Budgetutskottet hade granskat förslaget till anslagsöverföring DEC 07/2006 från Europeiska kommissionen (C6-0121/2006 – SEC(2006)0244).

Efter att ha tagit del av rådets yttrande tillstyrkte utskottet en del av överföringen i enlighet med artikel 24.3 i budgetförordningen av den 25 juni 2002.

Budgetutskottet hade granskat förslaget till anslagsöverföring DEC 08/2006 från Europeiska kommissionen (C6-0120/2006 – SEC(2006)0356).

Efter att ha tagit del av rådets yttrande tillstyrkte utskottet överföringen i sin helhet i enlighet med artikel 24.3 i budgetförordningen av den 25 juni 2002.

Budgetutskottet hade granskat förslaget till anslagsöverföring DEC 09/2006 från Europeiska kommissionen (C6-0123/2006 – SEC(2006)0385).

Efter att ha tagit del av rådets yttrande tillstyrkte utskottet överföringen i sin helhet i enlighet med artikel 24.3 i budgetförordningen av den 25 juni 2002.

4. Naturkatastrofer – jordbruksaspekter – Naturkatastrofer – regionala utvecklingsaspekter – Naturkatastrofer – miljöaspekter – Europeiska unionens solidaritetsfond ***I (debatt)

Betänkande om naturkatastrofer (bränder, torka och översvämningar) – jordbruksaspekter [2005/2195(INI)] – Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling.

Betänkande om naturkatastrofer (bränder, torka och översvämningar) – regionala utvecklingsaspekter [2005/2193(INI)] – Utskottet för regional utveckling.

Betänkande om naturkatastrofer (bränder, torka och översvämningar) – miljöaspekter [2005/2192(INI)] – Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet.

Betänkande om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond [KOM(2005)0108 – C6-0093/2005 – 2005/0033(COD)] – Utskottet för regional utveckling.

Talare: László Surján (föredragande av yttrande från utskottet BUDG) (A6-0123/2006), Jutta D. Haug (föredragande av yttrande från utskottet ENVI) (A6-0123/2006), Duarte Freitas för PPE-DE-gruppen, Jamila Madeira för PSE-gruppen, Jean Marie Beaupuy för ALDE-gruppen, Marie Anne Isler Béguin för Verts/ALE-gruppen, Pedro Guerreiro för GUE/NGL-gruppen, Andrzej Tomasz Zapałowski för IND/DEM-gruppen, Andreas Mölzer, grupplös, Alojz Peterle, Iratxe García Pérez och Vittorio Prodi.

Talare: Elisabeth Schroedter, Kyriacos Triantaphyllides, Graham Booth, Janusz Wojciechowski, Luca Romagnoli, Konstantinos Hatzidakis, Katerina Batzeli, Frédérique Ries, Margie Sudre, Gyula Hegyi, Luis de Grandes Pascual, Miguel Angel Martínez Martínez, Jan Březina, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Jim Higgins, Ryszard Czarnecki och Andris Piebalgs.

Omröstning: punkt 5.8 i protokollet av den 18.05.2006, punkt 5.9 i protokollet av den 18.05.2006, punkt 5.10 i protokollet av den 18.05.2006 och punkt 5.4 i protokollet av den 18.05.2006.

(Sammanträdet avbröts kl. 11.45, i avvaktan på omröstningen, och återupptogs kl. 12.05.)

Omröstningsresultaten (ändringsförslag, särskilda omröstningar, delade omröstningar etc.) återfinns i bilagan ”Omröstningsresultat ”som bifogas protokollet.

5.1. Förslag till ändringsbudget nr 2/2006 (artikel 131 i arbetsordningen) (omröstning)

Betänkande om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 2/2006 för budgetåret 2006 [08513/2006 – C6-0127/2006 – 2006/2098(BUD)] – Budgetutskottet.

5.2. En sammanhållningspolitik för att stödja tillväxt och sysselsättning: Gemenskapens strategiska riktlinjer för perioden 2007-2013 (artikel 131 i arbetsordningen) (omröstning)

Betänkande om förberedelser inför samtyckesförfarandet beträffande gemenskapens strategiska riktlinjer för perioden 2007-2013 (en sammanhållningspolitik för att stödja tillväxt och sysselsättning) [2006/2086(INI)] – Utskottet för regional utveckling.

5.3. Finansieringsinstrument för utveckling och ekonomiskt samarbete ***I (omröstning)

Betänkande 2 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete och ekonomiskt samarbete [KOM(2004)0629 – C6-0128/2004 – 2004/0220(COD)] – Utskottet för utveckling.

5.5. Europeiska gemenskapens ingående av fördraget om upprättande av en energigemenskap *** (omröstning)

Rekommendation om förslaget till rådets beslut om Europeiska gemenskapens ingående av fördraget om en energigemenskap [13886/1/2005 – C6-0435/2005 – 2005/0178(AVC)] – Utskottet för industrifrågor, forskning och energi.

5.6. Betänkande om den årliga rapporten om de mänskliga rättigheterna i världen 2005 och EU:s politik på området (omröstning)

Betänkande om den årliga rapporten om de mänskliga rättigheterna i världen 2005 och EU:s politik på området [2005/2203(INI)] – Utskottet för utrikesfrågor.

Talmannen konstaterade att det muntliga ändringsförslaget inte kunde beaktas, eftersom minst 37 ledamöter motsatte sig detta. Det införlivades således inte.

Betänkande om budgeten 2007: kommissionens årliga strategiska prioriteringar [2006/2020(BUD)] – Budgetutskottet.

Betänkande om naturkatastrofer (bränder, torka och översvämningar) – jordbruksaspekter [2005/2195(INI)] – Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling.

Betänkande om naturkatastrofer (bränder, torka och översvämningar) – regionala utvecklingsaspekter [2005/2193(INI)] – Utskottet för regional utveckling.

Betänkande om naturkatastrofer (bränder, torka och översvämningar) – miljöaspekter [2005/2192(INI)] – Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet.

5.11. Fördrag om upprättande av en energigemenskap för sydöstra Europa (omröstning)

De skriftliga röstförklaringar som ingivits i enlighet med artikel 163.3 i arbetsordningen återfinns i det fullständiga förhandlingsreferatet från sammanträdet.

Rättelserna till avgivna röster återfinns på webbplatsen ”Séance en direct”, ”Results of votes (roll-call votes)/Résultats des votes (appels nominaux) ”samt i den tryckta versionen av bilagan ”Resultat av omröstningarna med namnupprop”.

Den elektroniska versionen på Europarl uppdateras regelbundet under högst två veckor efter den aktuella omröstningsdagen.

Därefter slutförs förteckningen över rättelserna till de avgivna rösterna för att översättas och offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Tobias Pflüger meddelade att röstknappen inte hade fungerat vid omröstningen om ändringsförslag (Richard Howitt-betänkandet – A6-0158/2006).

Małgorzata Handzlik hade låtit meddela att hon hade varit närvarande men att hennes namn inte förekom på närvarolistan.

Mia De Vits och Véronique De Keyser meddelade att ett tekniskt problem hade hindrat dem från att delta i gårdagens första omröstningar.

9. Debatt om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt av demokratiska och rättsstatliga principer (debatt)

(För rubriker och författare till resolutionsförslagen, se punkt 3 i protokollet av den 16.05.2006).

Resolutionsförslag B6-0282/2006, B6-0287/2006, B6-0288/2006, B6-0289/2006, B6-0292/2006 och B6-0294/2006

Thomas Mann, Marcin Libicki, Jan Mulder, Neena Gill, Raül Romeva i Rueda och Jaromír Kohlíček presenterade resolutionsförslagen.

Talare: Bernd Posselt för PPE-DE-gruppen, Robert Evans för PSE-gruppen, Alyn Smith för Verts/ALE-gruppen, och Andris Piebalgs (ledamot av kommissionen).

Resolutionsförslag B6-0281/2006, B6-0283/2006, B6-0286/2006, B6-0290/2006 och B6-0293/2006

Carl Schlyter, Tobias Pflüger, Geoffrey Van Orden, Elizabeth Lynne och Robert Evans presenterade resolutionsförslagen.

Talare: Nirj Deva för PPE-DE-gruppen, Neena Gill för PSE-gruppen, Jan Mulder för ALDE-gruppen, Jaromír Kohlíček för GUE/NGL-gruppen, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg och Andris Piebalgs (ledamot av kommissionen)

Talare: Astrid Lulling för PPE-DE-gruppen, Martine Roure för PSE-gruppen, Bastiaan Belder för IND/DEM-gruppen, Marcin Libicki för UEN-gruppen, Maciej Marian Giertych, grupplös, Charles Tannock, Glyn Ford, Kathy Sinnott, Jean-Pierre Audy, Józef Pinior, Paulo Casaca och Andris Piebalgs (ledamot av kommissionen).

Talmannen lade med beaktande av talmanskonferensens beslut av den 18 maj 2006 fram följande förslag till ändringar av föredragningslistan för sammanträden den 1 juni 2006 i Bryssel:

Under omröstning införs en punkt förslag till resolution om den humanitära krisen i de palestinska områdena och EU:s roll.

Behöriga litauiska myndigheter hade meddelat att Eugenijus Maldeikis utsetts till ledamot av parlamentet i stället för Rolandas Pavilionis med verkan från och med den 18.05.2006.

Donata Gottardi, vald till Europaparlamentet som ersättare för Enrico Letta, anslöt sig till PSE-gruppen.

Andrea Losco, vald till Europaparlamentet som ersättare för Massimo D'Alema, anslöt sig till ALDE-gruppen.

Achille Occhetto, vald till Europaparlamentet som ersättare för Antonio Di Pietro, anslöt sig till PSE-gruppen.

Gianluca Susta, vald till Europaparlamentet som ersättare för Pier Luigi Bersani, anslöt sig till ALDE-gruppen.

Omröstningsresultaten (ändringsförslag, särskilda omröstningar, delade omröstningar etc.) återfinns i bilagan ”Omröstningsresultat ”som bifogas protokollet.

Resolutionsförslag B6-0282/2006, B6-0287/2006, B6-0288/2006, B6-0289/2006, B6-0292/2006 och B6-0294/2006

(ersätter B6-0282/2006, B6-0287/2006, B6-0288/2006, B6-0289/2006, B6-0292/2006 och B6-0294/2006):

Resolutionsförslag B6-0281/2006, B6-0283/2006, B6-0286/2006, B6-0290/2006 och B6-0293/2006

Nirj Deva lade fram ett muntligt ändringsförslag till punkt 11, vilket beaktades.

Den elektroniska versionen på Europarl uppdateras regelbundet under högst två veckor efter den aktuella omröstningsdagen.

Därefter slutförs förteckningen över rättelserna till de avgivna rösterna för att översättas och offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

17. Skriftliga förklaringar för införande i registret (artikel 116 i arbetsordningen)

Talmannen informerade, i enlighet med artikel 116.3 i arbetsordningen, parlamentet om antalet ledamöter som undertecknat följande skriftliga förklaringar:

Enligt artikel 172.2 i arbetsordningen skall protokollet från sammanträdet föreläggas kammaren för justering i början av nästföljande sammanträde.

Efter parlamentets godkännande skall de antagna texterna omedelbart översändas till behöriga instanser.

BILAGA II

RESULTAT AV OMRÖSTNINGARNA MED NAMNUPPROP

1. Betänkande Berend A6-0123/2006

Ändringförslag 43

Ja-röster: 96

ALDE: Virrankoski

GUE/NGL: Agnoletto, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Manolakou, Markov, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Remek, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Toussas, Triantaphyllides, Uca, Wurtz

IND/DEM: Grabowski, Krupa, Pęk, Piotrowski, Sinnott, Tomczak, Zapałowski

NI: Belohorská, Borghezio, Chruszcz, Helmer, Speroni, Wojciechowski Bernard Piotr

PPE-DE: Ashworth, Atkins, Beazley, Bushill-Matthews, Cabrnoch, Callanan, del Castillo Vera, Dehaene, Dover, Duchoň, Elles, Fajmon, García-Margallo y Marfil, Garriga Polledo, Graça Moura, Hannan, Harbour, Kamall, Oomen-Ruijten, Ouzký, Parish, Pinheiro, Purvis, Silva Peneda, Škottová, Stevenson, Strejček, Sturdy, Tannock, Van Orden, Vlasák, Zahradil, Zvěřina

PSE: Capoulas Santos, Casaca, Castex, Díez González, Estrela, Fernandes, Guy-Quint, Hasse Ferreira, Hughes, Madeira, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Prets, dos Santos

UEN: Aylward, Crowley, Kamiński, Ó Neachtain, Podkański, Ryan, Szymański, Wojciechowski Janusz

Verts/ALE: Bennahmias

Nej-röster: 428

ALDE: Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Costa, Davies, Deprez, De Sarnez, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Karim, Krahmer, Kułakowski, Laperrouze, Lehideux, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Oviir, Pannella, Pistelli, Prodi, Resetarits, Ries, Samuelsen, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Wallis, Watson

IND/DEM: Belder, Blokland, Coûteaux, Goudin, Lundgren, Wohlin

NI: Allister, Bobošíková, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, De Michelis, Masiel, Mote, Piskorski, Rivera, Romagnoli, Rutowicz

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bowis, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Busuttil, Casa, Casini, Caspary, Cederschiöld, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Descamps, Deß, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Doyle, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Esteves, Fernández Martín, Fjellner, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gaľa, Galeote Quecedo, Gaubert, Gauzès, Gewalt, Gklavakis, Goepel, Gomolka, Gräßle, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Guellec, Gyürk, Handzlik, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Hybášková, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jałowiecki, Járóka, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Karas, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Langen, Langendries, Lechner, Lehne, Lewandowski, López-Istúriz White, Lulling, Maat, Mann Thomas, Marques, Martens, Mato Adrover, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Nassauer, Niebler, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Őry, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Peterle, Pieper, Pīks, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Queiró, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Sommer, Sonik, Šťastný, Stubb, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vatanen, Vidal-Quadras, Vlasto, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zatloukal

PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, van den Burg, Busquin, Carlotti, Carnero González, Cashman, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Evans Robert, Fazakas, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gill, Goebbels, Golik, Grabowska, Gröner, Groote, Gruber, Gurmai, Hänsch, Haug, Hazan, Hedh, Hegyi, Herczog, Honeyball, Howitt, Hutchinson, Ilves, Jöns, Kindermann, Kósáné Kovács, Krehl, Kuc, Kuhne, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Locatelli, McAvan, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Muscat, Myller, Napoletano, Navarro, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Pinior, Poignant, Rapkay, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, Savary, Schapira, Scheele, Schulz, Segelström, Siwiec, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Weiler, Wiersma, Willmott, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Berlato, Krasts, Kristovskis, Pirilli, Vaidere, Zīle

Verts/ALE: Aubert, Breyer, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jill, Flautre, Frassoni, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Staes, Voggenhuber, Ždanoka

Nedlagda röster: 22

IND/DEM: Booth, Clark, Farage, Knapman, Nattrass, Wise

NI: Claeys, Dillen, Gollnisch, Lang, Le Rachinel, Martinez, Mölzer, Mussolini, Schenardi

PSE: Chiesa

UEN: Bielan, Camre, Foltyn-Kubicka, Janowski, Kuźmiuk, Libicki

„Rättelser till avgivna röster“

Ja-röster

Sérgio Sousa Pinto

2. Betänkande Berend A6-0123/2006

Ändringförslag 46

Ja-röster: 64

GUE/NGL: Agnoletto, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Guerreiro, Henin, Kohlíček, Manolakou, Maštálka, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Remek, Strož, Triantaphyllides, Uca, Wurtz, Zimmer

IND/DEM: Grabowski, Krupa, Pęk, Piotrowski, Sinnott, Tomczak, Zapałowski

NI: Chruszcz, Wojciechowski Bernard Piotr

PPE-DE: Coelho, Duchoň, Fajmon, Freitas, Graça Moura, Iturgaiz Angulo, Marques, Ouzký, Pinheiro, Queiró, Silva Peneda, Škottová, Strejček, Vlasák, Zahradil, Zvěřina

PSE: Berlinguer, Hughes, dos Santos

UEN: Aylward, Bielan, Crowley, Kamiński, Krasts, Kristovskis, Libicki, Ó Neachtain, Ryan, Szymański, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle

Verts/ALE: Bennahmias

Nej-röster: 477

ALDE: Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Costa, Davies, Deprez, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Karim, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lehideux, Losco, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Oviir, Pannella, Pistelli, Prodi, Resetarits, Ries, Samuelsen, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Liotard, Sjöstedt, Svensson

IND/DEM: Belder, Blokland, Booth, Clark, Farage, Goudin, Knapman, Lundgren, Nattrass, Wise, Wohlin

NI: Allister, Belohorská, Bobošíková, Borghezio, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, De Michelis, Helmer, Masiel, Mote, Mussolini, Piskorski, Rivera, Rutowicz, Speroni

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bowis, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Casini, Caspary, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coveney, Daul, Descamps, Deß, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Elles, Esteves, Fernández Martín, Fjellner, Fontaine, Fraga Estévez, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Gräßle, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Guellec, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Hybášková, Ibrisagic, Itälä, Jałowiecki, Járóka, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Langen, Langendries, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, Maat, Mann Thomas, Martens, Mato Adrover, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Nassauer, Nicholson, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Peterle, Pieper, Pīks, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stevenson, Stubb, Sturdy, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vatanen, Ventre, Vidal-Quadras, Vlasto, Weisgerber, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zatloukal

PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, Busquin, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Díez González, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fazakas, Fernandes, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gill, Goebbels, Golik, Gomes, Grabowska, Gröner, Groote, Gruber, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Hedh, Herczog, Honeyball, Howitt, Hutchinson, Ilves, Jöns, Kindermann, Kósáné Kovács, Krehl, Kuc, Kuhne, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Muscat, Myller, Napoletano, Navarro, Obiols i Germà, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, Savary, Schapira, Scheele, Schulz, Segelström, Siwiec, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Weiler, Wiersma, Willmott, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Berlato, Pirilli

Verts/ALE: Aubert, Breyer, Cramer, Evans Jill, Flautre, Frassoni, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Staes, Trüpel, Voggenhuber, Ždanoka

Nedlagda röster: 18

GUE/NGL: Kaufmann, Markov, Seppänen

IND/DEM: Coûteaux

NI: Claeys, Dillen, Gollnisch, Lang, Le Pen Jean-Marie, Martinez, Mölzer, Romagnoli, Schenardi

PSE: Chiesa

UEN: Camre, Janowski, Kuźmiuk, Podkański

3. Betänkande Berend A6-0123/2006

Ändringförslag 42

Ja-röster: 153

ALDE: Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Cavada, Chatzimarkakis, Costa, Davies, Deprez, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Karim, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lehideux, Losco, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Mohácsi, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Oviir, Prodi, Resetarits, Ries, Samuelsen, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Takkula, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Agnoletto, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Manolakou, Markov, Maštálka, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Remek, Strož, Toussas, Triantaphyllides, Uca, Wurtz, Zimmer

IND/DEM: Grabowski, Krupa, Pęk, Piotrowski, Tomczak, Zapałowski

NI: Borghezio, Chruszcz, Helmer, Wojciechowski Bernard Piotr

PPE-DE: Ashworth, Atkins, Beazley, Bowis, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Chichester, Coelho, Dover, Duchoň, Elles, Fajmon, Freitas, García-Margallo y Marfil, Garriga Polledo, Graça Moura, Harbour, Kamall, Marques, Nicholson, Ouzký, Purvis, Queiró, Silva Peneda, Škottová, Stevenson, Strejček, Sturdy, Van Orden, Vlasák, Zahradil, Zvěřina

PSE: Capoulas Santos, Casaca, Correia, Estrela, Fernandes, Ferreira Elisa, Gomes, Harangozó, Hasse Ferreira, Hughes, Madeira, Martin David, Occhetto, dos Santos, Sousa Pinto

UEN: Aylward, Crowley, Libicki, Ó Neachtain, Podkański, Ryan, Wojciechowski Janusz

Verts/ALE: Bennahmias

Nej-röster: 395

ALDE: Malmström, Toia

GUE/NGL: Liotard, Sjöstedt, Svensson

IND/DEM: Belder, Blokland, Bonde, Booth, Clark, Farage, Goudin, Knapman, Lundgren, Nattrass, Sinnott, Wise, Wohlin

NI: Allister, Bobošíková, Claeys, Czarnecki Marek Aleksander, De Michelis, Dillen, Masiel, Mote, Mussolini, Piskorski, Rivera, Rutowicz

PPE-DE: Antoniozzi, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Becsey, Belet, Berend, Böge, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Casa, Casini, Caspary, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coveney, Daul, Dehaene, Descamps, Deß, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Doyle, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Esteves, Eurlings, Fernández Martín, Fjellner, Fontaine, Fraga Estévez, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote Quecedo, Gaubert, Gauzès, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Gräßle, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Guellec, Gyürk, Handzlik, Hannan, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Hybášková, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jałowiecki, Járóka, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Karas, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Langen, Langendries, Lechner, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, Maat, Mann Thomas, Martens, Mato Adrover, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Nassauer, Niebler, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Peterle, Pieper, Pīks, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stubb, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vatanen, Ventre, Vidal-Quadras, Vlasto, Weisgerber, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zatloukal

PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, van den Burg, Busquin, Carlotti, Carnero González, Cashman, Castex, Cercas, Chiesa, Christensen, Corbett, Corbey, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Díez González, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fazakas, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gill, Goebbels, Golik, Grabowska, Grech, Gröner, Groote, Gruber, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Haug, Hazan, Hedh, Hegyi, Herczog, Honeyball, Hutchinson, Ilves, Jöns, Kindermann, Krehl, Kuc, Kuhne, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Locatelli, McAvan, Maňka, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Muscat, Myller, Napoletano, Navarro, Obiols i Germà, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, Savary, Schapira, Scheele, Segelström, Siwiec, Sornosa Martínez, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Weiler, Wiersma, Willmott, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Berlato, Camre, Kamiński, Krasts, Kristovskis, Pirilli, Vaidere, Zīle

Verts/ALE: Aubert, Breyer, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jill, Flautre, Frassoni, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Staes, Trüpel, Voggenhuber, Ždanoka

Nedlagda röster: 16

ALDE: Morillon

GUE/NGL: Seppänen

NI: Gollnisch, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Rachinel, Martinez, Mölzer, Schenardi

PPE-DE: Pinheiro, Siekierski

UEN: Bielan, Foltyn-Kubicka, Janowski, Kuźmiuk, Szymański

„Rättelser till avgivna röster“

Ja-röster

David Casa; Neil Parish; Charles Tannock

Nej-röster

Salvador Garriga Polledo; José Manuel García-Margallo y Marfil

4. Betänkande Howitt A6-0158/2006

Ändringförslag 11

Ja-röster: 61

GUE/NGL: Agnoletto, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Manolakou, Markov, Maštálka, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Remek, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Toussas, Triantaphyllides, Uca, Wurtz, Zimmer

NI: Czarnecki Ryszard

PPE-DE: Dover, Gaľa, Schierhuber, Varvitsiotis

PSE: Arnaoutakis, Batzeli, Beglitis, Berlinguer, Bono, Bourzai, Chiesa, Grech, Hazan, Masip Hidalgo, Muscat, Myller, Occhetto, Peillon, Roure, Trautmann, Tzampazi

Verts/ALE: Evans Jill, Hassi, Lambert, Lucas, Romeva i Rueda, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Staes, Ždanoka

Nej-röster: 470

ALDE: Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Costa, Davies, Deprez, De Sarnez, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Karim, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Losco, Maaten, Malmström, Manders, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Oviir, Pannella, Pistelli, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis, Watson

IND/DEM: Belder, Blokland, Booth, Grabowski, Knapman, Krupa, Pęk, Piotrowski, Sinnott, Tomczak, Wohlin, Zapałowski

NI: Allister, Belohorská, Bobošíková, Borghezio, Chruszcz, Claeys, Czarnecki Marek Aleksander, De Michelis, Dillen, Helmer, Masiel, Mölzer, Mote, Piskorski, Rivera, Rutowicz, Speroni, Wojciechowski Bernard Piotr

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bowis, Braghetto, Brejc, Březina, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Casini, Caspary, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Elles, Esteves, Eurlings, Fajmon, Fernández Martín, Fjellner, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Guellec, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Hybášková, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jałowiecki, Járóka, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Langen, Langendries, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, Maat, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Nassauer, Nicholson, Niebler, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Peterle, Pieper, Pīks, Pinheiro, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stevenson, Strejček, Stubb, Sturdy, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, Vidal-Quadras, Vlasák, Vlasto, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zvěřina

PSE: Andersson, Arif, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, van den Berg, Berger, Berman, Bösch, Bozkurt, van den Burg, Busquin, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, De Vits, Díez González, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fazakas, Fernandes, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gill, Goebbels, Gomes, Grabowska, Gröner, Groote, Gruber, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Harangozó, Haug, Hedh, Hegyi, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Kindermann, Kósáné Kovács, Krehl, Kuc, Kuhne, Lavarra, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Napoletano, Navarro, Obiols i Germà, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Patrie, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Rothe, Rouček, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Savary, Schapira, Scheele, Schulz, Segelström, Siwiec, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Weiler, Wiersma, Willmott, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Aylward, Berlato, Bielan, Camre, Crowley, Foltyn-Kubicka, Janowski, Kamiński, Krasts, Kristovskis, Kuźmiuk, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Ryan, Szymański, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle

Verts/ALE: Frassoni, Horáček, Trüpel

Nedlagda röster: 26

IND/DEM: Bonde, Goudin, Lundgren

NI: Gollnisch, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Rachinel, Martinez, Mussolini, Romagnoli, Schenardi

PPE-DE: Brepoels, Ventre

PSE: Castex

Verts/ALE: Aubert, Bennahmias, Breyer, Cramer, Flautre, Isler Béguin, Joan i Marí, Lagendijk, Lichtenberger, Özdemir, Onesta, Voggenhuber

„Rättelser till avgivna röster“

Nej-röster

John Attard-Montalto; Louis Grech;

5. Betänkande Howitt A6-0158/2006

Ändringförslag 13

Ja-röster: 230

IND/DEM: Bonde, Goudin, Grabowski, Krupa, Lundgren, Pęk, Piotrowski, Tomczak, Zapałowski

NI: Czarnecki Ryszard

PPE-DE: Brepoels, Busuttil, Cabrnoch, Seeberg

PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, van den Burg, Busquin, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Chiesa, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Díez González, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fazakas, Fernandes, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gill, Goebbels, Golik, Gomes, Grabowska, Gröner, Groote, Gruber, Gurmai, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Hedh, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Jöns, Kindermann, Kósáné Kovács, Krehl, Kuc, Kuhne, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Myller, Navarro, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Savary, Schapira, Scheele, Schulz, Segelström, Siwiec, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Titley, Trautmann, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Weiler, Wiersma, Willmott, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zingaretti

UEN: Kamiński, Wojciechowski Janusz

Verts/ALE: Aubert, Bennahmias, Breyer, Cramer, Evans Jill, Flautre, de Groen-Kouwenhoven, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Staes, Trüpel, Voggenhuber, Ždanoka

Nej-röster: 325

ALDE: Andrejevs, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Costa, Davies, Deprez, De Sarnez, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Karim, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lehideux, Losco, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Oviir, Pannella, Pistelli, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Virrankoski, Wallis, Watson

IND/DEM: Belder, Blokland, Booth, Clark, Coûteaux, Farage, Knapman, Nattrass, Sinnott, Wise, Wohlin

NI: Belohorská, Bobošíková, Borghezio, Claeys, Czarnecki Marek Aleksander, De Michelis, Dillen, Helmer, Masiel, Mote, Piskorski, Rivera, Rutowicz, Speroni

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bowis, Braghetto, Brejc, Březina, Bushill-Matthews, Buzek, Callanan, Casa, Casini, Caspary, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Elles, Esteves, Eurlings, Fernández Martín, Fjellner, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Guellec, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Hybášková, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jałowiecki, Járóka, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Langen, Langendries, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, Maat, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Nassauer, Nicholson, Niebler, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Peterle, Pieper, Pīks, Pinheiro, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stevenson, Strejček, Stubb, Sturdy, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vatanen, Ventre, Vidal-Quadras, Vlasák, Vlasto, Weisgerber, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zvěřina

PSE: Hegyi, Ilves, Thomsen, Zani

UEN: Aylward, Berlato, Bielan, Crowley, Foltyn-Kubicka, Janowski, Krasts, Kristovskis, Kuźmiuk, Libicki, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Ryan, Szymański, Vaidere, Zīle

Verts/ALE: Cohn-Bendit

Nedlagda röster: 19

ALDE: Matsakis

NI: Allister, Chruszcz, Gollnisch, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Rachinel, Martinez, Mölzer, Mussolini, Romagnoli, Schenardi, Wojciechowski Bernard Piotr

PPE-DE: Fajmon

PSE: Attard-Montalto, Grech, Guy-Quint, Muscat

UEN: Camre

„Rättelser till avgivna röster“

Ja-röster

Britta Thomsen

Nej-röster

Eva-Britt Svensson

6. Betänkande Howitt A6-0158/2006

Ändringförslag 12

Ja-röster: 223

ALDE: Malmström, Samuelsen

GUE/NGL: Agnoletto, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Manolakou, Markov, Maštálka, Meyer Pleite, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Remek, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Toussas, Triantaphyllides, Uca, Wurtz, Zimmer

IND/DEM: Bonde, Goudin, Grabowski, Krupa, Lundgren, Pęk, Piotrowski, Tomczak, Zapałowski

NI: Allister, Borghezio, Chruszcz, Mote, Piskorski, Speroni, Wojciechowski Bernard Piotr

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Bauer, Becsey, Brepoels, Caspary, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chmielewski, Coveney, Dehaene, Deß, De Veyrac, Doorn, Dover, Doyle, Elles, Esteves, Fjellner, García-Margallo y Marfil, Garriga Polledo, Glattfelder, Gräßle, Guellec, Gyürk, Herranz García, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hudacký, Hybášková, Ibrisagic, Itälä, Karas, Kauppi, Kudrycka, Langen, Langendries, López-Istúriz White, Maat, Mayor Oreja, Mitchell, Novak, Pleštinská, Podestà, Pomés Ruiz, Radwan, Roithová, Schnellhardt, Schöpflin, Seeberg, Siekierski, Stubb, Sturdy, Tannock, Thyssen, Ulmer, Wijkman, Wortmann-Kool, Zappalà

PSE: Andersson, Arnaoutakis, Attard-Montalto, Batzeli, Beglitis, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bourzai, van den Burg, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Christensen, Corbett, Corbey, De Rossa, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fernandes, Ferreira Elisa, Ford, García Pérez, Gebhardt, Gill, Golik, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Groote, Gruber, Gurmai, Hänsch, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Ilves, Jöns, Kindermann, Kósáné Kovács, Krehl, Kuhne, Lambrinidis, Leichtfried, Leinen, McAvan, Madeira, Maňka, Masip Hidalgo, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Mikko, Moraes, Muscat, Myller, Navarro, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Piecyk, Pinior, Pittella, Prets, Rasmussen, Rothe, Sacconi, Salinas García, dos Santos, Savary, Scheele, Segelström, Sousa Pinto, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Thomsen, Tzampazi, Van Lancker, Vincenzi, Weiler, Wiersma, Willmott, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zingaretti

Verts/ALE: Bennahmias, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jill, Hammerstein Mintz, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Kusstatscher, Lambert, Lucas, Onesta, Romeva i Rueda, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Staes

Nej-röster: 191

ALDE: Andrejevs, Andria, Beaupuy, Birutis, Bowles, Budreikaitė, Busk, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Costa, Davies, Deprez, De Sarnez, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Griesbeck, Guardans Cambó, Harkin, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Karim, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lehideux, Losco, Maaten, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Oviir, Pannella, Pistelli, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Takkula, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Watson

IND/DEM: Belder, Blokland, Coûteaux, Sinnott, Wohlin

NI: Belohorská, Bobošíková, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, De Michelis, Gollnisch, Helmer, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Rachinel, Martinez, Masiel, Rivera, Romagnoli, Rutowicz, Schenardi

PPE-DE: Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Berend, Busuttil, Cabrnoch, Casini, Coelho, Daul, Deva, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Eurlings, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gaubert, Gauzès, Gewalt, Gklavakis, Gomolka, de Grandes Pascual, Grosch, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Lamassoure, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, Lulling, Martens, Mathieu, Mavrommatis, Nicholson, Niebler, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Pieper, Pīks, Pirker, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Queiró, Rübig, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schröder, Schwab, Seeber, Škottová, Sonik, Šťastný, Strejček, Tajani, Toubon, Trakatellis, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vatanen, Vidal-Quadras, Vlasto, Weisgerber, Wieland, Zahradil, Zvěřina

PSE: Hutchinson, Kuc, Locatelli, Siwiec

UEN: Aylward, Berlato, Bielan, Camre, Crowley, Foltyn-Kubicka, Janowski, Kamiński, Krasts, Kristovskis, Kuźmiuk, Libicki, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Ryan, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle

Nedlagda röster: 97

ALDE: Hall, Toia

IND/DEM: Booth, Clark, Farage, Knapman, Nattrass, Wise

NI: Dillen, Mussolini

PPE-DE: Ashworth, Atkins, Braghetto, Brejc, Bushill-Matthews, Buzek, Casa, Chichester, Ehler, Fajmon, Fernández Martín, Galeote Quecedo, Goepel, Graça Moura, Handzlik, Iturgaiz Angulo, Jałowiecki, Kaczmarek, Korhola, Mayer, Montoro Romero, Peterle, Pinheiro, Rudi Ubeda, Silva Peneda, Surján, Szájer, Ventre, Záborská, Zaleski, Zatloukal

PSE: Arif, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Berès, van den Berg, Bono, Busquin, Cercas, Correia, Cottigny, De Keyser, Désir, De Vits, Díez González, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Fazakas, Fruteau, Geringer de Oedenberg, Guy-Quint, Hamon, Hazan, Hegyi, Le Foll, Liberadzki, Miguélez Ramos, Moreno Sánchez, Patrie, Peillon, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Roure, Sakalas, Sánchez Presedo, Schapira, Sornosa Martínez, Tarabella, Valenciano Martínez-Orozco, Vaugrenard, Vergnaud, Weber Henri, Zani

Verts/ALE: Aubert, Flautre, Harms, Hassi, Özdemir, Rühle, Trüpel, Voggenhuber

„Rättelser till avgivna röster“

Ja-röster

Camiel Eurlings

Nedlagda röster

Sharon Bowles

7. Betänkande Howitt A6-0158/2006

Ändringförslag 4

Ja-röster: 478

ALDE: Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Busk, Carlshamre, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Costa, Davies, Deprez, De Sarnez, Fourtou, Gentvilas, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lehideux, Losco, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Oviir, Pannella, Pistelli, Prodi, Ries, Riis-Jørgensen, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Watson

GUE/NGL: Zimmer

IND/DEM: Grabowski, Krupa, Lundgren, Pęk, Piotrowski, Tomczak, Wohlin, Zapałowski

NI: Belohorská, Bobošíková, Borghezio, Chruszcz, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, Gollnisch, Helmer, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Rachinel, Martinez, Masiel, Mussolini, Piskorski, Rivera, Romagnoli, Rutowicz, Schenardi, Speroni, Wojciechowski Bernard Piotr

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bowis, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Casini, Caspary, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Elles, Esteves, Eurlings, Fajmon, Fernández Martín, Fjellner, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, Gaubert, Gauzès, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Guellec, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Hybášková, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jałowiecki, Járóka, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Langen, Langendries, Lechner, Lehne, Liese, López-Istúriz White, Lulling, Maat, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Nassauer, Nicholson, Niebler, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Peterle, Pieper, Pīks, Pinheiro, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stevenson, Strejček, Stubb, Sturdy, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vatanen, Ventre, Vidal-Quadras, Vlasák, Vlasto, Weisgerber, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zvěřina

PSE: Arif, Arnaoutakis, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, van den Burg, Busquin, Capoulas Santos, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Díez González, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fazakas, Fernandes, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gill, Golik, Gomes, Grabowska, Gröner, Groote, Gruber, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Hegyi, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Kindermann, Kósáné Kovács, Krehl, Kuc, Kuhne, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Myller, Napoletano, Navarro, Obiols i Germà, Öger, Paasilinna, Paleckis, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Savary, Schapira, Scheele, Schulz, Siwiec, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Trautmann, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Weiler, Wiersma, Willmott, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Aylward, Berlato, Camre, Crowley, Foltyn-Kubicka, Janowski, Kamiński, Krasts, Kristovskis, Kuźmiuk, Libicki, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Ryan, Szymański, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle

Verts/ALE: Cramer, Schroedter

Nej-röster: 72

ALDE: Samuelsen

GUE/NGL: Agnoletto, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Manolakou, Maštálka, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Portas, Remek, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Toussas, Uca, Wurtz

IND/DEM: Belder, Blokland, Booth, Clark, Coûteaux, Farage, Goudin, Knapman, Nattrass, Sinnott, Wise

PSE: Andersson, Christensen, Hedh, Muscat, Occhetto, Segelström, Thomsen

Verts/ALE: Aubert, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Evans Jill, Flautre, Frassoni, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Staes, Ždanoka

Nedlagda röster: 7

IND/DEM: Bonde

NI: Allister, Claeys, Dillen, Mölzer, Mote

UEN: Bielan

„Rättelser till avgivna röster“

Nej-röster

Holger Krahmer; Elisabeth Schroedter;

8. Betänkande Howitt A6-0158/2006

Resolution

Ja-röster: 522

ALDE: Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Costa, Davies, Deprez, De Sarnez, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Karim, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lehideux, Losco, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Oviir, Pannella, Pistelli, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Agnoletto, Brie, Catania, Kaufmann, Liotard, Markov, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Portas, Seppänen, Sjöstedt, Svensson, Uca, Wurtz, Zimmer

IND/DEM: Bonde, Tomczak, Wohlin

NI: Belohorská, Bobošíková, Chruszcz, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, Masiel, Piskorski, Rivera, Wojciechowski Bernard Piotr

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bowis, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Casini, Caspary, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Esteves, Eurlings, Fajmon, Fernández Martín, Fjellner, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Guellec, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Hybášková, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jałowiecki, Járóka, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Langen, Langendries, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, Maat, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Nassauer, Nicholson, Niebler, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Peterle, Pieper, Pīks, Pinheiro, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stevenson, Strejček, Stubb, Sturdy, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vatanen, Ventre, Vidal-Quadras, Vlasák, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zvěřina

PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, van den Burg, Busquin, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Chiesa, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Díez González, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fazakas, Fernandes, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gill, Goebbels, Golik, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Groote, Gruber, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Hedh, Hegyi, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Kindermann, Kósáné Kovács, Krehl, Kuc, Kuhne, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Muscat, Myller, Napoletano, Navarro, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Savary, Schapira, Scheele, Schulz, Segelström, Siwiec, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Thomsen, Trautmann, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Weber Henri, Wiersma, Willmott, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Aylward, Berlato, Bielan, Camre, Crowley, Foltyn-Kubicka, Janowski, Kamiński, Krasts, Kristovskis, Kuźmiuk, Libicki, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Ryan, Szymański, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle

Verts/ALE: Aubert, Bennahmias, Breyer, Cramer, Evans Jill, Flautre, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Staes, Trüpel, Voggenhuber, Ždanoka

Nej-röster: 32

GUE/NGL: Figueiredo, Guerreiro, Henin, Kohlíček, Manolakou, Maštálka, Remek, Strož, Toussas

IND/DEM: Belder, Blokland, Booth, Clark, Coûteaux, Farage, Goudin, Knapman, Krupa, Lundgren, Nattrass, Wise

NI: De Michelis, Gollnisch, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Rachinel, Martinez, Mölzer, Mote, Mussolini, Schenardi

PPE-DE: Ehler

Nedlagda röster: 15

GUE/NGL: de Brún, Pflüger

IND/DEM: Grabowski, Pęk, Piotrowski, Zapałowski

NI: Allister, Borghezio, Claeys, Dillen, Helmer, Romagnoli, Speroni

PPE-DE: Friedrich

PSE: Titley

9. Betänkande Elles A6-0154/2006

Punkt 5

Ja-röster: 510

ALDE: Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Costa, Davies, De Sarnez, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Karim, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lehideux, Losco, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Oviir, Pannella, Pistelli, Prodi, Resetarits, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis

GUE/NGL: Agnoletto, Musacchio

IND/DEM: Belder, Blokland, Bonde, Goudin, Grabowski, Krupa, Lundgren, Pęk, Piotrowski, Wohlin

NI: Borghezio, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, Masiel, Piskorski, Rivera, Rutowicz, Speroni

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bowis, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Caspary, del Castillo Vera, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Ehler, Elles, Esteves, Eurlings, Fajmon, Fernández Martín, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Hybášková, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jałowiecki, Járóka, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Langen, Langendries, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Mavrommatis, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Nassauer, Nicholson, Niebler, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Peterle, Pieper, Pīks, Pinheiro, Pirker, Pleštinská, Poettering, Pomés Ruiz, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stevenson, Strejček, Stubb, Sturdy, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vatanen, Ventre, Vidal-Quadras, Vlasák, Vlasto, Weisgerber, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zvěřina

PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, van den Burg, Busquin, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Chiesa, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Rossa, Désir, De Vits, Díez González, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fazakas, Fernandes, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gill, Goebbels, Golik, Gomes, Grabowska, Gröner, Groote, Gruber, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Hedh, Hegyi, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Kindermann, Kósáné Kovács, Krehl, Kuc, Kuhne, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Muscat, Myller, Napoletano, Navarro, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Rothe, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Savary, Schapira, Scheele, Schulz, Segelström, Siwiec, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Weiler, Wiersma, Willmott, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

Verts/ALE: Aubert, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jill, Flautre, Frassoni, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Staes, Trüpel, Voggenhuber, Ždanoka

Nej-röster: 28

ALDE: Harkin

GUE/NGL: Manolakou, Toussas

IND/DEM: Booth, Clark, Farage, Knapman, Nattrass, Tomczak, Wise

NI: Allister, Chruszcz, Gollnisch, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Rachinel, Martinez, Mölzer, Mussolini, Romagnoli, Schenardi, Wojciechowski Bernard Piotr

PPE-DE: Casini, Cederschiöld, Fjellner, Fontaine, Mayer

UEN: Zīle

Nedlagda röster: 33

GUE/NGL: Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Markov, Maštálka, Meyer Pleite, Morgantini, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Remek, Rizzo, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Triantaphyllides, Uca, Wurtz, Zimmer

IND/DEM: Coûteaux, Sinnott

NI: Claeys, Dillen, Helmer, Mote

PPE-DE: Podestà

„Rättelser till avgivna röster“

Ja-röster

Christofer Fjellner

10. Betänkande Elles A6-0154/2006

Ändringförslag 13

Ja-röster: 189

ALDE: Busk, Jäätteenmäki, Jensen, Onyszkiewicz, Riis-Jørgensen

GUE/NGL: Manolakou

IND/DEM: Tomczak

NI: Allister, Belohorská, Chruszcz, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, De Michelis, Wojciechowski Bernard Piotr

PPE-DE: Brejc

PSE: Arif, Arnaoutakis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, van den Burg, Busquin, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Chiesa, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Díez González, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fazakas, Fernandes, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gill, Goebbels, Golik, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Groote, Gruber, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Harangozó, Haug, Hazan, Hegyi, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Kindermann, Kósáné Kovács, Krehl, Kuc, Kuhne, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Locatelli, McAvan, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Muscat, Myller, Napoletano, Navarro, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Savary, Schapira, Scheele, Schulz, Siwiec, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Weiler, Wiersma, Willmott, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Berlato, Bielan, Foltyn-Kubicka, Janowski, Kamiński, Krasts, Kristovskis, Kuźmiuk, Libicki, Podkański, Szymański, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle

Verts/ALE: Bennahmias

Nej-röster: 339

ALDE: Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Carlshamre, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Costa, Davies, Deprez, De Sarnez, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, in't Veld, Juknevičienė, Karim, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lehideux, Losco, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Oviir, Pannella, Pistelli, Prodi, Resetarits, Ries, Samuelsen, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Takkula, Toia, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis, Watson

IND/DEM: Belder, Blokland, Goudin, Grabowski, Krupa, Lundgren, Pęk, Piotrowski, Sinnott, Wohlin, Zapałowski

NI: Bobošíková, Gollnisch, Helmer, Lang, Le Pen Jean-Marie, Masiel, Mölzer, Mote, Piskorski, Rivera, Romagnoli, Rutowicz, Schenardi

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bowis, Braghetto, Brepoels, Březina, Brok, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Casini, Caspary, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Esteves, Eurlings, Fajmon, Fernández Martín, Fjellner, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hoppenstedt, Hudacký, Hybášková, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jałowiecki, Járóka, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Langen, Langendries, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, Maat, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Nassauer, Nicholson, Niebler, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Peterle, Pieper, Pīks, Pinheiro, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Reul, Rudi Ubeda, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Šťastný, Stevenson, Strejček, Stubb, Sturdy, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vatanen, Ventre, Vidal-Quadras, Vlasák, Vlasto, Weisgerber, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zvěřina

PSE: Andersson, Hedh, Segelström, Valenciano Martínez-Orozco

UEN: Aylward, Crowley, Ó Neachtain, Pirilli, Ryan

Verts/ALE: Aubert, Breyer, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jill, Frassoni, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Staes, Trüpel, Voggenhuber, Ždanoka

Nedlagda röster: 42

GUE/NGL: Agnoletto, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Markov, Maštálka, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Remek, Rizzo, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Triantaphyllides, Uca, Wurtz, Zimmer

IND/DEM: Booth, Clark, Coûteaux, Farage, Knapman, Nattrass, Wise

NI: Borghezio, Claeys, Dillen, Martinez, Mussolini, Speroni

UEN: Camre

„Rättelser till avgivna röster“

Nej-röster

Jonas Sjöstedt

11. Betänkande Elles A6-0154/2006

Resolution

Ja-röster: 514

ALDE: Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Costa, Davies, Deprez, De Sarnez, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Karim, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lehideux, Losco, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Oviir, Pannella, Pistelli, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis, Watson

IND/DEM: Belder, Blokland, Grabowski, Krupa, Pęk, Piotrowski, Sinnott, Tomczak, Zapałowski

NI: Belohorská, Bobošíková, Chruszcz, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, De Michelis, Masiel, Piskorski, Rivera, Rutowicz, Wojciechowski Bernard Piotr

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Bowis, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Casini, Caspary, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coelho, Daul, Dehaene, Descamps, Deß, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Dover, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Esteves, Eurlings, Fajmon, Fernández Martín, Fjellner, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Hybášková, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jałowiecki, Járóka, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Langen, Langendries, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, Maat, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Montoro Romero, Nassauer, Niebler, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Peterle, Pieper, Pīks, Pinheiro, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Stevenson, Stubb, Sturdy, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vatanen, Ventre, Vidal-Quadras, Vlasák, Vlasto, Weisgerber, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zvěřina

PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, van den Burg, Busquin, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Chiesa, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, De Vits, Díez González, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fazakas, Fernandes, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gill, Goebbels, Golik, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Groote, Gruber, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Harangozó, Haug, Hazan, Hedh, Hegyi, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Kindermann, Kósáné Kovács, Krehl, Kuc, Kuhne, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Muscat, Myller, Navarro, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Savary, Schapira, Scheele, Schulz, Segelström, Siwiec, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Weiler, Wiersma, Willmott, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Aylward, Berlato, Bielan, Crowley, Foltyn-Kubicka, Janowski, Kamiński, Krasts, Kristovskis, Kuźmiuk, Libicki, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Ryan, Szymański, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle

Nej-röster: 56

GUE/NGL: Agnoletto, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Manolakou, Markov, Maštálka, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Remek, Rizzo, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Toussas, Triantaphyllides, Uca, Wurtz, Zimmer

IND/DEM: Bonde, Booth, Clark, Farage, Goudin, Knapman, Lundgren, Nattrass, Wise, Wohlin

NI: Allister, Borghezio, Claeys, Dillen, Gollnisch, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Rachinel, Martinez, Mölzer, Mote, Mussolini, Romagnoli, Schenardi, Speroni

PPE-DE: Herranz García

Nedlagda röster: 8

IND/DEM: Coûteaux

NI: Helmer

PPE-DE: Coveney, Doyle, Higgins, Mitchell, Nicholson

UEN: Camre

12. Betänkande Capoulas Santos A6-0152/2006

Ändringförslag 2

Ja-röster: 54

ALDE: Neyts-Uyttebroeck

GUE/NGL: Agnoletto, Catania, de Brún, Figueiredo, Guerreiro, Henin, Kohlíček, Manolakou, Maštálka, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Portas, Remek, Rizzo, Strož, Toussas, Triantaphyllides, Uca, Wurtz

PPE-DE: Becsey, Doorn, Gaľa, Maat, Ouzký, Szájer

PSE: Arif, Bono, Bourzai, Castex, Chiesa, Cottigny, De Keyser, Désir, Douay, Fruteau, Golik, Hamon, Navarro, Poignant, Reynaud, Rocard, Roure, Savary, Schapira, Sousa Pinto, Tarabella, Trautmann, Vaugrenard, Vergnaud

UEN: Libicki

Verts/ALE: Lipietz

Nej-röster: 518

ALDE: Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Costa, Davies, Deprez, De Sarnez, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Karim, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lehideux, Losco, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Oviir, Pannella, Pistelli, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Brie, Kaufmann, Liotard, Markov, Pflüger, Seppänen, Sjöstedt, Svensson, Zimmer

IND/DEM: Belder, Blokland, Bonde, Booth, Clark, Farage, Goudin, Grabowski, Knapman, Krupa, Lundgren, Nattrass, Pęk, Piotrowski, Sinnott, Tomczak, Wise, Wohlin, Zapałowski

NI: Bobošíková, Chruszcz, Claeys, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, De Michelis, Dillen, Gollnisch, Helmer, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Rachinel, Martinez, Masiel, Mölzer, Mote, Piskorski, Rivera, Romagnoli, Rutowicz, Schenardi, Wojciechowski Bernard Piotr

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Belet, Berend, Böge, Bowis, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Casini, Caspary, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Descamps, Deß, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Esteves, Eurlings, Fajmon, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Hybášková, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jałowiecki, Járóka, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Langen, Langendries, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Nassauer, Nicholson, Niebler, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Peterle, Pieper, Pīks, Pinheiro, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stevenson, Strejček, Stubb, Sturdy, Sudre, Surján, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vatanen, Ventre, Vidal-Quadras, Vlasák, Vlasto, Weisgerber, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zvěřina

PSE: Andersson, Arnaoutakis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bozkurt, van den Burg, Busquin, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, De Rossa, De Vits, Díez González, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fazakas, Fernandes, Ferreira Elisa, Ford, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gill, Goebbels, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Groote, Gruber, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Hedh, Hegyi, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Kindermann, Krehl, Kuc, Kuhne, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Muscat, Myller, Napoletano, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Prets, Rapkay, Rasmussen, Riera Madurell, Rosati, Rothe, Rouček, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Scheele, Schulz, Segelström, Siwiec, Sornosa Martínez, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarand, Thomsen, Titley, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Weiler, Wiersma, Willmott, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

Verts/ALE: Aubert, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jill, Flautre, Frassoni, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Voggenhuber, Ždanoka

Nedlagda röster: 7

IND/DEM: Coûteaux

NI: Allister, Belohorská, Borghezio, Mussolini, Speroni

PSE: Wynn

13. Betänkande Capoulas Santos A6-0152/2006

Punkt 16/1

Ja-röster: 461

ALDE: Andrejevs, Andria, Birutis, Bowles, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Cavada, Chatzimarkakis, Costa, Davies, Deprez, De Sarnez, Fourtou, Gentvilas, Griesbeck, Guardans Cambó, Harkin, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Karim, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lehideux, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Oviir, Pannella, Pistelli, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Agnoletto, Catania, de Brún, Figueiredo, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Manolakou, Markov, Maštálka, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Remek, Rizzo, Strož, Triantaphyllides, Wurtz

IND/DEM: Coûteaux

NI: Allister, Borghezio, Czarnecki Marek Aleksander, De Michelis, Gollnisch, Helmer, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Rachinel, Martinez, Masiel, Mölzer, Piskorski, Rivera, Rutowicz, Schenardi, Speroni, Wojciechowski Bernard Piotr

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bowis, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Casini, Caspary, Chichester, Chmielewski, Coelho, Daul, Dehaene, Descamps, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Esteves, Eurlings, Fajmon, Ferber, Fernández Martín, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, Garriga Polledo, Gauzès, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Hieronymi, Higgins, Hoppenstedt, Hudacký, Itälä, Jałowiecki, Járóka, Jeggle, Jordan Cizelj, Kamall, Karas, Kauppi, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Langendries, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, Maat, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Nassauer, Niebler, van Nistelrooij, Novak, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Peterle, Pīks, Pinheiro, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stevenson, Strejček, Stubb, Sturdy, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Ventre, Vidal-Quadras, Vlasák, Vlasto, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zvěřina

PSE: Arif, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berlinguer, Bozkurt, van den Burg, Busquin, Capoulas Santos, Carlotti, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Chiesa, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Díez González, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Fazakas, Fernandes, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gill, Goebbels, Golik, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Groote, Gruber, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Honeyball, Hughes, Hutchinson, Ilves, Kindermann, Kósáné Kovács, Krehl, Kuc, Kuhne, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Muscat, Myller, Napoletano, Navarro, Obiols i Germà, Öger, Paasilinna, Paleckis, Patrie, Peillon, Piecyk, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Savary, Schapira, Scheele, Schulz, Siwiec, Sornosa Martínez, Swoboda, Tabajdi, Tarabella, Titley, Trautmann, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Weiler, Wiersma, Willmott, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Aylward, Berlato, Bielan, Foltyn-Kubicka, Janowski, Kamiński, Krasts, Kristovskis, Kuźmiuk, Podkański, Vaidere, Zīle

Verts/ALE: Aubert, Bennahmias, Breyer, Evans Jill, Flautre, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Joan i Marí, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schmidt, Staes, Trüpel, Voggenhuber

Nej-röster: 59

ALDE: Losco, Samuelsen

GUE/NGL: Liotard, Seppänen, Sjöstedt, Svensson

IND/DEM: Belder, Blokland, Bonde, Booth, Clark, Farage, Goudin, Grabowski, Knapman, Krupa, Lundgren, Nattrass, Pęk, Piotrowski, Sinnott, Tomczak, Wise, Zapałowski

NI: Bobošíková, Claeys, Czarnecki Ryszard, Dillen, Mote

PPE-DE: Brok, Coveney, Deß, Fjellner, Gräßle, Ibrisagic, Iturgaiz Angulo, Kaczmarek, Langen, Lechner, Nicholson, Olajos, Radwan, Siekierski

PSE: Andersson, Bono, Christensen, Corbey, Hazan, Hedh, Pahor, Pinior, Segelström

UEN: Camre, Pirilli, Ryan

Verts/ALE: Cramer, Isler Béguin, Schlyter, Ždanoka

Nedlagda röster: 3

NI: Mussolini, Romagnoli

PSE: Wynn

„Rättelser till avgivna röster“

Ja-röster

Alexander Radwan

Nej-röster

Poul Nyrup Rasmussen

14. Betänkande Capoulas Santos A6-0152/2006

Punkt 16/2

Ja-röster: 491

ALDE: Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Davies, Deprez, De Sarnez, Duff, Fourtou, Gentvilas, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Karim, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lehideux, Losco, Lynne, Maaten, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Oviir, Pannella, Pistelli, Prodi, Resetarits, Riis-Jørgensen, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis

IND/DEM: Coûteaux, Grabowski, Krupa, Pęk, Piotrowski, Tomczak, Zapałowski

NI: Allister, Chruszcz, Czarnecki Marek Aleksander, De Michelis, Dillen, Gollnisch, Helmer, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Rachinel, Martinez, Masiel, Mölzer, Piskorski, Rivera, Romagnoli, Wojciechowski Bernard Piotr

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Atkins, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Bowis, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Casini, Caspary, del Castillo Vera, Chichester, Chmielewski, Coveney, Dehaene, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Esteves, Eurlings, Fajmon, Ferber, Fernández Martín, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, Gaubert, Gauzès, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, de Grandes Pascual, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hoppenstedt, Hudacký, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jałowiecki, Járóka, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Langendries, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, Maat, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Nassauer, Nicholson, Niebler, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Peterle, Pieper, Pīks, Pinheiro, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Radwan, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stevenson, Strejček, Sturdy, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vatanen, Ventre, Vidal-Quadras, Vlasák, Vlasto, Weisgerber, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zvěřina

PSE: Arif, Arnaoutakis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, van den Burg, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Chiesa, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Díez González, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fazakas, Fernandes, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gill, Goebbels, Golik, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Groote, Gruber, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Hegyi, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Kindermann, Kósáné Kovács, Krehl, Kuc, Kuhne, Lambrinidis, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Muscat, Myller, Navarro, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Savary, Schapira, Schulz, Siwiec, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Titley, Trautmann, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Weiler, Wiersma, Willmott, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Aylward, Berlato, Bielan, Crowley, Foltyn-Kubicka, Janowski, Kamiński, Krasts, Kristovskis, Kuźmiuk, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Ryan, Szymański, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle

Verts/ALE: Aubert, Bennahmias, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jill, Flautre, Frassoni, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Staes, Trüpel, Voggenhuber

Nej-röster: 54

ALDE: Malmström

GUE/NGL: Agnoletto, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Guerreiro, Henin, Kohlíček, Liotard, Manolakou, Markov, Maštálka, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Remek, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Toussas, Triantaphyllides, Uca, Wurtz, Zimmer

IND/DEM: Belder, Blokland, Booth, Clark, Farage, Goudin, Knapman, Lundgren, Nattrass, Sinnott, Wise

NI: Belohorská, Bobošíková, Claeys, Czarnecki Ryszard, Mote, Rutowicz

PPE-DE: Cederschiöld, Fjellner, Hökmark, Hybášková, Ibrisagic

PSE: Andersson, Christensen, Hedh, Segelström

Nedlagda röster: 10

ALDE: Samuelsen

IND/DEM: Bonde

NI: Borghezio, Mussolini, Speroni

PPE-DE: Reul

PSE: Scheele, Thomsen, Wynn

UEN: Camre

15. Betänkande Capoulas Santos A6-0152/2006

Ändringförslag 1

Ja-röster: 86

ALDE: Cavada

GUE/NGL: Agnoletto, Catania, de Brún, Figueiredo, Guerreiro, Henin, Kohlíček, Liotard, Manolakou, Maštálka, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Remek, Rizzo, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Triantaphyllides, Wurtz

IND/DEM: Bonde, Coûteaux

NI: Dillen, Gollnisch, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Rachinel, Martinez, Mölzer, Piskorski, Romagnoli, Schenardi

PPE-DE: Böge, Jałowiecki, Kudrycka

PSE: Attard-Montalto, Chiesa, García Pérez, Golik, Haug, Hazan, McAvan, Paasilinna

UEN: Bielan, Kamiński, Libicki, Szymański, Wojciechowski Janusz

Verts/ALE: Aubert, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jill, Flautre, Frassoni, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Staes, Trüpel, Voggenhuber, Ždanoka

Nej-röster: 469

ALDE: Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Chatzimarkakis, Cocilovo, Costa, Davies, Deprez, De Sarnez, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Karim, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lehideux, Losco, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Oviir, Pannella, Pistelli, Prodi, Resetarits, Ries, Samuelsen, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis

GUE/NGL: Brie, Kaufmann, Markov, Uca, Zimmer

IND/DEM: Belder, Blokland, Goudin, Grabowski, Krupa, Lundgren, Pęk, Piotrowski, Sinnott, Tomczak, Wohlin, Zapałowski

NI: Chruszcz, Claeys, Czarnecki Ryszard, De Michelis, Helmer, Masiel, Mote, Rivera, Rutowicz, Wojciechowski Bernard Piotr

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Bowis, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Casini, Caspary, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Descamps, Deß, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Esteves, Eurlings, Fajmon, Ferber, Fernández Martín, Fjellner, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Hybášková, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Járóka, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kušķis, Lamassoure, Langen, Langendries, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, Maat, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Nassauer, Nicholson, Niebler, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Peterle, Pieper, Pīks, Pinheiro, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stevenson, Strejček, Stubb, Sturdy, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vatanen, Vidal-Quadras, Vlasák, Vlasto, Weisgerber, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zvěřina

PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, van den Burg, Busquin, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Díez González, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fazakas, Fernandes, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gill, Goebbels, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Groote, Gruber, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Harangozó, Hasse Ferreira, Hedh, Hegyi, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Kindermann, Kósáné Kovács, Krehl, Kuc, Kuhne, Lambrinidis, Lavarra, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Locatelli, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Muscat, Myller, Napoletano, Navarro, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Paleckis, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Savary, Schapira, Scheele, Schulz, Segelström, Siwiec, Sornosa Martínez, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Titley, Trautmann, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Wiersma, Willmott, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Aylward, Berlato, Camre, Crowley, Foltyn-Kubicka, Janowski, Krasts, Kristovskis, Kuźmiuk, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Ryan, Vaidere, Zīle

Nedlagda röster: 14

IND/DEM: Booth, Clark, Farage, Knapman, Nattrass, Wise

NI: Allister, Belohorská, Czarnecki Marek Aleksander, Mussolini, Speroni

PPE-DE: Rübig, Ventre

PSE: Thomsen

„Rättelser till avgivna röster“

Nej-röster

Paul Rübig; John Attard-Montalto

Nedlagda röster

Anders Wijkman;

16. Betänkande Capoulas Santos A6-0152/2006

Skäl I

Ja-röster: 459

ALDE: Beaupuy, Bourlanges, Cavada, Cocilovo, Costa, Deprez, De Sarnez, Fourtou, Griesbeck, Lambsdorff, Laperrouze, Lehideux, Maaten, Morillon, Mulder, Neyts-Uyttebroeck, Pistelli, Ries

GUE/NGL: Agnoletto, Brie, Catania, Figueiredo, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Manolakou, Markov, Maštálka, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Remek, Rizzo, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Triantaphyllides, Uca, Wagenknecht, Wurtz, Zimmer

IND/DEM: Grabowski, Piotrowski, Tomczak, Zapałowski

NI: Allister, Belohorská, Chruszcz, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, De Michelis, Gollnisch, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Rachinel, Martinez, Masiel, Mölzer, Piskorski, Rivera, Romagnoli, Rutowicz, Schenardi, Wojciechowski Bernard Piotr

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Becsey, Belet, Berend, Böge, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Busuttil, Buzek, Casa, Casini, Caspary, del Castillo Vera, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Descamps, Deß, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Doyle, Duka-Zólyomi, Ebner, Esteves, Eurlings, Ferber, Fernández Martín, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote Quecedo, Gaubert, Gauzès, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hoppenstedt, Hudacký, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jałowiecki, Járóka, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Karas, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Langen, Langendries, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, Maat, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Niebler, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Peterle, Pieper, Pinheiro, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Queiró, Radwan, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stubb, Sturdy, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vatanen, Ventre, Vidal-Quadras, Vlasto, Weisgerber, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zatloukal

PSE: Arif, Arnaoutakis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, van den Burg, Busquin, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Chiesa, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Díez González, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fazakas, Fernandes, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gill, Golik, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Groote, Gruber, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Hegyi, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Kindermann, Kósáné Kovács, Krehl, Kuc, Kuhne, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Liberadzki, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Muscat, Myller, Napoletano, Navarro, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Savary, Schapira, Schulz, Siwiec, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Titley, Trautmann, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Weiler, Wiersma, Willmott, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

Nej-röster: 108

ALDE: Andrejevs, Andria, Birutis, Bowles, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Chatzimarkakis, Davies, Drčar Murko, Duff, Gentvilas, Guardans Cambó, Hall, Harkin, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Karim, Krahmer, Kułakowski, Losco, Lynne, Malmström, Manders, Matsakis, Mohácsi, Newton Dunn, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Oviir, Pannella, Prodi, Resetarits, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis, Watson

IND/DEM: Belder, Blokland, Booth, Clark, Farage, Goudin, Knapman, Krupa, Lundgren, Nattrass, Pęk, Wise, Wohlin

NI: Bobošíková, Claeys, Dillen, Helmer, Mote

PPE-DE: Ashworth, Atkins, Beazley, Bowis, Bushill-Matthews, Cabrnoch, Callanan, Cederschiöld, Chichester, Deva, Dover, Duchoň, Elles, Fajmon, Fjellner, García-Margallo y Marfil, Garriga Polledo, Hannan, Harbour, Hökmark, Hybášková, Ibrisagic, Kamall, Nassauer, Nicholson, Ouzký, Parish, Purvis, Škottová, Stevenson, Strejček, Tannock, Van Orden, Vlasák, Zahradil, Zvěřina

PSE: Andersson, Christensen, Herczog, Segelström, Tarand

Verts/ALE: Schlyter

Nedlagda röster: 8

ALDE: Takkula

IND/DEM: Bonde, Coûteaux

NI: Mussolini, Speroni

PPE-DE: Reul

PSE: Thomsen, Wynn

„Rättelser till avgivna röster“

Ja-röster

Paul Marie Coûteaux

Nej-röster

Poul Nyrup Rasmussen, Eva-Britt Svensson, Jonas Sjöstedt

Nedlagda röster

Anders Wijkman

17. Betänkande Capoulas Santos A6-0152/2006

Skäl M/2

Ja-röster: 427

ALDE: Bourlanges, Cavada, Deprez, De Sarnez, Fourtou, Griesbeck, Laperrouze, Lehideux, Morillon, Ries

GUE/NGL: Agnoletto, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Manolakou, Maštálka, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Portas, Remek, Rizzo, Sjöstedt, Svensson, Triantaphyllides, Uca, Wurtz, Zimmer

IND/DEM: Coûteaux, Sinnott

NI: Belohorská, Chruszcz, Claeys, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, De Michelis, Dillen, Gollnisch, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Rachinel, Martinez, Masiel, Mölzer, Piskorski, Rivera, Romagnoli, Rutowicz, Schenardi, Wojciechowski Bernard Piotr

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Becsey, Belet, Berend, Böge, Braghetto, Brejc, Brepoels, Brok, Busuttil, Buzek, Casa, Casini, Caspary, del Castillo Vera, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Descamps, Deß, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Doyle, Duka-Zólyomi, Ebner, Esteves, Eurlings, Ferber, Fernández Martín, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, Gaubert, Gauzès, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, de Grandes Pascual, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Higgins, Hudacký, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jałowiecki, Járóka, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Karas, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Langen, Langendries, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, Maat, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Nassauer, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Peterle, Pīks, Pinheiro, Pirker, Pleštinská, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Queiró, Radwan, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Sartori, Saryusz-Wolski, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stubb, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vatanen, Ventre, Vidal-Quadras, Vlasto, Weisgerber, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zatloukal

PSE: Arif, Arnaoutakis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, van den Burg, Busquin, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Chiesa, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Díez González, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fazakas, Fernandes, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gill, Goebbels, Golik, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Groote, Gruber, Gurmai, Guy-Quint, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Hegyi, Herczog, Honeyball, Hughes, Hutchinson, Kindermann, Kósáné Kovács, Krehl, Kuc, Kuhne, Lambrinidis, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Muscat, Napoletano, Navarro, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rosati, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Savary, Schapira, Scheele, Schulz, Siwiec, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Titley, Trautmann, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Weiler, Wiersma, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Aylward, Berlato, Bielan, Crowley, Foltyn-Kubicka, Janowski, Kamiński, Krasts, Kristovskis, Kuźmiuk, Libicki, Ó Neachtain, Pirilli, Podkański, Ryan, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle

Verts/ALE: Breyer, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jill, Flautre, Frassoni, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Joan i Marí, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schmidt, Schroedter, Staes, Trüpel, Voggenhuber, Ždanoka

Nej-röster: 116

ALDE: Andrejevs, Andria, Birutis, Bowles, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Chatzimarkakis, Cocilovo, Costa, Davies, Drčar Murko, Duff, Gentvilas, Guardans Cambó, Hall, Harkin, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Karim, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Losco, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Mohácsi, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Oviir, Pannella, Pistelli, Prodi, Resetarits, Riis-Jørgensen, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Wallis

IND/DEM: Belder, Blokland, Booth, Clark, Farage, Goudin, Grabowski, Knapman, Krupa, Lundgren, Nattrass, Pęk, Piotrowski, Tomczak, Wise, Wohlin, Zapałowski

NI: Allister, Bobošíková, Helmer

PPE-DE: Ashworth, Atkins, Beazley, Bowis, Březina, Bushill-Matthews, Cabrnoch, Callanan, Cederschiöld, Chichester, Deva, Dover, Duchoň, Elles, Fajmon, Fjellner, Hannan, Harbour, Hökmark, Hybášková, Ibrisagic, Kamall, Nicholson, Ouzký, Parish, Pieper, Purvis, Seeberg, Škottová, Stevenson, Strejček, Tannock, Van Orden, Vlasák, Zahradil, Zvěřina

PSE: Andersson, Christensen, Hedh, Ilves, Paasilinna, Segelström

Verts/ALE: Schlyter

Nedlagda röster: 10

IND/DEM: Bonde

NI: Borghezio, Mote, Mussolini, Speroni

PPE-DE: Reul

PSE: Thomsen, Wynn

UEN: Camre

Verts/ALE: Isler Béguin

„Rättelser till avgivna röster“

Nej-röster

Paul Marie Coûteaux, Jonas Sjöstedt, Eva-Britt Svensson, Poul Nyrup Rasmussen

18. Betänkande Capoulas Santos A6-0152/2006

Resolution

Ja-röster: 398

ALDE: Beaupuy, Bourlanges, Cavada, Cocilovo, Costa, Deprez, De Sarnez, Fourtou, Griesbeck, Lambsdorff, Laperrouze, Lehideux, Manders, Morillon, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Pistelli, Ries, Riis-Jørgensen, Veraldi

GUE/NGL: Agnoletto, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Guerreiro, Henin, Kohlíček, Manolakou, Markov, Maštálka, Meyer Pleite, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Remek, Rizzo, Strož, Toussas, Triantaphyllides, Uca, Wagenknecht, Wurtz

IND/DEM: Krupa, Pęk, Piotrowski, Sinnott, Tomczak, Zapałowski

NI: Belohorská, Chruszcz, Claeys, De Michelis, Gollnisch, Le Pen Jean-Marie, Mölzer, Piskorski, Rivera, Romagnoli, Schenardi, Speroni, Wojciechowski Bernard Piotr

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Bauer, Belet, Berend, Bowis, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Busuttil, Buzek, Casa, Casini, Caspary, Coelho, Daul, Dehaene, Descamps, Deß, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Doyle, Duka-Zólyomi, Ebner, Esteves, Eurlings, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gewalt, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, de Grandes Pascual, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hatzidakis, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hoppenstedt, Hudacký, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jałowiecki, Járóka, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Karas, Kelam, Klamt, Kratsa-Tsagaropoulou, Kudrycka, Kušķis, Lamassoure, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, Maat, Mann Thomas, Martens, Mathieu, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Nassauer, Niebler, van Nistelrooij, Novak, Oomen-Ruijten, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Peterle, Pīks, Pinheiro, Pleštinská, Podestà, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Queiró, Roithová, Rudi Ubeda, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Sommer, Spautz, Šťastný, Stubb, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vatanen, Ventre, Vidal-Quadras, Vlasto, Weisgerber, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zatloukal

PSE: Arif, Arnaoutakis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, van den Burg, Busquin, Capoulas Santos, Carlotti, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Chiesa, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, Díez González, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fernandes, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gill, Goebbels, Gomes, Grabowska, Grech, Gröner, Groote, Gruber, Gurmai, Hänsch, Hamon, Hasse Ferreira, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Kindermann, Kósáné Kovács, Krehl, Lambrinidis, Leichtfried, Leinen, Locatelli, McAvan, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Muscat, Myller, Napoletano, Navarro, Obiols i Germà, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Savary, Scheele, Schulz, Siwiec, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Weiler, Willmott, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Aylward, Berlato, Camre, Crowley, Janowski, Kristovskis, Kuźmiuk, Libicki, Ó Neachtain, Podkański, Ryan, Szymański, Vaidere, Zīle

Verts/ALE: Aubert, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jill, Flautre, Frassoni, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Joan i Marí, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lucas, Özdemir, Onesta, Rühle, Schmidt, Schroedter, Staes, Voggenhuber, Ždanoka

Nej-röster: 70

ALDE: Andria, Busk, Chatzimarkakis, Davies, Drčar Murko, Duff, Gentvilas, Guardans Cambó, Hall, Harkin, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Karim, Krahmer, Losco, Lynne, Maaten, Malmström, Matsakis, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Oviir, Pannella, Resetarits, Samuelsen, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Sjöstedt, Svensson

IND/DEM: Belder, Blokland, Clark, Goudin, Knapman, Lundgren, Nattrass, Wise

NI: Allister, Bobošíková, Mote

PPE-DE: Brok, Cabrnoch, Cederschiöld, Duchoň, Fajmon, Fjellner, Hannan, Hökmark, Ibrisagic, Klich, Marques, Ouzký, Pomés Ruiz, Strejček, Zahradil

PSE: Andersson, Hedh, Segelström

Verts/ALE: Romeva i Rueda, Schlyter

Nedlagda röster: 26

IND/DEM: Coûteaux

NI: Borghezio, Helmer, Le Rachinel, Martinez, Mussolini

PPE-DE: Ashworth, Atkins, Beazley, Bushill-Matthews, Chichester, Deva, Dover, Elles, Harbour, Hennicot-Schoepges, Hybášková, Nicholson, Parish, Purvis, Stevenson, Tannock, Van Orden, Vlasák, Zvěřina

PSE: Christensen

„Rättelser till avgivna röster“

Ja-röster

Raül Romeva i Rueda

Nej-röster

Alfonso Andria; Feleknas Uca; Karin Riis-Jørgensen; Bill Newton Dunn

19. Betänkande Galeote Quecedo A6-0147/2006

Ändringförslag 9

Ja-röster: 57

ALDE: Krahmer

IND/DEM: Belder, Blokland, Bonde, Coûteaux, Pęk, Sinnott, Tomczak, Wohlin

NI: Allister, Belohorská, Bobošíková, Chruszcz, Claeys, Czarnecki Ryszard, Dillen, Mote, Romagnoli, Wojciechowski Bernard Piotr

PPE-DE: Higgins, Weisgerber, Zvěřina

UEN: Camre

Nej-röster: 500

ALDE: Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Costa, Davies, Deprez, De Sarnez, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Karim, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lehideux, Losco, Lynne, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Mulder, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Oviir, Pannella, Pistelli, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Wallis, Watson

GUE/NGL: Agnoletto, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Manolakou, Markov, Maštálka, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Remek, Rizzo, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Toussas, Triantaphyllides, Uca, Wagenknecht, Wurtz, Zimmer

IND/DEM: Booth, Clark, Farage, Knapman, Krupa, Nattrass, Wise

NI: Borghezio, Czarnecki Marek Aleksander, De Michelis, Helmer, Masiel, Piskorski, Rivera, Rutowicz, Speroni

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bowis, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Casini, Caspary, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Esteves, Eurlings, Fajmon, Ferber, Fjellner, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gál, Gaľa, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Hybášková, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jałowiecki, Járóka, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kušķis, Lamassoure, Langen, Langendries, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, Maat, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Nassauer, Nicholson, Niebler, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Peterle, Pīks, Pleštinská, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stevenson, Strejček, Stubb, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vatanen, Ventre, Vidal-Quadras, Vlasák, Vlasto, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal

PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, van den Burg, Busquin, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Chiesa, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Díez González, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fazakas, Fernandes, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gill, Goebbels, Gomes, Grech, Gröner, Groote, Gruber, Gurmai, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hazan, Hedh, Hegyi, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Kindermann, Kósáné Kovács, Krehl, Kuc, Kuhne, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Locatelli, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Muscat, Myller, Napoletano, Navarro, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Savary, Schapira, Scheele, Schulz, Segelström, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Weiler, Wiersma, Willmott, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Aylward, Berlato, Bielan, Crowley, Foltyn-Kubicka, Janowski, Kamiński, Krasts, Kristovskis, Libicki, Ó Neachtain, Pirilli, Ryan, Szymański, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle

Nedlagda röster: 12

IND/DEM: Goudin, Lundgren

NI: Gollnisch, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Rachinel, Martinez, Mölzer, Mussolini, Schenardi

PPE-DE: Pieper, Wijkman

„Rättelser till avgivna röster“

Ja-röster

Anders Wijkman

Nedlagda röster

Jonas Sjöstedt, Eva-Britt Svensson

20. Betänkande Galeote Quecedo A6-0147/2006

Punkt 15/3

Ja-röster: 450

ALDE: Andrejevs, Andria, Attwooll, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Davies, Deprez, De Sarnez, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Karim, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lehideux, Losco, Lynne, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Oviir, Pannella, Pistelli, Prodi, Resetarits, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Agnoletto, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Manolakou, Markov, Maštálka, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Remek, Rizzo, Seppänen, Strož, Uca, Wagenknecht, Wurtz, Zimmer

IND/DEM: Krupa, Tomczak

NI: Allister, Chruszcz, Claeys, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, De Michelis, Dillen, Masiel, Piskorski, Rivera, Rutowicz, Wojciechowski Bernard Piotr

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Ayuso González, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bowis, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Casa, Casini, Caspary, del Castillo Vera, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Esteves, Eurlings, Fajmon, Ferber, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gál, Gaľa, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, Garriga Polledo, Gewalt, Gklavakis, Goepel, Gomolka, Gräßle, de Grandes Pascual, Grosch, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Harbour, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hoppenstedt, Hudacký, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jałowiecki, Járóka, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Kratsa-Tsagaropoulou, Kušķis, Lamassoure, Langen, Langendries, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, Maat, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Nassauer, Niebler, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Peterle, Pīks, Pleštinská, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schnellhardt, Schöpflin, Schwab, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stevenson, Strejček, Stubb, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vatanen, Ventre, Vidal-Quadras, Vlasák, Weisgerber, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zvěřina

PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, van den Burg, Busquin, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Chiesa, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Díez González, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fazakas, Fernandes, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gill, Goebbels, Gomes, Gröner, Groote, Gruber, Gurmai, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Hedh, Hegyi, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Kindermann, Kósáné Kovács, Krehl, Kuc, Kuhne, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Locatelli, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Muscat, Napoletano, Navarro, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Savary, Scheele, Schulz, Segelström, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Swoboda, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Tzampazi, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Weiler, Wiersma, Willmott, Wynn, Zani, Zingaretti

UEN: Aylward, Berlato, Bielan, Camre, Crowley, Janowski, Kamiński, Krasts, Kristovskis, Ó Neachtain, Pirilli, Ryan, Szymański, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle

Nej-röster: 88

ALDE: Maaten, Malmström, Manders, Mulder

GUE/NGL: Sjöstedt, Svensson, Triantaphyllides

IND/DEM: Belder, Blokland, Booth, Clark, Coûteaux, Farage, Goudin, Knapman, Lundgren, Nattrass, Sinnott, Wise, Wohlin

NI: Bobošíková, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Rachinel, Mölzer, Mote, Mussolini, Schenardi

PPE-DE: Audy, Bachelot-Narquin, Callanan, Cederschiöld, Descamps, Fjellner, Gaubert, Gauzès, Glattfelder, Grossetête, Guellec, Hannan, Hökmark, Hybášková, Ibrisagic, Pieper, Radwan, Saïfi, Seeberg, Sudre, Surján, Toubon, Vlasto

PSE: Grech, Haug, Myller, Paasilinna, Szejna

Verts/ALE: Aubert, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jill, Frassoni, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Kallenbach, Kusstatscher, Lagendijk, Lambert, Lichtenberger, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Staes, Trüpel, Voggenhuber, Ždanoka

Nedlagda röster: 10

IND/DEM: Bonde, Pęk

NI: Belohorská, Borghezio, Gollnisch, Martinez, Romagnoli, Speroni

PPE-DE: Reul

UEN: Foltyn-Kubicka

„Rättelser till avgivna röster“

Ja-röster

Alexander Radwan

Nej-röster

Anders Wijkman

21. Betänkande Galeote Quecedo A6-0147/2006

Ändringförslag 10

Ja-röster: 357

ALDE: Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Costa, Davies, Deprez, De Sarnez, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Karim, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lehideux, Losco, Lynne, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Oviir, Pannella, Pistelli, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis, Watson

IND/DEM: Belder, Blokland, Bonde, Krupa, Pęk, Sinnott, Tomczak, Wohlin

NI: Allister, Bobošíková, Borghezio, Claeys, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, Dillen, Gollnisch, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Rachinel, Martinez, Masiel, Mölzer, Mote, Piskorski, Romagnoli, Schenardi, Speroni

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bowis, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Bushill-Matthews, Busuttil, Cabrnoch, Callanan, Casa, Casini, Caspary, del Castillo Vera, Cederschiöld, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Esteves, Eurlings, Fajmon, Ferber, Fjellner, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hökmark, Hoppenstedt, Hudacký, Hybášková, Ibrisagic, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jałowiecki, Járóka, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kušķis, Lamassoure, Langen, Langendries, Lechner, Lehne, Lewandowski, Liese, López-Istúriz White, Lulling, Maat, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Nassauer, Nicholson, Niebler, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Peterle, Pieper, Pīks, Pleštinská, Podestà, Poettering, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Radwan, Reul, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stevenson, Strejček, Stubb, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Vatanen, Ventre, Vidal-Quadras, Vlasák, Vlasto, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zvěřina

PSE: Myller, Paasilinna, Pahor

UEN: Aylward, Berlato, Bielan, Camre, Crowley, Foltyn-Kubicka, Janowski, Kamiński, Kristovskis, Libicki, Ó Neachtain, Pirilli, Ryan, Szymański, Vaidere, Wojciechowski Janusz

Nej-röster: 193

ALDE: Maaten, Malmström, Manders, Mulder

GUE/NGL: Agnoletto, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Markov, Maštálka, Meyer Pleite, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Remek, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Uca, Wagenknecht, Wurtz, Zimmer

IND/DEM: Booth, Clark, Farage, Knapman, Nattrass, Wise

NI: Belohorská, Chruszcz, De Michelis, Helmer, Mussolini, Rutowicz, Wojciechowski Bernard Piotr

PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, van den Burg, Busquin, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Chiesa, Christensen, Corbett, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Díez González, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fazakas, Fernandes, Ferreira Elisa, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gill, Goebbels, Gomes, Grech, Gröner, Groote, Gruber, Gurmai, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hegyi, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Kindermann, Kósáné Kovács, Krehl, Kuc, Kuhne, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Locatelli, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Muscat, Napoletano, Navarro, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Paleckis, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rocard, Rothe, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Savary, Schapira, Scheele, Segelström, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Weiler, Wiersma, Willmott, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

Nedlagda röster: 8

GUE/NGL: Manolakou, Toussas

IND/DEM: Coûteaux, Goudin, Lundgren

NI: Rivera

UEN: Krasts, Zīle

„Rättelser till avgivna röster“

Nedlagda röster

Jonas Sjöstedt, Eva-Britt Svensson

22. Betänkande Galeote Quecedo A6-0147/2006

Skäl M

Ja-röster: 513

ALDE: Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Costa, Davies, Deprez, De Sarnez, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Karim, Krahmer, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Lehideux, Losco, Lynne, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Oviir, Pannella, Pistelli, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Agnoletto, Catania, de Brún, Figueiredo, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Manolakou, Markov, Maštálka, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Remek, Rizzo, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Toussas, Triantaphyllides, Uca, Wagenknecht, Wurtz

IND/DEM: Bonde, Booth, Clark, Farage, Knapman, Nattrass, Pęk, Wise

NI: Allister, Belohorská, Bobošíková, Claeys, Czarnecki Marek Aleksander, De Michelis, Dillen, Gollnisch, Helmer, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Rachinel, Martinez, Masiel, Mussolini, Piskorski, Rivera, Romagnoli, Rutowicz, Schenardi, Speroni

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bowis, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Casini, Caspary, del Castillo Vera, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Esteves, Eurlings, Fajmon, Ferber, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, Garriga Polledo, Gauzès, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hoppenstedt, Hudacký, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jałowiecki, Járóka, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kušķis, Lamassoure, Langen, Langendries, Lechner, Lehne, Liese, López-Istúriz White, Lulling, Maat, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Nassauer, Nicholson, Niebler, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Ouzký, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Peterle, Pīks, Pleštinská, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Radwan, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stevenson, Strejček, Stubb, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vatanen, Ventre, Vidal-Quadras, Vlasák, Vlasto, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zvěřina

PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Berès, van den Berg, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, van den Burg, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Chiesa, Christensen, Corbett, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Díez González, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fazakas, Fernandes, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gill, Goebbels, Gomes, Grech, Gröner, Groote, Gruber, Gurmai, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Hedh, Hegyi, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Kindermann, Kósáné Kovács, Krehl, Kuc, Kuhne, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Locatelli, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Muscat, Myller, Napoletano, Navarro, Obiols i Germà, Öger, Paasilinna, Pahor, Paleckis, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Savary, Scheele, Schulz, Segelström, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Weiler, Wiersma, Willmott, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Krasts, Kristovskis, Libicki, Szymański, Vaidere, Zīle

Verts/ALE: Aubert, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jill, Flautre, Frassoni, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Joan i Marí, Kallenbach, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schlyter, Schmidt, Schroedter, Staes, Trüpel, Voggenhuber, Ždanoka

Nej-röster: 35

ALDE: Maaten, Malmström, Manders, Mulder

GUE/NGL: Brie, Zimmer

IND/DEM: Belder, Blokland, Goudin, Krupa, Lundgren, Sinnott, Tomczak, Wohlin

NI: Chruszcz, Czarnecki Ryszard, Mote, Wojciechowski Bernard Piotr

PPE-DE: Cederschiöld, Fjellner, Ibrisagic, Klich, Wijkman

PSE: Beglitis, Berger, Jöns, Schapira

UEN: Aylward, Berlato, Bielan, Camre, Crowley, Ó Neachtain, Pirilli, Ryan

Nedlagda röster: 9

IND/DEM: Coûteaux

NI: Borghezio

PPE-DE: Hybášková, Reul

PSE: Wynn

UEN: Foltyn-Kubicka, Janowski, Kamiński, Wojciechowski Janusz

„Rättelser till avgivna röster“

Ja-röster

Pierre Schapira

23. Betänkande Galeote Quecedo A6-0147/2006

Resolution

Ja-röster: 498

ALDE: Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bourlanges, Bowles, Budreikaitė, Busk, Carlshamre, Cavada, Chatzimarkakis, Cocilovo, Davies, Deprez, De Sarnez, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Gentvilas, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, in't Veld, Jäätteenmäki, Jensen, Juknevičienė, Karim, Kułakowski, Lambsdorff, Laperrouze, Losco, Lynne, Matsakis, Mohácsi, Morillon, Newton Dunn, Neyts-Uyttebroeck, Nicholson of Winterbourne, Onyszkiewicz, Oviir, Pannella, Pistelli, Prodi, Resetarits, Ries, Riis-Jørgensen, Samuelsen, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė, Sterckx, Takkula, Toia, Väyrynen, Van Hecke, Veraldi, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Agnoletto, Brie, Catania, de Brún, Figueiredo, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Manolakou, Markov, Maštálka, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Remek, Rizzo, Seppänen, Strož, Toussas, Triantaphyllides, Uca, Wagenknecht, Wurtz, Zimmer

IND/DEM: Tomczak

NI: Belohorská, Bobošíková, Borghezio, Claeys, Czarnecki Marek Aleksander, Czarnecki Ryszard, De Michelis, Dillen, Helmer, Masiel, Mussolini, Piskorski, Rivera, Romagnoli, Rutowicz, Speroni

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bowis, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Callanan, Casa, Casini, Caspary, del Castillo Vera, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Esteves, Eurlings, Ferber, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gahler, Gál, Gaľa, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hudacký, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jałowiecki, Járóka, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kauppi, Kelam, Klamt, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kušķis, Lamassoure, Langen, Langendries, Lechner, Lehne, Liese, López-Istúriz White, Lulling, Maat, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Nassauer, Nicholson, Niebler, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Peterle, Pieper, Pleštinská, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Radwan, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Saryusz-Wolski, Schierhuber, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stevenson, Stubb, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vatanen, Vidal-Quadras, Vlasto, Weisgerber, Wieland, Wijkman, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zatloukal

PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, van den Burg, Busquin, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Chiesa, Christensen, Corbett, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Díez González, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fazakas, Fernandes, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gill, Gomes, Grech, Gröner, Groote, Gruber, Gurmai, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hegyi, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Kindermann, Kósáné Kovács, Krehl, Kuc, Kuhne, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Locatelli, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Muscat, Myller, Napoletano, Navarro, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Pahor, Paleckis, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Savary, Schapira, Scheele, Schulz, Segelström, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weber Henri, Weiler, Wiersma, Willmott, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Aylward, Berlato, Bielan, Camre, Crowley, Foltyn-Kubicka, Janowski, Kamiński, Krasts, Kristovskis, Libicki, Ó Neachtain, Pirilli, Ryan, Szymański, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle

Verts/ALE: Aubert, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Cramer, Evans Jill, Flautre, Frassoni, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Kallenbach, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Staes, Trüpel, Ždanoka

Nej-röster: 35

ALDE: Maaten, Malmström, Manders, Mulder

GUE/NGL: Sjöstedt

IND/DEM: Belder, Blokland, Bonde, Clark, Farage, Goudin, Knapman, Krupa, Lundgren, Nattrass, Pęk, Wise, Wohlin

NI: Mote

PPE-DE: Cabrnoch, Cederschiöld, Duchoň, Fajmon, Fjellner, Hökmark, Ibrisagic, Ouzký, Škottová, Strejček, Zahradil

PSE: Ilves, Paasilinna

Verts/ALE: Schmidt, Schroedter, Voggenhuber

Nedlagda röster: 20

GUE/NGL: Liotard, Svensson

IND/DEM: Coûteaux, Sinnott

NI: Allister, Chruszcz, Gollnisch, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Rachinel, Martinez, Schenardi, Wojciechowski Bernard Piotr

PPE-DE: Hennicot-Schoepges, Hybášková, Reul, Ventre, Vlasák, Zvěřina

Verts/ALE: Schlyter

„Rättelser till avgivna röster“

Nedlagda röster

Poul Nyrup Rasmussen

24. Betänkande Estrela A6-0149/2006

Punkt 10.2

Ja-röster: 473

ALDE: Andrejevs, Andria, Attwooll, Birutis, Bourlanges, Bowles, Cavada, Davies, Deprez, De Sarnez, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Jensen, Juknevičienė, Karim, Krahmer, Laperrouze, Losco, Morillon, Neyts-Uyttebroeck, Onyszkiewicz, Oviir, Pannella, Pistelli, Prodi, Ries, Sterckx, Takkula, Toia, Väyrynen, Veraldi, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Agnoletto, Brie, de Brún, Figueiredo, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Manolakou, Markov, Maštálka, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Remek, Rizzo, Seppänen, Strož, Toussas, Triantaphyllides, Wagenknecht, Wurtz, Zimmer

IND/DEM: Belder, Blokland, Bonde, Sinnott, Wohlin

NI: Allister, Belohorská, Bobošíková, Czarnecki Ryszard, De Michelis, Masiel, Piskorski, Rutowicz, Wojciechowski Bernard Piotr

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Atkins, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bowis, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Cabrnoch, Callanan, Casa, Casini, Caspary, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Dombrovskis, Doorn, Dover, Doyle, Duchoň, Duka-Zólyomi, Ebner, Elles, Esteves, Eurlings, Fajmon, Ferber, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gál, Gaľa, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Guellec, Gutiérrez-Cortines, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Hennicot-Schoepges, Herranz García, Herrero-Tejedor, Hieronymi, Higgins, Hoppenstedt, Hudacký, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jałowiecki, Járóka, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Kamall, Karas, Kauppi, Kelam, Klaß, Klich, Koch, Konrad, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kušķis, Lamassoure, Langen, Langendries, Lechner, Lehne, Liese, López-Istúriz White, Lulling, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Nassauer, Nicholson, Niebler, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Őry, Ouzký, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Peterle, Pieper, Pīks, Pleštinská, Podestà, Poettering, Pomés Ruiz, Posdorf, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Radwan, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Samaras, Sartori, Schierhuber, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Siekierski, Silva Peneda, Škottová, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stevenson, Strejček, Stubb, Sudre, Surján, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vatanen, Ventre, Vidal-Quadras, Vlasák, Vlasto, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zahradil, Zaleski, Zappalà, Zatloukal, Zvěřina

PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Attard-Montalto, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berlinguer, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, van den Burg, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Chiesa, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Díez González, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fazakas, Fernandes, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gill, Goebbels, Gomes, Grech, Groote, Gruber, Gurmai, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hasse Ferreira, Haug, Hedh, Hegyi, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Jöns, Kindermann, Kósáné Kovács, Krehl, Kuc, Kuhne, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Locatelli, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Masip Hidalgo, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Miguélez Ramos, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Muscat, Myller, Napoletano, Navarro, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Pahor, Paleckis, Patrie, Peillon, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rapkay, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rothe, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Savary, Schapira, Schulz, Segelström, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Swoboda, Szejna, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Titley, Trautmann, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weiler, Wiersma, Willmott, Wynn, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Aylward, Berlato, Bielan, Camre, Crowley, Foltyn-Kubicka, Janowski, Krasts, Kristovskis, Libicki, Ó Neachtain, Pirilli, Ryan, Vaidere, Wojciechowski Janusz, Zīle

Verts/ALE: Aubert, Bennahmias, Breyer, Cohn-Bendit, Evans Jill, Flautre, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Horáček, Hudghton, Isler Béguin, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schroedter, Staes, Trüpel, Voggenhuber, Ždanoka

Nej-röster: 39

ALDE: Budreikaitė, Carlshamre, Gentvilas, in't Veld, Lambsdorff, Maaten, Malmström, Manders, Matsakis, Mohácsi, Mulder, Nicholson of Winterbourne, Resetarits, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė

GUE/NGL: Sjöstedt, Svensson

IND/DEM: Goudin, Krupa, Lundgren, Pęk, Tomczak

NI: Borghezio, Gollnisch, Lang, Le Pen Jean-Marie, Le Rachinel, Martinez, Romagnoli, Schenardi

PPE-DE: Cederschiöld, Fjellner, Hökmark, Ibrisagic, Seeberg

PSE: Ilves, Paasilinna

Verts/ALE: Schlyter

Nedlagda röster: 13

ALDE: Harkin, Newton Dunn

IND/DEM: Booth, Clark, Coûteaux, Knapman, Nattrass, Wise

NI: Mussolini, Rivera

PPE-DE: Reul

PSE: Scheele

UEN: Kamiński

„Rättelser till avgivna röster“

Nej-röster

Lars Wohlin

25. Betänkande Estrela A6-0149/2006

Resolution

Ja-röster: 450

ALDE: Andrejevs, Andria, Attwooll, Beaupuy, Birutis, Bowles, Budreikaitė, Carlshamre, Cavada, Cocilovo, Costa, Davies, Deprez, De Sarnez, Drčar Murko, Duff, Fourtou, Griesbeck, Guardans Cambó, Hall, Harkin, Jäätteenmäki, Juknevičienė, Krahmer, Kułakowski, Laperrouze, Lehideux, Losco, Lynne, Matsakis, Morillon, Neyts-Uyttebroeck, Onyszkiewicz, Oviir, Pannella, Pistelli, Prodi, Ries, Riis-Jørgensen, Sterckx, Takkula, Väyrynen, Veraldi, Virrankoski, Wallis, Watson

GUE/NGL: Agnoletto, Brie, de Brún, Figueiredo, Guerreiro, Henin, Kaufmann, Kohlíček, Liotard, Manolakou, Markov, Maštálka, Meyer Pleite, Morgantini, Musacchio, Papadimoulis, Pflüger, Portas, Remek, Rizzo, Seppänen, Sjöstedt, Strož, Svensson, Toussas, Triantaphyllides, Uca, Wagenknecht, Wurtz, Zimmer

IND/DEM: Wohlin

NI: Belohorská, Chruszcz, Claeys, Czarnecki Ryszard, De Michelis, Dillen, Gollnisch, Lang, Martinez, Masiel, Mussolini, Piskorski, Rivera, Romagnoli, Rutowicz, Wojciechowski Bernard Piotr

PPE-DE: Andrikienė, Antoniozzi, Ashworth, Audy, Ayuso González, Bachelot-Narquin, Barsi-Pataky, Bauer, Beazley, Becsey, Belet, Berend, Böge, Bowis, Braghetto, Brejc, Brepoels, Březina, Brok, Bushill-Matthews, Busuttil, Buzek, Callanan, Casa, Casini, Caspary, del Castillo Vera, Chichester, Chmielewski, Coelho, Coveney, Daul, Dehaene, Descamps, Deß, Deva, De Veyrac, Díaz de Mera García Consuegra, Dimitrakopoulos, Doorn, Dover, Doyle, Duka-Zólyomi, Elles, Esteves, Ferber, Fontaine, Fraga Estévez, Freitas, Friedrich, Gál, Gaľa, Galeote Quecedo, García-Margallo y Marfil, Garriga Polledo, Gaubert, Gauzès, Gewalt, Gklavakis, Glattfelder, Goepel, Gomolka, Graça Moura, Gräßle, de Grandes Pascual, Grosch, Grossetête, Guellec, Gyürk, Handzlik, Hannan, Harbour, Hatzidakis, Herranz García, Hieronymi, Higgins, Hoppenstedt, Hudacký, Itälä, Iturgaiz Angulo, Jałowiecki, Járóka, Jeggle, Jordan Cizelj, Kaczmarek, Karas, Kauppi, Kelam, Klich, Koch, Korhola, Kratsa-Tsagaropoulou, Kušķis, Lamassoure, Langen, Langendries, Lehne, Liese, López-Istúriz White, Lulling, Maat, Mann Thomas, Marques, Martens, Mathieu, Mato Adrover, Mavrommatis, Mayer, Mayor Oreja, Mikolášik, Millán Mon, Mitchell, Montoro Romero, Nassauer, Nicholson, Niebler, van Nistelrooij, Novak, Olajos, Olbrycht, Oomen-Ruijten, Őry, Pack, Panayotopoulos-Cassiotou, Papastamkos, Parish, Peterle, Pieper, Pīks, Pleštinská, Podestà, Poettering, Posselt, Protasiewicz, Purvis, Queiró, Radwan, Roithová, Rudi Ubeda, Rübig, Saïfi, Salafranca Sánchez-Neyra, Sartori, Schierhuber, Schnellhardt, Schöpflin, Schröder, Schwab, Seeber, Seeberg, Siekierski, Silva Peneda, Sommer, Sonik, Spautz, Šťastný, Stevenson, Stubb, Sudre, Szájer, Tajani, Tannock, Thyssen, Toubon, Trakatellis, Ulmer, Vakalis, Van Orden, Varela Suanzes-Carpegna, Varvitsiotis, Vatanen, Ventre, Vidal-Quadras, Vlasto, Weisgerber, Wieland, von Wogau, Wortmann-Kool, Záborská, Zaleski, Zappalà, Zatloukal

PSE: Andersson, Arif, Arnaoutakis, Ayala Sender, Badia I Cutchet, Barón Crespo, Batzeli, Beglitis, Berès, van den Berg, Berger, Berman, Bösch, Bono, Bourzai, Bozkurt, van den Burg, Busquin, Capoulas Santos, Carlotti, Carnero González, Casaca, Cashman, Castex, Cercas, Chiesa, Christensen, Corbett, Corbey, Correia, Cottigny, De Keyser, De Rossa, Désir, De Vits, Díez González, Douay, Dührkop Dührkop, El Khadraoui, Estrela, Ettl, Evans Robert, Falbr, Fazakas, Fernandes, Ferreira Elisa, Ford, Fruteau, García Pérez, Gebhardt, Geringer de Oedenberg, Gill, Gomes, Gruber, Gurmai, Hänsch, Hamon, Harangozó, Hedh, Hegyi, Herczog, Honeyball, Howitt, Hughes, Hutchinson, Ilves, Jöns, Kindermann, Kósáné Kovács, Krehl, Kuc, Lambrinidis, Lavarra, Le Foll, Leichtfried, Leinen, Locatelli, Madeira, Maňka, Martin David, Martínez Martínez, Medina Ortega, Menéndez del Valle, Mikko, Moraes, Moreno Sánchez, Muscat, Napoletano, Obiols i Germà, Occhetto, Öger, Paasilinna, Pahor, Piecyk, Pinior, Pittella, Pleguezuelos Aguilar, Poignant, Prets, Rasmussen, Reynaud, Riera Madurell, Rouček, Roure, Sacconi, Sakalas, Salinas García, Sánchez Presedo, dos Santos, Schapira, Scheele, Schulz, Segelström, Sornosa Martínez, Sousa Pinto, Swoboda, Tabajdi, Tarabella, Tarand, Thomsen, Trautmann, Tzampazi, Valenciano Martínez-Orozco, Van Lancker, Vaugrenard, Vergnaud, Vincenzi, Walter, Weiler, Willmott, Yañez-Barnuevo García, Zani, Zingaretti

UEN: Aylward, Camre, Crowley, Foltyn-Kubicka, Janowski, Krasts, Kristovskis, Libicki, Ó Neachtain, Pirilli, Ryan, Szymański, Vaidere, Zīle

Verts/ALE: Aubert, Breyer, Cramer, Evans Jill, Flautre, Frassoni, de Groen-Kouwenhoven, Hammerstein Mintz, Harms, Hassi, Hudghton, Isler Béguin, Joan i Marí, Kallenbach, Kusstatscher, Lambert, Lichtenberger, Lipietz, Lucas, Özdemir, Onesta, Romeva i Rueda, Rühle, Schmidt, Schroedter, Staes, Voggenhuber, Ždanoka

Nej-röster: 38

ALDE: Chatzimarkakis, in't Veld, Lambsdorff, Maaten, Malmström, Manders, Mohácsi, Mulder, Nicholson of Winterbourne, Resetarits, Schuth, Staniszewska, Starkevičiūtė

IND/DEM: Belder, Blokland, Booth, Clark, Goudin, Knapman, Krupa, Lundgren, Pęk, Tomczak, Wise

NI: Bobošíková

PPE-DE: Cabrnoch, Cederschiöld, Duchoň, Fajmon, Fjellner, Gutiérrez-Cortines, Hökmark, Ibrisagic, Ouzký, Škottová, Strejček, Vlasák, Zahradil

Nedlagda röster: 13

ALDE: Newton Dunn, Toia

IND/DEM: Bonde, Coûteaux

NI: Borghezio

PPE-DE: Hennicot-Schoepges, Reul, Zvěřina

PSE: Hasse Ferreira, Wynn

UEN: Bielan, Kamiński

Verts/ALE: Schlyter

„Rättelser till avgivna röster“

Nej-röster

Lars Wohlin

26. RC B6-0284/2006 – Taiwan

Resolution

Ja-röster: 66

ALDE: Attwooll, Beaupuy, Harkin, Kułakowski, Lynne, Maaten, Matsakis, Mulder

IND/DEM: Belder, Krupa, Sinnott

NI: Giertych, Wojciechowski Bernard Piotr

PPE-DE: Andrikienė, Audy, Bauer, Bowis, Brepoels, Caspary, Chichester, Chmielewski, Daul, Deß, Duka-Zólyomi, Fontaine, Fraga Estévez, Gaľa, Gauzès, Gomolka, Grossetête, Jeggle, Kaczmarek, Karas, Kratsa-Tsagaropoulou, Lulling, Mann Thomas, Mauro, Mavrommatis, Mayer, Ouzký, Panayotopoulos-Cassiotou, Pleštinská, Posselt, Purvis, Roithová, Samaras, Sommer, Sonik, Sudre, Tannock, Trakatellis, Vatanen, Vlasák, Wieland, Záborská, Zaleski

PSE: Casaca, Gill, Pinior, Sakalas

UEN: Libicki

Verts/ALE: Breyer, Kusstatscher, Onesta, Romeva i Rueda, Schlyter

Nej-röster: 21

GUE/NGL: Kohlíček, Pflüger, Sjöstedt, Strož, Triantaphyllides

PPE-DE: Deva

PSE: Ayala Sender, Bono, Bourzai, Ettl, Evans Robert, Ford, García Pérez, Geringer de Oedenberg, Honeyball, Howitt, Martínez Martínez, Medina Ortega, Roure, Sánchez Presedo, Scheele

Nedlagda röster: 1

IND/DEM: Coûteaux

ANTAGNA TEXTER

P6_TA(2006)0215

Ändringsbudget nr 2/2006

Europaparlamentets resolution om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 2/2006 för budgetåret 2006, avsnitt III – kommissionen (8513/2006 – C6-0127/2006 – 2006/2098(BUD))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 272.4, näst sista stycket

—	med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 177,

—	med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (1), särskilt artiklarna 37 och 38,

—	med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2006, slutgiltigt antagen den 15 december 2005 (2),

—	med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet (3),

—	med beaktande av det preliminära förslag till Europeiska unionens ändringsbudget nr 2/2006 för budgetåret 2006 som kommissionen lade fram den 12 april 2006 (SEK(2006)0490),

—	med beaktande av det förslag till ändringsbudget nr 2/2006 som rådet fastställde den 21 april 2006 (8513/2006 – C6-0127/2006),

—	med beaktande artikel 69 och bilaga IV i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A6-0181/2006), och av följande skäl:

A.	Syftet med förslaget till ändringsbudget nr 2/2006 är att till budgeten för 2006 föra över överskottet från budgetåret 2005 vilket uppgår till 2 410 miljoner euro.

B.	De två huvuddelarna i detta överskott utgörs av ett överskott på 1 292 miljoner euro på inkomstsidan och ett underutnyttjande av utgifterna med 1 077 miljoner euro.

C.	Underutnyttjandet av betalningsbemyndigandena minskade överlag jämfört med tidigare år med cirka 1 procent av budgeten, vilket innebar att endast 1 077 miljoner euro av EU:s sammanlagda budget på 105 684 048 940 euro inte utnyttjades.

För jordbruket uppgår det belopp som inte utnyttjades till 157 miljoner euro eller 0,3 procent av 48 510 miljoner euro, för strukturfonderna 58 miljoner euro (0,2 procent) av sammanlagt 32 641 miljoner euro, för externa åtgärder uppgick beloppet till 181 miljoner euro (3,5 procent) av det totala anslaget på 5 171 miljoner euro, för administration var det 66 miljoner euro (1,0 procent) av sammanlagt 6 292 miljoner euro och för föranslutningsstrategin uppgick det outnyttjade beloppet till 463 miljoner euro (13,5 procent) av sammanlagt 3 428 miljoner euro.

Jämfört med 2004 har det skett stora övergripande förbättringar i utnyttjandet av anslag till strukturfonderna, där 232 miljoner euro eller 0,7 procent av den totala budgeten på 34 451 miljoner inte användes under 2004 samt inom den inre politiken där 50 miljoner euro (0,7 procent) av totalt 7 432 miljoner euro lämnades outnyttjade 2004.

Det finns fortfarande utrymme för förbättringar, i synnerhet när det gäller externa åtgärder där 181 miljoner euro, motsvarande 3,5 procent av det totala anslaget, inte utnyttjades under 2005 och föranslutningsstrategin där det outnyttjade beloppet jämfört med 2004 faktiskt ökade till 463 miljoner euro eller 13,5 procent av det anslag som ursprungligen planerades.

1.	Europaparlamentet välkomnar den positiva utvecklingen i budgetgenomförandet under de senaste åren.

2.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sina ansträngningar för att till fullo genomföra budgeten, vilket är ännu viktigare i ljuset av de begränsade resurser som kommer att finnas tillgängliga i den nya budgetramen 2007-2013.

3.	Europaparlamentet har beslutat att godta rådets förslag till ändringsbudget utan ändringar.

4.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.

(2) EUT L 78, 15.3.2006.

(3) EGT C 172, 18.6.1999, s. 1. Avtalet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets beslut 2005/708/EG (EUT L 269, 14.10.2005, s. 24).

P6_TA(2006)0216

En sammanhållningspolitik för att stödja tillväxt och sysselsättning – gemenskapens strategiska riktlinjer för perioden 2007-2013

Europaparlamentets resolution om förberedelserna inför samtyckesförfarandet om gemenskapens strategiska riktlinjer för perioden 2007-2013 (En sammanhållningspolitik för att stödja tillväxt och sysselsättning) (2006/2086(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens meddelande om en sammanhållningspolitik för att stödja tillväxt och sysselsättning: Gemenskapens strategiska riktlinjer för perioden 2007-2013 (KOM(2005)0299),

—	med beaktande av artiklarna 23 och 24 i förslaget till rådets förordning om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt med hänvisning till sitt förslag till sin resolution av den 6 juli 2005 om detta förslag (1),

—	med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska regionala utvecklingsfonden innehållande allmänna bestämmelser samt med hänvisning till sin ståndpunkt från första behandlingen den 6 juli 2005 om detta förslag (2),

—	med beaktande av förslaget till rådets förordning om inrättandet av Sammanhållningsfonden samt med hänvisning till sin resolution av den 6 juli 2005 om detta förslag (3),

—	med beaktande av om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska socialfonden samt med hänvisning till sin ståndpunkt från första behandlingen den 6 juli 2005 om detta förslag (4),

—	med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om europeiska grupperingar för gränsöverskridande samarbete samt med hänvisning till sin ståndpunkt från första behandlingen den 6 juli 2005 om detta förslag (5),

—	med beaktande av artiklarna 158 och 161 i EG-fördraget,

—	med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådet i Lissabon den 23-24 mars 2000, i Göteborg den 15-16 juni 2001 och i Bryssel den 22-23 mars 2005,

—	med beaktande av kommissionens meddelande inför Europeiska rådets vårmöte – Att arbeta tillsammans för tillväxt och sysselsättning – Nystart för Lissabonstrategin (KOM(2005)0024),

—	med beaktande av de integrerade riktlinjerna för tillväxt och sysselsättning (2005-2008) (KOM(2005)0141),

—	med beaktande av kommissionens meddelande ”Tredje framstegsrapporten om sammanhållningen: Mot ett nytt partnerskap för tillväxt, sysselsättning och sammanhållning ”(KOM(2005)0192),

—	med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådet i Bryssel den 15-16 december 2005 om budgetplanen,

—	med beaktande av Europeiska stadgan för småföretag som antogs av Europeiska rådet i Santa Maria da Feira den 19-20 juni 2000,

—	med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2003 om integrering av ett jämställdhetsperspektiv i Europaparlamentet (6),

—

med beaktande av gemenskapens ramstrategi för jämställdhet (2001-2005) (KOM(2000)0335), kommissionens arbetsprogram för 2001, 2002, 2003, 2004 och 2005 (KOM(2001)0119, KOM(2001)0773, KOM(2003)0047, SEK(2004)0911 och SEK(2005)1044) och kommissionens årliga rapport om jämställdheten i Europeiska unionen 2000, 2001, 2002, 2003, 2004 och 2005 (KOM(2001)0179, KOM(2002)0258, KOM(2003)0098, KOM(2004)0115 och KOM(2005)0044),

—	med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling och yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för transport och turism (A6-0175/2006), och av följande skäl:

A.	Riktlinjerna för sammanhållningspolitiken är en viktig del av den europeiska politiken för att möta de globala utmaningarna.

B.	Man bör vara medveten om att utmaningarna för den europeiska sammanhållningspolitiken har blivit helt annorlunda i och med EU:s utvidgning med 10 (framöver 12) nya medlemsstater.

Europaparlamentet vill i detta sammanhang klargöra att parallella förhandlingar om förordningarna och riktlinjerna gör det betydligt svårare att involvera arbetsmarknadens parter, frivilligorganisationer, kommuner och regioner i utformningen av program, men att parlamentet vill öka dessa parters deltagande.

D.	Med tanke på avfolkningen av vissa regioner i Europa måste nya ekonomiska och sociala utvecklingsstrategier tas fram för att motverka risken för att landsbygden förlorar sina invånare.

E.	Reformen av strukturpolitiken under nästa programperiod 2007-2013 syftar till att denna politik skall bli mer strategiskt inriktad för att undvika att konkreta åtgärder blir motstridiga.

Den urbana dimensionen i den europeiska strukturpolitiken bör betonas starkare, dels för att i allt högre grad erkänna städernas och tätorternas nyckelroll för att öka EU:s konkurrenskraft och sysselsättningen, dels för att man bättre skall kunna hantera stadsspecifika problem som fattigdom och social utslagning också i medelstora och små städer.

G.	Städerna och den omgivande landsbygden bör ses som integrerade ekonomiska områden som ingår i det regionala sammanhanget och behöver en mer integrerad utvecklingsstrategi som är inriktad på samverkan för att påskynda ökningen av den regionala konkurrenskraften.

H.	Unionens sociala, ekonomiska och territoriella sammanhållning får inte försvagas på grund av att man följer Lissabonstrategin.

I.	I och med utvidgningen har skillnaderna i välstånd ökat kraftigt, men de medel som anslagits till strukturpolitiken är låga, och insatserna måste därför allt mer inriktas på hållbar utveckling och de nödvändigaste och effektivaste åtgärderna.

J.	Europaparlamentet välkomnar att sammanhållnings- och regionalpolitiken behandlas tillsammans.

K.	Det är viktigt att både skillnaderna mellan medlemsstaterna och skillnaderna mellan EU:s regioner minskas.

L.	Det territoriella samarbetet är en viktig del av sammanhållningspolitiken. Därför bör tillräckliga finansiella medel anslås för detta samarbete och det bör tas med i den samordnade strategiska planeringen.

1.	Europaparlamentet betonar att det i kommissionens förslag om de strategiska riktlinjerna fastställs vilka prioriteringar som gemenskapen skall ha för att främja en balanserad, harmonisk och hållbar utveckling samt att målen från Lissabon och Göteborg därmed följs.

Europaparlamentet anser emellertid att den framtida sammanhållningspolitiken bör bidra till att hantera de utmaningar som den senaste utvidgningen av unionen medför, genom att bidra till att minska de regionala skillnaderna och främja ett samhälle som bygger på full sysselsättning, jämställdhet, integration och social sammanhållning.

Europaparlamentet anser att de strategiska riktlinjerna inte får begränsa förordningarna om de enskilda fonderna utan endast förtydliga unionens strategiska prioriteringar. Parlamentet påpekar i detta sammanhang att regionerna bör ges tillräcklig flexibilitet för att kunna reagera på regionens krav med specifika åtgärder, eftersom det finns många sätt att nå en framgångsrik hållbar utveckling, särskilt när regionernas och de lokala myndigheternas erfarenheter i fråga om sina egna utvecklingsmöjligheter inlemmas helt i de regionala strategierna.

4.	Europaparlamentet påpekar också att industriregioner, landsortsområden, städer och tätortsområden, glest befolkade områden, yttersta randområden samt öar, bergsområden och gränsregioner har olika behov.

5.	Europaparlamentet efterlyser samtidigt att stöd bör kanaliseras till områden med strukturella nackdelar såsom avfolkning, åldrande befolkning eller otillgänglighet, så att dessa områden får bistånd och impulser för sin ekonomiska och sociala utveckling.

Europaparlamentet betonar dock att genomförandet av Lissabonstrategin främst är medlemsstaternas uppgift och att sammanhållningspolitiken bör beakta målen i Lissabon- och Göteborgsstrategierna och bli en central faktor när det gäller att tillämpa dem genom nationella och regionala utvecklingsprogram.

7.	Europaparlamentet välkomnar bevisen på sammankopplingen mellan ökande sysselsättning och produktivitetstillväxt och noterar att det bakomliggande egentliga syftet är att skapa permanenta arbetstillfällen av hög kvalitet.

8.	Europaparlamentet anser att de knappa finansiella medlen måste koncentreras på ett förnuftigt och effektivt sätt för att uppnå ett så stort europeiskt mervärde som möjligt istället för att arbeta efter ”vattenkanneprincipen”.

9.	Europaparlamentet betonar återigen att ett gott partnerskap mellan alla berörda parter är betydelsefullt. Parlamentet kräver att detta skall fastslås tydligt i förordningarna och riktlinjerna och stöder därigenom en förstärkning av det civila samhället.

10.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att som finansieringsinstrument offensivt stödja partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn och att inte behandla medlemsstaterna på olika sätt. Parlamentet stöder därmed uttryckligen de möjligheter som i detta sammanhang erbjuds genom Jessica-initiativet (Joint European Support for Sustainable Investment in City Areas), Jeremie-initiativet (gemensamma europeiska resurser för mikroföretag, små och medelstora företag) och Jasper-initiativet (gemensam hjälp åt projekt i europeiska regioner). Parlamentet tillstyrker kommissionens förslag om samarbete med Europeiska investeringsbanken för att finansiera genomförandet av sammanhållningspolitiken.

11.	Europaparlamentet framhåller vikten av att det fastställs regler för bildandet av offentlig-privata partnerskap och att programförvaltning och kontrollförfaranden förenklas för att man skall kunna genomföra programmen snabbt och garantera att de verkligen genomförs.

12.	Europaparlamentet understryker vikten av att regioner utbyter information och bästa metoder som härrör från tidigare program för att använda dem under framtida programperioder.

13.	Europaparlamentet välkomnar att riktlinjerna har inriktats på tre prioriteringar och kräver uttryckligen att jämställdhet mellan kvinnor och män beaktas i samtliga tre prioriteringar.

Förstärkning av EU:s och de europeiska regionernas förmåga att dra till sig investeringar och arbetskraft

14.

Europaparlamentet stödjer beslutet att inrätta en hållbar transportinfrastruktur, medräknat att man främjar järnvägsinfrastruktur och lokal kollektivtrafik samt transporter till havs, vilket även tryggar tillgången till dessa transportsätt. Parlamentet efterlyser stödåtgärder för att optimera trafikstyrningen med hänsyn tagen till säkerheten på vägarna. Parlamentet anser att det är avgörande att man fullbordar det transeuropeiska transportnätet så att fördelarna med den inre marknaden kan utnyttjas till fullo.

15.	Europaparlamentet kräver att principen om tillgänglighet för funktionshindrade och tillämpningen av den uttryckligen bör krävas i de strategiska riktlinjerna och i den utvärdering som fordras enligt dessa riktlinjer.

16.

Europaparlamentet anser att man i synnerhet bör utveckla trafikinfrastrukturen vid EU:s tidigare yttre gränser till de nya medlemsstaterna och mellan medlemsstaterna där den ännu inte är utvecklad. Parlamentet hänvisar i detta sammanhang till speciella regionala problem och begär att intelligenta och hållbara lösningar på transportområdet bör tas fram.

17.

Europaparlamentet efterlyser att man tar med specifika hänvisningar till de sekundära vägnäten i gemenskapens strategiska riktlinjer, eftersom det kan vara viktigt att stödja byggandet av regionala vägar i syfte att öka rörligheten för arbetstagare och därmed ge tillgång till sysselsättningsmöjligheter.

18.

Europaparlamentet betonar att en hållbar utveckling i alla medlemsstater innebär efterlevnad av miljölagstiftningen om vatten, avfall, luft, miljöskydd och artskydd, och kräver att naturresurserna, särskilt vatten, skall användas på ett hållbart sätt. Parlamentet efterlyser även särskilt stöd för genomförandet av prioriterade miljöfrågor som Natura 2000, ramdirektivet om vatten och hållbart förebyggande av naturkatastrofer.

19.	Europaparlamentet anser också att infrastrukturprojekt i mindre skala bör beaktas på alla områden och välkomnar med kraft investeringar i sekundära förbindelser till större nätverk.

20.

Europaparlamentet stöder uttryckligen möjligheten att låta åtgärder genomföras via fonder på området för en hållbar energipolitik, och välkomnar uttryckligen att alla förnybara energikällor används till el, värme, kylning och transporter. Parlamentet efterlyser stöd för energibesparingar och en effektiv energianvändning och betonar i synnerhet de små och medelstora företagens betydelse och potential när det gäller att utnyttja och producera förnybar energi samt utveckla teknik för en effektiv energianvändning, med tanke på dessa företags roll för lokala och regionala utvecklingsmöjligheter.

21.

Europaparlamentet påpekar i detta sammanhang att det är nödvändigt att utnyttja en integrerad utveckling av städer och tätorter för att uppnå högre energieffektivitet. I det här sammanhanget är investeringar som förbättrar energieffektiviteten i områden med byggnader av betongelement i de nya medlemsstaterna särskilt viktiga.

22.

Europaparlamentet noterar att en stor del av produktionen av växthusgas kommer ifrån bostäderna och att man därför måste anstränga sig att nå Kyotomålen också inom denna sektor samt uppmuntra en hållbar stadsutveckling. Parlamentet påminner i detta sammanhang om de ståndpunkter och resolutioner som nämnts och som det antog den 6 juli 2005 i samband med översynen av strukturfonderna.

23.

Europaparlamentet kräver att man i högre grad skall arbeta för en hållbar utveckling i städerna och förstärka de särskilda förbindelserna mellan städerna och deras omgivningar, med hänsyn tagen till befintliga partnerskap. Dessutom stödjer parlamentet genomförandet av strategier som syftar till en kompletterande utveckling på samtliga nivåer.

24.	Europaparlamentet noterar att det finns stora möjligheter att öka välståndet främst på landsbygden genom att öka användningen av förnybara bioresurser både som energi och material, och att också jordbruket har mycket att vinna på att hållbara strukturer förstärks.

Tillväxt genom främjande av kunskap och innovation

25.

Europaparlamentet välkomnar den särskilda fokuseringen på temat forskning och utveckling (FoU), i synnerhet stödet till inrättande av högteknologiska kluster, nyskapande industriregioner och små och medelstora företag inom sektorn för informations- och kommunikationsteknik (IKT). Parlamentet framhåller dock att teknikklyftan inom och mellan regioner och medlemsstater måste minskas genom att man bygger ut tekniska samarbetsnätverk.

26.

Europaparlamentet kräver för det första att åtgärder och investeringar för att främja nyskapande inte bör begränsas till tekniskt nyskapande utan gälla allt slags nyskapande som bidrar till ekonomiska och sociala företagsmoderniseringar, och för det andra att särskilda ansträngningar bör göras för att ta till vara småföretagens och mikroföretagens potential för nyskapande, särskilt i de traditionella ekonomiska sektorerna.

27.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fästa särskild vikt vid program för att främja informations- och kommunikationsteknik, eftersom dessa har långtgående sociala, territoriella och kulturella återverkningar, och göra programmen tillgängliga för medborgarna.

28.

Europaparlamentet påpekar att det finns ett nära samband mellan FoU och yrkesutbildning, och uppmanar kommissionen att möjliggöra gemensam finansiering på ett enkelt och öppet sätt genom fonderna för integrerade projekt, till exempel så att gemensam finansiering görs mer attraktiv för privata investeringar genom att man stödjer samarbetet mellan högskolor och företag. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillämpa instrument som riskfonder och mikrokrediter för detta ändamål.

29.	Europaparlamentet understryker att den förbättrade tillgång till finansiering som föreslås kommer att spela en avgörande roll för att främja forskning, nyskapande och företagaranda samt att grunda nya och utvidga befintliga europeiska företag.

30.	Europaparlamentet upprepar kravet på att alla regioner skall kunna genomföra offentlig-privata partnerskapsprojekt som hänför sig till FoU, innovationer och IKT på lika villkor och därmed bidra till att minska teknikklyftan.

31.	Europaparlamentet noterar att landsbygden inte får utestängas från informationssamhällets utveckling.

32.

Europaparlamentet ansluter sig till principen om att utveckla stödtjänster för företag. Parlamentet anser att information, rådgivning och assistans från förmedlande organisationer särskilt till småföretag, mikroföretag och hantverksföretag är avgörande för att dessa företag skall uppnå sammanhållningspolitikens mål. Parlamentet anser därför att stöd till sådan verksamhet bör prioriteras på regional nivå.

33.

Europaparlamentet uppmanar regionerna att bygga upp sin kompetens för forskning och nyskapande genom att se till att sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling, ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation samt struktur- och sammanhållningsfonderna kompletterar varandra och skapar synergieffekter.

Fler och bättre arbetstillfällen

34.	Europaparlamentet betonar att det är viktigt att investera i humankapital, särskilt mot bakgrund av de demografiska förändringarna i vårt samhälle under de kommande åren samt att särskilt fokusera på fullständig integration av invandrare.

35.

Europaparlamentet kräver att Europeiska socialfonden (ESF) bör stödja medlemsstaternas politiska strategier då dessa stämmer överens med de integrerade riktlinjerna och rekommendationerna i den europeiska sysselsättningsstrategin samt gemenskapens aktuella målsättningar för social integration, antidiskriminering, främjande av jämställdhet samt allmän utbildning och yrkesutbildning.

36.	Europaparlamentet efterlyser att man inlemmar kompletterande åtgärder och stödåtgärder för att förhindra social utslagning av missgynnade grupper i stödåtgärderna, i syfte att öka dessa gruppers anställbarhet.

37.	Europaparlamentet välkomnar de tre handlingslinjerna i de sysselsättningspolitiska riktlinjerna och betonar att arbetstagarnas situation därigenom inte på något sätt får försämras.

38.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förtydliga vad den menar med ”en livscykelinriktad syn på arbete”. Parlamentet utgår från att detta avser projekt som särskilt syftar till att stödja ungdomar, kvinnor och äldre arbetstagare.

39.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att vidta aktiva politiska åtgärder, särskilt i syfte att främja företagaranda på alla utbildnings- och fortbildningsnivåer. Parlamentet kräver i detta sammanhang ökat stöd till projekt för ”livslångt lärande”, vilket omfattar allt från stöd till bättre utbildningsinfrastruktur och bättre kvalifikationer hos personalen till stöd för nya arbetssätt i skolan och förskolan.

40.	Europaparlamentet klargör att kvalificerade arbetstagare inte utvecklas först under yrkesutbildningen, utan att grunden till deras kunskaper läggs redan under barndomen och ungdomsåren. Parlamentet förväntar sig därför att tillgången till förskolor och skolutbildning förbättras.

41.

Europaparlamentet förväntar sig att vidareutbildning och livslångt lärande ses som en investering i människor och därför inte betraktas som ett bidrag som skall anmälas, övervägas och kalkyleras. Parlamentet stöder kommissionens linje att, som tidigare i EQUAL-programmet (Equal Opportunities), ge alla migranter – inklusive asylsökande – större tillgång till arbetsmarknaden, till exempel genom erkännande av yrkeskvalifikationer eller genom språkutbildning.

42.	Europaparlamentet betonar att utbildningsinsatser bör anpassas bättre till arbetsmarknadens behov.

43.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja medlemsstaternas samarbete särskilt inom området humankapital och att på lämpligt sätt informera aktörerna inom sammanhållningspolitiken om de mest innovativa projekten. Parlamentet påpekar att det är särskilt viktigt att utbyta information mellan de gamla och de nya medlemsstaterna.

44.	Europaparlamentet välkomnar möjligheten att investera i området för hälsovårdsrelaterad infrastruktur och genom att förebygga hälsorisker.

45.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att de strategiska riktlinjerna endast innehåller punkter som också kan stödjas genom investeringar från strukturfonderna.

46.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kräva förbättringar eller i förekommande fall återkräva redan utbetalade belopp om följande kriterier inte uppfylls generellt:

—	Hållbar utveckling,

—	integrering av ett jämställdhetsperspektiv,

—	rättigheterna enligt artikel 13 i fördraget (förbud mot diskriminering av människor på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning),

—	miljölagstiftningen.

to demand improvements or the repayment of monies already disbursed;

Sammanhållningspolitikens territoriella dimension

47.	Europaparlamentet betonar principiellt betydelsen av att den territoriella sammanhållningen är en villkorslös och odelbar utvidgning av målet för den ekonomiska och sociala sammanhållningen.

48.

Europaparlamentet upprepar återigen kravet på att tätortsområdena skall främjas i större utsträckning och instämmer i att regionerna bör vara flexibla då de utvecklar projekt, eftersom man i början av stödperioden inte nödvändigtvis kan säga vilka stadsområden som kommer att behöva stöd för sina projekt under denna period. Parlamentet understryker att städerna och deras omgivningar har en viktig funktion när det gäller att genomföra målen för EU:s regionalpolitik, och att de bland annat fungerar som motorer för den ekonomiska utvecklingen i Europa. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja flernivåstyre genom att ta med städerna, deras funktionella tätortsområden och perifera landsbygdsområden i både utarbetandet och genomförandet av de nationella strategiska referensramarna och de operativa programmen.

49.

Europaparlamentet framhåller att man måste tillstå att de lokala aktörerna i Europa är av skilda slag. Parlamentet noterar att Europa kännetecknas av en unik multicentrisk struktur bestående av stora, medelstora och små städer och att de flesta människorna i Europa bor i medelstora och små städer. Parlamentet anser att det är viktigt att initiativ för stadsområden sträcker sig längre än till de traditionella metropolerna och även låter städer, satellitstäder och urbana marknader kopplade till de ledande tätorterna spela en roll.

50.

Europaparlamentet bekräftar att det ser stödet till det gränsöverskridande samarbetet som ett viktigt instrument för den europeiska integrationen och kräver att lämplig hänsyn tas inom ramen för detta instrument till områdena för kultur, miljö, forskning och utveckling, informations- och kommunikationsteknik, utbyte mellan förvaltningar samt katastrofskydd och hälsa.

51.	Europaparlamentet kräver att medlemsstaterna i sina operativa program lägger tyngdpunkten vid innovativa åtgärder och samarbete över nationsgränserna.

52.	Europaparlamentet kräver tydliga och öppna regler för både resursfördelningen och kontrollen av utgifter och att medlemsstaterna tar på sig hela ansvaret för hur anslagen till sammanhållningspolitiken används. * * *

53.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) Antagna texter, P6_TA(2005)0277.

(2) Antagna texter, P6_TA(2005)0279.

(3) Antagna texter, P6_TA(2005)0278.

(4) Antagna texter, P6_TA(2005)0281.

(5) Antagna texter, P6_TA(2005)0280.

(6) EUT C 61 E, 10.3.2004, s. 384.

P6_TA(2006)0217

Finansieringsinstrument för utveckling och ekonomiskt samarbete ***I

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete och ekonomiskt samarbete (KOM(2004)0629 – C6-0128/2004 – 2004/0220(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2004)0629) (1),

—	med beaktande av artikel 251.2 och artiklarna 179.1 och 181a.2 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0128/2004),

—	med beaktande av yttrandet från utskottet för rättsliga frågor över den föreslagna rättsliga grunden,

—	med beaktande av artiklarna 51, 168 och 35 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för utveckling och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för internationell handel och budgetutskottet (A6-0060/2006),

—	med beaktande av betänkande 2 från utskottet för utveckling och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor och utskottet för internationell handel (A6-0109/2006).

1.	Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

P6_TC1-COD(2004)0220

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 18 maj 2006 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr …/2006 om upprättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 179.1 ,

med beaktande av kommissionens förslag,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (1), och

av följande skäl:

(1)

I syfte att effektivisera gemenskapens bistånd till tredjeländer har det utarbetats en ny procedurmässig ram med bestämmelser om hur stödinsatser skall planeras och tillhandahållas. Genom rådets förordning (EG) nr …/… av den … upprättas ett instrument för stöd inför anslutningen (nedan kallat ”föranslutningsinstrumentet”) för gemenskapens stöd till kandidatländer och potentiella kandidatländer (2). Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr …/… av den … upprättas ett europeiskt grannskaps- och partnerskapsinstrument (3). Det instrument som upprättas genom den här förordningen är det tredje generella procedurmässiga instrument som ger direkt understöd till Europeiska unionens yttre politik och särskilt dess politik för utvecklingssamarbete .

(2)	Det kommer att föreslås ett nytt instrument, förordning [om gemenskapsstöd till tredje länder för att främja och skydda demokrati och mänskliga rättigheter].

(3)	Gemenskapen för en politik för utvecklingssamarbete som syftar till att förverkliga målen om fattigdomsbekämpning, varaktig ekonomisk och social utveckling samt en harmonisk och successiv integration av utvecklingsländerna i världsekonomin.

(4)	Gemenskapen driver en samarbetspolitik som stöder samarbete, partnerskap och gemensamma åtaganden mellan ekonomiska aktörer i EU och partnerländer och partnerregioner, och främjar dialogen mellan politiska, ekonomiska och sociala partner inom relevanta sektorer.

(5)

Gemenskapens politik för utvecklingssamarbete och dess åtgärder i internationella forum syftar till att uppfylla de millennieutvecklingsmål som Förenta nationernas generalförsamling antog 2000, särskilt utrotande av extrem fattigdom och hungersnöd, samt de huvudsakliga mål och principer för en hållbar utveckling som gemenskapen har godkänt inom ramen för Förenta nationerna och andra behöriga internationella organisationer på området för utvecklingssamarbete .

(6)	Ett politiskt klimat som garanterar fred, respekt för de mänskliga rättigheterna, de grundläggande friheterna, jämställdhet mellan män och kvinnor, demokratins principer, rättsstatsprincipen och goda styrelseformer är oupplösligt förbundna med långsiktig utveckling.

(7)	Sunda och långsiktiga ekonomiska strategier är en förutsättning för utveckling.

(8)

I den gemensamma förklaringen av rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar församlade i rådet, Europaparlamentet och kommissionen om Europeiska unionens utvecklingspolitik: ”Dokument om europeiskt samförstånd ”av den 20 december 2005 (4) , med senare ändringar fastställs gemenskapens allmänna handlingsram på utvecklingsområdet.

(9)	Gemenskapen och dess medlemsstater har ingått avtal om partnerskap och samarbete i syfte att ge ett betydelsefullt bidrag till partnerländernas långsiktiga utveckling och till deras folks välstånd.

(10)	Genomförandet av dessa avtal om partnerskap och samarbete bör bygga på gemensamma och allmängiltiga värderingar när det gäller respekt för och främjande av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna , goda styrelseformer, demokratisering samt rättsstatsprincipen.

(11)

Vid genomförandet av gemenskapens utvecklingspolitik är ett mera verkningsfullt bistånd, förstärkt komplementaritet och bättre harmonisering samt förenkling och samordning av tillvägagångssätt, både inom Europeiska unionen och i förhållande till andra givare och aktörer i utvecklingssamarbetet av avgörande betydelse för att säkra samstämmighet och relevans i biståndet och samtidigt göra det möjligt att minska de kostnader som partnerländerna måste bära.

(12)	En målsättning av avgörande betydelse är att föra en differentierad strategi som baserar sig på utvecklingssituationerna och behoven och som tillhandahåller partnerländerna och partnerregionerna särskilda, skräddarsydda program utgående från deras behov, strategier, prioriteringar och tillgångar.

(13)

Nyckeln till en framgångsrik utvecklingspolitik ligger i att partnerländerna får ett egenansvar för utvecklingsstrategierna. Största möjliga medverkan från alla samhällssektorer bör därför uppmuntras. För att främja egenansvar, effektivitet och öppenhet bör givarnas samarbetsstrategier och deras tillvägagångssätt när det gäller att genomföra insatser anpassas till partnerländernas.

(14)	Gemenskapens yttre åtgärder och inre politik bör vara samstämmig med målen för dess politik för utvecklingssamarbete .

(15)

Kommissionen har antagit två meddelanden med titeln ”Att sammanfoga hjälpaktioner, återhämtnings- och utvecklingsbistånd” (5) respektive ”Att knyta samman katastrof-, återanpassnings- och utvecklingsbistånd – En utvärdering” (6). De har följts av resolutioner av Europaparlamentet och slutsatser av rådet i vilka man understryker behovet av en verkningsfull koppling mellan humanitärt återanpassningsbistånd och långsiktigt utvecklingsbistånd .

(16)	Obundet bistånd är en avgörande faktor när det gäller att öka det mervärde som biståndet tillför och stärka lokal förmåga.

(17)

I denna förordning fastställs en finansieringsram för perioden 2007-2013 som utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten under det årliga budgetförfarandet enligt punkt 37 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (7).

(18)

Eftersom målen för den föreslagna åtgärden – att stödja utvecklingssamarbete, ekonomiskt samarbete, finansiellt samarbete, vetenskapligt och tekniskt samarbete samt varje annat slags utvecklingssamarbete med utvecklingsländer och regioner bestående av mer än ett utvecklingsland som inte är medlemsstater i gemenskapen och inte kan komma i fråga för gemenskapsstöd inom ramen för föranslutningsinstrumentet eller det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet – inte alltid i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför ibland , på grund av åtgärdens omfattning, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går förordningen inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(19)

Denna förordning förutsätter att följande förordningar upphör att gälla eller ses över :

a)	Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1568/2003 av den 15 juli 2003 om stöd för att bekämpa fattigdomsrelaterade sjukdomar (hiv/aids, tuberkulos och malaria) i utvecklingsländer (8),

b)	Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1567/2003 av den 15 juli 2003 om stöd för strategier och åtgärder avseende reproduktiv och sexuell hälsa och därtill hörande rättigheter i utvecklingsländerna (9),

c)	Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2493/2000 av den 7 november 2000 om åtgärder för att främja en fullständig integrering av miljöaspekterna i utvecklingsländernas utvecklingsprocess (10),

d)	Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2494/2000 av den 7 november 2000 om åtgärder för att främja bevarande och hållbar förvaltning av tropiska skogar och andra skogar i utvecklingsländerna (11),

e)	Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 806/2004 av den 21 april 2004 om främjande av jämställdhet mellan könen i utvecklingssamarbetet (12),

f)	Rådets förordning (EG) nr 1659/98 av den 17 juli 1998 om decentraliserat samarbete (13),

g)	Rådets förordning (EG) nr 1658/98 av den 17 juli 1998 om samfinansiering med europeiska icke-statliga organisationer (NGO) på utvecklingens område av åtgärder på områden av intresse för utvecklingsländerna (14),

Rådets förordning (EG) nr 1292/96 av den 27 juni 1996 om principerna för och förvaltning av livsmedelsbistånd samt om särskilda stödåtgärder för livsmedelsförsörjningen (15), ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1726/2001 av den 23 juli 2001 om ändring av artikel 21 i rådets förordning (EG) nr 1292/96 om principerna för och förvaltning av livsmedelsbistånd samt om särskilda stödåtgärder för livsmedelsförsörjningen (16),

i)	Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1726/2000 av den 29 juni 2000 om utvecklingssamarbete med Sydafrika (17),

j)	Rådets förordning (EEG) nr 443/92 av den 25 februari 1992 om finansiellt och tekniskt bistånd till och ekonomiskt samarbete med utvecklingsländerna i Asien och Latinamerika (18),

k)	Rådets förordning (EG) nr 2258/96 av den 22 november 1996 om återanpassnings- och återuppbyggnadsprojekt till förmån för utvecklingsländer (19),

l)	Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2130/2001 av den 29 oktober 2001 om åtgärder inom området för stöd till befolkningsgrupper som tvingats lämna sin hembygd i utvecklingsländerna i Asien och Latinamerika (20),

m)	Rådets förordning (EG) nr 550/97 av den 24 mars 1997 om åtgärder mot hiv/aids i utvecklingsländerna (21),

n)	Rådets förordning (EG) nr 1484/97 av den 22 juli 1997 om stöd till befolkningspolitik och befolkningsprogram i utvecklingsländer (22) och

o)	Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 266/2006 av den 15 februari 2006 om fastställande av kompletterande åtgärder för de länder som omfattas av sockerprotokollet och som påverkas av reformen av EU:s sockerordning (23).

(20)

XXX

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

MÅL OCH PRINCIPER

Artikel 1

Generellt syfte och räckvidd

1. Gemenskapen skall, i överensstämmelse med artikel 179 i fördraget, finansiera åtgärder som syftar till att understödja samarbete med de utvecklingsländer som ingår i del I i listan från kommitté för utvecklingsbistånd (DAC) inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) över stödmottagande länder, och med de regioner som omfattar mer än ett utvecklingsland (nedan kallade ”partnerländer och partnerregioner”) och som inte är medlemsstater i gemenskapen eller med gemenskapen associerade utomeuropeiska länder och territorier och inte kan komma i fråga för gemenskapsstöd inom ramen för instrumentet för stöd inför anslutningen (nedan kallat ”föranslutningsinstrumentet”) eller det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet .

Enligt denna förordning definieras region som ett geografiskt område som omfattar mer än ett utvecklingsland.

2. Gemenskapens bistånd skall, i överensstämmelse med artikel 179 i fördraget, användas för att understödja utvecklingssamarbete , det vill säga ekonomiskt samarbete, finansiellt samarbete, vetenskapligt och tekniskt samarbete och varje annat slag av samarbete med partnerländer och partnerregioner samt åtgärder på internationell nivå med syfte att befrämja målen för gemenskapens utvecklingssamarbete enligt definitionen i punkt 3 .

3. Det främsta målet för ett sådant samarbete skall vara att minska och slutligen utrota fattigdomen i partnerländer och partnerregioner inom ramen för millennieförklaringen som antogs av FN:s generalförsamling 2000, och särskilt att uppnå millennieutvecklingsmålen. Detta inbegriper samarbetsåtgärder som

—	främjar en varaktig ekonomisk, social och miljömässig utveckling i utvecklingsländerna, särskilt i de mest missgynnade bland dem,

—	uppmuntrar till en smidig och successiv integrering av dem i världsekonomin,

—	befäster och stöder demokratiseringen och freden, rättsstatsprincipen, de mänskliga rättigheterna, de grundläggande friheterna, jämställdheten mellan män och kvinnor samt principerna inom folkrätten, och

—	stärker förbindelserna mellan gemenskapen och partnerländerna.

4. Gemenskapens samarbete enligt denna förordning skall vara förenligt med de åtaganden och de mål på området för utvecklingssamarbete som gemenskapen har godkänt inom ramen för Förenta nationerna och andra behöriga internationella organisationer på detta område.

5. Gemenskapens utvecklingspolitik, såsom den fastställs i avdelning XX i fördraget, skall tillhandahålla den övergripande ramen för samarbetet med partnerländer och partnerregioner. Den gemensamma förklaringen av rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar församlade i rådet, Europaparlamentet och kommissionen om Europeiska unionens utvecklingspolitik: ”Dokument om europeiskt samförstånd ”och senare ändringar skall utgöra allmän ram, riktlinjer och fokus för genomförandet av gemenskapens politik för samarbete med partnerländer och partnerregioner enligt denna förordning.

6. Åtgärder som finansieras enligt denna avdelning skall uppfylla kriterierna för officiellt utvecklingsbistånd som OECD/DAC har infört.

7. Gemenskapens bistånd enligt denna förordning skall inte användas för att finansiera

—	upphandling av vapen eller ammunition,

—	andra militära utgifter än för utbildning som avser respekt för mänskliga rättigheter.

8. Åtgärder som omfattas av och som är bidragsberättigade enligt rådets förordning (EG) nr …/… [om ”stabilitetsinstrumentet”] (24) skall inte finansieras enligt denna förordning.

Utan att det påverkar behovet av att trygga kontinuitet för samarbetet från kriser till stabila utvecklingsförhållanden skall åtgärder som omfattas av och som är bidragsberättigade enligt rådets förordning (EG) nr 1257/96 av den 20 juni 1996 om humanitärt bistånd (25) inte finansieras enligt denna förordning.

Artikel 2

Allmänna principer

1. Gemenskapen bygger på värderingarna demokrati, rättsstatsprincipen, goda styrelseformer, respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och skall genom dialog och samarbete utveckla och befästa partnerländernas och partnerregionernas uppslutning kring dessa värderingar.

2. Alla åtgärder som finansieras enligt denna förordning skall omfattas av en förhandsbedömning av deras konsekvenser för utvecklingen, inbegripet en bedömning av hur de påverkar områdena för mänskliga rättigheter, miljö, jämställdhet mellan män och kvinnor, barnens rättigheter samt deras följder för andra känsliga eller marginaliserade grupper.

3. Vid urval av åtgärder som skall finansieras enligt denna förordning skall en differentierad strategi som baserar sig på utvecklingssituationerna och behoven tillämpas så att partnerländerna eller partnerregionerna tillhandahålls särskilt, skräddarsytt samarbete utgående från deras egna behov, strategier, prioriteringar och tillgångar.

De fattigaste partnerländerna skall prioriteras, särskilt de minst utvecklade länderna, och de fattigaste samhällssektorerna i alla partnerländer.

4. Gemenskapen skall, för alla åtgärder som finansieras enligt denna förordning och alla samarbetsområden som omfattas av den, eftersträva enhetlighet mellan de olika områdena av gemenskapens yttre åtgärder och gemenskapens politik på övriga områden och dess politik för utvecklingssamarbete i enlighet med artikel 178 i fördraget . Denna enhetlighet skall säkras när politiken läggs fast och i samband med strategisk planering, programplanering av insatser samt genomförande.

5. Gemenskapen och medlemsstaterna skall samordna sina politiska strategier för utvecklingssamarbete. Kommissionen skall regelbundet och frekvent utbyta information med Europaparlamentet, medlemsstaterna och andra aktörer inom utvecklingspolitiken, inbegripet andra givare, och skall främja gemensamma analyser, ett samfällt programplaneringsförfarande samt harmoniserade mekanismer för genomförande och rapportering .

6. Inom ramen för de respektive behörighetsområdena skall gemenskapen genom kommissionen, i samråd med Europaparlamentet och medlemsstaterna, främja en multilateral metod avseende globala utmaningar samt främja samarbete med multilaterala eller regionala organisationer och organ, såsom de internationella finansiella instituten och Förenta nationernas organ , fonder och program, samt med bilaterala givare .

7. Gemenskapen skall genom sitt samarbete främja effektiva metoder och instrument för samarbete anpassade till den särskilda situationen i varje partnerland eller partnerregion, med tonvikten lagd på programbaserade tillvägagångssätt där budgetstöd utnyttjas i specifika och klart motiverade fall, under strikt övervakning och enligt strikta villkor, för tillhandahållande av förutsebar biståndsfinansiering och för utveckling och användning av landsspecifika system som grundar sig på de mål och indikatorer som anges i millennieutvecklingsmålen .

8. Gemenskapen skall främja ett effektivt samarbete med partnerländer och partnerregioner i enlighet med bästa internationella praxis. Följande principer skall gälla:

Främjandet av en utvecklingsprocess som leds av partnerlandet och i vilken lokalbefolkningen har egenansvar. Gemenskapen skall successivt anpassa sitt stöd till partnerländernas nationella utvecklingsstrategier, reformpolitik och förfaranden, och den skall främja lokal expertis och lokal sysselsättning.

b)	Stärkandet av ansvarsprocessen, inbergipet givarnas, partnerländernas och partnerregionernas ansvarsskyldighet inför sina parlament, samt ömsesidig ansvarsskyldighet mellan partnerländer och givare.

c)	Främjandet av deltagardemokratiska utvecklingsstrategier som omfattar alla och ett brett involverade av alla samhällssegment i utvecklingsprocessen och den nationella dialogen, särskilt sårbara grupper.

Främjandet av bättre genomslag för politiska strategier och programplanering genom samordning och harmonisering mellan givare i syfte att minska överlappningar och dubbelarbete, förbättra komplementariteten och samstämmigheten och stödja initiativ som berör alla givare och åtgärder som vidtagits av givare i samråd med mottagarna. Samordningen skall ske i de partnerländer som tillämpar överenskomna riktlinjer och principer för bästa praxis när det gäller samordning och effektivt stöd.

AVDELNING II

UTFORMNING AV POLITISKA STRATEGIER, PROGRAMPLANERING OCH TILLDELNING AV MEDEL

Artikel 3

Allmän ram för utformning av politiska strategier , programplanering och tilldelning av medel

1. Åtgärder skall finansieras via geografiska eller tematiska program eller inom ramen för deltagande i globala initiativ.

Ett geografiskt program skall omfatta samarbetsverksamhet på alla relevanta områden med partnerländer och partnerregioner som valts ut på geografisk grundval.

Ett tematiskt program skall avse ett bestämt ämne eller område som berör flera partnerländer vilka valts ut på någon annan grundval än geografisk eller omfattar samarbetsverksamhet som riktar sig till olika regioner eller grupper av partnerländer, eller avse en internationell åtgärd utan särskild geografisk inriktning, inbegripet när det är fråga om multilaterala eller globala initiativ .

Ett globalt initiativ är ett partnerskap och en relaterad åtgärd vars fördelar omfattar mer än en region i världen, och i vilket parterna når explicita överenskommelser om mål, avtalar om att inrätta en ny formell eller informell organisation eller ta fram nya produkter eller tjänster samt bidrar med öronmärkta resurser till åtgärden.

Kommissionen skall anta geografiska och tematiska program , med närmare angivande av deras geografiska räckvidd , i enlighet med det förvaltningsförfarande som föreskrivs i artikel 22.2 .

Kommissionen skall föreslå en flerårig finansieringsram och anslå medel via globala tematiska program och regionala geografiska program. Den fleråriga finansieringsramen skall antas i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 251 i fördraget.

Lagstiftningsmyndigheten skall fastställa utgiftsmålen inom de tematiska och regionala geografiska programmen, och dessa mål skall följas vid genomförandet av programmen.

2. Politiska prioriteringar för tematiska program, globala initiativ eller geografiska program inom en region eller en kontinent skall fastställas enligt separata föreskrifter som skall vara särskilt avsedda för ett brett tematiskt program och/eller globalt initiativ, eller för ett geografiskt program inom en region eller en kontinent. Varje föreskrift skall innehålla detaljer om den politiska strategi som skall tillämpas på det breda tematiska program och/eller globala initiativ eller det geografiska program som föreskriften hänför sig till. Varje föreskrift skall antas i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 251 i fördraget.

3. För geografiska program skall kommissionen för varje partnerland och partnerregion anta, efter Europaparlamentets godkännande och i enlighet med det förvaltningsförfarande som fastställs i artikel 22.2, strategidokument och fleråriga vägledande program i enlighet med artikel 5 och anta handlingsprogram i enlighet med artikel 8.

För tematiska program skall kommissionen anta, i enlighet med det förvaltningsförfarande som fastställs i artikel 22.2, tematiska strategidokument i enlighet med artikel 6 och anta handlingsprogram i enlighet med artikel 8.

Under exceptionella omständigheter får stödet från gemenskapen också ta form av särskilda åtgärder som inte ingår i strategidokumenten och de fleråriga vägledande programmen, i enlighet med artikel 9. Europaparlamentet och rådet skall omedelbart informeras om de särskilda åtgärderna och kan kräva att sådana särskilda åtgärder upphävs om de anser att de inte är berättigade.

4. Vid inrättandet av geografiska program skall kommissionen fastställa en flerårig vägledande tilldelning av medel som får användas för att finansiera samarbetet med varje partnerland och partnerregion inom ramen för varje enskilt program . Tilldelningen av medel skall vara förenlig med de globala tilldelningar som anges i den fleråriga finansieringsramen och fastställas på grundval av objektiva och öppna standardkriterier som bygger på partnerlandets och partnerregionens behov och resultatutveckling och som tar hänsyn till de särskilda svårigheterna i länder eller regioner som befinner sig i eller som nyligen tagit sig ur en kris eller en konflikt .

Artikel 4

Föreskrifter för fastställande av politiska strategier samt den fleråriga finansieringsramen

1. De föreskrifter för fastställande av politiska prioriteringar för tematiska program, globala initiativ eller geografiska program inom en region eller en kontinent som anges i artikel 3 skall endast gälla under giltighetstiden för förordningen. Varje föreskrift skall ange detaljer för de politiska prioriteringar som skall tillämpas på det program som föreskriften hänför sig till, i förekommande fall med hänsyn tagen till de principer och förfaranden som fastställs i partnerskaps- och samarbetsavtal som ingåtts med partnerländer och partnerregioner.

Samtliga strategidokument och fleråriga program skall stämma överens med de politiska prioriteringar som fastställs i den relevanta föreskriften.

Om det är nödvändigt bör föreskrifterna genomgå särskilda översyner innan de löper ut.

2. Den fleråriga finansieringsramen skall fastställas för en inledningsperiod på fyra år. Före utgången av denna period skall en andra flerårig finansieringsram fastställas på grundval av halvtidsöversynen, och den skall omfatta den tid som återstår av giltighetstiden för denna förordning.

Varje tilldelning av medel som fastställts i den fleråriga finansieringsramen kan ökas eller minskas med maximalt 5 procent. Varje ökning eller minskning av tilldelningen av medel med mer än 5 procent förutsätter Europaparlamentets och rådets godkännande.

Artikel 5

Strategidokument och flerårig programplanering av geografiska program

1. Strategidokument för partnerländer och partnerregioner skall maximalt omfatta giltighetstiden för denna förordning och syfta till att fungera som sammanhängande ram för samarbete mellan gemenskapen och det berörda partnerlandet eller den berörda partnerregionen. Strategidokumenten skall grunda sig på föreskrifterna för utformning av politiska strategier och det skall vara möjligt att utarbeta fleråriga vägledande program på grundval av dessa.

Strategidokumenten skall ses över efter halva programtiden och vid behov bli föremål för särskilda översyner, varvid i tillämpliga fall samma principer och tillvägagångssätt som de som fastställts i avtalen om partnerskap och samarbete med partnerländerna och partnerregionerna skall tillämpas. Den särskilda översynen skall genomföras på initiativ av kommissionen eller på begäran av Europaparlamentet, rådet, det berörda partnerlandet eller den berörda partnerregionen. I fall som utgör ett hot mot demokratin, rättsstatsprincipen, de mänskliga rättigheterna eller de grundläggande friheterna kan Europaparlamentet begära en omedelbar översyn av strategidokumenten.

2. För att säkra ett tillräckligt egenansvar för processen hos de berörda partnerländerna eller partnerregionerna och garantera samstämmighet med nationella och lokala utvecklingsstrategier, särskilt strategier för att minska fattigdomen, skall strategidokumenten grunda sig på bestämmelserna i relevanta föreskrifter för utformning av politiska strategier och de skall, i princip och i så lång utsträckning som möjligt, upprättas på grundval av en dialog med partnerländerna och partnerregionerna i ett tidigt skede av förfarandet, i vilken också det civila samhället och de regionala och lokala myndigheterna i dessa länder och regioner deltar.

3. Fleråriga vägledande program, som utarbetats på grundval av strategidokumenten, skall fastställas för varje partnerland och partnerregion , i enlighet med en partnerskapsbaserad strategi och på grundval av deras förslag . De skall i princip överenskommas med partnerlandet eller partnerregionen , såvida den politiska dialogen inte har avbrutits . Sådana program skall inte betraktas som antagna förrän Europaparlamentet har informerats och haft möjlighet att till fullo behandla förslagen .

De prioriterade områden som valts ut för gemenskapsfinansiering skall redovisas i de fleråriga vägledande programmen tillsammans med specifika mål, förväntade resultat och resultatindikatorer.

De fleråriga vägledande programmen skall också innehålla uppgifter om vägledande tilldelning av medel, totalt och för varje prioriterat område, i lämpliga fall eventuellt i form av ett intervall. Denna tilldelning av medel skall överensstämma med den globala tilldelning av medel som fastställs i den fleråriga finansieringsramen.

De fleråriga vägledande programmen skall vid behov anpassas, varvid översynerna av strategidokumenten efter halva programtiden och de eventuella särskilda översynerna av dessa dokument skall beaktas.

Under exceptionella omständigheter får den fleråriga vägledande tilldelningen av medel anpassas uppåt eller nedåt som en följd av översyner och i enlighet med bestämmelserna i artikel 4 , särskilt om särskilda behov föreligger, exempelvis i en efterkrissituation eller när resultaten blivit helt andra än förväntat eller otillfredsställande .

4. I krissituationer, efterkonfliktsituationer eller situationer som utgör ett hot mot demokratin, rättsstaten, de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna får det göras en särskild översyn av samarbetsstrategin för enskilda länder eller regioner enligt ett förfarande för särskilt brådskande fall. Den särskilda översynen skall genomföras på initiativ av kommissionen eller på begäran av Europaparlamentet, rådet, det berörda partnerlandet eller den berörda partnerregionen. Översynen får utmynna i en strategi för det enskilda landet eller den enskilda regionen med syfte att främja övergången till långsiktig utveckling och långsiktigt samarbete. Det skall i denna strategi säkras att det råder samstämmighet mellan åtgärder som vidtas inom ramen för denna förordning och åtgärder som finansieras av andra gemenskapsinstrument, särskilt instrumentet för stabilitet och förordning (EG) nr 1257/96, samt att dubblering av åtgärder undviks . När partnerländer eller grupper av partnerländer direkt berörs eller påverkas av en kris eller en efterkrissituation, skall det vid den fleråriga programplaneringen läggas särskild vikt vid förbättrad samordning mellan hjälpinsatser, återuppbyggnad och utveckling, i syfte att hjälpa dem vid övergången från nödsituation till utvecklingsfas; i fråga om länder och regioner som ofta är utsatta för naturkatastrofer skall programmen tillgodose katastrofberedskap , katastrofförebyggande åtgärder och hanteringen av följderna av sådana katastrofer .

5. För att stödja regionalt samarbete kan kommissionen, vid antagande av sådana åtgärdsprogram som avses i artikel 8 eller sådana särskilda åtgärder som avses i artikel 9, besluta att andra utvecklingsländer som finns med i del 1 av OECD/DAC-förteckningen är stödberättigade, när det projekt eller program som skall genomföras är av regional eller gränsöverskridande natur. Denna möjlighet får skrivas in i de strategidokument och fleråriga vägledande program som avses i artiklarna 5 och 6.

6. Kommissionen och medlemsstaterna skall samråda sinsemellan och med andra givare och utvecklingsaktörer, inbegripet representanter för det civila samhället och lokala myndigheter och deras sammanslutningar i ett tidigt skede av planeringsprocessen, i syfte att säkra att deras samarbetsinsatser beaktas .

Artikel 6

Strategidokument och flerårig programplanering av tematiska program

1. Tematiska strategidokument skall upprättas för en period som maximalt omfattar giltighetstiden för denna förordning . Dessa dokument skall överensstämma med bestämmelserna i relevanta föreskrifter för utformning av politiska strategier och de skall fastställa gemenskapens strategi för det tema det gäller , gemenskapens prioriteringar, situationen internationellt sett och de viktigaste partnernas verksamhet .

Kommissionen skall sörja för samstämmighet mellan de tematiska och de geografiska programmen genom att förvissa sig om att verksamhet som genomförs inom ramen för tematiska program ligger i linje med de strategidokument och fleråriga vägledande program som fastställts för partnerländerna och partnerregionerna.

De tematiska strategidokumenten skall överensstämma med bestämmelserna i relevanta föreskrifter för utformning av politiska strategier och de skall fastställa specifika mål, förväntade resultat och resultatindikatorer.

De tematiska strategidokumenten skall också innehålla uppgifter om vägledande tilldelning av medel, totalt och för varje prioriterat område, och denna tilldelning av medel skall överensstämma med den globala tilldelning av medel som fastställs i den fleråriga finansieringsramen. Uppgifterna kan i lämpliga fall eventuellt ges i form av ett intervall.

De tematiska strategidokumenten skall ses över efter halva programtiden och vid behov bli föremål för särskilda översyner. Den särskilda översynen skall äga rum på initiativ av kommissionen eller på begäran av Europaparlamentet eller rådet .

2. Kommissionen och medlemsstaterna skall samråda sinsemellan och med andra givare och utvecklingsaktörer, inbegripet representanter för det civila samhället och lokala myndigheter och deras sammanslutningar i ett tidigt skede av planeringsprocessen, i syfte att säkra att deras samarbetsinsatser kompletterar varandra.

3. Resurser och åtgärdsprioriteringar skall fastställas för deltagandet i globala initiativ.

Artikel 7

Antagande av föreskrifterna för utformning av politiska strategier, den fleråriga finansieringsramen, strategidokument och fleråriga programplaneringsdokument

De föreskrifter som fastställer de politiska prioriteringarna för varje tematiskt program, globalt initiativ eller geografiskt program inom en region eller en kontinent, och den fleråriga finansieringsramen, skall antas i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 251 i fördraget.

Innan kommissionen antar de strategidokument och fleråriga vägledande program som avses i artiklarna 5 och 6 och de översyner av dem som avses i artikel 5.1 och 5.3 och i artikel 6.1, skall den överlämna den föreslagna texten till Europaparlamentet och rådet. Senast tre månader efter det att den föreslagna texten överlämnats, kan varje institution antingen föreslå ändringar, om den anser att den föreslagna texten inte uppfyller de mål som fastställts av den lagstiftande myndigheten, eller invända mot att texten antas och i lämpliga fall be kommissionen lägga fram ett förslag till rättsakt som skall antas i enlighet med artikel 251 i fördraget .

Både Europaparlamentet och rådet skall ha rätt att begära att programmen avbryts om detta bedöms vara nödvändigt.

AVDELNING III

GENOMFÖRANDE

Artikel 8

Antagande av handlingsprogram

För antagandet av handlingsprogram eller åtgärder som inte ingår i ett handlingsprogram skall det förvaltningsförfarande som avses i artikel 22.2 gälla.

Kommissionen skall för kännedom översända sådana handlingsprogram eller åtgärder som inte ingår i handlingsprogram till Europaparlamentet och medlemsstaterna inom en månad från dagen för sitt beslut.

Artikel 9

Antagande av särskilda åtgärder som inte ingår i strategidokument och fleråriga vägledande program

1. Vid oförutsedda behov eller händelser i anslutning till naturkatastrofer, inre oroligheter eller kriser, som inte kan beviljas stöd enligt förordning (EG) nr …/… [om ”stabilitetsinstrumentet”] eller förordning (EG) nr 1257/96 skall kommissionen , efter samråd med Europaparlamentet och rådet, anta särskilda åtgärder som inte ingår i strategidokumenten och de fleråriga vägledande programmen (nedan kallade ”särskilda åtgärder”).

De särskilda åtgärderna får också avse finansiering av insatser som syftar till att underlätta övergången från katastrofbistånd till insatser för långsiktig utveckling .

De särskilda åtgärderna måste överensstämma med de politiska prioriteringar som fastställts i den relevanta geografiska föreskriften för utformning av politiska strategier.

2. Om beloppet för de särskilda åtgärderna överstiger 5 000 000 euro skall de antas av kommissionen i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 22.3.

3. Eftersträvade mål, åtgärdsområden, förväntade resultat, förvaltningsmetod samt totalt finansieringsbelopp skall anges i besluten om särskilda åtgärder. Besluten skall också innehålla en beskrivning av de insatser som skall finansieras samt uppgifter om finansieringsbelopp för dem och en vägledande tidsplan för deras genomförande.

4. Om kostnaderna för de särskilda åtgärderna kvarstår under 5 000 000 euro skall kommissionen informera medlemsstaterna och Europaparlamentet om de antagna åtgärderna senast en månad från dagen för sitt beslut.

5. Ändringar av de särskilda åtgärderna som endast innebär tekniska anpassningar får göras utan att det förfarande som avses i artikel 22.3 behöver tillgripas, förutsatt att dessa ändringar inte påverkar de ursprungliga mål som fastställdes i kommissionens beslut. Alla sådana tekniska anpassningar skall omedelbart meddelas Europaparlamentet och rådet.

Artikel 10

Aktörer som kan komma i fråga för stöd

1. I samband med genomförandet av de åtgärder som ingår i de strategidokument eller de fleråriga vägledande program som avses i artiklarna 5 och 6 eller de särskilda åtgärder som avses i artikel 9 får bland annat följande aktörer komma i fråga för finansiering enligt denna förordning:

a)	Partnerländer och partnerregioner och deras institutioner.

b)	Kommuner, provinser, departement och regioner och andra enheter på lokal nivå i partnerländerna.

c)	Gemensamma organ som inrättats av partnerländerna eller partnerregionerna och gemenskapen.

d)	Internationella organisationer, inbegripet regionala organisationer, samt organ, kontor och uppdrag inom ramen för FN-systemet, internationella och regionala finansiella institut och utvecklingsbanker, i den mån de bidrar till uppnåendet av målen i denna förordning.

e)	Europeiska unionens institutioner och organ, dock endast när det gäller genomförande av de kringåtgärder av understödjande karaktär som avses i artikel 12.

f)	Europeiska unionens byråer.

Följande enheter eller organ i medlemsstaterna, partnerländerna och partnerregionerna eller varje annat tredjeland, i enlighet med reglerna om tillträde till gemenskapens bistånd till tredjeländer i artikel 17, i den mån de bidrar till uppnåendet av målen i denna förordning:

i)	Offentliga och halvoffentliga organ, lokala myndigheter och organ samt grupper av sådana myndigheter eller organ eller de organisationer som företräder dem .

ii)	Bolag, företag och andra privata organisationer eller aktörer.

iii)	Finansiella institut som tillhandahåller, främjar och finansierar privata investeringar i partnerländerna och partnerregionerna.

iv)	Icke-statliga aktörer enligt uppräkningen i punkt 2.

v)	Fysiska personer.

2. Bland annat följande icke-statliga och icke-vinstdrivande aktörer kan få finansiellt stöd enligt denna förordning: icke-statliga organisationer, organisationer som företräder ursprungsbefolkningar, organisationer som företräder nationella och/eller etniska minoriteter, lokala yrkessammanslutningar och initiativgrupper, kooperativ, fackföreningar, näringslivsorganisationer och sociala intresseorganisationer, organisationer som bekämpar korruption och bedrägeri och främjar goda styrelseformer, medborgarrättsorganisationer och organisationer som bekämpar diskriminering, lokala organisationer (inbegripet nätverk) som är verksamma inom decentraliserat regionalt samarbete och regional integration, nationella och internationella sammanslutningar av lokala myndigheter som är verksamma på utvecklingsområdet, konsumentorganisationer, kvinnoorganisationer och ungdomsorganisationer, utbildningsorgan, kulturorganisationer, organisationer inom forskning och vetenskap, universitet, kyrkor och religiösa sammanslutningar eller samfund, medier samt icke-statliga sammanslutningar och oberoende stiftelser , inbegripet oberoende politiska stiftelser, som kan bidra till att målen i denna förordning uppnås .

Artikel 11

Finansieringsformer

Gemenskapsfinansieringen får ta följande former:

a)	Finansiering av projekt och program.

Sektorspecifikt eller generellt budgetstöd, om partnerlandets förvaltning av de offentliga utgifterna är tillräckligt öppen, tillförlitlig, effektiv och om det kontrolleras på vederbörligt sätt av partnerlandets högsta revisionsorgan och parlament, och om partnerlandet har infört väl definierade sektorstrategier eller makroekonomiska strategier som har positivt utvärderats av de främsta givarna, inbegripet i tillämpliga fall de internationella finansiella instituten.

c)	Sektorstöd.

I undantagsfall sektorspecifika eller generella program för importstöd vilka kan ta formen av:

i)	sektorspecifika importprogram där stödet utgår i form av direkt upphandling,

ii)	sektorspecifika importprogram där stödet utgår i form av utländsk valuta som ställs till förfogande för finansiering av import inom bestämda sektorer eller

iii)	generella importprogram där stödet utgår i form av utländsk valuta som ställs till förfogande för finansiering av import allmänt, varvid det kan röra sig om en rad olika produkter.

Medel som på grundval av ett kommissionsprogram ställs till Europeiska investeringsbankens eller andra finansförmedlares förfogande och får användas för att bevilja lån (särskilt för investeringar och utveckling av den privata sektorn) eller riskkapital (i form av förlagslån eller villkorslån), för andra förvärv av tillfälliga minoritetsandelar i ett företags kapital eller för bidrag till garantifonder, i enlighet med villkoren i artikel 19.

f)	Räntesubventioner, särskilt för lån på miljöområdet.

g)	Skuldlättnad, inom ramen för internationellt överenskomna skuldlättnadsprogram.

h)	Åtgärder för att trygga livsmedelsförsörjningen.

i)	Bidrag för att finansiera åtgärder som föreslås av de enheter och organ som avses i artikel 10.1 b, c, d, f och g.i – g.v.

j)	Bidrag för att finansiera driftskostnader för de enheter och organ som avses i artikel 10.1 b, c, d, f, g.i, g.iii och g.iv.

k)	Finansiering av program för partnersamverkan mellan å ena sidan medlemsstaternas, å andra sidan partnerländernas och partnerregionernas offentliga institutioner, lokala myndigheter, nationella offentligrättsliga organ eller privaträttsliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter.

l)	Bidrag till internationella fonder, särskilt sådana som förvaltas av internationella eller regionala organisationer.

m)	Bidrag till nationella fonder som inrättats av partnerländerna och partnerregionerna i syfte att främja gemensam finansiering genom flera givare och bidrag till fonder som inrättats av en eller flera andra givare för gemensamt genomförande av åtgärder.

n)	Kapitaltillskott till internationella finansiella institut och regionala utvecklingsbanker.

o)	Stöd i form av mänskliga och materiella resurser som krävs för att partnerländerna och partnerregionerna på ett effektivt sätt skall kunna administrera och övervaka projekt och program.

Artikel 12

Kringåtgärder av understödjande karaktär

1. Finansieringen från gemenskapen får täcka utgifter för berednings-, uppföljnings-, kontroll-, revisions- och utvärderingsåtgärder som är direkt nödvändiga för att genomföra denna förordning och förverkliga dess mål, exempelvis undersökningar, möten, informationsåtgärder, upplysningskampanjer, utbildningsåtgärder och publiceringsåtgärder, utbildningsåtgärder för partnerländer och organ i partnerländer som nämns i artikel 10, utgifter med anknytning till datornät som används för informationsutbyte samt varje annan utgift för administrativt eller tekniskt biträde som kommissionen kan behöva ta i anspråk för programmens förvaltning. Den skall också täcka utgifter vid kommissionens delegationer för administrativt biträde som krävs för att förvalta åtgärder som finansieras enligt denna förordning. Den skall vidare täcka skapandet och upprätthållandet av en databas i vilken all samlad erfarenhet sparas. Denna databas skall vara tillgänglig för samtliga aktörer som kan komma i fråga för stöd enligt artikel 13 i denna förordning.

2. De nämnda åtgärderna av understödjande karaktär behöver inte nödvändigtvis omfattas av flerårig programplanering och får alltså finansieras även om de inte ingår i strategidokumenten och de fleråriga vägledande programmen. De får emellertid också finansieras inom ramen för de fleråriga vägledande programmen.

Åtgärder av understödjande karaktär som inte omfattas av fleråriga vägledande program skall antas av kommissionen i enlighet med artikel 9.

Artikel 13

Samfinansiering

1. De åtgärder som finansieras får omfattas av samfinansiering, bland annat med följande parter:

a)	Medlemsstaterna , och särskilt deras offentliga och halvoffentliga organ och deras decentraliserade organ .

b)	Den lokala och regionala förvaltningen eller de lokala och regionala myndigheterna och deras sammanslutningar.

c)	Biståndsgivande tredjeländer, särskilt med deras offentliga och halvoffentliga organ.

d)	Internationella organisationer, inbegripet regionala organisationer, och särskilt med internationella eller regionala finansiella institut.

e)	Bolag, företag och andra privata organisationer eller aktörer samt andra icke-statliga aktörer.

f)	Stödmottagande partnerländer och partnerregioner.

2. Vid parallell samfinansiering skall projektet eller programmet delas upp i flera aktiviteter som finansieras av de olika parter som svarar för samfinansieringen, så att det alltid klart framgår för vilket ändamål medlen använts.

Vid gemensam samfinansiering skall den totala kostnaden för projektet eller programmet fördelas mellan de parter som svarar för samfinansieringen och medlen läggas samman så att finansieringskällan för en bestämd verksamhet inom ramen för projektet eller programmet inte kan identifieras.

3. Vid gemensam samfinansiering får kommissionen ta emot och för de enheters räkning som avses i punkt 1 a, b och c förvalta medel som är avsedda för genomförande av gemensamma åtgärder. Sådana medel skall behandlas som inkomster som avsatts för särskilda ändamål, i enlighet med artikel 18 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (26).

Artikel 14

Förvaltningsformer

1. Åtgärder som finansieras enligt denna förordning skall genomföras i enlighet med förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002.

2. Kommissionen får vid samfinansiering och i andra vederbörligen motiverade fall besluta att överlåta uppgifter som omfattar myndighetsutövning, särskilt uppgifter som avser budgetgenomförande, till de organ som avses i artikel 54.2 c i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 om dessa organ har erkänt internationellt anseende, uppfyller kraven i internationellt erkända förvaltnings- och kontrollsystem och övervakas av en offentlig myndighet .

3. Vid decentraliserad förvaltning får kommissionen besluta att använda sig av det stödmottagande partnerlandets eller den stödmottagande partnerregionens förfaranden för upphandling eller förfaranden för beviljande av bidrag, efter det att den kontrollerat att dessa förfaranden står i överensstämmelse med de grundläggande principerna i budgetförordningen, och förutsatt att

—	det mottagande partnerlandets eller den mottagande partnerregionens förfaranden följer principerna om insyn och öppenhet, proportionalitet, likabehandling och icke-diskriminering samt utesluter varje intressekonflikt,

—

det mottagande partnerlandet eller den mottagande partnerregionen förbinder sig att regelbundet kontrollera att de åtgärder som finansieras genom gemenskapsbudgeten har genomförts korrekt, vidta lämpliga åtgärder för att förebygga oegentligheter och bedrägeri och i förekommande fall vidta rättsliga åtgärder för att kräva tillbaka belopp som försvunnit, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt .

Artikel 15

Budgetmässiga åtaganden

1. Budgetmässiga åtaganden skall göras på grundval av beslut som fattats av kommissionen i enlighet med artiklarna 8.1, 9.1 och 12.2.

2. Finansiering från gemenskapen får ske med användande av bland annat följande rättsliga former:

—	Finansieringsöverenskommelser.

—	Överenskommelser om bidrag.

—	Upphandlingskontrakt.

—	Arbetskontrakt.

Artikel 16

Skydd av gemenskapens ekonomiska intressen

1. Varje överenskommelse som ingås med stöd av denna förordning skall innehålla bestämmelser om skydd av gemenskapens ekonomiska intressen, särskilt med avseende på oegentligheter, bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet , i enlighet med rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95 (27), (Euratom, EG) nr 2185/96 (28) och förordning (EG) nr 1073/1999 (29).

2. Det skall i en sådan överenskommelse uttryckligen anges att kommissionen och revisionsrätten skall ha rätt att utföra granskningar , inbegripet granskningar av handlingar eller på platsen, hos varje kontraktspart eller underentreprenör som mottagit gemenskapsmedel , inbegripet i syfte att fastställa huruvida avtalen har genomförts i enlighet med bestämmelserna i föreskrifterna för utformning av politiska strategier, vilka avses i artikel 3, principerna i folkrätten samt internationella konventioner som gemenskapen och dess medlemsstater undertecknat . Det skall i överenskommelsen också uttryckligen anges att kommissionen skall ha rätt att genomföra kontroller och inspektioner på platsen i enlighet med förordning (Euratom, EG) nr 2185/96.

3. Under fem år räknat från den sista utbetalningen skall mottagaren av gemenskapsmedel hålla alla verifikationer som rör utgifterna tillgängliga för kommissionen för inspektion.

4. I varje kontrakt som sluts som ett led i genomförandet av stödet skall kommissionens och revisionsrättens möjligheter att utöva den rättighet som nämns i punkt 2 säkerställas under och efter kontraktets genomförande.

Artikel 17

Deltagande i förfaranden för offentlig upphandling och förfaranden för beviljande av bidrag samt ursprungsregler

1. De bestämmelser om deltagande och ursprung som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2110/2005 av den 14 december 2005 om tillträde till gemenskapens externa bistånd (30) och rådets förordning (EG) nr 2112/2005 av den 21 november 2005 om tillträde till gemenskapens externa bistånd (31) skall vara tillämpliga på denna förordning.

Dokumentation om genomförandet av projekt inom ramen för denna förordning bör göras tillgänglig även på berörd stödmottagares språk .

Inga kontrakt om deltagande i program eller åtgärder som finansieras enligt denna förordning skall ingås med någon myndighet, offentlig institution eller privat aktör som direkt deltar i, aktivt främjar eller aktivt drar nytta av någon form av överträdelse av internationell rätt eller internationella konventioner i vilka EU:s medlemsstater är parter .

2. Gemenskapen skall inrätta ett förenklat undantagsförfarande för ansökningsomgångar och ingående av avtal om biståndsmedel i syfte att underlätta tillträdet till finansiering av projekt på mikro- och mesonivå för små och medelstora utvecklingsaktörer.

Artikel 18

Förhandsfinansiering

Ränta på belopp som ställs till en mottagares förfogande vid förhandsfinansiering skall räknas av från slutbetalningen.

Artikel 19

Medel som ställs till Europeiska investeringsbankens eller andra finansförmedlares förfogande

1. De medel som avses i artikel 11 d skall förvaltas av finansförmedlare, Europeiska investeringsbanken eller varje annan bank eller organisation med den förmåga som krävs för att förvalta medlen.

2. Kommissionen skall från fall till fall anta genomförandebestämmelser för punkt 1 med avseende på riskdelning, ersättning till den för genomförandet ansvariga förmedlaren, medelsutnyttjande, uppbörd av avkastning på medlen samt villkor för verksamhetens avslutande.

Artikel 20

Utvärdering

1. I syfte att kontrollera om målen har nåtts och möjliggöra utarbetandet av rekommendationer om hur verksamheten kan förbättras i framtiden skall kommissionen , genom en öppen process med allmänt deltagande, regelbundet övervaka och se över sina program och utvärdera resultaten av geografiska eller tematiska strategier och program, resultaten av sektorstrategier samt effektiviteten i programplaneringen.

Utöver sin egen interna utvärdering skall kommissionen, på eget initiativ eller på begäran av Europaparlamentet eller rådet, genom offentliga anbudsförfaranden, avtala om oberoende externa utvärderingar för att utvärdera sina fleråriga vägledande program och för att bedöma kvaliteten på sina geografiska och tematiska program, samt för att tillhandahålla rekommendationer om hur målen skall uppnås.

I samband med dessa översyner och utvärderingar skall kommissionen kontrollera att programmen på lämpligt sätt genomför de prioriteringar som fastställts i de föreskrifter för utformning av politiska strategier som avses i artikel 3.

2. Kommissionen skall på eget initiativ eller på begäran av Europaparlamentet eller rådet genomföra liknande interna utvärderingar och, med hjälp av oberoende organisationer som valts ut genom ett offentligt anbudsförfarande, avtala om externa utvärderingar för att bedöma resultaten av projekt och andra åtgärder inom ramen för denna förordning, i syfte att bedöma hur effektiva dessa projekt och åtgärder varit, för att utröna om deras mål uppnåtts och för att göra det möjligt för kommissionen att formulera rekommendationer i syfte att förbättra framtida åtgärder.

Kommissionen skall på samma sätt regelbundet genomföra externa utvärderingar när det gäller finansieringsförfarandena och organisationen av sina avdelningar som verkar inom ramen för denna förordning.

3. Kommissionen skall för kännedom överlämna utvärderingsrapporterna till Europaparlamentet och den kommitté som avses i artikel 22. Medlemsstaterna kan begära att få diskutera särskilda utvärderingar i den kommitté som avses i artikel 22.

Resultaten i dessa rapporter skall beaktas vid framtida utformning av program och tilldelning av medel.

4. Kommissionen skall låta icke-statliga aktörer medverka när det gemenskapsstöd som föreskrivs i denna förordning utvärderas.

AVDELNING IV

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 21

Årsrapport

1. Kommissionen skall granska framstegen i genomförandet av de åtgärder som vidtas med stöd av denna förordning och varje år till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport om genomförandet , resultaten och, så långt det är möjligt, följderna och effekterna av det stöd som kommissionen beviljar . Rapporten skall också överlämnas till Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

2. Årsrapporten skall innehålla uppgifter för det föregående året om finansierade åtgärder och resultatet av uppföljnings- och utvärderingsåtgärder , relevanta partners deltagande samt uppgifter om budgetgenomförandet med avseende på åtaganden och betalningar fördelade på partnerländer eller partnerregioner och samarbetsområden. I rapporten skall utvärderas dels resultaten av stödet, med användning så långt det är möjligt av specifika och mätbara indikatorer, dels stödets roll i uppnåendet av målen för denna förordning.

Artikel 22

Kommitté

1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté i vilken Europaparlamentet också skall vara företrätt .

2. När hänvisning sker till denna punkt skall artiklarna 4 och 7 i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebestämmelser (32) tillämpas, med beaktande av artikel 8 i det beslutet. Den tid som avses i artikel 4.3 i beslutet skall vara 30 dagar.

3. När hänvisning sker till denna punkt skall artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av artikel 8 i det beslutet.

Europaparlamentets rättighet att regelbundet erhålla information i enlighet med artikel 7.3 i beslutet skall till fullo respekteras.

4. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning. Arbetsordningen skall innehålla regler som gör det möjligt för kommissionen att anta de särskilda åtgärder som avses i artikel 9.1.

5. Protokollen från kommitténs sammanträden skall översändas till Europaparlamentet för information.

6. En företrädare för Europeiska investeringsbanken skall närvara vid kommitténs möten .

Artikel 23

Tillfälligt upphävande av stöd

Utan att det påverkar tillämpningen av de bestämmelser om tillfälligt upphävande av stödet som fastställts i avtal om partnerskap och samarbete med partnerländerna eller partnerregionerna får rådet, om ett partnerland inte följer de principer som anges i artikel 2.1, och där alla försök till samråd med partnerlandet har misslyckats, om samråd nekas eller i särskilt brådskande fall , med kvalificerad majoritet , och efter att ha inhämtat Europaparlamentets yttrande, på förslag av kommissionen , ett förslag som samtidigt översänds till Europaparlamentet och rådet, vidta alla lämpliga åtgärder beträffande varje stöd som partnerlandet beviljats enligt denna förordning. Sådana åtgärder kan inbegripa tillfälligt upphävande, helt eller delvis, av stödet.

Om oegentligheter upptäcks skall mottagaren av gemenskapsmedel uppmanas att inom en fastställd tidsfrist lägga fram en detaljerad redogörelse. Om mottagarens redogörelse inte är tillfredsställande kan stödet dras in och redan utbetalda belopp återkrävas.

Om ett partnerland på ett allvarligt sätt överträder de principer som utgör grundvalen för EU och som uttrycks i artikel 6 i EU-fördraget, skall det gemenskapsstöd som beviljas mottagarlandets regering enligt denna förordning trappas ner. För att undvika dylika situationer skall sådana projekt prioriteras där EU:s medlemsstater och organisationer strävar efter att stödja uppbyggnad av demokratiska institutioner och utveckling av mänskliga rättigheter och av fria medier.

Europaparlamentet eller rådet kan begära att kommissionen lägger fram ett förslag för rådet om lämpliga åtgärder i enlighet med punkt 1 med avseende på varje stöd som beviljas enligt denna förordning. Kommissionen skall lägga fram sitt förslag till rådet inom tre månader från det att den mottagit en sådan begäran, eller motivera varför den inte gör det.

Om stödet tillfälligt dras in helt och hållet, kan gemenskapsstöd fortsättningsvis vara tillgängligt för lokala icke-statliga organisationer som verkar i partnerländer som på ett allvarligt sätt överträder de principer som utgör grundvalen för EU och som uttrycks i artikel 6 i EU-fördraget, i syfte att stödja uppbyggnaden av demokratiska institutioner och utvecklingen av mänskliga rättigheter och av fria medier i det berörda landet.

Artikel 24

Finansiella bestämmelser

1. Det finansiella referensbeloppet för genomförandet av denna förordning genomförande skall för perioden 2007-2013 vara 47 122 000 000 euro, varav 23 572 000 000 euro för finansiering av det geografiska samarbetet med staterna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, med undantag av Sydafrika .

2. De årliga bemyndigandena skall fastställas av budgetmyndigheten inom de gränser som anges i budgetplanen.

Artikel 25

Översyn av förordningen

Senast den 31 december 2010 skall kommissionen överlämna till Europaparlamentet och rådet en utvärderingsrapport om genomförandet av denna förordning under de första tre åren, tillsammans med, om så är lämpligt, ett lagstiftningsförslag med nödvändiga ändringar till förordningen .

Artikel 26

1. Följande förordningar skall upphöra att gälla från och med den 1 januari 2007:

a)	Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1568/2003 av den 15 juli 2003 om stöd för att bekämpa fattigdomsrelaterade sjukdomar (hiv/aids, tuberkulos och malaria) i utvecklingsländer.

b)	Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1567/2003 av den 15 juli 2003 om stöd för strategier och åtgärder avseende reproduktiv och sexuell hälsa och därtill hörande rättigheter i utvecklingsländerna.

c)	Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2493/2000 av den 7 november 2000 om åtgärder för att främja en fullständig integrering av miljöaspekterna i utvecklingsländernas utvecklingsprocess.

d)	Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2494/2000 av den 7 november 2000 om åtgärder för att främja bevarande och hållbar förvaltning av tropiska skogar och andra skogar i utvecklingsländerna .

e)	Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 806/2004 av den 21 april 2004 om främjande av jämställdhet mellan könen i utvecklingssamarbetet.

f)	Rådets förordning (EG) nr 1659/98 av den 17 juli 1998 om decentraliserat samarbete, ändrad och utvidgad genom förordning (EG) nr 955/2002 och förordning (EG) nr 625/2004.

g)	Rådets förordning (EG) nr 1658/98 av den 17 juli 1998 om samfinansiering med europeiska icke-statliga organisationer (NGO) på utvecklingens område av åtgärder på områden av intresse för utvecklingsländerna.

Rådets förordning (EG) nr 1292/96 av den 27 juni 1996 om principerna för och förvaltning av livsmedelsbistånd samt om särskilda stödåtgärder för livsmedelsförsörjningen, ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1726/2001 av den 23 juli 2001 om ändring av artikel 21 i rådets förordning (EG) nr 1292/96 om principerna för och förvaltning av livsmedelsbistånd samt om särskilda stödåtgärder för livsmedelsförsörjningen .

i)	Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1726/2000 av den 29 juni 2000 om utvecklingssamarbete med Sydafrika.

j)	Rådets förordning (EEG) nr 443/92 av den 25 februari 1992 om finansiellt och tekniskt bistånd till och ekonomiskt samarbete med utvecklingsländerna i Asien och Latinamerika.

k)	Rådets förordning (EG) nr 2258/96 av den 22 november 1996 om återanpassnings- och återuppbyggnadsprojekt till förmån för utvecklingsländer.

l)	Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2130/2001 av den 29 oktober 2001 om åtgärder inom området för stöd till befolkningsgrupper som tvingats lämna sin hembygd i utvecklingsländerna i Asien och Latinamerika.

m)	Rådets förordning (EG) nr 550/97 av den 24 mars 1997 om åtgärder mot hiv/aids i utvecklingsländerna.

n)	Rådets förordning (EG) nr 1484/97 av den 22 juli 1997 om stöd till befolkningspolitik och befolkningsprogram i utvecklingsländer.

o)	Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 266/2006 av den 15 februari 2006 om fastställande av kompletterande åtgärder för de länder som omfattas av sockerprotokollet och som påverkas av reformen av EU:s sockerordning.

2. Dessa förordningar skall fortsätta att tillämpas på rättsakter och åtaganden som avser genomförande av budgetåren före 2007.

Artikel 27

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Den skall tillämpas från den 1 januari 2007 till den 31 december 2013 .

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i … den …

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

På rådets vägnar

Ordförande

(1) Europaparlamentets ståndpunkt av den 18 maj 2006.

(2) EUT L …

(3) EUT L …

(4) EUT C 46, 24.2.2006, s. 1 .

(5) KOM(1996)0153.

(6) KOM(2001)0153.

(7) EUT …

(8) EUT L 224, 6.9.2003, s. 7 .

(9) EUT L 224, 6.9.2003, s. 1 .

(10) EGT L 288, 15.11.2000, s. 1 .

(11) EGT L 288, 15.11.2000, s. 6 .

(12) EUT L 143, 30.4.2004, s. 40 .

(13) EGT L 213, 30.7.1998, s. 6 . Förordningen ändrad och utvidgad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 625/2004 ( EUT L 99, 3.4.2004, s. 1 ).

(14) EGT L 213, 30.7.1998, s. 1 .

(15) EGT L 166, 5.7.1996, s. 1 .

(16) EGT L 234, 1.9.2001, s. 10 .

(17) EGT L 198, 4.8.2000, s. 1 .

(18) EGT L 52, 27.2.1992, s. 1 .

(19) EGT L 306, 28.11.1996, s. 1 .

(20) EGT L 287, 31.10.2001, s. 3 .

(21) EGT L 85, 27.3.1997, s. 1 .

(22) EGT L 202, 30.7.1997, s. 1 .

(23) EUT L 50, 21.2.2006, s. 1 .

(24) EUT …

(25) EGT L 163, 2.7.1996, s. 1 . Förordningen ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 ( EGT L 284, 31.10.2003, s. 1 ).

(26) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1 .

(27) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen ( EGT L 312, 23.12.1995, s. 1 ).

(28) Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter ( EGT L 292, 15.11.1996, s. 2 ).

(29) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) ( EGT L 136, 31.5.1999, s. 1 ).

(30) EUT L 344, 27.12.2005, s. 1 .

(31) EUT L 344, 27.12.2005, s. 23 .

(32) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23 .

P6_TA(2006)0218

Europeiska unionens solidaritetsfond ***I

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond (KOM(2005)0108 – C6-0093/2005 – 2005/0033(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2005)0108) (1),

—	med beaktande av artikel 251.2, artikel 159.3 och artikel 181 a.2 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0093/2005),

—	med beaktande av sin resolution av den 5 september 2002 om översvämningskatastrofen i Centraleuropa (2),

—	med beaktande av sin resolution av den 8 september 2005 om naturkatastrofer (bränder och översvämningar) i Europa denna sommar (3),

—	med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling och yttrandena från budgetutskottet och utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A6-0123/2006).

1.	Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.	Europaparlamentet betonar att de anslag som anges i lagstiftningsförslaget för perioden efter 2006 gäller, förutsatt att de är förenliga med beslutet om nästa fleråriga finansieringsram.

3.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, vid behov, lägga fram ett förslag till justering av programmets finansiella referensbelopp, när nästa fleråriga finansieringsram är antagen.

4.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

5.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

(2) EUT C 272 E, 13.11.2003, s. 471.

(3) Antagna texter, P6_TA(2005)0334.

P6_TC1-COD(2005)0033

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 18 maj 2006 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr …/2006 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 159 tredje stycket och artikel 181a.2 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och

av följande skäl:

(1)

Begreppet ”katastrof ”avser en stor olycka som orsakar betydande skador vilka drabbar befolkningen och miljön, exempelvis översvämningar, bränder och torka. Vid större katastrofer eller krissituationer bör gemenskapen visa solidaritet med de berörda medlemsstaterna och i synnerhet med den berörda befolkningen genom att omgående lämna ett särskilt ekonomiskt bistånd för att bidra till att snabbt återställa normala förhållanden för människorna i de drabbade regionerna och genom att bidra till ekonomisk kompensation till de direkta offren, utan att ta över de ansvariga offentliga eller privata myndigheternas roll .

(2)

Europeiska unionens solidaritetsfond (”solidaritetsfonden”) ger gemenskapen handlingskraft i samband med katastrofer och större krissituationer. Den bör därmed på ett avgörande sätt bidra till att förbättra gemenskapens insatser och göra dem mer målinriktade på områden där medborgarna förväntar sig att gemenskapen skall agera. Därför bör särskild vikt läggas vid att det råder samstämmighet mellan fondens tillämpningsområde och anslaget för fonden, så att gemenskapen under alla omständigheter kan uppfylla medborgarnas förväntningar i en utvidgad europeisk union som kommer att utvidgas ytterligare. Detta innebär dels att tillämpningsområdet inte får bli alltför omfattande, dels att gemenskapen måste förfoga över tillräckliga medel för att kunna agera på det klart definierade tillämpningsområdet även under särskilt krisdrabbade år.

(3)	Gemenskapen bör även visa solidaritet med de länder som förhandlar om anslutning till Europeiska unionen.

(4)

Större miljökatastrofer, industri- eller teknikrelaterade katastrofer, inbegripet föroreningar av floder och hav samt radiologiska hot, kan orsakas oavsiktligt av människan eller ha sitt ursprung i naturrelaterade händelser med omedelbara förödande konsekvenser, såsom vid översvämningar eller skogsbränder, eller i naturrelaterade händelser med konsekvenser på längre sikt, såsom vid torka eller frost , eller de kan ha sitt ursprung i terroristattacker . De befintliga instrumenten för ekonomisk och social sammanhållning medger finansiering av riskförebyggande åtgärder och återuppbyggande av förstörd infrastruktur. Solidaritetsfonden, som inrättades genom rådets förordning (EG) nr 2012/2002 (3), gör det möjligt för gemenskapen att bidra till att räddningstjänster mobiliseras för att tillgodose de direkt drabbade människornas akuta behov och bidra till återuppbyggnad på kort sikt av förstörd viktig infrastruktur så att ekonomisk aktivitet kan återupptas i de katastrofdrabbade regionerna. Den fonden är emellertid främst inriktad på katastrofer som har sitt ursprung i naturrelaterade händelser, och bestämmelser bör antas som möjliggör för gemenskapen att vidta åtgärder även vid krissituationer som inte har naturligt ursprung och vid situationer där ansvaret inte fastställts i tillräcklig utsträckning .

(5)

De åtgärder som vidtas bör syfta till att komplettera de berörda ländernas egna insatser i sådana fall där verkningarna av en katastrof eller krissituation är så allvarliga att länderna inte klarar av att hantera situationen enbart med sina egna resurser. Eftersom målen för den föreslagna åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av åtgärdens omfattning, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(6)	Solidaritetsfonden bör finansieras utanför budgetramen med ett maximalt belopp som skall frigöras endast när det anses vara nödvändigt. För att garantera en tillfredsställande finansiering, bör solidaritetsfonden ingå i flexibilitetsreserven med ett belopp på upp till högst 7 miljarder euro.

(7)

I enlighet med subsidiaritetsprincipen bör åtgärder enligt denna förordning endast vidtas vid större katastrofer. Sådana bör definieras med utgångspunkt i typen av situation. Vid en terroristattack bör gemenskapen reagera på händelserna även om de materiella skadorna inte uppfyller de kvantitativa villkor som fastställts för frigörande av medel ur fonden, men attackens verkningar är så allvarliga att gemenskapen måste visa sin solidaritet . Den specifika situationen för avlägsna och isolerade regioner, t.ex. öområden och yttersta randområden, bör beaktas genom ett förstärkt partnerskap med dessa .

(8)

Mot bakgrund av erfarenheterna av de första åren efter inrättandet av den tidigare solidaritetsfonden har man även kunnat konstatera att det är svårt att tillämpa fonden vid katastrofer som utvecklats under en längre tid. Därför är det viktigt att tydligt definiera i denna förordning från vilken tidpunkt en ansökan kan godkännas samt att snabbt anpassa systemet för biståndsberättigande till den underliggande katastrofens särdrag, intensitet och varaktighet, i synnerhet genom att garantera att stödet täcker de särskilda åtgärder som vidtagits för att bemöta en katastrof av detta slag.

(9)	Större katastrofer, särskilt de som har naturligt ursprung, berör ofta mer än ett land. När en större katastrof har drabbat ett biståndsberättigat land får bistånd även beviljas ett biståndsberättigat grannland som har drabbats av samma katastrof.

(10)	Gemenskapens bistånd bör komplettera de berörda ländernas egna insatser och användas för att täcka en del av de offentliga utgifter som anslagits för de mest väsentliga räddningsinsatserna i samband med en större katastrof.

(11)	I enlighet med subsidiaritetsprincipen bör bistånd från gemenskapen bara beviljas på grundval av en ansökan från det berörda landet. Kommissionen bör se till att de ansökningar som länderna lämnar in behandlas likvärdigt.

(12)	Ansökande länder kan ha ett omedelbart behov av ekonomiskt bistånd för att få hjälp till att täcka utgifter för de mest brådskande räddningsinsatserna. På begäran av ett ansökande land bör därför förskott kunna beviljas vid mottagandet av ansökan i fråga.

(13)	Det krävs en ansvarsfull finansiell förvaltning för att gemenskapen skall kunna ingripa om en rad katastrofer skulle inträffa inom en relativt kort period .

(14)

Detta instrument bör göra det möjligt att snabbt fatta beslut om att anslå särskilda medel och göra dem tillgängliga snarast möjligt. Administrativa förfaranden bör anpassas i enlighet med detta och begränsas till det som är absolut nödvändigt. I det interninstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen av den 17 maj 2006 om budgetbudgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (4) föreskrivs i detta avseende hur solidaritetsfonden skall finansieras.

(15)	Förfarandena för utbetalning och användning av de bidrag som ges enligt denna förordning bör återspegla situationens brådskande karaktär. Därför bör en realistisk tidsfrist fastställas för utnyttjandet av det beviljade ekonomiska biståndet.

(16)

Ett land som mottar bistånd bör i enlighet med sina specifika konstitutionella, institutionella, rättsliga och finansiella bestämmelser inbegripa sina regionala eller lokala myndigheter i arbetet med att ingå och tillämpa genomförandeavtalen. Mottagarlandet bör dock förbli ansvarigt för genomförandet av biståndet och för ledning och kontroll av de insatser som omfattas av gemenskapsfinansiering enligt rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (nedan kallad ”budgetförordningen”) (5).

(17)

En insats som finansieras genom denna förordning bör inte kunna få ekonomiskt bistånd genom de andra finansieringsinstrument som antagits av gemenskapen. En insats som får ekonomiskt bistånd enligt gemenskapsinstrument eller internationella instrument avseende ersättning för bestämda skador bör inte i samma syfte kunna beviljas bistånd enligt denna förordning.

(18)

Gemenskapens insatser bör inte medföra att sådana tredje parter som enligt principen om att förorenaren betalar i första hand är ansvariga för den skada de vållat fråntas sitt ansvar, och inte heller inbjuda till att medlemsstaterna och gemenskapen underlåter att vidta förebyggande åtgärder eller ta över offentliga eller privata försäkringsbolags ansvar .

(19)	Största möjliga öppenhet krävs när det ekonomiska biståndet från gemenskapen genomförs liksom lämplig kontroll av hur medlen används.

(20)	Det bör finnas bestämmelser om att mottagarländerna skall redovisa hur de använt mottaget bistånd.

(21)	I undantagsfall och med hänsyn till de finansiella medel som finns att tillgå för solidaritetsåtgärder enligt denna förordning det år katastrofen inträffar bör det finnas möjlighet att bevilja tilläggsbidrag enligt detta instrument ur anslagen för nästa år.

(22)	Det måste föreskrivas bestämmelser som gör det möjligt för gemenskapens behöriga organ att fullgöra sina skyldigheter beträffande finansiell kontroll.

(23)	Mottaget bistånd för utgifter som sedermera ersätts av tredje part och bistånd som inte används i enlighet med denna förordning eller som överstiger den slutliga uppskattningen av skadorna bör återkrävas.

(24)

För att förbättra medlemsstaternas förmåga att lämna in en korrekt ifylld ansökan om bistånd till kommissionen och till andra relevanta organ liksom kommissionens förmåga att bedöma inlämnade ansökningar bör det föreskrivas att den får anlita tekniskt bistånd för solidaritetsåtgärder inom ramen för denna förordning.

(25)	Förordning (EG) nr 2012/2002 bör upphöra att gälla från och med den dag den här förordningen träder i kraft. Dess bestämmelser bör emellertid fortsätta att vara tillämpliga på alla ansökningar som inlämnas före den dagen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1. Härmed inrättas Europeiska unionens solidaritetsfond (nedan kallad ”fonden”), som skall göra det möjligt för gemenskapen att vidta åtgärder vid större katastrofer eller krissituationer som drabbar medlemsstaterna, regioner i dessa eller de kandidatländer som förhandlar om anslutning till Europeiska unionen, nedan kallade ”biståndsberättigade länder”.

2. Ett kandidatland som inlett anslutningsförhandlingar med Europeiska unionen kan endast få bistånd ur fonden vid händelse av en större katastrof i ett gränsöverskridande land- eller vattenområde mellan detta land och en medlemsstat.

3. I denna förordning fastställs bestämmelser om insatser som kan finansieras genom fonden i samband med följande:

a)	Naturkatastrofer.

b)	Industri- och/ eller teknikrelaterade katastrofer.

c)	Hot mot folkhälsan.

d)	Terroristhandlingar.

Artikel 2

Större katastrofer

Vid tillämpningen av denna förordning skall en katastrof eller en krissituation anses som större när den i minst ett biståndsberättigat land vållar direkta skador för vilka kostnaderna uppskattas överstiga 1 miljard euro i 2007 års priser eller 0,5 % av det berörda landets BNI.

Även om dessa kvantitativa villkor inte är uppfyllda får emellertid kommissionen, under exceptionella och vederbörligen motiverade omständigheter, fatta beslut om att en större katastrof eller en krissituation har inträffat i en viss del av ett biståndsberättigat lands territorium. I sådana fall skall kommissionen vidta alla nödvändiga åtgärder inom ramen för solidaritetsfonden.

Särskild uppmärksamhet skall ägnas avlägsna eller isolerade regioner, såsom öområden och yttersta randområden enligt definitionen i artikel 299.2 i fördraget.

Artikel 3

Solidaritetsinsatser

1. Om en större katastrof eller krissituation inträffar på ett biståndsberättigat lands territorium får kommissionen, efter ansökan från det landet, bevilja ekonomiskt bistånd ur fonden i form av ett bidrag till det landet.

Efter ansökan från ett biståndsberättigat land som gränsar till det land som avses i första stycket och som drabbats av samma större katastrof eller krissituation , får kommissionen även bevilja det landet bistånd ur fonden.

2. För varje katastrof får ett biståndsberättigat land motta endast ett bidrag.

Artikel 4

Biståndsberättigade insatser

Ekonomiskt bistånd inom ramen för denna förordning får bara beviljas för insatser, nedan kallade ”biståndsberättigade insatser”, som tillhör en av nedanstående kategorier och som genomförs av det berörda landets offentliga myndigheter eller av organ som agerar i det allmänna intresset:

Väsentliga räddningsinsatser som krävs för att omedelbart återställa infrastruktur och utrustning, skapa infrastruktur för nödsituationer samt omedelbart garantera tillgången till energi, dricksvatten, fungerande avloppssystem , telekommunikation, transport, hälso- och sjukvård och utbildning för att tillgodose befolkningens behov .

b)	Omedelbara sjukvårdstjänster och åtgärder för att skydda befolkningen vid en större kris på folkhälsoområdet .

c)	Tillhandahållande av provisoriska bostäder och finansiering av räddningsinsatser för att tillgodose den berörda befolkningens akuta behov.

d)	Insatser för att genast ta itu med naturkatastrofer eller deras omedelbara följder samt för att omedelbart säkra förebyggande infrastruktur.

e)	Omedelbara åtgärder för att skydda kulturarvet.

f)	Väsentliga räddningsinsatser för att omedelbart röja upp katastrofdrabbade områden.

g)	Omedelbart medicinskt bistånd till de direkta offren för större katastrofer eller terroristattacker samt psykologiskt och socialt bistånd till offren och deras familjer.

Artikel 5

Ansökningar

1. Så snart som möjligt och senast inom tio veckor efter den dag då myndigheterna först uppmärksammats på att den ursprungliga skadan i samband med den större katastrofen eller krissituationen inträffat, får ett biståndsberättigat land till kommissionen lämna en ansökan om bistånd ur fonden med alla tillgängliga uppgifter om åtminstone följande faktorer:

a)	Den skada som katastrofen vållar och dess inverkan på den berörda befolkningen, miljön och ekonomin samt på kultur- och naturarvet .

b)	En uppdelning av de uppskattade kostnaderna för nödhjälpsinsatser i de kategorier som anges i artikel 4.

c)	Andra källor för gemenskapsfinansiering som skulle kunna bidra till att lindra katastrofens verkningar.

d)	Andra källor för nationell eller internationell finansiering, inklusive offentligt och privat försäkringsskydd, som skulle kunna bidra till kostnaderna för att reparera skadorna, i synnerhet kostnaderna för biståndsberättigade insatser.

De uppgifter som lämnas om de faktorer som anges i första stycket (a) skall inbegripa en uppskattning av beloppet av de totala direkta skador som katastrofen eller krissituationen vållar. Mot bakgrund av svårigheterna att fastställa vilka skador som orsakats av katastrofer vars konsekvenser är både bestående och kontinuerliga, skall kommissionen på begäran av den drabbade biståndsberättigade medlemsstaten förlänga den fastställda tidsfristen på tio veckor för ansökan om bistånd ur fonden.

2. På grundval av de uppgifter som avses i punkt 1 och eventuella ytterligare uppgifter som kommissionen kan ha inhämtat eller erhållit på annat sätt skall kommissionen bedöma huruvida villkoren för att bevilja ekonomiskt bistånd inom ramen för denna förordning är uppfyllda.

Om det berörda landet, vid tillämpning av första stycket, på eget initiativ önskar lämna ytterligare uppgifter, skall dessa uppgifter vara kommissionen till handa inom två månader efter dagen för ansökan.

Om kommissionen emellertid, vid tillämpning av första stycket, begär ytterligare uppgifter från det berörda landet, skall dessa uppgifter vara kommissionen till handa inom en månad efter dagen för begäran.

Artikel 6

Förskott

1. Kommissionen får omedelbart efter mottagandet av den ansökan som avses i artikel 5.1 fatta ett beslut om att bevilja ett förskott för de mest brådskande biståndsberättigade insatserna och utan dröjsmål betala detta förskott till det berörda landet vid ett enda tillfälle.

Första stycket skall bara tillämpas om ansökan innehåller en uttrycklig begäran om ett förskott.

2. Beloppet av det förskott som betalas enligt punkt 1 första stycket skall motsvara upp till 5 % av de totala uppskattade kostnader som avses i artikel 5.1 b men får inte överstiga 5 miljoner euro.

3. Vid beviljande av ett förskott skall ett förbehåll om återbetalning , som nämns i artikel 7.2 andra stycket, uttryckligen anges.

Artikel 7

Fastställande av det ekonomiska biståndet

1. På grundval av den bedömning som gjorts enligt artikel 5.2 skall kommissionen, så snart som möjligt, dock senast inom två veckor, och inom ramen för tillgängliga medel, fastställa beloppet av det ekonomiska bistånd som bör beviljas.

Detta belopp får inte överstiga 50 % av de totala uppskattade kostnader som avses i artikel 5.1 b.

De åtföljande budgetförslagen, vilka beskrivs närmare i artikel 8, skall utarbetas parallellt med fastställandet av det belopp som bör beviljas samt läggas fram samtidigt med detta av kommissionen.

Hela förfarandet för att lägga fram de förslag som krävs för frigörande av medel ur fonden, enligt tidsfristerna i ovanstående stycken 1 och 3, får inte överskrida tre månader från den dag då ansökan från det berörda landet har mottagits.

2. Om kommissionen på grundval av den bedömning som gjorts enligt artikel 5.2 drar slutsatsen att villkoren för att bevilja bistånd inom ramen för denna förordning inte är uppfyllda, skall den så snart som möjligt underrätta det berörda landet om detta.

Ett förskott som betalats enligt artikel 6.1 skall återbetalas till kommissionen inom tre månader efter dagen för den underrättelsen.

Artikel 8

Budgetförfarande

1. När kommissionen har beslutat att ekonomiskt bistånd bör beviljas ur fonden, skall den för budgetmyndigheten snarast lägga fram de förslag som krävs för att anslag uppgående till det belopp som fastställts enligt artikel 7.1 skall kunna bemyndigas.

Dessa förslag skall inbegripa

a)	den bedömning som gjorts enligt artikel 5.2 samt en sammanfattning av de uppgifter som ligger till grund för den bedömningen,

b)	bevisning för att villkoren i artikel 3.1 är uppfyllda,

c)	de skäl som motiverar de föreslagna beloppen.

2. Förutsatt att anslagen görs tillgängliga av budgetmyndigheten skall kommissionen fatta ett beslut om att bevilja bidraget (bidragsbeslut), med beaktande av det förskott som eventuellt betalats enligt artikel 6.1.

Artikel 9

Betalning och användning av bidraget

1. När bidragsbeslutet har fattats skall kommissionen senast femton dagar efter undertecknandet av det avtal som avses i artikel 10.1 betala bidraget till mottagarlandet vid ett enda tillfälle.

2. Mottagarlandet skall använda bidraget, och eventuell ränta som intjänats på bidragsbeloppet, inom 12 månader efter undertecknandet av det avtal som avses i artikel 10.1 och senast 18 månader efter dagen för den första skadan, i syfte att finansiera biståndsberättigade insatser som genomförs efter den dag då katastrofen eller krissituationen inträffade .

Artikel 10

Genomförande av biståndet

1. I enlighet med mottagarlandets och gemenskapens specifika konstitutionella, institutionella, rättsliga och finansiella bestämmelser skall kommissionen och det landet ingå ett avtal om hur bidragsbeslutet skall genomföras.

I avtalet skall särskilt anges vilken typ av insatser som skall finansieras och vilka geografiska områden som avses.

2. Kommissionen skall sörja för att alla mottagarländer har samma skyldigheter inom ramen för genomförandeavtalen.

3. Mottagarlandet skall välja ut enskilda insatser och verkställa bidraget i enlighet med bestämmelserna i denna förordning, bidragsbeslutet och avtalet.

Detta ansvar skall utövas utan att det påverkar kommissionens ansvar för genomförandet av Europeiska gemenskapernas allmänna budget enligt de bestämmelser i budgetförordningen som avser delad eller decentraliserad förvaltning.

Artikel 11

Finansiering av insatser

1. Insatser som helt eller delvis finansieras inom ramen för ett genomförandeavtal får inte motta finansiering inom ramen för något annat gemenskapsinstrument eller internationellt instrument.

Mottagarlandet skall se till att bestämmelsen i första stycket efterlevs.

2. Särskilt i samband med industri- eller teknikrelaterade katastrofer skall principen om att förorenaren betalar tillämpas. Mottagarländerna måste därför bevisa att de söker all ersättning som är möjlig från tredje part.

Artikel 12

Förenlighet med andra instrument

Insatser som mottar ekonomiskt bistånd ur fonden skall vara förenliga med bestämmelserna i fördraget, de instrument som antagits enligt detta och med annan gemenskapspolitik, andra gemenskapsåtgärder och instrument för stöd inför anslutningen.

Artikel 13

Slutrapport och avslutning

1. Senast sex månader efter utgången av den period som avses i artikel 9.2 skall mottagarlandet till kommissionen överlämna en rapport om bidragets användning samt en underbyggd redovisning av utgifterna och uppgifter om alla andra källor för finansiering som mottagits för de berörda insatserna.

Rapporten skall närmare beskriva vilka förebyggande åtgärder som mottagarlandet vidtagit eller planerat för att minska skadornas omfattning och för att i möjligaste mån undvika att katastrofer av liknande slag upprepas.

2. Senast sex månader efter det att kommissionen mottagit alla de uppgifter som krävs enligt punkt 1 skall den avsluta utbetalning av bistånd ur fonden.

Artikel 14

Användning av euro

I ansökningar, bidragsbeslut, genomförandeavtal och rapporter inom ramen för denna förordning och alla andra hithörande dokument skall alla belopp uttryckas i euro.

Artikel 15

Finansiell brist

1. Om vid den tidpunkt då ett förslag läggs fram enligt artikel 8 de återstående fondmedel som är tillgängliga för det året inte räcker till för att täcka det ekonomiska bistånd som anses nödvändigt, får kommissionen föreslå Europaparlamentet, som utför den budgetmässiga kontrollen, att mellanskillnaden finansieras genom de anslag som är tillgängliga från de två påföljande årens fond.

2. Det sammanlagda årliga budgettaket för fonden det år som katastrofen inträffat och de två påföljande åren skall under alla omständigheter respekteras.

Artikel 16

Finansiell kontroll genom gemenskapens organ

Mottagarlandet skall sörja för att det i alla de finansieringsbeslut som antas enligt sådana genomförandeavtal som avses i artikel 10 och i alla de överenskommelser och kontrakt som härrör från de finansieringsbesluten finns bestämmelser om kontroll av kommissionen, genom byrån för bedrägeribekämpning (OLAF), och om genomförande av kontroller på platsen av kommissionen eller revisionsrätten enligt gällande förfaranden.

Artikel 17

Offentliggörande

Mottagarlandet skall på ett tydligt sätt informera den direkt berörda befolkningen samt allmänheten om det stöd som erhållits ur fonden.

Artikel 18

Återkrav

1. Om beloppet av de totala direkta skadorna är åtminstone 10 % lägre än det uppskattade belopp som angivits enligt artikel 5.1 b, får kommissionen kräva att mottagarlandet återbetalar motsvarande belopp av det ekonomiska bistånd som mottagits.

2. Om ett mottagarland inte iakttar bestämmelserna i artikel 10.3 eller artikel 11.2 , får kommissionen kräva att mottagarlandet återbetalar hela eller en del av det ekonomiska bistånd som mottagits.

3. Om ett mottagarland har underlåtit att vidta förebyggande åtgärder efter en föregående större katastrof, och om de skador som förorsakats av en större katastrof skulle ha varit mindre omfattande eller kunde ha förhindrats om förebyggande åtgärder hade vidtagits, skall kommissionen begära att mottagarlandet helt eller delvis återbetalar det ekonomiska bistånd det mottagit.

4. Innan den antar ett beslut enligt punkterna 1, 2 och 3 skall kommissionen utföra en lämplig granskning av fallet och särskilt bevilja mottagarlandet en viss tidsram inom vilken det får lämna sina synpunkter.

5. Varje belopp som erhållits felaktigt och är föremål för återkrav skall återbetalas till kommissionen. Dröjsmålsränta får debiteras i enlighet med budgetförordningen för de belopp som inte återbetalas.

Artikel 19

Tekniskt bistånd på kommissionens initiativ

1. Fonden får på kommissionens initiativ och för ett belopp på högst 0,20 % av de anslag som är tillgängliga för det året användas för att finansiera de åtgärder för förberedelse, övervakning, administrativt och tekniskt bistånd, revision och kontroll som krävs för att genomföra denna förordning.

Dessa åtgärder skall genomföras i enlighet med artikel 53.2 i budgetförordningen och alla andra bestämmelser i den förordningen och de genomförandebestämmelser för denna som är tillämpliga på denna form av budgetgenomförande.

Dessa åtgärder skall särskilt inbegripa expertrapporter som är kommissionen till hjälp vid bedömningen av ansökningar enligt artikel 5.2.

2. Om ett bidrag ur fonden skall verkställas, skall kommissionen anta ett beslut avseende sådana åtgärder som avses i punkt 1 första stycket.

Artikel 20

Årlig rapport

Från och med den … (6) skall kommissionen före den 1 juli varje år för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om verksamheten inom ramen för denna förordning under det föregående året. Denna rapport skall i synnerhet innehålla uppgifter om inlämnade ansökningar, antagna bidragsbeslut och avslutande av beviljat ekonomiskt bistånd och om de insatser som genomförts .

Artikel 21

Översyn

På grundval av ett förslag från kommissionen skall Europaparlamentet och rådet se över denna förordning senast den 31 december 2013.

Artikel 22

Upphävande

Förordning (EG) nr 2012/2002 skall upphöra att gälla .

Hänvisningar till den upphävda förordningen skall tolkas som hänvisningar till denna förordning.

Artikel 23

Övergångsbestämmelse

Förordning (EG) nr 2012/2002 skall fortsätta att vara tillämplig på ansökningar som kommissionen mottar före den dag som denna förordning träder i kraft .

Artikel 24

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i … den …

På Europaparlamentets vägnar

Ordförande

På rådets vägnar

Ordförande

(1) EUT C 28, 3.2.2006, s. 69 .

(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 18 maj 2006.

(3) EGT L 311, 14.11.2002, s. 3.

(4) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1 .

(5) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.

(6) Året efter det år förordningen träder i kraft.

P6_TA(2006)0219

Europeiska gemenskapens ingående av fördraget om en energigemenskap ***

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets beslut om Europeiska gemenskapens ingående av fördraget om en energigemenskap (13886/1/2005 – KOM(2005)0435 – C6-0435/2005 – 2005/0178(AVC))

(Samtyckesförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av utkastet till rådets beslut (13886/1/2005),

—	med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, i synnerhet artikel 47.2 och artiklarna 55, 83, 89, 95, 133 och 175 i detta,

—	med beaktande av rådets begäran om parlamentets samtycke i enlighet med artikel 300.3 andra stycket jämförd med artikel 300.2 första stycket första meningen i EG-fördraget (C6-0435/2005),

—	med beaktande av artiklarna 75 och 83.7 i arbetsordningen,

—	med beaktande av rekommendationen från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A6-0134/2006).

1.	Europaparlamentet ger sitt samtycke till ingåendet av avtalet.

2.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen samt regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och de avtalsslutande parterna parlamentets ståndpunkt.

P6_TA(2006)0220

Den årliga rapporten om de mänskliga rättigheterna i världen 2005 och EU:s politik på området

Europaparlamentets resolution om den årliga rapporten om de mänskliga rättigheterna i världen 2005 och EU:s politik på området (2005/2203(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av EU:s sjunde årsrapport om de mänskliga rättigheterna (2005) (1),

—	med beaktande av artiklarna 3, 6, 11, 13 och 19 i fördraget om Europeiska unionen och artiklarna 177 och 300 i EG-fördraget,

—	med beaktande av allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter och alla relevanta instrument för mänskliga rättigheter (2),

—	med beaktande av konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW) och dess frivilliga protokoll,

—	med beaktande av FN-stadgan,

—	med beaktande av ikraftträdandet av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen den 1 juli 2002 och av parlamentets resolutioner om Internationella brottmålsdomstolen (ICC) (3),

—	med beaktande av Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel och 2005 års handlingsplan mot människohandel som rådet och kommissionen utarbetat och antagit i enlighet med Haagprogrammet,

—	med beaktande av protokoll nr 13 till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, i vilket dödsstraffet förbjuds under alla omständigheter,

—	med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (4),

—	med beaktande av AVS-EG-partnerskapsavtalet (5) och revisionen av detta 2005 (6),

—	med beaktande av sina tidigare resolutioner om mänskliga rättigheter i världen,

—	med beaktande av sin resolution av den 24 februari 2005 om EU:s prioriteringar och rekommendationer inför den 61:a sessionen i FN:s kommission för mänskliga rättigheter i Genève (den 14 mars till den 22 april 2005) (7),

—	med beaktande av sin resolution av den 14 februari 2006 om klausulen om mänskliga rättigheter och demokrati i Europeiska unionens avtal (8),

—	med beaktande av alla de resolutioner som parlamentet antagit i trängande frågor som rör de mänskliga rättigheterna,

—	med beaktande av kommissionens meddelande med titeln ”Europa-Medelhavspartnerskapet tio år: Ett arbetsprogram för att möta utmaningarna under de fem kommande åren ”(KOM(2005)0139),

—	med beaktande av de resolutioner som antagits av den parlamentariska församlingen för Europa-Medelhavsområdet och särskilt den resolution som antogs den 21 november 2005 i Rabat,

—	med beaktande av sin resolution av den 17 november 2005 om rådets sjätte årliga rapport om Europeiska unionens uppförandekod för vapenexport? (9),

—	med beaktande av slutsatserna från EU:s diskussionsforum för mänskliga rättigheter i december 2005,

—	med beaktande av FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning,

—	med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A6-0158/2006), och av följande skäl:

A.	EU:s årsrapport om de mänskliga rättigheterna 2005 utgör en allmän översikt över det arbete som EU utför genom sina institutioner i fråga om de mänskliga rättigheterna inom och utanför EU.

B.	I denna resolution granskas, utvärderas och, i förekommande fall, framförs konstruktiv kritik av kommissionens och rådets arbete för de mänskliga rättigheterna och Europaparlamentets övergripande verksamhet.

Europaparlamentet välkomnar EU:s alltmer aktiva roll på världsscenen för att förbättra de mänskliga rättigheterna globalt. Parlamentet anser att EU:s senaste utvidgning till 25 medlemsstater med 457 miljoner invånare (vilka snart kommer att utökas genom anslutningen av Bulgarien och Rumänien) har ökat EU:s globala betydelse och auktoritet i fråga om den internationella politiken för mänskliga rättigheter.

Europaparlamentet anser att de aktiva insatserna för att främja mänskliga rättigheter ofta inte når längre än till specialister och till framställningar av engångskaraktär, och att EU i allmänhet inte på ett systematiskt och kontinuerligt sätt tar upp frågorna om de mänskliga rättigheterna i tredjeländer eller integrerar politiken för de mänskliga rättigheterna i EU:s politik gällande handel, utveckling och andra yttre frågor gentemot dessa länder.

Europaparlamentet understryker att det krävs en gemensam, enhetlig och öppen politik som samtliga medlemsstater följer i sina bilaterala förbindelser med tredjeland som brister i respekten för de mänskliga rättigheterna, och uppmanar EU:s medlemsstater att se till att de i sina bilaterala kontakter med dessa länder agerar i överensstämmelse med EU:s gemensamma ståndpunkt.

Europaparlamentet anser det vara av avgörande betydelse att EU upprättar en integrerad ram med bestämmelser och institutioner, som skall göra stadgan om de grundläggande rättigheterna rättsligt bindande, se till att det system som fastställts i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna efterlevs och utgöra grunden för en enhetlig europeisk front i kampen för en världsomspännande rättighetskultur. Parlamentet uppmanar Europas politiska institutioner att anstränga sig för att uppnå detta mål.

Rådets årsrapport

5.	Europaparlamentet betonar den betydelse ”EU:s årsrapport om de mänskliga rättigheterna ”har för att lyfta fram frågor om mänskliga rättigheter i allmänhet.

Europaparlamentet välkomnar starkt rådets offentliga presentation av 2005 års rapport vid plenarsammanträdet i december 2005, samtidigt som parlamentet delade ut sitt årliga Sacharovpris för tankefrihet till tre mottagare: Kvinnor i vitt, Reportrar utan gränser och Hauwa Ibrahim. Parlamentet uppmanar med kraft rådet att göra så även i framtiden, så att Europaparlamentets plenarsammanträde i december blir en samlingspunkt för EU:s arbete för de mänskliga rättigheterna.

Europaparlamentet gläder sig över att rapporten har blivit tydligare och mer koncis. Parlamentet uppmanar dock rådet att fokusera ytterligare på utvärderingen av EU-instrument och initiativ i tredjeländer, att ta ställning till de resultat som uppnåtts på detta område och att ta med både konsekvensbedömningar av den verksamhet som beskrivs, vilka bör omfatta en tydlig redogörelse för den metodik som används, och strategiska analyser av de viktigaste målen för nästa år.

Europaparlamentet anser det positivt att man i rådets rapport för första gången försöker göra Europaparlamentets insatser rättvisa, men uppmanar det kommande finska ordförandeskapet att, i samband med utarbetandet av EU:s åttonde årsrapport om de mänskliga rättigheterna, aktivt höra Europaparlamentet, redogöra för hur rådet och kommissionen har beaktat Europaparlamentets resolutioner och involvera parlamentet, vilket utgör en fundamental aspekt, i utarbetandet av rapporten så att den slutliga versionen blir ett verkligt försök att spegla såväl rådets och kommissionens som parlamentets synpunkter. Parlamentet anser att det även i fortsättningen måste utarbeta sina egna rapporter för att utvärdera EU:s människorättspolitik och utöva en parlamentarisk kontroll.

Europaparlamentet anser att en av de främsta prioriteringen för rådet i kommande människorättsrapporter bör vara att analysera EU:s riktlinjer och granska tillämpningen av dem, samt att göra en konsekvensbedömning av varje enskild riktlinje för att avgöra hur effektiva de varit när det gäller att tvinga fram förändringar i tredjeland.

10.

Europaparlamentet kräver att kommande årsrapporter om de mänskliga rättigheterna bör innehålla en analys av hur frågan om mänskliga rättigheter hanteras i den externa dimensionen av andra EU-politikområden, såsom utveckling och handel, samt ange i vilken omfattning människorätts- och demokratiklausuler har använts i EU:s förbindelser med tredjeland. Parlamentet kräver dessutom i detta sammanhang att man i kommande årsrapporter om mänskliga rättigheter utvärderar i vilken omfattning EU-avtalens människorätts- och demokratiklausuler faktiskt efterlevs, i enlighet med parlamentets ovannämnda resolution av den 14 februari 2006.

Europeiska unionens verksamhet under de båda ordförandeskapen

11.

Europaparlamentet välkomnar den samarbetsbaserade strategi som Luxemburgs och Förenade kungarikets ordförandeskap följt, och hoppas att de österrikiska och finska ordförandeskapen fortsätter på denna linje genom att anta ett gemensamt årsprogram. Parlamentet anser att ett sådant samarbete skulle främja samordningen av och samstämmigheten i EU:s åtgärder, och hoppas att denna trend fortsätter och utvecklas ytterligare i framtiden.

12.

Europaparlamentet välkomnar de luxemburgska och brittiska ordförandeskapens insatser och engagemang för att utveckla metoder och kriterier för ett mer effektivt genomförande av EU:s riktlinjer, inbegripet såväl demarscher i tredjeland beträffande enskilda fall som offentliga uttalanden och förklaringar. Parlamentet understryker att det är viktigt att införa en särskild mekanism så att cheferna för EU-representationerna och kommissionens delegationer på ett systematiskt sätt kan sammanställa praxis på lokal nivå och därmed upprätta exempel på ”bästa och sämsta praxis ”när det gäller genomförandet på plats, vilket i sin tur skulle göra det möjligt att utvärdera detta.

13.

Europaparlamentet välkomnar de initiativ som tagits av det luxemburgska ordförandeskapet för att lösa problemet med begränsade resurser genom en fördelning av bördan, tidiga förhandlingar, sammanslagning av resurser och informella trojkor med andra medlemsstater i särskilda frågor. Parlamentet uppmanar rådet att bygga vidare på denna metod under de kommande ordförandeskapen.

14.

Europaparlamentet uppskattar den strategi som Förenade kungarikets ordförandeskap följt i fråga om dödsstraffet, i enlighet med EU:s riktlinjer i denna fråga, med demarscher i länder där ett moratorium för dödsstraff riskerade att upphävas genom lagstiftning eller praxis, eller där man övervägde att vidta interna åtgärder för att införa ett moratorium. Parlamentet uppmanar det österriska ordförandeskapet och alla kommande ordförandeskap att följa detta exempel och regelmässigt göra demarscher i sådana länder. Parlamentet uppmanar samtliga ordförandeskap att när så är lämpligt följa upp tidigare demarscher. Parlamentet uppmanar kommissionen att anmoda dess delegationer i de tredjeländer som fortfarande tillämpar dödstraffet att stödja rådets insatser för att säkra ett moratorium samt att fördubbla sina ansträngningar i fall som rör EU-medborgare som dömts till döden. Parlamentet välkomnar därför den reolution som den parlamentariska församlingen för Europa-Medelhavsområdet antog i Rabat den 21 november 2005, i vilket partnerländerna i Barcelonaprocessen uppmanas till att stödja ett moratorium för dödsstraffet.

15.

Europaparlamentet gläder sig över att respekten för mänskliga rättigheter prioriteras som en del i de steg som vidtogs under det brittiska ordförandeskapet för att inleda anslutningsförhandlingarna med Turkiet och Kroatien, bevilja f.d. jugoslaviska republiken Makedonien status som kandidatland och inleda förhandlingar om stabiliserings- och associeringsavtal med Serbien och Montenegro och Bosnien och Hercegovina. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att kandidatländerna gör verkliga framsteg på området för mänskliga rättigheter, särskilt i fråga om skyddet av minoriteter, religionsfrihet och yttrandefrihet, tvångsförflyttade personer och flyktingar, personer med psykiska problem och/eller intellektuellt funktionshinder och samarbete med internationella domstolar i enlighet med EU:s principer och gemenskapens regelverk. Parlamentet uppmanar med kraft rådet och kommissionen att låta respekten för FN-konventioner i avtalsförbindelser med kandidatländer och länder i stabiliserings- och associeringsprocessen ingå som ett avgörande kriterium. Parlamentet understryker associerings- och anslutningsprocessens betydelse som drivkraft för att genomföra de nödvändiga reformerna på området för mänskliga rättigheter.

16.	Europaparlamentet konstaterar med tillfredställelse att rådets ordförandeskap tänker prioritera kampen mot människohandel. Parlamentet uppmanar EU att möta detta växande problem på ett integrerat sätt och utifrån ett människorättsperspektiv.

17.

Europaparlamentet välkomnar valet av yttrandefrihet som det stora temat för mänskliga rättigheter under Förenade kungarikets ordförandeskap. Parlamentet uttrycker sin oro över det stora antal journalister världen över, särskilt i Kina, Vitryssland, Kuba och Nordkorea, som dömts för påstådd ärekränkning av höga statstjänstemän eller politiker. Parlamentet uppmanar rådet att verka för ett världsomspännande moratorium för fängslande av journalister på detta sätt, som ett första steg. Parlamentet betonar dock att yttrandefrihet inte utesluter ömsesidig respekt och förståelse olika kulturer emellan.

18.

Europaparlamentet beklagar djupt att det brittiska ordförandeskapet inte arrangerade ett tredje möte för EU-nätverket av kontaktpunkter för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser (10), som är ett ovärderligt instrument för att stärka samarbetet mellan EU:s medlemsstater när det gäller att utreda internationella brott och väcka åtal på nationell nivå.

Resultatet av rådets och kommissionens arbete för mänskliga rättigheter i internationella forum

19.

Europaparlamentet välkomnar EU:s och dess medlemsstaters aktiva engagemang för mänskliga rättigheter i en mängd olika internationella forum under 2005, inbegripet inom FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna (UNCHR), FN:s generalförsamling, ministerrådet inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Europarådet och WTO:s ministerkonferens.

20.

Europaparlamentet uppskattar den resultatorienterade inställningen hos EU:s ordförandeskap och rådet under den 61:a sessionen i UNCHR. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang den avgörande roll som EU spelade i arbetet för att få till stånd kritiska och konstruktiva resolutioner om mänskliga rättigheter i Demokratiska republiken Kongo, Nepal, Nordkorea, Sudan, Uzbekistan, Turkmenistan och om mänskliga rättigheter och åtgärder mot terrorism, samt utnämningen av särskilda rapportörer som skall utveckla principer och riktlinjer för att bemöta diskriminering på grundval av yrke och härstamning. Parlamentet välkomnar på samma sätt stödet till utnämningen av en särskild representant för att bidra till att stärka normerna för mänskliga rättigheter på arbetsplatsen.

21.

Europaparlamentet påminner dock rådet om sin ovannämnda resolution av den 24 februari 2005 vilken parlamentet uppmanade EU att lägga fram resolutioner om ett antal prioriterade frågor. Parlamentet beklagar särskilt att EU vägrade att stödja resolutioner om kränkningar av mänskliga rättigheter i Kina, Zimbabwe och Tjetjenien. Parlamentet erinrar i detta sammanhang om rådets åtaganden inom ramen för EU:s riktlinjer för dialog om mänskliga rättigheter, i vilka det tydligt anges att dialog om mänskliga rättigheter med ett tredjeland inte utgör hinder för rådet att stödja en resolution om landet i fråga i FN:s råd för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet noterar även i detta sammanhang förklaringen i 2005 års rapport om att särskilt den afrikanska gruppen var ovillig att samarbeta i diskussionen om situationen för de mänskliga rättigheterna i vissa afrikanska länder under sammanträdet med FN:s generalförsamlings tredje utskott. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och rådet att utnyttja alla medel som står till deras förfogande för att övertyga den afrikanska gruppen att i fortsättningen samarbeta med FN:s generalförsamling genom att ingå en dialog och tillhandahålla information om de afrikanska länderna i fråga, särskilt de länder med vilka AVS-EU-samarbetet har avbrutits i enlighet med artikel 96 i partnerskapsavtalet AVS-EU, eller med vilka en politisk dialog har inletts i enlighet med artikel 8 i detta avtal. Parlamentet föreslår att det när det förelägger rådet sina förslag till resolutioner hädanefter begränsar sig till de viktigaste av de länder som ger anledning till oro, och att parlamentet i högre grad bör stödja rådets arbete på detta område.

22.

Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att göra stora ansträngningar för att kontinuerligt knyta sina diskussioner i internationella fora till EU:s bilaterala politiska dialoger, och till utvecklings- och handelspolitiken, och att undvika dagens situation där länder som motsätter sig EU:s människorättsinitiativ i internationella fora kan göra detta med liten risk för att det får negativa konsekvenser för deras bilaterala relationer.

23.

Europaparlamentet påminner särskilt rådet och kommissionen om att de flesta brott mot de mänskliga rättigheterna skulle vara omöjliga i länder där yttrande- och pressfriheten är bättre förankrad. Parlamentet uppmanar därför rådet och kommissionen att betona denna viktiga faktor så kraftfullt som möjligt i alla politiska dialoger, exempelvis de som avser utvecklings- och handelspolitiken.

24.

Europaparlamentet välkomnar rådets fortsatta stöd till inrättandet av ett starkt, kraftfullt och effektivt råd för de mänskliga rättigheterna inom FN, med följande grundläggande krav: Rådet måste vara ett permanent organ med sammanträden av tillräckligt varaktighet och frekvens så att det kan utöva sitt mandat på korrekt sätt, det skall kunna agera i akuta situationer, systemet med särskilda förfaranden måste bibehållas och FN:s kommitté för icke-statliga organisationer måste reformeras för att säkra ett högt deltagande av oberoende icke statliga organisationer. Parlamentet uppmanar rådet att fortsätta arbeta för att upprätta normer för medlemskap i det nya rådet för de mänskliga rättigheterna, inbegripet valförfaranden som innebär val genom direkt och individuell omröstning med absolut majoritet av medlemmarna, för att se till att det kommande organet blir trovärdigt och effektivt. Parlamentet är i detta avseende bekymrat över att länder där situationen för de mänskliga rättigheterna är dålig har valts till medlemmar i HRC, och betonar därför vikten av att införa en allmän mekanism för inbördes granskning (peer review) för att undersöka människorättssituationen i alla länder och övervaka genomförandet av internationella konventioner och standarder. Parlamentet beklagar att medlemsstaterna i slutet av 2005 tycks ha utmanövrerats av en liten grupp FN medlemmar i dessa förhandlingar, länder som själva har ett tvivelaktigt förflutet i fråga om mänskliga rättigheter. Parlamentet välkomnar dock den slutliga överenskommelse som nåddes i New York och förväntar sig en stark och effektiv EU-representation i FN:s råd för de mänskliga rättigheterna.

25.	Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att konsekvent motsätta sig att länder som brister i respekten för de mänskliga rättigheterna tilldelas ordförandeskapet för FN:s råd för de mänskliga rättigheterna.

26.

Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att fortsätta att bidra till en snabb överenskommelse om förslaget till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionshinder. Parlamentet välkomnar resultaten från ad hoc-kommitténs sjunde möte, inbegripet överenskommelsen om att stärka ordalydelsen i förslaget avseende våld mot personer med funktionshinder, de mänskliga rättigheter som tillkommer personer med behov av särskilt stöd och dövas rätt att använda teckenspråk. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna, rådet och kommissionen att arbeta för att stärka ytterligare ordalydelsen i det befintliga förslaget avseende ofrivillig vård av personer med funktionshinder. Vad tillämpningen av konventionen angår efterlyser parlamentet dels stöd för pågående insatser för att främja internationellt biståndssamarbete till förmån för funktionshindrade personer i utvecklingsländerna, dels en handlingskraftig och oberoende övervaknings- och genomförandemekanism som även kan ta sig an enskilda klagomål.

27.

Europaparlamentet anser överlag att EU:s arbete inom FN i människorättsfrågor är alltför inåtvänt. Parlamentet uppmanar rådet att försöka skynda på samrådsprocessen för att ge mer tid till samråd med partner utanför EU. Parlamentet uppmanar rådet att överväga att låta rådets arbetsgrupp för mänskliga rättigheter (COHOM) enbart utarbeta förhandlingsramar för de EU-företrädare som deltar i internationella forum och att delegera befogenheter till dem att fatta ad hoc-beslut vid behov.

28.

Europaparlamentet välkomnar att EU i allmänhet under Internationella arbetsorganisationens (ILO) möten intar en kraftfull ståndpunkt i diskussionerna om fackföreningarnas rättigheter och andra grundläggande mänskliga rättigheter för arbetstagare, bland annat under Luxemburgs ordförandeskap då exempelvis EU intog en kraftfull ståndpunkt beträffande påstådda kränkningar av mänskliga rättigheter mot fackligt aktiva i Colombia, vilket sedan konsekvent omvandlades till ett starkt uttalande av EU vid ILO-konferensen i juni 2005. Parlamentet förvånas i detta sammanhang över att det var möjligt för ett land som Vitryssland att väljas in i ILO:s styrelse i juni 2005, trots att Vitryssland inte är en demokrati med fria fackföreningar och att fyra stora EU-länder är permanenta medlemmar i styrelsen. Parlamentet uppmanar rådet att motivera sina diplomatiska demarscher före detta val och om det övervägde att motsätta sig Vitrysslands medlemskap. Parlamentet vill samtidigt understryka att de särskilda program som EU stöder för att skydda utsatta sektorer i tredjeland måste stärkas.

29.

Europaparlamentet lyckönskar rådet och kommissionen till den stora diplomatiska framgången med att få FN:s säkerhetsråd att hänskjuta frågan om situationen i Darfur i Sudan till ICC, vilket Europaparlamentet begärde i sin resolution den 16 september 2004 (11). Parlamentet oroas emellertid över att situationen förvärrats i Darfur, och uppmanar med kraft det internationella samfundet, FN, rådet och kommissionen att omedelbart ingripa för att stoppa våldet och samtidigt ge Afrikanska unionen omfattande stöd och bevilja tillräckligt med humanitärt bistånd åt den drabbade befolkningen. Parlamentet uppmuntrar till viktigt att snabba framsteg görs i rättsprocessen avseende åtalen av högtstående tjänstemän i den sudanesiska regeringens militära och civila förvaltning för begångna brott, särskilt i de fall våldtäkter använts som vapen i kriget. Parlamentet uppmanar med kraft EU att aktivt stödja omvandlingen av Afrikanska unionens styrkor till en fullfjädrad fredsbevarande FN-styrka med uppgift att öka säkerheten i området. Parlamentet uppmanar med kraft EU att fortsätta att stödja genomförandet av det övergripande fredsavtal som tecknas mellan de olika parterna.

30.

Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att fortsätta sina aktiva insatser för att främja en allmän ratificering av Romstadgan och se till att genomförandelagstiftningen avseende ICC antas i enlighet med rådets gemensamma ståndpunkt om den internationella brottmålsdomstolen och handlingsplanen. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att fördubbla sina insatser på detta område i sina demarscher till Förenta staterna, en samarbetspartner som är av avgörande betydelse för EU, inte minst i kampen mot terrorismen. Parlamentet kräver att varje ordförandeskap lägger fram en rapport till parlamentet om åtgärder som vidtagits på grundval av den gemensamma ståndpunkten.

31.

Europaparlamentet gläder sig över att arbete för att främja och stärka fred och internationell rätt efter den senaste översynen av Partnerskapsvtalet AVS-EU och med hänsyn tagen till Romstadgan skall införas som ett mål för samarbetet mellan EU och AVS-länderna. Parlamentet beklagar därför att det inte hänvisades till ICC i FN:s slutdokument från toppmötet i september 2005. Parlamentet välkomnar att hänvisningar till ICC ingår i ett flertal av de handlingsplaner som ingår i den europeiska grannskapspolitiken, i första hand handlingsplanerna för Ukraina och Moldavien samt förslagen till handlingsplaner för Azerbajdzjan, Libanon, Armenien och Georgien. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att ta alla tillfällen att bekräfta sitt engagemang för ICC.

32.

Europaparlamentet uppmanar Förenta staternas regering och kongress att utan dröjsmål ratificera Romstadgan om inrättande av ICC. Parlamentet erinrar om att det inte kan göras något juridiskt undantag för Förenta staterna i denna fråga. Parlamentet är mycket kritiskt till att vissa länder, däribland några EU-medlemsstater, har ingått ”bilaterala avtal ”med den amerikanska regeringen, som de facto medger straffrihet för de amerikanska soldaterna.

33.

Europaparlamentet anser det av avgörande vikt att ett nära samarbete etableras mellan EU och Europarådet, och pekar på de hinder för ett sådant samarbete som fortfarande kvarstår: det faktum att samarbetet är av teknisk art och inte bedrivs på politisk nivå, den bristande kommunikationen mellan kommissionens respektive Europarådets organ, dubbelarbete och de oklarheter som råder om respektive institutions verksamhetsområden. Parlamentet uppmanar de österrikiska och finska ordförandeskapen att se till att det samförståndsavtal som nu är under utarbetande erbjuder möjligheter att undanröja dessa hinder. Parlamentet påpekar att förbindelserna mellan EU och Europarådet utgör en mycket viktig ”mötesplats”, som även är tillgänglig för tredjeland som delar samma grundvärden i fråga om de mänskliga rättigheterna och som bidrar till att säkra framgång åt grannskapspolitiken och andra särskilda förbindelser som bygger på partnerskap.

Granskning av EU:s politiska dialoger, dialoger om mänskliga rättigheter och samråd, samt den allmänna politiska dialogen med tredjeländer

34.

Europaparlamentet välkomnar den uppriktiga och balanserade bedömningen i årsrapporten av effektiviteten i EU:s dialoger om mänskliga rättigheter. Parlamentet konstaterar att en utvärdering av dessa riktlinjer genomfördes 2004 och att rådet har tagit de första stegen mot att utveckla ett översiktsdokument om dialogerna om mänskliga rättigheter och samråd. Parlamentet ser fram emot att få detta dokument när det har antagits. Parlamentet ber särskilt rådet att se till att parlamentet nära involveras i detta arbete liksom i förfarandet för utvärderingen av dessa dialoger. Parlamentet upplyser i detta sammanhang rådet om att ett initiativbetänkande kommer att utarbetas om utvärderingen av dialoger om mänskliga rättigheter och samråd med tredjeland.

35.

Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att såväl EU som varje enskild medlemsstat agerar konsekvent och i enlighet med fördraget och gemenskapslagstiftningen i fråga om de mänskliga rättigheterna, för att undvika inkonsekventa ståndpunkter som skulle minska EU:s moraliska auktoritet i det internationella systemet.

36.

Europaparlamentet tar del av bedömningen i rådets årsrapport av dialogen om mänskliga rättigheter med Kina, med fortsatt rapportering om en lång rad kränkningar av de mänskliga rättigheterna, inbegripet politiska fängslanden, särskilt av personer som tillhör minoriteter, påstådd tortyr, utbredd användning av tvångsarbete, flitig användning av dödsstraffet och systematiskt undertryckande av religionsfriheten, yttrandefriheten (även i fråga om behandlingen av folket i Tibet) och mediafriheten, inbegripet Internet. Parlamentet beklagar att inga konkreta framsteg har gjorts i fråga om ratificeringen och genomförandet av Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR) eller om frigivningen av personer som fängslades i samband med händelserna 1989 på Himmelska fridens torg. Parlamentet anser att dialogerna utgör ett värdefullt instrument och en viktig faktor inom den allmänna strategiska dialogen mellan EU och Kina, där de mänskliga rättigheterna måste prioriteras. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att vidta kraftfulla åtgärder även om dessa ger resultat först på medellång sikt. Parlamentet uppmanar Kina och rådet att överväga att förbättra dialogen genom att helt enkelt besluta om simultantolkning. Parlamentet ser hoppfullt på att nya grepp, som att hålla dialogen på högsta politiska nivå och lagstiftningsseminariet i direkt anslutning till varandra, kan ge en större synergieffekt. Parlamentet understryker att den kontinuerliga förbättringen av handelsförbindelserna måste vara avhängiga reformer på människorättsområdet. Parlamentet uppmanar rådet att bjuda in ledamöter av Europaparlamentet på samma sätt som man bjudit in ledamöter från det kinesiska parlamentet.

37.

Europaparlamentet fördömer den iranska presidentens uppmaning om att Israel borde utplånas från kartan. Parlamentet uttrycker sin oro över situationen för de mänskliga rättigheterna i Iran och över att dialogen om mänskliga rättigheter med Iran har avbrutits efter den senaste rundan i juni 2004 – till följd av Irans bristande engagemang. Parlamentet uppmanar Iran att återuppta dialogen och att, i samarbete med EU, fastställa riktmärken som syftar till verkliga förbättringar på området. Parlamentet välkomnar det tydliga uttalandet om detta i rådets slutsatser av den 12 december 2005. Parlamentet uppmanar rådet att särskilt fortsätta sina demarscher mot Iran om enskilda fall, och välkomnar i detta avseende det österrikiska ordförandeskapets åtagande. Parlamentet beklagar det dystra läget för de mänskliga rättigheterna i Iran under de första sex månaderna av president Mahmoud Ahmadinejads mandatperiod, och uppmanar kommissionen att vidta alla nödvändiga åtgärder inom ramen för EU:s människorättsinitiativ för att intensifiera kontakterna och samarbetet med det civila samhället i Iran och ytterligare stödja demokratin och de mänskliga rättigheterna.

38.

Europaparlamentet uttrycker sin oro över de allvarliga kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Irak, inbegripet i irakiska fängelser. Parlamentet välkomnar dock EU:s stöd till den nya regeringen i Irak. Parlamentet uppmanar EU att öka sina insatser för att skapa stabilitet i Irak och så att kommissionens delegationskontor i landet kan bli fullt operativt, under förutsättning att säkerhetsproblemen kan lösas. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att stödja de fortsatta insatser som görs av Iraks ministerium för mänskliga rättigheter för att upprätthålla höga standarder.

39.

Europaparlamentet gläder sig över att EU:s samråd med Ryssland om mänskliga rättigheter har inletts. Parlamentet stöder rådets avsikt att utveckla dessa samråd till en verklig och uppriktig dialog om mänskliga rättigheter mellan EU och Ryssland och anser att parlamentet bör involveras i en sådan process. Parlamentet uppmanar rådet att fortsätta att med kraft uppmana Ryssland att gå med på att europeiska och ryska icke-statliga organisationer skall knytas till samråden på samma sätt som i andra dialoger om människorättsfrågor. Parlamentet välkomnar rådets information till de icke-statliga organisationerna om samråden samtidigt som det beklagar att det inte förekommer något systematiskt samråd med Europaparlamentet. Parlamentet uppmanar rådet att utöva påtryckningar på Ryssland för att förmå landet att gå med på att låta denna dialog växelvis äga rum i Ryssland och inte bara när toppmötena hålls inom EU. Parlamentet är oroat över att den nya ryska lagstiftningen om icke-statliga organisationer kommer att hindra människorättsorganisationerna från att på lämpligt sätt utföra sitt arbete i de fall respekten för de mänskliga rättigheterna hotas, eller att över huvudtaget kunna utöva sin verksamhet. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att enträget ta upp denna fråga med Ryssland, inte minst i internationella fora och särskilt i Europarådet, där Ryssland tar över ordförandeskapet av ministerkommmittén 19 maj 2006. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att ta upp frågan om utomrättsliga avrättningar, försvinnanden och tortyr av fängslade i Tjetjenien och om de attacker som riktas mot människorättsförsvarare som undersöker och uppmärksammar kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Tjetjenien.

40.

Europaparlamentet välkomnar den gemensamma handlingsplan som antogs vid det sjätte toppmötet mellan Indien och EU, vilken inbegriper diskussioner om människorättsfrågor utifrån åtagandet att arbeta tillsammans för att upprätthålla de mänskliga rättigheterna i en anda av jämlikhet och ömsesidig respekt. Parlamentet förväntar sig att dessa diskussioner kommer att omfatta minoriteternas rättigheter. Parlamentet förväntar sig att båda sidor kan diskutera den problematiska sociala situationen för daliterna inom denna ram. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen and inleda liknande dialoger med regeringarna i andra länder som har kastsystem. Parlamentet välkomnar att kommissionen och rådet regelbundet rådgör med indiska icke-statliga organisationer inom ramen för rundabordssamtalen mellan EU och Indien om det civila samhället. Parlamentet rekommenderar att diskussionerna i regionen också inriktas mot att lösa problemen gällande de mänskliga rättigheterna i Kashmir.

41.

Europaparlamentet tar del av rådets slutsatser om Colombia av den 3 oktober 2005. Parlamentet anser att vid utarbetandet av rådets slutsatser i framtiden bör prioritet ges åt samråd med det civila samhället och med FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, och att i detta bör ingå diskussioner i COHOM. Parlamentet uppmanar rådet att bevaka effekterna av lagen om fred och rättvisa människorättsförsvarare. Parlamentet konstaterar att lagen om rättvisa och fred gäller för samtliga olagliga väpnade grupper i Colombia (inte bara AUC (förenade självförsvarsgrupperna i Colombia) utan även FARC (de revolutionära beväpnade grupperna i Colombia) och ELN (nationella frihetsarmén)).

42.

Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att i alla politiska dialoger med tredjeländer konsekvent ta upp frågan om att dessa länder bör utfärda stående inbjudningar till alla särskilda FN-mekanismer, FN-rapportörer och FN-representanter, och förelägga FN:s officiella organ alla utestående rapporter.

43.

Europaparlamentet tar del av det politiska instrumentet i form av en officiell EU-förteckning över ”fångar vars situation inger oro ”i politiken gentemot ett särskilt land, som nämns i rådets årsrapport. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att utarbeta en sådan officiell EU-förteckning för varje tredjeland där det finns problem avseende mänskliga rättigheter och att ta upp denna förteckning på alla möten inom ramen för den politiska dialogen. Parlamentet uppmanar kommissionen att informera parlamentet om alla sådana befintliga förteckningar.

44.

Europaparlamentet uppmanar dessutom rådet att i samband med att den utarbetar sin årsrapport varje år överväga att följa samma strategi som regeringarna i vissa medlemsstater och vissa internationella icke-statliga organisationer och upprätta en förteckning över ”länder som ger upphov till särskild oro ”i fråga om kränkningar av mänskliga rättigheter. Parlamentet föreslår att dessa länder uppmärksammas utifrån konkreta och tydliga kriterier baserade på grunderna i EU:s riktlinjer för de mänskliga rättigheterna, de fördrag och åtaganden som de har ingått och de länder som parlamentet valt att göra till föremål för brådskande resolutioner, för att ytterligare uppmärksamma de mänskliga rättigheterna i genomförandet av EU:s samtliga politikområden för de namngivna länderna, inbegripet även införandet av bistånds- och handelssanktioner om kränkningarna fortsätter. Parlamentet anser att kriterier som exempelvis domstolarnas och mediernas oberoende och de civila samhällsorganisationernas ställning är mycket viktiga vid bedömningar av situationen för de mänskliga rättigheterna.

45.

Europaparlamentet välkomnar att rådet under 2005 stod fast vid sin gemensamma ståndpunkt om Burma/Myanmar. Parlamentet noterar särskilt den rapport från Haval och Tutu som gavs ut i september 2005, där man begärde att åtgärderna från Statens råd för fred och utveckling (SPDC) skulle betraktas som ett hot mot den internationella säkerheten och att regimen därför skulle dras inför FN:s säkerhetsråd. Parlamentet medger att EU-medlemsstaterna stöder säkerhetsrådets rapporter om fortsatta kränkningar. Parlamentet konstaterar bekymrat att Daw Aung San Suu Kyi fortfarande hålls i husarrest och att FN:s särskilda rapportör, vars mandat löper ut i år, har nekats tillträde till landet sedan 2003. Parlamentet uppmanar EU att inta en mer aktiv roll i detta land (särskilt när det gäller resolutionen om Burma/Myanmar, som antogs av Europaparlamentet den 17 november 2005 (12)).

46.

Europaparlamentet välkomnar att rådet och kommissionen har infört frågor om mänskliga rättigheter, demokrati, rättssäkerhet och god förvaltningssed med särskilda riktmärken i samtliga nationella handlingsplaner som upprättats inom ramen för Europeiska grannskapspolitiken. Parlamentet medger att handlingsplanernas styrka ligger i att de utgör ett bindande åtagande och att detta även är deras svaghet, eftersom de måste förhandlas fram med partnerlandet. Parlamentet uppmanar därför med kraft rådet att tvinga dessa länder att leva upp till sina åtaganden och att överväga att vidta åtgärder om länderna inte uppfyller åtagandena inom en överenskommen tidsfrist. Parlamentet uppmärksammar särskilt Marockos och Västsaharas, Tunisiens, Syriens, Israels, den palestinska myndighetens, Algeriets och Egyptens (handlingsplanerna gällande de två sista länderna håller på att utarbetas) svaga engagemang för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet ser fram emot att få granska rapporterna från det första året för de sju första handlingsplanerna och de prioriteringar som fastställts för Europeiska grannskapspolitiken 2006. Med detta i åtanke begär parlamentet att det inrättas ett underutskott för mänskliga rättigheter som bl.a. skall ta upp enskilda fall för att därigenom förbättra människorättsdialogen med alla partnerländer.

47.	Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att i alla sina åtgärder integrera barns rättigheter för att säkra en effektiv bekämpning av barnarbete. Åtgärderna bör framför allt vara inriktade på utbildning och undervisning av barn, vilket är ett av millennieutvecklingsmålen.

Allmän granskning av rådets och kommissionens verksamhet

48.	Europaparlamentet noterar att EU under Förenade kungarikets ordförandeskap gjorde demarscher i 26 enskilda människorättsärenden och utarbetade 49 förklaringar om människorättsfrågor.

49.	Europaparlamentet inser att EU:s verksamhet i form av demarscher i tredjeländer ibland måste vara konfidentiella, särskilt inom människorättsområdet. Parlamentet anser emellertid att en förteckning över denna verksamhet bör ingå i den årliga rapporten.

50.

Europaparlamentet uppmanar därför rådet och kommissionen att tillsammans med parlamentet utveckla ett konfidentiellt system där utvalda ledamöter av Europaparlamentet kan hållas underrättade om demarscher som gjorts av medlemsstaterna, ordförandeskapet, den höge representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) och dess personliga representant för mänskliga rättigheter samt kommissionens särskilda representanter för enskilda människorättsärenden eller om situationer som tas upp i Europaparlamentet. Parlamentet föreslår att ett sådant system skulle kunna utformas på samma sätt som systemet för att informera utvalda parlamentsledamöter om hemligstämplat material i fråga om säkerhet och försvar.

51.

Europaparlamentet gläder sig över att rådet (allmänna frågor) vid sitt möte den 12 december 2005 antog en bestämmelse om att rådets uppdaterade EU-faktablad om mänskliga rättigheter skall göras tillgängliga för samtliga EU-institutioner, och ser fram emot att få den senaste versionen av dessa faktablad så snart som möjligt (13).

52.	Europaparlamentet uppmanar rådet att överväga att omvandla COHOM till en arbetsgrupp med Brysselbaserade företrädare. Parlamentet anser att detta skulle ge mer tid till möten, bättre samordning och därmed möjligen ett bättre grepp om EU:s politik för mänskliga rättigheter i vidare bemärkelse.

53.

Europaparlamentet gläder sig över att arbetsgrupper om institutionell uppbyggnad, förvaltningsreformer, styrelseformer och mänskliga rättigheter inrättas mellan EU och Bangladesh, Laos och Vietnam. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att använda samma metod för andra tredjeländer, såsom Kambodja och Nepal, om en utvärdering visar att dessa kommittéer är effektiva.

54.

Europaparlamentet understryker att alla instrument, dokument och rapporter på området för mänskliga rättigheter, inbegripet årsrapporten, uttryckligen måste behandla frågor som rör diskriminering, inbegripet frågor som rör etniska minoriteter, religionsfrihet och diskriminering av minoritetsreligioner, mänskliga rättigheter för kvinnor, barns rättigheter, ursprungsbefolkningars rättigheter, funktionshindrade personer inbegripet personer med intellektuella funktionshinder och personer med olika sexuella böjelser, och till fullo involvera deras organisationer, både inom EU och vid behov i tredjeland.

55.	Europaparlamentet understryker mot bakgrund av den könsdiskriminering som fortfarande förekommer att skydd och främjande av kvinnors rättigheter bör vara en central punkt i EU:s människorättsagenda.

Kommissionens externa biståndsprogram

Europeiskt initiativ för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDHR)

56.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen att allvarligt överväga parlamentets förslag om att skapa ett särskilt människorättsinstrument för perioden 2007-2013. Parlamentet ser fram emot kommissionens meddelande i denna fråga.

57.

Europaparlamentet understryker betydelsen av Europeiskt initiativ för demokrati och mänskliga rättigheter som ett av de viktigaste instrumenten som står till EU:s förfogande. Parlamentet understryker särskilt fördelen med att EIDHR-programmen inte behöver godkännas av regeringen i det aktuella landet och att merparten av finansieringen av EIDHR är tillgänglig för civila samhällsorganisationer.

58.	Europaparlamentet betonar sin ståndpunkt att mänskliga rättigheter måste integreras i alla de fyra finansiella instrumenten för yttre åtgärder och att ett femte särskilt instrument för mänskliga rättigheter behöver inrättas för att komplettera den tematiska planeringen.

59.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att den nuvarande reformen av budgetförordningen (14) och de tillhörande genomförandebestämmelserna är tillräckligt långtgående för att det skall bli möjligt att minska den överdrivna administrativa bördan och den tröga anslagsfördelningen, som för närvarande är ett problem för EIDHR, och för att göra det lättare för mindre icke-statliga organisationer på gräsrotsnivå att få tillgång till och förvalta medel och därigenom öka EIDHR:s genomslagskraft.

60.

Europaparlamentet välkomnar slutsatserna i utvärderingsrapporten om kampanjen mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering, och påpekar att de projekt som finansieras genom EIDHR inriktas på de samhällen som är mest marginaliserade och inte nås av regeringarna, samt att de har visat betydelsefulla resultat.

61.	Europaparlamentet är belåtet över att kommissionen under 2005 kunde göra åtaganden för över 125 000 000 euro men är oroat över att samtliga beställda projekt under 2005 inte kommer att genomföras helt och fullt.

62.

Europaparlamentet noterar att EIDHR-medel som använts för EU:s valövervakningsuppdrag under 2005 uppgick till mer än en femtedel av hela budgeten och att dessa uppdrag utfördes i tolv länder, inbegripet Afghanistan, Etiopien, Libanon, Liberia, Venezuela och den palestinska myndigheten. Parlamentet berömmer den ökande effektiviteten i EU:s valövervakningsverksamhet, men anser att detta inte får ske på bekostnad av minskande budgetåtaganden för människorättsprojekt på gräsrotsnivå i länder över hela världen.

63.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att systematiskt följa upp EU:s valövervakningsuppdrag, att på nära håll övervaka situationen efter valet och att vid behov vidta politiska åtgärder.

64.

Europaparlamentet noterar att en stor andel (50,9 procent) av den sammanlagda EIDHR-finansieringen av projekt som beställts under 2005 gick till stora projekt som var tematiskt organiserade och endast en liten andel (27,68 procent) gick till mikroprojekt som genomfördes av kommissionens delegationer. Parlamentet upprepar att en stor andel bör gå till mindre projekt på gräsrotsnivå. Parlamentet uppmanar kommissionen att särskilt uppmärksamma de icke-statliga organisationer som har en nyckelroll i arbetet med att främja de mänskliga rättigheterna i sina länder, men som inte är juridiskt erkända av ländernas myndigheter. Parlamentet anser det vara mycket viktigt att kommissionen i detta avseende lägger fram förslag om ändring av budgetförordningen, inbegripet när det gäller finansieringen av sådana icke-statliga organisationer.

65.

Europaparlamentet stöder helt och hållet EU:s bidrag till mellanstatliga organisationer eftersom dessa organisationer kan ge avgörande bidrag till att främja demokrati och mänskliga rättigheter, men anser att detta bidrag inte får ges på bekostnad av de icke-statliga organisationerna utan snarare bör ingå i strategiska långsiktiga partnerskap.

66.	Europaparlamentet välkomnar att kommissionen har ändrat sina förfaranden för nya anbudsförfaranden under 2006, eftersom de nya förfarandena, som bygger på så kallade ”concept notes”, verkar främja en bättre kvalitetsbedömning av projektförslagen som ett första avgörande kriterium.

67.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge parlamentet tillgång till alla konsekvensbedömningsrapporter som externa eller interna bedömare har utarbetat om projekt, för att säkerställa lämplig kontroll. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att konsekvensbedömningar om mänskliga rättigheter blir en integrerad och fullt ut tillämpad del av all projektstyrning inom EU, såväl före som efter projektets genomförande, för att således påverka både framtida politiskt beslutsfattande och framtida program samt utvärderingen av pågående program.

Biståndsprogram i allmänhet

68.

Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att i hög grad integrera frågor om respekt för mänskliga rättigheter, demokratiska principer, rättsstatsprincipen och god förvaltningssed (i enlighet med partnerskapsavtalet AVS-EU) i åtgärder som finansieras av Europeiska utvecklingsfonden (EUF). Parlamentet uppmanar kommissionen att göra en årlig översikt över all finansiering via EUF som är kopplad till detta oavsett geografisk, regional eller tematisk inriktning, för att öka synligheten för EU:s verksamhet inom detta område.

69.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att basera sina politiska utvecklingsmål, indikatorer och planer på överenskomna, allmänna internationella människorättsinstrument och att låta människorättsorganisationer till fullo delta från det att politiken och programmen utarbetas till det att de genomförs, övervakas och utvärderas.

70.	Europaparlamentet efterlyser en uppföljning av seminariet i juni 2005 om mänskliga rättigheter i samband med EU:s humanitära bistånd, inbegripet genom att anslå EU-medel till det rättsliga efterspelet efter massakrer eller brott mot mänskligheten.

Övervägande av tillämpningen av klausulerna om mänskliga rättigheter och demokrati

71.

Europaparlamentet påminner om sin ovannämnda resolution av den 14 februari 2006 om EU:s framtida politik för tillämpning av människorättsklausuler i samtliga EU-avtal, inbegripet inrättandet av en effektiv mekanism för att övervaka respekten för de mänskliga rättigheterna och ett utökat deltagande av Europaparlamentet i utvärderings- och samrådsprocesserna i samband med klausulerna. Parlamentet ser fram emot det österrikiska ordförandeskapets och kommissionens svar på parlamentets förslag.

72.

Europaparlamentet noterar att den fjärde generationen av EU:s avtal med tredjeländer naturligt omfattar politisk dialog som en avgörande del i avtalet, och att de omfattar frågor om mänskliga rättigheter och demokrati. Parlamentet betonar sin fasta föresats att stärka förhandskontrollen av den senaste ståndpunkten i dessa politiska dialoger.

73.

Europaparlamentet ansluter sig till ståndpunkten i 2005 års rapport att klausulen om mänskliga rättigheter utgör en grundsten för ett positivt engagemang för mänskliga rättigheter och demokratifrågor i tredjeländer. Parlamentet betonar dock att detta inte får utesluta möjligheten att tillfälligt avbryta ett samarbete om klausulen inte efterlevts. Parlamentet upprepar sitt krav på en glidande skala av åtgärder och ett tydligt sanktionssystem, som skall tillämpas när tredjeländer bryter mot klausulerna om mänskliga rättigheter, och uppmanar rådet att överväga att utvidga omröstningarna med kvalificerad majoritet till att även omfatta beslutet om att anta restriktiva åtgärder, vid lämpligt tillfälle. Parlamentet upprepar sitt krav på bättre övervaknings- och samrådsmekanismer för klausulen. Kommissionen och rådet uppmanas att varje år rapportera om brott mot människorättsklausulerna, inbegripet dem som ingår i partnerskapsavtalet AVS-EU, till Europaparlamentets underutskott för mänskliga rättigheter.

74.

Europaparlamentet upprepar sitt stöd för rådets beslut av den 3 oktober 2005 om restriktiva åtgärder mot Uzbekistan efter händelserna i Andizjan den 13 maj 2005, där ett mycket stort antal civila sköts till döds av regeringens säkerhetsstyrkor och många människor arresterades och därefter ställdes inför rätta i en process som inte uppfyllde internationella bestämmelser om rättvisa rättegångar och vars syfte var att dölja sanningen. Parlamentet ser detta som ett exempel på en sammanhållen EU-åtgärd mot en regering som är bunden av åtaganden om mänskliga rättigheter och demokrati genom ett partnerskaps- och samarbetsavtal med EU. Parlamentet beklagar att det i Uzbekistans fall tog sex månader innan åtgärderna vidtogs. Parlamentet hoppas emellertid att detta exempel kommer att bidra till att stärka människorättsklausulen i alla avtal. Parlamentet uppmanar rådet att bestämt ta avstånd från kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Turkmenistan.

75.	Europaparlamentet påminner om sin resolution av den 15 december 2005 om de mänskliga rättigheterna och pressfriheten i Tunisien och om utvärderingen av världstoppmötet i Tunis om informationssamhället (15).

76.

Europaparlamentet hänvisar till sin resolution av den 27 oktober 2005 om mänskliga rättigheter i Västsahara (16). Parlamentet gläder sig över att de marockanska myndigheterna frisläppt västsahariska politiska fångar, men fördömer de fortsatta kränkningarna av de mänskliga rättigheterna gentemot det västsahariska folket. Parlamentet kräver att det västsahariska folket skyddas och att de mänskliga rättigheterna respekteras, särskilt yttrande-, rörelse- och demonstrationsfriheten. Parlamentet kräver ånyo en rättvis och varaktig lösning på konflikten i Västsahara, grundad på det västsahariska folkets rätt till självbestämmande i enlighet med säkerhetsrådets relevanta resolutioner, särskilt resolution 1495(2003).

77.	Europaparlamentet välkomnar övervakningen och översynen av riktlinjerna om genomförande och utvärdering av restriktiva åtgärder inom ramen för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (17).

78.	Europaparlamentet välkomnar den gemensamma parlamentariska AVS-EU-församlingens roll som plattform för öppna diskussioner om människorättsfrågor, och uppmuntrar församlingen att fortsätta arbetet och därmed bidra till den politiska dialog som föreskrivs i artikel 8 i partnerskapsavtalet AVS-EU.

79.

Europaparlamentet beklagar att människorättsklausulen i artikel 96 i partnerskapsavtalet AVS-EU alltför sällan tillämpas vid flagranta brott mot de mänskliga rättigheterna i AVS-länderna, och begär med eftertryck att den politiska dialogen skall stärkas i överensstämmelse med andan i partnerskapsavtalet AVS-EU.

80.

Europaparlamentet välkomnar som ett mycket gott exempel EU:s arbete i form av demarscher och uttalanden efter det våldsamma förtrycket i Etiopien i juni 2005. Parlamentet är oroat över att EU inte verkar ha följt upp frågan i tillräcklig grad när liknande kränkningar av mänskliga rättigheter förekom i november 2005. Med tanke på de många oppositionsledare och människorättsförsvarare som för närvarande sitter i fängelse och som riskerar dödsstraff anser parlamentet att Etiopiens regering inte lever upp till sina förpliktelser enligt artikel 8 i partnerskapsavtalet AVS-EU. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att tillmötesgå det krav på en samordnad hållning i överensstämmelse med artikel 96 i partnerskapsavtalet AVS-EU som parlamentet framförde i sin ovannämnda resolution av den 15 december 2005.

81.

Europaparlamentet är bekymrat över att Eritrea inte omnämns i rådets årliga rapport om de mänskliga rättigheterna 2005 trots att det i landet förekommer allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna, inbegripet godtyckliga frihetsberövanden och tortyr av tusentals fångar. Parlamentet beklagar att rådet och kommissionen inte har vidtagit några genomgripande åtgärder i frågan trots att parlamentet i sin resolution av den 18 november 2004 om situationen för de mänskliga rättigheterna i Eritrea (18) fördömde situationen för de mänskliga rättigheterna i Eritrea och uppmanade rådet och kommissionen att inleda samrådsförfarandet enligt artikel 96 i partnerskapsavtalet AVS-EU. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att snarast inleda samrådsförfarandet enligt artikel 96 i partnerskapsavtalet AVS-EU när det gäller situationen för de mänskliga rättigheterna i Eritrea.

Genomförande av EU:s riktlinjer för mänskliga rättigheter

82.

Europaparlamentet noterar den första tvåårsöversynen av EU:s riktlinjer om barn och väpnade konflikter under Förenade kungarikets ordförandeskap. Parlamentet välkomnar särskilt att EU:s faktablad om mänskliga rättigheter, som antogs i juli 2005, innehåller ett avsnitt om barns rättigheter och att riktlinjerna innehåller ett uttryckligt krav på rapportering vid behov. Parlamentet konstaterar att samrådet med intressenter och de icke-statliga organisationerna har varit exemplariskt under arbetet med att utarbeta översynen och rekommendationerna. Parlamentet beklagar dock att det inte involverats i utvärderingen av dessa riktlinjer, att tillfället att göra en omfattande översyn inte togs och att omfattningen av och ambitionsnivån på det dokument som översynen ledde till var en besvikelse. Parlamentet kräver därför att parlamentet systematiskt bereds plats av rådet i den halvårsvis återkommande utvärderingen av dessa riktlinjer så att rådet ges kännedom om parlamentets ståndpunkt och rekommendationer på detta område.

83.

Europaparlamentet välkomnar det österrikiska ordförandeskapets åtagande att upprätthålla förfarandet med demarscher när det gäller EU:s samtliga internationella partner i fråga om ratificeringen av internationella konventioner om förbud mot tortyr. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att överväga nya och innovativa sätt att tillämpa riktlinjerna mot tortyr. Parlamentet understryker att trots att dessa riktlinjer antogs redan 2001 räknas de bland dem som funnit minst tillämpning. Mot bakgrund av de aktuella hoten mot det absoluta förbudet mot tortyr och misshandel i samband med den internationella kampen mot terrorismen, rekommenderar parlamentet rådet att involvera parlamentet i kommande utvärderingar av dessa riktlinjer. Parlamentet rådet om att dess underutskott för mänskliga rättigheter har beställt en undersökning för att optimera genomförandet av EU:s riktlinjer mot tortyr och förbättra de medel som dessa riktlinjer erbjuder. Parlamentet rekommenderar Österrikes och Finlands ordförandeskap att göra demarscher om tortyr i alla länder som undertecknat de aktuella konventionerna men som inte visar tecken på att vilja samarbeta. Parlamentet betonar att ordförandeskapet eller rådets sekretariat genom att regelbundet delta i FN:s kommitté mot tortyr kan ge ett betydande bidrag till en strategisk analys av i vilka länder det bör göras demarscher och när. Parlamentet uppmanar rådet att överväga om inte Europeiska unionen kunde agera mer kraftfullt och övertygande gentemot tredjeländer om samtliga medlemsstater undertecknade och ratificerade det frivilliga protokollet till FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (19). Parlamentet oroas också av påståenden om omlokalisering och externalisering av tortyr till tredjeland, och uppmanar EU att inom ramen för sin människorättspolitik ge kampen mot tortyr högsta prioritet, särskilt genom att stärka tillämpningen av EU:s riktlinjer och övriga EU-instrument, exempelvis EIDHR.

84.

Europaparlamentet betonar att ett fullständigt genomförande av EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare måste ges högsta prioritera. Parlamentet uppmanar rådet att ta initiativ som bidrar till att skydda människorättsförsvarare. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ge sina anställda på delegationer, ambassader och konsulat utbildning i tillämpningen av dessa riktlinjer. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att avsätta medel för att täcka kostnaderna för sådan utbildning. Parlamentet välkomnar den handbok för tillämpningen av riktlinjerna som det nederländska EU-ordförandeskapet utarbetade. Parlamentet beklagar dock att det inte har fått korrekt information om handbokens innehåll. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att systematiskt ta upp situationen för människorättsförsvarare i alla politiska dialoger. Parlamentet uppmanar kommissionen att på delegationsnivå anordna informationsseminarier om riktlinjerna med alla relevanta lokala icke-statliga organisationer. Parlamentet uppmanar på nytt rådet att informera parlamentet om tillämpningen av dessa riktlinjer på plats och att låta parlamentet delta fullt ut i arbetet med att utvärdera dem.

85.	Europaparlamentet stöder rådet i dess arbete för att integrera mänskliga rättigheter i all EU-verksamhet, särskilt genom att fokusera på en regelbunden översyn och genom att införa en särskild uppsättning EU-riktlinjer för mänskliga rättigheter.

Integrering av mänskliga rättigheter

86.	Europaparlamentet välkomnar rådets och kommissionens insatser för att stärka sammanhållningen mellan EU:s människorättspolitik och andra internationella politikområden. Parlamentet anser att dessa kopplingar måste stärkas för att skapa en trovärdig EU-politik för mänskliga rättigheter.

87.

Europaparlamentet betonar betydelsen av att Michael Matthiessen har utsetts till den höge representantens personliga representant för de mänskliga rättigheterna för GUSP och att detta är ett viktigt framsteg för integreringen av mänskliga rättigheter. Parlamentet välkomnar Michael Matthiessens verksamhet och personliga engagemang.

88.

Europaparlamentet gläder sig över att arbetsgrupperna för civila och polisiära insatser inom ramen för GUSP och europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP) och för militära operationer inom EU har börjat diskutera människorättsaspekter i samband med sina operationer och möjligheten att integrera sådana aspekter, inbegripet ett fördömande av våld mot kvinnor, i instruktionerna till EU-personal på fältet. Parlamentet välkomnar det generiska dokument om uppförandenormer för ESFP-operationer, som antogs av rådet den 23 maj 2005 och som innehåller omfattande instruktioner för alla personalkategorier som deltar i ESFP-operationer. Parlamentet understryker emellertid det uppenbara behovet av att dessa normer iakttas på ett strikt och konsekvent sätt i EU:s allt fler militära och civila operationer utomlands. Parlamentet anser att EU på detta sätt kan förhindra de kränkningar som har uppstått i FN:s fredsbevarande uppdrag. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att anslå medel för att ge all personal utbildning i hur dessa normer skall tillämpas.

89.	Europaparlamentet välkomnar Europeiska unionens riktlinjer för främjande av efterlevnaden av internationell humanitär rätt, som antogs i december 2005. Parlamentet uppmanar med kraft rådet att tillämpa dem i alla relevanta uttalanden, deklarationer och demarscher.

90.

Europaparlamentet uppmanar Europeiska investeringsbanken (EIB), som är ett av de organ som genomför EU:s utvecklingspolitik genom långivning och världens största offentliga finansinstitut, att integrera människorättsfrågor i alla sina projektutvärderingar och se till att det finns en tillräcklig intern kapacitet för att införliva mänskliga rättigheter i dess insatser. Parlamentet efterlyser framför allt ett införande av tydliga skyddsåtgärder, baserade på internationella normer, som gör det möjligt att bedöma och mildra de människorättsrelaterade konsekvenserna av dess projekt. Parlamentet efterlyser politiska skyddsåtgärder för frågor som inte omfattas av EU:s lagstiftning, och anser att dessa åtgärder åtminstone bör vara lika omfattande som dem som beskrivs i ”Equator Principles”. EIB uppmanas att höra parlamentet i frågan.

91.

Europaparlamentet gläder sig över att kommissionen regelbundet ser över om länder bör läggas till GSP+-förteckningen över länder som får de bästa tullsatserna för varor som skall importeras till EU. Parlamentet uppmanar dock kommissionen att vid denna utvärdering kontrollera både att internationella åtaganden har trätt i kraft och att de verkligen tillämpas och genomdrivs på plats.

92.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillämpa objektiva kriterier när GPS+ förmåner beviljas länder som visat allvarliga brister i genomförandet av de åtta ILO konventionerna om grundläggande rättigheter för arbetstagare, och särskilt att övervaka genomförandet av de åtaganden som gjorts av Venezuela, Moldavien, Sri Lanka, Mongoliet, El Salvador, Guatemala och Colombia före kommissionens beslut från december 2005. Parlamentet uppmanar generellt kommissionen att regelbundet se över genomförandet av dessa konventioner och att vid behov tillämpa de säkerhetsbestämmelser som avses i förordningen.

93.

Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att se till att handelsavtal är förenliga med befintliga FN-fördrag om mänskliga rättigheter i överensstämmelse med parlamentets ovannämnda resolution av den 14 februari 2006. Rådet och kommissionen uppmanas också att genomföra oberoende hållbarhetsbedömningar före handelsförhandlingarna för att särskilt kontrollera effekterna för de mänskliga rättigheterna, och att se över och motverka befintliga och föreslagna handelsregler som på ett negativt sätt kan påverka mänskliga rättigheter och sociala och miljömässiga frågor.

94.

Europaparlamentet påpekar att alla landsspecifika utvärderingar av mänskliga rättigheter bör innehålla en analys av grundläggande rättigheter för arbetstagare i enlighet med artikel 23 i den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter, artikel 22 i ICCPR och artikel 8 i den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

95.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta med systematisk övervakning av mänskliga rättigheter i alla landstrategidokument, regionstrategidokument, nationella vägledande program, regionala vägledande program och handlingsplaner. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppdatera dessa dokument regelbundet, så att de alltid avspeglar den aktuella situationen för mänskliga rättigheter på plats, samt att anordna lämpliga samråd med icke-statliga organisationer i samband med dessa uppdateringar.

96.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en rapport om hur den har genomfört sina egna förslag i kommissionens meddelande om Europeiska unionens roll i arbetet för att främja mänskliga rättigheter och demokratisering i tredjeland från maj 2001 följt av en grundlig översyn.

97.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en strategi för att främja tillämpningen av samtliga EU riktlinjer för mänskliga rättigheter tillsammans med gränsöverskridande företag, för att genomföra sitt nyligen framlagda meddelande av den 23 mars 2006 om företags sociala ansvar (KOM(2006)0136).

98.

Europaparlamentet upprepar att EU:s interna politik inte bara måste följa internationell rätt avseende mänskliga rättigheter, utan att den måste göra det på ett exemplariskt sätt. Parlamentet är i detta avseende oroat över att de nuvarande åtgärderna för att hantera migrationen inte alltid garanterar flyktingars tillgång till skydd i praktiken. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att se till att migrationsstyrningen inte blir ett villkor för utvecklingssamarbete med tredjeländer och att pilotprogrammen för regionalt skydd förblir skyddsinriktade, får tillräckliga och långsiktiga resurser, är fullständigt samordnade med EU:s humanitära politik och utvecklingspolitik och bygger på principen om internationell solidaritet.

99.

Parlamentet betonar också att det i kampen mot människohandeln bör antas en människorättsstrategi för människohandelns offer, och välkomnar i detta sammanhang att tonvikten har lagts på brottsofferskyddet i rådets EU-plan för att bekämpa och förhindra människohandel (20). Parlamentet uppmanar alla medlemsstater att ratificera Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel.

100.	Europaparlamentet uppmanar med kraft rådet och kommissionen att fastställa riktmärken för alla samråd om mänskliga rättigheter i syfte att förbättra samstämmigheten i politiken och i den politiska dialogen.

Effektiviteten i Europaparlamentets ingripanden i människorättsärenden

101.	Europaparlamentet gläder sig över att det har fått en växande roll på människorättsområdet och som garant för åtaganden om att förbättra situationen för de mänskliga rättigheterna över hela världen genom att granska andra institutioners verksamhet och särskilt genom Sacharovpriset.

102.

Europaparlamentet välkomnar det första verksamhetsåret för underutskottet för mänskliga rättigheter inom utskottet för utrikesfrågor, och dess arbete med stöd av parlamentets verksamhet för att skapa en samlingspunkt för människorättsinsatser, vilket saknades under den föregående valperioden, med regelbundna rapporter från ordförandeskapet, kommissionen, den personlige representanten för de mänskliga rättigheterna, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, FN:s särskilda rapportörer och Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter, ett flertal utfrågningar och åsiktsutbyten, expertutlåtanden och studier samt bidrag avseende mänskliga rättigheter till arbetet i utskottet för utrikesfrågor.

103.

Europaparlamentet understryker behovet av att människorättsfrågor integreras i arbetet inom alla parlamentets utskott och delegationer som hanterar Europaparlamentets yttre förbindelser. I detta sammanhang understryker parlamentet framför allt det arbete som utvecklingsutskottet har utfört när det gäller att anordna regelbundna människorättsdiskussioner. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att följa upp slutsatserna av dessa och av andra människorättsdiskussioner som genomförts i parlamentet.

104.

Europaparlamentet påpekar i detta sammanhang att underutskottet för mänskliga rättigheter under 2005 fokuserade sin verksamhet på genomförandet EU:s människorättsinstrument, exempelvis EU:s riktlinjer för människorättsförsvarare, och därvid inrättade ett system för samordning med företrädare för FN:s människorättsorgan. Parlamentet anser att det är en prioriterad målsättning att fortsätta att bedriva ett nära samarbete med FN och Europarådets företrädare och organ, för att säkerställa ökad konsekvens och samordning på människorättsområdet.

105.

Europaparlamentet anser att effektiviteten i parlamentets arbete med mänskliga rättigheter kan förbättras på många sätt, exempelvis genom en mer noggrann granskning av rådets och kommissionens insatser gentemot länder med problem i fråga om mänskliga rättigheter och genom en konsekvent bedömning i rätt tid av följderna av alla människorättsuttalanden i resolutioner och deras genomförande. Parlamentet anser att underutskottet bör överväga att inrätta små informella arbetsgrupper som skall följa varje uppsättning riktlinjer så att det blir lättare att följa rådets arbete och lägga fram förslag.

106.

Europaparlamentet uppmanar underutskottet att systematiskt följa upp människorättsresolutioner som antagits i enlighet med artikel 115 i arbetsordningen och att förstärka insatserna för att aktivt ta upp överväganden om mänskliga rättigheter i all verksamhet i parlamentet, inbegripet i andra utskotts arbete och i parlamentariska delegationer.

107.

Europaparlamentet anser att underutskottet skulle kunna förbättra sitt inflytande på politiken och planeringen genom att följa rådets och kommissionens arbetsprogram närmare, särskilt arbetet inom COHOM, genom att regelbundet bjudas in av COHOM:s medlemmar, och kräver att Europaparlamentets ledamöter systematiskt bjuds in att delta i informationsmöten, exempelvis de möten som anordnas med icke-statliga organisationer, och informationsmöten om dialoger om mänskliga rättigheter med tredjeländer. Parlamentet ser fram emot en försäkran om att sådana inbjudningar nu kommer att komma regelbundet.

108.

Europaparlamentet uppmanar presidiet och talmanskonferensen att överväga om åtgärder kan vidtas för att öka parlamentsledamöternas politiska stöd i kammaren vid parlamentets omröstningar om brådskande resolutioner enligt artikel 115 i arbetsordningen, eventuellt genom att flytta omröstningen till en lämpligare tidpunkt.

109.

Europaparlamentet efterlyser en mer konstruktiv roll för underutskottet för mänskliga rättigheter när det gäller utarbetandet av konsekventa och öppna kriterier för att välja ut brådskande ärenden, så att det kan säkerställas att parlamentets insatser sker i rätt tid och får så stor betydelse som möjligt. Parlamentet uppmanar ledamöterna i underutskottet att dela med sig av sin sakkunskap på detta område och att inta en aktivare och mer avgörande roll i utarbetandet av brådskande resolutioner. Parlamentet föreslår att det för detta ändamål inrättas en ständig arbetsgrupp med ledamöter från underutskottet.

110.

Europaparlamentet välkomnar utarbetandet av riktlinjer för parlamentsdelegationers besök till tredjeländer. Parlamentet uppmanar presidiet och talmanskonferensen att överväga åtgärder för att öka synligheten och få till stånd en systematisk tillämpning av dessa riktlinjer. Parlamentet betonar att alla uppdrag i ett tredjeland automatiskt bör omfatta mänskliga rättigheter som ett tema och att alla deltagare bör informeras fullständigt om situationen för de mänskliga rättigheterna före och under besöket.

111.

Europaparlamentet välkomnar underutskottets, utrikesutskottets och Europaparlamentets talmans aktiva roll för att motarbeta orättvisor världen över, särskilt genom utdelningen av Sacharovpriset. Parlamentet påpekar i detta sammanhang att priset bör överräckas direkt till pristagarna under en offentlig ceremoni.

112.

Europaparlamentet välkomnar parlamentets åtagande att ta itu med den komplexa frågan om att försvara mänskliga rättigheter och samtidigt bekämpa internationell terrorism. Parlamentet påpekar att det är oerhört viktigt att EU agerar konsekvent i olika människorättsfrågor om EU vill vara en trovärdig aktör internationellt. Parlamentet tar del av parlamentets beslut av den 18 januari 2006 (21) att bilda ett tillfälligt utskott för att undersöka CIA:s och eventuellt vissa EU-medlemsstaters eller anslutningsländers påstådda deltagande i de extraordinära överlämnanden som innebär att fångar överförs till hemliga platser, så kallade black sites, där de riskerar att utsättas för tortyr. Parlamentet ser fram emot rapporten och slutsatserna från det tillfälliga utskottet.

113.

Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att, med anledning av den konferens mellan EU och Förenta staterna som skall hållas i juni 2006 och i överensstämmelse med expertrapporten från UNCHR, uppmana den amerikanska regeringen att omedelbart lägga ner fånglägret i Guantanamo och att insistera på att alla fångar behandlas på ett sätt som är förenligt med humanitär rätt och utan dröjsmål ställs inför rätta i en rättvis offentlig rättegång inför en behörig, oberoende och opartisk domstol.

114.	Europaparlamentet ser fram emot resultatet av en konsekvensbedömning utformad för att analysera och utvärdera effekterna av parlamentets arbete i fråga om mänskliga rättigheter.

115.

Europaparlamentet noterar att det fortfarande diskuteras förslag om att stärka parlamentets roll för att främja demokrati, något som skulle kunna stödja arbetet i viktiga utskott och delegationer, skapa ett observatorium för politisk utveckling i grannskapsländerna och andra länder och förbättra informationsnätverket mellan nationella parlament i hela EU.

116.

Europaparlamentet noterar att det fortfarande diskuteras förslag om att inrätta en europeisk fond för demokrati som skulle samarbeta med andra organisationer som är verksamma inom den demokratiska processen, exempelvis Europarådet och OSSE, och överväga hur ett organ för att främja demokrati och mänskliga rättigheter som är tillgängligt för EU skall kunna utvecklas.

Resurser som ägnats åt människorättsarbete, inbegripet vid rådets sekretariat

117.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta minst en permanent befattning i varje delegation i ett tredjeland tredjeland med fortlöpande ansvar för att övervaka situationen för de mänskliga rättigheterna i landet, främja internationella normer för mänskliga rättigheter och ansvara för förbindelserna med det civila samhället, exempelvis förbindelserna med människorättsförsvararna. Parlamentet anser att denna befattning bör ha tillräckligt hög rang för att kunna identifiera och lösa problem vid behov. Parlamentet begär i detta hänseende att kommissionens delegationer med jämna mellanrum skall skicka officiella inbjudningar till företrädarna för det civila samhället, i syfte att ytterligare stödja människorättsförsvararnas insatser i tredjeländerna.

118.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka människorättsenheten inom generaldirektoratet för yttre förbindelser och att anställa ytterligare personal för att hantera alla människorättsärenden, så att den kan utföra sitt nya uppdrag som resursenhet. Parlamentet begär också att en anställd på varje geografisk enhet skall få utökat ansvar för mänskliga rättigheter.

119.

Europaparlamentet begär ökade anslag till underutskottet för mänskliga rättigheter för att underlätta finansieringen av studieresor och besök för utskottsmedlemmar till platser där det finns problem med de mänskliga rättigheterna. Tanken är att det skall bli möjligt att belysa kränkningar av internationell rätt avseende mänskliga rättigheter.

120.

Europaparlamentet uppmanar rådet att stärka människorättsenheten inom sitt generalsekretariat och särskilt att inrätta nya befattningar för experter med människorättsbakgrund och specialistkunskaper inom internationell humanitär rätt och internationell rätt avseende mänskliga rättigheter, som stöd för den personlige representanten för de mänskliga rättigheterna och för att göra det möjligt att fördela arbetet på ett rimligt sätt på dennes kontor, särskilt med hänsyn till den personlige representantens utökade ansvarsområde.

121.	Europaparlamentet anser att alla särskilda representanter som utses av rådet skall få tillgång till en människorättsexpert som enbart skall arbeta i deras kontor. Parlamentet uppmanar dessa företrädare att systematiskt ta upp människorättsfrågor i sitt arbete.

* *

122.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas och kandidat- och anslutningsländernas regeringar och parlament, FN, Europarådet, OSSE, regeringarna i de länder som nämns i denna resolution och kontoren för de största icke-statliga människorättsorganisationerna inom EU.

(1) Rådsdokument 12416/05.

(2) Se tabellen som bifogas betänkande A6-0158/2006 från utskottet för utrikesfrågor.

(3) EGT C 379, 7.12.1998, s. 265; EGT C 262, 18.9.2001, s. 262; EGT C 293 E, 28.11.2002, s. 88; EUT C 271 E, 12.11.2003, s. 576.

(4) EGT C 364, 18.12.2000, s. 1.

(5) EGT L 317, 15.12.2000, s. 3.

(6) EUT L 287, 28.10.2005, s. 4.

(7) EUT C 304 E, 1.12.2005, s. 375.

(8) Antagna texter, P6_TA(2006)0056.

(9) Antagna texter, P6_TA(2005)0436.

(10) Rådets beslut 2003/659/RIF av den 18 juni 2003 (EUT L 245, 29.9.2003, s. 44).

(11) EUT C 140 E, 9.6.2005, s. 153.

(12) Antagna texter, P6_TA(2005)0444.

(13) Rådets slutsatser av den 12.12.2005. 15293/1/05 REV 1, bilaga, s. 14.

(14) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (EGT L 248, 16.9.2002, s. 1).

(15) Antagna texter, P6_TA(2005)0525.

(16) Antagna texter, P6_TA(2005)0414.

(17) Rådet godkände dessa riktlinjer första gången i december 2003. De innehåller standardformuleringar och gemensamma definitioner som kan användas i rättsliga instrument för att vidta åtgärder. Översynen gjordes i december 2005.

(18) EUT C 201 E, 18.8.2005, s. 123.

(19) Den 23 januari 2006 rådde följande förhållande avseende undertecknande och ratificering bland EU-25: undertecknande och ratificering (endast 5 medlemsstater): Danmark, Malta, Polen, Sverige och Förenade kungariket (samt kandidatlandet Kroatien); undertecknande (11 medlemsstater): Österrike, Belgien, Cypern, Tjeckien, Estland, Finland, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Spanien (samt kandidatländerna Rumänien och Turkiet); varken undertecknande eller ratificering (9 medlemsstater): Tyskland, Grekland, Ungern, Irland, Lettland, Litauen, Portugal, Slovakien och Slovenien (samt kandidatlandet Bulgarien).

(20) EUT C 311, 9.12.2005, s. 1.

(21) Antagna texter, P6_TA(2006)0012.

P6_TA(2006)0221

Budgeten för 2007: Kommissionens rapport om den årliga politiska strategin

Europaparlamentets resolution om budgeten för 2007: Kommissionens rapport om den årliga politiska strategin (2006/2020(BUD))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén – Årlig politisk strategi för 2007: Öka förtroendet genom handling (KOM(2006)0122),

—	med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet (1),

—	med beaktande av det reviderade förslaget till ett förnyat interinstitutionellt avtal om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet (KOM(2006)0036),

—	med beaktande av sin resolution av den 8 juni 2005 om politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU 2007-2013 (2),

—	med beaktande av artikel 272 i EG-fördraget och artikel 177 i Euratomfördraget,

—	med beaktande av artikel 112.1 i arbetsordningen,

—	med beaktande av budgetutskottets betänkande och yttrandena från utskottet för utveckling och utskottet för internationell handel (A6-0154/2006).

A.	Institutionerna har kommit fram till en kompromiss om ett nytt interinstitutionellt avtal och en ny flerårig budgetram precis innan budgetförfarandet för 2007 skall inledas.

B.	I avsaknad av ett gällande interinstitutionellt avtal finns bestämmelser för det årliga budgetförfarandet fastlagt i EG-fördraget, särskilt artikel 272.

C.	Mycket av gemenskapslagstiftningen kommer att förnyas 2007, vilket gör det möjligt att i budgeten för 2007 införa nya prioriteringar för den kommande finansiella perioden.

D.	Utvidgningen med Bulgarien och Rumänien torde äga rum 2007.

E.	Valet av prioriteringar för 2007 års budget, den första inom den kommande fleråriga budgetramen, kommer inte bara att lägga fast EU:s politik under det kommande året, utan kommer otvivelaktigt också att få en strategisk roll för kommande år.

Dagens utmaningar måste mötas med framåtblickande politik som kräver adekvata ekonomiska resurser. Den genomgång av samtliga aspekter av EU:s utgifter och tillgångar som planeras till 2008-2009 kommer att erbjuda ett enastående tillfälle att anpassa EU:s politik till globaliseringsprocessen och att ompröva prioriteringarna samtidigt som solidariteten och sammanhållningen i Europeiska unionen bibehålls.

Under tiden bör budgeten för 2007 göra det möjligt för EU att ta ytterligare ett steg framåt mot att bli en effektiv global aktör. Budgeten bör tillhandahålla tillräckliga resurser för att bidra till unionens interna och externa utmaningar och syfta till att nå hållbar utveckling, främja demokrati och mänskliga rättigheter och bidra till att ge entreprenörer och företagare bättre möjligheter att lyckas i den globala konkurrensen, i synnerhet genom ökade satsningar på forskning och utveckling, utbildning och nyskapande, för att garantera välstånd och högre livskvalitet för våra medborgare.

Sammanhang

Europaparlamentet uttrycker oro avseende den tydliga diskrepansen mellan de globala utmaningar som Europeiska unionen står inför och de anslag som kan bli tillgängliga under de tillämpliga rubrikerna i en flerårig budgetram 2007-2013 utan ambitioner för att effektivt möta dessa utmaningar, särskilt vad gäller konkurrenskraft, forskning och innovationer som rådet och kommissionen själva har angett som prioriteringar.

Europaparlamentet påminner om besluten från Europeiska rådets möte i oktober 2005 som definierar de utmaningar som Europeiska unionen måste möta i en globaliserad värld. Parlamentet anser att den årliga politiska strategin inte återspeglar hur angeläget det är att dessa utmaningar tas på allvar eller presenterar den nödvändiga visionen för stimulans av ekonomiska reformer för att möta dem.

Europaparlamentet anser att om man utgår från att 2007 kommer att bli den första budgeten i en ny budgetram bör denna budget vara strategisk till sin karaktär och inriktas mot de interna och externa politikområden där finansiering kan vara av avgörande betydelse och som kan ge verklig valuta för pengarna.

Europaparlamentet noterar kommissionens strategiska mål som beskrivs i det årliga strategidokumentet ”Öka förtroendet genom handling”. Även om parlamentet instämmer i analysen riktar parlamentet skarp kritik mot den självgodhet och avspända attityd som kommer till uttryck när kommissionen definierar de utmaningar som EU står inför. T.ex. anser parlamentet att kommissionen inte ägnat tillräcklig uppmärksamhet åt de omfattande och mycket snabba förändringar som den globala ekonomin genomgår, särskilt i tillväxtekonomier som Kina och Indien.

Europaparlamentet avser att göra bästa möjliga bruk av resurserna till en grundläggande fråga för budgeten 2007, med hänsyn till sambandet mellan olika aktioner, deras effektivitet och deras mervärde för medborgarna. Parlamentet anser att de tre viktigaste linjerna i budgeten för 2007 bör vara att slå fast politiska prioriteringar, garantera valuta för pengarna och påbörja förberedelserna för utvärderingen 2008-2009 eftersom budgeten för 2007 och förverkligandet av den kommer att göra det möjligt att bedöma hur effektiv den nya fleråriga budgetramen är.

Europaparlamentet anse att när det gäller att slå fast de politiska prioriteringarna bör budgeten för 2007 under de reducerade taken, jämfört med de ursprungliga förväntningarna, koncentreras på ett begränsat antal prioriteringar, särskilt

—

Yttre förbindelser – EU:s roll i en globaliserad värld

—	Partnerskap/Samarbetsavtal

—	Gemenskapens grannskapspolitik och föranslutningsinstrumenten

—	Utvecklingspolitik, demokratisering och mänskliga rättigheter, millennieutvecklingsmålen

—	Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP)

—

Säkerhets-, frihets- och solidaritetsdimensionen (både extern och intern)

—	Extern, t.ex. energisäkerhet, förebyggande av, förberedelser för och hantering av konsekvenserna av terroristhot

—	Intern, t.ex. invandringspolitik för integration av medborgare i tredjeländer, solidarisk gränsbevakning, säkerhet och försvar för friheter

—	Sammanhållning

—

EU-intern politik

—	Lissabonmålen (tillväxt, sysselsättning, utbildning, transporter, forskning och innovationer)

—	Miljö och landsbygdens utveckling

—	Medborgare (bland annat kultur och ungdom) och kommunikation

—	Anpassning av mål och resurser för den europeiska offentliga förvaltningen inklusive Europeiska gemenskapens organ

Europaparlamentet anser att det ingår i dess ansvar som budgetmyndighet och myndighet för ansvarsfrihet att se till att de medel som anslås till EU:s budget spenderas på ett sätt som garanterar kvalitativ valuta för pengarna; särskilt att optimera de resurser som görs tillgängliga under de begränsande taken. Parlamentet avser därför att betrakta 2007 års budget ur ett kostnads-nyttoperspektiv genom att utveckla en kvalitativ översyn av budgeten genom en årlig utvärdering i nära samarbete med sektorskommittéerna.

Europaparlamentet påminner om vikten av en översyn i halvtid av den kommande fleråriga budgetramen med syftet att justera den ekonomiska ramen så att EU effektivare kan möta utmaningarna i en snabbt föränderlig värld. Parlamentet anser att 2007 års budget, som den första i den fleråriga budgetramen 2007-2013, erbjuder ett viktigt tillfälle att fastställa inriktningen på genomförandet av de nya programmen, och därigenom lägga grunden för den totalöversyn av den fleråriga budgetramen som planeras till 2008.

Europaparlamentet påminner om att den fleråriga budgetramen inte bör betraktas som en flerårig budget. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att lägga fram ett preliminärt budgetförslag som lämnar tillräckligt manöverutrymme för budgetförfarandet för 2007 när det gäller de program som faller under medbeslutandeförfarandet.

Beslut om politiska prioriteringar

A. Yttre förbindelser – Europa som en global partner

10.

Europaparlamentet understryker att EU:s uppbyggnad baserar sig på en rad centrala värden, såsom fred, frihet, och demokrati samt behovet av att främja internationella relationer för att slå vakt om dessa mål. Parlamentet anser att det grundläggande i dessa mål ibland kommer i skymundan av de många och sinsemellan olika typerna av internationella överenskommelser och instrument och anser att EU nu bör utveckla en sammanhängande och övergripande strategi, i både politiska termer och i termer av vägledning för budgeten, för att bättre definiera sina strategiska prioriteringar. Denna bör innefatta särskild uppmärksamhet på hur nya program fungerar och deras relevans i förhållande till de strategiska målen. Parlamentet ser fram mot en rapport från kommissionen om effektiv extern verksamhet inom ramen för fördragets nuvarande bestämmelser.

11.

Europaparlamentet anser fullt och fast att partnerskap som bygger på gemensamma grundläggande centrala värderingar måste uppmärksammas och främjas just för dessa aspekter. Parlamentet betonar vilken avgörande vikt man fäster vid en nystart för ett djupare och mer strategiskt partnerskap med Förenta staterna avseende många globala frågor, grundat på gemensamma mål för de två kontinenterna.

12.	Europaparlamentet välkomnar att kommissionen prioriterar större politisk sammanhållning och effektivare bistånd när det gäller de externa åtgärderna.

13.	Europaparlamentet framhåller sin oro för fågelinfluensans fortsatta utveckling i och utanför Europeiska unionen och understryker att det krävs ett nära samarbete med FAO, WHO, Världsorganisationen för djurens hälsa (OIE) och länderna i de drabbade regionerna.

14.

Europaparlamentet upprepar sitt stöd för den europeiska grannskapspolitiken som parlamentet anser vara avgörande, särskilt när det gäller att främja demokrati och positiva förändringar genom en politik som ger klara vinster, även i ekonomiska termer och handelstermer, för genomförda reformer och uppnådda förbättringar. Parlamentet är övertygat om att åtgärder inom detta område, som på längre sikt även leder till ekonomisk utveckling, kommer att medföra viktiga fördelar för både partnerländerna och EU.

15.

Europaparlamentet anser att det är viktigt att se till att det finns tillräcklig finansiering för utvecklingspolitiken och åtgärder för fattigdomslindring, inklusive millenniemålen. Parlamentet betonar med eftertryck att hållbara lösningar också är beroende av tillräckliga interna framsteg i de berörda länderna, inklusive respekt för rättssystemet, demokrati och mänskliga rättigheter. Parlamentet understryker hur viktigt det är att vara särskilt uppmärksam på hur nationella program och EU-program hänger samman och kompletterar varandra för att uppnå maximal effekt och effektivitet. Parlamentet efterlyser en detaljerad genomgång av programmen för demokratisering och mänskliga rättigheter samt av hur vissa icke-statliga organisationer fungerar.

16.

Europaparlamentet påminner kommissionen och rådet om deras åtaganden att förse de länder som omfattas av sockerprotokollet med adekvat och lämplig finansiering för kompletterande åtgärder som skall hjälpa dem att möta de utmaningar som uppstår under en övergångsperiod till följd av EU:s interna reformering av sockerordningen och de tillämpliga WTO-bestämmelserna.

17.

Europaparlamentet betonar att utvecklingen i mellanöstern, särskilt i Palestina, noggrant bör utvärderas inom ramen för budgetförfarandet och fäster särskild uppmärksamhet vid sannolikheten för kaos om den palestinska myndigheten kollapsar samt kravet på sund ekonomisk förvaltning av EU-stöd, antingen det betalas ut direkt eller via de fonder som har inrättats. Parlamentet vill göra det helt klart att budgetmyndigheten måste höras i förväg innan några viktigare ekonomiska åtaganden kan göras.

18.

Europaparlamentet är fast beslutet att utveckla den etablerade politiska dialogen om GUSP på ett konstruktivt sätt och uppmanar rådet att utnyttja detta tillfälle till att föra en mer öppen, transparent och ansvarstagande GUSP. Parlamentet insisterar särskilt på att årligen i förväg bli involverat och rådfrågat om planerade aktioner och val. Parlamentet upprepar att man är berett att se över kontoplanen för GUSP för att anpassa den till de politiska behoven och unionens roll. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att utarbeta en särskild rapport om kostnadseffektiviteten i samband med gemensamma GUSP-aktioner.

B. Säkerhetsdimensionen – Säkerhet, frihet och medborgarskap

19.	Europaparlamentet understryker att Europas medborgare behöver frihet, rättvisa och trygghet i sina dagliga liv. Parlamentet betonar att EU:s budget för 2007 bör bidra till att garantera dessa privilegier i Europeiska unionen, både externt och internt, också ekonomiskt och socialt sett.

20.

Europaparlamentet välkomnar att kommissionen inom ramen för den externa säkerheten har inkluderat energipolitiken som en av de viktigaste prioriteringarna för 2007. Parlamentet betonar den viktiga roll som hållbarhet, konkurrenskraft, tryggad energitillgång och energieffektivitet spelar för Europas ekonomi och betonar vikten av att diversifiera gas- och oljeutbudet och undersöka alla möjligheter att göra Europeiska unionen mer självförsörjande i fråga om energi. Parlamentet betonar det stora importberoendet på energiområdet i EU. Parlamentet efterlyser en konsekvent energistrategi som inbegriper dialog med de viktiga leverantörsländerna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i sin helhet genomföra den gällande gemenskapslagstiftningen om liberalisering av energimarknaderna, förbättring av energieffektiviteten, främjandet av förnybara energikällor och forskning om framställning och utnyttjande av biobränslen och alternativa energikällor.

21.	Europaparlamentet framhåller hur viktigt det är med miljöfrågorna i samband med energi. Parlamentet betonar hur viktigt det i detta sammanhang är att uppnå Kyotomålet på 8 procents minskning av växthusgaser fram till 2008-2012.

22.

Europaparlamentet välkomnar starten på nya program för frihet, säkerhet och rättvisa under 2007-2013 inom ramen för rättsliga och inrikes frågor. Parlamentet betonar att det är nödvändigt att bemöta den moderna, globaliserade brottsligheten med samordnade EU-aktioner inom olika politikområden för att garantera ett tryggt samhälle med rättsstatsprincipen som grund.

23.

Europaparlamentet betonar att målet att integrera invandrarna samt hanteringen av gränserna är viktigt under de kommande åren. Parlamentet avser att anslå tillräckliga resurser under 2007 för att garantera att utvidgningen av Schengenområdet åtföljs av principen om gemenskapssolidaritet i hanteringen av unionens yttre gränser.

24.

Europaparlamentet påminner om att kommunikationspolitikens huvudsyfte är att föra EU närmare medborgarna. Parlamentet anser att man bör införa informations- och dialogformer för dem som för närvarande känner sig utestängda från den europeiska debatten och att dialog och förståelse mellan Europas medborgare bör främjas genom framgångsrika EU-program som Erasmus och Leonardo (livslångt lärande) och genom språkutbildning.

25.

Europaparlamentet påminner om att stärkandet av ekonomisk och social sammanhållning är ett av EU:s grundläggande mål enligt fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Europaparlamentet påpekar att 2007 kommer att bli det första år då medlemsstaterna får fullt stöd från strukturfonderna och Sammanhållningsfonden. Därför anser parlamentet att ökad sammanhållning bör förbli en prioritet för 2007 och tillräckliga ekonomiska resurser anslås till sammanhållningspolitiken i budgetförfarandet för 2007.

C. Intern politik – välstånd och solidaritet

26.

Europaparlamentet anser att målen i Lissabonagendan kommer att bidra till att gynna hållbar tillväxt och skapandet av arbetstillfällen inom EU. Därför uppmanar parlamentet medlemsstaterna att verkligen genomföra den nuvarande och den föreslagna lagstiftning som syftar till att fullborda den inre marknaden och fullfölja gemenskapens Lissabonprogram. Europaparlamentet framhåller att det behövs tillräcklig offentlig finansiering för att skapa den hävstångseffekt som förväntas av åtgärder som samfinansieras av Europeiska investeringsbanken och ser fram emot kommissionens och rådets förslag i ärendet.

27.	Europaparlamentet understryker hur viktiga de små och medelstora företagen är, vilka i hög grad bidrar till nyskapande, tillväxt och välstånd i EU. Parlamentet understryker vikten av att fortsätta att förenkla regelverken för framför allt små och medelstora företag.

28.

Europaparlamentet uppmanar enträget medlemsstaterna och kommissionen att särskilt uppmärksamma de områden som utgör basen i en livskraftig, modern ekonomi, t.ex. kunskap, skicklighet, forskning och utveckling, innovationer, informationsteknik, transporter och energi. Europaparlamentet påminner om att det är viktigt att öka kapaciteten i kunskapstriangeln (utbildning, forskning och innovationer) och stärka banden mellan dessa faktorer. Parlamentet begär att alla politiska åtgärder i medlemsstaterna och på EU-nivå inriktas på stöd till forskning och nyskapande närhelst det är möjligt. Europaparlamentet stöder med kraft åtgärderna för utveckling och fullbordande av det europeiska informationssamhället, eftersom det främjar integration, bättre offentliga tjänster och ökad livskvalitet.

29.

Europaparlamentet anser att finansiella instrument i samband med den nya generationen program behöver finjusteras och åtföljas av tillräckliga ekonomiska resurser. Detta är viktigt för att stödja en industripolitik som syftar till välstånd och konkurrenskraft i hela EU, inklusive små och medelstora företag, som skulle dra stor nytta av forskningsresultat genom industriella tillämpningar (dvs. tekniköverföring från universitet och forskningscentrum till industriella användningsområden).

30.

Europaparlamentet betonar att inför den globala konkurrensen är det förmågan hos både arbetsgivare, arbetstagare och företagen som helhet att i tillräcklig grad anpassa sig till den pågående förändringen som kommer att vara avgörande. Parlamentet anser att det i detta sammanhang är mycket viktigt att utveckla en framtidspolitik och en politik för framtiden och att den europeiska globaliseringsfond för anpassning som för närvarande diskuteras kan vara ett första steg i rätt riktning. Parlamentet anser att inrättandet av ett europeiskt tekniskt institut kan underminera eller överlappa existerande strukturer och är därför kanske inte det mest effektiva sättet att använda medel i detta sammanhang. Europaparlamentet anser att den sysselsättningspotential som nyskapande företag har kan hjälpa EU att komma över vissa svårigheter som hänger samman med den globala konkurrensen. Parlamentet kräver att hindren för forskarnas rörlighet och för att skapa en öppen och konkurrenskraftig arbetsmarknad för forskarna elimineras.

31.

Europaparlamentet påminner om att kommunikation är en nyckelfaktor för att hjälpa EU-medborgarna att förstå EU bättre. Parlamentet pekar på att de knappa resurserna bör användas till att utveckla en effektiv och sammanhållen kommunikationspolicy för samtliga EU-institutioner. Parlamentet är övertygat om att potentialen för synergier mellan kommissionens och parlamentets informationsverksamhet ännu inte är fullt utvecklad.

D. Sammanhållning

32.

Europaparlamentet betonar vikten av att budgetera för de verkliga behoven av stöd ur strukturfonderna och att det är viktigt att se till att betalningarna är tillräckliga för att genomförandet av program inte skall äventyras. Europaparlamentet anser att betalningarna bör motsvara de mest tillförlitliga uppskattningarna, i enlighet med principerna om sund ekonomisk förvaltning och god budgeteringssed.

Kvalitativ valuta för pengarna

33.

Europaparlamentet understryker att överenskommelsen från Europeiska rådets möte i december 2005 tydligt visar att kampen om resurserna har börjat. Parlamentet påpekar att rådets siffror skulle innebära en minskning av tillgängliga resurser mellan 2007 och 2013 med mer än 15 procent jämfört med vad kommissionen ansåg var nödvändigt i sitt ursprungliga förslag. Parlamentet anser därför att det i detta läge är absolut nödvändigt att börja titta på de kvalitativa aspekterna av Europeiska unionens utgifter.

34.

Europaparlamentet delar rådets bedömning att det är viktigt med ett gott samarbete mellan budgetmyndighetens två grenar och kommissionen. Parlamentet instämmer särskilt med rådet i att alla anslag måste ses över i detalj för varje politikområde och bekräftar i detta sammanhang att det är viktigt med omfördelningar för att låta budgetmyndigheten göra de ekonomiska justeringar som behövs för att möta nuvarande och kommande behov. Parlamentet anser att det är nödvändigt att i god tid få in verksamhetsförklaringar av hög kvalitet och ekonomisk information till utgiftsförslagen.

35.

Europaparlamentet anser att starten på den nya fleråriga budgetramen erbjuder ett viktigt tillfälle för förnyad utvärdering. Parlamentet anser att program som man vet inte är framgångsrika eller inte längre är prioriterade bör avvecklas. Parlamentet anser att det är viktigt att vara öppen för att introducera nya program om det behövs för att EU skall hålla jämna steg med globaliseringen. Parlamentet understryker att EU-institutionerna måste utrota bedrägeri och onödig byråkrati varhelst de förekommer.

36.

Europaparlamentet avser att begära kostnads-nyttoanalyser inom specifika budgetområden genom att använda delar av de resurser som anslagits till parlamentets utskott, för att utvärdera den genomförda politikens efterlevnad (efterlevnad av budgetförordningen, ekonomiska rapportsystem) och resultat (effektivitet i samband med resursanvändning och projekt, administrationskostnader) och att dra de politiska slutsatserna av en sådan utvärdering.

37.

Europaparlamentet betonar att kommissionen omedelbart bör vidta åtgärder för att förenkla och förbättra administrationen, särskilt det reviderade förslaget till budgetförordning, när gemenskapsprogram genomförs för dess egna enheter, medlemsstaterna och de slutliga mottagarna och göra den effektivare, särskilt när det gäller småskaliga projekt. Parlamentet anser att en grundlig analys av hur effektiv administrationen av gemenskapslagstiftningen är bör göras för var och en av dessa fyra nivåer.

Förberedelse för översynen 2008/2009

38.

Europaparlamentet delar rådets uppfattning att de ekonomiska ramarna som bestämmer de medelfristiga politiska prioriteringarna behöver justeras till en värld i snabb utveckling, vilket gör det möjligt för EU att behålla sin politiska och ekonomiska position både på intern nivå så att man kan nå Lissabonmålen och på extern nivå så att man kan uppfylla millennieutvecklingsmålen, främja demokrati och mänskliga rättigheter, föra en framgångsrik grannskapspolitik och ta ledningen i globaliseringsprocessen. Europaparlamentet understryker också att den gemensamma jordbrukspolitiken bör anpassas till de framtida behoven internt och externt och framhåller i detta sammanhang obligatorisk medfinansiering, större marknadsorientering, lika villkor och avskaffande av exportsubventioner som positiva faktorer.

39.	Europaparlamentet anser att budgeten för 2007, som den första budgeten under kommande period, innebär ett tillfälle att starta de nya programmen inom ramen för justeringarna till de behov som kan tänkas uppkomma under periodens första del.

40.

Europaparlamentet anser att den översyn av samtliga aspekter av EU:s utgifter och tillgångar som planeras för 2008 kommer att erbjuda ett verkligt tillfälle att närmare granska hur de offentliga medlen spenderas. Europaparlamentet påminner om att parlamentet bör vara delaktigt i alla potentiella förändringar på det här området, i kraft av sina rättigheter och sin institutionella behörighet. Parlamentet understryker att en fullständig omprövning av inkomsterna, genom införande av ett system med riktiga egna medel, och utgifterna, genom införande av medfinansiering av direkta betalningar i jordbruket och ett politikskifte mot utveckling av landsbygden, är det enda som gör det möjligt för Europeiska unionen att ”skaka om systemet ”för att möta utmaningarna i vår föränderliga värld. Parlamentet ser fram emot rapporten om reformeringen av systemet med egna medel för att göra det mer öppet, progressivt och rättvist.

EU:s styrning: personella och finansiella resurser för 2007

41.

Europaparlamentet understryker att budgetförfarandet för 2007 kan innebära ett verkligt tillfälle för finjustering och för att skapa en hävstång för beslut om prioriteringarna. Parlamentet anser att parlamentet kan utnyttja det årliga budgetförfarandet för att säkra sina prioriteringar avseende pågående lagstiftning, särskilt i samband med fullföljande av de fleråriga programmen inom ramen för den fleråriga budgetramen.

42.	Europaparlamentet betonar att efter resultaten av förhandlingarna om den nya fleråriga budgetramen bör budgetutskottet se till att de nya bestämmelserna och de kvalitativa reformerna i det nya interinstitutionella avtalet tillämpas i budgeten för 2007.

43.

Europaparlamentet upprepar att mångdubblingen av externa organ under de senaste tio åren utan tvekan kommer att få negativa konsekvenser för finansieringen av verksamhetsprogrammen. Parlamentet anser att det är absolut nödvändigt att inställningen till organen präglas av att de ger valuta för pengarna, i motsats till centraliserad verksamhet.

44.

Europaparlamentet noterar att kommissionen planerar att begära 890 ytterligare tjänster, av vilka 250 nya tjänster har samband med den kommande utvidgningen med Bulgarien och Rumänien, för att klara av den ökning av arbetsuppgifterna som följer av utvidgningen. Parlamentet insisterar på att detta måste motiveras noggrant i det preliminära budgetförslaget, särskilt när det gäller de tjänster som hänför sig till de nya programmen.

45.	Europaparlamentet noterar rådets begäran om administrativa besparingar. Parlamentet är berett att samarbeta med rådet om metoder för att garantera att gemenskapens program ger valuta för pengarna, vilket understryks i riktlinjerna för 2007 års budget.

46.

Europaparlamentet välkomnar de ansträngningar som kommissionen har gjort för att omplacera personal både inom och mellan avdelningar för att optimera resurserna. Parlamentet uppmanar kommissionen att noggrant se över om det är möjligt att göra ytterligare omplaceringar för att minska antalet nyrekryteringar innan man presenterar det preliminära budgetförslaget. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att EPSO har resurser för att rekrytera den personal som planerats för utvidgningen 2007.

47.

Europaparlamentet noterar att ett heltäckande samråd kommer att äga rum mellan institutionerna för att utarbeta lagstiftningsprogrammet för 2007. Parlamentet insisterar på att EU-institutionerna bör nå en överenskommelse om detta program i december 2006, för att det skall sammanfalla med avslutningen av budgetförfarandet för 2007.

48.

Europaparlamentet noterar yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för utveckling och utskottet för internationell handel. Parlamentet välkomnar det bidrag som dessa yttranden utgör i samband med de externa aspekterna av budgetförfarandet för 2007. Parlamentet konstaterar att de huvudsakliga dragen i dessa yttranden kommer att tas med under loppet av budgetförfarandet.

* *

49.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och revisionsrätten.

(1) EGT C 172, 18.6.1999, s. 1. Avtalet senast ändrat genom Europaparlamentets och Rådets beslut 2005/708/EG (EUT L 269, 14.10.2005, s. 24).

(2) Antagna texter, P6_TA(2005)0224.

P6_TA(2006)0222

Naturkatastrofer – jordbruksaspekter

Europaparlamentets resolution om naturkatastrofer (bränder, torka och översvämningar) – jordbruksaspekter (2005/2195(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—

med beaktande av sina resolutioner av den 5 september 2002 om översvämningskatastrofen i Centraleuropa (1), av den 13 januari 2005 om resultatet av Buenos Aires-konferensen om klimatförändringar (2), av den 14 april 2005 om torkan i Portugal (3), av den 12 maj 2005 om torkan i Spanien (4) och av den 8 september 2005 om naturkatastrofer (bränder och översvämningar) i Europa den sommaren (5),

—	med beaktande av sina resolutioner av den 16 februari 2006 om genomförandet av en skogsbruksstrategi för Europeiska unionen (6) och om risk- och krishantering inom jordbruket (7),

—	med beaktande av Kyotoprotokollet och FN:s ramkonvention om klimatförändringar av den 11 december 1997 samt Europeiska gemenskapens ratificering av denna konvention den 25 april 2002,

—	med beaktande av den vetenskapliga rapporten från det internationella institutet för hållbar utveckling och forskning vid kommissionens gemensamma forskningscenter om klimatförändring och vattenfrågan i Europa (8),

—	med beaktande av forskningsprojektet rörande hanteringen av översvämningsrisker inom ramen för Europeiska unionens sjätte ramprogram för verksamhet inom ramen för forskning, teknisk utveckling och demonstration (2002-2006),

—	med beaktande av rapporten om klimatförändringar och naturkatastrofer från Institute for European Environmental Policy (9),

—

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 994/98 av den 7 maj 1998 om tillämpningen av artiklarna 92 och 93 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen på vissa slag av övergripande statligt stöd (10), kompletterad genom kommissionens förordning (EG) nr 1/2004 av den 23 december 2003 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd till små och medelstora företag som är verksamma inom produktion, bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter (11) samt gemenskapens riktlinjer för stöd till jordbrukssektorn (12),

—	med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond (13),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2152/2003 av den 17 november 2003 om övervakning av skogar och miljösamspel i gemenskapen (Forest Focus) (14),

—	med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (15),

—

med beaktande av förslaget till rådets beslut om gemenskapens räddningstjänstmekanism (KOM(2006)0029), en omarbetning av rådets beslut 2001/792/EG, Euratom av den 23 oktober 2001 om inrättande av en gemenskapsindustri för att underlätta ett förstärkt samarbete vid biståndsinsatser inom räddningstjänsten (16),

—

med beaktande av kommissionens meddelanden om en skogsbruksstrategi för Europeiska unionen (KOM(1998)0649), om GMES (Global övervakning för miljö och säkerhet) (KOM(2004)0065), om risk- och krishantering inom jordbruket (KOM(2005)0074), förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond (KOM(2005)0108), förslaget till rådets förordning om inrättande av ett snabbinsats- och beredskapsinstrument för allvarliga olyckshändelser (KOM(2005)0113), förslaget till rådets beslut om gemenskapens strategiska riktlinjer för landsbygdsutvecklingen (KOM(2005)0304), förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om bedömning och hantering av översvämningar (KOM(2006)0015), kommissionens förslag till förordning om undantag avseende statligt stöd till små och medelstora företag som är verksamma inom jordbrukssektorn av den 8 februari 2006, kommissionens meddelande om handlingsplanen om biomassa (KOM(2005)0628) samt EU:s handlingsplan för ett hållbart skogsbruk som kommissionen skall lägga fram i juni 2006,

—	med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A6-0152/2006), och av följande skäl:

A.	Jord- och skogsbruk är en ekonomisk verksamhet som är nära kopplad till naturen och som därför är utsatt för vädrets makter (torka, frost, hagel, bränder, översvämningar), hälsorisker (epidemier och epizootier) och föroreningar (surt nedfall, oavsiktlig genetisk modifiering).

B.	Torka är en av de främsta orsakerna till skogsbränder och en återkommande miljökris som utgör ett av de allvarligaste problemen för länderna i det europeiska Medelhavsområdet och på Iberiska halvön.

C.	De allt oftare förekommande oförutsedda naturfenomenen kan äventyra företagens lönsamhet och leda till att företagen läggs ned. Detta gäller i synnerhet de allra minsta företagen och företag i områden med strukturella hinder, vilka ger upphov till ekonomiska, sociala och miljömässiga risker.

D.	De strukturella orsakerna till skogsbränder har direkta samband med avfolkningen av landsbygden i de sydeuropeiska länderna. Denna kommer troligen att öka i omfattning när systemet med de samlat gårdsstöd (RPU) införs. Således är dessa orsaker socioekonomiska till sin natur.

E.	Naturkatastrofer är ett hot mot den hållbara utvecklingen eftersom de förstärker den demografiska nedgången på landsbygden, förvärrar erosion och ökenspridning, förstör ekosystemen, äventyrar den biologiska mångfalden och allvarligt hotar livskvaliteten i landsbygdssamhällena.

F.	Med beaktande av de särdrag hos skyddsskogarna på Iberiska halvön och i södra Europa som skiljer sig från särdragen hos de produktiva skogsområdena i Central- och Nordeuropa.

G.	Gemenskapens institutioner har vid upprepade tillfällen uttalat sig för ett mångfunktionellt jordbruk i hela unionen.

De naturrisker som orsakats av klimatförändringar förvärras av andra hot mot den europeiska landsbygdens överlevnad, såsom den ökade konkurrensen från importerade varor från tredjeländer som de europeiska producenterna nu måste hålla stånd mot, samtidigt som produktionskostnaderna blir allt högre till följd av Europeiska unionens allt strängare krav på kvalitet och livsmedelssäkerhet.

Till följd av de senaste reformerna av den gemensamma jordbrukspolitiken jämte en stegvis öppning av marknaderna, en successiv försvagning av de mekanismer som styr marknaderna för jordbruksprodukter och globaliseringen av jordbruket har instabiliteten ökat på de europeiska marknaderna, som snabbt behöver nya krishanteringsmekanismer.

J.	Jordbruket, med sin multifunktionella natur, och skogsbruket bidrar till att hålla kvar befolkningen på landsbygden och hjälper därigenom till att förhindra och skydda mot naturkatastrofer.

K.	Gemenskapen förmår inte bemöta de naturkatastrofer och hälso- och marknadskriser som allt oftare uppstår. Det tydligaste exemplet på detta är det faktum att torka och frost inte omfattas av Europeiska unionens solidaritetsfond (nedan solidaritetsfonden).

Problemet med skogsbränder har också förvärrats till följd av att landsbygden stegvis har avfolkats och jordbruk och traditionell verksamhet har lagts ned, att skogarna inte har skötts ordentligt, att det finns stora skogsarealer där monokultur dominerar och att olämpliga trädslag planteras samt att det saknas en effektiv skyddspolitik med lämpliga instrument och finansiering på gemenskapsnivå.

Europeiska unionen måste inse att naturkatastroferna i Medelhavsområdet, såsom torka och bränder, är speciella till sin natur och unionen måste anpassa sina befintliga instrument för förebyggande åtgärder, forskning, riskhantering, räddningstjänst och solidaritet. Det krävs också ett särskilt gemenskapsprogram för skydd av skogen, med tillräckliga ekonomiska resurser och med inriktning på att förebygga risker och hantera skogsbränder.

Gemenskapens bristande insatser förvärras av det stora antal mekanismer för att motverka naturkatastrofer som existerar på nationell nivå och av dessa mekanismers skilda utvecklingsnivå. Detta strider mot de principer om sammanhållning och solidaritet som den europeiska sociala modellen och den överstatliga integrationen bygger på.

Att jordbruksmark har lagts i träda, att skogsmark ger låg direkt avkastning och att den har höga underhållskostnader gör att ägarna inte sköter marken bättre, vilket gör att undervegetation, trä och annat brännbart material ackumuleras. I områden där skogsmark är socioekonomiskt lönsam förekommer det betydligt färre bränder.

P.	Att bibehålla ett effektivt brandförsvar är förknippat med stora problem, eftersom arbetet är säsongsbetonat och personalen därmed ofta är korttidsanställd. Det är svårt att erbjuda tillräcklig utbildning, utrustningen underutnyttjas och det är särskilt svårt att finna tillräckliga flygresurser.

Q.	Förebyggande åtgärder och konsekvenser av vissa katastrofer hör inte enbart till den nationella behörigheten, utan kräver samarbete mellan medlemsstater och med tredjeländer som har gemensamma gränser med Europeiska unionen.

Europaparlamentet välkomnar de meddelanden och förslag som kommissionen nyligen lagt fram om förbättring av kapaciteten att bemöta katastrofer och kriser, bedömning och hantering av översvämningar, reform av solidaritetsfonden, förbättring av räddningstjänstmekanismen, nya riktlinjer för landsbygdsutvecklingen för perioden 2007-2013, undantag avseende statligt stöd inom jordbruket samt risk- och krishantering inom jordbruket.

Europaparlamentet anser att naturkatastrofer, hälsokatastrofer och tekniska katastrofer bör bemötas på lämpligt sätt via solidaritetsfonden, veterinärfonden, politiken för landsbygdens utveckling, regionalpolitiken, systemet för statligt stöd till jordbruket samt de åtgärder mot bränder som ingår i programmet ”Forest Focus ”och det nya Life + -programmet. Parlamentet anser emellertid att dessa mekanismer, för att främja en verklig gemenskapsstrategi för att bemöta katastrofer, bör vara flexiblare, genom att inom ramen för solidaritetsfondens tillämpningsområde fastställa kriterier för stödberättigande som är bättre anpassade till omständigheterna vid enskilda katastrofer, särskilt torka och frost, samt att mekanismerna bör förfoga över större ekonomiska resurser och särskilt uppmärksamma de mest utsatta producenterna och områdena.

Europaparlamentet anser att solidaritetsfonden även i fortsättningen bör kunna användas för insatser vid katastrofer som är betydande, men som ligger under den skadetröskel som har fastställts trots att de ger upphov till svåra och bestående konsekvenser för levnadsförhållandena för invånarna i en viss region. Parlamentet anser att det skall vara möjligt att bevilja extraordinärt stöd i sådana fall.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag i vilket en flexibilitetsklausul införs som gör det möjligt att anslå tillräckligt med medel till de befintliga politiska instrumenten för reparation av skador orsakade av naturkatastrofer, i synnerhet solidaritetsfonden, genom att ta i bruk de årliga anslag till den gemensamma jordbrukspolitiken som inte utnyttjats.

Europaparlamentet påpekar att internationellt samarbete är en förutsättning för att vissa typer av naturkatastrofer skall kunna förhindras och hanteras. Parlamentet betonar att det finns ett behov av att utforma, finansiera och övervaka gränsöverskridande program, särskilt när det gäller floder som flyter genom många länder.

Europaparlamentet anser att de åtgärder som kommissionen vidtagit för att medge undantag från bestämmelserna i den gemensamma jordbrukspolitiken vid naturkatastrofer (tidigareläggande av betalningar, frigörande av interventionslager av spannmål, tillstånd att använda mark som ligger i träda som betesmark för boskap, etc.) visserligen är positiva, men att de är otillräckliga för att täcka förlusterna och att de dessutom inte alltid vidtas så snabbt som situationen kräver.

Europaparlamentet understryker att förekomsten av ett omfattande nätverk med små och medelstora jordbruksföretag och en jordbrukspolitik som främjar mer hållbara produktionsmetoder, i synnerhet när det gäller användningen av vatten och mark, är en viktig förutsättning för att bekämpa konsekvenserna av torka och skogsbränder.

Europaparlamentet anser att landsbygdsutvecklingspolitiken kan spela en viktig roll för att förebygga naturkatastrofer. Parlamentet understryker att de drastiskt minskade anslagen till landsbygdens utveckling förhindrar upprättandet av handlingsplaner för att förebygga och reparera skador som orsakas av naturkatastrofer. Parlamentet rekommenderar emellertid att de nationella eller regionala landsbygdsutvecklingsplanerna prioriterar åtgärder som är inriktade på katastrofernas bakomliggande orsaker (erosionsbekämpning, återplantering av skog med lämpliga arter, underhållande av brandgator, vattenanläggningar, skogsröjning, miljöåtgärder inom jordbruket för att spara vatten, etc.).

Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att stödja finansiella åtgärder och lagstiftning för att göra skogarna mindre lättantändliga, till exempel genom att främja skogarnas lönsamhet och en hållbar skogsskötsel, använda överbliven biomassa från skogen som en förnybar energikälla, uppmuntra ägarsammanslutningar i syfte att bilda funktionella administrativa enheter samt utveckla skogarnas potential att bevara och skapa arbetstillfällen på landsbygden.

10.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att genomföra ett program för utbyte av erfarenheter om tillämpningen av ny teknik för hantering och övervakning av riskerna för och konsekvenserna av skogsbränder och utforma förfaranden för godkännande av den tekniska personalens kvalifikationer på EU-nivå.

11.	Europaparlamentet anser att det stöd som jordbrukarna tidigare har fått för att skapa och underhålla brandgator bör bibehållas under den kommande programperioden, eftersom jordbrukarna är de som bäst kan garantera att jordbrukslandskapet bevaras.

12.

Europaparlamentet anser att det inom ramen för landsbygdsutvecklingsplanerna måste tas hänsyn till de strukturproblem som råder på landsbygden (demografisk nedgång, övergiven mark, skydd av jordbruksmark mot intensiv bebyggelse, avskogning, alltför stor fragmentering av skogsegendom, etc.). Om inget görs åt dessa problem ökar riskerna i framtiden.

13.

Europaparlamentet anser att det är viktigt att i samband med den nya finansieringsramen för 2007-2013 införa ett gemenskapsprogram för skydd mot skogsbränder, i syfte att främja upplysningskampanjer och åtgärder för att förebygga och hantera skogsbränder, tillsammans med erforderlig finansiering och som ett komplement till jordbruks- och strukturpolitiken. Europaparlamentet begär att detta program särskilt skall leda till att den finansiering som utgår till lämpliga åtgärder för att förhindra skogsbränder klart identifieras, antingen genom antagande av särskild lagstiftning med motsvarande finansiering eller genom inrättandet av en särskild budgetrubrik för dessa åtgärder både inom ramen för EJFLU-förordningen och förslaget till LIFE + -förordning. Parlamentet understryker att ett sådant program måste ta hänsyn till Medelhavsskogarnas särdrag.

14.	Inom ramen för de strategiska riktlinjerna för landsbygdens utveckling för perioden 2007-2013 begär Europaparlamentet att samfinansieringsnivåerna för särskilda skogsåtgärder, erosionsbekämpning, vatteninfrastruktur och även Natura 2000 höjs.

15.	Europaparlamentet är övertygat om att de allvarliga marknadskriserna är oförutsedda och exceptionella händelser som kan vara minst lika farliga för jordbruksföretagen som naturkatastrofer, och det krävs därför särskilt stöd från unionen.

16.

Europaparlamentet bekräftar sin avsikt att inom ramen för den ovannämnda resolutionen om risk- och krishantering inom jordbruket uppmana kommissionen att

—	inrätta en offentlig försäkring som samfinansieras av jordbrukarna, medlemsstaterna och Europeiska unionen så att det kan skapas bättre förutsättningar för förvaltning av riskhantering och krisförebyggande.

—	skapa ett konsekvent återförsäkringssystem som är tillgängligt för alla medlemsstater inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

17.

Europaparlamentet anser att detta eventuella nya krishanteringsinstrument bör innefatta en särskild skogsförsäkring, som åtminstone skall täcka kostnaderna för att återställa skogen och miljön i områden som har drabbats av bränder, och att det genom en sådan modulering som kommissionen föreslår kommer att bli svårt att få det stora offentliga stöd som är nödvändigt för att instrumentet skall vara effektivt.

18.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram konsekventa förslag till krishantering i jordbruket som innehåller rationella metoder och realistiska finansieringskällor som fungerar som ett ändamålsenligt incitament för jordbrukarna att använda dem och som ett flexibelt redskap för att reglera marknaden utan att risk för snedvridning av konkurrensen uppstår och utan att den inre marknadens sätt att fungera störs.

19.

Europaparlamentet anser med hänvisning till de problem som tas upp i kommissionens ovannämnda meddelande om risk- och krishantering i jordbruket att kommissionen omgående bör genomföra nödvändiga studier för att inrätta ett system för pris- eller inkomststabilisering, beroende på om särdragen i det nuvarande systemet för samlat gårdsstöd (RPU) behålls eller inte, i syfte att garantera de europeiska jordbrukarna ett skyddssystem som liknar det som gäller för deras främsta handelspartner.

20.

Europaparlamentet upprepar att en verklig strategi för att hantera konsekvenserna av kriser i jordbruket inte enbart kan bygga på punktinsatser, utan att även åtgärder för utbildning, information, förebyggande och ökad kunskap måste vidtas. Dessa åtgärder skulle finansieras genom räddningstjänstmekanismen, Forest Focus-programmet, landsbygdsutvecklingspolitiken och Europeiska regionala utvecklingsfonden. Parlamentet insisterar på att det behövs fler åtgärder för att aktivt förebygga skogsbränder, att metoder och system för brandsläckning måste optimeras och samordnas, att samhällets deltagande måste uppmuntras, att forskningen om orsakerna till bränder måste förbättras och att brottsligheten måste bekämpas med kraftigare insatser.

21.

Europaparlamentet understryker att det behövs en skogsbrukspolitik som innehåller åtgärder för hållbar hantering och bekämpning av naturkatastrofer. Parlamentet efterlyser införandet av ett nätverk för bekämpning av skogsbränder för att göra det lättare att finansiera en handlingsplan och erhålla medel samt att samordna arbetet, inte bara på EU-nivå utan också mellan staterna. Parlamentet noterar att det behövs regler för sund hantering av skogarna och obligatorisk återplantering vid naturkatastrofer.

22.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sin kommande ovannämnda handlingsplan för ett hållbart skogsbruk införa konkreta åtgärder för att genomföra program för aktiva förebyggande åtgärder och miljöutbildning för landsbygdsbefolkningen, i syfte att förklara nya sätt att hantera skogsmiljön och öka kunskapen om skogsområdenas framtida funktion i regionen samt fördelarna med att bevara dem.

23.	Europaparlamentet efterlyser upplysningskampanjer på EU-nivå som riktar sig till landsbygdssamhällen, skogsägare och stadsbor, med särskild inriktning på skolelever och ungdomar, frivilligorganisationer och media, för att verka för ändrade attityder till användningen av eld.

24.

Europaparlamentet anser att riskkartor och förvaltningsplaner inte endast bör utarbetas för översvämningar, vilket föreslås i det ovannämnda förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv, utan även för situationer med torka och bränder och att kartor skall upprättas över områden med hög brandrisk och torka i EU med tillhörande förvaltningsplaner.

25.	Europaparlamentet upprepar sitt krav på att det skall inrättas ett europeiskt centrum för övervakning av torka som skall ansvara för att studera, begränsa och övervaka konsekvenserna av torka, med permanenta system för utbyte av information som kan bidra till att förhindra bränder i hela unionen.

26.

Europaparlamentet kräver att specifika riskförebyggande åtgärder som gör det möjligt att övervaka och planera brännbara skogselement och hantera skogsområden införs i den kommande handlingsplanen för ett hållbart skogsbruk. Parlamentet anser också att denna plan skall främja värderingen av externa effekter när det gäller skogsområden, uppmärksamma dessa områdens sociala och ekonomiska värde och försöka att finna nya stödinstrument som är tillämpliga på sektorn.

27.

Europaparlamentet begär att kommissionen lägger fram ett förslag till direktiv om att bekämpa och förhindra bränder för att användningen av de olika befintliga gemenskapsinstrumenten, däribland Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), skall kunna optimeras för att lösa problemet och förbättra samordningen mellan regioner och medlemsstater.

28.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT C 272 E, 13.11.2003, s. 471.

(2) EUT C 247 E, 6.10.2005, s. 144.

(3) EUT C 33 E, 9.2.2006, s. 599.

(4) EUT C 92 E, 20.4.2006, s. 414.

(5) Antagna texter från detta datum, P6_TA(2005)0334.

(6) Antagna texter från detta datum, P6_TA(2006)0068.

(7) Antagna texter från detta datum, P6_TA(2006)0067.

(8) http://ies.jrc.cec.eu.int/fileadmin/Documentation/Reports/Inland_and_Marine_Waters/Climate_Change_and_the_European_Water_Dimension_2005.pdf.

(9) Institute for European Environmental Policy (2006): Climate change and natural disasters: Scientific evidence of a possible relation between recent natural disasters and climate change, föredragning för Europaparlamentets miljöutskott (IP/A/ENVI/FWC/2005-35), 25 januari 2006.

(10) EGT L 142, 14.5.1998, s. 1.

(11) EUT L 1, 3.1.2004, s. 1.

(12) EGT C 28, 1.2.2000, s. 2 och EGT C 232, 12.8.2000, s. 19.

(13) EGT L 311, 14.11.2002, s. 3.

(14) EUT L 324, 11.12.2003, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 788/2004 (EUT L 138, 30.4.2004, s. 17).

(15) EUT L 277, 21.10.2005, s. 1.

(16) EGT L 297, 15.11.2001, s. 7.

P6_TA(2006)0223

Naturkatastrofer – regionala utvecklingsaspekter

Europaparlamentets resolution om naturkatastrofer (bränder, torka och översvämningar) – regionala utvecklingsaspekter (2005/2193(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens meddelande om förstärkning av EU:s katastrof- och krishantering i tredjeländer (KOM(2005)0153),

—	med beaktande av sin resolution av den 16 november 2005 om ”Seger i kampen mot den globala klimatförändringen” (1),

—	med beaktande av kommissionens meddelande om förbättring av gemenskapens räddningstjänstmekanism (KOM(2005)0137),

—	med beaktande av förslaget till rådets beslut om gemenskapens räddningstjänstmekanism (omarbetning), framlagt av kommissionen (KOM(2006)0029),

—	med beaktande av kommissionens meddelande om hantering av översvämningsrisker – förebyggande åtgärder, skyddsåtgärder och skadebegränsande åtgärder (KOM(2004)0472),

—	med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om bedömning och hantering av översvämningar, framlagt av kommissionen (KOM(2006)0015),

—	med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond, framlagt av kommissionen (KOM(2005)0108),

—	med beaktande av artiklarna 2 och 6 i EG-fördraget, enligt vilka miljöskyddskraven skall integreras i den övriga gemenskapspolitiken i syfte att främja en hållbar ekonomisk utveckling på miljöområdet,

—	med beaktande av den vetenskapliga rapporten från kommissionens gemensamma forskningscentrum om klimatförändringarna och den europeiska vattenförsörjningen (2),

—	med beaktande av Kyotoprotokollet till FN:s ramkonvention om klimatförändringar från den 11 december 1997 och Europeiska gemenskapens ratificering av Kyotoprotokollet den 25 april 2002,

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2152/2003 av den 17 november 2003 om övervakning av skogar och miljösamspel i gemenskapen (Forest Focus) (3),

—	med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (4),

—	med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 21 juni 1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna (5),

—	med beaktande av rådets förordningar (EG) nr 1164/94 av den 16 maj 1994 om inrättandet av en sammanhållningsfond (6), ändrad genom rådets förordningar (EG) nr 1264/1999 (7) och (EG) nr 1265/1999 (8),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1784/1999 av den 12 juli 1999 om Europeiska socialfonden (9),

—	med beaktande av kommissionens meddelande om en skogsbruksstrategi för Europeiska unionen (KOM(1998)0649),

—	med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om det finansiella instrumentet för miljön (LIFE +), framlagt av kommissionen, (KOM(2004)0621),

—	med beaktande av sin resolution av den 8 september 2005 om naturkatastrofer (bränder och översvämningar) i Europa denna sommar (10),

—	med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling (A6-0147/2006), och av följande skäl:

A.	Naturkatastroferna inom Europeiska unionen har enligt FN:s uppgifter orsakat 65 000 personers död sedan 1980 och en ekonomisk kostnad på 124,2 miljarder euro.

B.	Regnstormarna i augusti 2005 gav upphov de värsta översvämningarna i Europa sedan 2002 och orsakade 70 personers död.

C.	Under 2005 har bränder ödelagt tusentals hektar skog och – vilket är ännu värre – skördat 30 dödsoffer bland civila och brandmän. Detta fenomen förvärras ständigt till följd av den ovanligt svåra torkan och håller på att bli ett årligt gissel för de drabbade regionerna och länderna.

D.	Bränderna förorsakade stora personliga tragedier, särskilt eftersom hus förstördes, jordbruksegendom gick förlorad och hundratals djur dog.

E.	Torkan under 2005 var exceptionellt allvarlig och långvarig, särskilt i södra och västra Europa. Den drabbade mycket hårt så gott som hela det portugisiska territoriet och omfattande områden i Spanien, Frankrike och Italien.

Naturkatastroferna får på kort och lång sikt förödande konsekvenser för regionernas ekonomi, särskilt i de minst gynnade områdena – konvergensområdena – och i områden med naturliga hinder, och ödesdigra återverkningar på infrastrukturen, den ekonomiska potentialen, sysselsättningen, natur- och kulturarvet, miljön och turismen, vilket har en negativ effekt på den ekonomiska och sociala sammanhållningen.

Torkan och de ihållande bränderna påskyndar ökenspridningen inom omfattande områden av södra Europa, särskilt i skogsområden i Medelhavsområdet och i områden med stora skogar bestående av en enda inplanterad och mycket lättantändlig art. Detta äventyrar allvarligt livskvaliteten hos de drabbade befolkningarna som inte får tillgång till vatten för grundläggande överlevnadsbehov och som saknar möjligheter att odla vilket får till följd att det uppstår spekulationer om djurfoderspriset.

H.	Naturkatastrofer uppstår när extrema meteorologiska förhållanden drabbar ett utsatt område. Svagheterna i sådana områden måste därför minskas med tanke på att extrema klimatfenomen blir allt vanligare.

I.	Det måste ske en perfekt anpassning av samtliga synergier inom Europeiska grannskapspolitiken, särskilt med Europa-Medelhavspartnerskapsländerna som lever under samma omständigheter.

J.	På grund av deras geografiska läge är de yttersta randområdena utsatta för specifika och allvarliga risker för naturkatastrofer såsom cykloner, jordbävningar, vulkanutbrott och flodvågor.

Vissa faktorer förknippade med mänsklig verksamhet kan öka naturkatastrofernas omfattning, såsom intensivt jordbruk som omfattar traditionell användning av eld som jordbruksverktyg, avskogning, den kraftiga minskningen av flodområdenas naturliga förmåga att begränsa översvämningar och intensiv urbanisering i riskutsatta områden samt stadsbefolkningens invasion av bergsområden i samband med vissa friluftsaktiviteter.

L.	Torkan bidrar på ett avgörande sätt till spridningen av skogsbränder, vilka utgör den viktigaste orsaken till försämringen av det europeiska trädbeståndet.

M.	Den gemensamma jordbrukspolitiken med sina successiva reformer har främjat en koncentration av produktionen, vilket har bidragit till att landsbygden så småningom har avfolkats och till att jordbruket har övergetts. Riskerna för skogsbränder har ökat och konsekvenserna av torka har förvärrats.

Bränderna har även ökat till följd av en progressiv flykt från landsbygden och avvecklingen av jordbruket och den traditionella verksamheten på landsbygden, otillräcklig skogsvård, förekomst av omfattande arealer med endast ett trädslag och plantering av olämpliga trädslag, avsaknad av en ordentlig förebyggande politik med lämpliga instrument och lämplig finansiering på gemenskapsnivå samt alltför milda straff för anlagda bränder.

O.	EU måste erkänna särdragen för naturkatastroferna (såsom torka och bränder) i Medelhavsområdet, samt anpassa sina instrument för förebyggande, forskning, riskhantering, civilskydd och solidaritet.

P.	De åtgärder som man vidtar i Europa för att anpassa sig till klimatförändringarna måste förbättras, vilket kräver insatser av de lokala, regionala, nationella och europeiska myndigheterna, men också av medborgarna och av industri- och transportsektorerna.

Man måste förbättra Europeiska unionens förebyggande åtgärder för hantering av alla typer av naturkatastrofer genom att vid behov fastställa gemensamma strategiska riktlinjer som möjliggör en bättre samordning mellan medlemsstaterna samt ett bättre utnyttjande av och en bättre samordning mellan de olika gemenskapsinstrumenten (strukturfonderna, Europeiska unionens framtida solidaritetsfond (nedan solidaritetsfonden), EJFLU, det framtida finansiella instrumentet för miljön (Life +), det framtida snabbinsats- och beredskapsinstrument för allvarliga olyckshändelser).

R.	Gemenskapsåtgärderna är inte tillräckliga och de förvärras av utvecklingen av olika nationella mekanismer mot naturkatastrofer.

Strukturfonderna bör spela en viktigare roll vid finansieringen av åtgärder avsedda att förebygga katastrofer och hantera följderna av dem. Det gemenskapsinstrument som är specifikt avsett för detta, dvs. solidaritetsfonden, har i praktiken visat sig vara ineffektivt och detta är orsaken till det nuvarande förslaget till översyn.

T.	De förebyggande åtgärderna minskar de materiella skador som översvämningarna orsakar på bostäder, infrastruktur och produktionsverksamhet. Detta har kunnat bekräftas i alpregionerna där översvämningarna 2005 orsakade mycket mindre förluster än 2002 trots att de var mer omfattande.

När det gäller bränder inskränks de förebyggande åtgärderna emellertid nästan uteslutande till politiken för landsbygdens utveckling och har hittills visat sig vara helt otillräckliga. Det krävs därför ett särskilt gemenskapsprogram inom skogsskyddet, vilket skall tilldelas lämpliga ekonomiska resurser och vara inriktat på att förebygga och hantera riskerna med skogsbränder och samtidigt beakta skogarnas särskilda karaktär i EU:s medlemsstater.

V.	Intensiva informationskampanjer om hållbar vattenkonsumtion kan bidra till en avsevärd minskning av konsumtionen och därmed mildra problemen vid allvarlig torka.

W.	Samordningen mellan de behöriga offentliga myndigheterna är bristfällig. Förebyggande åtgärder, katastrofhantering och bistånd till de direkt drabbade områdena och personerna utgör de tre insatsområden där Europeiska unionen bör spela en mer aktiv roll, särskilt inom det förebyggande arbetet.

X.	Det råder ett tydligt missnöje bland befolkningarna, inom många samhällsgrupper, icke-statliga organisationer och bland företrädare för det civila samhället.

Europaparlamentet anser att kommissionen måste lägga fram ett förslag om en europeisk strategi för att bekämpa naturkatastrofer, vilket bör omfatta ett övergripande system för riskförebyggande, samt om utarbetande av ett gemensamt tekniskt protokoll för insatser i unionen, anpassat efter varje katastroftyp och varje skogsekosystem.

Europaparlamentet erkänner de särskilda egenskaper som kännetecknar naturkatastroferna i olika medlemsstater, såsom torka och skogsbränder i Medelhavsområdet, och uppmanar kommissionen att anta gemenskapsinstrument för förebyggande, forskning, riskhantering, civilskydd och solidaritet för att förbättra gensvaret vid denna typ av katastrofer.

Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att samtliga medlemsstater grundligt undersöker vilka som är de mest sårbara områdena vid långvarig torka och skogsbränder, samt vilka medel de förfogar över för att utarbeta en strategi för att förebygga och möjliggöra en samordning och verkligt effektiva åtgärder på lokal nivå.

Europaparlamentet anser också att det är nödvändigt att i detta förslag ta med åtgärder som syftar till en rationell och effektiv vattenanvändning hos de stora vattenförbrukarna, det vill säga, jordbruket, städerna och industrin. Parlamentet kräver att man tillämpar principerna om att den som använder eller förorenar också skall betala för att garantera en mer rationell vattenförvaltning och större kontroll och övervakning av vattenutsläpp.

Europaparlamentet anser att man inom denna strategi bör fästa särskild uppmärksamhet vid isolerade regioner, regioner med låg befolkningstäthet, regioner som håller på att avfolkas, bergsområden, gränsområden, avlägsna områden och yttersta randområden samt de minst gynnade regionerna som omfattas av konvergensmålet.

Europaparlamentet framhåller att lokala och regionala myndigheter i hela EU börjar få upp ögonen för naturkatastrofer, och understryker den omistliga funktion som utövas av aktörer på regional och lokal nivå för att förebygga och hantera katastrofer och för att lindra naturkatastrofernas effekter för enskilda individer.

Europaparlamentet understryker att strukturfondernas insatser för att förebygga och hantera naturkatastrofer samt samordningen av fonderna måste anpassas till de övriga gemenskapsinstrument som står till förfogande för att hantera dessa katastrofer. Parlamentet begär att man i samband med nästa finansieringsram för 2007-2013 garanterar tillräcklig flexibilitet vid omfördelningen av de olika fondernas tillgängliga medel så att fonderna kan utnyttjas bättre i händelse av katastrofer.

8.	Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen att ställa nödvändiga resurser till förfogande för att mildra lidandet och de materiella behoven för alla dem som drabbats av naturkatastrofer och deras närmaste anhöriga, genom solidaritetsfonden och andra gemenskapsinstrument.

Europaparlamentet påminner om att åtgärder för att förebygga och bekämpa bränder och översvämningar kan beviljas stöd från strukturfonderna under den nya programplaneringsperioden. Parlamentet uppmanar därför rådet att ta detta i beaktande och att handla konsekvent inom ramen för sina gemensamma ståndpunkter.

10.	Europaparlamentet understryker att de åtgärder för återställning som får finansiellt stöd från Europeiska unionen bör omfatta åtgärder som syftar till att förhindra att katastrofer återkommer.

11.	Europaparlamentet anser att rådet måste diskutera vilka åtgärder som är mest effektiva för att förebygga och reagera på de direkta behov som ofrånkomligen uppstår vid en brandkatastrof.

12.

Europaparlamentet anser att det inom den kommande finansieringsramen 2007-2013 måste utformas ett gemenskapsprogram för att skydda skogarna mot bränder i syfte att främja sensibiliseringsåtgärder, förebyggande och förvaltning av riskerna för skogsbränder. Detta program skall beviljas ändamålsenlig finansiering och komplettera jordbruks- och strukturpolitiken.

13.	Europaparlamentet understryker att ett utbrett nätverk av små och medelstora jordbruksföretag och en jordbrukspolitik som främjar mer hållbara produktionsmetoder, särskilt i användningen av vatten och mark, kan bidra till att minska effekterna av torka och skogsbränder.

14.

Europaparlamentet konstaterar att anslagen till målet ”territoriellt samarbete ”avsevärt minskats efter Europeiska rådets beslut om budgetplanen för 2007-2013, vilket antogs i Bryssel vid mötet den 15-16 december 2005, i synnerhet när det gäller målets transnationella och interregionala dimension. Parlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för de pågående förhandlingarna se till att de finansiella anslagen är tillräckligt stora för att inte hindra genomförandet av de åtgärder som omfattas av Interregprogrammet på området för förebyggande och bekämpning av naturkatastrofer och deras effekter. Parlamentet betonar även vikten av samarbete med angränsande tredje länder i frågor som gäller översvämningar och bränder.

15.

Europaparlamentet anser att kommissionen måste lägga fram ett förslag till direktiv om förebyggande och hantering av bränder inom Europeiska unionen, i likhet med förslaget till direktiv om utvärdering och förvaltning av översvämningar, i syfte att optimera de gemenskapsmedel och nationella resurser som står till förfogande för hantering av detta fenomen. Parlamentet anser även det vara nödvändigt att utarbeta ett motsvarande förslag avseende förebyggande och hantering av risker förknippade med torka, och uppmanar kommissionen att överväga inrättandet av ett europeiskt övervakningscentrum för torka och ökenspridning, vilket skall integreras i Europeiska gemenskapernas sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007-2013) (KOM(2005)0119).

16.	Europaparlamentet anser att parlamentet hädanefter bör ta itu med övervakningen av bristerna i fråga om medel och utrustning samt alla relevanta problem i samband med kampen mot naturkatastrofer i medlemsstaterna.

17.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål utarbeta ett meddelande om förebyggande, hantering och bedömning av jordbävningsriskerna på samma sätt som för andra naturkatastrofer (översvämningar, bränder, torka).

18.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med medlemsstaterna, regionala och lokala myndigheter och övriga berörda institutioner samla in och sprida studier av de bästa metoderna när det gäller åtgärder som vidtagits för att förebygga och effektivt bekämpa naturkatastrofer.

19.

Europaparlamentet uppmanar rådet och medlemsstaterna att inom ramen för det ovannämnda sjunde ramprogrammet, som snart skall antas, öka anslagen till forskning om förebyggande av katastrofer och att fästa särskild uppmärksamhet vid att förbättra systemen för tidig varning och systemen för insamling och överföring av uppgifter i realtid.

20.

Europaparlamentet noterar att man inlett pilotetappen inför inrättandet av centrumet för global övervakning för miljö och säkerhet (GMES, Global Monitoring for Environment and Security), vilket bör ge Europeiska unionen möjligheter att förbättra sina åtgärder för att förebygga, följa upp och bedöma naturkatastrofer. Parlamentet begär att det finansiella bidraget till detta centrum ökas samt att centrumets handlingsprogram utvidgas till att omfatta samtliga naturkatastrofer som kan inträffa i medlemsstaterna.

21.

Europaparlamentet begär att man omgående tar i bruk Galileosystemet, vilket bör bidra till att förbättra Europeiska unionens möjligheter att förutse, hantera och förstå extrema meteorologiska förhållanden och naturfenomen. Parlamentet begär också att man använder annan typ av utrustning och resurser för att upptäcka bränder och effektivt förhindra att bränder sprids.

22.

Europaparlamentet beklagar att kommissionen i sitt meddelande ”Rapport om genomförandet av EU:s skogsbruksstrategi ”(KOM(2005)0084) inte fäster någon speciell uppmärksamhet vid problemet med bränder, och därmed nonchalerar det faktum att bränderna utgör den främsta orsaken till skogarnas försämrade tillstånd. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att åtgärda denna brist och uppmanar kommissionen att införa nödvändiga åtgärder i den skogshandlingsplan den inom kort kommer att lägga fram, vilken bör överväga möjligheten att inrätta en europeisk brandfond eller en europeisk skogsfond för att stödja verksamhet som är inriktad på att bevara och återställa de berg och skogar som ingår i nätet Natura 2000.

23.

Europaparlamentet föreslår att medlemsstaterna inom ramen för sina planer för landsbygdsutveckling förbinder sig att införliva och verkställa åtgärder för att förebygga torka, ökenspridning, bränder och översvämningar, genom att främja jordbrukarnas deltagande i återplanteringen av skog med lämpliga arter, underhållet av skogarna och kampen mot erosion samt deras bidrag till en bättre användning av vattenresurserna, eftersom jordbrukarna är de som i första hand kan garantera att landsbygdsmiljön bevaras. Parlamentet kräver följaktligen att man bibehåller de stöd för upprätthållandet av brandgator som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1257/1999 av den 17 maj 1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbyggden (11) samt ökar stödet till åtgärder för att främja skogens lönsamhet och förhindra avfolkningen av ekonomiskt sett mindre lönsamma bergsområden som ofta ligger i Medelhavsområdet (varvid särskild uppmärksamhet skall fästas vid att upprätthålla företag som utnyttjar mark för både jord- och skogsbruk och som betesmark).

24.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att planera informations- och utbildningskampanjer om förebyggande och bekämpande åtgärder som överenskommits mellan medlemsstaterna för att minska riskerna och konsekvenserna av naturkatastrofer, i synnerhet i högriskområden, och på detta sätt göra allmänheten medveten om behovet att vårda miljön och bevara naturresurserna genom att bl.a. undvika jordbruksmetoder eller rekreativ verksamhet som är förknippade med risker. Parlamentet uppmanar även kommissionen att främja övningar för att minimera de negativa effekterna vid en katastrof.

25.

Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen att inom ramen för de europeiska utbildningsprogrammen och programmen för utbyte av god yrkespraxis främja ett särskilt program för brandmän och brandtekniker så att dessa yrkesgrupper även kan ägna sig åt uppgifter som avser förebyggande, bevarande, förbättring och återställande av bergsområden och därmed garantera en stabil och säker sysselsättning. Parlamentet uppmanar även kommissionen att överväga möjligheten att föreslå ett europeiskt system för utvärdering och erkännande av såväl utrustning som brandpersonalens kvalifikationer och utbildning.

26.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka och för parlamentet och rådet föreslå former för tillämpning av tvångsåtgärder för att förhindra sådan vårdslöshet och sådana avsiktliga handlingar som förorsakar skogsbränder (rättsliga och polisiära åtgärder, beteckna sådana handlingar som miljöbrott, etc.).

27.

Europaparlamentet beklagar att de åtgärder för att förebygga bränder som föreskrivs i programmet ”Forest Focus ”inte ingår bland de prioriterade målen i det framtida Life + -instrumentet. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att införliva dessa åtgärder i det framtida instrumentet och bevilja dem tillräcklig finansiering.

28.

Europaparlamentet anser att skogarna försämrats avsevärt i många områden under de senaste åren och uppmanar därför kommissionen att införa mekanismer som garanterar att skog återplanteras med lokala arter i dessa områden för att på så sätt säkerställa att målen för återuppbyggnaden av ekosystemet och förebyggandet av nya katastrofer betraktas vara i allmänhetens intresse och inte enbart skall ett privat intresse samt att katastrofernas inverkan på klimatförändringarna minskas.

29.

Europaparlamentet noterar förslaget till beslut om inrättande av en gemenskapsmekanism för biståndsinsatser inom räddningstjänsten (KOM(2006)0029), och i synnerhet den stärkta rollen för GFC (Gemensamma forskningscentret), med möjlighet till gemenskapsfinansiering av transportkostnaderna. Parlamentet uppmanar rådet att snarast anta beslutet och att överväga möjligheten att stärka detta instrument, i synnerhet när det gäller åtgärder på fältet, samt att optimera de knappa resurser som står till förfogande.

30.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att samarbeta för att avsevärt förbättra samordningen och förmedlingen av uppgifter om vilka resurser som står till förfogande i händelse av katastrofer samt att för detta ändamål utarbeta harmoniserade insatsmetoder, särskilt för att säkerställa bruket av viktiga nödoperationer som krävs om landbaserad eller flygburen brandbekämpningsutrustning måste göras omedelbart tillgänglig för en begränsad tidsperiod.

31.

Europaparlamentet påminner om att det i sin resolution av den 4 september 2003 om konsekvenserna av den varma sommaren (12) föreslog att en europeisk civilförsvarsstyrka skulle inrättas. Parlamentet uppmanar kommissionen att till fullo beakta respekten för subsidiaritetsprincipen inom ramen för detta mål. Parlamentet anser att en sådan europeisk mekanism bör vara i tjänst under hela sommarsäsongen, när Europa, och framför allt Medelhavsländerna, ständigt hotas av bränder. Alla medlemsstater bör bidra till den europeiska mekanismen genom att tillhandahålla utrustning, resurser och personal.

32.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och de regionala och lokala myndigheterna att undanröja administrativa och spatiala hinder för det civila skyddet och stödja en ökad flexibilitet och operativ förmåga för räddningsteamen (brandkårer, akutvård och polis samt bergs-, sjö- och gruvräddningsteam) i angränsande regioner.

33.

Europaparlamentet understryker betydelsen av solidaritetsfonden som det viktigaste instrumentet som bör ge unionen möjlighet att reagera snabbt på allvarliga katastrofer, såsom översvämningar, bränder och torka samt även cykloner, jordbävningar, vulkanutbrott och flodvågor. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att införa parlamentets förslag i översynen, i synnerhet när det gäller en utvidgning av stödet till alla offer och deras direkt anhöriga.

34.	Europaparlamentet uppmanar rådet att anpassa solidaritetsfonden, särskilt när det gäller tidsfrister och stödberättigade åtgärder, till de specifika naturkatastrofer som drabbar medlemsstaterna, såsom bränder, torka och översvämningar.

35.

Europaparlamentet anser att solidaritetsfonden skall fortsätta att göra det möjligt att ingripa vid katastrofer som, trots att de är allvarliga, inte uppnår den miniminivå som krävs och att man under särskilda förhållanden också kan bevilja stöd då största delen av befolkningen i ett särskilt område drabbats av en katastrof med allvarliga och långvariga följdverkningar för deras liv.

36.

Europaparlamentet framhåller emellertid att det finns ett behov av att även utnyttja andra befintliga instrument, såsom statliga stöd till regioner eller lån från Europeiska investeringsbanken, i syfte att om möjligt förhindra att naturkatastrofer inträffar och gottgöra de skador som orsakats av naturkatastrofer.

37.	Europaparlamentet anser att man bör överväga inrättandet av en fond för katastrofer som drabbar jordklotet för att ersätta inkomstförlusterna till följd av produktionsförluster för jordbrukare som drabbas av naturkatastrofer.

38.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, regeringarna och parlamenten i de medlemsstater vars områden drabbades av naturkatastrofer under 2005, de regionala och lokala myndigheterna i dessa områden, samt till Regionkommittén.

(1) Antagna texter, P6_TA(2005)0433.

(2) http://ies.jrc.cec.eu.int/fileadmin/Documentation/Reports/Inland_and_Marine_Waters/Pubs/Climate_Change_and_the_European_Water_Dimension_2005.pdf.

(3) EUT L 324, 11.12.2003, s. 1.

(4) EUT L 277, 21.10.2005, s. 1.

(5) EGT L 161, 26.6.1999, s. 1.

(6) EGT L 130, 25.5.1994, s. 1.

(7) EGT L 161, 26.6.1999, s. 57.

(8) EGT L 161, 26.6.1999, s. 62.

(9) EGT L 213, 13.8.1999, s. 5.

(10) Antagna texter, P6_TA(2005)0334.

(11) EGT L 160, 26.6.1999, s. 80.

(12) EUT C 76 E, 25.3.2004, s. 382.

P6_TA(2006)0224

Naturkatastrofer – miljöaspekter

Europaparlamentets resolution om naturkatastrofer (bränder, torka och översvämningar) – miljöaspekter (2005/2192(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—

med beaktande av sina resolutioner av den 5 september 2002 om översvämningskatastrofen i Centraleuropa (1), av den 14 april 2005 om torkan i Portugal (2), av den 12 maj 2005 om torkan i Spanien (3) och av den 8 september 2005 om naturkatastrofer (bränder och översvämningar) i Europa den sommaren (4),

—	med beaktande av Kyotoprotokollet till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar från den 11 december 1997 och gemenskapens ratificering av Kyotoprotokollet den 25 april 2002,

—	med beaktande av sin resolution av den 16 november 2005 om seger i kampen mot den globala klimatförändringen (5),

—	med beaktande av sin resolution av den 18 januari 2006 om klimatförändringar (6),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2152/2003 av den 17 november 2003 om övervakning av skogar och miljösamspel i gemenskapen (Forest Focus) (7),

—	med beaktande av sin resolution av den 16 februari 2006 om genomförandet av en skogsbruksstrategi för Europeiska unionen (8) och kommissionens meddelande om en skogsbruksstrategi för Europeiska unionen (KOM(1998)0649),

—	med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond (9), för närvarande under översyn,

—

med beaktande av kommissionens meddelanden om rymdprogrammet GMES (Global övervakning för miljö och säkerhet) (KOM(2004)0065) och om förstärkning av EU:s katastrof- och krishantering i tredjeländer (KOM(2005)0153) samt kommissionens förslag till direktiv om bedömning och hantering av översvämningar (KOM(2006)0015),

—

med beaktande av förslaget till rådets förordning om inrättande av ett snabbinsats- och beredskapsinstrument för allvarliga olyckshändelser (KOM(2005)0113) och förslaget till rådets beslut om gemenskapens räddningstjänstmekanism (KOM(2006)0029), omarbetning av rådets beslut (2001/792/EG, Euratom av den 23 oktober 2001) om inrättande av en gemenskapsindustri för att underlätta ett förstärkt samarbete vid biståndsinsatser inom räddningstjänsten (10),

—	med beaktande av forskningsprojektet om hantering av översvämningsrisker inom ramen för Europeiska unionens sjätte ramprogram för forskning och teknisk utveckling (2002-2006),

—	med beaktande av resolutionen och bilagan av den 26 mars 2006 från arbetsgruppen inom parlamentariska församlingen för Europa-Medelhavsområdet om civilskydd och förebyggande av naturkatastrofer och ekologiska katastrofer (11),

—	med beaktande av den vetenskapliga rapport om klimatförändringar och den europeiska vattendimensionen som Institutet för miljö och hållbar utveckling vid kommissionens gemensamma forskningscenter har utarbetat (12),

—	med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A6-0149/2006), och av följande skäl:

A.	Klimatförändringen orsakar och intensifierar extrema väderförhållanden och de naturkatastrofer (översvämningar, extrem torka och bränder) som har inträffat allt oftare världen över och som lett till stora skador i form av förlorade människoliv, försämrad miljö och minskad ekonomisk verksamhet.

Vid den senaste FN-konferensen om klimatförändringar, som ägde rum i december 2005 i Montreal, Kanada, gjordes betydande framsteg på internationell nivå för att finna sätt att bekämpa klimatförändringen och stärka respekten för och genomförandet av Kyotoprotokollet, och parterna visade prov på framsynthet när det gäller den andra åtagandeperioden efter 2012.

Skogarna och jordbruket har en grundläggande betydelse för bevarandet av miljön när det gäller den balans som skapas i såväl kolcykeln som den hydrologiska cykeln, och som utgör ett helt ovärderligt bidrag till att bromsa takten i den globala uppvärmningen genom att undvika erosion, förebygga effekterna av häftiga regn och mildra växthuseffekten.

Extrem torka och skogsbränder har blivit vanligare och mer omfattande i södra Europa, och trots att dessa företeelser förvärras av klimatförändringen är de till viss del både oförutsebara och oundvikliga, vilket innebär att relevant vetenskaplig forskning måste utvecklas ytterligare och ökade medel måste avsättas för denna forskning, i syfte att förbättra riskbedömningsmekanismerna, systemen för förebyggande samt verktygen för att bekämpa dessa företeelser.

E.	Syftet med Forest Focus-programmet är att främja informationsutbyte om skogar inom gemenskapen för att stödja åtgärder för dess bevarande och skydd. Forest Focus omfattar integrerade program för att skydda skogarna från bränder och för att bekämpa ökenspridningen.

F.	Förordning (EG) nr 2012/2002 innehåller förhandsvillkor, vilket gör det svårt att utnyttja solidaritetsfonden vid vissa katastrofsituationer. Detta rör inte bara beloppet på och typen av kvalificerade utgifter, utan rör även oflexibla tidsfrister och förfaranden.

G.	Naturkatastrofer förvärrar problemen med erosion, försaltning och ökenspridning, urholkar ekosystemen och den biologiska mångfalden, påverkar den hållbara utvecklingen och äventyrar den sociala sammanhållningen.

H.	Naturkatastrofer kan även leda till betydande omflyttningar och förluster av vilda djur och tamdjur, vilket orsakar problem för både de lokala samhällena och deras tamdjur, och det finns få insatsmekanismer för att hantera detta.

I.	I FN:s internationella strategi för katastrofminskning hävdas att bättre tätortsplanering i områden som är i farozonen och bevarande av ekosystem kan minska naturkatastrofernas effekter.

J.	Kommissionen har undertecknat FN:s konvention för bekämpning av ökenspridning. Denna företeelse ökar, vilket nämns i FN:s millennieförklaring, och 2006 har utnämnts till det internationella året för öknar och ökenspridning.

De åtgärder som för närvarande är i kraft inom Europeiska unionen har visat sig vara otillräckliga eller olämpliga för att effektivt bemöta naturkatastrofer, och mångfalden av olika mekanismer och lösningar på nationell och regional nivå, samt bristande samordning mellan dessa, bidrar inte till att skapa effektiva åtgärder.

L.	Förebyggande åtgärder och åtgärder för att förbereda och utbilda släckningsgrupper är viktiga för brandsläckningsarbetet, och detta gäller även samordningen av materiella och mänskliga resurser för släckning av bränder.

Antalet och omfattningen av översvämningar i Europa, inklusive centrala och östra Europa, har ökat avsevärt. Det krävs insatser för att förbättra prognoserna och förebyggandet – däribland förnyelse av poldrar och kustvåtmarker – och system för att varna befolkningen för annalkande översvämningar och se till att människor evakueras.

Europaparlamentet välkomnar att allmänhetens kunskap om och stöd till miljöåtgärder har ökat när det gäller att förhindra allvarligare katastrofsituationer. Parlamentet föreslår att åtgärder för att garantera en mer hållbar, rationell och effektiv användning av vatten skall vidtas inom Europeiska unionen, och särskilt inom de värst drabbade områdena och regionerna, och att stora vattenkonsumenter inom jordbruket, turismen, i tätorterna och inom industrin skall omfattas av dessa åtgärder. Parlamentet förespråkar att principerna ”användaren betalar ”och ”förorenaren betalar ”skall tillämpas för att garantera en mer rationell vattenanvändning samt bättre övervakning och inspektioner av vattenutsläpp.

Europaparlamentet betonar behovet av att främja kampanjer som ökar kunskapen om förebyggande, införande av goda metoder samt offentliggörande av de förfaranden som skall tillämpas vid katastrofsituationer, såsom bränder och översvämningar och som skall finansieras av Europeiska socialfonden eller inom ramen för specifika program som Forest Focus. När det gäller åtgärderna för att informera allmänheten påpekar parlamentet att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att utbilda unga människor, med början i skolåldern.

3.	Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka sitt samarbete när det gäller räddningstjänster på EU-nivå för att garantera att ytterligare resurser finns tillgängliga för snabbt agerande för att bemöta nödsituationer.

4.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inbegripa utgifter för byggande av infrastruktur och förvärv av teknisk brandsläckningsutrustning, däribland luftburen utrustning, bland de utgifter som är kvalificerade för gemenskapsfinansiering.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens handlingsplan om skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning och handel med skog (FLEGT) vars syfte är att bekämpa illegal avverkning, och det nya finansiella instrumentet för miljön (Life+-programmet), som är av grundläggande vikt för att skydda Europas skogar och förebygga försämringar av alla slag, inklusive bränder.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fundera på skogarnas roll inom Europeiska unionen som en del av en systematisk uppsättning åtgärder för markanvändning, däribland säkerhetsåtgärder i händelse av översvämningar som koncentreras på effektivare vattenhållning och geologiska säkerhetsåtgärder som är utformade för att stabilisera sluttningar och återplantera skog där detta är möjligt. Parlamentet föreslår att en offentlig debatt om skogarnas miljömässiga, sociala och ekonomiska roll inleds, och att denna debatt utnyttjas för att öka kunskapen om befintliga skillnader mellan Europas skogar och särskilt den specifika karaktären hos skogarna i Medelhavsområdet. Parlamentet anser att strukturfonderna och Sammanhållningsfonden måste utnyttjas bättre för strukturella åtgärder för att förhindra torka, som är den huvudsakliga förvärrande faktorn vid naturkatastrofer. Parlamentet anser att incitament bör tillhandahållas till åtgärder för bevarande av skogar och förvaltning av landsbygden för att fastställa en mängd olika användningsområden (skogsbruk, betesmark, odlingsbara grödor, konstbevattning osv.) Parlamentet vidhåller att monokulturer endast bör odlas i tydligt avgränsade områden som är särskilt väl lämpade för de berörda grödorna och den relaterade ekonomiska verksamheten, och att det är nödvändigt att dessa system bygger på sunt förnuft och att ägare och producenter utövar sitt ansvar ytterst noggrant.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att sätta upp allvarligt menade, solidaritetsbaserade mål inom ramen för den gemensamma lagstiftningen om hantering och förebyggande av naturkatastrofer, och särskilt att anta den nya förordningen om solidaritetsfonden och direktivet om bedömning och hantering av översvämningar, och att kommissionen dessutom, inom ramen för den kommande översynen av Forest Focus-programmet, skall öka finansieringen och göra tillämpningsbestämmelserna mer flexibla.

Europaparlamentet begär stöd för att de drabbade områdena skall kunna återbeskogas, utan att deras bioklimat eller ekologiska särdrag skadas, och hoppas att återställandet av landsbygds- och stadslandskapen kommer att behandlas som en fråga av särskild vikt, med vederbörlig hänsyn till specifika lokala särdrag.

9.	Europaparlamentet betonar behovet av att tillhandahålla tillräckliga medel för att nätverket Natura 2000 skall kunna behållas.

10.

Europaparlamentet anser att återställande av de områden inom Natura 2000-nätverket som har skadats av översvämningar, torka eller bränder bör finansieras med medel från gemenskapens fonder, med tanke på att dessa områden utgör en viktig del av Europas grönområden som garanterar den biologiska mångfalden och bevarandet av arter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att inrätta nationella skogsfonder för förebyggande av naturkatastrofer i skogsområden och för förnyelse av skogar.

11.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att även tamdjur och vilda djur beaktas i framtida diskussioner om katastrofbistånd och räddningstjänstmekanismer.

12.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag till en strategi mot torka som skall utgöra grunden för en europeisk politik för riskförebyggande och hantering av torka.

13.

Europaparlamentet begär att allvarlig torka skall omfattas av solidaritetsfondens stödmekanismer, eftersom torka är ett oregelbundet förekommande naturfenomen som utvecklas långsamt och är av varierande varaktighet och medför allvarliga och långvariga återverkningar på levnadsvillkoren och den socioekonomiska stabiliteten i de berörda regionerna. Parlamentet rekommenderar att solidaritetsfonden behåller möjligheten att stödja lokaliserade krissituationer (av regional karaktär), samt överväger att tillåta stöd till både offentliga och privata skador.

14.	Europaparlamentet rekommenderar att det inrättas ett europeiskt observationsorgan för torka, ökenspridning, översvämningar och andra effekter av klimatförändringarna i syfte att samla in information och garantera en effektivare respons.

15.	Europaparlamentet rekommenderar att förebyggande åtgärder skall genomföras inom ramen för hanteringen av risker för torka, däribland strategier för att minimera effekterna av torka, och att dessa strategier skall inbegripas i förvaltningsstrategier för avrinningsområden.

16.

Europaparlamentet medger behovet av att undersöka och utveckla nya former av förebyggande och upptäckt av bränder samt brandsläckningshjälp genom användning av satelliter och annan spjutspetsteknik. Parlamentet anser att det är nödvändigt att tillämpa ny informationsteknik (t.ex. det geografiska informationssystemet) för hantering av bränder och översvämningar. Parlamentet betonar den centrala roll som ny teknik för att upptäcka sådana företeelser spelar för att förebygga naturkatastrofer.

17.

Europaparlamentet rekommenderar att åtgärder vidtas för att skydda skogar mot bränder, särskilt insamlande och återanvändning av spill av skogsbiomassa, för förbud mot ändrad användning av eldhärjad mark, och skärpta straff för brottsliga handlingar som skadar miljön, särskilt sådana som orsakar skogsbränder. Parlamentet anser att insamling av spill av biomassa bör regleras för att förhindra att detta påskyndar ökenspridningen genom att organiska ämnen förbrukas och marken försämras, vilket gör marken mer sårbar för riskerna för torka och häftiga översvämningar.

18.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till direktiv om förebyggande och hantering av skogsbränder. Detta bör omfatta regelbunden insamling av uppgifter, utarbetande av kartor och identifiering av områden som befinner sig i farozonen samt utarbetande av hanteringsplaner för brandrisker, och medlemsstaterna bör identifiera anslagna medel och tillgängliga resurser. Dessutom är det nödvändigt att samordna förvaltningarna, inrätta minimikrav för utbildning av brandsläckningsgrupper och fastställa miljöansvar och påföljder.

19.	Europaparlamentet ber kommissionen att rekommendera medlemsstaterna att utarbeta kartor för brandrisker och översvämningsrisker, och att de skall beaktas i markplaneringsförvaltningen.

20.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen och till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT C 272 E, 13.11.2003, s. 471.

(2) EUT C 33 E, 9.2.2006, s. 599.

(3) EUT C 92 E, 20.4.2006, s. 414.

(4) Antagna texter, P6_TA(2005)0334.

(5) Antagna texter, P6_TA(2005)0433.

(6) Antagna texter, P6_TA(2006)0019.

(7) EUT L 324, 11.12.2003, s. 1.

(8) Antagna texter, P6_TA(2006)0068.

(9) EGT L 311, 14.11.2002, s. 3.

(10) EGT L 297, 15.11.2001, s. 7.

(11) http://www.europarl.eu.int/intcoop/empa/committee_cult/wg_tsunami_res26marsen.pdf.

(12) http://ies.jrc.cec.eu.int/fileadmin/Documentation/Reports/Inland_and_Marine_Waters/Pubs/Climate_Change_and_the_European_Water_Dimension_2005.pdf.

P6_TA(2006)0225

Europeiska gemenskapens ingående av fördraget om en energigemenskap

Europaparlamentets resolution om Europeiska gemenskapens ingående av fördraget om en energigemenskap

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av kommissionens förslag till rådets beslut om Europeiska gemenskapens ingående av fördraget om en energigemenskap (KOM(2005)0435),

—	med beaktande av rådets förslag till beslut om Europeiska gemenskapens ingående av fördraget om en energigemenskap (13886/1/2005),

—	med beaktande av att den rättsliga grund som valts för ingående av fördraget om en energigemenskap i själva verket begränsar Europaparlamentets roll till att ge eller vägra sitt samtycke till ingående av fördraget, med den följd att Europaparlamentet inte kan delta effektivt i beslutsförfarandet,

—	med beaktande av sin ståndpunkt av den 18 maj 2006 om förslaget till rådets beslut om Europeiska gemenskapens ingående av fördraget om en energigemenskap (1), där parlamentet ger sitt samtycke till ingående av fördraget,

—	med beaktande av artikel 108.5 i arbetsordningen, och av följande skäl:

1.	Europaparlamentet konstaterar att Europeiska gemenskapen, genom att ingå detta fördrag om en energigemenskap, på sätt och vis skapar ett prejudikat genom att utvidga gemenskapens regelverk för den inre el- och gasmarknaden till att gälla de nio fördragsslutande parterna till ovan nämnda fördrag.

2.	Europaparlamentet uppmanar de länder som undertecknat fördraget om en energigemenskap till ett entydigt åtagande att efterleva och tillämpa Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

Europaparlamentet konstaterar också att av de nio fördragsslutande parterna till fördraget är tre kandidatländer (Bulgarien, Rumänien och Kroatien), en har ansökt om medlemskap (f.d. jugoslaviska republiken Makedonien), fyra är potentiella kandidater (Albanien, Bosnien och Hercegovina, Republiken Serbien och Republiken Montenegro) och en står under FN:s tillfälliga förvaltning (Kosovo).

Europaparlamentet påpekar att man, när det gäller den inre marknaden, har antagit ytterligare åtgärder som uppfattas som stödinstrument för den inre marknaden eller som anses nödvändiga för att mildra eventuella negativa effekter, men att man i rådets beslut inte föreskriver några sådana åtgärder för fördraget om en energigemenskap och att detta skulle kunna resultera i en allvarlig snedvridning av konkurrensen i förhållande till EU:s aktörer genom att de normer som tillämpas inom den inre marknaden undergrävs. Därför kommer frågor som rör sysselsättning, sociala konsekvenser, omstrukturering, arbetsförhållanden, jämställdhet, hälsa och säkerhet, information och samråd och dialogen mellan arbetsmarknadens parter att behandlas i ett separat samförståndsavtal vars rättsliga status inte har preciserats. Parlamentet begär att samförståndsavtalet undertecknas av kommissionen, rådet och berörda regeringar och att man utvecklar det till ett rättsligt bindande instrument.

5.	Europaparlamentet understödjer att representanter för arbetsmarknadens parter i de lßnder som undertecknat fördraget om en energigemenskap deltar i kommittéer för sektorsspecifik social dialog, i de fall de finns. Det är kommissionens uppgift att se till att detta förverkligas.

Europaparlamentet önskar ett klarläggande från rådet och kommissionen om införandet av bestämmelser och program för att öka energieffektiviteten, prioritera efterfrågesidan, ersätta energiinfrastrukturen, stödja förnybara energikällor och i synnerhet reducera den omfattande energibristen, beroendet av import av energi/fossila bränslen och energiproduktionens skadliga inverkan på miljön, transport och energianvändning. Parlamentet önskar framför allt upplysningar om i vilken utsträckning de fördragsslutande parterna har genomfört gemenskapens regelverk när det gäller energieffektivitet, utsläpp av föroreningar i form av gaser, flytande och fasta form och klimatförändringar, vilket är av största betydelse för att undvika snedvridning av konkurrensen för de europeiska aktörerna.

Europaparlamentet anmodar försiktighet i samband med privatisering av allmännyttiga tjänster och ersättandet av statliga monopol med privata så länge som inte alla regler och bestämmelser fastställts för att tillgodose skyldigheten att tillhandahålla offentliga tjänster, rimliga priser och demokratisk kontroll.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att när det gäller fördraget om energigemenskapen, i förhållande till fördraget om en energigemenskap och det innan rådet och kommissionen antar dessa, överlämna till parlamentet för kännedom alla kompletterande dokument som kommissionen eller rådet anser utgör en integrerad del av den inre marknaden.

Europaparlamentet är oroat över de ändringar som rådet har gjort i förslaget till rådets beslut om ingående av fördraget om en energigemenskap och som omvandlar det obligatoriska samrådet med parlamentet – enligt kommissionens förslag – till ett informationsutbyte, i enlighet med bestämmelserna i artikel 4.5 i förslaget till rådets beslut.

10.

Europaparlamentet begär att företrädare för utskottet för industrifrågor, forskning och energi tillsammans med företrädare för parlamenten i de berörda länderna informeras och hörs om kommissionens och ministerrådets beslut om fördraget om en energigemenskap och att dessa företrädare skall vara bemyndigad att ändra förslag. Formerna för ett sådant förfarande måste diskuteras mellan parlamentet, kommissionen och rådet.

11.

Europaparlamentet anser det önskvärt att rättsreglerna om ömsesidigt bistånd till de fördragsslutande parterna vid allvarliga störningar i energiförsörjningen får utvidgas till att omfatta andra angränsande länder ”om särskilda omständigheter inträffas”. Parlamentet uppmanar dock rådet och kommissionen att i en separat genomförandebestämmelse, som bör sändas till parlamentet för yttrande, klargöra vad som avses med ”särskilda omständigheter”.

12.

Europaparlamentet önskar en redogörelse från rådet och kommissionen för på vilket sätt som fördraget om en energigemenskap effektivt bidrar till att stödja energireformer i de fördragsslutande länderna, eftersom länderna på västra Balkan förefaller att vara inne i en tidigare reformfas. I synnerhet måste de, utöver tillvaratagandet av rättsstatsprincipen, utforma sin energipolitik och inrätta institutioner för att kunna åstadkomma sunda och genomgripande energireformer både vad gäller tillgången och efterfrågan på energi.

13.	Europaparlamentet önskar ett klarläggande från rådet och kommissionen om den roll och den funktion som olika institutioner, som inrättas genom fördraget om en energigemenskap, innehar inkluderande energigemenskapens sekretariat och tillsynsnämnden.

14.

Europaparlamentet önskar en redogörelse från rådet och kommissionen för de åtgärder som vidtas av givare, medlemsstater och de länder som anslutit sig till fördraget om en energigemenskap för att skapa insyn i marknaden särskilt när det gäller utvecklingen av off-shore elleverantörer inom det område som omfattas av fördraget om en energigemenskap, som innehar en dominerande marknadsställning och deras utvidgning till EU:s energimarknader.

15.	Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att klargöra vilka kriterier ett angränsande tredjeland skall uppfylla för att godtas av ministerrådet som observatör eller deltagare.

16.	Europaparlamentet begär att det informeras och hörs före det att fördraget om en energigemenskap ytterligare utvidgas till att omfatta andra energikällor eller andra energisektorer.

17.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att minst en gång om året skriftligen rapportera till parlamentet om de framsteg som de fördragsslutande parterna har gjort och om de problem som de har stött på vid genomförandet av fördraget om energigemenskapen. Denna rapport bör innehålla följande faktorer:

—	en redogörelse för genomförandet av relevant energi-, social- (samförståndsavtalet) och miljölagstiftning,

—	en översyn av tillsynsmyndigheternas arbete, deras resurser och samrådsförfarande med berörda parter,

—	en marknadskoncentrationens omfattning, tillgänglighet, investeringar i nya produktionsmöjligheter och energinät,

—	en översyn av yttranden från berörda parter omfattande arbetsmarknadens parter, konsumenter, miljöorganisationer och i synnerhet kommuner.

18.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen och till regeringarna och parlamenten för de fördragsslutande parterna till fördraget om en energigemenskap.

(1) Antagna texter, P6_TA(2006)0219.

P6_TA(2006)0226

Nepal

Europaparlamentets resolution om Nepal

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av sina tidigare resolutioner om Nepal,

—	med beaktande av den offentliga utfrågning om Nepal som anordnades av utskottets för utrikesfrågor underutskott för mänskliga rättigheter den 20 februari 2006,

—	med beaktande av det stöd kommissionen uttalade den 3 januari 2006 för återupprättandet av fred och demokrati i Nepal,

—	med beaktande av det uttalande rådets ordförandeskap gjorde den 4 maj 2006 på Europeiska unionens vägnar om utvecklingen i Nepal,

—	med beaktande av artikel 115.5 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.	Den 1 februari 2005 avsatte kung Gyanendra regeringen genom en grundlagsstridig akt, tog själv den direkta makten och proklamerade undantagstillstånd.

B.	Demonstrationer för demokrati och fred som brutalt slagits ned har slutligen tvingat kungen att överge det faktiska militärstyret den 24 april 2006, återinstifta parlamentet och lämna över makten till en flerpartiregering formad av sjupartialliansen.

C.	Återgången till demokrati kommer förhoppningsvis att innebära slutet på ett inbördeskrig som varat i tio år och som kostat mer än 13 000 människor livet.

D.	Säkerhetsstyrkornas överdrivet hårda agerande har ådragit sig kraftig kritik från det internationella samfundet, inbegripet EU och FN, eftersom många människor dödades under protesterna och hundratals skadades och arresterades.

E.	Nepals nya flerpartiregering, ledd av premiärminister Girija Prasad Koirala, har tillkännagivit att den kommer att hålla fredssamtal och därmed reagerat positivt på förslaget om vapenvila från Nepals kommunistiska maoistparti, som kungen tidigare avvisat.

F.	Det återinsatta representanthuset har följt den tolvpunktsöverenskommelse som träffats mellan sjupartialliansen och maoisterna i november 2005, även när det gäller att hålla val till den konstituerande församlingen för att utarbeta ett förslag till ny konstitution.

Den nya regeringen ogiltigförklarades de kommunalval som den tidigare regeringen höll den 8 februari 2006 och arresterade fem tidigare ministrar i kungens regering, inklusive inrikes- och utrikesministern och regeringens mest kända talesman. Den utsåg även en juridisk kommission för att utreda anklagelserna om att de statliga säkerhetsstyrkorna använt överdrivet våld mot demonstranterna och avskedade cheferna för tre säkerhetsstyrkor på grund av överdrivna våldsmetoder och kränkningar av de mänskliga rättigheterna då de slog ned den demokratiska rörelsen i Nepal.

H.	Regeringen har upphävt sex av kungens nitton lagar om mediefrihet, jordreform och biståndsgrupper.

I.	Barnens mest grundläggande rättigheter kränks rutinmässigt i Nepal och EU har fördömt Nepals maoistrebeller för att de använder barnsoldater.

J.	I november 2005 beslöt regeringen att inte längre utfärda utresetillstånd för tibetanska flyktingar på väg till Indien, vilket gjorde att hundratals tibetaner strandsattes i Nepal och att den kraftiga överbeläggningen i ett läger för tibetaner i Katmandu förvärrades ytterligare.

1.	Europaparlamentet välkomnar med kraft Nepals återgång till ett demokratiskt styre, vilket uppnåtts tack vare miljoner medborgares engagemang i en folklig rörelse.

2.	Europaparlamentet framför sin djupaste medkänsla med familjerna till alla dem som förlorat livet eller blivit allvarligt skadade under protesterna.

Europaparlamentet välkomnar den senaste utvecklingen i Nepal vilken främjar en återgång till politisk stabilitet, såsom

—	återupprättandet av parlamentet,

—	inrättandet av en interimsregering den 2 maj 2006 och initiativet att skapa en konstituerande församling för att upprätta ett förslag till ny konstitution,

—	tillkännagivandet av en ensidig tremånaders vapenvila,

—	sjupartialliansens och maoisternas nya på nytt gjorda utfästelse att de tänker följa tolvpunktsöverenskommelsen från november 2005.

Europaparlamentet anser att återupprättandet av parlamentets demokratiska myndigheters suveränitet endast är ett första steg mot verklig fred och varaktig demokrati, och att betydande framsteg måste göras på en rad områden för att situationen skall konsolideras:

—	Det måste finnas en demokratisk kontroll av Nepals kungliga armé och lokal milis för att få ett slut på kränkningarna av de mänskliga rättigheterna.

—	Man måste ta itu med konfliktens underliggande orsaker och trygga ökat ekonomiskt välstånd och bättre fördelning av rikedomarna bland alla i hela landet.

—	Minoriteternas rättigheter måste respekteras.

—	Delar av makten måste förskjutas till regional och lokal nivå.

—	Valsystemet måste bli mer representativt.

5.	Europaparlamentet välkomnar den tre månader långa vapenvila som aviserats av maoisterna och uppmuntrar dem att gå ännu längre, framledes avstå från våld och komma tillbaka till den politiska arenan.

6.	Europaparlamentet önskar att parlamentsval skall hållas på ett tidigt stadium och föreslår en valövervakningsgrupp från EU. I väntan på det bör en särskild delegation från Europaparlamentet sändas till landet för att bedöma situationen och föra samtal med alla berörda grupperingar.

Europaparlamentet är mycket bekymrat över anklagelserna om utomrättsliga avrättningar, utbredd tortyr, straffrihet och andra kränkningar av de mänskliga rättigheterna som begåtts av båda parter i konflikten. Nepals regering och övriga parter i konflikten uppmanas göra allt de kan för att garantera fullständiga och öppna utredningar av människorättskränkningarna samt de fall av försvinnanden som ännu återstår att lösa, och Europaparlamentet betonar vikten av att de som döms får rättmätiga straff för att samhällsfreden skall kunna byggas upp på nytt.

8.	Europaparlamentet poängterar att alla restriktioner av mediernas frihet omedelbart bör avskaffas, och att alla politiska fångar, journalister och människorättsaktivister måste friges.

9.	Europaparlamentet välkomnar att regeringen redan upphävt ett antal kontroversiella lagar som inskränkte pressfriheten och kontrollerade icke-statliga organisationer.

10.	Europaparlamentet bekräftar sitt stöd till FN-kontoret för mänskliga rättigheter i Nepal som funnits där sedan april 2005 och som måste fortsätta att noggrant övervaka människorättssituationen.

11.	Europaparlamentet stöder Nepals nya regerings beslut att frysa den tidigare förvaltningens köp av militärflygplan och vapen och stoppa soldatrekryteringen, och uppmanar rådet och medlemsstaterna att fortsätta att hålla inne allt militärt stöd.

12.

Europaparlamentet uppmanar det internationella samfundet att inrätta en kontaktgrupp, bestående av Nepals nyckelpartner och internationella organisationer (EU, USA, Indien och FN) för att skapa ett samordnat internationellt agerande beträffande Nepal. Europaparlamentet föreslår att en särskild rapportör från Europaparlamentet utses med ansvar att övervaka situationen.

13.

Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen och medlemsstaterna att stödja fredsprocessen genom att:

—	hjälpa alla väpnade grupper med demobilisering och avrustning,

—	använda bistånd och humanitärt stöd för att befästa freden och den ekonomiska utvecklingen,

—	sända övervakare av de mänskliga rättigheterna,

—	uppmuntra internationella finansinstitutioner att prioritera makro-ekonomisk stabilitet och öppenhet snarare än att påtvinga en bräcklig demokrati ambitiösa förslag om ekonomiska reformer.

14.	Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att nära samarbeta med FN och övriga medlemmar i det internationella samfundet för att stödja Nepals regering på vägen mot demokrati.

15.	Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att erbjuda ytterligare teknisk, logistisk och ekonomisk hjälp till Nepal, inbegripet praktisk planering av ett uppdrag för att övervaka vapenvilan i samarbete med andra givare, om Nepal skulle komma att begära detta.

16.	Europaparlamentet uppmanar rådet att överväga att utse en särskild representant för Nepal vars roll skulle vara att främja ökat politiskt engagemang från EU:s sida i Nepal och skärpa EU:s politiska analys och förståelsenivån under den bräckliga övergångstiden.

17.

Europaparlamentet uppmanar på nytt till en uppföljning av 2002 års internationella konferens i London. Den skulle organiseras av nyckelparternas kontaktgrupp som skulle fastställa de principer och värderingar som måste ligga till grund för en fredsprocess i Nepal. Parlamentet välkomnar de planer som finns inom Nepals civilsamhälle på att organisera en egen konferens i Katmandu under det kommande året.

18.	Europaparlamentet uppmanar Nepals regering att skydda tibetanska flyktingar på väg till Indien och att utan dröjsmål avskaffa utreseförbudet.

19.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar, Nepals interimsregering, kung Gyanendra, regeringarna i Indien och i andra medlemsländer i Sydasiatiska sammanslutningen för regionalt samarbete, FN:s generalsekreterare och FN:s kommissarie för de mänskliga rättigheterna.

P6_TA(2006)0227

Sri Lanka

Europaparlamentets resolution om situationen i Sri Lanka

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av den väpnade konflikt som har drabbat Sri Lanka sedan 1983, skördat över 60 000 liv och medfört att mer än 800 000 människor fördrivits,

—	med beaktande av sina tidigare resolutioner av den 18 maj 2000 (1), 14 mars 2002 (2) och 20 november 2003 (3) om Sri Lanka, och av den 13 januari 2005 (4) om Europeiska unionens bistånd till offren för flodvågen i Indiska oceanen,

—	med beaktande av Oslodeklarationen från december 2002, i vilken Sri Lankas regering och Tamilska Eelams befrielsetigrar (LTTE) kom överens om att söka finna en lösning grundad på en federal struktur inom ramen för ett enat Sri Lanka,

—

med beaktande av Tokyodeklarationen om återuppbyggnad och utveckling av Sri Lanka av den 10 juni 2003 i vilken stödet från givarländerna kopplades till framsteg i fredsprocessen, och det betonades att avtalet om eldupphör mellan Sri Lankas regering och LTTE, vilket trädde i kraft den 23 februari 2002, skulle iakttas, att den muslimska minoriteten skulle delta i samtalen, att de mänskliga rättigheterna skulle främjas och skyddas liksom jämställdhet mellan könen och framsteg mot en slutlig politisk lösning,

—	med beaktande av EU:s och det internationella samfundets bistånd som reaktion på den förödande tsunamin den 26 december 2004,

—	med beaktande av artikel 115.5 i arbetsordningen, och av följande skäl:

Konflikten på Sri Lanka har dödat över 60 000 människor, fördrivit över 800 000 människor och hållit tillbaka öns tillväxt och ekonomiska utveckling, vilket resulterat i en miserabel situation för ett stort antal människor i hela Sri Lanka, vars liv har förstörts av tsunamin och vilka nu utsätts för förnyade våldshandlingar.

B.	Det har förekommit oräkneliga attacker på Jaffnahalvön, i Trincomalee och Batticaloa, och det finns tusentals officiellt registrerade överträdelser av vapenvilan, de flesta av dem från LTTE:s sida.

Spänningarna har ökat avsiktligt genom mordförsöket på generallöjtnant Sarath Fonseka, överbefälhavare för den lankesiska armén, den 25 april 2006, morden på Sri Lankas utrikesminister Lakshman Kadirgamar i augusti 2005, och parlamentsledamot Joseph Pararajasingha i december 2005, och attentatet mot observationsgruppen Sri Lanka Monitoring Mission (SLMM) distriktskontor i Batticaloa den 13 januari 2006 i ett avsiktligt försök att undergräva avtalet om vapenvila.

D.	Den 11 maj 2006 attackerade LTTE ett fartyg med 710 obeväpnade medlemmar av säkerhetsstyrkorna som var på väg tillbaka efter en ledighet med medlemmar av SLMM ombord, under SLMM:s flagg, som eskorterades av flottans beväpnade båtar, varav en sänktes och 18 besättningsmedlemmar dödades.

E.	Över 300 människor har dött i attentat och våldsamheter i Sri Lanka i år.

Internationella observatörer menar att våldet den senaste tiden är det allvarligaste hotet mot det eldupphöravtal som förhandlades fram av norska medlare 2002 och som tidigare försvagats av ett stort antal brott mot vapenvilan, bland annat väpnade överfall, kidnappningar, hotelser, dödande, tortyr och rekrytering av barnsoldater.

G.	Efter den första rundan som hölls i Genève i februari 2006 har fredssamtalen skjutits upp på obestämd tid efter det att LTTE på nytt drog sig ur en andra runda i april 2006 och därmed äventyrade möjligheten till politiska framsteg.

H.	Vid ett återupprättande av fredsprocessen bör man eftersträva att involvera åtskilliga samfund och politiska organisationer i Sri Lanka, även företrädare för muslimska samfund i norra delen av landet.

I.	Människorättsorganisationer har inte på ett effektivt sätt kunnat utreda brott mot de mänskliga rättigheterna och SLMM har inget mandat att göra någon oberoende utredning av dessa brott.

1.	Europaparlamentet välkomnar med eftertryck de steg som tagits av den Sri Lankas regering och LTTE för att återvända till förhandlingsbordet i februari 2006 och fördömer därför LTTE:s ensidiga vägran att delta i den andra förhandlingsrundan i Genève, som enligt planen skulle ha ägt rum i april 2006.

2.	Europaparlamentet uppmanar med kraft LTTE att utan dröjsmål återuppta fredsförhandlingarna med Sri Lankas regering, att vara beredd att lämna in sina vapen och att öppna upp för en slutlig politisk lösning på konflikten.

3.	Europaparlamentet fördömer med kraft den förnyade vågen av attentat från LTTE:s sida, det stora antal brott mot de mänskliga rättigheterna som begåtts av båda sidor och de ständiga brotten mot eldupphöravtalet.

4.	Europaparlamentet beklagar LTTE:s grova överträdelser av eldupphöravtalet genom åtgärder till sjöss, i synnerhet attentatet den 11 maj 2006 mot den lankesiska flottan som orsakade många offer och utsatte SLMM-observatörer för en oerhörd fara.

Europaparlamentet uppmanar eldupphöravtalets parter att garantera säkerheten för SLMM, som är ett obeväpnat organ som inbjudits av både regeringen och LTTE för att övervaka eldupphöravtalet, så att gruppen kan uppfylla sitt mandat, och lovordar de bidragande länderna Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige för deras ovärderliga arbete.

6.	Europaparlamentet kräver att både LTTE och Sri Lankas regering skall avstå från ytterligare åtgärder som riskerar att äventyra fredsprocessen, och i synnerhet attacker på civila.

Europaparlamentet fördömer det fruktansvärda övergrepp mot barn som sker genom rekrytering av barnsoldater, vilket utgör en krigsförbrytelse, och uppmanar samtliga rebellgrupper och i synnerhet LTTE att sätta stopp för denna verksamhet, släppa de barn som rekryterats och göra ett principuttalande om att barn inte kommer att rekryteras i framtiden. Sri Lankas regering uppmanas att införa rättsliga åtgärder för att förhindra och kriminalisera denna verksamhet.

8.	Europaparlamentet medger att LTTE inte företräder alla tamilska folk i Sri Lanka och uppmanar LTTE att tillåta politisk pluralism och alternativa demokratiska åsikter i de norra och östra delarna av Sri Lanka, vilket skulle garantera alla de olika folkens och gemenskapernas intressen.

9.	Europaparlamentet fördömer med kraft det särskilda förtrycket av tamilspråkig press eller tamilska organisationer, och kräver att morden på Mayilvaganam Nimalarajan och Dharmeratnam Sivaram samt på de två anställda vid tidningen ”Uthayan ”noggrant utreds.

10.	Europaparlamentet medger att det faktum att Sri Lanka nyligen valts till medlem av FN:s råd för mänskliga rättigheter innebär att regeringen måste visa prov på sitt åtagande att upprätthålla högsta standarder när det gäller att främja och skydda de mänskliga rättigheterna.

11.

Europaparlamentet välkomnar tillkännagivandet om nya medlemmar i Sri Lankas kommission för mänskliga rättigheter samt betonar behovet av att göra en effektiv och oberoende undersökning av de påstådda kränkningar av de mänskliga rättigheterna som begåtts av säkerhetsstyrkor eller väpnade grupper liksom behovet av att ställa gärningsmännen inför rätta i enlighet med internationella normer för rättvisa rättegångar. Parlamentet insisterar också på att samtliga parter bör underteckna övergripande avtal om mänskliga rättigheter och att detta bör utgöra ett nyckelelement i framtida fredsförhandlingar.

12.

Europaparlamentet uppmanar båda sidor att, som ett omedelbart tecken på god vilja, sluta använda truppminor och hjälpa till med att undanröja dessa och anser att Sri Lankas regering i detta syfte bör föregå med gott exempel genom att underteckna 1997 års Ottawakonvention om förbud mot användning, lagring, produktion och överföring av antipersonella minor och om deras förstöring medan LTTE bör underteckna Geneva Call-initiativet mot minanvändning.

13.

Europaparlamentet oroar sig för att en överenskommelse om att dela på internationellt stöd ännu inte genomförts och anser att stöd som sänts till Sri Lanka av EU och andra internationella givare som svar på tsunamin måste komma katastrofoffren till godo utan hänsyn till deras etniska eller religiösa tillhörigheter. Parlamentet är oroat över fördelningen och användningen av tsunamistödet, som inte har gett de förväntade effekterna för offrens vardagsliv eller Sri Lankas återhämtning. Parlamentet noterar att det politiska sammanbrottet av förvaltningsstrukturen för åtgärder efter tsunamin redan har försenat frigörandet av ytterligare 50 miljoner euro i stöd, vilket förhindrar återuppbyggnadsarbetet i norra och östra Sri Lanka.

14.	Europaparlamentet beklagar att kraven på höga försvarskostnader i många år har inneburit att resurserna inte gått till mycket välbehövda investeringar i ekonomisk och social infrastruktur i Sri Lanka.

15.	Europaparlamentet kräver att EU:s medlemsstater skall göra allt som står i deras makt för att sätta stopp för LTTE:s alla illegala försök att upprätthålla ett system med tvångsskatter bland de tamiler som lever i Europeiska unionen.

16.	Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att, som en del av denna process, följa andra länders exempel och frysa de bankkonton samt de bolags och företags tillgångar i medlemsstaterna som har någon anknytning till LTTE.

17.	Europaparlamentet medger att EU har uppgett att delegationer från LTTE inte längre kommer att tas emot i någon av EU:s medlemsstater till dess att annat meddelas, och att EU aktivt överväger att formellt ta upp LTTE på förteckningen över terroristorganisationer.

18.	Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen och medlemsstaterna att bibehålla sitt engagemang för en rättvis och varaktig lösning på konflikten i Sri Lanka och erinrar om sitt stöd för hela Sri Lankas befolkning och deras president, Mahinda Rajapakse, då de tillsammans möter framtida utmaningar.

19.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, regeringarna i övriga länder som ingår i ordförandegruppen för bistånd till Sri Lanka (Norge, Förenta staterna och Japan), FN:s generalsekreterare, regeringarna i Schweiz, Sri Lanka och andra länder i Sydasiatiska sammanslutningen för regionalt samarbete och LTTE.

(1) EGT C 59, 23.2.2001, s. 278.

(2) EUT C 47 E, 27.2.2003, s. 613.

(3) EUT C 87 E, 7.4.2004, s. 527.

(4) EUT C 247 E, 6.10.2005, s. 147.

P6_TA(2006)0228

Taiwan

Europaparlamentets resolution om Taiwan

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2002 om Taiwans observatörsstatus vid Världshälsoförsamlingens årliga möte i maj 2002 i Genève (1),

—	med beaktande av sin resolution av den 15 maj 2003 om Taiwan (56:e Världshälsoförsamlingen) (2), om observatörsstatus för Taiwan vid den församlingen

—

med beaktande av sin resolution av den 5 september 2002 om kommissionens meddelande om ”Europa och Asien: en strategisk ram för förbättrade partnerskap” (3), där det konstaterades att det behövs ett nära samarbete med Asien inom multilaterala organisationer, exempelvis för att inom ramen för Världshälsoorganisationen (WHO) bekämpa aids/hiv i regionen, och att alla demokratier i Asien, även Taiwan, därför bör kunna delta i WHO,

—	med beaktande av sin resolution av den 7 juli 2005 om förbindelserna mellan EU, Kina och Taiwan samt säkerheten i Fjärran Östern (4),

—	med beaktande av artikel 115.5 i arbetsordningen, och av följande skäl:

Det är nödvändigt att alla delar av världen har möjlighet att direkt och obehindrat delta i internationella samarbetsnätverk, forum och program på hälso- och sjukvårdsområdet, i synnerhet med tanke på att det i dag är lättare för olika infektionssjukdomar (som fågelinfluensa och sars) att sprida sig över gränserna.

B.	WHO har gjort det möjligt för observatörer att delta i dess verksamhet.

C.	Kommissionen har också redan ställt sig positiv till att förbättra kontakterna mellan Taiwan och WHO, i den mån WHO:s bestämmelser medger detta, och är intresserad av att finna en ”praktisk lösning ”tillsammans med medlemsstaterna.

D.	Den största risken för en influensapandemi kommer från asiatiska länder, där ett mycket patogent fågelinfluensavirus har spridits i två år trots behöriga myndigheters oavbrutna insatser för att hejda sjukdomen.

E.	Infektionssjukdomar som hiv/aids, tuberkulos, malaria och sars når allt större utbredning över hela världen.

F.	En pandemi utanför EU skulle även utgöra ett allvarligt hot mot EU-medborgarnas hälsa.

Taiwan skulle inte få något FN-skydd om en epidemi bröt ut på ön. Något samordnat samarbete med Taiwan skulle således inte äga rum trots att detta anses nödvändigt eftersom Taiwan är en av de viktigaste internationella knutpunkterna i västra Stillahavsområdet och en viktig rastplats för miljontals flyttfåglar.

H.	Taiwans hälso- och sjukvård är en av de bästa och mest avancerade i regionen, och de taiwanesiska myndigheterna vill låta sina specialister delta i WHO:s förberedande expertmöten om situationen när det gäller fågelinfluensan.

1.	Europaparlamentet kräver att Taiwan skall bli bättre representerat i internationella organisationer och anser det orättvist att fortsätta att utesluta mer än 20 miljoner människor från världssamfundet.

2.	Europaparlamentet uppmanar WHO:s generaldirektör att omedelbart låta Taiwans centrum för sjukdomskontroll (Taiwan CDC) ingå i WHO:s globala nätverk för varningar och motåtgärder (GOARN), så att snabbt utbyte av relevant information kan möjliggöras på regional och global nivå.

Europaparlamentet uppmanar WHO:s generaldirektör och alla dess medlemsstater att se till att Taiwan får direkt tillträde till och kan närvara vid alla WHO:s tekniska möten som är av betydelse för att den offentliga hälso- och sjukvården skall kunna upprätthållas och förbättras både i Taiwan och i resten av världen samt att låta Taiwan delta på meningsfullt vis i den tekniska verksamhet och de arrangemang som WHO:s berörda regionkontor anordnar.

Europaparlamentet uppmanar Folkrepubliken Kina att undersöka alla möjligheter att ge Taiwan observatörsstatus i Världshälsoorganisationen eller åtminstone i WHO, dess viktigaste beslutsfattande organ, för att skydda hälsan hos det taiwanesiska folket, hos internationella representanter och utländska arbetstagare på ön liksom hos hela världens befolkning.

5.	Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen och medlemsstaterna att stödja Taiwans ansökan om observatörsstatus i WHO.

6.	Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas och kandidat- och anslutningsländernas regeringar och parlament, Folkrepubliken Kinas regering och parlament, Taiwans myndigheter, FN:s generalsekreterare samt WHO:s generaldirektör.

(1) EUT C 47 E, 27.2.2003, s. 606.

(2) EUT C 67 E, 17.3.2004, s. 307.

(3) EUT C 272 E, 13.11.2003, s. 476.

(4) Antagna texter, P6_TA(2005)0297.

Dokument nr	Författare	Underskrifter
11/2006	Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Robert Navarro, Dirk Sterckx och Jeanine Hennis-Plasschaert	181
12/2006	Jean-Claude Martinez	15
13/2006	Maciej Marian Giertych	32
14/2006	Janusz Wojciechowski, Caroline Lucas, Ioannis Gklavakis och Thijs Berman	125
15/2006	Andreas Mölzer	17
16/2006	Matteo Salvini	10
17/2006	Daniel Strož	18
18/2006	Roger Helmer, Ashley Mote, James Hugh Allister och Anna Záborská	28
19/2006	Elly de Groen-Kouwenhoven, Michael Cashman, Erik Meijer, Alexander Lambsdorff och Geoffrey Van Orden	65
20/2006	Konrad Szymański, Philippe Morillon, Charles Tannock, Ari Vatanen och Bastiaan Belder	45
21/2006	Iles Braghetto och Panayiotis Demetriou	203
22/2006	Daniel Strož	35
23/2006	Claire Gibault, Jean-Marie Cavada, Antoine Duquesne, Charles Tannock och Enrique Barón Crespo	196
24/2006	Robert Navarro, Jean-Luc Bennahmias, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Luigi Cocilovo och Sylvia-Yvonne Kaufmann	64
25/2006	Fernand Le Rachinel	7
26/2006	Jean Lambert, Raül Romeva i Rueda och Carl Schlyter	17
27/2006	Daniel Strož	5
28/2006	Paul Verges, Margie Sudre och Jean-Claude Fruteau	81
29/2006	Bogdan Golik och Bogusław Sonik	34
30/2006	Caroline Lucas, Jean Lambert och André Brie	17
31/2006	Caroline Lucas, Janusz Wojciechowski, David Hammerstein Mintz och Robert Evans	31
32/2006	Jean Spautz	34
33/2006	Richard Corbett, Alexander Alvaro, Christopher Heaton-Harris, Cecilia Malmström och Cem Özdemir	89
34/2006	Andreas Mölzer	7
35/2006	Anna Záborská, Stephen Hughes och Gérard Deprez	80
36/2006	Anna Záborská, Stephen Hughes och Gérard Deprez	77
37/2006	Anna Záborská, Stephen Hughes och Gérard Deprez	71
38/2006	Carl Schlyter, Paulo Casaca, Karl-Heinz Florenz, Mojca Drčar Murko och Caroline Lucas	45
39/2006	Cristiana Muscardini	16
40/2006	Margrietus van den Berg, Jean-Marie Cavada, Harlem Désir och Caroline Lucas	55
41/2006	Feleknas Uca, Raül Romeva i Rueda, Karin Scheele, Jürgen Schröder och Nicholson of Winterbourne	73

+	antogs
-	förkastades
↓	bortföll
T	drogs tillbaka
ONU (…, …, …)	omröstning med namnupprop (ja-röster, nej-röster, nedlagda röster)
EO (…, …, …)	elektronisk omröstning (ja-röster, nej-röster, nedlagda röster)
delad	delad omröstning
särsk.	särskild omröstning
ÄF	ändringsförslag
komp.	kompromissändringsförslag
m. d.	motsvarande del
S	ändringsförslag om strykning
=	identiska ändringsförslag
res.	resolutionsförslag
gem. res.	gemensamt resolutionsförslag
sluten	sluten omröstning

Avser	ONU osv.	Omröstning	ONU/EO – anmärkningar
endast en omröstning		+

Avser	ÄF nr	Från	ONU osv.	Omröstning	ONU/EO – anmärkningar
ändringsförslag från ansvarigt utskott – sammanslagen omröstning	1-117	utskottet		+
omröstning: ändrat förslag				+
omröstning: lagstiftningsresolution				+

Avser	ÄF nr	Från	ONU osv.	Omröstning	ONU/EO – anmärkningar
ändringsförslag från ansvarigt utskott – sammanslagen omröstning	1-4 6-21 23-25 27-33 35-38	utskottet		+
ändringsförslag från ansvarigt utskott – särskild omröstning	5	utskottet	särsk.	+
artikel 2, efter punkt 1	43	GUE/NGL	ONU	-	96, 428, 22
artikel 3, efter punkt 2	39	Verts/ALE		-
artikel 4, led a	44	GUE/NGL		-
artikel 4, led a	22cp	utskottet		+
artikel 4, led b-g	22cp	utskottet		+
artikel 4, led b-g	45	GUE/NGL		-
artikel 7, punkt 1	26	utskottet		+
artikel 7, punkt 1	46	GUE/NGL	ONU	-	64, 477, 18
efter artikel 16	40	Verts/ALE		+
artikel 17, punkt 2	41	Verts/ALE		-
artikel 17, punkt 2	34	utskottet		+
efter skäl 5	42	GUE/NGL	ONU	-	153, 395, 16
omröstning: ändrat förslag				+
omröstning: lagstiftningsresolution				+