 2004/0152(COD)] - Utskottet för kultur och utbildning

Talare: Rolf Berend för PPE-DE-gruppen, Christa Prets för PSE-gruppen, Jolanta Dičkutė för ALDE-gruppen, Helga Trüpel för Verts/ALE-gruppen, Ljudmila Novak, Piia-Noora Kauppi och Ján Figeľ.

Andrabehandlingsrekommendation om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av ett handlingsprogram för livslångt lärande [06237/3/2006 - C6-0274/2006 - 2004/0153(COD)] - Utskottet för kultur och utbildning

Talare: Ivo Belet för PPE-DE-gruppen, Christa Prets för PSE-gruppen, Jolanta Dičkutė för ALDE-gruppen, Helga Trüpel för Verts/ALE-gruppen, Věra Flasarová för GUE/NGL-gruppen, Zdzisław Zbigniew Podkański för UEN-gruppen, Andrzej Tomasz Zapałowski för IND/DEM-gruppen, Erna Hennicot-Schoepges, Maria Badia I Cutchet, Šarūnas Birutis, Jerzy Buzek och Ján Figeľ.

Andrabehandlingsrekommendation om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av programmet ”Ett Europa för medborgarna” för åren 2007-2013 i syfte att främja ett aktivt europeiskt medborgarskap [09575/1/2006 - C6-0316/2006 - 2005/0041(COD)] - Utskottet för kultur och utbildning

Talare: Rolf Berend för PPE-DE-gruppen, Emine Bozkurt för PSE-gruppen, Marian Harkin för ALDE-gruppen, Helga Trüpel för Verts/ALE-gruppen, Miguel Portas för GUE/NGL-gruppen, Zdzisław Zbigniew Podkański för UEN-gruppen, Witold Tomczak för IND/DEM-gruppen, Roger Helmer, grupplös, Christopher Beazley, Gyula Hegyi, Maria da Assunção Esteves, Ljudmila Novak och Ján Figeľ.

20. Begränsning av utsläppande på marknaden och användning av perfluoroktansulfonat ***I (debatt)

Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om begränsning av utsläppande på marknaden och användning av perfluoroktansulfonat (ändring av rådets direktiv 76/769/EEG) [KOM(2005) 0618 - C6-0418/2005 - 2005/0244(COD)] - Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

Talare: Avril Doyle för PPE-DE-gruppen, Gyula Hegyi för PSE-gruppen, Holger Krahmer för ALDE-gruppen, Jens Holm för GUE/NGL-gruppen, Peter Liese, Marios Matsakis, Thomas Ulmer och Günter Verheugen.

21. Antidumpnings-, antisubventions- och skyddsåtgärder mot gemenskapen (kommissionens årsrapport 2004) (debatt)

Betänkande om kommissionens årliga rapport till Europaparlamentet om tredjeländers antidumpnings-, antisubventions-och skyddsåtgärder mot gemenskapen (2004) [2006/2136(INI)] - Utskottet för internationell handel

Talare: Syed Kamall för PPE-DE-gruppen, Francisco Assis för PSE-gruppen, Daniel Caspary, Małgorzata Handzlik, Georgios Papastamkos och Peter Mandelson.

Föredragningslistan för nästa sammanträde fastställdes (”Föredragningslista” PE 378.419/OJME).

BILAGA II

RESULTAT AV OMRÖSTNINGARNA MED NAMNUPPROP

1. Betänkande Brepoels A6-0330/2006

resolution

Ja-röster: 522

ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Chatzimarkakis, Cornillet, Davies, Deprez, De Sarnez, Dičkutė, Drčar Murko, Duff, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Klinz, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lax, Lehideux, Losco, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Newton Dunn, Onyszkiewicz, Oviir, Pannella, Pistelli, Polfer, Prodi, Resetarits, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Sbarbati, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis

GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Henin, Holm, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Musacchio, Papadimoulis, Ransdorf, Remek, Seppänen, Strož, Svensson, Triantaphyllides, Uca, Wagenknecht, Wurtz

IND/DEM: Belder, Blokland, Bonde, Goudin, Grabowski, Karatzaferis, Krupa, Pęk, Piotrowski, Sinnott

NI: Battilocchio, Bobošíková, Giertych, Martin Hans-Peter, Masiel, Piskorski, Rivera, Rutowicz, Wojciechowski Bernard Piotr

PPE-DE: Andrikienė, Ashworth, Atkins, Audy, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Berend, Böge, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brunetta, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Casini, Caspary, Chichester, Chmielewski, Coelho, Daul, De Blasio, Demetriou, Descamps, Deß, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ehler, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jackson, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lechner, Lehne, Lewandowski, Lulling, Maat, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Mantovani, Martens, Mathieu, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, Novak, Őry, Ouzký, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Peterle, Pieper, Pīks, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Strejček, Stubb, Sudre, Sumberg, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vlasák, Vlasto, Weber Manfred, Wieland, Wohlin, Wortmann-Kool, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zvěřina

PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Beňová, Berès, van den Berg, Berger, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Chiesa, Christensen, Corbett, Corbey, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Díez González, Dobolyi, Douay, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Glante, Goebbels, Golik, Gottardi, Grabowska, Grech, Gröner, Groote, Gruber, Hänsch, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Hedh, Hegyi, Honeyball, Hughes, Hutchinson, Jöns, Kindermann, Kósáné Kovács, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Leichtfried, Lévai, Liberadzki, Lienemann, Locatelli, McAvan, McCarthy, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moreno Sánchez, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Navarro, Occhetto, Öger, Paasilinna, Paleckis, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Prets, Rapkay, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Roth-Behrendt, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Saks, Salinas García, Sánchez Presedo, Schapira, Schulz, Segelström, Sifunakis, Simpson, Siwiec, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Titley, Trautmann, Tzampazi, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Weiler, Westlund, Wiersma, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Aylward, Bielan, Crowley, Didžiokas, Foglietta, Foltyn-Kubicka, Janowski, Krasts, Kristovskis, Kuźmiuk, La Russa, Libicki, Maldeikis, Muscardini, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Roszkowski, Ryan, Szymański, Vaidere, Zīle

Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Bennahmias, Breyer, Buitenweg, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jill, Flautre, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Horáček, Hudghton, Joan i Marí, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lichtenberger, Lucas, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schroedter, Voggenhuber, Ždanoka

Nej-röster: 3

NI: Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, Kilroy-Silk

Nedlagda röster: 35

GUE/NGL: Krarup, Manolakou, Toussas

IND/DEM: Batten, Bloom, Booth, Clark, Coûteaux, Farage, Knapman, Louis, Nattrass, Titford, de Villiers, Whittaker, Wise, Železný

NI: Allister, Belohorská, Claeys, Dillen, Gollnisch, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Le Rachinel, Martinez, Mölzer, Mote, Romagnoli, Salvini, Schenardi, Speroni

PPE-DE: Konrad

Verts/ALE: van Buitenen

Rättelser/avsiktsförklaringar till avgivna röster

Ja-röster: Claude Turmes, Glenis Willmott

2. Betänkande Pittella/Dombrovskis A6-0350/2006

resolution

Ja-röster: 540

ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Chatzimarkakis, Cornillet, Davies, Deprez, De Sarnez, Dičkutė, Drčar Murko, Duff, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Klinz, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lax, Lehideux, Losco, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Onyszkiewicz, Oviir, Pannella, Pistelli, Polfer, Prodi, Resetarits, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Sbarbati, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis

GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, Figueiredo, Flasarová, Guidoni, Henin, Holm, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Manolakou, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Ransdorf, Remek, Seppänen, Strož, Svensson, Toussas, Triantaphyllides, Uca, Wagenknecht, Wurtz

IND/DEM: Belder, Blokland, Grabowski, Krupa, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Sinnott, Zapałowski

NI: Baco, Battilocchio, Belohorská, Bobošíková, Czarnecki Ryszard, Masiel, Piskorski, Rivera, Rutowicz

PPE-DE: Andrikienė, Audy, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Becsey, Berend, Böge, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Brunetta, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Casa, Casini, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Daul, De Blasio, Demetriou, Descamps, Deß, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Esteves, Eurlings, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hieronymi, Higgins, Hoppenstedt, Hudacký, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, Lulling, Maat, McGuinness, Mann Thomas, Mantovani, Martens, Mathieu, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Novak, Olajos, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Peterle, Pieper, Pīks, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Strejček, Stubb, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Thyssen, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Ventre, Vlasák, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, Wohlin, Wortmann-Kool, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zvěřina

PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Beňová, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Chiesa, Christensen, Corbett, Corbey, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Díez González, Dobolyi, Douay, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Goebbels, Golik, Gottardi, Grabowska, Grech, Gröner, Groote, Gruber, Hänsch, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Lévai, Liberadzki, Lienemann, Locatelli, McAvan, McCarthy, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moreno Sánchez, Morgan, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Navarro, Occhetto, Öger, Paasilinna, Paleckis, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Roth-Behrendt, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Saks, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schapira, Schulz, Segelström, Sifunakis, Simpson, Siwiec, Skinner, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Angelilli, Aylward, Bielan, Crowley, Didžiokas, Foglietta, Foltyn-Kubicka, Janowski, Krasts, Kristovskis, Kuźmiuk, La Russa, Libicki, Maldeikis, Muscardini, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Roszkowski, Ryan, Szymański, Vaidere

Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Bennahmias, Breyer, Buitenweg, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jill, Flautre, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Joan i Marí, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schroedter, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka

Nej-röster: 59

IND/DEM: Batten, Bloom, Bonde, Booth, Clark, Coûteaux, Farage, Goudin, Knapman, Louis, Nattrass, Titford, de Villiers, Whittaker, Wise

NI: Allister, Claeys, Czarnecki Marek Aleksander, Dillen, Giertych, Gollnisch, Kilroy-Silk, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Le Rachinel, Martin Hans-Peter, Mölzer, Mote, Romagnoli, Salvini, Schenardi, Wojciechowski Bernard Piotr

PPE-DE: Ashworth, Atkins, Beazley, Bowis, Bradbourn, Bushill-Matthews, Callanan, Chichester, Dover, Evans Jonathan, Fjellner, Hannan, Harbour, Hökmark, Ibrisagic, Jackson, Kamall, Kirkhope, McMillan-Scott, Nicholson, Parish, Purvis, Sumberg, Tannock, Van Orden

Verts/ALE: Schlyter

Nedlagda röster: 6

GUE/NGL: Krarup

IND/DEM: Karatzaferis, Železný

NI: Martinez, Speroni

Verts/ALE: van Buitenen

Rättelser/avsiktsförklaringar till avgivna röster

Nej-röster: Lars Wohlin

3. Betänkande Isler Béguin A6-0288/2006

ändring 1-31

Ja-röster: 525

ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Chatzimarkakis, Cornillet, Davies, Deprez, De Sarnez, Drčar Murko, Duff, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Klinz, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lax, Lehideux, Losco, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Onyszkiewicz, Oviir, Pannella, Pistelli, Polfer, Prodi, Resetarits, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Sbarbati, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis

GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Markov, Maštálka, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Portas, Ransdorf, Remek, Strož, Triantaphyllides, Uca, Wagenknecht, Wurtz

IND/DEM: Belder, Blokland, Grabowski, Karatzaferis, Krupa, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Zapałowski

NI: Battilocchio, Belohorská, Bobošíková, Borghezio, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, Martin Hans-Peter, Masiel, Piskorski, Rivera, Rutowicz

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Audy, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Becsey, Berend, Böge, Bowis, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Brunetta, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Casa, Casini, Caspary, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Daul, De Blasio, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Eurlings, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, Lulling, Maat, McGuinness, Mann Thomas, Mantovani, Martens, Mathieu, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Novak, Olajos, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Peterle, Pieper, Pīks, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Strejček, Stubb, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Thyssen, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Ventre, Vlasák, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, Wijkman, Wohlin, Wortmann-Kool, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zvěřina

PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Beňová, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Chiesa, Christensen, Corbett, Corbey, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Díez González, Dobolyi, Douay, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Goebbels, Golik, Gomes, Gottardi, Grabowska, Grech, Gröner, Groote, Gruber, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Lévai, Liberadzki, Lienemann, Locatelli, McAvan, McCarthy, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moreno Sánchez, Morgan, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Navarro, Occhetto, Öger, Paasilinna, Paleckis, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Roth-Behrendt, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Saks, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schapira, Scheele, Schulz, Segelström, Sifunakis, Simpson, Siwiec, Skinner, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Berlato, La Russa

Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Bennahmias, Buitenweg, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jill, Flautre, Frassoni, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Joan i Marí, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schroedter, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka

Nej-röster: 65

IND/DEM: Batten, Bloom, Bonde, Booth, Clark, Farage, Goudin, Knapman, Nattrass, Sinnott, Titford, Whittaker, Wise, Železný

NI: Allister, Giertych, Gollnisch, Kilroy-Silk, Mote, Wojciechowski Bernard Piotr

PPE-DE: Ashworth, Atkins, Beazley, Bradbourn, Bushill-Matthews, Callanan, Chichester, Dover, Evans Jonathan, Hannan, Harbour, Jackson, Kamall, Kirkhope, McMillan-Scott, Nicholson, Parish, Stevenson, Sumberg, Tannock, Van Orden

UEN: Angelilli, Aylward, Bielan, Camre, Crowley, Didžiokas, Foglietta, Foltyn-Kubicka, Janowski, Kamiński, Krasts, Kristovskis, Kuźmiuk, Libicki, Maldeikis, Muscardini, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Roszkowski, Ryan, Szymański, Vaidere, Zīle

Nedlagda röster: 25

GUE/NGL: Holm, Krarup, Liotard, Manolakou, Meijer, Seppänen, Svensson, Toussas

IND/DEM: Coûteaux, Louis, de Villiers

NI: Baco, Claeys, Dillen, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Le Rachinel, Martinez, Mölzer, Romagnoli, Salvini, Schenardi, Speroni

Verts/ALE: van Buitenen

Rättelser/avsiktsförklaringar till avgivna röster

Ja-röster: Mogens N.J. Camre, Miroslav Ouzký, Marie Anne Isler Béguin, Christofer Fjellner

4. Betänkande Papadimoulis A6-0286/2006

ändring 14

Ja-röster: 583

ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Chatzimarkakis, Cornillet, Davies, Deprez, De Sarnez, Dičkutė, Duff, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Lambsdorff, Laperrouze, Lax, Lehideux, Losco, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Pistelli, Polfer, Prodi, Resetarits, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Sbarbati, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis

GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Manolakou, Markov, Maštálka, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Portas, Ransdorf, Remek, Strož, Toussas, Triantaphyllides, Uca, Wagenknecht, Wurtz

IND/DEM: Bonde, Grabowski, Krupa, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Zapałowski

NI: Baco, Battilocchio, Belohorská, Bobošíková, Borghezio, Claeys, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, Dillen, Gollnisch, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Le Rachinel, Masiel, Mölzer, Piskorski, Rivera, Romagnoli, Rutowicz, Salvini, Schenardi, Speroni

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Audy, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Berend, Böge, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, De Blasio, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Eurlings, Evans Jonathan, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hieronymi, Higgins, Hoppenstedt, Hudacký, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, Lulling, Maat, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Mantovani, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Peterle, Pieper, Pīks, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stevenson, Strejček, Stubb, Sudre, Sumberg, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Ventre, Vlasák, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, Wijkman, Wortmann-Kool, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zvěřina

PSE: Arif, Arnaoutakis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Beňová, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Chiesa, Christensen, Corbett, Corbey, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Díez González, Dobolyi, Douay, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Goebbels, Golik, Gomes, Gottardi, Grabowska, Grech, Gröner, Groote, Gruber, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Hegyi, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Lévai, Liberadzki, Lienemann, Locatelli, McAvan, McCarthy, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moreno Sánchez, Morgan, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Navarro, Occhetto, Öger, Paasilinna, Paleckis, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Roth-Behrendt, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Saks, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schapira, Scheele, Schulz, Sifunakis, Simpson, Siwiec, Skinner, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Weiler, Wiersma, Willmott, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Bielan, Camre, Crowley, Didžiokas, Foglietta, Foltyn-Kubicka, Janowski, Kamiński, Krasts, Kristovskis, Kuźmiuk, La Russa, Libicki, Maldeikis, Muscardini, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Roszkowski, Ryan, Szymański, Vaidere, Zīle

Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Bennahmias, Breyer, Buitenweg, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jill, Flautre, Frassoni, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schroedter, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka

Nej-röster: 31

IND/DEM: Batten, Belder, Blokland, Bloom, Booth, Clark, Coûteaux, Farage, Goudin, Knapman, Louis, Nattrass, Sinnott, Titford, de Villiers, Whittaker, Wise

NI: Giertych, Martinez, Mote, Wojciechowski Bernard Piotr

PPE-DE: Cederschiöld, Fjellner, Hökmark, Ibrisagic, Jackson

PSE: Andersson, Hedh, Hedkvist Petersen, Segelström, Westlund

Nedlagda röster: 14

GUE/NGL: Holm, Krarup, Liotard, Meijer, Seppänen, Svensson

IND/DEM: Karatzaferis, Železný

NI: Allister, Kilroy-Silk, Kozlík, Martin Hans-Peter

PPE-DE: Wohlin

Verts/ALE: van Buitenen

Rättelser/avsiktsförklaringar till avgivna röster

Ja-röster: José Javier Pomés Ruiz

5. Betänkande Papadimoulis A6-0286/2006

ändring 15

Ja-röster: 557

ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Chatzimarkakis, Cornillet, Davies, Deprez, De Sarnez, Dičkutė, Drčar Murko, Duff, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lax, Lehideux, Losco, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Pistelli, Polfer, Prodi, Resetarits, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Sbarbati, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis

GUE/NGL: Agnoletto, Aita, Brie, Catania, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Manolakou, Markov, Maštálka, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Portas, Ransdorf, Remek, Strož, Toussas, Uca, Wagenknecht, Wurtz

IND/DEM: Karatzaferis, Pęk, Zapałowski

NI: Baco, Battilocchio, Belohorská, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, Martin Hans-Peter, Masiel, Piskorski, Rivera, Rutowicz

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Audy, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Berend, Böge, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brunetta, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Callanan, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, De Blasio, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Dover, Doyle, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hieronymi, Higgins, Hoppenstedt, Hudacký, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jackson, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, Lulling, Maat, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Mantovani, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Peterle, Pieper, Pīks, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Posdorf, Posselt, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stevenson, Stubb, Sudre, Sumberg, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Ventre, Vidal-Quadras, Vlasto, Weber Manfred, Wieland, Wijkman, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec

PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Beňová, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Chiesa, Christensen, Corbett, Corbey, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Díez González, Dobolyi, Douay, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Goebbels, Golik, Gomes, Gottardi, Grabowska, Grech, Gröner, Groote, Gruber, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kuhne, Laignel, Lambrinidis, Leichtfried, Leinen, Lévai, Liberadzki, Lienemann, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moreno Sánchez, Morgan, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Navarro, Occhetto, Öger, Paasilinna, Paleckis, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Roth-Behrendt, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Saks, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schapira, Scheele, Schulz, Segelström, Sifunakis, Simpson, Siwiec, Skinner, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Bielan, Crowley, Didžiokas, Foglietta, Foltyn-Kubicka, Janowski, Kamiński, Krasts, Kristovskis, Kuźmiuk, La Russa, Libicki, Maldeikis, Muscardini, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Roszkowski, Ryan, Szymański, Vaidere, Zīle

Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Bennahmias, Breyer, Buitenweg, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jill, Flautre, Frassoni, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Kallenbach, Kusstatscher, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schroedter, Staes, Trüpel, Voggenhuber, Ždanoka

Nej-röster: 36

GUE/NGL: Krarup

IND/DEM: Batten, Belder, Blokland, Bloom, Bonde, Booth, Clark, Farage, Goudin, Knapman, Nattrass, Rogalski, Sinnott, Titford, Whittaker, Wise, Železný

NI: Bobošíková, Giertych, Mote, Wojciechowski Bernard Piotr

PPE-DE: Cabrnoch, Cederschiöld, Duchoň, Fajmon, Fjellner, Hökmark, Ibrisagic, Škottová, Strejček, Vlasák, Weisgerber, Wohlin, Zahradil, Zvěřina

Nedlagda röster: 28

GUE/NGL: Adamou, Holm, Liotard, Meijer, Seppänen, Svensson, Triantaphyllides

IND/DEM: Coûteaux, Grabowski, Krupa, Louis, Piotrowski, de Villiers

NI: Allister, Borghezio, Claeys, Dillen, Kilroy-Silk, Kozlík, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Mölzer, Romagnoli, Salvini, Schenardi, Speroni

UEN: Camre

Verts/ALE: van Buitenen

Rättelser/avsiktsförklaringar till avgivna röster

Ja-röster: José Javier Pomés Ruiz

6. Betänkande Papadimoulis A6-0286/2006

resolution

Ja-röster: 573

ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Chatzimarkakis, Cornillet, Davies, Deprez, De Sarnez, Dičkutė, Drčar Murko, Duff, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lax, Lehideux, Losco, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Pistelli, Polfer, Prodi, Resetarits, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Sbarbati, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis

GUE/NGL: Agnoletto, Aita, Brie, Catania, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Markov, Maštálka, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Portas, Ransdorf, Remek, Seppänen, Strož, Uca, Wurtz

IND/DEM: Grabowski, Krupa, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Zapałowski

NI: Baco, Battilocchio, Belohorská, Bobošíková, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, Kozlík, Martin Hans-Peter, Masiel, Piskorski, Rivera, Rutowicz

PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Audy, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Berend, Böge, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Brunetta, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Callanan, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, De Blasio, Demetriou, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Dover, Doyle, Duka-Zólyomi, Ebner, Esteves, Eurlings, Evans Jonathan, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Jackson, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, Lulling, Maat, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Mantovani, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Peterle, Pieper, Pīks, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stevenson, Stubb, Sudre, Sumberg, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Ventre, Vidal-Quadras, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, Wijkman, Wohlin, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zvěřina

PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Beňová, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Chiesa, Christensen, Corbett, Corbey, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Díez González, Dobolyi, Douay, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Goebbels, Golik, Gomes, Gottardi, Grabowska, Grech, Gröner, Groote, Gruber, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Lévai, Liberadzki, Lienemann, Locatelli, McAvan, McCarthy, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moreno Sánchez, Morgan, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Navarro, Occhetto, Öger, Paasilinna, Paleckis, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Roth-Behrendt, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Saks, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schapira, Scheele, Schulz, Segelström, Sifunakis, Simpson, Siwiec, Skinner, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

Nej-röster: 25

GUE/NGL: Holm, Krarup, Svensson

IND/DEM: Batten, Belder, Blokland, Bloom, Bonde, Booth, Clark, Coûteaux, Farage, Goudin, Knapman, Nattrass, Sinnott, Titford, Whittaker, Wise, Železný

NI: Giertych, Kilroy-Silk, Mote, Wojciechowski Bernard Piotr

PPE-DE: Cederschiöld

Nedlagda röster: 35

GUE/NGL: Adamou, Liotard, Manolakou, Meijer, Toussas, Triantaphyllides, Wagenknecht

IND/DEM: Karatzaferis, Louis, de Villiers

NI: Allister, Borghezio, Claeys, Dillen, Gollnisch, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Le Rachinel, Martinez, Mölzer, Romagnoli, Salvini, Schenardi, Speroni

PPE-DE: Cabrnoch, Duchoň, Fajmon, Ouzký, Škottová, Strejček, Van Orden, Vlasák, Zahradil

Verts/ALE: van Buitenen

Rättelser/avsiktsförklaringar till avgivna röster

Ja-röster: José Javier Pomés Ruiz, Charlotte Cederschiöld

7. Betänkande Kratsa-Tsagaropoulou A6-0307/2006

ändring 12/ändr.

Ja-röster: 370

ALDE: Andrejevs, Attwooll, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Cappato, Davies, Drčar Murko, Duff, Ek, Gentvilas, Hall, Harkin, in 't Veld, Juknevičienė, Koch-Mehrin, Ludford, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Ortuondo Larrea, Oviir, Pistelli, Polfer, Prodi, Resetarits, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Sbarbati, Szent-Iványi, Väyrynen, Veraldi, Wallis, Watson

GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Henin, Holm, Kaufmann, Kohlíček, Krarup, Liotard, Manolakou, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Portas, Ransdorf, Remek, Rizzo, Seppänen, Strož, Svensson, Toussas, Triantaphyllides, Uca, Wagenknecht, Wurtz

IND/DEM: Belder, Blokland, Bonde, Coûteaux, Goudin, Grabowski, Karatzaferis, Krupa, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Sinnott, Zapałowski

NI: Battilocchio, Belohorská, Bobošíková, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, Giertych, Masiel, Rivera, Rutowicz, Wojciechowski Bernard Piotr

PPE-DE: Albertini, Barsi-Pataky, Bauer, Becsey, Brepoels, Březina, Brunetta, Buzek, Cabrnoch, De Blasio, Demetriou, Dimitrakopoulos, Duchoň, Fajmon, Gál, Gklavakis, Gyürk, Hatzidakis, Hudacký, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Lehne, Lewandowski, Liese, Matsis, Mavrommatis, Olajos, Őry, Ouzký, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Seeberg, Silva Peneda, Škottová, Sonik, Strejček, Stubb, Surján, Trakatellis, Vakalis, Ventre, Wieland, Wijkman, Zahradil, Zvěřina

PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Beňová, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Chiesa, Christensen, Corbett, Corbey, Cottigny, De Keyser, De Rossa, De Vits, Díez González, Dobolyi, Douay, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Goebbels, Golik, Gomes, Gottardi, Grabowska, Grech, Gröner, Groote, Gruber, Guy-Quint, Hänsch, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Lévai, Liberadzki, Lienemann, Locatelli, McAvan, McCarthy, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moreno Sánchez, Morgan, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Navarro, Occhetto, Öger, Paasilinna, Paleckis, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Roth-Behrendt, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Saks, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schapira, Scheele, Schulz, Segelström, Sifunakis, Simpson, Siwiec, Skinner, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Tzampazi, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Aylward, Bielan, Camre, Crowley, Foltyn-Kubicka, Janowski, Kamiński, Krasts, Kristovskis, Kuźmiuk, La Russa, Libicki, Muscardini, Ó Neachtain, Podkański, Roszkowski, Ryan, Szymański, Vaidere, Zīle

Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Bennahmias, Breyer, Buitenweg, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jill, Frassoni, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schroedter, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka

Nej-röster: 230

ALDE: Alvaro, Andria, Beaupuy, Busk, Chatzimarkakis, Cornillet, Deprez, De Sarnez, Dičkutė, Fourtou, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hennis-Plasschaert, Jäätteenmäki, Jensen, Klinz, Krahmer, Lambsdorff, Laperrouze, Lax, Lehideux, Losco, Maaten, Manders, Matsakis, Onyszkiewicz, Pannella, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Takkula, Toia, Van Hecke, Virrankoski

IND/DEM: Batten, Bloom, Booth, Clark, Farage, Knapman, Nattrass, Titford, Tomczak, Whittaker, Wise, Železný

NI: Allister, Borghezio, Claeys, Dillen, Gollnisch, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Le Rachinel, Mölzer, Piskorski, Romagnoli, Salvini, Schenardi, Speroni

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Audy, Bachelot-Narquin, Beazley, Berend, Böge, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Brok, Bushill-Matthews, Busuttil, Callanan, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dombrovskis, Dover, Doyle, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Eurlings, Evans Jonathan, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gewalt, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Hannan, Harbour, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jackson, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kauppi, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Lamassoure, Langen, Langendries, Lechner, Lulling, Maat, McGuinness, McMillan-Scott, Mann Thomas, Mantovani, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Mauro, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, Nicholson, van Nistelrooij, Novak, Oomen-Ruijten, Pack, Parish, Peterle, Pieper, Pīks, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Posdorf, Posselt, Purvis, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Schierhuber, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Seeber, Sommer, Spautz, Šťastný, Stevenson, Sudre, Sumberg, Tajani, Tannock, Thyssen, Ulmer, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras, Vlasák, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, Wohlin, Wortmann-Kool, Záborská, Zieleniec

Nedlagda röster: 30

ALDE: Kułakowski, Lynne

IND/DEM: Louis, de Villiers

NI: Baco, Kilroy-Silk, Kozlík, Martin Hans-Peter, Martinez, Mote

PPE-DE: Brejc, Esteves, Gaubert, Gauzès, Jałowiecki, Landsbergis, Protasiewicz, Schwab, Siekierski, Szájer, Varvitsiotis, Zaleski, Zappalà

UEN: Angelilli, Berlato, Didžiokas, Foglietta, Maldeikis, Pirilli

Verts/ALE: van Buitenen

Rättelser/avsiktsförklaringar till avgivna röster

Ja-röster: Claude Turmes, Hans-Peter Martin, Anne E. Jensen, Piia-Noora Kauppi, Pierre Jonckheer

Nej-röster: Patrick Gaubert

8. Betänkande Kratsa-Tsagaropoulou A6-0307/2006

ändring 14/ändr.

Ja-röster: 417

ALDE: Andrejevs, Attwooll, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Davies, Deprez, Dičkutė, Drčar Murko, Duff, Ek, Gentvilas, Geremek, Guardans Cambó, Hall, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Koch-Mehrin, Ludford, Lynne, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Ortuondo Larrea, Oviir, Pistelli, Polfer, Resetarits, Riis-Jørgensen, Savi, Szent-Iványi, Toia, Väyrynen, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, Figueiredo, Flasarová, Guerreiro, Guidoni, Henin, Holm, Kaufmann, Kohlíček, Krarup, Liotard, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Portas, Ransdorf, Remek, Rizzo, Seppänen, Strož, Svensson, Triantaphyllides, Uca, Wagenknecht, Wurtz

IND/DEM: Belder, Blokland, Bonde, Goudin, Grabowski, Karatzaferis, Krupa, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Sinnott

NI: Allister, Battilocchio, Belohorská, Bobošíková, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, Martin Hans-Peter, Masiel, Piskorski, Rivera, Rutowicz

PPE-DE: Albertini, Ashworth, Atkins, Audy, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Bowis, Bradbourn, Braghetto, Brejc, Brepoels, Brunetta, Bushill-Matthews, Busuttil, Callanan, Casa, Casini, del Castillo Vera, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, De Blasio, Demetriou, Descamps, Deva, Dimitrakopoulos, Dover, Doyle, Esteves, Evans Jonathan, Fontaine, Freitas, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gklavakis, Grossetête, Guellec, Gyürk, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Higgins, Hudacký, Itälä, Jackson, Járóka, Jordan Cizelj, Kamall, Kasoulides, Kauppi, Kirkhope, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Landsbergis, Lewandowski, McGuinness, McMillan-Scott, Mantovani, Marques, Martens, Mathieu, Matsis, Mavrommatis, Mitchell, Nassauer, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Peterle, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Saïfi, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schöpflin, Silva Peneda, Spautz, Stevenson, Stubb, Sudre, Sumberg, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Trakatellis, Vakalis, Van Orden, Varvitsiotis, Vlasto, Wieland, Wijkman, Zieleniec, Zwiefka

PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Beňová, Berès, van den Berg, Berger, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Díez González, Dobolyi, Douay, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Goebbels, Golik, Gomes, Gottardi, Grabowska, Grech, Gröner, Groote, Gruber, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Lévai, Liberadzki, Lienemann, Locatelli, McAvan, McCarthy, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moreno Sánchez, Morgan, Moscovici, Myller, Napoletano, Navarro, Occhetto, Öger, Paasilinna, Paleckis, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Roth-Behrendt, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Saks, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schapira, Scheele, Schulz, Segelström, Sifunakis, Simpson, Siwiec, Skinner, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Trautmann, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Bielan, Camre, Foltyn-Kubicka, Janowski, Kuźmiuk, Libicki, Podkański, Roszkowski, Szymański, Wojciechowski Janusz

Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Bennahmias, Breyer, Buitenweg, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jill, Frassoni, de Groen-Kouwenhoven, Harms, Hassi, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schroedter, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka

Nej-röster: 171

ALDE: Alvaro, Andria, Beaupuy, Chatzimarkakis, Cornillet, Fourtou, Gibault, Griesbeck, Harkin, Hennis-Plasschaert, Klinz, Krahmer, Lambsdorff, Laperrouze, Lax, Lehideux, Losco, Maaten, Manders, Matsakis, Onyszkiewicz, Pannella, Prodi, Sbarbati, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Van Hecke

GUE/NGL: Manolakou, Toussas

IND/DEM: Batten, Bloom, Booth, Clark, Farage, Knapman, Nattrass, Titford, Tomczak, Whittaker, Wise, Železný

NI: Borghezio, Claeys, Dillen, Giertych, Gollnisch, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Le Rachinel, Martinez, Mölzer, Romagnoli, Salvini, Schenardi, Wojciechowski Bernard Piotr

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Berend, Böge, Březina, Brok, Buzek, Cabrnoch, Caspary, Castiglione, Cederschiöld, Deß, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Eurlings, Fajmon, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fraga Estévez, Gahler, Gaľa, Gewalt, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Gutiérrez-Cortines, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hieronymi, Hökmark, Hoppenstedt, Ibrisagic, Iturgaiz Angulo, Jarzembowski, Jeggle, Kaczmarek, Karas, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Langen, Lechner, Lehne, Liese, Lulling, Maat, Mann Thomas, Mato Adrover, Mauro, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Montoro Romero, Musotto, Nicholson, Novak, Olajos, Pack, Pieper, Pīks, Pirker, Pleštinská, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Salafranca Sánchez-Neyra, Schierhuber, Schnellhardt, Seeber, Seeberg, Škottová, Sommer, Šťastný, Strejček, Ulmer, Varela Suanzes-Carpegna, Vidal-Quadras, Vlasák, Weber Manfred, Weisgerber, Wohlin, Wortmann-Kool, Záborská, Zahradil, Zvěřina

PSE: Kinnock

UEN: Aylward, Crowley, Ó Neachtain, Ryan, Vaidere

Nedlagda röster: 33

ALDE: Kułakowski, Takkula

IND/DEM: Coûteaux, Louis, de Villiers, Zapałowski

NI: Baco, Kilroy-Silk, Kozlík, Mote, Speroni

PPE-DE: Dombrovskis, Handzlik, Jałowiecki, Schröder, Siekierski, Sonik, Ventre, Zaleski, Zappalà

UEN: Angelilli, Berlato, Didžiokas, Foglietta, Kamiński, Krasts, Kristovskis, La Russa, Maldeikis, Muscardini, Pirilli, Zīle

Verts/ALE: van Buitenen

Rättelser/avsiktsförklaringar till avgivna röster

Ja-röster: Gitte Seeberg, Glenys Kinnock

Nedlagda röster: Marie-Hélène Descamps

9. Betänkande Kratsa-Tsagaropoulou A6-0307/2006

punkt 29/2

Ja-röster: 474

ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Chatzimarkakis, Cornillet, Davies, Deprez, De Sarnez, Dičkutė, Drčar Murko, Duff, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lax, Lehideux, Losco, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Pistelli, Polfer, Prodi, Resetarits, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Sbarbati, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis, Watson

IND/DEM: Bonde, Goudin

NI: Battilocchio, Belohorská, Bobošíková, Borghezio, Martin Hans-Peter, Piskorski, Rivera, Salvini

PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Antoniozzi, Atkins, Audy, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Bowis, Braghetto, Brepoels, Brunetta, del Castillo Vera, Cederschiöld, Coelho, Daul, De Blasio, Demetriou, Descamps, Deva, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doyle, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Esteves, Eurlings, Fatuzzo, Fernández Martín, Fjellner, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gklavakis, Graça Moura, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Harbour, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jackson, Járóka, Jordan Cizelj, Karas, Kasoulides, Kauppi, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kušķis, Lamassoure, Langen, Langendries, Mantovani, Marques, Mathieu, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Millán Mon, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Oomen-Ruijten, Őry, Papastamkos, Parish, Peterle, Pīks, Pirker, Poettering, Pomés Ruiz, Posdorf, Posselt, Purvis, Queiró, Rack, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Schierhuber, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Silva Peneda, Sonik, Spautz, Šťastný, Stubb, Sudre, Szájer, Thyssen, Trakatellis, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Ventre, Vidal-Quadras, Vlasto, Wieland, Wijkman, Wortmann-Kool, Zappalà, Zieleniec, Zwiefka

PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Beňová, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Chiesa, Christensen, Corbett, Corbey, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Díez González, Douay, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Goebbels, Golik, Gomes, Gottardi, Grabowska, Gröner, Groote, Gruber, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Lévai, Liberadzki, Lienemann, Locatelli, McAvan, McCarthy, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moreno Sánchez, Morgan, Moscovici, Myller, Napoletano, Navarro, Occhetto, Öger, Paasilinna, Paleckis, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Roth-Behrendt, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Saks, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schapira, Scheele, Schulz, Segelström, Simpson, Siwiec, Skinner, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Aylward, Camre, Crowley, Didžiokas, Krasts, Ó Neachtain, Ryan, Vaidere, Zīle

Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Bennahmias, Breyer, Buitenweg, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jill, Flautre, Frassoni, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schroedter, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka

Nej-röster: 137

IND/DEM: Batten, Belder, Blokland, Bloom, Booth, Clark, Coûteaux, Farage, Grabowski, Karatzaferis, Knapman, Krupa, Louis, Nattrass, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Sinnott, Titford, Tomczak, de Villiers, Whittaker, Wise, Zapałowski, Železný

NI: Allister, Claeys, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, Dillen, Giertych, Gollnisch, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Le Rachinel, Martinez, Masiel, Mölzer, Mote, Romagnoli, Rutowicz, Schenardi, Speroni, Wojciechowski Bernard Piotr

PPE-DE: Berend, Böge, Brok, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, Chmielewski, Coveney, Deß, Duchoň, Elles, Evans Jonathan, Fajmon, Ferber, Florenz, Gewalt, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Gräßle, Handzlik, Hieronymi, Jałowiecki, Jarzembowski, Jeggle, Kaczmarek, Kelam, Kirkhope, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Kudrycka, Landsbergis, Lechner, Lehne, Lewandowski, Mann Thomas, Martens, Mayer, Mikolášik, Mitchell, Ouzký, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Pieper, Pleštinská, Podestà, Protasiewicz, Quisthoudt-Rowohl, Radwan, Reul, Saryusz-Wolski, Schnellhardt, Škottová, Sommer, Stevenson, Strejček, Surján, Tajani, Ulmer, Vlasák, Weber Manfred, Weisgerber, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zvěřina

UEN: Angelilli, Berlato, Bielan, Foglietta, Foltyn-Kubicka, Janowski, Kamiński, Kristovskis, Kuźmiuk, La Russa, Libicki, Maldeikis, Muscardini, Pirilli, Podkański, Roszkowski, Szymański, Wojciechowski Janusz

Nedlagda röster: 27

ALDE: Takkula

NI: Baco, Kilroy-Silk, Kozlík

PPE-DE: Bradbourn, Brejc, Březina, Bushill-Matthews, Chichester, De Veyrac, Dover, Hannan, Higgins, Kamall, Liese, Maat, McGuinness, McMillan-Scott, Nicholson, Siekierski, Sumberg, Tannock, Wohlin

PSE: Attard-Montalto, Grech, Muscat

Verts/ALE: van Buitenen

Rättelser/avsiktsförklaringar till avgivna röster

Ja-röster: Lars Wohlin

Nej-röster: Maria Martens, Luís Queiró, Bogusław Sonik

10. Betänkande Casaca A6-0303/2006

punkt 43

Ja-röster: 546

ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Chatzimarkakis, Cornillet, Davies, Deprez, De Sarnez, Dičkutė, Drčar Murko, Duff, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lax, Lehideux, Losco, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Pistelli, Polfer, Prodi, Resetarits, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Sbarbati, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, Flasarová, Guidoni, Henin, Holm, Kaufmann, Kohlíček, Krarup, Liotard, Manolakou, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Portas, Ransdorf, Remek, Rizzo, Seppänen, Strož, Svensson, Toussas, Triantaphyllides, Uca, Wagenknecht, Wurtz

IND/DEM: Belder, Blokland, Grabowski, Karatzaferis, Krupa, Louis, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Sinnott, Tomczak, de Villiers, Zapałowski

NI: Battilocchio, Belohorská, Bobošíková, Borghezio, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, Giertych, Martin Hans-Peter, Masiel, Piskorski, Rivera, Rutowicz, Salvini, Wojciechowski Bernard Piotr

PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Antoniozzi, Audy, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Becsey, Böge, Bowis, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Brunetta, Busuttil, Buzek, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, De Blasio, Demetriou, Descamps, Deß, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doyle, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Esteves, Eurlings, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gargani, Gauzès, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hieronymi, Higgins, Hoppenstedt, Hudacký, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, Lulling, Maat, McGuinness, Mann Thomas, Mantovani, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Peterle, Pieper, Pīks, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stubb, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Thyssen, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Ventre, Vidal-Quadras, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, Wijkman, Wohlin, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zwiefka

PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Beňová, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Chiesa, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Goebbels, Golik, Gomes, Gottardi, Grabowska, Grech, Gröner, Groote, Gruber, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Lévai, Liberadzki, Lienemann, Locatelli, McAvan, McCarthy, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moreno Sánchez, Morgan, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Navarro, Occhetto, Öger, Paasilinna, Paleckis, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Roth-Behrendt, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Saks, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schapira, Scheele, Schulz, Segelström, Sifunakis, Simpson, Siwiec, Skinner, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Weiler, Westlund, Wiersma, Willmott, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Camre, Krasts

Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Bennahmias, Breyer, Buitenweg, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jill, Flautre, Frassoni, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Harms, Hassi, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schroedter, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka

Nej-röster: 75

IND/DEM: Bonde, Goudin, Železný

NI: Allister, Claeys, Dillen, Gollnisch, Kilroy-Silk, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Le Rachinel, Martinez, Mölzer, Romagnoli, Schenardi, Speroni

PPE-DE: Ashworth, Atkins, Beazley, Berend, Bradbourn, Bushill-Matthews, Cabrnoch, Callanan, Chichester, Deva, Dover, Elles, Evans Jonathan, Fajmon, Hannan, Harbour, Hökmark, Jackson, Kamall, Kirkhope, McMillan-Scott, Nicholson, Parish, Purvis, Škottová, Stevenson, Strejček, Sumberg, Tannock, Van Orden, Vlasák, Zahradil, Zvěřina

UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Bielan, Crowley, Didžiokas, Foglietta, Foltyn-Kubicka, Janowski, Kamiński, Kristovskis, Kuźmiuk, La Russa, Libicki, Maldeikis, Muscardini, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Roszkowski, Ryan, Szymański, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle

Nedlagda röster: 13

IND/DEM: Batten, Bloom, Booth, Clark, Farage, Knapman, Nattrass, Titford, Whittaker, Wise

NI: Kozlík, Mote

Verts/ALE: van Buitenen

Rättelser/avsiktsförklaringar till avgivna röster

Ja-röster: Gunnar Hökmark, Patrick Gaubert

Nej-röster: John Bowis

11. Betänkande Casaca A6-0303/2006

punkt 44

Ja-röster: 512

ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Chatzimarkakis, Cornillet, Davies, Deprez, De Sarnez, Dičkutė, Drčar Murko, Duff, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Laperrouze, Lax, Lehideux, Losco, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Pistelli, Polfer, Prodi, Resetarits, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Sbarbati, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, Flasarová, Guidoni, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Markov, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Portas, Ransdorf, Remek, Rizzo, Strož, Triantaphyllides, Uca, Wurtz

IND/DEM: Grabowski, Karatzaferis, Piotrowski

NI: Battilocchio, Belohorská, Borghezio, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, Martin Hans-Peter, Masiel, Piskorski, Rivera, Rutowicz, Salvini, Speroni

PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Antoniozzi, Audy, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Becsey, Berend, Böge, Bowis, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brunetta, Busuttil, Buzek, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, De Blasio, Demetriou, Descamps, Deß, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doyle, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Esteves, Eurlings, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Florenz, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gargani, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hieronymi, Higgins, Hoppenstedt, Hudacký, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, Lulling, Maat, McGuinness, Mann Thomas, Mantovani, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, Nassauer, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Peterle, Pieper, Pīks, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stubb, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Thyssen, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Ventre, Vidal-Quadras, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, Wijkman, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zwiefka

PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Beňová, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Castex, Cercas, Chiesa, Christensen, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Díez González, Dobolyi, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Goebbels, Golik, Gottardi, Grabowska, Grech, Gröner, Groote, Gruber, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Herczog, Hutchinson, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Lévai, Liberadzki, Lienemann, Locatelli, McCarthy, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moreno Sánchez, Morgan, Moscovici, Muscat, Myller, Napoletano, Navarro, Occhetto, Öger, Paasilinna, Paleckis, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Roth-Behrendt, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Saks, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schapira, Scheele, Schulz, Segelström, Sifunakis, Siwiec, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Trautmann, Tzampazi, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Weiler, Westlund, Wiersma, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Krasts

Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Bennahmias, Breyer, Buitenweg, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jill, Flautre, Frassoni, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lichtenberger, Lipietz, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schroedter, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka

Nej-röster: 109

GUE/NGL: Figueiredo, Guerreiro, Liotard, Manolakou, Svensson, Toussas

IND/DEM: Batten, Belder, Blokland, Bloom, Bonde, Booth, Clark, Coûteaux, Farage, Goudin, Knapman, Krupa, Louis, Nattrass, Pęk, Rogalski, Titford, Tomczak, de Villiers, Whittaker, Wise, Zapałowski, Železný

NI: Allister, Claeys, Dillen, Giertych, Kilroy-Silk, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Le Rachinel, Martinez, Mölzer, Mote, Romagnoli, Schenardi, Wojciechowski Bernard Piotr

PPE-DE: Ashworth, Atkins, Beazley, Bradbourn, Bushill-Matthews, Cabrnoch, Callanan, Cederschiöld, Chichester, Deva, Dover, Duchoň, Elles, Evans Jonathan, Fajmon, Fjellner, Hannan, Harbour, Hökmark, Ibrisagic, Jackson, Kirkhope, McMillan-Scott, Nicholson, Ouzký, Parish, Purvis, Škottová, Stevenson, Strejček, Sumberg, Tannock, Van Orden, Vlasák, Wohlin, Zahradil, Zvěřina

UEN: Angelilli, Aylward, Berlato, Bielan, Camre, Crowley, Didžiokas, Foglietta, Foltyn-Kubicka, Janowski, Kamiński, Kristovskis, Kuźmiuk, La Russa, Libicki, Maldeikis, Muscardini, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Roszkowski, Ryan, Szymański, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle

Verts/ALE: Lucas, Schlyter

Nedlagda röster: 15

GUE/NGL: Wagenknecht

IND/DEM: Sinnott

NI: Baco, Kozlík

PSE: Cashman, Corbett, Honeyball, Howitt, Hughes, McAvan, Simpson, Skinner, Titley, Willmott

Verts/ALE: van Buitenen

Rättelser/avsiktsförklaringar till avgivna röster

Nej-röster: John Bowis

12. Betänkande Casaca A6-0303/2006

punkt 45

Ja-röster: 516

ALDE: Alvaro, Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cappato, Chatzimarkakis, Cornillet, Davies, Deprez, De Sarnez, Dičkutė, Drčar Murko, Duff, Ek, Fourtou, Gentvilas, Geremek, Gibault, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Hennis-Plasschaert, in 't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Klinz, Koch-Mehrin, Krahmer, Kułakowski, Laperrouze, Lax, Lehideux, Losco, Ludford, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Onyszkiewicz, Ortuondo Larrea, Oviir, Pannella, Pistelli, Polfer, Prodi, Resetarits, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Savi, Sbarbati, Starkevičiūtė, Sterckx, Susta, Szent-Iványi, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Adamou, Agnoletto, Aita, Brie, Catania, Flasarová, Guidoni, Henin, Holm, Kaufmann, Kohlíček, Krarup, Liotard, Maštálka, Meijer, Meyer Pleite, Musacchio, Papadimoulis, Ransdorf, Remek, Rizzo, Seppänen, Strož, Svensson, Triantaphyllides, Uca, Wurtz

IND/DEM: Belder, Blokland, Bonde, Grabowski, Karatzaferis, Krupa, Pęk, Piotrowski, Rogalski, Tomczak, Zapałowski

NI: Battilocchio, Belohorská, Bobošíková, Borghezio, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, Martin Hans-Peter, Masiel, Piskorski, Rivera, Rutowicz, Salvini, Speroni

PPE-DE: Albertini, Andrikienė, Antoniozzi, Audy, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Becsey, Berend, Böge, Bowis, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Brunetta, Busuttil, Buzek, Casa, Casini, Caspary, Castiglione, del Castillo Vera, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, De Blasio, Demetriou, Descamps, Deß, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doyle, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Esteves, Eurlings, Fatuzzo, Ferber, Fernández Martín, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote, García-Margallo y Marfil, Gargani, Gaubert, Gauzès, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hieronymi, Higgins, Hoppenstedt, Hudacký, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jałowiecki, Járóka, Jarzembowski, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Karas, Kasoulides, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Landsbergis, Langen, Langendries, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, Lulling, Maat, McGuinness, Mann Thomas, Mantovani, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Matsis, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Méndez de Vigo, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Musotto, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Peterle, Pieper, Pīks, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Queiró, Quisthoudt-Rowohl, Rack, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Sommer, Spautz, Šťastný, Stubb, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Thyssen, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Ventre, Vidal-Quadras, Vlasto, Weber Manfred, Weisgerber, Wieland, Wijkman, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zieleniec, Zwiefka

PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Beňová, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Bullmann, van den Burg, Busquin, Calabuig Rull, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Castex, Cercas, Chiesa, Christensen, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Díez González, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Falbr, Fazakas, Fernandes, Ferreira Anne, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gierek, Gill, Glante, Goebbels, Golik, Gomes, Gottardi, Grabowska, Grech, Gröner, Groote, Gruber, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Hedh, Hedkvist Petersen, Hegyi, Herczog, Hutchinson, Jöns, Jørgensen, Kindermann, Kinnock, Kósáné Kovács, Koterec, Krehl, Kreissl-Dörfler, Kuhne, Laignel, Lambrinidis, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Lévai, Liberadzki, Lienemann, Locatelli, McCarthy, Madeira, Maňka, Mann Erika, Martin David, Martínez Martínez, Mastenbroek, Matsouka, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moreno Sánchez, Morgan, Muscat, Myller, Napoletano, Navarro, Occhetto, Öger, Paasilinna, Paleckis, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Roth-Behrendt, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Saks, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schapira, Scheele, Segelström, Sifunakis, Siwiec, Stockmann, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Trautmann, Tzampazi, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Weiler, Westlund, Wiersma, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Krasts

Verts/ALE: Aubert, Auken, Beer, Bennahmias, Breyer, Buitenweg, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jill, Flautre, Frassoni, Graefe zu Baringdorf, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Jonckheer, Kallenbach, Kusstatscher, Lichtenberger, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schroedter, Staes, Trüpel, Turmes, Voggenhuber, Ždanoka

Nej-röster: 96

GUE/NGL: Figueiredo, Guerreiro, Manolakou, Toussas

IND/DEM: Batten, Bloom, Booth, Clark, Farage, Knapman, Nattrass, Sinnott, Titford, Whittaker, Wise, Železný

NI: Allister, Claeys, Dillen, Giertych, Gollnisch, Kilroy-Silk, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Pen Marine, Le Rachinel, Martinez, Mölzer, Mote, Romagnoli, Schenardi, Wojciechowski Bernard Piotr

PPE-DE: Ashworth, Atkins, Beazley, Bradbourn, Bushill-Matthews, Cabrnoch, Callanan, Cederschiöld, Chichester, Deva, Dover, Duchoň, Elles, Evans Jonathan, Fajmon, Fjellner, Hannan, Harbour, Hökmark, Jackson, Kamall, Kirkhope, McMillan-Scott, Nicholson, Ouzký, Parish, Purvis, Škottová, Stevenson, Strejček, Sumberg, Tannock, Van Orden, Vlasák, Wohlin, Zahradil, Zvěřina

Verts/ALE: Lucas, Schlyter

Nedlagda röster: 19

GUE/NGL: Wagenknecht

IND/DEM: Coûteaux, Goudin, Louis, de Villiers

NI: Baco, Kozlík

PSE: Cashman, Corbett, Honeyball, Howitt, Hughes, McAvan, Simpson, Skinner, Titley, Willmott

UEN: Camre

Verts/ALE: van Buitenen

Rättelser/avsiktsförklaringar till avgivna röster

Nej-röster: John Bowis, Jens Holm, Eva-Britt Svensson, Anna Ibrisagic

ANTAGNA TEXTER

P6_TA(2006)0421

Förenta nationerna: godkännande av fordon enligt kategori M2 eller M3 avseende deras allmänna konstruktion ***

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om utkastet till rådets beslut om gemenskapens anslutning till Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europas föreskrifter nr 107 om enhetliga bestämmelser för godkännande av fordon enligt kategori M2 eller M3 avseende deras allmänna konstruktion (7884/1/2006 - C6-0198/2006 - 2005/0250(AVC))

(Samtyckesförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av utkastet till rådets beslut (7884/1/2006) (1),

—	med beaktande av rådets begäran om parlamentets samtycke i enlighet med artikel 3.3 och 4.2 andra strecksatsen i rådets beslut 97/836/EG (2) (C6-0198/2006),

—	med beaktande av artiklarna 75.1 och 43.1 i arbetsordningen,

—	med beaktande av rekommendationen från utskottet för internationell handel (A6-0292/2006).

1.	Europaparlamentet ger sitt samtycke till utkastet till rådets beslut.

2.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

(2) Rådets beslut 97/836/EG av den 27 november 1997 om Europeiska gemenskapens anslutning av Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europas överenskommelse om antagande av enhetliga tekniska föreskrifter för hjulförsedda fordon och för utrustning och delar som kan monteras eller användas på hjulförsett fordon samt om villkoren för ömsesidigt erkännande av typgodkännande utfärdade på grundval av dessa föreskrifter (”Reviderad överenskommelse av år 1958”) (EGT L 346, 17.12.1997, s. 78).

P6_TA(2006)0422

Bulgariens och Rumäniens anslutning: rekrytering av tjänstemän till Europeiska gemenskaperna *

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets förordning om införande, med anledning av Bulgariens och Rumäniens anslutning, av särskilda, temporära åtgärder för rekrytering av tjänstemän till Europeiska gemenskaperna (KOM(2006)0271 - C6-0221/2006 - 2006/0091(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2006)0271) (1),

—	med beaktande av artikel 283 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0221/2006),

—	med beaktande av artikel 51 och artikel 43.1 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A6-0312/2006).

1.	Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag.

2.	Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

3.	Europaparlamentet begär att medlingsförfarandet enligt den gemensamma förklaringen av den 4 mars 1975 inleds om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.	Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

P6_TA(2006)0423

Ändring av stadgarna för det gemensamma företaget Galileo *

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets förordning om ändring av stadgarna för det gemensamma företaget Galileo i bilagan till rådets förordning (EG) nr 876/2002 (KOM (2006)0351 - C6-0252/2006 - 2006/0115(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2006)0351) (1),

—	med beaktande av artikel 171 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0252/2006),

—	med beaktande av artikel 51 artikel 43.1 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A6-0348/2006).

1.	Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag.

2.	Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

3.	Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

4.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

P6_TA(2006)0424

Norges finansiella deltagande i arbetet vid Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk *

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets beslut om ingående av ett avtal mellan Europeiska gemenskapen och Norge om översyn av Norges ekonomiska bidrag enligt avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Norge om Norges deltagande i arbetet vid Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (KOM(2006)0115 - C6-0140/ 2006 - 2006/0037(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av förslaget till rådets beslut (KOM(2006)0115) (1),

—	med beaktande av utkastet till avtal mellan Europeiska gemenskapen och Norge om översyn av Norges ekonomiska bidrag enligt avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Norge om Norges deltagande i arbetet vid Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk,

—	med beaktande av artikel 152 och artikel 300.2 första stycket i EG-fördraget,

—	med beaktande av artikel 300.3 första stycket i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0140/2006),

—	med beaktande av artikel 51 och artikel 83.7 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A6-0330/2006).

1.	Europaparlamentet godkänner ingåendet av avtalet.

2.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen samt regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Konungariket Norge parlamentets ståndpunkt.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

P6_TA(2006)0425

Begäran om upphävande av Bogdan Goliks immunitet

Europaparlamentets beslut om begäran om upphävande av Bogdan Goliks immunitet (2006/2218 (IMM))

Europaparlamentet fattar detta beslut

—	med beaktande av den begäran om upphävande av Bogdan Goliks immunitet som översänts av det belgiska utrikesministeriet på begäran av åklagarmyndigheten vid appellationsdomstolen i Bryssel den 7 juli 2006 och som tillkännagavs i kammaren den 4 september 2006,

—	efter att ha hört Bogdan Golik, i enlighet med artikel 7.3 i arbetsordningen, som begärde att hans immunitet skulle upphävas,

—	med beaktande av artikel 10 i protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier av den 8 april 1965 och artikel 6.2 i akten om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet av den 20 september 1976,

—	med beaktande av EG-domstolens domar av den 12 maj 1964 och 10 juli 1986 (1),

—	med beaktande av artikel 6.2 och artikel 7 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A6-0317/2006), och av följande skäl:

A.	Bogdan Golik valdes till ledamot av Europaparlamentet vid det sjätte direkta valet, som hölls den 10- 13 juni 2004, och hans utfärdade bevis granskades av parlamentet den 14 december 2004.

B.	Bogdan Golik åtnjuter, vad avser andra medlemsstaters territorium än hans egen, immunitet vad gäller alla former av kvarhållande och lagföring i enlighet med artikel 10 i protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier av den 8 april 1965.

C.	Eftersom parlamentet höll session vid den aktuella tidpunkten åtnjöt Bogdan Golik denna immunitet, i enlighet med EG-domstolens ovannämnda rättspraxis.

Europaparlamentet beslutar att upphäva Bogdan Goliks immunitet på det villkor att Bogdan Golik, så länge som det inte finns någon lagakraftvunnen dom, varken kan gripas, anhållas, häktas eller utsättas för någon annan åtgärd som skulle förhindra honom att utföra sina åligganden i enlighet med sitt mandat.

2.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att omedelbart översända detta beslut och det ansvariga utskottets betänkande till den behöriga myndigheten i Konungariket Belgien.

(1) Mål 101/63, Wagner mot Fohrmann och Krier, svensk specialutgåva I, s. 203 och mål 149/85, Wybot mot Faure m.fl., svensk specialutgåva VIII, s. 703.

P6_TA(2006)0426

Begäran om fastställelse av Mario Borghezios immunitet och privilegier

Europaparlamentets beslut om begäran om fastställelse av Mario Borghezios immunitet och privilegier (2006/2151(IMM))

Europaparlamentet fattar detta beslut

—	med beaktande av Mario Borghezios begäran om fastställelse av hans immunitet, med anledning av en skrivelse daterad den 23 maj 2006 och tillkännagiven i kammaren den 1 juni 2006,

—	efter att ha hört Mario Borghezio i enlighet med artikel 7.3 i arbetsordningen,

—	med beaktande av artiklarna 9 och 10 i protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier av den 8 april 1965 och artikel 6.2 i akten om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet av den 20 september 1976,

—	med beaktande av EG-domstolens domar av den 12 maj 1964 och 10 juli 1986 (1),

—	med beaktande av artikel 68 i Republiken Italiens konstitution,

—	med beaktande av artikel 6.3 och artikel 7 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A6-0329/2006).

1.	Europaparlamentet beslutar att inte fastställa Mario Borghezios immunitet och privilegier.

(1) Mål 101/63, Wagner mot Fohrmann och Krier, svensk specialutgåva I, s. 203 och mål 149/85, Wybot mot Faure m.fl., svensk specialutgåva VIII, s. 703.

P6_TA(2006)0427

Förslag till ändringsbudget nr 3/2006

Förslag till Europeiska unionens ändringsbudget nr 3/2006 för budgetåret 2006, Avsnitt III - Kommissionen, avsnitt VIII del B - Europeiska datatillsynsmannen (11297/2006 - C6-0336/2006 - 2006/2119(BUD))

Ändring 1

AVSNITT III: Kommissionen

Punkt 02 01 04 01 - Upprätthållande och utveckling av den inre marknaden, i synnerhet när det gäller anmälningsförfaranden, certifiering samt tillnärmning av sektorer - Administrativa utgifter

02 01 04 01	Budget 2006		Förslag till ÄB 3/2006		Ändring		Budget 2006 + ändrad ÄB3
	Åtagande	Betalning	Åtagande	Betalning	Åtagande	Betalning	Åtagande	Betalning
	2 790 000	2 790 000	- 554 545	- 554 545	554 545	554 545	2 790 000	2 790 000

KONTOPLAN:

Oförändrad

ANMÄRKNINGAR:

Oförändrade

MOTIVERING:

Återinför det preliminära förslaget till ändringsbudget.

Ändring 2

AVSNITT III: Kommissionen

Punkt 06 02 03 - Transportsäkerhet

06 02 03	Budget 2006		Förslag till ÄB 3/2006		Ändring		Budget 2006 + ändrad ÄB3
	Åtagande	Betalning	Åtagande	Betalning	Åtagande	Betalning	Åtagande	Betalning
	18 080 000	17 080 000	-2 714 000	-2 714 000	2 714 000	2 714 000	18 080 000	17 080 000

KONTOPLAN:

Oförändrad

ANMÄRKNINGAR:

Oförändrade

MOTIVERING:

Nedskärningen avvisas eftersom det är för tidigt under budgetåret för att införa väsentliga minskningar.

Ändring 3

AVSNITT III: Kommissionen

Punkt 06 02 09 01 - Övervakningsmyndigheten för Galileo - Bidrag för avdelningarna 1 och 2

06 02 09 01	Budget 2006		Förslag till ÄB 3/2006		Ändring		Budget 2006 + ändrad ÄB3
	Åtagande	Betalning	Åtagande	Betalning	Åtagande	Betalning	Åtagande	Betalning
	2 231 400	2 231 400	1 600 000	1 600 000	850 000	850 000	4 681 400	4 681 400

KONTOPLAN:

Oförändrad

ANMÄRKNINGAR:

Oförändrade

MOTIVERING:

Återinför det preliminära förslaget till ändringsbudget.

Ändring 4

AVSNITT III: Kommissionen

Punkt 06 02 09 02 - Övervakningsmyndigheten för Galileo - Bidrag för avdelning 3

06 02 09 02	Budget 2006		Förslag till ÄB 3/2006		Ändring		Budget 2006 + ändrad ÄB3
	Åtagande	Betalning	Åtagande	Betalning	Åtagande	Betalning	Åtagande	Betalning
	2 500 000	2 500 000	0	0	600 000	600 000	3 100 000	3 100 000

KONTOPLAN:

Oförändrad

ANMÄRKNINGAR:

(Beräknade inkomster och utgifter för budgetåret ändrade i motsvarande grad)

MOTIVERING:

Återinför det preliminära förslaget till ändringsbudget.

Ändring 5

AVSNITT III: Kommissionen

Punkt 18 02 03 02 - Europeiska byrån för förvaltning av det operativa samarbetet vid de yttre gränserna - Bidrag till avdelning 3

18 02 03 02	Budget 2006		Förslag till ÄB 3/2006		Ändring		Budget 2006 + ändrad ÄB3
	Åtagande	Betalning	Åtagande	Betalning	Åtagande	Betalning	Åtagande	Betalning
	9 440 000	9 440 000	-3 786 000	-3 786 000	3 786 000	3 786 000	9 440 000	9 440 000

KONTOPLAN:

Oförändrad

ANMÄRKNINGAR:

(Beräknade inkomster och utgifter för budgetåret ändrade i motsvarande grad)

MOTIVERING:

Nedskärningen avvisas eftersom det är för tidigt under budgetåret för att införa väsentliga minskningar.

P6_TA(2006)0428

Förslag till ändringsbudget nr 3/2006

Europaparlamentets resolution om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 3/2006 för budgetåret 2006, Avsnitt III - Kommissionen, Avsnitt VIII del B - Europeiska datatillsynsmannen (C6-0336/2006 - 2006/2119(BUD))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 272.6,

—	med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 177,

—	med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (1), särskilt artiklarna 37 och 38,

—	med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2006, slutgiltigt antagen den 15 december 2005 (2),

—	med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet (3),

—	med beaktande av det preliminära förslag till Europeiska unionens ändringsbudget nr 3/2006 för budgetåret 2006 som kommissionen lade fram den 22 maj 2006 (SEK(2006)0633),

—	med beaktande av det förslag till ändringsbudget nr 3/2006 som rådet fastställde den 11 juli 2006 (11297/2006 - C6-0239/2006),

—	med beaktande av sin resolution av den 27 september 2006 om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 3/2006 för budgetåret 2006, Avsnitt III - Kommissionen, Avsnitt VIII del B - Europeiska datatillsynsmannen (4),

—	med beaktande av sina ändringar av den 27 september 2006 till förslaget till ändringsbudget nr 3/2006 (5),

—	med beaktande av rådets andra behandling den 10 oktober 2006 (SGS6/12736),

—	med beaktande artikel 69 och bilaga IV i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A6-0350/2006).

1.	Europaparlamentet noterar rådets andra behandling.

2.	Europaparlamentet bekräftar sitt beslut från första behandlingen.

3.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att ändringsbudget nr 4/2006 har blivit slutgiltigt antagen och se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

4.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Europeiska datatillsynsmannen.

(1) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.

(2) EUT L 78, 15.3.2006.

(3) EGT C 172, 18.6.1999, s. 1. Avtalet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets beslut 2005/708/EG (EUT L 269, 14.10.2005, s. 24).

(4) Antagna texter, P6_TA(2006)0376.

(5) Antagna texter, P6_TA(2006)0375.

P6_TA(2006)0429

Förslag till ändringsbudget nr 5/2006

Europaparlamentets resolution om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 5/2006 för budgetåret 2006 - Avsnitt III, kommissionen (13561/2006 - C6-0333/2006 - 2006/2202(BUD))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 272.4, näst sista stycket,

—	med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska automenergigemenskapen, särskilt artikel 177 i detta,

—	med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (1), särskilt artiklarna 37 och 38,

—	med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2006, slutgiltigt antagen den 15 december 2005 (2),

—	med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet (3),

—	med beaktande av det preliminära förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 5/2006 för budgetåret 2006 som kommissionen lade fram den 20 juli 2006 (SEK(2006)0996),

—	med beaktande av det förslag till ändringsbudget nr 5/2006 som rådet fastställde den 5 oktober 2006 (13561/2006 - C6-0333/2006),

—	med beaktande artikel 69 och bilaga IV i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A6-0340/2006).

Ändringsbudget nr 5/2006 omfattar tre olika punkter, nämligen utnyttjandet av nya medel till det finansiella stödet för att stimulera den ekonomiska utvecklingen inom den turkcypriotiska befolkningsgruppen, en ökning av anslagen för Europeiska året för lika möjligheter för alla (2007) och inrättandet av två nya budgetposter till följd av moderniseringen av kommissionens redovisningssystem.

De 120 000 000 euro som kommissionen föreslagit i nya åtaganden för att stimulera den ekonomiska utvecklingen inom den turkcypriotiska befolkningsgruppen kan hänföras till rådets beslut av den 26 april 2004 i Luxemburg, som antogs efter resultaten från folkomröstningarna på Cypern, och har ännu inte budgeterats på grund av förseningar i antagandet av den rättsliga grunden.

C.	Ökningen med 4 000 000 euro för Europeiska året för lika möjligheter för alla (2007) är nödvändig för att anpassa anslagen i budgeten för 2006 till de belopp som anges i det relevanta beslutet, nämligen Europaparlamentets och rådets beslut nr 771/2006/EG (4) av den 17 maj 2006.

I samband med det första preliminära bokslutet efter kommissionens modernisering av sitt redovisningssystem måste det inrättas en ny budgetpost för att finansiera utgifter i samband med likviditetsförvaltning och en ny budgetpost för Europeiska utvecklingsfondens bidrag till gemensamma utgifter för administrativt stöd.

1.	Europaparlamentet godkänner förslaget till ändringsbudget nr 5/2006 utan ändringar.

2.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.

(2) EUT L 78, 15.3.2006.

(3) EGT C 172, 18.6.1999, s. 1. Avtalet ändrat senast genom Europaparlamentets och rådets beslut 2005/708/EG (EUT L 269, 14.10.2005, s. 24).

(4) EUT L 146, 31.5.2006, s. 1.

P6_TA(2006)0430

Det strategiska partnerskapet EU-Sydafrika

Europaparlamentets resolution om det strategiska partnerskapet EU-Sydafrika (2006/2234(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet av den 28 juni 2006 - ”Mot ett strategiskt partnerskap mellan EU och Sydafrika” (KOM(2006)0347),

—

med beaktande av kommissionens meddelande till rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet om riktlinjer för kommissionen avseende översynen av avtalet om handel, utveckling och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Sydafrika, å andra sidan av den 28 juni 2006 (KOM(2006)0348),

—

med beaktande av avtalet om handel, utveckling och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Sydafrika, å andra sidan (1), som undertecknades i oktober 1999 och till vissa delar tillämpades provisoriskt sedan januari 2000 och som trädde i kraft fullt ut den 1 maj 2004 sedan alla parter ratificerat avtalet,

—	med beaktande av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000 (Cotonouavtalet) (2),

—	med beaktande av rapporten från FN:s millennieprojekt ”Investing in Development: A Practical Plan to Achieve the Millenium Development Goals”,

—	med beaktande av den gemensamma förklaringen från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, Europaparlamentet och kommissionen om Europeiska unionens utvecklingspolitik: Europeiskt samförstånd (3),

—	med beaktande av sina resolutioner av den 17 november 2005 (4) om en utvecklingsstrategi för Afrika och av den 6 juli 2006 om partnerskapet för tillväxt, stabilitet och utveckling mellan EU och Västindien (5),

—	med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för utveckling (A6-0310/2006), och av följande skäl:

Sydafrika är den viktigaste politiska makten i Afrika söder om Sahara. Landet är framför allt aktivt inom ramen för Afrikanska unionen samt NEPAD (New Partnership for Africa's Development) på afrikansk nivå och SADC (Southern Africa Development Community) på regional nivå, och det är även en betydelsefull internationell aktör, bland annat i WTO:s multilaterala handelsförhandlingar, och bidrar i allt högre grad till fredsbevarande och konfliktlösning i Afrika.

Sydafrika är den absolut starkaste ekonomin i Afrika söder om Sahara och bland AVS-länderna. Efter WTO:s femte ministerkonferens i Cancún har Sydafrika haft en ledarroll i G20-gruppen som företrädare för Afrikas utvecklingsländer, och har försökt att öka dessa länders inflytande i förhandlingarna om de frågor som är av avgörande betydelse för deras ekonomier.

C.	Sydafrika är medlem i WTO:s Cairns-grupp, som har som mål att tillvarata intressena för de ekonomier som exporterar jordbruksprodukter.

Inkomstklyftorna är ett arv från apartheidtiden. Majoriteten av den vita befolkningens levnadsförhållanden är jämförbara med västeuropeisk standard, medan majoriteten av den svarta befolkningen lever i förhållanden som är jämförbara med dem i världens minst utvecklade länder. Nära hälften befolkningen lever under fattigdomsgränsen.

Den sydafrikanska regeringens strategi för att stärka den svarta befolkningens ställning i ekonomin (black economic empowerment strategy (BEE)) antogs under 2004 och syftar till att rätta till ojämlikheter som lever kvar från apartheidtiden genom att öka den missgynnade befolkningens delaktighet i ekonomin.

F.	Arbetslöshetsnivån är extremt hög i Sydafrika. Officiellt uppgår arbetslösheten till över 30 procent, men enligt inofficiella beräkningar uppgår den till nästan 40 procent.

G.	Arbetslöshetstalen speglar den fortsatta rasdiskrimineringen, eftersom arbetslösheten drabbar 50 procent av den svarta befolkningen, 27 procent av den färgade befolkningen, 17 procent av den asiatiska befolkningen och endast 6 procent av den vita befolkningen.

Situationen i fråga om invandring är mycket speciell i Sydafrika, eftersom landet under årtionden varit centrum för såväl laglig invandring (på grund av t.ex. guld- och diamantgruvorna) som olaglig invandring (på grund av bättre levnadsstandard) från hela södra Afrika, samtidigt som det drabbats hårt av kunskapsflykten, i synnerhet inom hälso- och sjukvårdssektorn.

Den sydafrikanska regeringen har fastställt makroekonomiska politiska mål inom ramen för ett initiativ för påskyndad och delad tillväxt för Sydafrika (Accelerated and Shared Growth Initiative for South Africa (ASGISA)) med syftet att öka den ekonomiska tillväxten till 6 procent och halvera arbetslösheten och fattigdomen fram till 2014.

J.	Sydafrika har det högsta antalet HIV-smittade personer i världen, med 320 000 människor som avled i aids under 2005. Förutom att aidsepidemin är en humanitär tragedi, som slår särskilt hårt mot barn som blir föräldralösa och utsätts för övergrepp, påverkar den också den sydafrikanska ekonomin.

K.	Sydafrika är en motor för ekonomin i hela Afrika söder om Sahara och den ekonomiska utvecklingen i landet kan medföra minskad fattigdom och att millennieutvecklingsmålen uppnås på ett regionalt plan.

L.	Den höga brottsligheten utgör en hämsko för den ekonomiska utvecklingen och turismindustrin och skapar ett klimat som är ogynnsamt för utländska direktinvesteringar.

M.	EU är Sydafrikas viktigaste handelspartner, medan handeln med Sydafrika är av måttlig betydelse för EU.

N.	Sydafrika är en avtalspart till Cotonouavtalet, men får inte erhålla icke ömsesidiga handelsförmåner och får inte heller bidrag från Europeiska utvecklingsfonden. Däremot deltar landet i det politiska samarbetet och i AVS-EU-institutionerna.

O.	EU är den absolut största givaren till Sydafrika och står för cirka 70 procent av det totala givarstödet, som motsvarar cirka 1,3 procent av statsbudgeten.

Såväl ekonomiska förbindelser och handelsförbindelser som samarbete inom politik, samhälle, kultur, miljö, hälsa och andra områden omfattas av avtalet om handel, utveckling och samarbete mellan EU och Sydafrika, som syftar till att skapa ett frihandelsområde med en asymmetrisk tidsplan och skydd av känsliga sektorer.

Kommissionen har lagt fram ett förslag till ett nytt strategiskt partnerskap mellan EU och Sydafrika, inriktat på tre huvudsakliga mål, nämligen att skapa en enda enhetlig och tydlig ram för samtliga samarbetsområden, att övergå från politisk dialog till strategiskt politiskt samarbete och att öka det befintliga samarbetet genom ett ändrat avtal om handel, utveckling och samarbete.

R.	Avtalet om handel, utveckling och samarbete har gjort det möjligt för EU att överbrygga klyftan i handelsbalansen i förhållande till Sydafrika och innebär en större börda för Sydafrika än för EU, då tulljusteringarna gör att EU gynnas mer av dagens avtal än Sydafrika.

S.	Jordbruks- och högteknologiprodukter från EU kommer in på de sydafrikanska marknaderna med negativa följder för jordbrukssektorn och för utvecklingen av sydafrikansk strategisk produktion med mervärde som exempelvis läkemedel, maskiner och fordon.

T.	Sydafrika har redan gjort omfattande åtaganden på tjänsteområdet enligt GATS och står inför allvarliga svårigheter vad gäller att uppnå en acceptabel nivå på tillgänglighet och samhällsomfattande tjänster.

Kommissionen har för avsikt att ändra avtalet om handel, utveckling och samarbete genom att införa ytterligare bestämmelser om handelsliberalisering och bindande åtaganden rörande tjänster, investeringar, offentlig upphandling, immateriella tillgångar, konkurrens, standardisering, tullar och ursprungsregler.

V.	Inbegripandet av investeringar och offentlig upphandling kan skapa problem för Sydafrika och för andra länder i Södra Afrikas tullunion (SACU).

W.	Kommissionen föreslår även att avtalet om handel, utveckling och samarbete skall stämma överens med det ändrade Cotonouavtalet i fråga om spridning av massförstörelsevapen, terrorismbekämpning, bekämpande av straffrihet och förhindrande av legosoldatverksamhet.

X.	Kommissionen avser att för det gemensamma samarbetsrådet för EU-Sydafrika den 14 november 2006 lägga fram ett förslag till handlingsplan för EU och Sydafrika för genomförandet av det strategiska partnerskapet.

1.	Europaparlamentet välkomnar kommissionens inställning, som går ut på att vidta åtgärder för ett strategiskt partnerskap mellan EU och Sydafrika, och det faktum att den föreslår en enhetlig långsiktig samarbetsram.

2.	Europaparlamentet understryker att det strategiska partnerskapet bör medföra en enda ram inom vilken de existerande samarbetsinstrumenten kan fungera mer effektivt i den sydafrikanska befolkningens och ekonomins intresse.

3.	Europaparlamentet betonar att det strategiska partnerskapet bör komplettera EU:s strategi för Afrika och inlemma befintliga arbetslinjer i instrument för utvecklingssamarbete, ekonomiska partnerskapsavtal och andra pågående förhandlingar.

Europaparlamentet betonar att handlingsplanen måste ha fattigdomsminskning som sitt övergripande mål, i enlighet med Cotonouavtalet och i syfte att uppnå millennieutvecklingsmålen, samt att den måste beakta hur det strategiska partnerskapet påverkar länderna i regionen och förhandlingarna om avtal om ekonomiskt partnerskap.

Europaparlamentet betonar att åtgärderna mot hiv/aids-krisen, jämsides med en balanserad strategi för prevention (med tonvikt på sexuell och reproduktiv hälsa), behandling och vård måste förbli en politisk prioritering för den sydafrikanska regeringen. Parlamentet välkomnar regeringens beslut till stöd för ett program för spridning av antiretrovirala läkemedel, men insisterar icke desto mindre på att genomförandet av detta program omgående bör förbättras.

Europaparlamentet välkomnar det nya synsättet att övergå från politisk dialog till strategiskt politiskt samarbete där Sydafrika betraktas som ett referensland som förmår arbeta för gemensamma målsättningar i regionala, afrikanska och internationella frågor, med beaktande av att Sydafrika kan spela en viktig roll som språkrör för de afrikanska länderna söder om Sahara i internationella sammanhang som WTO och FN.

Europaparlamentet uppmanar Sydafrika att klargöra relationen mellan SADC, SACU och avtalet om handel, utveckling och samarbete mellan EU och Sydafrika, i syfte att ta fram en mer strukturerad politik för regional utveckling och uppmanar samtidigt kommissionen att klargöra EU-politiken i förhållandet till SADC, SACU och avtalet om handel, utveckling och samarbete mellan EU och Sydafrika, mot bakgrund av förhandlingarna om avtal om ekonomiskt partnerskap.

Europaparlamentet föreslår att den politiska dialogen mellan EU och Sydafrika skall utvecklas ytterligare genom att man anordnar regelbundna besök för de parlamentariska delegationerna, vilket är avgörande för att stärka den ömsesidiga förståelsen av frågor av gemensamt intresse samt parternas demokratiska system och ansvarsområden.

Europaparlamentet betonar den särskilda politiska roll som Sydafrika redan spelar för hela kontinenten (t.ex. Sudan, Kongo och Liberia) och framhåller att EU bör erkänna och stödja denna position. I detta sammanhang betonar parlamentet Afrikanska unionens betydelse, där Sydafrika är grundare och aktiv medlem, som ett potentiellt språkrör för den afrikanska kontinenten i en globaliserad värld, och hoppas att Afrikanska unionen skall utvecklas ytterligare.

10.	Europaparlamentet uppmanar i detta avseende Sydafrika att utnyttja sitt politiska inflytande för att få en fredlig lösning på krisen i grannlandet Zimbabwe.

11.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta det faktum att Sydafrika byggt upp viktiga politiska och handelsmässiga förbindelser med asiatiska och latinamerikanska länder samt med i-länder inom ramen för internationella grupperingar.

12.

Europaparlamentet understryker att handlingsplanen bör ta de ekonomiska skillnaderna mellan EU och Sydafrika i beaktande, särskilt på handelsområdet. När det gäller halvt utvecklade ekonomier erkänner WTO självt vikten av detta i sitt försvar av förmånsbehandling som gör det möjligt att behålla vissa tullar och andra handelsåtgärder som behövs för att skydda dessa framväxande ekonomier.

13.

Europaparlamentet betonar att man i handlingsplanen bör lägga särskild tonvikt på att skapa incitament för utlandsinvesteringar genom att utarbeta en innovativ strategi tillsammans med de sydafrikanska myndigheterna i syfte att övervinna de främsta hindren för investeringarna, t.ex. de sociala och ekonomiska följderna av aids, den höga brottsligheten och statens inblandning i sysselsättningspolitiken och äganderätten.

14.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inte insistera på att det i det ändrade avtalet om handel, utveckling och samarbete skall införas frågor som skulle hämma Sydafrikas ekonomiska utveckling eller kampen för fattigdomsminskning, liksom att inte blanda sig i Sydafrikas beslut angående den privata sektorns bidrag till tillhandahållandet av grundläggande tjänster. Kommissionen uppmanas även att dra lärdom av sammanbrottet av frihandelsförhandlingarna mellan SACU och Förenta staterna, där Förenta staterna försökte driva igenom villkor som var oacceptabla för SACU.

15.	Europaparlamentet föreslår att EU:s budget skall innehålla anslag för underlättande av den svåra handelsintegrationsprocessen i södra Afrika.

16.

Europaparlamentet föreslår att handlingsplanen och EU:s budget skall inbegripa stöd till förmån för en god sydafrikansk energiförsörjningsstrategi som tar hänsyn till klimatförändringarna och deras sociala och miljömässiga inverkan på de fattiga i Sydafrika och i regionen samt bland annat fokuserar på utvecklingen av förnybara energikällor, i synnerhet små vattenkraftverk, vindenergi och biomassa.

17.

Europaparlamentet poängterar att handlingsplanen bör vara inriktad på deltagande och många aktörer samt fokusera på stöd till sydafrikanska prioriterade frågor, bland annat kampen mot spridning av hiv/aids, regeringens åtgärder för ekonomisk återhämtning och kampen mot ekonomisk ojämlikhet. Vidare påpekar parlamentet att handlingsplanen även bör främja social sammanhållning och se till att de ekonomiska förmånerna inte bara kommer den framväxande finanseliten till del, i enlighet med initiativet för påskyndad och delad tillväxt för Sydafrika (ASGISA) och strategin för att stärka den svarta befolkningens ställning i ekonomin (BEE).

18.

Europaparlamentet föreslår att sådana förfrågningar om tekniskt stöd från Sydafrikas sida som är inriktade på att uppnå landets utvecklingsmål och bidra till den sociala och ekonomiska utvecklingen i regionen skall prioriteras i syfte att uppmuntra andra afrikanska ledare att ta sitt ansvar när det gäller att utarbeta och genomföra en hållbar modell för ekonomisk utveckling för kontinenten.

19.	Europaparlamentet föreslår dessutom att man utvecklar ett samarbetsområde inom sektorn för allmän och yrkesinriktad utbildning som inbegriper student- och lärarutbyte samt ett fönster för Sydafrika (South Africa Window) i Erasmus Mundus-programmet.

20.	Europaparlamentet noterar de avsevärda fördelar som kommit Sydafrika till godo genom lån från Europeiska investeringsbanken och framhåller att minst samma stödnivå bör bibehållas för perioden 2007-2013, varvid hänsyn skall tas till mikroföretagens och de små och medelstora företagens behov.

21.	Europaparlamentet insisterar på att utvecklingsstödet skall ges lokalt och att externa experter skall anlitas och varor importeras enbart när det inte finns några jämförbara regionala experter eller varor att tillgå.

22.

Europaparlamentet betonar den banbrytande roll på invandringspolitikens område som Sydafrika skulle kunna spela för hela den sydafrikanska regionen och även för den afrikanska kontinenten i sin helhet, tack vare sina unika erfarenheter på detta område. Parlamentet betonar därför att Sydafrika omedelbart måste stärka sina insatser för att införa en sammanhållen och effektiv migrationspolitik. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att stödja dessa insatser genom erfarenhetsutbyte och att fokusera på denna särskilda roll för Sydafrika i migrationsprogram som Aeneas och dess uppföljningsprogram.

23.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föra en löpande dialog med den sydafrikanska regeringen och att inbegripa parlamentet, de lokala regeringarna och det civila samhället i diskussionerna om det strategiska partnerskapet och om handlingsplanen och dess genomförande.

24.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, EU-medlemsstaternas regeringar och parlament och Republiken Sydafrikas regering och nationalförsamling.

(1) EGT L 311, 4.12.1999, s. 3.

(2) EGT L 317, 15.12.2000, s. 3. Avtalet ändrat genom avtalet om ändring av partnerskapsavtalet (EUT L 209, 11.8.2005, s. 27).

(3) EUT C 46, 24.2.2006, s. 1.

(4) Antagna texter, P6_TA(2005)0445.

(5) Antagna texter, P6_TA(2006)0304.

P6_TA(2006)0431

Finansiella instrumentet för miljön (Life +) ***II

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om det finansiella instrumentet för miljön (Life +) (6284/1/2006 - C6-0226/2006 - 2004/0218(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (6284/1/2006 - C6-0226/2006) (1),

—	med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet (2), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2004)0621),

—	med beaktande av kommissionens ändrade förslag (KOM(2004)0621/2),

—	med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget,

—	med beaktande av artikel 62 i arbetsordningen,

—	med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A6-0288/2006).

1.	Europaparlamentet godkänner den gemensamma ståndpunkten såsom ändrad av parlamentet.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen eftertryckligen att, om de medbeslutande lagstiftarna inte kan enas om Life + vid andra behandlingen, lägga fram en lösning som gör det möjligt att finansiera verksamheter som omfattas av institutionernas behörighet och som från och med 2007 hör till Life +-programmet. Kommissionen uppmanas också att föreslå tillfälliga åtgärder för projektverksamheter för att undvika avbrott i finansieringen och för att säkra kontinuiteten i EU:s miljöpolitik och hållbar utveckling under 2007.

3.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1) EUT C 238 E, 3.10.2006, s. 1.

(2) EUT C 157 E, 6.7.2006, s. 451.

P6_TC2-COD(2004)0218

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid andra behandlingen den 24 oktober 2006 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../2006 om det finansiella instrumentet för miljön (Life +)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 175.1,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (2),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (3), och

av följande skäl:

(1)

Miljöskydd är en av de centrala aspekterna av hållbar utveckling i Europeiska unionen . Det är en prioritering för gemenskapens medfinansiering och bör finansieras främst genom gemenskapens övergripande finansiella instrument, bland annat Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation, Europeiska fiskerifonden och sjunde ramprogrammet för forskning.

(2)

Dessa finansiella gemenskapsinstrument täcker inte alla prioriteringar på miljöområdet. Det behövs därför ett finansiellt instrument för miljön (Life +) för att tillhandahålla särskilt stöd för utveckling och genomförande av gemenskapens miljöpolitik och miljölagstiftning, särskilt målen i gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram i enlighet med Europaparlamentets och rådets beslut nr 1600/2002/EG av den 22 juli 2002 (4).

(3)	Stödet bör tillhandahållas genom överenskommelse om bidrag och kontrakt om offentlig upphandling i överensstämmelse med rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (5).

(4)

Åtgärder och projekt som finansieras genom Life + bör uppfylla kriterier för stödberättigande, så att det säkerställs att gemenskapens medel används på bästa möjliga sätt. Åtgärderna och projekten bör särskilt uppfylla ytterligare kriterier för stödberättigande för att garantera ett europeiskt mervärde och undvika finansiering av återkommande verksamhet, utom i de fall där sådan verksamhet har ett klart demonstrationsvärde eller en klar igångsättande funktion .

(5)

På området natur och biologisk mångfald utgör genomförandet av gemenskapens politik och lagstiftning i sig en ram för europeiskt mervärde. Bästa praxis eller demonstrationsåtgärder och demonstrationsprojekt, inklusive sådana som avser förvaltning och val av Natura 2000-områden i enlighet med rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (6) och rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar (7), bör berättiga till gemenskapsfinansiering genom Life +, utom när de är berättigade till finansiering genom andra av gemenskapens finansiella instrument. Kommissionen bör göra en översyn av hur dessa kompletterande instrument bidrar till finansieringen av Natura 2000, så att denna översyn hinner bli färdig till översynen av budgetramen 2008-2009 och Life + kan anpassas till de förändringar som blivit nödvändiga och garantera en hög nivå av gemenskapsfinansiering.

(6)

Medlemsstaterna kom 2004 i Malahide överens om att man borde fastställa förfaranden för att säkra en lämplig finansiering av Natura 2000-nätet, inklusive delfinansiering från gemenskapens sida. Eftersom denna förordning endast kommer att finansiera goda arbetsmetoder eller demonstrationsprojekt som hör samman med förvaltningen av Natura 2000-områden, måste kommissionen och medlemsstaterna se till att tillräckliga medel ställs till förfogande via andra instrument för förvaltningen av nätverket. Detta beräknas kosta runt 6 100 000 000 euro per år för EU totalt.

(7)

Innovativa åtgärder och projekt eller demonstrationsåtgärder och -projekt avseende gemenskapens miljömål, inklusive utveckling eller spridning av teknik för bästa praxis, sakkunskap eller tekniker samt medvetandehöjande åtgärder och projekt och särskild utbildning för personer som deltar i åtgärder för att förebygga skogsbränder bör berättiga till gemenskapsfinansiering genom Life +, utom när de är berättigade till finansiering genom andra av gemenskapens finansiella instrument.

(8)

Åtgärder och projekt för utveckling och genomförande av gemenskapens mål i samband med en brett baserad, harmoniserad, övergripande och långsiktig övervakning av skogar och miljösamspel bör berättiga till gemenskapsfinansiering genom Life +, utom när de är berättigade till finansiering genom andra av gemenskapens finansiella instrument.

(9)

Utmaningen att inom ramen för sjätte miljöhandlingsprogrammet uppnå en effektiv utveckling och ett effektivt genomförande av politiken kan endast mötas genom stöd för bästa praxis eller demonstrationsåtgärder och -projekt för utveckling och genomförande av gemenskapens miljöpolitik, demonstration av innovativa strategier, tekniker, metoder och instrument, konsolidering av kunskapsbasen, uppbyggnad av genomförandekapaciteten, främjande av goda styrelseformer, främjande av nätverk, ömsesidigt lärande och utbyte av bästa praxis samt förbättrad informationsspridning, ökad medvetenhet och kommunikation. Finansiellt stöd enligt denna förordning bör därför inriktas på utveckling, genomförande, övervakning och utvärdering av miljöpolitik och miljölagstiftning samt kommunikation och spridning därav i hela gemenskapen.

(10)

Life + bör bestå av tre komponenter: Life + Natur och biologisk mångfald, Life + Miljöpolitik och miljöstyrning samt Life + Information och kommunikation. Åtgärder och projekt som finansieras genom Life + bör kunna bidra till att uppnå de särskilda målen för mer än en av dessa tre komponenter och mer än en medlemsstat bör kunna delta i dem och de bör även kunna bidra till utvecklingen av strategiska metoder för att uppfylla miljömålen.

(11)

För att fullgöra sin roll att ta initiativ till utveckling och genomförande av miljöpolitik bör kommissionen använda medel från Life + för att genomföra undersökningar och utvärderingar, utföra tjänster för genomförande och integration av miljöpolitik och miljölagstiftning, anordna möten, seminarier och workshops med experter och intressenter, utveckla och underhålla nätverk samt utveckla och underhålla datorsystem. Kommissionen bör dessutom använda den centralt förvaltade delen av budgeten för Life + till att genomföra informations-, publicerings- och spridningsverksamhet, inbegripet evenemang, utställningar och andra medvetandehöjande åtgärder, till kostnader för utarbetande och produktion av audiovisuellt material och till tekniskt och/eller administrativt stöd i samband med fastställande, utarbetande, förvaltning, kontroll, revision och övervakning av program och projekt.

(12)

Icke-statliga organisationer bidrar till utvecklingen och genomförandet av gemenskapens miljöpolitik och miljölagstiftning. Den centralt förvaltade delen av budgeten för Life + bör därför stödja ett antal lämpligt kvalificerade icke-statliga miljöorganisationers verksamhet genom att årliga driftsbidrag beviljas i konkurrens och på ett öppet sätt. Sådana icke-statliga organisationer måste vara oberoende och utan vinstintresse samt bedriva verksamhet i minst tre europeiska länder, antingen ensamma eller i form av en sammanslutning.

(13)	Erfarenheten av gällande och tidigare instrument har visat på behovet av att på flerårig basis planera och koncentrera insatserna för att främja miljöskydd genom prioritering av och inriktning på de verksamhetsområden som kan dra nytta av gemenskapens medfinansiering.

(14)

Medlemsstaterna bör utarbeta nationella årliga arbetsprogram som avviker både från sådana planer och program som utarbetas för ett antal sektorer och utgör en ram för kommande tillstånd och från sådana planer och program som har ansetts kräva en bedömning enligt direktiv 92/43/EEG och dessa arbetsprogram bör inte betraktas som sådana planer eller program som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan (8).

(15)

Miljöskyddskraven bör integreras i utformningen och genomförandet av gemenskapens politik och verksamhet, inklusive de finansiella instrumenten. Life + bör därför komplettera andra av gemenskapens finansiella instrument och kommissionen och medlemsstaterna bör säkerställa en sådan komplementaritet på gemenskapsnivå samt på nationell, regional och lokal nivå.

(16)

I linje med slutsatserna från Europeiska rådets möten i Luxemburg (december 1997) och Thessaloniki (juni 2003) bör kandidatländerna och de länder på västra Balkan som ingår i stabiliserings- och associeringsprocessen vara berättigade att delta i gemenskapsprogrammen, i enlighet med de villkor som fastställs i de tillämpliga bilaterala avtal som slutits med dessa länder.

(17)	Det är nödvändigt att konsolidera ett antal befintliga miljöinstrument och att förenkla programplanering och förvaltning genom att skapa ett enda förenklat finansiellt instrument för miljön.

(18)	Det är även nödvändigt att säkerställa en smidig övergång och att fortsätta övervakningen, granskningen och kvalitetsbedömningen av den verksamhet som finansieras inom ramen för pågående program efter det att programmen har löpt ut.

(19)

I denna förordning fastställs et ramanslag för programmet för hela den tid som det pågår, vilken utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten under det årliga budgetförfarandet, enligt punkt 37 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (9).

(20)

Det allmänna målet för Life + är att bidra till genomförande, uppdatering och utveckling av gemenskapens miljöpolitik och miljölagstiftning och i synnerhet att stödja genomförandet av sjätte miljöhandlingsprogrammet. Medlemsstaterna kan uppnå ett europeiskt mervärde genom att arbeta tillsammans inom ramen för gemenskapsinstrument för att förbättra resultatet på nationell eller lokal nivå, för att uppfylla gemenskapsmål eller för att ombesörja informationsutbyte i hela gemenskapen. Eftersom målet för Life + inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(21)

Enligt förordningen hänskjuts många väsentliga beslut till fleråriga strategiska program och nationella årliga arbetsprogram. Dessa frågor är ytterst viktiga för enskilda medlemsstater och av avgörande betydelse för deras nationella miljöpolitik. Det är därför lämpligt att anta vissa åtgärder i enlighet med det föreskrivande förfarandet i artikel 5 i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (10) så att medlemsstaterna har möjlighet att förelägga rådet förslag till åtgärder för beaktande. Det föreskrivande förfarandet är också lämpligt för att fastställa andra genomförandebestämmelser än de tekniska åtgärder som uttryckligen anges i denna förordning. Det föreskrivande förfarandet med kontroll, om vilket det stadgas i artikel 5a i beslut 1999/468/EG, bör tillämpas vid antagandet och det eventuella ändrandet av fleråriga strategiska program som utarbetats i enlighet med artikel 6.1 i denna förordning samt vid antagandet av ändringar i bilagan till denna förordning, i vilken viktiga bestämmelser specificeras, framför allt om stödberättigande åtgärder, för att den lagstiftande myndighetens två grenar skall få möjlighet att kontrollera sådana åtgärder innan de antas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

1. I denna förordning inrättas ett finansiellt instrument för miljön (”Life +”).

2. Den allmänna målsättningen för Life + är att bidra till genomförande, uppdatering och utveckling av gemenskapens miljöpolitik och miljölagstiftning, inbegripet integrering av miljöfrågor inom andra politikområden, och därigenom bidra till en hållbar utveckling.

Life + skall i synnerhet stödja genomförandet av sjätte miljöhandlingsprogrammet, inbegripet de temainriktade strategierna, och finansiera åtgärder och projekt med europeiskt mervärde i medlemsstaterna.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning avses med

1.	”sjätte miljöhandlingsprogrammet”: gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram enligt beslut nr 1600/ 2002/EG,

2.	”budgetförordning”: förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 ,

Artikel 3

Kriterier för berättigande

1. De åtgärder och projekt som finansieras genom Life + skall stödja uppnåendet av den allmänna målsättning som anges i artikel 1.2. Om möjligt skall de åtgärder och projekt som finansieras genom Life + främja synergieffekter mellan olika prioriteringar i sjätte miljöhandlingsprogrammet och främja integrering.

2. Åtgärder som planeras i fleråriga strategiska program inrättade i enlighet med artikel 6.1, nationella årliga arbetsprogram som antas i enlighet med artikel 6.4 och projekt som genomförs i enlighet med dessa program skall uppfylla följande kriterier. De skall

a)	vara av gemenskapsintresse genom att på ett avgörande sätt bidra till det allmänna målet för Life + enligt artikel 1.2, och

b)	vara tekniskt och finansiellt enhetliga, genomförbara och ge valuta för pengarna.

3. Kommissionen skall se till att interregionala och gränsöverskridande projekt tas upp i de nationella årliga arbetsprogrammen, framför allt i de fall då samarbete över gränserna är nödvändigt för att garantera att arter bevaras.

4. För att garantera ett europeiskt mervärde och undvika finansiering av återkommande verksamhet skall de föreslagna åtgärderna i de nationella årliga arbetsprogrammen och de projekt som genomförs i enlighet med dessa även uppfylla minst ett av följande kriterier. De skall vara

a)	bästa praxis för åtgärder och projekt eller demonstrationsåtgärder och -projekt i samband med genomförandet av direktiv 79/409/EEG eller direktiv 92/43/EEG,

b)	innovativa åtgärder och projekt eller demonstrationsåtgärder och -projekt avseende gemenskapens miljömål, inklusive utveckling eller spridning av teknik för bästa praxis, sakkunskap eller tekniker,

c)	medvetandehöjande kampanjer och särskild utbildning för personer som deltar i åtgärder för att förebygga skogsbränder,

d)	åtgärder och projekt för utveckling och genomförande av gemenskapens mål i samband med en brett baserad, harmoniserad, övergripande och långsiktig övervakning av skogar och miljösamspel.

Artikel 4

Särskilda mål

1. Life + skall bestå av följande tre komponenter:

—	Life + Natur och biologisk mångfald

—	Life + Miljöpolitik och miljöstyrning

—	Life + Information och kommunikation.

2. De särskilda målen för Life + - Natur och biologisk mångfald skall vara att

bidra till genomförandet av gemenskapens politik och lagstiftning för natur och biologisk mångfald, särskilt direktiv 79/409/EEG och direktiv 92/43/EEG, inbegripet på lokal och regional nivå, samt stödja vidareutveckling och genomförande av Natura 2000-nätverket, inbegripet livsmiljöer och arter i kustområden och marina områden,

b)	bidra till att konsolidera kunskapsbasen för utveckling, bedömning, övervakning och utvärdering av gemenskapens politik och lagstiftning för natur och biologisk mångfald,

c)	stödja utformningen och genomförandet av strategiska metoder och instrument för att övervaka och bedöma natur och biologisk mångfald och de faktorer, påfrestningar och reaktioner som påverkar dessa, särskilt med tanke på målet att senast 2010 hejda förlusten av biologisk mångfald inom gemenskapen,

d)	bidra till att det utvecklas och effektivt genomförs en politik för att motverka det hot mot naturen och den biologiska mångfalden som klimatförändringen innebär samt stärka ekosystemens motståndskraft mot klimatförändringarna och göra det lättare för dem att anpassa sig till dessa förändringar,

e)	ge stöd till bättre miljöstyrning genom bredare deltagande av berörda parter, inbegripet icke-statliga organisationer, i samråd om och genomförande av politiken och lagstiftningen för natur och biologisk mångfald.

3. De särskilda målen för Life + - Miljöpolitik och miljöstyrning skall i förhållande till målen i sjätte miljöhandlingsprogrammet, även på de prioriterade områdena klimatförändring, miljö och hälsa och livskvalitet samt naturresurser och avfall, vara att

a)	bidra till utveckling och demonstration av innovativa politiska strategier, innovativ teknik och innovativa metoder och instrument,

b)	bidra till att konsolidera kunskapsbasen för utveckling, bedömning, övervakning och utvärdering av miljöpolitik och miljölagstiftning,

c)	stödja utformningen och genomförandet av metoder för att övervaka och bedöma miljösituationen och de faktorer, påfrestningar och reaktioner som påverkar den,

d)	underlätta genomförandet av gemenskapens miljöpolitik, med särskild tonvikt på den lokala och regionala nivån,

e)	ge stöd till bättre miljöstyrning genom bredare deltagande av berörda parter, inbegripet icke-statliga organisationer, i samråd om och genomförande av politiken.

4. De särskilda målen för Life + - Information och kommunikation skall vara att

a)	sprida information och öka medvetenheten om miljöfrågor, inbegripet åtgärder för att förebygga skogsbränder,

b)	ge stöd till kompletterande åtgärder exempelvis information, kommunikationsåtgärder och kampanjer, konferenser och utbildning, inbegripet utbildning om åtgärder för att förebygga skogsbränder.

5. I bilagan finns en förteckning över stödberättigande åtgärder.

Artikel 5

Interventionsformer

1. Gemenskapsfinansieringen får ha följande rättsliga former:

a)	Överenskommelse om bidrag.

b)	Kontrakt om offentlig upphandling.

2. Gemenskapsbidrag får ges i specifika former, exempelvis ramavtal för partnerskap, deltagande i finansiella mekanismer och fonder eller medfinansiering av driftsbidrag eller bidrag till insatser. Driftsbidrag till organ som strävar mot mål av allmänt europeiskt intresse får inte omfattas av bestämmelserna om gradvis sänkning i budgetförordningen.

3. Medfinansieringen av bidrag till insatser får uppgå till högst 50 % av de stödberättigande kostnaderna. Som ett undantag får dock medfinansieringen för Life + Natur och biologisk mångfald uppgå till högst 75 % av de stödberättigande kostnaderna för åtgärder och projekt avseende prioriterade livsmiljöer eller arter i samband med genomförande av direktiv 79/409/EEG eller direktiv 92/43/EEG när detta är nödvändigt för att nå bevarandemålet.

4. Vid kontrakt om offentlig upphandling får gemenskapsmedel täcka kostnader för inköp av varor och tjänster. Kostnaderna kan bland annat inbegripa utgifter för information och kommunikation, förberedelser, genomförande, övervakning, kontroll och utvärdering av projekt, politik, program och lagstiftning.

Artikel 6

Programplanering

1. Kommissionen skall utarbeta ett första flerårigt strategiskt program för 2007-2010 och , efter en granskning i enlighet med de uppställda målen, ett andra flerårigt strategiskt program för 2011-2013. I programmen skall huvudsakliga mål, prioriterade verksamhetsområden, typ av åtgärder och förväntade resultat av gemenskapsfinansieringen fastställas i förhållande till målen och kriterierna i artiklarna 1, 3 och 4 .

2. För utarbetandet av de fleråriga strategiska program som avses i punkt 1 skall medlemsstaterna lägga fram utkast till nationella årliga arbetsprogram för kommissionen för varje år under perioderna 2007-2010 och 2011-2013. I dessa skall som ett minimum för varje år

a)	prioriterade områden fastställas, med beaktande av konstaterade långsiktiga behov,

b)	särskilda nationella mål anges,

c)	de åtgärder som skall finansieras och hur de uppfyller kriterierna för stödberättigande i artikel 3 beskrivas,

d)	kostnadsberäkningar lämnas, och

e)	den föreslagna övervakningsramen beskrivas.

Medlemsstaterna skall ta med transnationella åtgärder i sina utkast till nationella årliga arbetsprogram.

3. Kommissionen skall samråda med medlemsstaterna om utkasten till fleråriga strategiska program i den kommitté som avses i artikel 14.1 och i den kommitté som avses i artikel 20 i direktiv 92/43/EEG . Programmen skall antas i enlighet med artikel 15.2 i denna förordning . Antagandet av det fleråriga strategiska programmet för 2007-2010 skall ske så snart som möjligt och senast tre månader efter denna förordnings ikraftträdande. Kommissionen skall göra det möjligt för allmänheten att delta i utarbetandet av de fleråriga programmen.

4. Kommissionen skall samråda bilateralt med medlemsstaterna om utkasten till nationella årliga arbetsprogram efter samråd med den kommitté som avses i artikel 20 i direktiv 92/43/EEG , så att dessa kan antas i enlighet med artikel 15.1 a i denna förordning. Medlemsstaterna skall lämna in förslag till nationella årliga arbetsprogram för 2007 till kommissionen så snart som möjligt och senast tre månader efter antagandet av det första fleråriga strategiska programmet. De skall i förekommande fall lämna in nationella årliga arbetsprogram för de påföljande åren och uppdatera redan inlämnade förslag enligt den tidsplan som fastställts i enlighet med artikel 15.3 a. Medlemsstaterna skall göra det möjligt för allmänheten att delta i utarbetandet av de nationella årliga arbetsprogrammen i enlighet med bestämmelserna i direktiv 2003/35/EG (11) .

Medlemsstaterna får, om de så önskar, samtidigt lämna in förslag till nationella årliga arbetsprogram för några eller alla de år som omfattas av denna förordning.

5. Kommissionen skall regelbundet offentliggöra en förteckning över de projekt som finansieras genom Life +, inbegripet en kortfattad beskrivning av uppnådda mål och resultat och en sammanfattning av använda medel. Den skall därvid använda lämpliga medier och tekniker, inbegripet Internet.

Artikel 7

Finansiella förfaranden

Kommissionen skall genomföra denna förordning i enlighet med budgetförordningen .

Artikel 8

Stödmottagare

Offentliga och/eller privata organ, aktörer och institutioner kan erhålla finansiering genom Life +.

Artikel 9

Tredjeländers deltagande

Följande länder får delta i program som finansieras genom Life +, förutsatt att tilläggsanslag erhålls:

a)	Eftastater som är medlemmar i Europeiska miljöbyrån i enlighet med rådets förordning (EG) nr 933/ 1999 av den 29 april 1999 om ändring av förordning (EEG) nr 1210/90 om inrättande av Europeiska miljöbyrån och Europeiska nätverket för miljöinformation och miljöövervakning (12).

b)	Kandidatländerna för anslutning till Europeiska unionen.

c)	Länder på västra Balkan som ingår i stabiliserings- och associeringsprocessen.

Artikel 10

Komplementaritet mellan finansiella instrument

Denna förordning skall inte finansiera åtgärder som omfattas av syftet enligt andra av gemenskapens finansiella instrument eller får stöd från dessa för samma ändamål, däribland Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygds utveckling och Europeiska fiskerifonden. Stödmottagare enligt denna förordning skall lämna information om stöd som de har mottagit från gemenskapsbudgeten och om deras pågående ansökningar om stöd till kommissionen. Kommissionen skall säkerställa samordning och komplementaritet med andra gemenskapsinstrument .

Artikel 11

Varaktighet och budgetresurser

1. Denna förordning skall genomföras under perioden 1 januari 2007-31 december 2013.

2. Ramanslaget för genomförandet av Life + skall fastställas till 1 911 000 000 euro (i 2004 års priser) för perioden 1 januari 2007-31 december 2013.

3. Budgetmedlen för de åtgärder som fastställs i denna förordning skall ingå som årliga anslag i Europeiska unionens allmänna budget.

De årliga anslag som står till förfogande för varje budgetår skall godkännas av budgetmyndigheten inom budgetramens gränser.

4. Minst 55 % av budgetanslagen till Life + skall anslås till åtgärder till stöd för bevarande av naturen och den biologiska mångfalden.

Artikel 12

Övervakning

1. För åtgärder och projekt som finansieras genom Life + skall stödmottagaren lämna in tekniska och finansiella rapporter om hur arbetet framskrider till kommissionen för åtgärder som fått finansiering . En slutrapport skall också lämnas in senast tre månader efter det att åtgärden slutförts.

2. Utan att det påverkar de granskningar som revisionsrätten skall utföra i samarbete med de behöriga nationella revisionsorganen i enlighet med artikel 248 i fördraget eller de kontroller som skall utföras i enlighet med artikel 279.1 b i fördraget, skall kommissionens tjänstemän och andra anställda genomföra kontroller på plats, inbegripet stickprovskontroller, av projekt som finansieras enligt Life +, i synnerhet för att kontrollera att de kriterier för berättigande som anges i artikel 3 uppfylls , samt utvärdera projektens bidrag till målen för EU:s politik .

3. Kontrakt och avtal som upprättas enligt denna förordning skall innehålla bestämmelser om övervakning och finansiell kontroll från kommissionens sida eller en representant bemyndigad av kommissionen, och om revisioner av revisionsrätten, vid behov på plats.

4. Under fem år efter den sista utbetalningen för ett projekt skall stödmottagaren hålla alla underlag för utgifter i samband med projektet tillgängliga för kommissionen.

5. På grundval av de rapporter och stickprovskontroller som avses i punkterna 1 och 2 skall kommissionen vid behov ändra storleken av eller villkoren för tilldelning av det finansiella stöd som ursprungligen godkänts, liksom tidsplanen för utbetalningar.

6. Kommissionen skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att kontrollera att finansierade åtgärder och projekt genomförs korrekt och i enlighet med bestämmelserna i denna förordning och budgetförordningen.

Artikel 13

Skydd av gemenskapens finansiella intressen

1. Kommissionen skall se till att gemenskapens finansiella intressen skyddas i samband med genomförandet av åtgärder som finansieras enligt denna förordning, genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller och genom att belopp som felaktigt betalats ut återkrävs samt, om oegentligheter upptäcks, genom tillämpning av effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (13), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägeri och andra oegentligheter (14) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) (15).

2. För gemenskapsåtgärder som finansieras enligt Life + skall ”oegentligheter” enligt artikel 1.2 i förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 avse varje överträdelse av en bestämmelse i gemenskapsrätten eller varje kontraktsbrott som är följden av en handling eller en underlåtenhet av en ekonomisk aktör och som genom en otillbörlig utgift har lett eller skulle ha kunnat leda till en negativ ekonomisk effekt på gemenskapernas allmänna budget eller budgetar som de förvaltar.

3. Kommissionen skall sänka, hålla inne eller återkräva finansiellt stöd som har beviljats för ett projekt, om det visar sig att oegentligheter har förekommit, inbegripet om denna förordning, ett enskilt beslut eller avtalet om finansiellt stöd inte har följts, eller om det visar sig att projektet ändrats på ett sätt som står i strid med dess inriktning eller genomförandevillkor, utan att kommissionen godkänt ändringen.

4. Om tidsfristerna inte har iakttagits eller om projektet utvecklas så att endast en del av det tilldelade finansiella stödet är berättigat, skall kommissionen begära att stödmottagaren yttrar sig inom en viss tid. Om stödmottagarens svar inte är tillfredsställande, får kommissionen avbryta utbetalningen av det återstående finansiella stödet och begära återbetalning av de belopp som redan har betalats ut.

5. Belopp som felaktigt betalats ut skall återbetalas till kommissionen. Ränta skall läggas till belopp som inte återbetalas i tid, enligt villkoren i budgetförordningen.

Artikel 14

Kommitté

1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté.

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

3. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5a 1.-4. och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

4. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 4.2 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

Artikel 15

Genomförandebeslut

1. Beslut om genomförande av följande skall antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet i artikel 14.2:

a)	Antagande och vid behov ändring av nationella årliga arbetsprogram på grundval av utkast som medlemsstaterna har lagt fram i enlighet med artikel 6.2.

b)	Fastställande av närmare bestämmelser nödvändiga för genomförandet av denna förordning , av annat slag än åtgärder med allmän räckvidd vilka är avsedda att ändra icke väsentliga delar av den, i den mening som avses i beslut 1999/468/EG .

2. Beslut om genomförande av följande skall antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 14.3:

a)	Antagande och vid behov ändring av fleråriga strategiska program inrättade i enlighet med artikel 6.1.

b)	Tillägg av åtgärder i bilagan.

3. Följande beslut om genomförande skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 14.4:

a)	Specifikation av form, innehåll och inlämningsdatum för utkast till nationella årliga arbetsprogram enligt artikel 6.2.

b)	Fastställande av form och innehåll för de rapporter som avses i artikel 12.1.

c)	Fastställande av indikatorer för övervakningen av de åtgärder som finansieras genom Life +.

Artikel 16

Utvärdering

1. Kommissionen skall se till att de fleråriga programmen kontrolleras regelbundet och att deras inverkan bedöms.

2. Senast den 30 september 2010 skall kommissionen överlämna en halvtidsöversyn av Life + till Europaparlamentet och till den kommitté som avses i artikel 14.1. I halvtidsöversynen skall tillämpningen av förordningen under 2007-2009 utvärderas. Kommissionen skall om lämpligt föreslå ändringar av besluten om genomförande i enlighet med artikel 15.

3. Kommissionen skall göra en slutlig utvärdering av genomförandet av denna förordning och bedöma hur den har bidragit till genomförande, uppdatering och utveckling av gemenskapens miljöpolitik och miljölagstiftning och hur anslagen har använts. Den slutliga utvärderingen skall överlämnas till Europaparlamentet och rådet senast den 31 december 2012, om lämpligt tillsammans med ett förslag till vidareutveckling av ett finansiellt instrument uteslutande på miljöområdet, vilket skall gälla från 2014 och framåt.

Artikel 17

Upphävande och övergångsbestämmelser

1. Följande rättsakter skall upphävas för att uppnå en förenkling och konsolidering:

a)	Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1655/2000 av den 17 juli 2000 om det finansiella instrumentet för miljön (Life) (16).

b)	Europaparlamentets och rådets beslut nr 1411/2001/EG av den 27 juni 2001 om en gemenskapsram för samarbete för en hållbar stadsutveckling (17).

c)	Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2002/EG av den 1 mars 2002 om ett åtgärdsprogram för gemenskapen för att främja icke-statliga organisationer som är aktiva främst inom miljöområdet (18).

d)	Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2152/2003 av den 17 november 2003 om övervakning av skogar och miljösamspel i gemenskapen (Forest Focus) (19).

2. Åtgärder som inleddes före den 31 december 2006 enligt de rättsakter som avses i punkt 1 skall även i fortsättningen regleras av dessa rättsakter, ända till dess att åtgärderna är slutförda. Den kommitté som avses i artikel 14.1 skall ersätta de kommittéer som inrättats enligt rättsakterna. Den övervakning och utvärdering som krävs enligt rättsakterna skall efter det att dessa har upphört att gälla finansieras enligt denna förordning. Till dess att åtgärderna är slutförda skall de följa de tekniska bestämmelser som fastställs i de rättsakter som avses i punkt 1.

Artikel 18

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdat i ... den ...

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

På rådets vägnar

Ordförande

(1) EUT C 255, 14.10.2005, s. 52.

(2) EUT C 231, 20.9.2005, s. 72.

(3) Europaparlamentets ståndpunkt av den 7 juli 2005(EUT C 157 E, 6.7.2006, s. 451), rådets gemensamma ståndpunkt av den 27 juni 2006 (EUT C 238 E, 3.10.2006, s. 1) och Europaparlamentets ståndpunkt av den 24 oktober 2006.

(4) EGT L 242, 10.9.2002, s. 1.

(5) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.

(6) EGT L 206, 22.7.1992, s. 7. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/ 2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

(7) EGT L 103, 25.4.1979, s. 1. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 807/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 36).

(8) EGT L 197, 21.7.2001, s. 30.

(9) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.

(10) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. Beslutet ändrat genom beslut 2006/512/EG (EUT L 200, 22.7.2006, s. 11).

(11) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG av den 26 maj 2003 om åtgärder för allmänhetens deltagande i utarbetandet av vissa planer och program avseende miljön (EUT L 156, 25.6.2003, s. 17).

(12) EGT L 117, 5.5.1999, s. 1.

(13) EGT L 312, 23.12.1995, s. 1.

(14) EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.

(15) EGT L 136, 31.5.1999, s. 1.

(16) EGT L 192, 28.7.2000, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1682/2004 (EUT L 308, 5.10.2004, s. 1).

(17) EGT L 191, 13.7.2001, s. 1. Beslutet ändrat genom beslut nr 786/2004/EG (EUT L 138, 30.4.2004, s. 7).

(18) EGT L 75, 16.3.2002, s. 1. Beslutet ändrat genom beslut nr 786/2004/EG.

(19) EUT L 324, 11.12.2003, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 788/2004 (EUT L 138, 30.4.2004, s. 17).

BILAGA

FÖRTECKNING ÖVER STÖDBERÄTTIGANDE ÅTGÄRDER

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 10 får följande åtgärder finansieras genom Life +, om de uppfyller kriterierna för berättigande i artikel 3:

a)	operativa verksamheter som utförs av icke-statliga organisationer som framför allt verkar för att skydda och förbättra miljön på europeisk nivå och som deltar i utarbetandet och genomförandet av gemenskapens politik och lagstiftning ,

b)	utveckling och underhåll av nätverk , databaser och datorsystem med direkt koppling till genomförandet av gemenskapens miljöpolitik och miljölagstiftning i synnerhet för att förbättra allmänhetens tillgång till miljöinformation ,

c)	studier , undersökningar, utveckling av modeller och scenarier,

d)	övervakning, inklusive övervakning av skogar,

e)	stöd till kapacitetsuppbyggnad och kapacitetsförbättring ,

f)	utbildning, seminarier och möten, inklusive utbildning av deltagare i initiativ för förebyggande av skogsbränder,

g)	samarbete i nätverk och plattformar för bästa metoder,

h)	informations- och kommunikationsåtgärder, inklusive medvetandehöjande kampanjer, särskilt kampanjer för att öka allmänhetens medvetenhet om skogsbränder,

i)	demonstration av innovativa politiska arbetssätt, innovativ teknik och innovativa metoder och instrument,

särskilt för komponenten natur och biologisk mångfald

—	förvaltning av områden och arter samt planering av områden, inbegripet för att göra Natura 2000-nätverket mer ekologiskt sammanhängande,

—	övervakning av bevarandestatus, inklusive - men inte uteslutande - införande av förfaranden och strukturer för denna övervakning,

—	utveckling och genomförande av åtgärdsplaner för bevarande av arter och livsmiljöer,

—	utvidgning av Natura 2000-nätverket i marina områden,

—

förvärv av mark, under förutsättning att

—	förvärvet kommer att bidra till att bibehålla eller återupprätta ett Natura 2000-områdes integritet,

—	förvärv av mark är det enda eller det mest effektiva sättet att uppnå det önskade bevaranderesultatet,

—	den förvärvade marken långsiktigt reserveras för sådan användning som är förenlig med de mål som anges i artikel 4.2, och

—	den berörda medlemsstaten, genom överföring eller på annat sätt, säkerställer att sådan mark långsiktigt reserveras för naturbevarande ändamål .

P6_TA(2006)0432

Stödprogram för den europeiska audiovisuella sektorn (Media 2007) ***II

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut om genomförandet av ett stödprogram för den europeiska audiovisuella sektorn (Media 2007) (6233/2/2006 - C6-0271/2006 - 2004/0151(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (6233/2/2006 - C6-0271/2006),

—	med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet (1), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2004)0470) (2),

—	med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget,

—	med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen,

—	med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för kultur och utbildning (A6-0337/2006).

1.	Europaparlamentet godkänner den gemensamma ståndpunkten.

2.	Europaparlamentet konstaterar att rättsakten är antagen i enlighet med den gemensamma ståndpunkten.

3.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna rättsakten, i enlighet med artikel 254.1 i EG-fördraget.

4.	Europaparlamentet uppdrar åt sin generalsekreterare att underteckna rättsakten, efter kontroll av att alla förfaranden vederbörligen avslutats, och att i samförstånd med rådets generalsekreterare se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

5.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1) Antagna texter, 25.10.2005, P6_TA(2005)0398.

(2) Ännu ej offentliggjort i EUT.

P6_TA(2006)0433

Programmet Kultur (2007-2013) ***II

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av programmet Kultur (2007-2013) (6235/3/2006 - C6-0269/2006 - 2004/0150(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (6235/3/2006 - C6-0269/2006),

—	med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet (1), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2004)0469) (2),

—	med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget,

—	med beaktande av artikel 62 i arbetsordningen,

—	med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för kultur och utbildning (A6-0343/2006).

1.	Europaparlamentet godkänner den gemensamma ståndpunkten såsom ändrad av parlamentet.

2.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1) Antagna texter, 25.10.2005, P6_TA(2005)0397.

(2) Ännu ej offentliggjort i EUT.

P6_TC2-COD(2004)0150

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid andra behandlingen den 24 oktober 2006 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut nr .../2006/EG om inrättande av programmet Kultur (2007-2013)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 151.5 första strecksatsen,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (1),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och

av följande skäl:

(1)

Det är nödvändigt att främja kulturutbyte och samarbete för att den kulturella och språkliga mångfalden i Europa skall respekteras och främjas och de europeiska medborgarnas kunskaper om andra kulturer i Europa förbättras, samtidigt som deras medvetenhet om det gemensamma europeiska kulturarv som de delar ökas. Främjandet av samarbete och mångfald på det kulturella och språkliga området bidrar därmed till att ge det europeiska medborgarskapet ett konkret innehåll genom att uppmuntra de europeiska medborgarna till att delta direkt i integrationsprocessen.

(2)	En aktiv kulturpolitik som har som mål att bevara den europeiska kulturella mångfalden och att främja Europeiska unionens gemensamma kulturinslag och kulturarv kan bidra till att göra unionen mer synlig utåt.

(3)

Om man vill ha medborgarnas fulla stöd till och aktiva deltagande i den europeiska integrationen bör större tonvikt läggas vid deras gemensamma kulturella värderingar och rötter som en av de centrala delarna i deras identitet och tillhörighet i ett samhälle som grundas på frihet, rättvisa, demokrati, respekt för mänsklig värdighet och integritet, tolerans och solidaritet i full överensstämmelse med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(4)

Det är nödvändigt att kultursektorn bidrar till och har en roll i en bredare europeisk politisk utveckling. Kultursektorn i sig är en viktig arbetsgivare och det finns dessutom ett klart samband mellan investeringar i kultur och ekonomisk utveckling, varför det är viktigt att stärka kulturpolitiken på regional, nationell och europeisk nivå. Kulturindustrins plats i den utveckling som äger rum enligt Lissabonstrategin bör därför förstärkas, eftersom denna industri i allt högre grad bidrar till den europeiska ekonomin.

(5)	Det är också nödvändigt att främja medborgarnas aktiva samhällsengagemang och bekämpa alla former av utestängning, bl.a. rasism och främlingsfientlighet. En förbättrad tillgång till kultur för så många som möjligt kan vara ett sätt att bekämpa social utslagning.

(6)	I artikel 3 i fördraget föreskrivs att gemenskapen i all verksamhet som avses i den artikeln skall syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och att främja jämställdhet mellan dem.

(7)

Kulturprogrammen Kalejdoskop, Ariane och Rafael samt Kultur 2000, vilka inrättades genom beslut nr 719/96/EG (3), 2085/97/EG (4), 2228/97/EG (5) respektive 508/2000/EG (6), innebar positiva etapper i genomförandet av gemenskapens kulturpolitik. Gemenskapen har på så sätt skaffat sig stor erfarenhet, särskilt tack vare utvärderingen av de kulturprogrammen. Nu bör man rationalisera och förstärka gemenskapens kulturinsatser med stöd av resultaten av dessa utvärderingar, resultaten av samråden med alla berörda parter och de europeiska institutionernas arbete på senare tid. Ett program bör därför inrättas för detta ändamål.

(8)

De europeiska institutionerna har vid många tillfällen uttalat sig om ämnen som rör gemenskapens kulturverksamhet och om betydelsen av kultursamarbete: i synnerhet rådet i sina resolutioner av den 25 juni 2002 om en ny arbetsplan för det europeiska samarbetet på kulturområdet (7) och av den19 december 2002 om genomförande av arbetsplanen för europeiskt samarbete på kulturområdet (8), Europaparlamentet i sina resolutioner av den 5 september 2001 om kultursamarbete inom Europeiska unionen (9), av den 28 februari 2002 om genomförandet av programmet Kultur 2000 (10), och av den 22 oktober 2002 om betydelsen av och dynamiken i teater och annan scenkonst i ett utvidgat Europa (11) och av den 4 september 2003 om kulturindustrin (12) samt Regionkommittén i sitt yttrande av den 9 oktober 2003 om en förlängning av programmet Kultur 2000.

(9)

Rådet har i sina ovan nämnda resolutioner betonat att det är nödvändigt att anta en mer sammanhängande strategi för kulturen på gemenskapsnivå och att europeiskt mervärde är en grundläggande och avgörande idé i europeiskt kultursamarbete och ett allmänt villkor för gemenskapens insatser på kulturområdet.

(10)	För att ett gemensamt kulturområde för de europeiska folken skall kunna bli verklighet är det viktigt att man främjar den transnationella rörligheten för dem som arbetar inom kultursektorn och för konstverk och konstnärliga och kulturella produkter samt att man främjar dialog och kulturutbyte.

(11)

Rådet har, i sina slutsatser av den 16 november 2004 om arbetsplanen för kultur 2005-2006, Europaparlamentet, i sin resolution av den 4 september 2003 om kulturindustrin och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, i sitt yttrande av den 28 januari 2004 om kulturindustrin i Europa, uttryckt sin syn på behovet av att ta större hänsyn till den icke-audiovisuella kulturindustrins specifika ekonomiska och sociala särdrag. Dessutom bör det i det nya programmet tas hänsyn till de förberedande samarbetsinsatser på kulturområdet som stöddes mellan 2002 och 2004.

(12)

I detta sammanhang bör man främja ett utökat samarbete mellan aktörerna på kulturområdet och uppmuntra dem att bilda fleråriga samarbetsprojekt så att det därigenom blir möjligt för dem att genomföra gemensamma aktiviteter, stödja mer målinriktade insatser med ett verkligt europeiskt mervärde, stödja kulturevenemang med högt symbolvärde, stödja europeiska organisationer som samarbetar på kulturområdet, uppmuntra analyser av utvalda ämnen av europeiskt intresse samt ge stöd till insamling och spridning av information och till insatser avsedda att maximera verkan av projekt som rör europeiskt kultursamarbete och utveckling av en europeisk kulturpolitik.

(13)

I enlighet med Europaparlamentets och rådets beslut nr .../2006/EG av den 24 oktober 2006 om inrättande av en gemenskapsinsats för evenemanget ”Europeisk kulturhuvudstad” för åren 2007 till 2019 (13) bör denna insats få en omfattande finansiering, eftersom den får stor uppmärksamhet i Europa och bidrar till att förstärka känslan av tillhörighet till ett gemensamt kulturområde. Tonvikten i detta evenemang bör ligga på det transeuropeiska samarbetet på kulturområdet.

(14)

Det bör ges driftsbidrag till organisationer som arbetar för europeiskt kultursamarbete och därmed fungerar som ambassadörer för europeisk kultur, med stöd i den erfarenhet som Europeiska unionen skaffat sig genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 792/2004/EG av den 21 april 2004 om upprättande av ett handlingsprogram för gemenskapen för att främja organisationer verksamma på europeisk nivå inom kulturområdet (14).

(15)	Programmet måste i överensstämmelse med principen om yttrandefrihet bidra till unionens ansträngningar att främja en hållbar utveckling och bekämpa alla former av diskriminering.

(16)	De kandidatländer och Eftaländer som undertecknat EES-avtalet bör ha möjlighet att delta i gemenskapsprogram i enlighet med de avtal som slutits med dessa länder.

(17)

Vid sitt möte i Thessaloniki den 19-20 juni 2003 antog Europeiska rådet ”Agendan för västra Balkan: i riktning mot en europeisk integration”, där det föreskrivs att gemenskapsprogram skall vara öppna för länder som genomgår en stabiliserings- och associeringsprocess, i enlighet med ramavtal som skall slutas mellan gemenskapen och dessa länder. Dessa länder bör om de så önskar, med hänsyn till budgetskäl och politiska prioriteringar, kunna delta i programmet eller i ett mer begränsat samarbete, förutsatt att kompletterande anslag blir tillgängliga och på särskilda villkor som de berörda parterna kommer överens om.

(18)	Programmet bör också vara öppet för samarbete med andra tredjeländer som med gemenskapen har ingått avtal som omfattar kultursamarbete, enligt särskilda regler som skall fastställas närmare.

(19)

För att öka mervärdet av gemenskapens insats är det nödvändigt att se till att de insatser som genomförs som en följd av detta beslut hänger samman med och kompletterar såväl annan gemenskapspolitik som andra gemenskapsinsatser och gemenskapsinstrument av relevans, i överensstämmelse med artikel 151.4 i fördraget. Särskild uppmärksamhet bör ägnas beröringspunkterna mellan gemenskapens åtgärder på kultur- och utbildningsområdet samt insatser som främjar utbyte av bästa praxis och närmare samarbete på europeisk nivå.

(20)

Vad gäller genomförandet av gemenskapsstödet bör hänsyn tas till särdragen hos kultursektorn i Europa, och man bör se till att de administrativa och finansiella förfarandena förenklas så långt det är möjligt och att de är anpassade till de uppsatta målen och till praxis och utveckling inom kultursektorn.

(21)	Kommissionen, medlemsstaterna och kulturkontaktpunkterna bör verka för att uppmuntra deltagande av mindre aktörer i de fleråriga samarbetsprojekten och i organiserandet av aktiviteter som syftar till att föra samman potentiella projektpartner.

(22)

Programmet bör sammanföra den specifika begåvning och den sakkunskap som kulturaktörer i hela Europa besitter. Om det är nödvändigt bör kommissionen och medlemsstaterna vidta åtgärder för att komma tillrätta med lågt deltagande från kulturaktörerna i någon av medlemsstaterna eller de deltagande länderna.

(23)

Kommissionen och medlemsstaterna bör samarbeta för att säkerställa en regelbunden uppföljning och utvärdering av detta program så att anpassningar kan göras, i synnerhet av prioriteringarna för åtgärdernas genomförande. Utvärderingen bör omfatta en extern utvärdering som skall genomföras av oberoende och opartiska organ.

(24)	I förfarandena för uppföljning och utvärdering av programmet bör specifika, mätbara, uppnåeliga, relevanta och tidsbestämda mål och indikatorer användas.

(25)	Lämpliga åtgärder bör vidtas för att förhindra oegentligheter och bedrägerier samt för att driva in belopp som förlorats, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt.

(26)	Det bör för tiden 1 januari 2007-31 december 2013 inrättas ett enhetligt instrument för finansiering och programplanering av kultursamarbete i form av programmet Kultur.

(27)	I detta beslut fastställs för hela den tid programmet pågår en finansieringsram som utgör den särskilda referensen enligt punkt 37 i det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen av den 17 maj 2006 om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (15).

(28)	De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta beslut bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (16).

(29)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta beslut bör antas i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (17) (nedan kallad ”budgetförordningen”) och kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning nr 1605/2002 (18).

(30)

Gemenskapens insatser kompletterar de nationella och regionala samarbetsinsatserna inom kulturområdet. Eftersom målen för det här beslutet, nämligen att stärka det europeiska kulturområde som grundar sig på ett gemensamt kulturarv, (transnationell rörlighet för kulturaktörerna i Europa, transnationell rörlighet för såväl konstverk som kulturella och konstnärliga produkter samt den interkulturella dialogen) på grund av deras transnationella art inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att man skall uppnå dessa mål.

(31)	Övergångsbestämmelser bör införas så att en smidig övergång säkerställs mellan de program som inrättas genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 508/2000/EG och nr 792/2004/EG och det program som inrättas genom detta beslut.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Inrättande och varaktighet

1. Genom detta beslut inrättas programmet Kultur, som är ett enda flerårigt program för gemenskapsinsatser på kulturområdet öppet för alla kultursektorer och alla kategorier av kulturaktörer (nedan kallat ”programmet”).

2. Programmet skall genomföras från och med den 1 januari 2007 till och med den 31 december 2013.

Artikel 2

Budget

1. Finansieringsramen för genomförandet av programmet under den period som avses i artikel 1 skall vara 354 miljoner euro. (19)

2. De årliga anslagen skall godkännas av budgetmyndigheten inom budgetramen.

Artikel 3

Mål

1. Programmets övergripande mål är att stärka det kulturområde som delas av européerna och som grundar sig på ett gemensamt kulturarv genom att utveckla samarbetet på kulturområdet mellan skapande konstnärer, aktörer på kulturområdet och kulturinstitutioner i länder som deltar i programmet och på så vis främja framväxten av ett europeiskt medborgarskap. Programmet är öppet för deltagande av den icke-audiovisuella kulturindustrin, särskilt små kulturföretag, när denna industri agerar ideellt på kulturområdet.

2. Programmet har följande särskilda mål:

a)	Att främja rörlighet över gränserna för personer som arbetar inom kultursektorn.

b)	Att uppmuntra transnationell rörlighet för konstverk samt för konstnärliga och kulturella produkter.

c)	Att främja interkulturell dialog.

Artikel 4

Handlingslinjer

1. Programmets mål skall uppfyllas genom följande insatser som beskrivs närmare i bilagan:

Stöd till kulturinsatser

—	Fleråriga samarbetsprojekt.

—	Samarbetsinsatser.

—	Särskilda insatser.

b)	Stöd till organ som är verksamma på europeisk nivå inom kulturområdet.

c)	Stöd till analyser samt till insamling och spridning av information och till insatser avsedda att maximera verkan av projekt som rör europeiskt kultursamarbete och utveckling av en europeisk kulturpolitik.

2. Vid dessa insatser skall bestämmelserna i bilagan följas.

Artikel 5

Bestämmelser om tredjeländer

1. Programmet skall vara öppet för deltagande av följande länder:

a)	Eftaländer som är medlemmar av EES, i enlighet med bestämmelserna i EES-avtalet.

b)	De kandidatländer som omfattas av en föranslutningsstrategi för anslutning till unionen, i enlighet med allmänna principer och villkor samt de allmänna bestämmelser för deltagande i gemenskapsprogram som fastställts i ramavtalen.

c)	Länderna på västra Balkan, i enlighet med vad som beslutas med dessa länder mot bakgrund av ramavtalen om deras deltagande i gemenskapsprogram.

De länder som avses i denna punkt skall delta fullt ut i programmet, förutsatt att angivna villkor är uppfyllda och att ytterligare anslag ges.

2. Programmet skall även vara öppet för samarbete med andra tredjeländer som med gemenskapen slutit associerings- eller samarbetsavtal med klausuler om kultursektorn, förutsatt att kompletterande anslag blir tillgängliga och på särskilda villkor som skall överenskommas.

De länder på västra Balkan som avses i punkt 1 c och som inte vill delta fullt i programmet får delta i programmet på de villkor som föreskrivs i den här punkten.

Artikel 6

Samarbete med internationella organisationer

Programmet skall möjliggöra samarbete med internationella organisationer som är kompetenta på kulturområdet, såsom Unesco eller Europarådet, på grundval av gemensamma bidrag och i enlighet med de olika regler som gäller för varje institution eller organisation för genomförandet av de insatser som anges i artikel 4.

Artikel 7

Komplementaritet med andra gemenskapsinstrument

Kommissionen skall trygga samordningen mellan programmet och andra gemenskapsinstrument, särskilt sådana som har anknytning till strukturfonderna och till områden som utbildning, forskning, informationssamhället, medborgarskap, ungdom, idrott, språk, social integration, EU:s yttre förbindelser och kampen mot alla former av diskriminering.

Artikel 8

Genomförande

1. Kommissionen skall ansvara för genomförandet av gemenskapsåtgärderna i programmet i enlighet med bilagan.

2. Följande åtgärder skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 9.2:

a)	En årlig arbetsplan som även omfattar prioriteringar, urvalskriterier och urvalsförfaranden.

b)	En årlig budget och fördelningen av medel mellan programmets olika insatser.

c)	Uppföljnings- och utvärderingsförfaranden för programmet.

d)	Gemenskapens finansiella stöd enligt artikel 4.1 a första strecksatsen : belopp, varaktighet, fördelning och mottagare.

3. Alla andra åtgärder som krävs för genomförandet av detta beslut skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 9.3.

Artikel 9

Kommitté

1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté.

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG skall vara två månader.

3. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

4. Kommittén skall själv fastställa sin arbetsordning.

Artikel 10

Kulturkontaktpunkter

1. De kulturkontaktpunkter som avses i avsnitt I.3.1 i bilagan skall i sin egenskap av genomförandeorgan sprida information om programmet på nationell nivå, med beaktande av artikel 54.2 c och artikel 54.3 i budgetförordningen.

2. Kulturkontaktpunkterna skall uppfylla följande kriterier:

a)	De skall ha tillräcklig personal, med yrkeskunskaper och språkkunskaper som lämpar sig för arbete i samband med internationellt samarbete.

b)	De skall ha tillgång till lämplig infrastruktur, särskilt i fråga om informations- och kommunikationsteknik.

c)	De skall verka under sådana administrativa förutsättningar att de på ett korrekt sätt kan utföra sina uppgifter och undvika intressekonflikter.

Artikel 11

Finansiella bestämmelser

1. Det finansiella stödet skall ges i form av bidrag till juridiska personer. Bidrag får i vissa fall beviljas fysiska personer i enlighet med artikel 114.1 i budgetförordningen. Kommissionen får även dela ut priser till fysiska eller juridiska personer för insatser eller projekt som genomförs inom ramen för programmet. Beroende på typen av insats kan schablonfinansiering och/eller tariffer baserade på enhetspriser också tilllåtas.

2. Kommissionen får, på grundval av vilka bidragsmottagare och vilken typ av insats det rör sig om, besluta om huruvida de kan undantas från kontroll av den yrkeskompetens och de yrkeskvalifikationer som krävs för att genomföra de föreslagna insatserna eller arbetsprogrammen.

3. Bidrag eller pris får beviljas för särskilda insatser i samband med evenemangen i de europeiska kulturhuvudstäder som utsetts enligt beslut nr 1419/1999/EG.

Artikel 12

Bidrag till övriga gemenskapsmål

Programmet skall bidra till att stärka gemenskapens övergripande mål, särskilt genom att

a)	främja den grundläggande principen om yttrandefrihet,

b)	uppmuntra ökad medvetenhet om vikten av att bidra till en hållbar utveckling,

c)	sträva efter att främja ömsesidig förståelse och tolerans inom Europeiska unionen,

d)	bidra till att undanröja alla former av diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.

Programmets överensstämmelse och komplementaritet med gemenskapens politik för kultursamarbete med tredjeländer skall särskilt uppmärksammas.

Artikel 13

Uppföljning och utvärdering

1. Kommissionen skall se till att det regelbundet görs en uppföljning av huruvida programmets mål uppfylls. Resultaten av uppföljningen och utvärderingen skall utnyttjas när programmet genomförs.

Denna uppföljning skall särskilt omfatta utarbetandet av de rapporter som avses i punkt 3 a och c.

Programmets särskilda mål kan på grundval av uppföljningsrapporternas resultat revideras i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 251 i EG-fördraget.

2. Kommissionen skall se till att programmet regelbundet utvärderas av ett externt och fristående organ.

3. Kommissionen skall för Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén lägga fram följande:

a)	Senast den 31 december 2010, en halvtidsrapport där den utvärderar resultaten samt de kvalitativa och kvantitativa aspekterna av programmets genomförande.

b)	Senast den 31 december 2011, ett meddelande om programmets fortsatta genomförande.

c)	Senast den 31 december 2015, en utvärderingsrapport efter programmets avslutande.

Artikel 14

Övergångsbestämmelser

Insatser som på grundval av beslut nr 508/2000/EG eller nr 792/2004/EG inleds före den 31 december 2006 skall tills de avslutas fortsätta att administreras enligt bestämmelserna i de besluten.

Den kommitté som inrättats enligt artikel 5 i beslut nr 508/2000/EG skall ersättas med den kommitté som avses i artikel 9 i det här beslutet.

Artikel 15

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i ... den ...

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

På rådets vägnar

Ordförande

(1) EUT C 164, 5.7.2005, s. 65.

(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 25 oktober 2005 (ännu ej offentliggjord i EUT), rådets gemensamma ståndpunkt av den 18 juli 2006 (ännu ej offentliggjord i EUT) och Europaparlamentets ståndpunkt av den 24 oktober 2006 (ännu ej offentliggjord i EUT).

(3) Europaparlamentets och rådets beslut nr 719/96/EG av den 29 mars 1996 om upprättandet av ett program för stöd till konstnärliga och kulturella aktiviteter på Europanivå (Kaleidoscope) (EGT L 99, 20.4.1996, s. 20). Beslutet ändrat genom beslut nr 477/1999/EG (EGT L 57, 5.3.1999, s. 2).

(4) Europaparlamentets och rådets beslut nr 2085/97/EG av den 6 oktober 1997 om att inrätta ett program för stöd till böcker och läsning inbegripet översättning (Ariane) (EGT L 291, 24.10.1997, s. 26). Beslutet ändrat genom beslut nr 476/1999/EG (EGT L 57, 5.3.1999, s. 1).

(5) Europaparlamentets och rådets beslut nr 2228/97/EG av den 13 oktober 1997 om att inrätta ett gemensamt åtgärdsprogram på kulturarvsområdet (Rafael-programmet) (EGT L 305, 8.11.1997, s. 31). Beslutet upphävt genom beslut nr 508/2000/EG (EGT L 63, 10.3.2000, s. 1).

(6) Europaparlamentets och rådets beslut nr 508/2000/EG av den 14 februari 2000 om upprättande av Kultur 2000- programmet (EGT L 63, 10.3.2000, s. 1) Beslutet senast ändrat genom rådets beslut nr 885/2004/EG (EUT L 168, 1.5.2004, s. 1).

(7) EGT C 162, 6.7.2002, s. 5.

(8) EGT C 13, 18.1.2003, s. 5.

(9) EGT C 72 E, 21.3.2002, s. 142.

(10) EGT C 293 E, 28.11.2002, s. 105.

(11) EUT C 300 E, 11.12.2003, s. 156.

(12) EUT C 76 E, 25.3.2004, s. 459.

(13) EUT L ...

(14) EUT L 138, 30.4.2004, s. 40.

(15) EUT C 139, 14.6.2006, s 1.

(16) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. Beslutet ändrat genom beslut 2006/512/EG (EUT L 200, 22.7.2006, s. 11).

(17) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.

(18) EGT L 357, 31.12.2002, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 1261/2005 (EUT L 201, 2.8.2005, s. 3).

(19) Beloppet grundas på 2004 års siffror och skall bli föremål för teknisk anpassning för att beakta inflationen.

BILAGA

I. BESKRIVNING AV AKTIVITETER OCH EVENEMANG

1. Första programområdet: Stöd till kulturell verksamhet

1.1 Fleråriga samarbetsprojekt

Programmet skall stödja stabila och strukturerade samarbetsprojekt för att sammanföra kulturaktörernas specifika begåvning och sakkunskap i hela Europa. Målet med detta stöd är att hjälpa samarbetsprojekt som befinner sig i start- eller uppbyggnadsfasen eller är i färd med att utvidga sin verksamhet geografiskt. De måste uppmuntras att etablera sig på varaktig grund och bli ekonomiskt oberoende.

Varje samarbetsprojekt skall inbegripa minst sex aktörer från sex olika länder som deltar i programmet. Syftet skall vara att sammanföra en rad olika aktörer från en eller flera sektorer för att delta i olika typer av fleråriga åtgärder som kan genomföras inom samma sektor eller inom flera olika sådana, men med ett gemensamt mål.

Varje samarbetsprojekt skall ha som syfte att genomföra ett antal strukturerade fleråriga kulturaktiviteter. Denna verksamhet skall genomföras under hela den tid som gemenskapsfinansieringen varar. Den skall omfatta minst två av de tre särskilda mål som anges i artikel 3.2. Samarbetsprojekt som planerar att utveckla verksamhet som omfattar alla de tre särskilda målen i den artikeln kommer att prioriteras.

Samarbetsprojekten skall väljas ut efter ansökningsomgångar enligt budgetförordningen. Inom denna ram skall urvalet göras bl.a. på grundval av medorganisatörernas erkända sakkunskap inom sitt verksamhetsområde, deras finansiella och operativa möjligheter att slutföra den föreslagna verksamheten samt verksamhetens kvalitet och överensstämmelse med programmets allmänna och särskilda mål, i enlighet med artikel 3.

Samarbetsprojekten skall grundas på ett samarbetsavtal, dvs. ett gemensamt dokument som är rättsligt bindande i ett av deltagarländerna och som undertecknats av alla medorganisatörerna.

Gemenskapens stöd får inte överstiga 50 % av projektets budget och skall trappas ned successivt. Stödet får inte vara högre än 500 000 euro per år för samarbetsprojektens alla insatser. Stödet skall utbetalas under en period av tre till fem år.

Som ett riktmärke skall ca 32 % av programmets totala budget användas för denna typ av stöd.

1.2 Samarbetsinsatser

Programmet skall stödja insatser för kultursamarbete mellan europeiska aktörer inom en eller flera sektorer. Kreativitet och nyskapande skall prioriteras. Insatser för att utforska samarbetsmöjligheter för att kunna utveckla dem på längre sikt skall särskilt uppmuntras.

Varje insats skall utformas och genomföras av partnerskap som består av minst tre kulturaktörer från tre olika deltagarländer, oavsett om aktörerna kommer från en eller flera olika sektorer eller ej.

Insatserna skall väljas ut efter ansökningsomgångar enligt budgetförordningen och dess genomförandebestämmelser. Inom denna ram skall urvalet göras på grundval av medorganisatörernas erkända sakkunskap inom sitt verksamhetsområde, deras finansiella och operativa möjligheter att genomföra de föreslagna insatserna samt insatsernas kvalitet och överensstämmelse med programmets allmänna och särskilda mål, i enlighet med artikel 3.

Gemenskapens stöd får inte överstiga 50 % av projektets budget. Det skall uppgå till minst 50 000 euro och högst 200 000 euro. Stödet skall utbetalas under högst 24 månader.

Villkoren för denna insats när det gäller det lägsta antalet aktörer som krävs för att presentera ett projekt, samt minimi- och maximibelopp för gemenskapsstödet, kan justeras så att hänsyn tas till de särskilda villkoren för översättning av litteratur.

Som ett riktmärke skall ca 29 % av programmets totala budget användas för denna typ av stöd.

1.3 Särskilda insatser

Programmet skall även stödja särskilda insatser. Insatserna kallas särskilda eftersom de skall ha stor omfattning och räckvidd samt påtaglig genomslagskraft hos Europas folk, bidra till att öka deras känsla av att tillhöra samma gemenskap och sprida kunskap om den kulturella mångfalden i medlemsstaterna, samt bidra till den interkulturella och internationella dialogen. De skall omfatta minst två av de tre särskilda mål som anges i artikel 3.

Dessa särskilda insatser skall även bidra till att ge gemenskapens insatser inom kultur en större synlighet både inom och utanför Europeiska unionen. De skall även bidra till att öka det globala medvetandet om Europas kulturella rikedom och mångfald.

Omfattande stöd skall ges till de europeiska kulturhuvudstäderna för att hjälpa dem att genomföra verksamhet som gör Europa mer synligt och betonar det transeuropeiska kultursamarbetet.

Även prisutdelningar kan betraktas som särskilda insatser, eftersom de framhäver såväl konstnärersom kulturella och konstnärliga verk eller produkter, gör dem kända utanför de nationella gränserna och således främjar rörlighet och utbyte.

Stöd får också beviljas för samarbete med tredjeländer och internationella organisationer enligt vad som föreskrivs i artikel 5.2 och artikel 6.

Ovannämnda exempel är ingen uttömmande förteckning över insatser som kan få stöd inom ramen för detta underområde i programmet.

Det som avgör vilka urvalsregler som skall gälla för de särskilda insatserna är typen av insats. Finansiering skall beviljas efter ansökningsomgångar och anbudsinfordran, utom i sådana fall som omfattas av artiklarna 54 och 168 i budgetförordningen. Hänsyn skall också tas till hur varje insats uppfyller programmets allmänna och särskilda mål, enligt vad som anges i artikel 3 i detta beslut.

Gemenskapens stöd får inte överstiga 60 % av projektets budget.

Som ett riktmärke skall ca 16 % av programmets totala budget användas för denna typ av stöd.

2. Andra programområdet: stöd till organ som är verksamma på europeisk nivå inom kulturområdet

Detta stöd skall lämnas i form av ett driftsbidrag för medfinansiering av utgifter som uppkommer i samband med det löpande arbetsprogrammet för organ som verkar för ett ändamål av allmänt europeiskt intresse inom kulturområdet eller för ett mål som omfattas av unionens politik på detta område.

Dessa bidrag skall tilldelas på grundval av årliga ansökningsomgångar.

Som ett riktmärke skall ca 10 % av programmets totala budget användas för detta programområde.

Bidrag får ges till organ som arbetar för att främja kultursamarbete på ett eller flera av följande sätt:

—	genom att ha representation på gemenskapsnivå,

—	genom att samla in eller sprida information som kan underlätta transeuropeiskt kultursamarbete i gemenskapen,

—	genom att upprätta nätverk på europeisk nivå mellan organ som är verksamma inom kulturområdet,

—	genom att delta i projekt för kultursamarbete eller genom att fungera som ambassadörer för europeisk kultur.

Dessa organ måste ha en verklig europeisk dimension. Därför måste de utöva sin verksamhet på europeisk nivå, ensamma eller i form av olika samordnade föreningar, och deras struktur (inskrivna medlemmar) och verksamhet måste ha potential att kunna fungera i hela Europeiska unionen eller åtminstone omfatta sju europeiska länder.

Detta programområde skall vara öppet för organ som får stöd enligt del 2 i bilaga I till beslut nr 792/2004/EG samt för alla andra organ som bedriver kulturarbete på europeisk nivå, förutsatt att de motsvarar målen i artikel 3 och uppfyller villkoren i detta beslut.

De organisationer som skall få sådana driftsbidrag skall väljas ut genom ansökningsomgångar. Det skall ske genom en jämförelse av organens arbetsprogram med de särskilda mål som anges i artikel 3.

Driftsbidrag som beviljas inom ramen för detta programområde får inte överstiga 80 % av organets bidragsberättigande kostnader under det kalenderår för vilket bidraget beviljas.

3. Tredje programområdet: stöd till analyser samt till insamling och spridning av information och till insatser avsedda att maximera verkan av projekt som rör kultursamarbete

Som ett riktmärke skall ca 5% av programmets totala budget användas för detta programområde.

3.1 Stöd till kulturkontaktpunkterna

Stöd skall även ges åt de så kallade kulturkontaktpunkterna så att dessa på ett målinriktat, effektivt och användarvänligt sätt kan sprida praktisk information om programmet. Dessa organ, som verkar på nationell nivå, skall inrättas på frivillig grund i enlighet med artikel 39 i förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002.

Kulturkontaktpunkterna skall ha i uppdrag att

—	marknadsföra programmet,

—	underlätta tillgången till programmet och uppmuntra så många som möjligt av yrkesverksamma och aktörer på kulturområdet att delta i dess verksamhet genom effektiv informationsspridning och genom att utarbeta lämpliga nätverksinitiativ sinsemellan,

—	fungera som effektiv förbindelse med de olika institutioner som stöder kulturen i medlemsstaterna och därmed bidra till komplementariteten mellan programinsatserna och de nationella stödinsatserna,

—	vid behov ge information om andra gemenskapsprogram som är öppna för kulturprojekt.

3.2 Stöd till analyser som rör kultursamarbete

Programmet skall stödja genomförande av undersökningar och analyser som rör europeiskt kultursamarbete och utveckling av en europeisk kulturpolitik. Målet med detta stöd skall vara att öka och förbättra information och data för att utarbeta jämförande data och analys om kultursamarbete på europeisk nivå, särskilt när det gäller rörlighet för skapande konstnärer och personer som arbetar i kultursektorn och för konstverk och konstnärliga och kulturella produkter, samt den interkulturella dialogen.

Stöd kan beviljas inom detta programområde till sådana undersökningar och analyser som bidrar till att berika kunskaperna om transeuropeiskt kultursamarbete och till att skapa ett gynnsamt klimat för dess utveckling. Projekt som syftar till insamling och analys av statistiska uppgifter skall särskilt uppmuntras.

3.3 Stöd till insamling och spridning av information och till insatser avsedda att maximera verkan av projekt som rör kultursamarbete

Programmet skall ge stöd till insamling och spridning av information och till insatser avsedda att maximera verkan av projekt som rör transeuropeiskt kultursamarbete via utveckling av ett Internetverktyg som inriktas på behoven hos yrkesverksamma på kulturområdet.

Detta verktyg bör möjliggöra utbyte av erfarenheter och goda lösningar, spridning av information rörande programmet samt transeuropeiskt kultursamarbete i vidare bemärkelse.

II. PROGRAMFÖRVALTNING

Programbudgeten kan även täcka utgifter för förberedelser, uppföljning, kontroll, revision och utvärdering som är direkt nödvändiga för förvaltningen av programmet och för genomförandet av programmålen; i detta ingår i synnerhet undersökningar, möten, information och publikationer, kostnader för elektroniska nät för informationsutbyte samt alla andra utgifter för administrativt och tekniskt stöd som kommissionen kan utnyttja för förvaltningen av programmet.

III. GRANSKNINGAR OCH REVISIONER

För de projekt som väljs ut i enlighet med förfarandet i artikel 11.2 skall det införas ett system för slumpvis granskning.

Bidragsmottagarna skall under fem år efter den sista utbetalningen hålla alla verifikationer för utgifter tillgängliga för kommissionen. Bidragsmottagarna skall vid behov se till att de verifikationer som finns hos deras samarbetspartner eller medlemmar ställs till kommissionens förfogande.

Kommissionen får, via sina egna anställda eller något annat lämpligt organ som den utsett, utföra en granskning av hur bidraget har använts. Granskningen får utföras under avtalets hela löptid samt under fem år efter dagen för utbetalning av den sista bidragsdelen. I förekommande fall kan granskningen leda till att kommissionen beslutar att kräva tillbaka medel.

Såväl kommissionens personal som extern personal med fullmakt från kommissionen skall ges sådan tillgång till mottagarens kontorslokaler och till all information, även i elektronisk form, som krävs för att revisionen skall kunna utföras.

Revisionsrätten och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) skall ha samma rättigheter som kommissionen, särskilt när det gäller tillträde till lokaler och tillgång till handlingar.

För att skydda gemenskapernas ekonomiska intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter får kommissionen även utföra kontroller och inspektioner på plats avseende detta program enligt rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 (1). Utredningar får vid behov även utföras av OLAF i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 (2).

IV. INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSVERKSAMHET SAMT INSATSER AVSEDDA ATT MAXIMERA VERKAN AV PROJEKT

1. Kommissionen

Kommissionen kan organisera seminarier, konferenser eller möten för att underlätta genomförandet av programmet och vidta lämpliga åtgärder för information, offentliggörande, spridning samt andra insatser avsedda att maximera verkan av projekt, samt för att följa upp och utvärdera programmet. Sådan verksamhet kan finansieras med bidrag eller anbudsinfordringar, alternativt organiseras och finansieras direkt av kommissionen.

2. Kontaktpunkter

Kommissionen och medlemsstaterna skall på frivillig grund organisera och förstärka utbytet av information som kan vara till nytta vid genomförandet av programmet genom kulturkontaktpunkterna, som fungerar som genomförandeorgan på nationell nivå, i enlighet med artikel 54.2 c och 54.3 i budgetförordningen.

3. Medlemsstater

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 87 i fördraget får medlemsstaterna vid behov stödja system för enskilda kulturaktörers rörlighet i syfte att komma tillrätta med deras låga deltagande i programmet. Stödet kan ha formen av resestipendier för kulturaktörer för att underlätta förberedelsefasen för transnationella kulturprojekt.

V. ÖVERGRIPANDE BUDGETFÖRDELNING

Vägledande fördelning av programmets årsbudget

	Procentandel av budgeten
Programområde 1 (stöd till projekt)	Ca 77 %
— Fleråriga samarbetsprojekt	Ca 32 %
— Samarbetsinsatser	Ca 29 %
— Särskilda insatser	Ca 16 %
Programområde 2 (stöd till organisationer som är aktiva på kulturområdet på europeisk nivå)	Ca 10 %
Programområde 3 (stöd till analyser, insamling och spridning av information)	Ca 5 %
Totalt för operativa kostnader	Ca 92 %
Programförvaltning	Ca 8 %

Dessa procentandelar är vägledande och kan komma att ändras av den kommitté som avses i artikel 9 i enlighet med förfarandet i artikel 9.2.

(1) EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.

(2) EGT L 136, 31.5.1999, s. 1.

P6_TA(2006)0434

Gemenskapens räddningstjänstmekanism *

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets beslut om gemenskapens räddningstjänstmekanism (omarbetning) (KOM(2006)0029 - C6 0076/2006 - 2006/0009(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2006)0029) (1),

—	med beaktande av artikel 308 i EG-fördraget och artikel 203 i Euratomfördraget, i enlighet med vilka rådet har hört parlamentet (C6-0076/2006),

—	med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandet från utskottet för utveckling (A6-0286/2006).

1.	Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget och artikel 119 andra stycket i Euratomfördraget.

3.	Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.	Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

KOMMISSIONENS FÖRSLAG

PARLAMENTETS ÄNDRINGAR

Ändring 1

Skäl 1

(1) Det krävs väsentliga ändringar i rådets beslut 2001/792/EG, Euratom av den 23 oktober 2001 om inrättande av en gemenskapsmekanism för att underlätta ett förstärkt samarbete vid biståndsinsatser inom räddningstjänsten. För tydlighetens skull bör beslutet omarbetas.

Ändring 2

Skäl 2

(2) Antalet naturkatastrofer och katastrofer som har orsakats av människor har ökat avsevärt under senare år. Katastroferna har dessutom blivit både allvarligare och mer kännbara och har resulterat i förlust av människoliv, förstöring av ekonomisk och social infrastruktur och försämring av redan känsliga ekosystem.

(2) Antalet naturkatastrofer och katastrofer som har orsakats av människor har ökat avsevärt under senare år. Katastroferna har dessutom blivit både allvarligare och mer kännbara och har resulterat i förlust av människoliv, egendom, inbegripet kulturarv, förstöring av ekonomisk och social infrastruktur , försämring av redan känsliga ekosystem och försämrad folkhälsa .

Ändring 3

Skäl 2a (nytt)

(2a) Folkhälsoperspektivet bör beaktas vid alla insatser inom räddningstjänsten och inkluderas i detta besluts räckvidd, och man bör komma ihåg att alla katastrofer påverkar människor både fysiskt och psykiskt. Detta lägger en stor börda på sjukvårds- och socialförsäkringssystemen under lång tid efter det att räddningsinsatsen är över.

Ändring 4

Skäl 2b (nytt)

(2b) Inrättandet av mekanismer inom räddningstjänsten bör främst vara till hjälp för de drabbade medborgarna efter det att katastrofen inträffat. Denna hjälp bör synliggöras och vara mätbar, så att medlemsstaterna förmedlar ett starkt budskap om solidaritet.

Ändring 5

Skäl 3

(3) Gemenskapens åtgärder för att genomföra rådets resolution av den 8 juli 1991 om förbättring av det ömsesidiga biståndet mellan medlemsstaterna i händelse av naturkatastrofer eller tekniska katastrofer har bidragit till skyddet av människor, miljö och egendom. FN/ECE:s (FN:s ekonomiska kommission för Europa) konvention om gränsöverskridande konsekvenser av industriolyckor, som har godkänts av gemenskapen genom rådets beslut 98/685/EG, har bidragit till att ytterligare förbättra förebyggande och hantering av industriolyckor.

(3) Gemenskapens åtgärder för att genomföra resolutionen från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar församlade i rådet av den 8 juli 1991 om förbättring av det ömsesidiga biståndet mellan medlemsstaterna i händelse av naturkatastrofer eller tekniska katastrofer har bidragit till skyddet av människor, miljö och egendom , även när det gäller radiologiska katastrofer . FN/ECE:s (FN:s ekonomiska kommission för Europa) konvention om gränsöverskridande konsekvenser av industriolyckor, som har godkänts av gemenskapen genom rådets beslut 98/685/EG, har bidragit till att ytterligare förbättra förebyggande och hantering av industriolyckor.

Ändring 6

Skäl 4

(4) Genom rådets beslut 2001/792/EG, Euratom inrättades en gemenskapsmekanism för att underlätta ett förstärkt samarbete vid biståndsinsatser inom räddningstjänsten (nedan kallad ”mekanismen”), som också tar hänsyn till de regioner och öar som har särskilda behov på grund av att de ligger isolerade, i gemenskapens yttersta randområden eller av andra skäl. Antalet länder som utnyttjar mekanismen för räddningstjänstbistånd har ökat avsevärt de senaste åren. Mekanismen bör stärkas så att den europeiska solidariteten demonstreras effektivare och tydligare och så att en europeisk snabbinsatsförmåga kan utvecklas på det sätt som krävs av Europeiska rådet i dess slutsatser från mötet den 16-17 juni 2005 och av Europaparlamentet i dess resolution av den 13 januari 2005 om tsunamikatastrofen.

(4) Genom rådets beslut 2001/792/EG, Euratom inrättades en gemenskapsmekanism för att underlätta ett förstärkt samarbete vid biståndsinsatser inom räddningstjänsten (nedan kallad ”mekanismen”), som också tar hänsyn till de regioner och öar som har särskilda behov i fråga om bistånd och hjälp på grund av att de ligger isolerade, i gemenskapens yttersta randområden. Det bör finnas särskilda arbetslag inom räddningstjänsten för att möjliggöra bättre åtgärder i sådana situationer och möta behoven i sådana områden. Antalet länder som utnyttjar mekanismen för räddningstjänstbistånd har ökat avsevärt de senaste åren. Mekanismen bör stärkas så att den europeiska solidariteten demonstreras effektivare och tydligare och så att en europeisk snabbinsatsförmåga kan utvecklas på det sätt som krävs av Europeiska rådet i dess slutsatser från mötet den 16-17 juni 2005 och av Europaparlamentet i dess resolution av den 13 januari 2005 om tsunamikatastrofen.

Ändring 7

Skäl 6

(6) Mekanismen bör underlätta räddningstjänstens insatser vid alla slag av allvarliga olyckor, inklusive naturkatastrofer och katastrofer som har orsakats av människor, tekniska och radiologiska olyckor eller miljöolyckor, terroristhandlingar samt förorening av havet till följd av olycka enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 2850/2000/EG av den 20 december 2000 om upprättande av en gemenskapsram för samarbete om oavsiktlig eller avsiktlig förorening av havet. Räddningstjänstbistånd kan komma att krävas i samband med alla dessa olyckor för att komplettera det berörda landets insatskapacitet.

(6) Mekanismen bör underlätta räddningstjänstens insatser vid alla slag av allvarliga olyckor, inklusive naturkatastrofer och katastrofer som har orsakats av människor, tekniska och radiologiska olyckor eller miljöolyckor i eller utanför gemenskapen , inbegripet terroristhandlingar samt förorening av havet till följd av olycka eller avsiktlig förorening enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 2850/2000/EG av den 20 december 2000 om upprättande av en gemenskapsram för samarbete om oavsiktlig eller avsiktlig förorening av havet. Räddningstjänstbistånd kan komma att krävas i samband med alla dessa olyckor för att komplettera det berörda landets insatskapacitet.

Ändring 8

Skäl 7

(7) Förebyggande åtgärder är av stor betydelse när det gäller att skydda sig mot naturkatastrofer, tekniska katastrofer och miljökatastrofer och kräver att man överväger ytterligare åtgärder. Gemenskapen bör hjälpa medlemsstaterna att minimera tiden för katastrofinsatser och varning till medborgarna genom att bidra till vidareutvecklingen av förvarnings- och varningssystem . Systemen bör ta hänsyn till befintliga informations-, övervaknings- och detekteringskällor och bör inkludera fyra till varandra relaterade element som omfattar kunskap om risker och svaga punkter, kommunikation och informationsspridning, beredskap och insatskapacitet .

Ändring 9

Skäl 7a (nytt)

(7a) Markförvaltning och markanvändning är viktiga delar i politik och planer för att förebygga och mildra katastrofer. I planerna och politiken bör därför integrerade strategier för förvaltning av miljön och naturresurserna införas, vilka syftar till att minska riskerna för katastrofer.

Ändring 10

Skäl 7b (nytt)

(7b) Systemet för global övervakning av miljö och säkerhet, som stöder utvecklingen av en europeisk politik för miljö och säkerhet och bidrar till att övervaka dess genomförande på lokal och regional nivå, gemenskapsnivå och global nivå, bör användas systematiskt. Med tanke på jordobservationens strategiska betydelse på områdena för miljö och säkerhet bör man hålla fast vid de tidsfrister som fastställdes vid Europeiska rådets möte i Göteborg den 15-16 juni 2001, och en oberoende och operativ europeisk global övervakningskapacitet bör utvecklas senast 2008.

Ändring 11

Skäl 7c (nytt)

(7c) Ett effektivt förvarningssystem och snabba insatser baserar sig främst på fyra komponenter som i princip är kopplade till varandra: fastställande och bedömning av risker; kontinuerlig övervakning och fastställande av uppstådda risker; mekanism för varning och information; beredskap, möjlighet att reagera och bistånd.

Ändring 12

Skäl 8

(8) Förberedande åtgärder behöver vidtas på medlemsstatsoch gemenskapsnivå för att vid olyckor möjliggöra en snabb mobilisering av insatsstyrkor för bistånd samt en erforderligt flexibel samordning av dessa, och för att genom ett utbildningsprogram efter behov säkerställa att bedömnings- och/eller samordningsgrupper, insatsstyrkor och andra resurser kan bidra med effektiva insatser och att de kompletterar varandra. Andra förberedande åtgärder inbegriper utbyte av information om nödvändiga medicinska resurser och stimulans för att använda ny teknik. Det bör övervägas att ta fram ytterligare moduler för biståndsinsatser inom räddningstjänsten, bestående av resurser från en eller flera medlemsstater, som bidrag till utvecklingen av en snabbinsatsförmåga inom räddningstjänsten.

(8) Förberedande åtgärder behöver vidtas på medlemsstatsoch gemenskapsnivå för att vid olyckor möjliggöra en snabb mobilisering av insatsstyrkor för bistånd samt en erforderligt flexibel samordning av dessa, och för att genom ett utbildningsprogram efter behov säkerställa att bedömnings- och/eller samordningsgrupper, insatsstyrkor och andra resurser kan bidra med effektiva insatser och att de kompletterar varandra. Andra förberedande åtgärder inbegriper utbyte av information om nödvändiga medicinska resurser för att se till att den utrustning som används vid katastrofinsatser är kompatibel, och stimulans för att använda ny teknik. Det bör övervägas att ta fram ytterligare moduler för biståndsinsatser inom räddningstjänsten, bestående av resurser från en eller flera medlemsstater som är fullt kompatibla med varandra , som bidrag till utvecklingen av en snabbinsatsförmåga inom räddningstjänsten. Utveckling av specifika moduler avsedda att hållas i beredskap, i enlighet med kommissionens meddelande av den 20 april 2005”Att förbättra gemenskapens räddningstjänstmekanism”, bör övervägas.

Ändring 13

Skäl 8a (nytt)

(8a) Upplysta och utbildade medborgare är mindre sårbara. Som ett komplement till utveckling av förvarnings- och varningssystem bör kommissionen därför lägga fram en integrerad strategi mot olyckor och katastrofer (vilket utlovades i kommissionens arbetsprogram för 2002 (KOM(2001)0620, punkt 4, tredje centrala insatsen, sidan 10) med särskild betoning på att informera och utbilda medborgarna, särskilt barn.

Ändring 14

Skäl 8b (nytt)

(8b) För att säkerställa och underlätta effektiva förebyggande åtgärder mot, beredskap för och insatser vid allvarliga olyckor är det nödvändigt att genomföra omfattande informationskampanjer samt utbildning och initiativ som ökar medvetenheten bland allmänheten, särskilt bland ungdomar.

Ändring 15

Skäl 10

(10) Mekanismen bör göra det möjligt att mobilisera och underlätta samordning av biståndsinsatser för att bidra till att säkerställa bättre skydd för i första hand människor, men även för miljö och egendom, inbegripet kulturarv, och därigenom minska förluster av människoliv, personskador, materiella skador, ekonomiska skador och miljöskador samt göra den sociala sammanhållningen och solidariteten mer påtaglig. Det ökade samarbetet vid biståndsinsatser inom räddningstjänsten bör bygga på en organisation av räddningstjänsten inom gemenskapen , med ett övervaknings- och informationscentrum och ett gemensamt kommunikations- och informationssystem för olyckor, som sköts av kommissionen, och operativa kontaktpunkter i medlemsstaterna. Mekanismen bör fungera som en ram för insamling av kontrollerad information om olyckor, spridning av sådan information till medlemsstaterna samt utbyte av information om de erfarenheter som har gjortsvid insatserna.

(10) Mekanismen bör göra det möjligt att mobilisera och underlätta samordning av biståndsinsatser för att bidra till att säkerställa bättre skydd för i första hand människor, men även för folkhälsa, miljö och egendom, inbegripet kulturarv, och därigenom minska förluster av människoliv, personskador, materiella skador, ekonomiska skador och miljöskador samt göra den sociala sammanhållningen och solidariteten mer påtaglig. Det ökade samarbetet vid biståndsinsatser inom räddningstjänsten bör bygga på ett europeiskt strategiskt samordningscentrum för räddningstjänst , med ett övervaknings- och informationscentrum och ett gemensamt kommunikations- och informationssystem för olyckor, som sköts av kommissionen, och operativa kontaktpunkter i medlemsstaterna. Mekanismen bör fungera som en ram för insamling av kontrollerad information om olyckor, spridning av sådan information till medlemsstaterna , för att säkerställa att ytterligare, snabbt mobiliserbara resurser för hantering av olyckor finns tillgängliga, samt utbyte av information om de erfarenheter som har gjorts vid insatserna.

Ändring 16

Skäl 12

(12) Det är nödvändigt att förbättra tillgången till lämpliga transportmedel för att underlätta utvecklingen av en snabbinsatsförmåga på gemenskapsnivå. Gemenskapen bör stödja och komplettera medlemsstaternas ansträngningar genom att göra det lättare för medlemsstaterna att förena sina transportresurser och genom att, vid behov, mobilisera ytterligare transportmedel.

(12) Brist på lämpliga transportmedel kan väsentligen undergräva effektiviteten i räddningstjänstens ingripanden och få negativa följder för hur omfattande och långvarigt ingripandet blir. Det är nödvändigt att förbättra tillgången till lämpliga transportmedel för att underlätta utvecklingen av en snabbinsatsförmåga på gemenskapsnivå. Gemenskapen bör stödja och komplettera medlemsstaternas ansträngningar genom att göra det lättare för medlemsstaterna att förena sina transportresurser och genom att, vid behov, mobilisera ytterligare transportmedel. Förfaranden bör snarast möjligt fastställas mellan rådets sekretariat och kommissionen (särskilt övervaknings- och informationscentrumet och Europeiska gemenskapens kontor för humanitärt bistånd (ECHO)) för snabbt informationsutbyte med tanke på en gemensam behovsbedömning och inventering av eventuellt tillgängliga transportmedel. Rådet och kommissionen bör undersöka möjligheterna att finansiera transportmedel genom gemenskapsbudgeten.

Ändring 17

Skäl 14

(14) Det måste vara möjligt att mobilisera ytterligare bistånd på gemenskapsnivå som ett skyddsnät för att komplettera medlemsstaternas räddningstjänstinsatser, särskilt om flera medlemsstater hotas av liknande katastrofer.

(14) Trots att det samlade bistånd som erbjuds genom mekanismen i de flesta fall är omfattande kan det sällan uppfylla alla krav. Det måste emellertid vara möjligt att mobilisera ytterligare bistånd på gemenskapsnivå som ett skyddsnät för att komplettera medlemsstaternas räddningstjänstinsatser, särskilt om flera medlemsstater hotas av liknande katastrofer.

Ändring 18

Skäl 16

(16) Gemenskapsmekanismen skulle också kunna underlätta och stödja dels krishanteringen, i enlighet med rådets och kommissionens gemensamma förklaring av den 29 september 2003 om användningen av gemenskapens mekanism för räddningstjänsten inom ramen för den krishantering som avses i avdelning V i Fördraget om Europeiska unionen, dels det konsulära samarbetet vid olyckor i tredjeland. Kandidatländer bör kunna delta, och samarbete med tredjeland bör vara möjligt, eftersom detta skulle göra mekanismen mer effektiv och verkningsfull.

(16) Gemenskapsmekanismen skulle också kunna underlätta och stödja dels krishanteringen, i enlighet med rådets och kommissionens gemensamma förklaring av den 29 september 2003 om användningen av gemenskapens mekanism för räddningstjänsten inom ramen för den krishantering som avses i avdelning V i Fördraget om Europeiska unionen, dels det konsulära samarbetet vid olyckor i tredjeland. Kandidatländer bör kunna delta, och samarbete med tredjeland samt med internationella och regionala organisationer bör vara möjligt, med tanke på att stora olyckor i tredje land kan få omfattande konsekvenser för medlemsstater och europeiska medborgare. Ett sådant deltagande skulle göra mekanismen mer effektiv och verkningsfull.

Ändring 19

Skäl 16a (nytt)

(16a) Man kan åstadkomma bättre tjänster för medborgarna och synergieffekter mellan medlemsstaternas representationer genom att skapa kontaktpunkter för ömsesidigt konsulärt bistånd, vilket bör övervägas snarast möjligt. Medlemsstaterna kan i syfte att närmare undersöka denna möjlighet överväga att samlokalisera konsulära tjänster i vissa regioner.

Ändring 20

Artikel 1, stycke 2

Mekanismen skall i första hand skydda människor , men även miljö och egendom, inbegripet kulturarv, vid naturkatastrofer och katastrofer som har orsakats av människor, terroristhandlingar, tekniska och radiologiska olyckor eller miljöolyckor, inbegripet förorening av havet till följd av olycka (nedan kallade ”större olyckor”), som inträffar inom eller utanför gemenskapen, också med hänsyn till de regioner och öar som har särskilda behov på grund av att de ligger isolerade, i gemenskapens yttersta randområden eller av andra skäl. Mekanismen får inte påverka skyldigheterna enligt Europeiska gemenskapens eller Europeiska atomenergigemenskapens gällande, relevanta lagstiftning eller enligt befintliga internationella avtal.

Mekanismen skall i första hand skydda medborgarnas säkerhet och folkhälsan , men även miljö och egendom, inbegripet kulturarv, vid naturkatastrofer och katastrofer som har orsakats av människor, terroristhandlingar, tekniska och radiologiska olyckor eller miljöolyckor, inbegripet förorening av havet till följd av olycka och avsiktlig förorening, i enlighet med beslut nr 2850/2000/EG , som inträffar inom eller utanför gemenskapen, också med hänsyn till de regioner och öar som har särskilda behov på grund av att de ligger isolerade, i gemenskapens yttersta randområden eller av andra skäl. Mekanismen får inte påverka skyldigheterna enligt Europeiska gemenskapens eller Europeiska atomenergigemenskapens gällande, relevanta lagstiftning eller enligt befintliga internationella avtal.

Ändring 21

Artikel 2, punkt 1

1.	Inventering av tillgängliga insatsstyrkor och annat insatsstöd i medlemsstaterna för biståndsinsatser vid olyckor, inklusive de militärresurser och militärkapaciteter som finns tillgängliga för stöd till räddningstjänsten:

Inventering av tillgängliga insatsstyrkor och annat insatsstöd i medlemsstaterna för biståndsinsatser vid olyckor, inklusive de militärresurser och militärkapaciteter som kan göras tillgängliga av medlemsstaterna som en sista utväg och på frivillig grund för stöd till räddningstjänsten i en kompletterande och stödande funktion .

Ändring 22

Artikel 2, punkt 2

2.	Inrättande och genomförande av ett utbildningsprogram för insatsstyrkor och annat insatsstöd och för experter till grupper med bedömnings- eller samordningsuppgifter.

2.	Inrättande och genomförande av ett utbildningsprogram för insatsstyrkor och annat insatsstöd och för experter till grupper med bedömnings- och/eller samordningsuppgifter.

Ändring 23

Artikel 2, punkt 3

3.	Workshops, seminarier och pilotprojekt om väsentliga insatsaspekter.

3.	Utbildning, möten, personalutbyten, expertutbyten, övningar, workshops, seminarier och pilotprojekt om väsentliga insatsaspekter för att förbättra de förebyggande åtgärderna mot, beredskapen för och insatsernas effektivitet vid allvarliga olyckor .

Ändring 24

Artikel 2, punkt 4

4.	Inrättande och utsändande av grupper med bedömnings eller samordningsuppgifter.

4.	Inrättande och utsändande av experter, sambandsmän och grupper med bedömnings- och/eller samordningsuppgifter med lämpliga hjälpmedel och lämplig utrustning .

Ändring 25

Artikel 2, punkt 6

6.	Inrättande och drift av ett gemensamt kommunikationsoch informationssystem för olyckor för att möjliggöra kommunikation och informationsutbyte mellan övervakningsoch informationscentrumet och medlemsstaternas operativa kontaktpunkter.

6.	Inrättande och drift av ett gemensamt kommunikationsoch informationssystem för olyckor för att möjliggöra kommunikation och informationsutbyte mellan övervakningsoch informationscentrumet och medlemsstaternas operativa kontaktpunkter samt gemenskapens styrkor som är aktiva på fältet .

Ändring 26

Artikel 2, punkt 7

7.	Utveckling av förvarningssystem, med hänsyn till befintliga informationskällor , så att medlemsstaterna och övervaknings- och informationscentrumet kan reagera snabbt.

Utveckling av förvarningssystem, med hänsyn till befintliga informations-, övervaknings- och detekteringskällor , så att medlemsstaterna och övervaknings- och informationscentrumet kan reagera snabbt , samt information och varning till befolkningen i katastrofutsatta områden genom användning av gemensamma signaler och förfaranden i hela EU .

Ändring 27

Artikel 2, punkt 7a (ny)

7a.	Fastställande av bästa praxis för att öka medborgarnas medvetenhet och spridning av information till allmänheten om säkerhetsagerande i händelse av allvarliga risker.

Ändring 28

Artikel 2, punkt 8

8.	Arrangemang för transport , logistik och annat stöd på gemenskapsnivå.

8.	Inrättande och förvaltning av arrangemang för att erbjuda transport av räddningsgrupper och utrustning, logistiskt stöd och säkerställande av kompatibilitet hos den utrustning som används samt annat stöd på gemenskapsnivå för att underlätta insatserna .

Ändring 29

Artikel 2, punkt 8a (ny)

8a.	Inrättande av arrangemang för att underlätta och stödja bistånd till EU-medborgare vid olyckor i tredjeländer.

Ändring 30

Artikel 2, punkt 8b (ny)

8b.	Fastställande och nedteckning av bästa metoder för att hantera olyckor, kriser och katastrofer samt framtagande av en gemenskapshandbok för räddningstjänsten, anpassad till medlemsstaternas behov och särdrag.

Ändring 31

Artikel 2a (ny)

Artikel 2a

Definitioner

I detta beslut skall följande definitioner gälla:

a)	allvarlig olycka: en händelse eller situation som har eller kan ha negativ inverkan på människor, folkhälsan, egendom, kulturarvet eller miljön till följd av naturkatastrofer, industrikatastrofer eller tekniska katastrofer, inbegripet förorening till havs, eller till följd av terroristhandlingar.

b)	beredskap: åtgärder som vidtas i förväg för att säkerställa effektiv och snabb reaktion på olyckshändelser, inbegripet effektiva förvarningar i rätt tid och tillfälliga evakueringar av människor och egendom från hotade platser.

c)	förvarning: tillhandahållande av effektiv information i rätt tid, vilket gör det möjligt att vidta åtgärder för att undvika eller minska risker och se till att beredskap finns för effektiva insatser.

d)	snabba insatser: åtgärder som vidtas under eller efter en allvarlig olycka för att behandla de omedelbara konsekvenserna av den.

insatsmodul: en förutbestämd uppgifts- och behovsbaserad strukturerad organisation av kapaciteter bestående av både mänskliga och materiella resurser, som kan hänvisas till på grundval av dess insatskapacitet eller den uppgift eller de uppgifter som den kan utföra, och som

—	består av resurser från en eller flera av de stater som deltar i mekanismen,

—	kan utföra uppgifter inom beredskaps- och insatsområdena,

—	kan utföra sina uppgifter i enlighet med erkända internationella riktlinjer,

—	i allmänhet kan sändas ut inom 10 timmar efter det att begäran om bistånd har inkommit, särskilt för att täcka prioriterade behov samt uppfylla stödfunktioner,

—	kan vara självförsörjande och arbeta självständigt under en viss tidsperiod om förhållandena på området så kräver, antingen som enskild enhet eller i förbindelse med andra resurser,

—	är kompatibel med andra moduler.

Ändring 32

Artikel 3, punkt 1

1. Medlemsstaterna skall i förväg fastställa vilka insatsstyrkor inom sina behöriga organ, och i synnerhet inom sina räddningstjänstorgan eller andra beredskapsorgan, som kan göras tillgängliga för dessa insatser eller som med mycket kort varsel kan sättas upp för insatser och sändas ut, i allmänhet inom 12 timmar efter det att begäran om bistånd har inkommit. Medlemsstaterna skall beakta att styrkans sammansättning bör vara avhängig av vilken typ av större olycka det är frågan om och av särskilda behov i samband med olyckan.

1. Medlemsstaterna skall i förväg fastställa vilka insatsstyrkor eller insatsmoduler inom sina behöriga organ, och i synnerhet inom sina räddningstjänstorgan eller andra beredskapsorgan, som kan göras tillgängliga för dessa insatser eller som med mycket kort varsel kan sättas upp för insatser och sändas ut, i allmänhet inom 12 timmar efter det att begäran om bistånd har inkommit. Medlemsstaterna skall beakta att styrkans eller modulens sammansättning bör vara avhängig av vilken typ av större olycka det är frågan om och av särskilda behov i samband med olyckan.

Ändring 33

Artikel 3, punkt 2

2. Medlemsstaterna skall utse experter som kan inkallas för att på olycksplatsen ingå i en grupp med bedömnings- eller samordningsuppgifter.

2. Medlemsstaterna skall utse experter som kan inkallas för att på olycksplatsen ingå i en grupp med bedömnings- och/eller samordningsuppgifter.

Ändring 34

Artikel 3, punkt 3

3. Medlemsstaterna skall arbeta med att ta fram räddningstjänstmoduler, som består av en eller flera medlemsstaters resurser och som kan sändas ut på mycket kort varsel för att tillhandahålla stödfunktioner eller uppfylla prioriterade behov .

3. Medlemsstaterna skall arbeta med att ta fram räddningstjänstmoduler, som består av en eller flera medlemsstaters resurser och som kan sändas ut på mycket kort varsel , särskilt för att uppfylla prioriterade behov och tillhandahålla stödfunktioner.

Ändring 35

Artikel 3, punkt 6

6. Medlemsstaterna skall sörja för snabb transport av räddningstjänstbistånd.

6. Medlemsstaterna skall , med stöd av kommissionen, sörja för snabb transport av det räddningstjänstbistånd som de erbjuder.

Ändring 36

Artikel 4, punkt 1, led c

c)	bidra till och utveckla förvarningssystem för att hjälpa medlemsstaterna och stödja övervaknings- och informationssystemet,

bidra till , utveckla och stödja nätverksbyggande när det gäller förvarnings- och reaktionssystem för att hjälpa EUmedborgare vid katastrofer som berör EU:s territorium, med hänsyn tagen till befintliga informations-, övervaknings- eller detekteringskällor, i syfte att möjliggöra snabba insatser från medlemsstaterna och övervakningsoch informationscentrumet; dessa varningssystem skall vara kopplade till larmsystem i alla medlemsstater för att man skall kunna sprida information och på så sätt säkerställa att alla medborgare är förberedda i händelse av en olycka eller katastrof ,

Ändring 37

Artikel 4, punkt 1, led ca (nytt)

ca)	främja kompabiliteten mellan alarm-, förvarnings- och reaktionssystem som används av medlemsstaterna och övervaknings- och informationscentrumet och samordning med andra specialiserade centrum och organ inom gemenskapen,

Ändring 38

Artikel 4, punkt 1, led fa (nytt)

fa)	ta fram riktlinjer för information till och utbildning av medborgarna för att dels öka deras medvetande, dels skapa ett bättre egenskydd.

Ändring 39

Artikel 4, punkt 1, led h

h)	vidta åtgärder för att underlätta transport av resurser för biståndsinsatser och skapa möjlighet att mobilisera sådana ytterligare transportmedel som krävs för att säkerställa snabba insatser vid större olyckor,

h)	vidta åtgärder för att underlätta och säkerställa transport av resurser för biståndsinsatser i rätt tid och skapa möjlighet att med kort varsel mobilisera de ytterligare transportmedel och den utrustning som krävs för att säkerställa snabba insatser vid större olyckor,

Ändring 40

Artikel 4, punkt 1, led ha (nytt)

ha)

säkerställa mobilisering med kort varsel av lämpliga resurser och lämplig utrustning samt inrätta och transportera mobila laboratorier, mobila högsäkerhetsanläggningar och medicinsk skyddsutrustning som krävs för att säkerställa snabba insatser vid större olyckor för att komplettera medlemsstaternas civila och militära medel och resurser enligt kriterierna i artikel 10,

Ändring 41

Artikel 4, punkt 1, led i

i)	skapa möjlighet att ge experter grundläggande logistiskt stöd samt underlätta mobilisering av logistiska och andra moduler för att hjälpa de styrkor från medlemsstaterna som deltar i gemenskapens biståndsinsatser inom räddningstjänsten,

i)	skapa möjlighet att ge experter , sambandsmän, observatörer och insatsstyrkor grundläggande logistiskt stöd samt underlätta mobilisering av logistiska och andra moduler för att hjälpa de styrkor från medlemsstaterna som deltar i gemenskapens biståndsinsatser inom räddningstjänsten,

Ändring 42

Artikel 4, punkt 2

2. Kommissionen skall inrätta ett utbildningsprogram för att förbättra samordningen vid biståndsinsatser inom räddningstjänsten genom att se till att insatsstyrkorna enligt artikel 3.1, insatsmodulerna enligt artikel 3.3 eller, i förekommande fall, andra former av insatsstöd enligt artikel 3.4 samverkar och kompletterar varandra, och genom att utveckla kompetensen hos experter enligt artikel 3.2. Programmet skall innefatta gemensamma kurser och övningar samt ett utbytessystem som möjliggör utstationering av enskilda personer i andra medlemsstater.

2. Kommissionen skall inrätta ett utbildningsprogram för att förbättra samordningen vid biståndsinsatser inom räddningstjänsten genom att se till att insatsstyrkorna enligt artikel 3.1, insatsmodulerna enligt artikel 3.3 eller, i förekommande fall, andra former av insatsstöd enligt artikel 3.4 samverkar och kompletterar varandra, och genom att utveckla kompetensen hos experter enligt artikel 3.2 samt kvaliteten på den eftervård som ges till de drabbade . Programmet skall innefatta gemensamma kurser och övningar samt ett utbytessystem som möjliggör utstationering av enskilda personer i andra medlemsstater. Dessa övningar skall när så är möjligt involvera de berörda samhällena. De förfaranden som skall tillämpas i händelse av en katastrof skall offentliggöras.

Ändring 43

Artikel 8, punkt 1

1. En medlemsstat till vilken en begäran om bistånd riktas skall omgående avgöra huruvida den har möjlighet att lämna begärt bistånd och underrätta den begärande medlemsstaten om detta, antingen genom informations- och övervakningscentrumet eller direkt, och då ange omfattningen av och villkoren för det bistånd som den kan komma att lämna. Om en medlemsstat informerar den biståndsbegärande medlemsstaten direkt, skall samma information också lämnas till övervakningsoch informationscentrumet.

Ändring 44

Artikel 9, punkt 1, stycke 1

1. Vid en större olycka utanför gemenskapen får artiklarna 6, 7 och 8 på begäran också tillämpas i samband med räddningstjänstbistånd utanför gemenskapen.

1. Utan att det påverkar tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 1257/96 får, vid en större olycka utanför gemenskapen , artiklarna 6, 7 och 8 i detta beslut på begäran också tillämpas i samband med räddningstjänstbistånd utanför gemenskapen.

Ändring 45

Artikel 9, punkt 1, stycke 2a (nytt)

För det fall en större olycka inträffar utanför gemenskapen skall användningen av de militära resurser och den militära kapacitet som finns tillgängliga för att stödja räddningstjänsten enligt artikel 2.1 till fullo överensstämma med FN:s riktlinjer för användning av militära och civila försvarsresurser vid katastrofinsatser (Guidelines on the Use of Military and Civil Defence Assets in Disaster Relief, de s.k. Oslo-riktlinjerna från maj 1994) och med FN:s riktlinjer för användning av militära och civila försvarsresurser till stöd för humanitära insatser från FN:s sida i komplexa nödsituationer (Guidelines on the Use of Military and Civil Defence Assets to Support United Nations Humanitarian Activities in Complex Emergencies, de s.k. MCDA-riktlinjerna från mars 2003).

Ändring 46

Artikel 9, punkt 1, stycke 3

Vid större olyckor, där bistånd ges både inom ramen för mekanismen och inom ramen för förordning (EG) nr 12547/96 av den 20 juni 1996 om humanitärt bistånd , skall kommissionen se till att gemenskapens samlade insatser är effektiva och konsekventa och att de kompletterar varandra.

Vid större olyckor, där bistånd ges både inom ramen för mekanismen och inom ramen för förordning (EG) nr 1257/96, skall räddningstjänstbistånd betraktas som ett komplement till gemenskapens samlade humanitära insatser och det skall därför vara förenligt med de mål och allmänna principer för humanitärt bistånd som fastställts i den förordningen. Kommissionen skall se till att gemenskapens samlade insatser är effektiva och konsekventa och att de kompletterar varandra. Det måste säkerställas att insatserna enligt de två instrumenten inte strider mot varandra eller dubbleras.

Ändring 47

Artikel 9, punkt 3, stycke 1a (nytt)

Kommissionen skall särskilt tillse att det räddningstjänstbistånd som tillhandahålls är förenligt med de behovsbedömningar som gjorts i samarbete med andra aktörer.

Ändring 48

Artikel 9, punkt 3, stycke 2

Operativ samordning skall omfatta samordning med det berörda landet och , i förekommande fall, med Förenta nationerna .

Operativ samordning skall omfatta samordning med det berörda landet och med FN:s kontor för samordning av humanitära frågor (OCHA) och andra relevanta aktörer som bidrar till den övergripande biståndsinsatsen. Detta skall inte påverka bilaterala kontakter mellan deltagande medlemsstater och FN eller det berörda landet .

Ändring 49

Artikel 10a (ny)

Artikel 10a

Ytterligare transportmedel och logistiskt stöd skall tillhandahållas genom lämpliga internationella offentliga upphandlingsförfaranden med utgångspunkt från den befintliga gemenskapslagstiftningen utan att undantagsklausulen för säkerhet tillämpas.

Ändring 50

Artikel 10b (ny)

Artikel 10b

Kommissionen skall i samarbete med medlemsstaterna genom lämpliga strukturella bestämmelser säkerställa samordning och integrering av förvarnings-, varnings- och reaktionssystem till stöd för medlemsstaterna och övervaknings- och informationscentrumet, samt samordningen med andra gemenskapsnätverk, specialiserade centra och/eller organ som ansvarar för frågor om räddningstjänst.

Ändring 51

Artikel 11, stycke 2

Andra tredjeländer får medverka i mekanismens verksamhet när avtal tillåter detta.

Andra tredjeländer samt internationella och regionala organisationer får medverka i mekanismens verksamhet när avtal mellan dessa tredjeländer och gemenskapen tillåter detta.

Ändring 52

Artikel 12

För att tillämpa detta beslut skall medlemsstaterna utse behöriga myndigheter och informera kommissionen om detta.

För att tillämpa detta beslut skall medlemsstaterna utse behöriga myndigheter och informera kommissionen om detta. Medlemsstaterna skall inom ramen för ömsesidigt konsulärt bistånd fastställa kontaktpunkter mellan sig i förutbestämda områden och informera kommissionen härom.

Ändring 53

Artikel 13, punkt 4a (ny)

4a.	Lämpliga strukturella bestämmelser för att säkerställa samordning och integrering, såsom föreskrivs i artikel 10b.

Ändring 54

Artikel 13, punkt 5a (ny)

5a. De moduler som föreskrivs i artikel 3.3.

Ändring 55

Artikel 13, punkt 5b (ny)

5b. De förvarningssystem som föreskrivs i artikel 4.1 c.

Ändring 56

Artikel 13, punkt 7a (ny)

7a.	Samarbete med tredje land samt med internationella och regionala organisationer såsom föreskrivs i artikel 11.

Ändring 57

Artikel 13, punkt 8a (ny)

8a.	Riktlinjer för upprättande och sammankoppling av förvarnings- och varningssystem samt information och utbildning av medborgarna om hur man skall reagera i en nödsituation.

Ändring 58

Artikel 14, punkt 1

1. Kommissionen skall biträdas av den kommitté som inrättas enligt artikel 13 i förslaget till rådets förordning om inrättande av ett snabbinsats- och beredskapsinstrument för allvarliga olyckshändelser.

1. Kommissionen skall biträdas av den kommitté som inrättas enligt artikel 13 i förslaget till rådets förordning om inrättande av ett finansieringsinstrument för räddningstjänst och i vilken företrädare för lokala och regionala myndigheter skall ingå .

Ändring 59

Artikel 15, stycke 1

Kommissionen skall årligen lägga fram en rapport om genomförandet av detta beslut för Europaparlamentet och rådet, i vilken gemenskapsåtgärdens mervärde för EU-medborgarna, och särskilt dem som berörs, skall anges.

Kommissionen skall utvärdera tillämpningen av detta beslut vart tredje år från dagen för dess anmälan och för Europaparlamentet och rådet lägga fram slutsatserna av denna utvärdering.

Kommissionen skall även utvärdera tillämpningen av detta beslut vart tredje år från dagen för dess anmälan och för Europaparlamentet och rådet lägga fram slutsatserna av denna utvärdering.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

P6_TA(2006)0435

Genomförandeåtgärder (nivå 2) för direktivet om insynskrav

Europaparlamentets resolution om genomförandebestämmelser för insynsdirektivet

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad, (1)

—	med beaktande av förslaget till kommissionens direktiv om detaljerade bestämmelser för genomförandet av vissa bestämmelser i direktiv 2004/109/EG, offentliggjort av kommissionen den 30 maj 2006,

—	med beaktande av rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tilllämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (2) i dess ändrade lydelse enligt rådets beslut 2006/512/EG av den 17 juli 2006 (3),

—	med beaktande av uttalandet från Europeiska kommissionens ordförande, Romani Prodi, till Europaparlamentet den 5 februari 2002,

—	med beaktande av sin resolution av den 5 februari 2002 om genomförandet av lagstiftningen om finansiella tjänster, (4)

—	med beaktande av ändringsförslagen till förslaget till kommissionens direktiv om detaljerade bestämmelser för genomförandet av vissa bestämmelser i direktiv 2004/109/EG antagna av utskottet för ekonomi och valutafrågor den 10 oktober 2006,

—	med beaktande av kommissionens svar beträffande dessa ändringsförslag, vilket vidarebefordrades till parlamentet genom en skrivelse av den 18 oktober 2006, ställd till föredraganden och ordföranden för utskottet för ekonomi och valutafrågor,

—	med beaktande av Ecofins slutsatser av den 5 maj 2006 i vilka man betonade vikten av övervakning, samordning och konvergens inom EU,

—	med beaktande av artikel 81 och artikel 103.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

1.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen att verkligen hålla sig inom ramen för sina befogenheter enligt direktiv 2004/109/EG och i enlighet med de tillämpliga bestämmelserna i fördraget för att garantera rättssäkerhet för aktörerna på finansmarknaderna.

2.	Europaparlamentet påpekar att de föreslagna genomförandebestämmelserna utgör en fungerande lösning när det gäller att uppnå målen att skapa bättre verksamhetsvillkor för aktörerna på finansmarknaderna samt effektiva, transparenta och säkra finansmarknader i Europeiska unionen.

Europaparlamentet understryker att det arbete som parlamentet har utfört sedan genomförandebestämmelserna offentliggjordes har stimulerats av behovet att respektera den lagstiftning som syftar till att åstadkomma en balans mellan konkurrens och transparens för finansmarknader, aktörer (aktieägare, emittenter och användare), tillsynsmyndigheter och demokratiskt valda representanter.

Europaparlamentet välkomnar den vilja som kommissionen har visat i sitt arbete med parlamentet för att åstadkomma ett så gott resultat som möjligt för alla berörda parter. Parlamentet påminner om att det från första början måste involveras i och informeras om det förberedande arbetet med alla bestämmelser på nivå 2.

Europaparlamentet konstaterar att förfarandet i samband med färdigställandet av genomförandebestämmelser för direktiv 2004/109/EG är praktiskt taget helt nytt med tanke på hur EU:s lagstiftning brukar utarbetas. Parlamentet framhåller därför behovet av att nå ett resultat som alla berörda institutioner är nöjda med, så att de interinstitutionella relationerna kan utvecklas i positiv riktning.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant övervaka utvecklingen när det gäller internationella redovisnings- och revisionsstandarder för att få en samstämmig uppfattning om den säkerhetsnivå investerare kan förvänta sig i samband med av revisorer utförda genomgångar av halvårsrapporter, om sådana äger rum.

7.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta ställning till huruvida definitionen av minimiinnehållet för sammandraget i halvårsrapporter, när dessa inte upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder, bör ses över.

8.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att ett effektivt anmälningsförfarande utarbetas för övervakningen av verksamhet som marknadsgarant.

9.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppmuntra Europeiska värdepapperstillsynskommittén till upprättandet av adekvata nätverk för att minska informationsutbytesbördan för aktörerna på marknaderna.

10.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ägna särskilt stor uppmärksamhet åt de nödvändiga motsvarande förväntningarna när det gäller förvaltningsbolag och värdepappersföretag i tredje land och se till att sådana företag tydligt uppger namnet på den behöriga myndigheten i hemlandet eller, om det inte finns någon bestämd sådan, tydligt meddelar detta.

11.	Europaparlamentet påpekar att det är viktigt att medlemsstaterna samordnar ansträngningarna när det gäller att fastställa miniminormer för spridning av information till allmänheten.

12.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över normerna för effektiv informationsspridning.

13.	Europaparlamentet godkänner genomförandebestämmelserna.

14.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Europeiska värdepapperstillsynskommittén.

(1) EUT L 390, 31.12.2004, s. 38.

(2) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(3) EUT L 200, 22.7.2006, s. 11.

(4) EGT C 284 E, 21.11.2002, s. 115.

P6_TA(2006)0436

Genomförandeåtgärder (nivå 2) till prospektdirektivet

Europaparlamentets resolution om redovisningsstandarder som används av emittenter i tredjeländer och deras överensstämmelse med IFRS-standarderna i enlighet med förslaget till genomförandeåtgärder avseende prospektdirektivet och direktivet om insynskrav (förslag till kommissionens förordning om ändring av förordning (EG) nr 809/2004 i fråga om redovisningsstandarder som tilllämpas vid utarbetandet av historisk information i prospekt och förslaget till kommissionens beslut om användningen bland värdepappersemittenter i tredjeland av information som utarbetats enligt internationellt godkända redovisningsstandarder)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG av den 4 november 2003 om de prospekt som skall offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel (1), särskilt artikel 7.1,

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad (2), särskilt artikel 23.4,

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, (3)

—	med beaktande av förslaget till kommissionens förordning om ändring av förordning (EG) nr 809/2004 i fråga om de redovisningsstandarder som tillämpas vid utarbetandet av historisk information i prospekt,

—	med beaktande av förslaget till kommissionens beslut om användningen bland värdepappersemittenter i tredjeland av information som utarbetats enligt internationellt godkända redovisningsstandarder,

—	med beaktande av rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tilllämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter, (4) i dess ändrade lydelse enligt rådets beslut 2006/512/EG av den 17 juli 2006 (5),

—	med beaktande av uttalandet från Europeiska kommissionens ordförande, Romani Prodi, till Europaparlamentet den 5 februari 2002,

—	med beaktande av sin resolution av den 5 februari 2002 om genomförandet av lagstiftningen om finansiella tjänster (6) mot bakgrund av Lamfalussyrapporten,

—

med beaktande av de föreslagna ändringarna av förslaget till kommissionens förordning om ändring av förordning (EG) nr 809/2004 och förslaget till genomförandebeslut om användningen bland värdepappersemittenter i tredjeland av information som utarbetats enligt internationellt godkända redovisningsstandarder, som antogs av utskottet för ekonomi och valutafrågor den 4 oktober 2006,

—	med beaktande av kommissionens svar beträffande dessa ändringsförslag, vilket översändes till parlamentet genom en skrivelse av den 18 oktober 2006, ställd till föredragandena och ordföranden för utskottet för ekonomi och valutafrågor,

—	med beaktande av Ekofin-rådets slutsatser av den 5 maj 2006, i vilka man betonade vikten av övervakning, samordning och konvergens inom EU,

—	med beaktande av artikel 81 och artikel 103.2 i arbetsordningen.

1.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen att verkligen hålla sig inom ramen för sina befogenheter enligt direktiv 2003/71/EG och direktiv 2004/109/EG, i enlighet med de tillämpliga bestämmelserna i fördraget, för att garantera rättssäkerhet för aktörerna på finansmarknaderna.

2.	Europaparlamentet påpekar att förslaget till genomförandeåtgärder är en fungerande lösning för att uppnå målen och skapa bättre villkor för verksamheten i investmentbolag och på andra handelsplatser samt effektiva, öppna och säkra finansmarknader i Europeiska unionen.

Europaparlamentet understryker att det arbete som parlamentet har utfört sedan genomförandebestämmelserna offentliggjordes har stimulerats av behovet att respektera den lagstiftning som syftar till att åstadkomma en balans mellan konkurrens och öppenhet för finansmarknader, aktörer (aktieägare, emittenter och användare), tillsynsmyndigheter och demokratiskt valda representanter.

Europaparlamentet välkomnar att kommissionen har visat sig vara villig att samarbeta med parlamentet för att åstadkomma ett så bra resultat som möjligt för alla berörda parter. Parlamentet påminner om att det från första början måste engageras i och informeras om det förberedande arbetet med alla bestämmelser på nivå 2.

Parlamentet noterar att förfarandet avseende genomförandeåtgärderna i samband med direktiv 2003/ 71/EG och direktiv 2004/109/EG faktiskt är helt nytt med tanke på hur EU:s lagstiftning brukar utarbetas. Parlamentet framhåller därför behovet av att nå ett resultat som alla berörda institutioner är nöjda med, så att de interinstitutionella relationerna kan utvecklas i positiv riktning.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utöka det mandat som tilldelades Europeiska värdepapperstillsynskommittén den 25 juni 2004, så att den kan främja en harmoniserad hantering inom behöriga myndigheter i tredjeländer och tillhandahålla teknisk rådgivning om bedömningen av överensstämmelsen mellan tredjeländers nationella standarder, med undantag för god redovisningssed i Förenta staterna, Japan och Kanada, och IFRS-standarderna (International Financial Reporting Standards) under förutsättning att de berörda tredjeländerna ges möjlighet att inte upprepa räkenskaperna från den 1 januari 2007 till den 1 januari 2009.

Europaparlamentet påpekar att perioden från den 1 januari 2007 till den 1 januari 2009 bör användas av kommissionen för att avancera i eller inleda förhandlingar för att uppnå konvergens mellan IFRS-standarder och god redovisningssed i tredjeländer. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att för Europeiska värdepappersinsynskommittén och parlamentet lägga fram ett arbetsprogram för förhandlingarna med tredjeländer i fråga om konvergens mellan IFRS-standarderna och god redovisningssed i tredjeländerna.

8.	Europaparlamentet betonar att utvärderingen av god redovisningssed i tredjeländer inte bara bör avse de tekniska aspekterna, utan även de ekonomiska och lagstiftningsmässiga aspekterna.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en definition av överensstämmelse, som inbegriper en följdriktig tillämpning av de kvittningskrav som tredjeländerna tillämpar gentemot europeiska emittenter som använder IFRS-standarderna, och de krav som betraktas som nödvändiga efter en ingående och objektiv analys av skillnaderna mellan tredjeländers redovisningsstandarder och IFRS-standarderna, för att värna skyddet för investerarna.

10.

Europaparlamentet anser att om en överenskommelse om överensstämmelse mellan IFRS-standarderna och god redovisningssed i Förenta staterna inte har nåtts före den 1 januari 2009, varvid överensstämmelse skall definieras enligt vad som avses i punkt 9 ovan, bör amerikanska företag som är etablerade i Europa tillämpa IFRS-standarderna fullt ut. Europaparlamentet uppmanar EU:s övriga behöriga myndigheter att uttrycka sin ståndpunkt i denna fråga.

11.	Europaparlamentet uttrycker sitt missnöje över att man i ett så sent skede infört nya åtgärder för att undanta yrkesmässiga värdepapper under två år, och anser att detta är olyckligt.

12.	Europaparlamentet godkänner genomförandeåtgärderna, under förutsättning att ovannämnda punkter beaktas av kommissionen.

13.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Europeiska värdepapperstillsynskommittén.

(1) EUT L 345, 31.12.2003, s. 64.

(2) EUT L 390, 31.12.2004, s. 38.

(3) EGT L 243, 11.9.2002, s. 1.

(4) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(5) EUT L 200, 22.7.2006, s. 11.

(6) EGT C 284 E, 21.11.2002, s. 115.

P6_TA(2006)0437

Kvinnlig invandring och invandrarkvinnornas roll och plats inom EU

Europaparlamentets resolution om kvinnors invandring: invandrarkvinnors roll och ställning i EU (2006/2010(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—

med beaktande av ILO:s konvention angående arbetskraftsinvandring (1949), ILO:s konvention angående migration under ovärdiga villkor och befrämjande av lika möjligheter och likabehandling av migrerande arbetstagare (1975) och den internationella konventionen om skydd av alla migrerande arbetstagares och deras familjemedlemmars rättigheter (1990),

—	med beaktande av protokollet för att förebygga, stävja och beivra handel med människor, särskilt kvinnor och barn (2000) och protokollet mot smuggling av migranter land-, luft- och sjövägen (2000), vilka båda utgör tillägg till FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet,

—	med beaktande av konventionen om flyktingstatus (1951) och protokollet till denna om flyktingstatus (1967),

—	med beaktande av 2006 års rapport från FN:s befolkningsfond om situationen vad gäller världens befolkning: ”Resa mot hoppet: kvinnor och internationell migration”,

—	med beaktande av rådets direktiv 2004/81/EG av den 29 april 2004 om uppehållstillstånd till tredjelandsmedborgare som har fallit offer för människohandel eller som har fått hjälp till olaglig invandring och vilka samarbetar med de behöriga myndigheterna (1),

—	med beaktande av artikel 13 i EG-fördraget om bekämpande av diskriminering,

—	med beaktande av artikel 63 i EG-fördraget om gemenskapens befogenheter och ansvar inom invandrings- och asylområdena,

—

med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådet i Tammerfors den 15-16 oktober 1999, Europeiska rådet i Laeken den 14-15 december 2001, Europeiska rådet i Sevilla den 21-22 juni 2002 och Europeiska rådet i Thessaloniki den 19-20 juni 2003, som framhöll betydelsen av att utveckla samarbetet och informationsutbytet inom ramen för den nyetablerade gruppen av nationella kontaktpunkter för integration, framför allt för att öka samordningen av den relevanta politiken på nationell nivå och på EU-nivå,

—	med beaktande av kommissionens grönbok om en gemensam syn på ekonomisk migration i EU (KOM (2004)0811),

—	med beaktande av kommissionens grönbok om det europeiska migrationsnätverkets framtid (KOM (2005)0606),

—	med beaktande av kommissionens meddelande om invandring, integration och sysselsättning (KOM (2003)0336),

—

med beaktande av kommissionens meddelande om inrättande av ett ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar för perioden 2007-2013, med beaktande av den ändrade förslagen till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av Europeiska flyktingfonden för perioden 2008-2013, av Europeiska fonden för de yttre gränserna för perioden 2007-2013 av Europeiska återvändandefonden för perioden 2008-2013, som en del av det allmänna programmet ”Solidaritet och hantering av migrationsströmmar” och med beaktande av förslaget till rådets beslut om inrättande av Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare för perioden 2007-2013 som en del av det allmänna programmet ”Solidaritet och hantering av migrationsströmmar” (KOM(2005)0123),

—	med beaktande av kommissionens meddelande ”Migration och utveckling: konkreta riktlinjer” (KOM (2005)0390),

—	med beaktande av kommissionens meddelande ”En gemensam agenda för integration - En ram för integration av tredjelandsmedborgare inom Europeiska unionen” (KOM(2005)0389),

—	med beaktande av kommissionens meddelande om en strategisk plan för laglig migration (KOM(2005) 0669),

—	med beaktande av kommissionens meddelande ”Prioriterade åtgärder för att lösa migrationsutmaningarna: Första uppföljningen av mötet på Hampton Court” (KOM(2005)0621),

—	med beaktande av kommissionens meddelande ”Tematiskt program för samarbete med tredjeländer om migration och asyl” (KOM(2006)0026),

—	med beaktande av rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (2),

—	med beaktande av rådets direktiv 2003/9/EG av den 27 januari 2003 om miniminormer för mottagande av asylsökande i medlemsstaterna (3),

—	med beaktande av rådets direktiv 2003/86/EG av den 22 september 2003 om rätt till familjeåterförening (4),

—	med beaktande av rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning (5),

—

med beaktande av rådets direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer skall betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet (6),

—	med beaktande av förslaget till Europaparlamentet och rådets förordning om gemenskapsstatistik över migration och internationellt skydd (KOM(2005)0375),

—	med beaktande av sin resolution av den 13 oktober 2005 om integration av invandrare i Europa med hjälp av skolor och flerspråkig undervisning (7),

—	med beaktande av sin resolution av den 9 juni 2005 om sambandet mellan laglig och olaglig migration och integrationen av invandrare (8),

—	med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2004 om kommissionens meddelande om invandring, integration och sysselsättning (9),

—	med beaktande av sin resolution av den 9 mars 2004 om situationen för kvinnor från minoritetsgrupper i EU (10),

—	med beaktande av Haagprogrammet som antogs av Europeiska rådet den 4 november 2004 och som fastställde målsättningar som skall genomföras på området för frihet, säkerhet och rättvisa under perioden 2005-2010,

—	med beaktande av det informella ministermötet i Groningen den 9 november 2004 då de ministrar som ansvarar för integrationsfrågor sammanträdde för första gången,

—	med beaktande av de gemensamma grundprinciper för integrering som antogs av Europeiska unionens råd den 19 november 2004, och som omfattar en heltäckande uppsättning rekommendationer som bör ligga till grund för Europeiska unionens integrationspolitik,

—	med beaktande av Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 18, 20, 21 och 22,

—	med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A6-0307/2006), och av följande skäl:

Kvinnors invandring till EU ökar ständigt och utgör ungefär 54 procent av den totala invandringen. Den omfattar ett allt större spektrum av invandrargrupper (ekonomisk invandring, invandring på grund av katastrofer, familjeåterförening, politiska flyktingar eller personer som flyr från väpnade konflikter, illegal invandring och asylsökande).

B.	Det finns ingen egentlig organiserad och samordnad europeisk invandringspolitik, och unionen och dess medlemsstater behöver utarbeta en politik för att reglera invandringen i samarbete med tredjeländer.

Kvinnliga invandrare har i allmänhet stora integrationsproblem, särskilt i form av svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden, låg sysselsättningsgrad, hög arbetslöshet, tillfälliga anställningar eller anställning i låglöneyrken utan något socialt och ekonomiskt skydd eller på den grå respektive svarta arbetsmarknaden, begränsade språkkunskaper, lågt deltagande i grundutbildning och framför allt högre utbildning, begränsat deltagande i värdlandets sociala, politiska, fackföreningsmässiga och kulturella liv, fattigdom och socialt utanförskap. Trots detta anländer ett långtifrån försumbart antal unga kvinnor som nyligen utexaminerats från högre utbildningssystem i sina respektive länder till EU för att ta relativt okvalificerade arbeten, till exempel som hemhjälp, eftersom arbetslösheten bland kvinnor är hög i deras hemländer och lönerna för ett arbete som motsvarar deras kvalifikationer är låga.

Invandrarkvinnor utsätts ofta för allvarlig diskriminering eftersom de är beroende av sin makes rättsliga ställning, i enlighet med vad som anges i direktiv 2003/86/EG (icke-självständig ställning, begränsat tillträde till arbetsmarknaden, osäkra bostadsförhållanden om de blir änkor eller efter en skilsmässa osv.), och på grund av den mentalitet och de negativa stereotyper och seder som de för med sig från sina ursprungsländer och som även är förhärskande i värdsamhället. I vissa invandrargrupper möter de svåra problem som marginalisering, tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning och så kallade hedersbrott.

E.	I många fall är invandrarkvinnors integrering i samhället avgörande för integreringen av medborgare som har invandrarbakgrund en eller två generationer bakåt.

Kvinnliga invandrare är mer utsatta för såväl psykiskt som fysiskt våld, antingen till följd av sin ekonomiska och rättsliga beroendeställning eller till följd av att kvinnliga invandrare utan rättslig ställning oftare blir offer för övergrepp och sexuellt utnyttjande på arbetsplatsen liksom för människohandlare. Invandrarkvinnor som uppehåller sig illegalt i värdlandet löper på grund av detta en ökad risk att förvägras grundläggande rättigheter, och av samma skäl drabbas de oftare av diskriminering och våld i vardagen.

Integration är en dubbelriktad process som förutsätter både att invandrarkvinnorna är beredda att ta ansvar för att integrera sig i värdlandet och att EU-medborgarna är beredda att acceptera och integrera kvinnliga invandrare. Samordnade åtgärder för att påverka beteendemönster hos såväl invandrare som värdsamhällen och för att mobilisera resurser på båda sidor måste planeras och genomföras på alla relevanta nivåer. Denna dubbelriktade process kräver ett ömsesidigt åtagande som består av rättigheter och skyldigheter för värdsamhället och för invandrarna.

H.	Enligt de senaste utvärderingsrapporterna om den nationella integrationspolitiken verkar det inte som om könsperspektivet systematiskt beaktas vare sig när det gäller att harmonisera politiken eller vid insamlingen av uppgifter.

I.	Kränkningar av invandrarkvinnors och invandrarflickors mänskliga rättigheter i form av så kallade hedersbrott, tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning eller andra övergrepp kan aldrig rättfärdigas genom hänvisning till kultur eller religion och bör under inga omständigheter tolereras.

I den nya budgetramen för 2007-2013 ingår inte bara en förstärkning av befintliga program och medel för integrering av invandrare, utan dessutom resurser till nya initiativ såsom ramprogrammet för solidaritet och hantering av migrationsflöden (vilket innefattar Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare, Europeiska fonden för de yttre gränserna och Europeiska flyktingfonden) som måste beakta könsdimensionen och kravet på bästa möjliga integrering av kvinnliga invandrare.

K.	Det har konstaterats att det finns många kopplingar mellan handeln med kvinnor och den ekonomiska migrationen.

Europaparlamentet anser att EU:s politik för utveckling och social sammanhållning bör driva en effektiv politik för mottagande och integration av invandrare, och särskilt av kvinnor, som numera utgör majoriteten av de invandrare som söker sig till EU av allt fler olika orsaker (ekonomisk invandring, flyktingar, asylsökande, familjeåterförening). Parlamentet välkomnar kommissionens initiativ att fastställa riktlinjer för den gemensamma ramen för integration av tredjelandsmedborgare inom EU och understryker att man vid alla insatser bör ta hänsyn till de särskilda förhållanden som är könsrelaterade och som präglar situationen.

Europaparlamentet noterar de svårigheter som drabbar nyanlända invandrare, i synnerhet kvinnor som är den mest sårbara gruppen eftersom de drabbas av dubbel diskriminering på grund av både etniskt ursprung och kön. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka sina strukturer och sociala tjänster i syfte att skapa en smidig integration, men även att informera om invandrares rättigheter och skyldigheter i enlighet med landets principer och lagstiftning.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att, också på regional och lokal nivå, stödja informationskampanjer som riktar sig till kvinnliga invandrare i syfte att förhindra tvångsäktenskap och arrangerade äktenskap, kvinnlig könsstympning och andra former av psykiskt eller fysiskt tvång. Informationen bör ges på flera språk och språkbruket bör vara enkelt och lättbegripligt.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att avsätta resurser för att finansiera program riktade till kvinnor för att informera om förutsättningarna för invandrare att komma in i och bosätta sig i EU. Parlamentet uppmanar också medlemsstaterna och kommissionen att förstärka konsulära och diplomatiska strukturer för att ta itu med invandrarnas behov effektivare.

5.	Europaparlamentet uppmanar invandrarorganisationerna att framför allt uppmuntra kvinnor, men även deras familjer, att stödja värdländernas integrationsinsatser genom att arbeta aktivt för att integreras och dra fördel av de möjligheter till integrering som värdländerna erbjuder.

Europaparlamentet understryker att rådets direktiv 2003/86/EG ännu inte har genomförts på ett tillfredsställande sätt av samtliga medlemsstater, vilket lämnar ett betydande utrymme för diskriminerande behandling av kvinnliga invandrare. Parlamentet uppmanar kommissionen att, i samband med den utvärderingsrapport den skall presentera, även lägga fram förslag till ändring av relevanta artiklar som syftar till att avsevärt minska den tid som krävs för att en partner skall erhålla självständig status (om möjligt inom högst ett år efter ankomsten), tillse att denna status behålls även om bandet till maken bryts (genom separation, skilsmässa, dödsfall osv.) och undanröja möjligheterna att begränsa tillträdet till arbetsmarknaden och tillgången till sociala tjänster.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genom sin nationella lagstiftning och internationella konventioner garantera att invandrarkvinnors grundläggande rättigheter respekteras, oavsett om kvinnorna har uppehållstillstånd eller inte, framför allt skydd mot förslavning och våld, tillgång till akutvård, rättshjälp, utbildning för barn och migrerande arbetstagare, likabehandling med avseende på arbetsvillkor, rätt att gå med i fackföreningar (FN:s internationella konvention om skydd av alla migrerande arbetstagares och deras familjemedlemmars rättigheter - 1990),

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att, i enlighet med sin nationella lagstiftning och internationella konventioner (FN:s internationella konvention om skydd av alla migrerande arbetstagares och deras familjemedlemmars rättigheter - 1990), garantera barn till kvinnliga invandrare utan uppehållstillstånd tillträde till utbildning.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inom ramen för de bilaterala arbetsavtalen om rekrytering av tredjelandsmedborgare eller med andra metoder sörja för att kvinnliga invandrare får en säker rättslig ställning som arbetstagare i värdländerna och inte utsätts för diskriminering på grund av vare sig sitt kön eller sitt ursprung, i enlighet med gemenskapens regelverk.

10.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta effektiva åtgärder för att bekämpa alla former av våld mot invandrarkvinnor genom att erbjuda våldsoffer adekvat medicinskt, juridiskt och socialt stöd samt genomföra sociala rehabiliteringsprogram för dem, erbjuda sexhandelns offer tillgång till härbärgen med vederbörlig hänsyn till offrens behov av säkerhet och skydd, och genom att i förebyggande syfte informera kvinnliga invandrare om deras rättigheter i värdlandet.

11.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att, i enlighet med direktiv 2004/81/EG, ta vederbörlig hänsyn till situationen för invandrarkvinnor som utsätts för våld, framför allt fysiskt och psykiskt våld, inklusive det fortsatta bruket med tvångsäktenskap eller arrangerade äktenskap, och se till att alla administrativa åtgärder vidtas för att skydda dem, inklusive effektiv tillgång till stöd och skyddsmekanismer. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att förenkla procedurerna för att bevilja tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd för sexhandelns offer på grundval av åtgärderna i det tidigare nämnda protokollet för att förebygga, stävja och beivra handel med människor, särskilt kvinnor och barn, och att vidta åtgärder för att godkänna särskilda uppehållstillstånd under exceptionella omständigheter för att göra det möjligt för utländska offer utan rättslig ställning att undkomma våldet.

12.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att bilaterala avtal som förhandlas fram och ingås med tredjeländer är förenliga med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och Europakonventionen om mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, framför allt vad gäller människors ställning i samband med äktenskap, skilsmässa, vårdnad av barn, förskjutande eller månggifte.

13.

Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen och medlemsstaterna att, med anledning av de nya migrationskanaler för kvinnliga invandrare som uppstår genom den explosionsartade utvecklingen i underhållningsbranschen och sexindustrin, stärka den rättsliga ram som garanterar invandrarkvinnor rätten till eget pass och uppehållstillstånd och som gör att en person som tar dessa handlingar ifrån dem kan ställas inför rätta, i enlighet med rådets beslut 2006/619/EG av den 24 juli 2006 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av FN:s tilläggsprotokoll om förebyggande, bekämpande och bestraffande av handel med människor, särskilt kvinnor och barn (11) (2000).

14.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i de nationella handlingsplanerna för sysselsättning och social integration ta upp åtgärder som syftar till att främja invandrarkvinnors deltagande på arbetsmarknaden, bekämpa svart arbete, garantera att kvinnors sociala rättigheter respekteras (lika lön, socialförsäkring, pensionsrättigheter m.m.), stödja entreprenörskap, se till att äldre invandrarkvinnor inte drabbas av fattigdom och utanförskap samt främja den roll arbetsmarknadens parter och fackföreningar kan spela för kvinnors sociala och ekonomiska integration.

15.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att invandrarkvinnor får adekvat och grundläggande utbildning i form av språkundervisning och information om grundläggande mänskliga, politiska och sociala rättigheter och demokratiska principer i värdlandet, vilket kommer att underlätta en smidig social integrering i värdlandet och skydda dem från diskriminering i familjen och i samhället.

16.

Europaparlamentet understryker framför allt betydelsen av ovillkorlig och även prioriterad tillgång till utbildning och språkundervisning för invandrarkvinnor, vilket är avgörande förutsättningar för verklig integrering i samhälle och arbetsliv. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa obligatorisk språkundervisning för invandrarkvinnor och invandrarflickor som ett sätt att underlätta deras integrering och skydda dem från diskriminering i familjen och samhället.

17.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att verka för att unga invandrarkvinnor skall få tillgång till grundutbildning och vidareutbildning i värdländerna och att främja deras deltagande i det integrerade handlingsprogrammet för livslångt lärande 2007-2013, som omfattar Erasmus, Leonardo da Vinci, Comenius och Grundtvig, och i Sokrates, Kultur 2007-2013 och Aktiv ungdom 2007-2013. Parlamentet anser att det är särskilt viktigt att man erkänner kvinnors yrkeskvalifikationer och yrkeskunskaper (i synnerhet akademisk examen) och att man ser till att de får tillgång till språkutbildning, vilket kommer att göra det lättare för dem att integrera sig.

18.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja invandrarkvinnornas tillgång till sysselsättning och att garantera adekvat yrkesutbildning, vidta positiva åtgärder för att bekämpa den dubbla diskriminering som drabbar invandrarkvinnor på arbetsmarknaden och skapa gynnsamma förutsättningar för dem att få tillträde till arbetsmarknaden och hitta en balans mellan yrkesliv och privatliv, framför allt genom att ombesörja tillgång till barnomsorg.

19.	Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att visa särskild lyhördhet när det gäller att uppmuntra invandrarkvinnors deltagande i samhällslivet och det politiska livet, i enlighet med nationell lagstiftning och de möjligheter som den ger.

20.

Europaparlamentet framhåller att föräldrar som hindrar invandrarflickor från att delta i idrott, simning och lektioner inte får tolereras och inte kan ursäktas på kulturella eller religiösa grunder. Parlamentet uppmanar skolor och myndigheter att se till att invandrarflickorna deltar i skolutbildning och att skolplikten uppfylls i enlighet med nationella bestämmelser.

21.

Europaparlamentet understryker att de nationella, lokala och regionala myndigheterna uppmanas att spela en allt större roll i integreringen av invandrarkvinnorna genom förebyggande insatser och att föra en intensivare och öppnare dialog för att kommunicera och samarbeta med invandrargrupperna och deras nätverk. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och EU att stödja deras insatser ekonomiskt och genom informationsutbyte så att framför allt problem såsom bostäder, ”gettobildning”, brottslighet, tillgång till offentliga och sociala tjänster samt till hälso- och sjukvård, barnomsorg, m.m. kan tacklas. Parlamentet betonar även de organiserade invandrargruppernas och frivilligorganisationernas roll, vilka erbjuder rådgivning, information och stöd till invandrarkvinnor.

22.

Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen och medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att skydda invandrarkvinnors och invandrarflickors rättigheter och att bekämpa den diskriminering de drabbas av i sina ursprungssamhällen genom att avvisa alla former av kulturell och religiös relativism som skulle kunna kränka kvinnornas grundläggande rättigheter.

23.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anta och genomföra särskilda bestämmelser om kvinnlig könsstympning eller anta lagar på området och att åtala personer som utför könsstympning samt införa krav på att vårdpersonalen skall registrera alla former av kvinnlig könsstympning, såväl faktiska fall som fall där det finns en misstanke om att könsstympning kan förekomma.

24.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att offentligt ta avstånd från traditionsbaserat våld mot kvinnor, att fördöma familjegrundade kränkningar av invandrarkvinnors och invandrarflickors mänskliga rättigheter och att kontrollera vilka lagar som är tillämpliga för att hålla familjemedlemmarna ansvariga, framför allt när det gäller så kallade hedersbrott.

25.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och ursprungsländerna att på ett systematiskt och ansvarsfullt sätt informera allmänheten om EU:s invandringspolitik och utmaningar och om invandrarnas - både kvinnors och mäns - möjligheter och skyldigheter i värdländerna, i syfte att undvika de negativa följderna av illegal invandring, marginalisering och ekonomiskt och socialt utnyttjande av invandrarkvinnor i värdländerna.

26.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inkludera tillförlitliga indikatorer och jämförbara data om kvinnliga invandrare i Europaparlamentets och rådets förordning om gemenskapsstatistik på området invandring och internationellt skydd, för att ge en tydlig bild av deras situation och de problem de ställs inför.

27.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en kvalitativ och kvantitativ utvärdering av den harmoniserade politiken och de genomförda åtgärderna för invandrarkvinnor genom befintliga finansieringsverktyg och stödprogram (Europeiska socialfonden, Europeiska fonden för regional utveckling, Europeiska flyktingfonden, Equal-initiativet, Daphneprogrammet för att bekämpa våld mot barn, ungdomar och kvinnor, EU-program på områdena för utbildning, sysselsättning, bekämpande av socialt utanförskap och diskriminering).

28.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ enligt det gemensamma ramprogrammet för integration av tredjelandsmedborgare inom EU att utfärda riktlinjer om vilken integrationspolitik som medlemsstaterna bör bedriva, och konstaterar att ramprogrammet uttryckligen anger att de åtgärder som skall vidtas bör ta hänsyn till de särskilda faktorer som är könsrelaterade och som präglar kvinnornas situation, unga och barn till invandrare.

29.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samla in könsrelaterade uppgifter om invandringen till EU och att låta Europeiska institutet för jämställdhet analysera dem för att ytterligare belysa kvinnliga invandrares särskilda behov och problem och de lämpligaste metoderna för att integrera dem i värdländernas samhällen.

30.

Europaparlamentet välkomnar att ett av huvudmålen för Europeiska fonden för integration är att medlemsstaternas tjänstetillhandahållare bättre skall uppfylla behoven hos olika grupper av tredjelandsmedborgare, inbegripet kvinnor och barn. Parlamentet begär att invandrarkvinnor inom denna handlingsram skall erbjudas gratis rådgivning om kvinnors rättigheter, hälsa, sexuella och reproduktiva rättigheter, sysselsättning och andra närliggande frågor.

31.

Europaparlamentet välkomnar hänvisningen till ovannämnda gemensamma grundprinciper för integrering som antogs av Europeiska unionens råd, och som omfattar en heltäckande uppsättning rekommendationer som bör ligga till grund för EU:s integrationspolitik. Europaparlamentet uppmanar det finländska ordförandeskapet att prioritera dessa grundprinciper på sin dagordning.

32.

Europaparlamentet välkomnar beslutet att utnämna 2007 till Europeiska året för lika möjligheter för alla och 2008 till året för interkulturell dialog. Dessa evenemang måste användas till medvetandegörande om diskriminering av kvinnor och flickor (kränkningar av de grundläggande rättigheterna) och för att erbjuda samhället bredare information om invandrarkvinnors ställning och roll samt deras kultur och strävanden i värdländerna. Parlamentet konstaterar att information till invandrarkvinnor och deras deltagande i sociala evenemang i EU bör främjas i en dubbelriktad process.

33.	Europaparlamentet fördömer tvångsäktenskap och uppmanar medlemsstaterna att i sin nationella lagstiftning införa bestämmelser för att kunna väcka åtal mot medborgare som eventuellt försöker ingå eller hjälpa till att arrangera tvångsäktenskap, även om äktenskapet ingås utanför deras territorium.

34.

Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att inkludera risken att utsättas för kvinnlig könsstympning bland skälen för att begära asyl inom ramen för en gemensam europeisk invandrings- och asylpolitik, i enlighet med de internationella riktlinjerna från FN:s flyktingkommissariat som slår fast att den internationella definitionen av flyktingar omfattar könsrelaterade flyktingskäl.

35.

Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte gjort det att se till att deras straffrätt inkluderar effektiva och avskräckande påföljder för alla former av våld mot kvinnor och barn, framför allt tvångsäktenskap, polygami, så kallade hedersbrott och kvinnlig könsstympning, och att höja polismyndigheternas och de rättsliga myndigheternas medvetenhet om dessa fenomen.

36.

Europaparlamentet konstaterar med oro att polygama äktenskap har erkänts rättsligt i medlemsstaterna, även om polygami är förbjudet. Medlemsstaterna uppmanas att se till att förbudet mot polygami upprätthålls. Kommissionen uppmanas eftertryckligen att ta under övervägande att införa ett förbud mot polygama äktenskap i sitt förslag till bestämmelser om tillämplig lag i äktenskapsmål.

37.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomdriva politiska beslut som garanterar jämlikhet för alla människor, till exempel 1951 års konvention om flyktingars rättsliga ställning, så att de åtgärder som medlemsstaterna vidtar mot illegal invandring är fullt förenliga med principerna om ickediskriminering.

38.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och rådet samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 261, 6.8.2004, s. 19.

(2) EGT L 180, 19.7.2000, s. 22.

(3) EUT L 31, 6.2.2003, s. 18.

(4) EUT L 251, 3.10.2003, s. 12.

(5) EUT L 16, 23.1.2004, s. 44.

(6) EUT L 304, 30.9.2004, s. 12.

(7) EUT C 233 E, 28.9.2006, s. 121.

(8) EUT C 124 E, 25.5.2006, s. 535.

(9) EUT C 92 E, 16.4.2004, s. 390.

(10) EUT C 102 E, 28.4.2004, s. 497.

(11) EUT L 262, 22.9.2006, s. 51.

P6_TA(2006)0438

Inkassering av gemenskapsmedel

Europaparlamentets resolution om inkassering av gemenskapsmedel (2005/2163(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens vitbok om reformen av kommissionen (KOM(2000)0200, framför allt åtgärd 96 angående effektivare återkrav av felaktigt utbetalda medel,

—	med beaktande av kommissionens meddelande om att förbättra inkasseringen av gemenskapens fordringar i samband med direkt och delad förvaltning av gemenskapens utgifter (KOM(2002)0671),

—	med beaktande av kommissionens rapport till rådet och Europaparlamentet om tillämpning av bestämmelserna om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar avseende vissa avgifter, tullar, skatter och andra åtgärder (KOM(2006)0043),

—	med beaktande av sin resolution av den 8 april 2003 om ansvarsfrihet för budgetåret 2001 (1), framför allt punkterna 39-43 i denna,

—	med beaktande av sin resolution av den 29 januari 2004 om uppföljning av ansvarsfrihet för budgetåret 2001 (2), framför allt punkterna 7-9 i denna,

—	med beaktande av sin resolution av den 21 april 2004 om ansvarsfrihet för budgetåret 2002 (3), framför allt punkt 7 i denna,

—	med beaktande av sin resolution av den 12 april 2005 om ansvarsfrihet för budgetåret 2003 (4), framför allt punkterna 83-85 i denna,

—	med beaktande av sin resolution av den 7 juni 2005 om skydd av gemenskapernas ekonomiska intressen och bedrägeribekämpning (5),

—	med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (6), framför allt artikel 72 i denna, och förslaget till ändring av denna förordning, i enlighet med dess artikel 184,

—	med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 (7) om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002, framför allt artikel 78.3 f och artikel 84 i denna,

—	med beaktande av kommissionens rapport till rådet och Europaparlamentet om tillämpningen av den nya budgetförordningen (KOM(2005)0181).

—	med beaktande av förslaget till rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (KOM(2005) 0181),

—	med beaktande av förordning (EEG) nr 595/91 (8), (särskilt artiklarna 3 och 5 i denna om oegentligheter och bedrägerier), och förordningarna (EG) nr 1469/95 (9), nr 515/97 (10) och nr 1258/1999 (11),

—	med beaktande av förordning (EG) nr 1290/2005 av den 21 juni 2005 om finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken (12) (den nya förordningen om den gemensamma jordbrukspolitiken), framför allt artikel 32 i denna,

—	med beaktande av EG-domstolens dom i mål C-87/01 P, kommissionen mot Europeiska kommuners och regioners råd (CEMR) (13),

—	med beaktande av artikel 256 i EG-fördraget,

—	med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A6-0303/2006), och av följande skäl:

Kommissionen har ännu inte genomfört den detaljerade handlingsplanen för att ange storleken på, identifiera eller redogöra för användningen av räntor och straffavgifter som faktiskt betalats in till jordbrukskassor, vilket parlamentet krävde i punkterna 39-43 i den ovannämnda resolutionen om ansvarsfrihet för budgetåret 2001.

B.	I parlamentets ovannämnda resolution om uppföljning av ansvarsfrihet för budgetåret 2001 konstaterades med oro att en sådan detaljerad plan saknas och att de gemenskapsmedel som återvunnits genom delad förvaltning inte tas upp regelmässigt i gemenskapsbudgeten.

Den 30 mars 2006 anordnade de slovenska tullmyndigheterna och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) ett gemensamt seminarium i Bled i Slovenien mellan veterinärer, hälsoexperter och utredare med ansvar för bedrägeribekämpning om vilka åtgärder som bör vidtas mot den olagliga handeln med jordbruksprodukter och om de hälsorisker som denna handel kan medföra för konsumenterna.

Budgetförordningen

1.	Europaparlamentet påpekar att det i budgetförordningen föreskrivs att EU:s fordringar får - om inte gäldenären frivilligt betalar tillbaka dem - inkasseras på rättslig väg eller med stöd av beslut om verkställighet, som utverkats i enlighet med artikel 256 i EG-fördraget.

Europaparlamentet välkomnar, när det gäller inkassering, de tre förslag som kommissionen lade fram i samband med ändringen av budgetförordningen 2002. Dessa förslag går i huvudsak ut på följande:

—	Att erkänna att gemenskapens fordringar är prioriterade genom att likställa dem med medlemsstaternas skattefordringar.

—	Att föreskriva en preskriptionstid på fem år för inkassering av gemenskapens fordringar, och att denna tidsfrist självklart skall kunna förlängas om det görs aktiva insatser för att få tillbaka medel, vilket skulle innebära ökad säkerhet för institutionerna och gäldenärerna.

—	Att likställa gemenskapens fordringar med civilrättsliga fordringar, enligt de instrument som antagits inom området civilrättsligt samarbete (jfr artiklarna 72.2, 73a och 73b i ovannämnda förslag till rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002.

3.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbereda en översyn av budgetförordningen, framför allt av tillämpningsbestämmelserna, i syfte att klargöra den exakta balansmässiga klassificeringen av fordringar som följer av olika typer av gemenskapsbetalningar.

Europaparlamentet påminner om att detta förslag är fastställt i artikel 3.1 i förordningen med genomförandebestämmelser till budgetförordningen. I artikel 105 i den förstnämnda förordningen görs åtskillnad mellan förhandsfinansiering, mellanliggande betalningar och slutlig reglering av utgiften. Dessutom görs åtskillnad mellan förhandsfinansiering som utbetalas antingen vid genomförandet av en upphandling i den mening som avses i artikel 88 i budgetförordningen, till medlemsstaterna, eller i samband med stöd inför anslutningen, och mellan förskott enligt artikel 265 i förordningen med genomförandebestämmelser till budgetförordningen.

Europaparlamentet konstaterar att det måste fastställas hur inkasseringen skall ske vid en förskottsbetalning om projektet måste avslutas på grund av force majeure eller andra orsaker. Detta kan regleras på så sätt att i stället för en inkassering görs en avräkning mot avtalspartens fordringar på Europeiska unionen, förutsatt att dessa är säkra, obestridda och har förfallit till betalning.

Europaparlamentet anser att mottagarens berättigade förväntningar i regel bör skyddas när denne har använt kapitalet eller ingått åtaganden för kapitalet som inte kan hävas eller som endast kan hävas med oacceptabla nackdelar som följd. Mottagaren kan inte åberopa berättigade förväntningar

a)	om utgifterna har godkänts under inverkan av uppsåtligt vilseledande, hot eller korruption,

b)	om godkännandet av utgifterna har skett på grundval av upplysningar som i väsentliga avseenden var oriktiga eller ofullständiga,

c)	om mottagaren kände till att de åtgärder som låg till grund för godkännandet var olagliga eller om denne på grund av grov oaktsamhet inte kände till detta.

7.	Europaparlamentet konstaterar att kommissionen regelbundet skall förelägga parlamentet en översikt över utestående fordringar, med uppgifter om totalbeloppet för fordringarna för varje generaldirektorat, och om hur gamla de utestående fordringarna är.

8.	Europaparlamentet anser att principen om universalitet och principen om riktighet i budgeten, såsom de definieras i fördraget och den nuvarande budgetförordningen, bör följas i tillämpningsbestämmelserna och i den sektorsspecifika lagstiftningen.

9.	Europaparlamentet anser också, eftersom medlemsstaterna framför allt bör bevisa att de följer internationella redovisningsstandarder, att EU eventuellt skulle kunna använda detta för att utveckla ett gemensamt förhållningssätt till dessa standarder.

10.

Europaparlamentet påpekar att utanordnaren i enlighet med artikel 78.1 c i budgetförordningen kan fastställa om utgifterna överensstämmer med bestämmelserna i avtalet. Innan utanordnaren överlämnar inkasseringsordern till räkenskapsföraren skall utanordnaren kontrollera om mottagaren haft berättigade förväntningar om att utgifterna skulle godkännas och om dessa förväntningar bör skyddas med hänsyn tagen till det allmännas intresse av en inkassering.

11.

Europaparlamentet konstaterar att möjligheten att bevilja gäldenären ytterligare en betalningsfrist mot att gäldenären ställer en säkerhet och betalar dröjsmålsränta i enlighet med artikel 85 i förordningen med genomförandebestämmelser till budgetförordningen, för att försöka återvinna åtminstone en del av det obetalda beloppet, alltför sällan utnyttjas.

12.

Europaparlamentet konstaterar att i de flesta fall sker inkasseringen genom avräkning mot en fordran på avtalsparten när förutsättningarna för en avräkning är uppfyllda. I de fall då en avräkning inte är möjlig är det endast möjligt att inkassera fordran genom att meddela att avtalsparten inte längre kan komma ifråga som avtalspart om det obetalda beloppet inte betalas tillbaka.

13.	Europaparlamentet anser det vara viktigt att påpeka att utanordnaren genast bör underrätta OLAF när denne konstaterar att utgifterna inte stämmer överens med avtalet eller att utgifterna har godkänts som en följd av vilseledande, hot eller korruption.

Förfaranden

14.

Europaparlamentet konstaterar följande om skandalen med uppblandat smör (Italburro), efter det att sju år har gått och trots all den uppmärksamhet som affären ägnades av EU-institutionerna, framför allt Europaparlamentet och kommissionen (OLAF):

a)	Det inkasserade beloppet är lägre än 0,1 procent av det uppskattade värdet av bedrägeriet.

De italienska myndigheterna raserade det brottsliga nätverket, ställde ett tiotal ansvariga inför rätta, beslagtog hundratals ton oäkta produkter och samlade in bevis på olaglig handel med tiotusentals ton uppblandat smör till andra medlemsstater, men myndigheternas insatser har knappast följts upp och det europeiska samarbetet har visat sig vara bedrövligt och praktiskt taget obefintligt.

Förfarandena i medlemsstaterna är olika och sinsemellan oförenliga. Det faktum att olaglig handel med oäkta ämnen betraktas som ett brott i en medlemsstat och endast som ett administrativt problem i en annan medlemsstat har inneburit att det inkasserade beloppet endast har varit en tiondel av vad som förväntats.

d)	Folkhälsan har försummats, eftersom ingen hittills har analyserat om smör kan ha förorenats genom användning av ämnen som är förbjudna i livsmedelsämnen efter krisen med galna ko-sjukan.

15.

Europaparlamentet noterar att trots att kommissionen har medgivit att överträdelser skett i den så kallade Blue Dragon-affären och beslutat att minska EU-stödet i förhållande till bedrägeriernas omfattning anser den att det helt och hållet är upp till de medlemsstater som delar förvaltningen för dessa medel att utreda den fulla vidden av den påstådda oegentligheten. Det är två medlemsstater, Spanien och Frankrike, som berörs av Blue Dragon-affären, vilket gör ansvarsfördelningen svårare och ger affären en mer uppenbar europeisk karaktär. Parlamentet anser att kommissionen är en offentlig myndighet med direkt ansvar gentemot de europeiska medborgarna, vars förtroende den är beroende av - via Europaparlamentet - och att kommissionen därför inte endast bör sträva efter att återvinna EU-medel från en medlemsstat där de har missbrukats, utan även bör anstränga sig på alla sätt för att se till att de skyldiga åtalas och att offren får ersättning.

16.

Europaparlamentet påpekar att förfarandet för inkassering av fordringar på rättslig väg med stöd av beslut om verkställighet, som kan utverkas i enlighet med artikel 256 i EG-fördraget, hittills endast har använts i extraordinära fall, framför allt för att kassera in böter som ålagts i konkurrensärenden. Parlamentet noterar kommissionens avsikt att i enlighet med budgetförordningen ge förfarandet ett vidare tillämpningsområde i framtiden.

17.

Europaparlamentet påpekar att kommissionens nuvarande inkasseringsförfarande - som är av institutionell typ och som innebär att kommissionen vänder sig till de nationella myndigheterna om medlen inte betalas in frivilligt - är alltför långdraget, att fordran då inte kan indrivas och att det i bästa fall uppstår förseningar till nackdel för gemenskapernas ekonomiska intressen.

18.	Europaparlamentet anser, när det gäller beslut om verkställighet, att kommunikationen mellan kommissionen och medlemsstaterna bör förenklas och att det bör inrättas mer direkta förbindelser mellan kommissionens tjänsteavdelningar och staternas behöriga myndigheter.

Reformering av OLAF

19.

Europaparlamentet anser att det krävs dels en diskussion om hur man kan gottgöra de nationella rättsvårdande myndigheternas bristande resurser för att korrekt bedöma komplexiteten av bedrägerierna inom EU, dels en diskussion om på vilket sätt unionens berörda instanser skall förhålla sig till de nationella kontrollorganen, för att underrätta dem och göra dem delaktiga i utredningen av bedrägerifall. Parlamentet påpekar att de nationella kontrollmyndigheterna inte är skyldiga att involvera EU:s instanser.

20.

Europaparlamentet anser också att möjligheten till ett bättre samarbete med Eurojust och Europol bör utforskas, för att stärka det effektiva skyddet av unionens ekonomiska intressen, men också att möjligheterna till att OLAF skall kunna bli helt administrativt oberoende av kommissionen och andra institutioner bör utredas.

21.

Europaparlamentet konstaterar att OLAF:s nuvarande organisation med avseende på å ena sidan utredningsverksamheten och å andra sidan det administrativa samarbetet med kommissionen betecknats som välfungerande i revisionsrättens särskilda rapport nr 1/2005. I denna rapport fastställdes särskilt att oberoendet var säkrat i praktiken eftersom kommissionen inte hade blandat sig i OLAF:s arbete.

22.	Europaparlamentet konstaterar att lagstiftaren måste ta fler initiativ för att klargöra reglerna för inledning, avslutning och utvidgning av OLAF:s utredningar, trots att åtgärder redan har beslutats. I dessa initiativ bör hänsyn tas till stärkta band mellan parlamentet och OLAF.

23.	Europaparlamentet väntar med intresse på kommissionens förslag till förordning om reformering av OLAF.

Folkhälsa

24.	Europaparlamentet påminner om att det enligt de nuvarande bestämmelserna endast är sunda och marknadsmässiga produkter av god kvalitet som kan ge rätt till bidrag och att de annars inte berättigar till någon form av stöd.

25.	Europaparlamentet noterar, vilket OLAF:s direktör påpekade vid det ovannämnda mötet i Bled, att bedrägerierna inom handeln med jordbruksprodukter innebär en uppenbar potentiell risk för folkhälsan och djurs hälsa.

26.

Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att få nationella och internationella kontrollorgan att uppmärksamma problemet i högre grad, och att endast ett nära internationellt samarbete, där också stater utanför EU deltar, på sikt kan ge ett bättre skydd av konsumenterna och av EU:s ekonomiska intressen.

27.	Europaparlamentet noterar att de olika olagliga metoder som analyserats visar hur brådskande det är att intensifiera samarbetet mellan nationella tullmyndigheter, veterinära avdelningar och EU:s myndigheter, till exempel OLAF.

28.	Europaparlamentet understryker att kommissionen i motsats till medlemsstaterna inte har kontrollbefogenheter när det gäller produktanalyser som rör konsumenternas folkhälsa inom EU.

29.	Europaparlamentet erinrar om att affären med uppblandat smör i början inte var ett bedrägeri på hälsoplanet, utan att den handlade om sammansättningen av produkterna, som tillhör en sektor som får omfattande EU-bidrag.

30.	Europaparlamentet anser att kommissionen och OLAF bör försäkra sig om att medlemsstaterna genom sina parastatliga organ utför tillräckligt många kontroller med hjälp av verkligt oberoende kontrollanter.

31.	Europaparlamentet anser att när hälsan kan påverkas av ett bedrägeri vid ett visst tillfälle så bör behöriga hälsomyndigheter underrättas och få tillgång till stickprov, enligt ett väl kontrollerat förfarande, och att tidsperioden för kvarhållande av stickprov bör förlängas avsevärt.

OLAF:s utredning och nationella förfaranden

32.

Europaparlamentet konstaterar att OLAF saknar lämplig information om kvantiteten av de ifrågasatta produkterna, samtidigt som det från inkasseringssynpunkt har varit katastrofalt att utredningarna blir föremål för straffrättslig prövning, även om OLAF juridiskt sett skulle kunna bestrida ett nationellt beslut på kommissionens vägnar.

33.

Europaparlamentet påminner om att det i vissa länder är möjligt att inleda inkasseringsförfaranden även om ett straffrättsligt förfarande pågår, medan straffrätten står över civilrätten i andra länder, vilket gör det omöjligt att återvinna obetalda belopp på grund av att den rättsliga myndigheten har ingripit.

34.	Europaparlamentet beklagar att oegentligheter eller bedrägerier i vissa stater endast erkänns för enskilt bevisade belopp, dvs. parti för parti, och att aktören automatiskt anses oskyldig om sådana partier saknas.

Anmälan och registrering av oegentligheter och inkasseringar

35.	Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte har genomfört den handlingsplan som föreskrivs i punkterna 39-43 i den ovannämnda resolutionen om ansvarsfrihet för budgetåret 2001 och i resolutionen om uppföljningen av ansvarsfrihet.

36.

Europaparlamentet välkomnar Europeiska kommissionens positiva svar på de återkommande kraven från Europaparlamentet - nämligen dem som uttrycktes i punkt 102 i det ovan nämnda ansvarsfrihetsbetänkandet för 2001 - om offentliggörande av beloppen till och namnen på EU-budgetens stödmottagare såsom föreslås i Europeiska öppenhetsinitiativet (KOM(2006)0194 - SEK(2005)1300), men beklagar dock att motsvarande information om återbetalning av EU-medel inte ingår i öppenhetsinitiativet och uppmanar kommissionen att tillhandahålla budgetmyndigheten och slutligen även allmänheten namnen och beloppen i samband med återbetalningar som skall inbetalas till eller som krediterats EU-budgeten liksom dessa belopps slutliga destination.

37.

Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att regelramen föreskriver en heltäckande redovisning av alla fordringar som följer av oegentligheter, inkasserade belopp, räntor och straffavgifter som faktiskt betalats till utomstående organ från gemenskapsmedel, i enlighet med principen om universalitet och principen om riktighet i budgeten som anges både i fördraget och i budgetförordningen, och uppmanar kommissionen att arbeta för detta.

38.	Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att kommissionen ser till att de principer om oberoende utanordning, revision och certifiering som krävs vid direkt förvaltning av gemenskapens utgifter också följs för delad förvaltning av gemenskapens utgifter.

39.

Europaparlamentet konstaterar att det inte är kommissionen utan medlemsstaterna som i enlighet med principen om delad förvaltning skall se till att det för gemenskapsutgifter med delat ansvar tillämpas samma principer för oberoende mellan områdena utanordning, revision och certifiering som i samband med gemenskapsutgifter under direkt förvaltning. Detta gäller i synnerhet för inrättandet av ackrediterade utbetalningsställen med en intern revisionstjänst och inrättandet av oberoende och attesterande organ i den mening som avses i förordning (EG) nr 1663/95 (14) för garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ), samt fristående personer eller avdelningar i den mening som avses i artikel 38.1 f i förordning (EG) nr 1260/1999 (15) tillsammans med artikel 15 i förordning (EG) nr 438/2001 (16).

40.	Europaparlamentet anser att inkasseringsfunktionen antingen skall utövas av statliga myndigheter - om gemenskapsbudgeten kan anslå medel för finansiering av inkasseringskostnader - eller annars utövas av vinstdrivande institutioner. I det fallet bör självfallet offentlig upphandling tillämpas.

41.

Europaparlamentet anser att det under alla omständigheter är mycket viktigt att det vid översynen av regelramen garanteras att normer om öppenhet tillämpas och att intressekonflikter undviks, när det gäller grunden för, storleken på och ändamålet för de belopp som inkommer på grund av straffavgifter, räntor och inkasserade gemenskapsmedel.

Europeisk åklagare

42.

Europaparlamentet påminner om det ovannämnda målet C-87/01 P, kommissionen mot Europeiska kommuners och regioners råd (CEMR). Enligt EG-domstolens bedömning har lagstiftningen i en medlemsstat företräde framför de regler som gäller för kommissionen, om det berörda företaget har sitt säte i denna stat, främst med hänvisning till att gemenskapsrättens företräde inte räcker för att kommissionen skall kunna hävda en rättslig tolkning som har företräde framför den nationella domarens tolkning i den berörda staten.

43.

Europaparlamentet anser dessutom att inrättandet av en europeisk åklagare kommer att vara ett viktigt beslut, eftersom detta kommer att underlätta direkt tillgång till åklagarmyndigheterna i de olika medlemsstaterna, och att detta på ett sätt kommer att ”förena” förfarandet bättre. Enligt parlamentet kan detta minska komplexiteten, eftersom man bör få se en koncentration till den europeiska åklagarens avdelningar. Parlamentet erinrar om att OLAF har rätt att ingripa inom ramen för sina utredningar, men att byrån saknar rättslig behörighet.

44.

Europaparlamentet konstaterar att projektet att inrätta en europeisk åklagare snarare måste betraktas som ett långsiktigt projekt. För att på kort sikt uppnå förbättringar måste en samordning av medlemsstaternas statsåklagare stå i centrum för planeringen för att uppnå ett mervärde i form av en avlastning av OLAF och skydd av gemenskapernas ekonomiska intressen.

* *

45.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, domstolen, revisionsrätten, OLAF:s övervakningskommitté och OLAF.

(1) EUT C 64 E, 12.3.2004, s. 199.

(2) EUT C 96 E, 21.4.2004, s. 112.

(3) EUT C 104 E, 30.4.2004, s. 640.

(4) EUT C 33 E, 9.2.2006, s. 169.

(5) EUT C 124 E, 25.5.2006, s. 232.

(6) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.

(7) EGT L 357, 31.12.2002, s. 1.

(8) EGT L 92, 13.4.1991, s. 43.

(9) EGT L 145, 29.6.1995, s. 1.

(10) EGT L 82, 22.3.1997, s. 1.

(11) EGT L 160, 26.6.1999, s. 103.

(12) EUT L 209, 11.8.2005, s. 1.

(13) ECR 2003, s. I-7617.

(14) EGT L 158, 8.7.1995, s. 6.

(15) EGT L 161, 26.6.1999, s. 1.

(16) EGT L 63, 3.3.2001, s. 21.

+	antogs
—	förkastades
↓	bortföll
T	drogs tillbaka
ONU (..., ..., ...)	omröstning med namnupprop (ja-röster, nej-röster, nedlagda röster)
EO (..., ..., ...)	elektronisk omröstning (ja-röster, nej-röster, nedlagda röster)
delad	delad omröstning
särsk.	särskild omröstning
äf	ändringsförslag
komp.	kompromissändringsförslag
m.d.	motsvarande del
S	ändringsförslag om strykning
=	identiska ändringsförslag
res.	resolutionsförslag
gem. res.	gemensamt resolutionsförslag
sluten	sluten omröstning

Avser	ONU osv.	Omröstning	ONU/EO - anmärkningar
endast en omröstning		+

Avser	ONU osv.	Omröstning	ONU/EO - anmärkningar
endast en omröstning		+

Avser	ONU osv.	Omröstning	ONU/EO - anmärkningar
endast en omröstning		+

Avser	ONU osv.	Omröstning	ONU/EO - anmärkningar
endast en omröstning	ONU	+	522, 3,35

Avser	Äf nr	Från	ONU osv.	Omröstning	ONU/EO - anmärkningar
Gemensam ståndpunkt ändringsförslag från
ansvarigt utskott - sammanslagen omröstning	1-31	utskottet	ONU	+	525, 65, 25
Förslag till lagstiftningsresolution
efter punkt 1	32	PPE-DE, PSE, ALDE, Verts/ALE, GUE/NGL, UEN		+
Gemensam ståndpunkt			Förklarad godkänd med ändringar